februari 2012 Företagsamheten 2012 Västernorrlands län

februari 2012 Företagsamheten 2012 Västernorrlands län

Innehåll Inledning... 2 Sammanfattning Västernorrlands län................................................... 3 Företagsamheten... 4 Ung företagsamhet... 4 Kvinnors företagsamhet.... 4 Historisk toppnotering för företagsamheten... 5 Företagsamheten per kommun... 5 Företagsamhetens tillväxt... 7 Ung företagsamhet... 7 Kvinnors företagsamhet.... 7 Långsiktig tillväxt... 8 Tillväxten per kommun.... 9 Nyföretagsamheten... 11 Kvinnors nyföretagsamhet... 11 Nyföretagsamheten per kommun..................................................13 Avslutning av företagsamheten... 15 1

Inledning Svenskt Näringslivs mätning av den svenska företagsamheten utförs en gång om året och använder sig av statistik som inhämtats vid årsskiftet av det aktuella året. Syftet är att studera om antalet personer som väljer att ansvara för ett företags utveckling ökar eller minskar och i vilken takt förändringen sker. Uppgifterna hämtas från UC AB och sammanställs av Kreicbergs Utredning & Opinion AB. Att mäta graden av företagande och nyföretagande på regional och lokal nivå är ofta problematiskt. Vid mätningar av antal registrerade och nyregistrerade företag kan en företagare räknas flera gånger om han eller hon står som ägare till fler än ett företag. Detta förfarande gör att graden av företagande överskattas. När det gäller nyföretagande finns även problem med ombildningar. Om en enskild firma ombildas till ett aktiebolag kan detta noteras som ett nytt företag även fast det är samma person som driver företaget. I detta fall har det ju inte tillkommit någon ny företagare. Andra undersökningar använder sig av samkörning av olika register för att identifiera företagare. Dessa undersökningar har nackdelen att de tar lång tid att sammanställa och aktualiteten i statistiken blir lidande. Svensk Näringslivs företagsamhetsundersökning mäter företagsamma individer och inte registrerade företag och därmed kan vi nu presentera om det tillkommit fler företagsamma människor under året. Detta förfarandesätt gör att vi undviker dubbelräkningar men ändå bibehåller en färsk och aktuell statistik. Som företagsam räknas individer som har en f-skattesedel, är delägare i ett aktivt handelsbolag eller är VD eller ordinarie styrelsemedlem i ett aktivt aktiebolag. Alla individer som uppfyller något av dessa kriterier räknas som företagsamma i denna mätning 1. Individerna räknas bara en gång oavsett om personen ansvarar för ett eller flera företag. Av denna anledning finns det alltså fler registrerade företag än det finns företagsamma individer. Företagsmätningen är en totalundersökning och kan därför användas för att jämföra företagsamheten mellan olika kommuner över tiden. Utifrån de inhämtade data kan även nyföretagsamheten och avslutning av företagsamhet redovisas på läns- och kommunal nivå. På Svenskt Näringslivs webbplats finns rapporter för Sveriges samtliga 21 län att ladda ned. Ett särskilt fokus har lagts på kvinnors företagsamhet under detta år. 1 På Svenskt Näringslivs webbplats kan en utförlig beskrivning av Företagsamhetsmätningen hämtas. 2

Sammanfattning Västernorrlands län Sammantaget kan det konstateras att 2011 var ett rekordår för företagsamheten i Västernorrland. Nu är 10,1 procent av befolkningen i yrkesverksam ålder företagsamma vilket är den högsta noteringen någonsin. Andelen kvinnor som är företagsamma uppgår nu till 5,5 procent vilket också är en rekordnotering. Under året ökade antalet företagsamma personer med 454 personer (+2,6 procent). Det är en klar uppväxling jämfört med förra året då den lokala företagsamheten växte med 1,8 procent. Totalt finns nu 17 814 företagsamma personer i länet. Dynamiken i företagsamheten är fortsatt hög. Cirka 1 750 nya individer inträdde i företagsamhet medan knappt 1 300 personer försvann från densamma. Ånge kommun har länets mest företagsamma befolkning där 12,2 procent av kommunens arbetsföra befolkning ansvarar för ett företag. Nettoförändringen av företagsamheten var relativt sett högst i Sundsvalls kommun under mätperioden, med en tillväxttakt på 4 procent. I 3 av 7 Västernorrlandskommuner växte företagsamheten fortare än i riket som helhet. Svagast utveckling av den lokala företagsamheten registrerades i Ånge kommun som redovisade en negativ tillväxt på 0,3 procent. Antalet företagsamma kvinnor i länet har ökat snabbast i Örnsköldsvik där tillväxttakten uppmättes till 6,1 procent under mätperioden. Sammantaget växte kvinnors företagsamhet i hela länet med 4,5 procent, betydligt snabbare än riksgenomsnittet på 4 procent. Under år 2011 valde 1 731 nya individer att börja ansvara för ett företag i Västernorrland. Detta är klart fler än under förra året då nyföretagsamheten uppgick till 1 621 personer. Nyföretagsamheten i länet ökar således i relation till befolkningen i arbetsför ålder. Sammantaget valde 9,8 personer i länet att bli företagsamma per 1 000 invånare. I Västernorrland valde 627 kvinnor att bli ansvarig för ett företag under det senaste året. I förhållande till den kvinnliga befolkningen i arbetsför ålder betyder det 7,2 nyföretagsamma per 1 000 invånare. Noteringen är en kraftig förbättring jämfört med förra året då antalet uppgick till 6,6 per 1 000 invånare. 3

Företagsamheten Vid årsskiftet 2011/12 existerade 17 814 aktivt företagsamma individer i Västernorrlands län, vilket motsvarar 10,1 procent av den arbetsföra befolkningen (16 74 år). Andelen företagsamma har således ökat med 0,3 punkter sedan föregående företagsamhetsmätning. Ökningen till trots är Västernorrlands företagsamhet en bra bit lägre än riksgenomsnittet. I riket som helhet finns det 836 000 personer som är aktivt företagsamma. Sammantaget är därmed 12 procent av svenskarna i arbetsför ålder på ett eller annat sätt företagsamma en uppgång från förra året då andelen låg på 11,7 procent. Diagram 1. Andel företagsamma individer av den arbetsföra befolkningen (16 74 år). 18,0 % 16,0 % 14,0 % 12,0 % 10,0 % 8,0 % 6,0 % 4,0 % 2,0 % 0,0 % 12,0 % 10,1 % Gotland Stockholm Jämtland Halland Uppsala Riket Skåne Kronoberg Västra Götaland Kalmar Dalarna Jönköping Södermanland Västernorrland Västerbotten Värmland Östergötland Gävleborg Norrbotten Blekinge Örebro Västmanland Ung företagsamhet Vid årsskiftet fanns 2 161 unga (16 34 år) företagsamma personer i Västernorrland och sammantaget ansvarar 4,2 procent av länets ungdomar för någon typ av företag. Det är en ökning med 0,2 procentenheter sedan förra mätningen. Den ökande företagsamheten hos de unga är positiva nyheter inför den pågående generations växlingen där fyrtiotalisterna börjar lämna företagsamheten i en allt snabbare takt. Men jämfört med övriga landet (5,6 procent) är andelen yngre företagsamma personer fortsatt relativt svag i Västernorrland. Kvinnors företagsamhet Att kvinnor deltar i företagandet i en högre utsträckning är en nödvändighet för att Sveriges företagande ska nå en europeisk nivå. Av Västernorrlands företagsamma individer är knappt 4 800 kvinnor. I likhet med samtliga Sveriges län är kvinnornas företagsamhet klart lägre än männens. Men storleken på skillnaden mellan könen varierar betydligt mellan länen. Av Västernorrlands kvinnor i arbetsför ålder ansvarar 5,5 procent för ett företag, vilket är en ökning med 0,2 procentenheter sedan före gående mät- 4

ning. Kvinnornas företagsamhet växer således alltjämnt snabbare än länets kvinnliga befolkning. Det är däremot en bit kvar till riket som helhet där 7,2 procent av den kvinnliga befolkningen är företagsamma. Skulle Västernorrland nå upp till riksgenomsnittet skulle det betyda ett tillskott på cirka 1 500 företagsamma kvinnor. Diagram 2. Kvinnors företagsamhet i andel av kvinnor i arbetsför ålder (16 74 år). 12,0 % 10,0 % 8,0 % 7,2 % 6,0 % 5,5 % 4,0 % 2,0 % 0,0 % Stockholm Gotland Jämtland Halland Skåne Uppsala Riket Västra Götaland Kronoberg Dalarna Södermanland Kalmar Värmland Västernorrland Gävleborg Norrbotten Östergötland Jönköping Örebro Västmanland Västerbotten Blekinge Historisk toppnotering för företagsamheten Sedan början på 2000-talet har företagsamheten i Västernorrland stadigt ökat i relation till befolkningen i arbetsför ålder. ets notering är också den högsta som någonsin uppmätts. Relativt sett är ökningen störst för kvinnornas företagsamhet och även här är årets notering rekordhög. Ökningen är lägre för den yngre befolkningen, men även för denna grupp är årets nivå den hittills högst uppmätta. Diagram 3. Utveckling av andel företagsamma personer i andel av befolkningen 2001 2011. 12,0 % Total 10,0 % 8,8 % 10,1 % Kvinnor Unga 8,0 % 6,0 % 4,0 % 4,4 % 3,8 % 5,5 % 4,2 % 2,0 % 0,0 % 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 5

Företagsamheten per kommun Det finns stora skillnader mellan länets kommuner när det gäller deras respektive grad av företagsamhet. Skillnaderna beror många gånger på olika näringslivsstrukturer och dessa förändras i de flesta fall i en långsam takt. Det är alltså inte troligt att andelen företagsamma i en kommun förändras kraftigt från år till år. Ånge kommun har Västernorrlands mest företagsamma befolkning. Av kommunens arbetsföra befolkning ansvarar 12,2 procent för ett företag. Lägst andel uppvisar Timrå där endast 8,4 procent räknas som företagsamma. Förutom Ånge finns ingen annan kommun i länet som når upp till riksgenomsnittet för företagsamheten. Sollefteå har länets yngsta företagsamhet. Av de som ännu inte fyllt 35 år ansvarar 4,5 procent för ett företag. När det gäller kvinnors företagsamhet är det återigen Ånge kommun som har länets högsta deltagande. Av kvinnorna i arbetsför ålder är 7,1 procent företagsamma. Även här är det endast Ånge som når upp till riksgenomsnittet. I länets största kommun, Sundsvall, är 9,7 procent av den arbetsföra befolkningen företagsam, vilket är en uppgång med 0,4 procentenheter jämfört med förra mätningen. Kvinnornas företagsamhet har samtidigt ökat med 0,3 procentenheter, men ligger också på en klart lägre nivå (5,4 procent). Tabell 1. Företagsamhet i andel av befolkning. Kommun Antal företagsamma Andel företagsamma Andel kvinnor Andel unga Ånge 867 12,2 % 7,1 % 3,7 % Kramfors 1 592 11,6 % 6,5 % 4,2 % Sollefteå 1 621 11,3 % 5,7 % 4,5 % Örnsköldsvik 4 069 10,2 % 5,6 % 4,0 % Sundsvall 6 872 9,7 % 5,4 % 4,4 % Härnösand 1 693 9,5 % 5,0 % 3,9 % Timrå 1 100 8,4 % 4,4 % 3,8 % 6

Företagsamhetens tillväxt Under år 2011 ökade företagsamheten i Västernorrland med 454 individer, vilket motsvarar en tillväxttakt på 2,6 procent. En betydande uppväxling jämfört med föregående år då tillväxten skrevs till 1,8 procent. ets tillväxttakt är den starkaste som uppmätts hittills i Västernorrland och den ligger i linje med riksgenomsnittet. Faktum är att samtliga Norrlandslän visar historiskt höga tillväxttakter. Bakom tillväxten föreligger en stor dynamik. Under det senaste året har 1 731 nya individer tillkommit som företagsamma medan 1 288 har lämnat företagsamheten. Västernorrland uppvisar dessutom ett flyttöverskott av företagsamma individer. Diagram 4. Tillväxt av antal företagsamma individer. 4,0 % 3,5 % 3,0 % 2,5 % 2,0 % 1,5 % 1,0 % 0,5 % 0,0 % 2,7 % 2,6 % Stockholm Norrbotten Västerbotten Jämtland Västmanland Riket Skåne Västernorrland Gävleborg Värmland Örebro Gotland Halland Västra Götaland Östergötland Blekinge Dalarna Uppsala Jönköping Kronoberg Kalmar Södermanland Ung företagsamhet Den unga företagsamheten i länet växer med en klart starkare takt än vad den totala företagsamheten gör. Antalet yngre företagsamma individer har under året ökat med 95 personer, vilket ger en tillväxttakt på 4,6 procent. Västernorrland ökar således betydligt snabbare än riket när det gäller den unga företagsamheten. I Sverige som helhet växte antalet unga personer med ansvar för ett företag med 3,7 procent. Samtliga Norrlandslän uppvisar synnerlig stark tillväxt av den unga företagsamheten. Kvinnors företagsamhet I majoriteten av Sveriges län har kvinnornas företagsamhet vuxit betydligt snabbare under det senaste året än vad den generella företagsamheten gjort. Västernorrlands län är inget undantag. Sammantaget har länets kvinnoföretagsamhet vuxit med 206 personer, vilket motsvarar en tillväxttakt på 4,5 procent. Kvinnornas företagsamhet 7

har alltså vuxit 1,9 procentenheter snabbare än den totala företagsamheten. Endast två län kan uppvisa en starkare tillväxt av den regionala kvinnliga företagsamheten. I riket som helhet har det tillkommit cirka 9 500 kvinnor i företagsamheten under det senaste året, vilket motsvarar en tillväxttakt på 4 procent. Diagram 5. Tillväxt av kvinnors företagsamhet. 6,0 % 5,0 % 4,0 % 4,5 % 4,0 % 3,0 % 2,0 % 1,0 % 0,0 % Stockholm Norrbotten Västernorrland Västerbotten Riket Skåne Värmland Gävleborg Halland Västmanland Gotland Kronoberg Västra Götaland Örebro Östergötland Jönköping Jämtland Dalarna Uppsala Kalmar Blekinge Södermanland Långsiktig tillväxt Två grupper är särskilt viktiga för att Sveriges företagsamhet ska utvecklas i en positiv riktning. Dels ungdomar där ett tidigt inträde i företagandet ger viktig erfarenhet. Ungdomar går ut och in i företagandet i en snabbare takt, men erfarenheten av företagandet i yngre år är viktig för en framtida, mer långvarig satsning på företagandet. Den andra gruppen är kvinnorna vars delaktighet i företagandet är klart lägre i Sverige än i stora delar av övriga Europa. För att företagandet i Sverige någon gång ska nå europeiska nivåer är det helt nödvändigt att kvinnorna blir mer involverade i företagsamheten. Svenskt Näringslivs företagsamhetsundersökning har tillgång till lokala och regionala data som sträcker sig till 2000-talets början. Det gör att vi kan utläsa hur dessa bägge gruppers långsiktiga tillväxt har utvecklats. Vi kan dessutom sätta den i relation till riksgenomsnittet samt den totala företagsamheten. Samtliga gruppers företagsamhet har utvecklats klart långsammare i Västernorrland än i riket som helhet. Den totala företagsamheten har ökat med 15 procent sedan år 2001, vilket är en bit svagare än rikets tillväxttakt på 26 procent. Kvinnors företagsamhet har vuxit betydligt snabbare än den generella företagsamheten under motsvarande tidsperiod i såväl Västernorrland som riket. Men länets tillväxttakt är även här betydligt lägre än i landet som helhet. Sedan år 2001 har kvinnors företagsamhet vuxit med 26 procent i Västernorrland, jämfört med 41 procent i riket. Den unga företagsamheten har vuxit långsammare än den generella företagsamheten i såväl länet som i riket som helhet. I Västernorrland har antalet unga företagsamma personer endast ökat med 10 procent under den senaste tioårsperioden. Motsvarande tillväxt för landet som helhet ligger på 22 procent. 8

Diagram 6. Tillväxt per grupp. 2001 2011. 45 % 40 % 41 % Riket Västernorrland 35 % 30 % 25 % 26 % 26 % 22 % 20 % 15 % 10 % 15 % 10 % 5 % 0 % Totalt Kvinnor Ungdomar Tillväxten per kommun Förutom att personer blir företagsamma och avslutar sitt företagande påverkas nettoförändringarna av in- och utflyttningar av företagsamma personer. För en del kommuner utgör denna inflyttning en ansenlig del av företagsamhetens tillväxt. Länets mest folkrika kommun, Sundsvall, uppvisar den starkaste tillväxttakten under det senaste året. Företagsamheten har ökat med 264 individer under mätperioden, vilket motsvarar en tillväxttakt på 4 procent. En delförklaring till den höga tillväxten är att kommunen haft ett flyttöverskott under året. Det har alltså flyttat in fler företagsamma personer under 2011 än som flyttat ut. Den mest företagsamma kommunen, Ånge, uppvisar däremot länets svagaste tillväxt. Antalet företagsamma personer i kommunen har till och med minskat under de senaste året. Förutom Ånge uppvisar även Sollefteå en minskning av den lokala företagsamheten med en negativ tillväxt på 0,1 procent. Sammanlagt är det 34 kommuner i Sverige som har haft en negativ tillväxt av företagsamheten. Tabell 2. Tillväxt av antal företagsamma individer. Kommun Företagsamma 2011 Företagsamma 2010 Tillväxt Tillväxt kvinnor Tillväxt unga Sundsvall 6 872 6 608 4,0 % 5,8 % 7,0 % Kramfors 1 592 1 542 3,2 % 4,9 % 5,2 % Örnsköldsvik 4 069 3 952 3,0 % 6,1 % 5,0 % Härnösand 1 693 1 674 1,1 % 6,0 % 13,1 % Timrå 1 100 1 091 0,8 % 1,8 % 1,5 % Sollefteå 1 621 1 623 0,1 % 2,0 % 3,4 % Ånge 867 870 0,3 % 3,9 % 20,5 % 9

Antalet företagsamma kvinnor har ökat snabbast i Örnsköldsvik där tillväxttakten uppmättes till hela 6,1 procent under mätperioden. Även Härnösand och Sundsvall har haft en god utveckling av den kvinnliga företagsamheten. Sollefteå kommun uppvisar däremot länets svagaste tillväxt av företagarkvinnor och kommunen redovisar en negativ tillväxt på 2 procent under det senaste året. Sammantaget når 4 av 7 Västernorrlandskommuner upp till rikets tillväxttakt för kvinnornas företagsamhet. När det gäller företagsamheten för personer yngre än 35 år är det Härnösands kommun som uppvisar länets snabbaste utveckling. Jämfört med förra året har antalet unga företagsamma i kommunen ökat med hela 13 procent. Däremot har antalet unga företagsamma personer blivit klart färre i Ånge där tillväxttakten skrivs till 20 procent. Även Sollefteå redovisar en minskning av den unga lokala företagsamheten. 10

Nyföretagsamheten Med nyföretagsamma avses de personer som blivit företagsamma under det senaste året i en region. Vi skiljer här på genuint nyföretagsamma personer och inflyttade företagsamma individer. Genuint nyföretagsamma personer är sådana som inte ansvarade för någon typ av företag under förra året, men som någon gång under innevarande år blev det. Inflyttade företagsamma individer är personer som var ansvariga för ett företag under förra året, men som under innevarande år flyttat till en annan kommun. På länsnivå redovisas enbart de genuint nyföretagsamma. 2 Under år 2011 valde 1 731 nya individer att börja ansvara för ett företag i Västernorrland. Detta är klart fler än under förra året då nyföretagsamheten uppgick till 1 621 personer. Nyföretagsamheten i länet ökar således i relation till befolkningen i arbetsför ålder. Sammantaget valde 9,8 personer i länet att bli företagsamma per 1 000 invånare. Motsvarande notering vid den förra företagsamhetsundersökningen uppgick till 9,1 per 1 000 invånare. Det är fortfarande en bit kvar till riksgenomsnittet som denna gång uppmäts till 11,8 per 1 000 invånare. Diagram 7. Antal nyföretagsamma per 1 000 invånare i arbetsför ålder. 18,0 16,0 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0 11,8 9,8 Stockholm Gotland Jämtland Skåne Riket Halland Uppsala Västra Götaland Kronoberg Västernorrland Dalarna Östergötland Norrbotten Västerbotten Västmanland Södermanland Örebro Kalmar Jönköping Värmland Gävleborg Blekinge Kvinnors nyföretagsamhet Som vi tidigare nämnde är det låga företagandet i Sverige en funktion av framförallt kvinnornas låga deltagande. En nödvändig förutsättning för ett högre deltagande i företagandet är nyföretagsamheten. En högre nyföretagsamhet ger givetvis större möjligheter till en långsiktig högre tillväxt av kvinnors företagsamhet. 2 Orsaken är att om det sker flyttningar mellan kommuner i samma län skulle länets nyföretagsamhet kraftigt överskattas om dessa personer inkluderades. 11

I Västernorrland valde 627 kvinnor att bli ansvarig för ett företag under det senaste året. I förhållande till den kvinnliga befolkningen i arbetsför ålder betyder det 7,2 nyföretagsamma per 1 000 invånare. Noteringen är en kraftig förbättring jämfört med förra året då antalet uppgick till 6,6 per 1 000 invånare. Men även när det gäller kvinnors nyföretagsamhet ligger länet en bit efter riksgenomsnittet. Diagram 8. Kvinnors nyföretagsamhet per 1 000 invånare. 14,0 12,0 10,0 9,0 8,0 7,2 6,0 4,0 2,0 0,0 Stockholm Gotland Skåne Jämtland Halland Uppsala Riket Kronoberg Västra Götaland Dalarna Västernorrland Kalmar Norrbotten Södermanland Östergötland Örebro Västmanland Värmland Västerbotten Gävleborg Jönköping Blekinge Nyföretagsamheten i Västernorrland har ökat relativt konstant under det senaste decenniet. Frekvensen på nyföretagsamheten år 2002 låg på 7,4 per 1 000 invånare i arbetsför ålder. ets notering på 9,8 är den högsta frekvensen som uppmätts i länet. I relation till befolkningen uppvisar personer under 35 år genomgående en klart högre frekvens i nyföretagsamheten än vad som uppmäts för såväl kvinnor som den totala nyföretagsamheten. Relaterat till den unga befolkningen har antalet nyföretagsamma under 35 år mer eller mindre legat stilla sedan år 2005. Men under det senaste året ökade frekvensen kraftigt. ets notering på 10,9 per 1 000 invånare är också den hittills högsta noteringen i länet. Kvinnors nyföretagsamhet har ökat kraftigt under det senaste decenniet och skillnaden till den allmänna nyföretagsamheten har med tiden krympt mer och mer. Denna trend har förstärkts under det senaste året. ets notering på 7,2 nyföretagsamma kvinnor per 1 000 invånare är den högsta noteringen som uppmätts i Västernorrland. 12

Diagram 9. Utveckling av antal nyföretagsamma per 1 000 invånare. 2002 2010. 12,0 10,0 10,9 9,8 Total Kvinnor Unga 8,0 6,0 7,2 4,0 2,0 0,0 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Nyföretagsamheten per kommun På kommunal nivå inkluderas även inflyttade företagsamma personer i nyföretagsamheten. Detta gör att nivån på nyföretagsamheten blir betydligt högre för kommuner än för länen och riket (där det endast tas hänsyn till de genuint nyföretagsamma). Värt att nämna är att nyföretagsamheten (och avslutande av företagsamhet) är starkt korrelerad med företagsamheten överlag. I kommuner med många småföretag är det vanligare att personer väljer att involvera sig i företagande. Länets mest folkrika kommun, Sundsvall, uppvisar länets högsta nyföretagsamhet. Under år 2011 har 899 nya individer blivit ansvariga för ett företag. Ställt i relation till kommunbefolkningen motsvarar det 12,7 nya företagsamma individer per 1 000 invånare. Av dessa är 14 procent inflyttade från andra kommuner. Sollefteå kommun har länets lägsta nyföretagsamhet där 9,1 personer per 1 000 invånare blev ansvariga för ett företag under året som gick. I länets mest företagsamma kommun, Ånge, uppgår nyföretagsamheten till 10,1 personer per 1 000 invånare. Av dessa har 22 procent flyttat sitt företagande från en annan kommun under året. Tabell 3. Antal nyföretagsamma individer per 1 000 personer. Kommun Genuint nya Inflyttade Totalt nya Per 1 000 inv Kvinnor Unga Sundsvall 770 129 899 12,7 9,2 14,6 Kramfors 139 26 165 12,0 9,3 14,7 Örnsköldsvik 398 43 441 11,1 8,3 12,8 Härnösand 147 34 181 10,1 9,0 14,6 Ånge 56 16 72 10,1 10,6 9,1 Timrå 100 27 127 9,7 6,1 11,2 Sollefteå 121 10 131 9,1 6,2 12,0 13

Kramfors uppvisar länets högsta nyföretagsamhet hos den yngre populationen. Hela 14,7 personer yngre än 35 år per 1 000 invånare blev företagsamma i kommunen under det gångna året. Kvinnors nyföretagsamhet är mest frekvent i Ånge kommun. Av 1 000 kvinnor i arbetsför ålder i kommunen blev 10,6 individer företagsamma under det gångna året. 14

Avslutning av företagsamheten Samtidigt som 1 731 personer blev företagsamma i länet under det senaste året försvann samtidigt 1 288 andra personer bort från företagandet. I likhet med nyföretagsamheten korrelerar avslutandet med den relativa storleken på den totala företagsamheten. Ju större andel av befolkningen som ansvarar för ett företag desto högre noteringar för avslutningar av densamma. När det gäller avslutningsstatistik på kommunnivå tittar vi också på två olika typer av avslutare. Dels de personer som inte längre uppfyller de krav som ställs för att räknas som företagsamma (genuina avslutare) och dels de personer som visserligen fortfarande är företagsamma men som under mätperioden flyttat till annan ort. I länets mest företagsamma kommun, Ånge, försvann 75 personer från företagandet under året. I relation till befolkningen betyder det 10,5 avslutare per 1 000 invånare, vilket är den högsta avslutsfrekvensen i länet. Av dessa var det en femtedel som flyttade ut från kommunen och fortsatte sin företagsamhet på annan ort. I länets största kommun, Sundsvall, uppgår avslutningarna till 9,0 personer per 1 000 invånare. Av dessa beslöt 17 procent att fortsätta sitt företagarengagemang i en annan kommun. Tabell 4. Antal avslutare per 1 000 invånare. Kommun Genuina avslutare Utflyttade Totalt avslut Per 1 000 inv Kvinnor Unga Ånge 60 15 75 10,5 7,9 8,0 Sollefteå 106 27 133 9,3 7,3 8,9 Härnösand 125 37 162 9,0 6,2 6,8 Timrå 93 25 118 9,0 6,9 7,9 Sundsvall 525 110 635 9,0 6,3 6,9 Kramfors 89 26 115 8,3 6,2 6,8 Örnsköldsvik 290 34 324 8,2 5,1 5,6 15

www.svensktnaringsliv.se Storgatan 19, 114 82 Stockholm Telefon 08-553 430 00