Storhässja i sommarnatt, 1938. HELGE LINDEN

Storhässja i sommarnatt, 1938. HELGE LINDEN

Västerbottens folkblad/västerbottens museum

KONSTNÄREN HELGE LINDEN Helge Linden (1897 1961) föddes i Umeå. Fadern Ivar Linden var Umeås första tandläkare och modern Clara Linden hemmafru. Hans uppväxt präglades av det starka konst- och musikintresset som fanns i familjen. Helge Linden flyttade efter studentexamen till Uppsala för att utbilda sig till läkare. Efter ett par terminer avbröt han studierna då han insåg att det var konst han ville ägna sig åt, eller som han själv uttryckte det: En fullständigt misslyckad början till medicinska studier. 1922 sökte han, och kom in, på Carl Wilhelmsons målarskola i Stockholm. Där fanns redan Torsten Jovinge, Stella Falkner, Erik Byström och Fritz Högberg bland eleverna. På Wilhelmssons målarskola var Torsten Jovinge, sedermera den programmatiske puristen, min bäste vän. Vid flera av skolans terminstävlingar fick Helge Linden ta emot utmärkelser; för komposition, teckning och måleri efter modell. Mellan 1925 och 1930 vistades Helge Linden huvudsakligen i Italien och Frankrike där han bland annat tog intryck av Cézannes och Gauguins konst. I Italien inspirerades han av quattrocentomåleriet och av den italienska arkitekturen. Tillsammans med den svenske arkitekten NilsEinar Eriksson, som senare kom att rita bland annat Göteborgs konserthus, studerade Linden den italienska arkitekturen. I Rom delade han under en tid ateljé med skulptören David Wretling från Umeå. 1928 studerade Helge Linden vid Maison Watteau i Paris. Samma år gifte han sig med Umeåflickan Hanna Johansson. Hon följde med på hans resor fram till 1930, då paret bosatte sig i Stockholm.

Hårda år på 1930-talet I mars 1931 debuterade Helge Linden på galleriet Lilla utställningen i Stockholm. Kritiken var genomgående positiv. Han hade också en separatutställning i Umeå samma år, även den med övervägande god kritik. Helge Linden deltog i en rad samlingsutställningar de följande fem åren. Kritiken var inte lika positiv längre och den rådande ekonomiska depressionen slog hårt mot unga, oetablerade konstnärer. Hustrun Hanna blev tvungen att återgå till sitt arbete som lärarinna och flytta tillbaka till Umeå med deras nyfödda son, medan Helge stannade i Stockholm. Under 1930-talet gjorde han målarresor till Danmark och Norge. Även Östergötland, Öland och västkusten besöktes och varvades med täta besök hos familjen i Umeå. Genombrottet 1937 1938 kom Helge Lindens verkliga genombrott. 1937 ställde han ut på Hantverkshuset i Umeå och tidningarna fylldes med positiva lovord. De goda recensionerna fortsatte året därpå när han ställde ut tillsammans med Tor Hörlin och Erik Byström i Göteborg. Han definitiva genombrott sker november 1938 då han ställer ut separat på Konstnärshuset i Stockholm. Utställningen uppmärksammas med positiva lovord både i riks- och landsortspress. 1939 kunde Helge Linden flytta tillbaka till Umeå utan att förlora kontakten med storstadens konstliv och publik. Andra halvan av 1930-talet och årtiondet därefter kom att bli den mest produktiva perioden i hans konstnärskap. Hemma i Umeå Helge Linden blev snabbt en drivande kraft i Umeås kultur-

och konstliv. Han var aktiv i Västerbottens konstförening där han flitigt bidrog till utställningsverksamheten i Umeå och länet. Han satt med i styrelsen för Konstnärernas Riksorganisation och var styrelseordförande i Umeå musiksällskap mellan 1958 och 1961. Han var ofta anlitad som föreläsare om konst och konsthistoria, och i ABF:s regi höll han både måleri- och konsthistoriska kurser. Helge Linden arbetade tidvis som lärarvikarie i teckning vid seminariet och gymnasiet i Umeå. Helge Linden blev också en profil i staden genom sina recensioner av konst- och musik. Som kritiker ställde han stora krav på den konstnärliga kvaliteten. Han var generös och uppskattande inför det han ansåg bra men tvekade inte att påpeka om något var mindre bra, eller saknade äkthet. Han var en stridbar man som gärna sökte debatt och det blev många stormar kring honom. Förebild Helge Linden fick stor betydelse för många av länets unga konstnärer både som kritiker och debattör, förebild, stöd och inspiratör. Hans ambition vad att sprida sina konstnärliga idéer och han fick också många efterföljare av vilka flera själva har blivit framgångsrika konstnärer, bland annat Albert Johansson, Bertil Ågren, Lars Beckman och Sture Meijer som brukade besöka Helge Linden i hans ateljé. Hos flera norrländska konstnärer går det att hitta påtagliga likheter med Helge Lindens måleri, Stig Sandberg, Vera Frisén, Ragnar Lindström, Veinö Nyqvist och Berta Hansson. Han hjälpte också den naivistiska målarinnan Viktoria Nygren med hennes första utställningar.

Purist Helge Linden tar utgångspunkt i det norrländska landskapet och framför allt i Västerbottens kustland. Han valde ofta enkla, vardagliga motiv och måleriet karakteriseras av strama, renodlade former som ofta omges av mörka konturer och dämpade färger. Helge Lindens måleri brukar betecknas som puristisk eller som svensk 1930-talspurism. Han sammankopplas med tre andra svenska konstnärer, Torsten Jovinge, Erik Byström och Tor Hörlin trots att de aldrig bildade någon enhetlig grupp. Gemensamt för dem är detaljlösheten, och de stora hela ytorna, ofta avgränsade av konturer. Byström, Hörlin och Linden ställde ut vid en rad tillfällen tillsammans. Från 1943 kom Jovinge också att sammankopplas med den svenska puristgruppen i och med en utställning i Lund kallad Purister där Jovinge visades tillsammans med de tre. Framgångsåren Under hela 1940-talet avlöser den ena utställningen den andra, runt om Sverige. Helge Linden deltar i separatutställningar och samlingsutställningar, erhåller stipendier och får sin konst inköpt av såväl Nationalmuseum som andra museer. Han inbjuds också att delta i representativa svenska samlingsutställningar i de nordiska grannländerna. De stora framgångarna gjorde det möjligt för honom att under 1950-talet arbeta i ett lugnare tempo. Offentliga uppdrag Under 1950-talets senare del arbetade Helge Linden med en rad offentliga uppdrag. Han utförde sju verk för offentliga miljöer: väggmålning till småskoleseminariet i Haparanda, altarmålning till kapellet i Ankarede, Jämtland och en rad arbeten runt om i Umeå; väggmålning på apoteket

Väggmålning, småskoleseminariet, Haparanda. Barndomsåren, 1949 50. Olja på duk (limmad på vägg). Järven, väggmålning för ålderdomshemmet Hagaborg, förlaga till mosaik vid tandläkarhögskolan, förlaga till mosaik i travrestaurangen på Umåker och en väggmålning i Stornorrfors kraftstation. Helge Linden har i sina offentliga målningar valt att arbeta med lättförståeliga och allmängiltiga symboler. Motiven är ofta enkla och tydliga. Människorna är förenklade och upplevs lite platta, placerade i kulissliknande landskap. Helge Linden har inte bearbetat färgen på samma sätt som i stafflikonsten där han ofta lade många tunna lager av färg i olika nyanser ovanpå varandra, för att uppnå liv och atmosfär. I de offentliga målningarna var detta inte möjligt på grund av de stora formaten. Konsten var avsedd att vara dekorativ och passa de flesta smaker, menade han.

Dekormåleri En annan lekfullare sida i Helge Lindens konstnärskap hittar man i de väggdekorationer och festskrifter som han gjorde till de årliga vårfester som anordnades av syjuntan där hans fru Hanna var aktiv. Från slutet av 1940-talet till mitten av 1960-talet ordnades varje år en stor fest vid Valborg då kvinnorna bjöd in sina män. Helge Linden bidrog med sitt måleri, genom att skapa stämningsfulla miljöer. Väggarna i festlokalen kläddes med papp där han målat bilder för att skapa en autentisk miljö kring festernas tema som varierade allt från Egypten, Paradiset till kärlekspar och konstnären Watteau och hans tid. 1961 anordnade studentkåren och Västerbottens Konstförening en stor retrospektiv utställning i Hantverkshuset i Umeå. En kort tid därefter avled Helge Linden, 63 år gammal. Hans hustru Hanna hade gått bort ett halvår tidigare. Den offentliga konsten, väggdekorer och festskrifter visas en trappa ned, i Utställning 5. Utbildningar/resor 1923 1925 Carl Wilhelmssons målarskola 1925 1926 Resa till Italien 1926 Resa till Tyskland 1926 1930 Vistas i Frankrike 1928 Studier vid Maison Watteau, Paris (1926 27 anges på vissa ställen) 1930 Bosatt i Stockholm 1937 Vistas i Danmark 1939 Resa till Norge 1939 Flyttar tillbaka till Umeå

Helge Linden utställningar i urval 1931 Debututställning, Galleriet Lilla Utställningen, Stockholm 1931 Separatutställning, Västerbottens museum, Umeå 1934 Separatutställning, Linköping 1935 Separatutställning, Gävle konsthall, Gävle 1937 Separatutställning, Hantverkshuset, Umeå 1938 Tillsammans med Erik Byström, Tor Hörlin, Konsthallen, Göteborg 1938 (Genombrott) Konstnärshuset, Stockholm 1938 Konsthallen, Göteborg 1939 Höstsalong, Västerbottens läns konstförening, Umeå 1941 Färg och Form, Stockholm 1941 Tillsammans med Erik Byström, Tor Hörlin. Konsthallen, Göteborg 1941 Svensk-dansk-isländska utställningen, Århus och Göteborg 1942 Separatutställning, Umeå 1942 Svenska utställningen, Statens museum för kunst, Köpenhamn 1943 Purister tillsammans med Johan Johansson, Erik Byström, Tor Hörlin, Torsten Joving. Lund 1944 Purister, Borås 1945 Svenska utställningen, Konsthallen, Helsingfors 1945 Separatutställning, Östersund 1946 Separatutställning, Hantverkshuset, Umeå 1946 Nordiska konstförbundets utställning, Oslo, Göteborg 1948 Officiella svenska utställningen, Oslo 1952 Separatutställning, Borås 1959 Konstföreningens jubileumsutställning, Borås 1961 Retrospektiv, Kårhuset, Umeå 1963 Retrospektiv minnesutställning, Konstnärshuset, Stockholm

Isvinter i Obbola, fiskeläge, 1940-tal. Västerbottens museum. KONSTSAMLINGEN HELGE LINDENS MINNE Under sina sista år drömde Helge Linden om att skapa en representativ konstsamling med svensk konst i Umeå. En sådan samling skulle stimulera konstlivet i hela övre Norrland och vara en inspiration för kommande konstnärer, ansåg han. Den drömmen kunde inte förverkligas innan han dog 1961 men Västerbottens läns konstförening, genom dess dåvarande

ordförande Ingmar Flodström, ville försöka göra något åt detta. Det upprop som sändes ut till konstnärer och konstintresserade 1962, resulterade i att 108 verk donerades till föreningen och att en fond bildades för inköp. Medlen användes delvis till inköp av konstverk av Puristgruppens målare. Många konstnärer, såväl västerbottningar som andra, hedrade Helge Lindens minne genom att skänka ett konstverk. Bland de många givarna fanns bland annat målarvännerna Siri Derkert, Gunnar Allvar, Torsten Bergmark, Olle Blomberg, Staffan Engebrand, Berta Hansson, Albert Johansson, CM Lindqvist, Stig Lindberg, Sture Meijer, ja, listan kan göras lång. 1966 bildades Stiftelsen Helge Lindens Minne av Västerbottens läns konstförening och Umeå stads kulturnämnd. Stiftelsen förband sig att verka för utökning av konstsamlingen samt att söka tillse att den på lämpligt sätt blir tillgänglig för allmänheten. Genom stiftelsens inköpsverksamhet har samlingen successivt utökats med representativa konstverk för sin tid. Flera kända svenska konstnärer finns representerade, i några fall med centrala verk, som till exempel Peter Dahls bildserie Kalles dröm från 1971. Även 2000-talet är företrätt med några fina konstverk, bland annat Lisa D. Manners målning Burspråk från 2006. Västerbottens museum förvaltar idag konstsamlingen Helge Lindens Minne, som består av cirka 500 konstverk utförda av svenska konstnärer efter 1945. Många av verken i samlingen är deponerade i olika offentliga lokaler.

PROGRAM HELGE LINDEN 15 juni kl 14: Vernissage, utställningen öppnas av Bo Linden och konstantikvarie Suzanne Steneberg. 15 juni kl 19: Konstantikvarie Suzanne Steneberg presenterar 19 juni kl 19: Syntolkad visning av 20 och 27 juni kl 12: Konstantikvarie Suzanne Steneberg presenterar 1 september kl 15: Lokala konstlivets hövding, föredrag med författare Gunnar Balgård. Plats: Seminarierummet. 5 september kl 12: Konstantikvarie Suzanne Steneberg presenterar 8 september kl 15: Helge Lindens konstnärskap, föredrag med museiintendent Brita Täljedal. Plats: Utställning 2. 11 september kl 12.15: Kulturkvarten: Helge Linden, presentation av konstantikvarie Suzanne Steneberg 11 september kl 19: Konstantikvarie Suzanne Steneberg presenterar 12 sep kl 12: Konstantikvarie Suzanne Steneberg presenterar 15 september kl 15: Konstsamlingen Helge Lindens Minne, föredrag med konstvetare Ivar Tornéus. Plats: Seminarierummet. 19 september kl 12: Konstantikvarie Suzanne Steneberg presenterar 22 september kl 15: Syntolkad visning av 26 september kl 12: Konstantikvarie Suzanne Steneberg presenterar 29 september kl 15: Helge Linden & Vera Frisén två uttolkare av ljus och rymd. Föredrag med konstvetare Felicia Tolentino. Plats: Seminarierummet. Programserien är ett samarbete med Studieförbundet Bilda. Syntolkningarna sker i samarbete med ABF. De syntolkade visningarna sänds på ABF Play, arkiv.abfplay.se. Syntolk: Stina Lundin.