ENERGIHUSHÅLLNING OCH VÄRMEISOLERING

ENERGIHUSHÅLLNING OCH VÄRMEISOLERING En handbok i anslutning till Boverkets byggregler Arne Elmroth

Förlag och distribution AB Svensk Byggtjänst 113 87 Stockholm Tel 08-457 10 00 www.byggtjanst.se 2015 AB Svensk Byggtjänst och författaren Fjärde, reviderade utgåvan Omslag: Beate Pytz Illustrationer: Lilian Johansson Tryck: Norra Skåne Offset, Malmö 2015 ISBN 978-91-7333-720-5

Innehåll Förord 7 Introduktion till serien Byggvägledning 9 Redigeringsprincip 9 Vägledningstext 9 Om denna Byggvägledning 11 Inledning 11 Bakgrund 12 Syfte 14 Läsanvisningar 15 Översikt av innehållet 16 Hänvisning till standard 17 1 Energihushållningsregler efter oljekrisen 1973/1974 19 Allmän historik 19 Värmeisolering 19 Krav på lufttäthet och luftkvalitet 20 Värmeåtervinning ur frånluften 21 Särskilda krav på direktelvärmda småhus 22 2 Systemgränser avgör vilken energi som avses 25 Systemgräns apparat 25 Systemgräns rummet 26 Systemgräns huset 28 Systemgräns för byggnadens energianvändning enligt BBR 31 3 Energihushållningsföreskrifter från 2006 (BBR 12) till 2015 (BBR 22) 33 Byggherren kan och bör ställa högre krav på energi användningen än minimikraven i BBR 35 Så här kan energifrågorna hanteras 36 4 Regler för energihushållning i BBR nybyggnad 39 Varför behövs nya energihushållningsregler 39 Definition av byggnaders ebergianvändning 40 Energihushållningsregler i BBR nybyggnad 42 5 Energihushållningsregler i BBR vid ändring av byggnader 61 Arbetsmetodik vid renovering 74 3

INNEHÅLL 6 Inneklimat och energianvändning nya hus 79 Termiskt inneklimat 79 Luftkvalitet 85 Dagsljus 86 7 Inneklimat och energianvändning vid ändring av byggnader 87 8 Beräkning av byggnaders specifika energianvändning 91 Poster i husets energibalans 93 Transmissionsförluster genom olika byggnadsdelar, E t 95 Ventilationsbehov med och utan värmeåtervinning, E v 97 Värmeförluster på grund av luftläckning och fönstervädring, E l 102 Energibehov för kyla, E kyl 104 Värmebehov för tappvarmvatten, E tvv 109 Distributionsförluster och reglerförluster, E dr 111 Fastighetsenergi, E fel 113 Hushållsenergi och verksamhetsenergi, E hel 118 Värmeåtervinning, E vå 121 Värmetillskott, E tillskott 121 Solinstrålning, E sol 122 9 Beräkning av byggnaders energibehov 125 Simuleringsprogram 125 Noggrannhet hos energiberäkningar 129 10 Beräkning av installerad eleffekt för uppvärmning 133 11 Beräkning av genomsnittlig värmegenomgångskoefficient, U m 137 Beräkning av U m 137 Beräkning av U-värde för ytterväggar och tak 138 Värmemotstånd hos luftspalter 143 Värmetransport genom mark 144 Värmetransport genom fönster 146 Köldbryggor 149 12 Kontrollmetoder för värmeisolering och lufttäthet 153 13 Verifiering av energianvändning 155 Krav på mätsystem för energianvändning i byggnader 156 Kompletterande mätningar 158 Normalårskorrigering med graddagsmetoden 159 Normalårskorrigering med effektsignatur 160 Normalårskorrigering genom energiindexmetod 162 Mätning av energi till komfortkyla 162 4

INNEHÅLL 14 Energideklaration av byggnader 165 Bilaga 1. Energiinnehåll bränslen 169 Bilaga 2. Definitioner 171 Webbadresser 177 Litteraturförteckning 179 Direktiv 179 Lagar och förordningar 179 Föreskrifter 179 Standarder 180 Övriga publikationer 182 Sakordsregister 185 5

Förord Målet med byggvägledningsserien är att den ska underlätta tillämpningen av föreskrifterna i BBR och om möjligt förklara bakgrunden till dessa och på så sätt inspirera till lösningar som uppfyller funktionskraven. Underlaget till revideringen av denna publikation är de ändringar av avsnitt 9 Energihushållning i BBR 21 (BFS 2014:3) som gäller från den 1 juli 2014 och som efter en övergångsperiod ska tillämpas fullt ut från den 1 juli 2015 och BBR 22 (BFS 2015:3) som gäller från den 1 mars 2015 och som efter en övergångsperiod ska tillämpas fullt ut från den 1 mars 2016. Byggvägledning utgör inte någon form av supplement till BBR. Kraven i BBR kan tillgodoses på olika sätt. Råd och kommentarer utöver författningstexterna i Byggvägledning är respektive författares och syftar till att underlätta tillämpningen av föreskrifter och allmänna råd i BBR samt till att inspirera till utveckling av lämpliga tekniska lösningar. Författare till denna publikation är Arne Elmroth, professor emeritus i Byggnadsfysik vid LTH, Lunds Tekniska Högskola. Synpunkter på innehållet i första utgåvan har fåtts från Karin Adalberth, Ingemar Ekdahl, Per Levin, Nikolaj Tolstoy, Catarina Warfvinge med flera. Svensk Byggtjänst vill här uttrycka en förhoppning om att byggvägledningsserien även i fortsättningen ska vara till nytta för branschen. Stockholm i april 2015 AB Svensk Byggtjänst 7

Introduktion till serien Byggvägledning REDIGERINGSPRINCIP I serien Byggvägledning återges hela innehållet i Boverkets byggregler, BBR. Innehållet är disponerat så att varje publikation ska kunna användas som en praktisk handbok inom ett avgränsat ämnesområde. Det har fått till följd att dispositionen av Byggvägledning delvis avviker från dispositionen av BBR. Den BBR-text som citeras i en enskild publikation i serien Byggvägledning omfattar vanligen ett komplett avsnitt ur BBR men i en del fall citeras text ur flera avsnitt för att täcka ett specifikt ämnesområde. Text ur BBR, det vill säga föreskrifter och allmänna råd, återges mot grön ton. Ett textavsnitt ur BBR som berör flera ämnesområden kan återges i två eller flera publikationer i serien Byggvägledning. Ändringar sedan föregående utgåva är markerade med ett vertikalt streck i marginalen. VÄGLEDNINGSTEXT Vägledningstexten är de enskilda författarnas kommentarer till den praktiska tillämpningen av BBR och andra berörda författningar. Vägledningstexten kan ge exempel på tekniska lösningar eller metoder eller hänvisa till tekniska lösningar i standarder, AMA med mera. Vägledningstexterna rubriceras som VL och återges i direkt anslutning till berörd BBR-text. Om denna behandlar flera olika delämnen har vägledningstexten delats upp i flera delar: VL 1, VL 2 och så vidare. Denna bok i serien följer inte strukturen med numrerade VL-texter. Energihushållningsreglerna är uppbyggda på ett annat sätt än tidigare genom att det huvudsakligen är fyra funktionskrav som ska vara uppfyllda. Se vidare i Om denna Byggvägledning. Författaren har valt en annan struktur med hänsyn till detta. Kapitelindelningen framgår av Läsanvisningar. 9

INTRODUKTION TILL SERIEN BYGGVÄGLEDNING Byggvägledningens karaktär av handbok medför att beskrivna lösningar inte är bindande utan endast utgör exempel. Det kan givetvis finnas andra möjliga lösningar inom ramen för föreskrifterna i författningarna. Upplägget är sådant att varje kapitel ska kunna läsas separat. Det innebär att det finns vissa upprepningar i texterna. 10

Om denna Byggvägledning INLEDNING Energifrågorna har de senaste åren kommit alltmer i fokus. Användning av energi bidrar till den globala uppvärmningen. Den byggda miljön använder mycket energi. Det har samtidigt visat sig finnas goda möjligheter att bygga hus som använder energi på ett mycket effektivt sätt och det är möjligt att i betydande utsträckning minska energianvändningen i befintliga hus. De bästa nya husen behöver endast en mycket liten mängd energi för uppvärmning. Önskad innetemperatur fås till stor del av värme från brukarna och deras användning av olika apparater. Allt mindre värme tillförs från värmesystemet. Ju bättre husen byggs desto viktigare blir det att kunna hantera alla energiflöden i ett hus och hur de påverkar värme- och kylbehov. Befintliga hus måste energieffektiviseras i stor omfattning. Det är ofta många komplexa frågor som då behöver hanteras för att dels uppnå betydande minskning av energianvändningen dels säkerställa att huset även med genomförda åtgärder fungerar på ett utmärkt sätt. I Boverkets byggregler för energihushållning ställs renodlade funktionskrav på husens totala energiprestanda. Byggherren måste visa att det färdiga huset uppfyller dessa krav när det används. Tekniken är i dag komplex. För att få riktigt god energiprestanda behövs god kunskap om hur arkitektur, byggnadsteknik och installationsteknik samverkar till ett väl fungerande system. Det blir också allt viktigare att driftpersonalen har tillräcklig kunskap och information om installerad teknik för att byggnaden ska uppnå förväntad prestanda. Det blir också allt viktigare att ha kunskap om hur brukarna använder husen för att kunna anpassa tekniken till brukarnas önskemål och behov. Resultatet beror i slutändan på om brukaren kan använda huset på ett tillräckligt enkelt och samtidigt energieffektivt sätt. Den 1 mars 2015 trädde nya krav på byggnaders energihushållning i kraft (BBR 22). BBR 22 innebär strängare krav på byggnaders specifika energianvändning vid uppförande av nya flerbostadshus och lokaler. Lindrigare krav ställs på småhus och på flerbostadshus som huvudsakligen innehåller småbostäder, typ studentbostäder. För övrigt är reglerna uppbyggda på ungefär samma sätt som från 2006 då BBR 12 kom ut. Däremot har krav införts 2012 på energihushållning som måste uppfyllas vid ändring eller ombyggnad av bostäder och lokaler. Dessa krav är i princip oförändrade i BBR 22. Vid ändring av byggnader har dessutom ett antal krav på hygien, hälsa och miljö preciserats som påverkar vilka energiåtgärder som kan genomföras i samband med ändring. Till nyheterna 2009 hörde också att det infördes särskilda krav på högsta tillåtna installerad eleffekt för uppvärmning av elvärmda hus. En annan nyhet var att Sverige indelades i tre klimatzoner i stället för tidigare två. I BBR 22 har en ny klimatzon IV tillkommit som utgör kustlänen i tidigare klimatzon III. Kraven på specifik 11

OM DENNA BYGGVÄGLEDNING 12 energiprestanda i zon IV är strängare än i zon III. Avsikten är att kravnivåerna ska vara bättre anpassade till skillnader i klimat i olika delar av landet. I denna utgåva av byggvägledningen är ambitionen som tidigare att belysa hur olika faktorer påverkar en byggnads energianvändning. Grundupplägget är oförändrat. De förändringar som gäller från 1 mars 2015 har inarbetats. I denna utgåva har avsnitt som behandlar hur energihushållningsfrågor och inneklimat kan hanteras vid ombyggnad eller ändring av byggnad utökats något. Motivet är att de nya reglerna avseende ändring och energieffektivisering av befintliga hus i samband med renovering får allt större betydelse. Det blir alltmer angeläget att renovera husen över huvud taget och förbättra dessa utöver energieffektivisering. Avsnitten har därför getts relativt stort utrymme. Erfarenheter av hur tillämpningen skett enligt de regler som införts från och med 2006 har så långt de finns tillgängliga inarbetats. Råd ges om hur olika frågor kan hanteras och tonvikten ligger på att skapa förståelse för olika samband. Bl. a. har erfarenheter från energiberäkningar och hur de kan göras lagts till. Byggherren måste tidigt i byggprocessen precisera hur huset ska användas och vilket inneklimat som ska uppfyllas. Detta är grundläggande för att kunna prediktera förväntad energianvändning. I byggvägledningen finns omfattande hänvisningar till de internationella och europeiska standarder som under senare år tagits fram som hjälpmedel för att kunna hantera olika energifrågor i byggnader. Sammantaget är avsikten med denna publikation att ge vägledning om hur energikraven kan uppfyllas och hur de kan verifieras. Från och med den 1 januari 2009 ska nya hus energideklareras. Under 2011 har reglerna för energideklarationer omarbetats något. Ett kortare avsnitt om energideklarationer har tagits med även i denna utgåva. BAKGRUND Boverkets byggregler, BBR, BFS 1993:57 med ändringar till och med 2006:12 (benämns fortsättningsvis BBR 12) trädde i kraft den 1 juli 2006. Den 1 februari 2009 trädde BFS 2008:20 i kraft (benämns fortsättningsvis BBR 16). Den 1 januari 2012 trädde BFS 2011:6 i kraft (benämns fortsättningsvis BBR 19) med övergångsbestämmelser fram till och med 31 december 2012. Föreskrifterna om ändring är juridiskt bindande först från den 1 januari 2013. BFS 2014:3 som benäms BBR 21 trädde i kraft den 1 juli 2014 med en övergångstid till den 1 juli 2015. BBR 21 innehåller endast marginella förändringar vad gäller krav på energihushållning i förhållande till BBR 19. Den nu aktuella BBR 22 trädde ikraft den 1 mars 2015 med en övergångstid till den 1 mars 2016. Energihushållningsreglerna i BBR 22 är uppbyggda på i princip samma sätt som i tidigare utgåvor av BBR. Tre huvudkrav ska vara uppfyllda.

OM DENNA BYGGVÄGLEDNING För det första: Byggnaders specifika energianvändning ska inte överstiga ett visst värde som är olika i de olika klimatzonerna. För det andra: Byggnadens klimatskärm ska uppfylla minimikrav på isoleringsnivå, som formulerats så att den genomsnittliga värmegenomgångskoefficienten för de byggnadsdelar som omsluter byggnaden inte får överskrida ett visst värde som är lika för hela Sverige. Det finns däremot olika värden för olika kategorier av byggnader. För det tredje: Högsta installerad effekt vid eluppvärmning begränsas. Kvalitativa krav på klimatskärmens genomsnittliga luftläckage har dessutom tillkommit. Kraven på byggnaders specifika energianvändning ska verifieras dels genom beräkningar i projekteringsskedet, dels genom mätning av energianvändningen i den färdiga byggnaden. För eluppvärmda byggnader finns dessutom krav på att installerad effekt för uppvärmning inte får överstiga ett givet värde som ska verifieras genom att summera märkeffekter på faktiskt installerad utrustning. BBR 22 innebär en skärpning av kraven på god energihushållning i nya byggnader. Reglerna är delvis en konsekvens av det uppdaterade EG-direktivet (2010/11 EU) av den 19 maj 2010 där medlemsländerna i EG åläggs att successivt skärpa energikraven vid såväl nybyggnad som vid renoveringar. Enligt direktivet ska alla nya byggnader vara så kallade NäraNollEnergibyggnader (NNE-byggnader) från och med 2021. (Lokaler med offentlig verksamhet redan från och med 2019). Kraven för NNE-byggnader avses preciseras under 2015. De kommer med all sannolikhet att bli strängare än i BBR 22. De väsentligaste ändringarna i energihushållningsavsnittet i BBR 22 innebär: Att byggnadskategorin bostäder delas upp i två nya kategorier, småhus och flerbostadshus, medan lokalbyggnader förblir oförändrade. En generell skärpning av kraven på energiprestanda med cirka 10 % för flerbostadshus och lokalbyggnader. För småhus sker inte någon skärpning. En fjärde klimatzon införs som omfattar kustlänen i den tidigare klimatzonen III. I denna fjärde klimatzon skärps kraven med storleksordningen 10 % för samtliga byggnader i förhållande till de skärpningar som införs i klimatzon III. Att byggnader som är större än 50 m 2 och till mer än hälften innehåller bostäder om högst 35 m 2 får en lättnad i energiprestandakraven med 10 kwh/m 2 och år för icke elvärmda byggnader med 5 kwh/m 2 och år för elvärmda byggnader. Att krav på klimatskärmens lufttäthet införs även i energihushållningsavsnittet och är likalydande med kraven i avsnitt om Hygien, hälsa och miljö. 13

OM DENNA BYGGVÄGLEDNING 14 På samma sätt som i de tidigare reglerna för nya hus ska de byggas så att kraven på energihushållning uppfylls när huset används. Det vill säga det är den uppmätta energianvändningen som ska uppfylla kraven. Det blir då mycket viktigt att i projekteringsskedet kunna förutsäga hur stor energianvändningen blir i den färdiga byggnaden. Det är inte tillräckligt att enbart med beräkningar visa att kraven kommer att uppfyllas. Allt eftersom husen behöver värmas allt mindre kommer värmetillförseln från värmesystemet att utgöra en relativt sett mindre andel av husets totala energianvändning. Det ökar behovet av att kunna precisera hur huset används och det ökar kraven på noggrannhet både vid energibalansberäkningar och vid själva byggandet. Den som bygger ett hus måste med andra ord i en helt annan utsträckning än tidigare beakta hur huset som system fungerar och hur huset används av brukarna. SYFTE Byggvägledningen ger råd om hur olika poster i husets energianvändning kan påverkas och den ger hänvisningar till i första hand de svenska standarder (oftast baserade på ISO- och EN-standarder) som är tillämpliga för olika beräkningar. Särskilt stort utrymme ägnas åt att belysa hur olika krav på innetemperaturer och luftkvalitet samt brukarnas användning av huset påverkar energianvändningen. Detta betyder att byggvägledningen inte ger precisa anvisningar på hur energianvändningen ska beräknas utan den ger i stället underlag för att ta ställning till hur olika faktorer som har stor betydelse för energianvändningen kan hanteras. Det finns anvisningar om hur de olika posterna kan beräknas och det diskuteras vilka faktorer som har stor betydelse för hur mycket värme, el och eventuell kyla som behövs. Regelverket ställer tydliga funktionskrav på energianvändning men anger inte vilka tekniska lösningar som godtas. Det är inte längre tillräckligt att enskilda byggnadskomponenter och installerade apparater har mycket väldefinierade och goda energiprestanda. Eftersom kraven på energiprestanda avser det färdiga huset under användning måste alla komponenter och installationer samverka i huset till ett väl fungerande system så att huset får avsedda energiprestanda och samtidigt uppfyller alla andra berättigade krav på ett väl fungerande hus. Det innebär att det finns en mångfald olika lösningar som leder fram till att funktionskraven uppfylls. I BBR 22 finns krav som ska tillämpas vid ändring av byggnader. Med hänsyn till att ändring som innebär energieffektivisering av befintliga hus blir allt viktigare har ett relativt omfattande avsnitt tillkommit som ger råd och anvisningar om hur energifrågorna kan hanteras vid ändring av byggnader. Syftet med Byggvägledningen är att byggherrar, arkitekter, projektörer, förvaltare och andra aktörer i byggsektorn ska få råd om hur energifrågorna ska hanteras. Det är inte enbart tekniken utan även hur huset underhålls och sköts samt hur brukarna använder huset som har stor betydelse för energianvändningen. Det blir därför viktigt att tidigt i projekteringsarbetet klargöra hur huset är tänkt att användas och hur det ska skötas. Det rekommenderas att noga dokumentera alla förutsättningar för att kunna bedöma orsaker

OM DENNA BYGGVÄGLEDNING till eventuella avvikelser mellan uppmätt och beräknad energianvändning. I Byggvägledningen finns beskrivet dels metoder att kontrollera den tekniska funktionen och utförandet under byggprocessen dels metoder som kan tilllämpas för att verifiera att uppmätt energianvändning uppfyller kraven. LÄSANVISNINGAR Byggvägledningen inleds i kapitel 1 med en historiebeskrivning av hur energihushållning hanterats i svenska byggregler efter den så kallade energikrisen 1973/1974. I kapitel 2 behandlas utförligt olika systemgränser för att klargöra hur huset fungerar systemtekniskt och hur valet av systemgräns bestämmer olika energiflöden och hur olika funktioner påverkas. Genom att ha entydiga systemgränser kan olika aktörers ansvarsområden identifieras. I kapitel 3 redogörs för viktiga skillnader mellan tidigare byggregler och BBR 22. Dessutom diskuteras översiktligt hur energifrågor i byggandet kan hanteras. I kapitel 4 redovisas och kommenteras de krav som gäller i BBR 22 för nya hus. Skillnader i krav för bostadshus och lokaler tas upp. Skillnader i krav mellan eluppvärmda byggnader och byggnader uppvärmda på annat sätt behandlas. Kapitel 5 behandlar krav på energianvändning som gäller vid ändring av byggnader. Hur energieffektivisering kan kombineras med renoveringar och ombyggnader ägnas förhållandevis stort utrymme. Betydande erfarenheter från genomförda och dokumenterade demonstrationsprojekt har tagits med i kapitlet. Kapitel 6 ägnas åt att belysa samband mellan inneklimat och energieffektivisering i nya hus. Det går att uppnå ett mycket bra inomhusklimat samtidigt som huset använder lite energi. Kapitel 7 behandlar energifrågor och inneklimat vid ändring av byggnader. Detta avsnitt i BBR är viktigt eftersom energieffektiviseringsåtgärder vid ändring av husen och deras tekniska system kan få konsekvenser för inneklimatet. Energieffektivisering i byggnader får inte ske genom att inomhusklimatet tillåts bli dåligt. Kapitel 8 behandlar de olika posterna i husets energibalans och vilka faktorer som är betydelsefulla att ta hänsyn till. I avsnittet behandlas relativt ingående hur de olika posterna i energibalansen kan beräknas och hur olika indata bör väljas. I kapitel 9 diskuteras vilka krav som ska ställas på energiberäkningsprogram och relativt stort utrymme ägnas åt att belysa hur olika ingångsparametrar bör väljas. Det understryks hur viktigt det är att välja så korrekta beräkningsförutsättningar som möjligt. 15

OM DENNA BYGGVÄGLEDNING I kapitel 10 ges en kort sammanfattning av hur installerad eleffekt för eluppvärmning av elvärmda hus beräknas. I kapitel 11 finns detaljerade anvisningar om hur den genomsnittliga värmegenomgångskoefficienten ska beräknas. I kapitel 12 beskrivs metoder att kontrollera värmeisolering och lufttäthet. I kapitel 13 redovisas metoder för att verifiera energianvändningen i den färdiga byggnaden och metoder för att göra normalårskorrigering. I kapitel 14 beskrivs hur nya byggnader kan energideklareras. Hur befintliga byggnader ska energideklareras faller utanför denna byggvägledning. ÖVERSIKT AV INNEHÅLLET I denna Byggvägledning 8 Energihushållning och värmeisolering behandlas följande avsnitt i BBR: Avsnitt 6 Hygien, hälsa och miljö Ingressen till avsnitt 6 i BBR har följande lydelse: Detta avsnitt innehåller föreskrifter och allmänna råd till 3 kap. 9, 14 och 20 PBF. Avsnitt 6:9 innehåller också föreskrifter och allmänna råd till 8 kap. 7 PBL. (BFS 2011:26). Följande ur avsnitt 6 behandlas: 6:1 Allmänt 6:251 Ventilationsflöde 6:322 Dagsljus 6:412 Definitioner/beteckningar 6:42 Termisk komfort 6:9 Krav på hygien, hälsa och miljö vid ändring av byggnader Avsnitt 9 Energihushållning Ingressen till avsnitt 9 har följande lydelse: Detta avsnitt innehåller föreskrifter och allmänna råd till 3 kap. 14 och 3 kap. 15 första stycket PBF. Avsnitt 9:9 innehåller också föreskrifter och allmänna råd till 8 kap. 7 PBL. (BFS 2011:26). Följande ur avsnitt 9 behandlas: 9:1 Allmänt 9:2 Bostäder och lokaler 9:4 Alternativt krav på byggnadens energianvändning 9:6 Effektiv elanvändning 9:7 Mätsystem för energianvändning 9:8 Klassning av byggnadens energianvändning 9:9 Krav på energihushållning vid ändring av byggnader 16

OM DENNA BYGGVÄGLEDNING HÄNVISNING TILL STANDARD En stor del av ändringarna i BBR 22 är av typen hänvisning till nya utgåvor av svensk standard eller att den svenska standarden upphävts eller ersatts av europastandard. Eftersom standarderna ändras fortlöpande bör användaren alltid kontrollera att utgåvan är den senaste, oberoende av om den är angiven i reglerna eller inte. I litteraturlistan i slutet av boken har sammanställts refererad standard. Sambandet mellan de standarder som tagits fram till stöd för direktivet om byggnaders energiprestanda (Direktiv 2002/91/EG) och dessa standarders relation till direktivet beskrivs i SIS-CEN/TR 15615, Explanation of the general relationship between various European Standards and the Energy Performance of Buildings Directive (EPBD) Umbrella Document. De flesta standarder finns enbart att tillgå på engelska, men har svensk titel, vilken anges först i referensen. SVEBY är en aktör som tagit fram så kallade branschstandarder för energi i byggnader. Det finns handledning för val av brukarindata för energiberäkningar, kontraktskrivning och avtal samt mätföreskrifter för verifiering av energianvändning med mera, www.sveby.org. 17