Hållbar konsumtion Eva Ahlner Naturvårdsverket 2 oktober 2014 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2014-12-16 1
Konsumtionens miljöpåverkan Med konsumtion avses vanligtvis privatpersoners och offentliga aktörers inköp av varor och tjänster för slutlig användning. När vi fördelar miljö-påverkan från varor och tjänster (från vaggan till graven) på slutkonsumenterna, offentliga och privata, beskriver vi miljöpåverkan utifrån ett konsumtionsperspektiv. I dessa beräkningar ingår hela produkten livscykel, dvs. även den påverkan som är inbäddad i svensk import och sker utanför Sveriges gränser. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2014-12-16 2
Begränsad klimatpåverkan - utsläpp av växthusgaser från svensk konsumtion Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2014-12-16 3
Växthusgaser utsläpp av svensk konsumtion 1993-2010 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2014-12-16 5
Utsläpp av växthusgaser från svensk konsumtion (2003) Totalt Privat Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2014-12-16 6
Klimatutsläpp från privat konsumtion Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2014-12-16 7
De viktigaste aktiviteterna Resor med flyg Resor med bil Uppvärmning bostäder Elanvändning i hemmet Köttkonsumtionen Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2014-12-16 8
Regeringsuppdrag Hållbar konsumtion 2014 Naturvårdsverket ska, efter samråd med berörda myndigheter, redovisa förslag till åtgärder som bidrar till en mer hållbar konsumtion som underlag till ett fortsatt strategiskt arbete i frågan. Arbetet ska ta sin utgångspunkt i Naturvårdsverkets fördjupade utvärdering av miljökvalitetsmålen 2012 (rapport 6500) och (rapport 6557). Verket ska även beakta det arbete som sker inom nästa fördjupande utvärdering 2015. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Miljödepartementet) senast den 15 september 2014. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2014-12-16 9
Urvalsgrunder Bidrar till hållbar konsumtion (miljönytta) Påverkar privat konsumtion (efterfrågan eller utbud) Kan genomföras av myndighet eller regeringen Genomförbart på kort sikt Möjligt att utveckla och förankra inom uppdragstiden Eftersträvat att involvera många myndigheter i arbetet med hållbar konsumtion. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2014-12-16 10
Vi presenterar 23 åtgärdsförslag efter samråd med andra myndigheter Generella (11) påverkar flera olika områden Resa (5) Äta (2) Boende (5) Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2014-12-16 11
Strategi för hållbar konsumtion Vi föreslår att regeringen ger Miljömålsberedningen i uppdrag att ta fram en strategi för hållbar konsumtion. VARFÖR? Konsumtionsmönstren är en bakomliggande orsak till många miljöproblem och behöver förändras. Bred dialog och långsiktiga avvägningar mellan olika politikområden behövs för att uppnå hållbar konsumtion. Strategin föreslås innehålla etappmål, styrmedel och åtgärder
Åtgärder resa Inrätta ett stadsmiljöprogram Avdela gatumark för bilpoolers parkering Bonus-malus-system för personbilar Laddinfrastruktur för elbilar Styrmedel för minskad klimatpåverkan från flyg Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2014-12-16 13
Avdela gatumark för parkering av bilpoolsbilar Vi föreslår att Transportstyrelsen får i uppdrag att undersöka vilka lagändringar som behövs för att tillåta att kommunerna inrättar parkeringsplatser för bilpoolsbilar på gatumark, samt att föreslå lämpliga lagändringar. VARFÖR? Bilpooler reducerar antalet bilar i trafiken - och som behöver parkeringsplatser - och minskar på flera sätt de totala utsläppen från personbilar Utvecklingen mot fler bilpooler hämmas av brist på lämpliga parkeringsplatser Transportstyrelsen bör få uppdraget efter samråd med Trafikverket, Boverket, Konkurrensverket och SKL.
Åtgärder äta Nationell insats för minskat matsvinn Översyn av skattesystemet inom livsmedelssektorn Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2014-12-16 15
Nationell insats för minskat matsvinn Vi föreslår en insats som ska bidra till förändrat beteende hos konsumenten via alla led i livsmedelskedjan. VARFÖR? Livsmedel orsakar betydande miljöpåverkan. En stor del av matavfallet kan undvikas. Krav på förebyggande av avfall och kommande krav på minskning av matavfall. Styrmedelsunderskott inom området. Timing: finns bra faktaunderlag och nätverk att arbeta vidare ifrån. Livsmedelsverket bör få uppdraget i samråd med Naturvårdsverket, Konsumentverket och Jordbruksverket.
Åtgärder bo Informationsinsats om mikroproduktion av el Mätning och pilotstudie av hushållens elanvändning Identifiera hinder för miljöåtgärder i byggnader Energieffektiviseringsavdrag Konsumentvägledning för hållbart byggande och boende Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2014-12-16 17
Informationsinsats om mikroproduktion av el Vi föreslår en informationsinsats för att främja mikroproduktion av el från förnybara energikällor VARFÖR? Stor potential för ökad mikroproduktion av el Stort intresse hos konsumenter Regler och teknik uppfattas som krångligt Energimyndigheten bör få uppdraget efter samråd med Energimarknadsinspektionen, Svenska Kraftnät, Boverket och Naturvårdsverket och Skatteverket.
Identifiera hinder för miljöåtgärder i byggnader Vi föreslår att en utredning görs av varför t.ex. energieffektiviseringsåtgärder inte genomförs fast de är lönsamma och hur man kommer förbi hindren. VARFÖR? Oidentifierade flaskhalsar Kan nya affärsmodeller lösa problemet? Energimyndigheten bör få uppdraget efter samråd med Kemikalieinspektionen, Boverket och Naturvårdsverket.
Andra utvecklingsområden (dvs viktiga områden att arbeta med, även om vi inte gått i mål med konkreta åtgärdsförslag) Nya mått på välfärd Skattesystemets roll Utbildningssystemets roll Den internationella dimensionen Nudging Samlande kraft behövs Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2014-12-16 20
Svensk konsumtions påverkan på miljö och hälsa i andra länder Vi föreslår att vissa miljömålsmyndigheter ges i uppdrag att, inom sina respektive verksamhetsområden, föreslå åtgärder som bidrar till att minska den svenska konsumtionens påverkan på miljö och hälsa i andra länder. VARFÖR? Svensk konsumtion påverkar miljön i andra länder, eftersom en stor och ökande del av de varor vi konsumerar produceras i andra länder. Utsläppen av växthusgaser orsakade av svensk konsumtion ökar utanför Sveriges gränser Olika former av miljöföroreningar är den största dödsorsaken i låg- och medelinkomstländer Naturvårdsverket föreslår att Naturvårdsverket, Sida, Skogsstyrelsen, Energimyndigheten och SGU får uppdraget
Årlig uppföljning av konsumtionens miljöpåverkan Vi föreslår att konsumtionsbaserade klimatutsläpp på nationell nivå utvecklas och redovisas på årlig basis. VARFÖR? Utsläppen av växthusgaser orsakade av svensk konsumtion ökar utanför Sveriges gränser För att kunna följa utvecklingen över tid behöver nuvarande klimatindikatorer kompletteras med en regelbunden uppföljning av den svenska konsumtionens klimatpåverkan. Förbättrat underlag i utformningen av klimatstrategier och styrmedel Naturvårdsverket föreslår att SCB får uppdraget
Hallå konsument ny upplysningstjänst för konsumentfrågor på Konsumentverket ringa, mejla eller chatta med experter Bl.a. hållbar konsumtion, information i samverkan med andra myndigheter Från 31 mars 2015 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2014-12-16 23
Sverige: Fördjupad utvärdering 2015 Temaområde Hållbar konsumtion Fördjupad utvärdering: uppdrag från regeringen till den 1 september 2015 Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljöoch hälsoproblem utanför Sveriges gränser. Generationsmålets 7:e Strecksats: Konsumtionsmönstren av varor och tjänster orsakar så små miljö- och hälsoproblem som möjligt
130 Utgångspunkt omställning till ett resurseffektivitet samhälle 120 110 100 90 BNP Materialkonsumtion (DMC) Resursproduktivitet (BNP/DMC) 80 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2014-12-16 25
God bebyggd miljö - Avfallstrender [kton/år] (source: Profu) 50000 [kton/år] 45000 40000 Hög ekonomisk tillväxt (3,8 % årlig avfallsökning) Historisk ökning 2005-2006 (3,5 % årlig avfallsökning) 35000 30000 25000 Historisk ökning 1900-2000 (3 % årlig avfallsökning) Låg ekonomisk tillväxt (2,6 % årlig avfallsökning) Historisk ökning 1985-2006 (2,5 % årlig avfallsökning) Kraftig lågkonjunktur 2008-2012, därefter 2,5% 20000 15000 Decoupling(stagnerande avfallsmängder) 10000 Nationellt Miljömål 5000 0 2000 2010 2020 2030 2040 2050 Profu, 2009 2014-12-16 26
Fokusområde: Hållbar Konsumtion Den resurseffektiva konsumenten 2020 Produktion E-handel Detaljhandel Nya marknadsplatser: - Second-hand - El - Delat ägande -.. 2 global hektar /cap., år 2 ton CO2-ekv. /cap., år 8000 kg resurser /cap., år Zero nedskräpning x kg hushållsavfall /cap., år FOTO: LARS P:SON/JOHNÉR
Identifierade trender (Mistra Urban Future 2014) Konsumtionströtthet måste vi köpa så många prylar? Kan vi jobba mindre? Hur mår man med köpstopp, går det? Kan man köpa upplevelser istället för att shoppa saker? Äkthet intresse för giftfri mat, surdegsbakning, slöjd, odla själv genom stadsodling, camping. Vegetariskt att välja för klimatet, hälsan och djurens bästa. Laga, reparera och återanvända nya affärsmodeller för cirkulär ekonomi, köpa second hand, re-design, design för återbruk, att välja kvalitetsprodukter som har lång hållbarhet. Låna, dela och hyra att som konsument köpa funktion istället för att äga saker. Använda klädotek och vara med i bilpooler, byta semesterbostäder (Airbnb, Uber t.ex.) Ansvarsfull konsumtion - att ha konsumtion som drivkraft för att försöka åstadkomma social förändring, exempelvis välja fair trade Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2014-12-16 28
FN:s program för hållbar konsumtion och produktion (10 YFP) Höginkomstländerna måste ta täten i en global utveckling. Nödvändiga förändringar: bryta kopplingen mellan ekonomisk tillväxt och negativ miljöpåverkan öka resurseffektiviteten minska resursutarmningen minska avfallsmängderna minska spridningen av farliga ämnen. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2014-12-16 29
10 YFP beslutade globala program Hållbar offentlig upphandling Konsumentinformation Hållbara livsstilar och utbildning Hållbart boende och byggande Hållbar turism Hållbara livsmedelssystem.. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2014-12-16 30
SCP Clearinghouse - digital databas och mötesplats http://www.scpclearinghouse.org/ Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2014-12-16 31
Svensk fokalpunkt vår roll Öka medvetenheten om mål och syfte Sprida kunskap om globala program Inspirera till handling Ta tillvara synergier samordna initiativ Involvera och koanalisera ungas erfarenheter Sprida goda exempel.. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2014-12-16 32
We are 7 billion people on this planet, of which 925 million are starving. Yet we annually waste 1,3 billion tons of food or enough to feed 3 billion people.
Förebygga matavfall 20 % mindre matavfall ger en samhällsvinst på ca 10 miljarder kr/år och minskar utsläppen av växthusgaser med 0,5 miljoner ton/år 10 ggr större vinst för klimatet att förebygga matavfallet än att röta och göra biogas av det Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2014-12-16 34
Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2014-12-16 35
Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2014-12-16 36 Tack! eva.ahlner@naturvardsverket.se