PROV I FYSIK KURS B FRÅN NATIONELLA PROVBANKEN

Relevanta dokument
PROV I FYSIK KURS B FRÅN NATIONELLA PROVBANKEN

PROV I FYSIK KURS B FRÅN NATIONELLA PROVBANKEN

PROV I FYSIK KURS B FRÅN NATIONELLA PROVBANKEN

PROV I FYSIK KURS A FRÅN NATIONELLA PROVBANKEN

PROV I FYSIK KURS A FRÅN NATIONELLA PROVBANKEN

FYSIK KURS A Studiearbete 5, Repetition med Nationellt prov 20 gymnasiepoäng FY1201W

Tentamen: Baskurs B i Fysik, del1, 4p kl

PROV I FYSIK KURS A FRÅN NATIONELLA PROVBANKEN

Miniräknare, formelsamling

Kursprov i matematik, kurs E ht Del I: Uppgifter utan miniräknare 3. Del II: Uppgifter med miniräknare 5

NATIONELLT PROV I MATEMATIK KURS E VÅREN Tidsbunden del

Kursprov i matematik, kurs E ht Del I: Uppgifter utan miniräknare 3. Del II: Uppgifter med miniräknare 5

BFL102/TEN1: Fysik 2 för basår (8 hp) Tentamen Fysik mars :00 12:00. Tentamen består av 6 uppgifter som vardera kan ge upp till 4 poäng.

NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS B VÅREN

PROV I FYSIK KURS A FRÅN NATIONELLA PROVBANKEN

Kursprov i matematik, kurs E vt Del I: Uppgifter utan miniräknare 3. Del II: Uppgifter med miniräknare 6

BFL102/TEN1: Fysik 2 för basår (8 hp) Tentamen Fysik 2. 5 juni :00 12:00. Tentamen består av 6 uppgifter som vardera kan ge upp till 4 poäng.

Kursprov i matematik, kurs E vt Del I: Uppgifter utan miniräknare 3. Del II: Uppgifter med miniräknare 5

Lösningsförslag. Fysik del B2 för tekniskt / naturvetenskapligt basår / bastermin BFL 120 / BFL 111

Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: KBAST16h KBASX16h. TentamensKod: Tentamensdatum: Tid: 09:00 13:00

BFL102/TEN1: Fysik 2 för basår (8 hp) Tentamen Fysik mars :00 12:00. Tentamen består av 6 uppgifter som vardera kan ge upp till 4 poäng.

Fysik del B2 för tekniskt basår / teknisk bastermin BFL 120/ BFL 111

PROV I FYSIK KURS B FRÅN NATIONELLA PROVBANKEN

Hjälpmedel: Grafritande miniräknare, gymnasieformelsamling, linjal och gradskiva

TENTAMEN. Tekniskt-Naturvetenskapligt basår Kurs: Fysik A, Basterminen del 1 Hjälpmedel: Miniräknare, formelsamling.

PROV I FYSIK KURS A FRÅN NATIONELLA PROVBANKEN

NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS D VÅREN Del I, 13 uppgifter med miniräknare 3. Del II, breddningsdel 8

Handledning laboration 1

NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS E VÅREN Tidsbunden del

Lösningsförslag - tentamen. Fysik del B2 för tekniskt / naturvetenskapligt basår / bastermin BFL 122 / BFL 111

NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS D HÖSTEN Del I, 9 uppgifter utan miniräknare 3. Del II, 8 uppgifter med miniräknare 6

Prov (b) Hur stor är kraften som verkar på en elektron mellan plattorna? [1/0/0]

NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS A VÅREN Tidsbunden Del II

Lösningar till Tentamen i fysik B del 1 vid förutbildningar vid Malmö högskola

TENTAMEN. Institution: Fysik och Elektroteknik. Examinator: Pieter Kuiper. Datum: 7maj2016. Tid: 5timmar Plats: Kurskod: 1FY803

Kod: Datum Kursansvarig Susanne Köbler. Tillåtna hjälpmedel. Miniräknare Linjal Språklexikon vid behov

Svar och anvisningar

WALLENBERGS FYSIKPRIS 2016

TEORETISKT PROBLEM 2 DOPPLERKYLNING MED LASER SAMT OPTISK SIRAP

Ämnesområde Hörselvetenskap A Kurs Akustik och ljudmiljö, 7 hp Kurskod: HÖ1015 Tentamenstillfälle 4

TENTAMEN I TILLÄMPAD VÅGLÄRA FÖR M

för M Skrivtid i hela (1,0 p) 3 cm man bryningsindex i glaset på ett 2. två spalter (3,0 p)

WALLENBERGS FYSIKPRIS 2019

Tentamen i Fysik för M, TFYA72

Fysik 1 Rörelsemängd och Ellära, kap. 6 och 9

NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS B VÅREN Del I, 9 uppgifter utan miniräknare 3. Del II, 8 uppgifter utan miniräknare 5

Tentamen i Fysik för K1,

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet

Laboration 1 Fysik

Tentamen i Fotonik , kl

Formelsamling finns sist i tentamensformuläret. Ämnesområde Hörselvetenskap A Kurs Akustik och ljudmiljö, 7,5hp Kurskod: HÖ1004 Tentamenstillfälle 1

NATIONELLT PROV I MATEMATIK KURS E HÖSTEN 1996

27,8 19,4 3,2 = = ,63 = 3945 N = = 27,8 3,2 1 2,63 3,2 = 75,49 m 2

Tentamen. Fysik del B2 för tekniskt / naturvetenskapligt basår / bastermin BFL 120 / BFL 111

1 Figuren nedan visar en transversell våg som rör sig åt höger. I figuren är en del i vågens medium markerat med en blå ring prick.

NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS D VÅREN 2002

Tentamen i Fotonik , kl

Kursprov i matematik, kurs E vt Del I: Uppgifter utan miniräknare 3. Del II: Uppgifter med miniräknare 6

Tentamen i Fotonik , kl

Kaströrelse. 3,3 m. 1,1 m

NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS B VÅREN Del I, 7 uppgifter utan miniräknare 3. Del II, 9 uppgifter med miniräknare 5

Upp gifter. c. Hjälp Bengt att förklara varför det uppstår en stående våg.

PROV I FYSIK KURS B FRÅN NATIONELLA PROVBANKEN

NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS D HÖSTEN Tidsbunden del

TILLÄMPAD ATOMFYSIK Övningstenta 1

Tentamen i Fotonik , kl

Tentamen ellära 92FY21 och 27

Svar och anvisningar

Nationellt kursprov i MATEMATIK KURS A Våren Del II

1( ), 2( ), 3( ), 4( ), 5( ), 6( ), 7( ), 8( ), 9( )

NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS A VÅREN Tidsbunden del

NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS D VÅREN

NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS B VÅREN Del I, 10 uppgifter utan miniräknare 3. Del II, 9 uppgifter med miniräknare 6

FK Elektromagnetism, Fysikum, Stockholms universitet Tentamensskrivning (1:a omtentan), tisdag 17 juni 2014, kl 9:00-14:00

NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS B VÅREN 2005

PROV I FYSIK KURS B FRÅN NATIONELLA PROVBANKEN

NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS A HÖSTEN Del II

Elektricitetslära och magnetism - 1FY808. Lab 3 och Lab 4

NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS D VÅREN Del I, 13 uppgifter med miniräknare 3. Del II, breddningsdel 7

NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS A VÅREN Del I

Diffraktion och interferens

Tentamen. Fysik del B2 för tekniskt / naturvetenskapligt basår / bastermin BFL 122 / BFL 111

Linnéuniversitetet. Naturvetenskapligt basår. Laborationsinstruktion 1 Kaströrelse och rörelsemängd

WALLENBERGS FYSIKPRIS 2011

Np MaB vt 2002 NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS B VÅREN 2002

NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS B HÖSTEN Del I, 10 uppgifter utan miniräknare 3. Del II, 8 uppgifter med miniräknare 5

Laborationer i OPTIK och AKUSTIK (NMK10) Augusti 2003

! = 0. !!!"ä !"! +!!!"##$%

1. a) I en fortskridande våg, vad är det som rör sig från sändare till mottagare? Svara med ett ord. (1p)

TENTAMEN. Linje: Tekniskt-Naturvetenskapligt basår Kurs: Fysik A Hjälpmedel: Miniräknare, formelsamling. Umeå Universitet. Lärare: Joakim Lundin

2. Spetsen på en symaskinsnål rör sig i en enkel harmonisk rörelse med frekvensen f = 5,0 Hz. Läget i y-led beskrivs alltså av uttrycket

TFEI02: Vågfysik. Tentamen : Svar och anvisningar. t 2π T x. s(x,t) = 2 cos [2π (0,4x/π t/π)+π/3]

NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS D HÖSTEN uppgifter med miniräknare 3

LÄRARHANDLEDNING Harmonisk svängningsrörelse

Observera att uppgifterna inte är ordnade efter svårighetsgrad!

Fysik del B2 för tekniskt basår / teknisk bastermin BFL 120/ BFL 111

Observera att uppgifterna inte är ordnade efter svårighetsgrad!

Lösningsförslag - Tentamen. Fysik del B2 för tekniskt / naturvetenskapligt basår / bastermin BFL 122 / BFL 111

Transkript:

PBFy9805 Enheten för Pedagogiska Mätningar 1998-05 Umeå Universitet Provtid PROV I FYSIK KURS B FRÅN NATIONELLA PROVBANKEN Del I: Experimentell del Anvisningar Hjälpmedel: Provmaterial Miniräknare (grafritande men ej symbolhanterande) och formelsamling. Provmaterial inlämnas tillsammans med dina lösningar. Skriv ditt namn, komvux/gymnasieprogram och födelsedatum på de papper du lämnar in. Betygsgränser Ansvarig lärare meddelar de gränser som gäller för betygen "Godkänd" och "Väl Godkänd" Namn: Skola: Klass: Födelsedatum År: Månad: Dag: Kvinna Man Annat modersmål än svenska

1. Framför dig finns en liten gummiboll, en meterstav och en våg. Släpp bollen från höjden 1,0 m och bestäm impulsen på bollen vid studsen mot underlaget. (6p) 2. Framför dig finns en uppkopplad växelströmskrets, ett dubbelstråleoscilloskop samt några sladdar. Kopplingsschemat framgår av figuren. Genomför följande mätningar och beräkningar (Du måste beskriva hur du kopplar in oscilloskopet och hur du utnyttjar oscillskopbilden för din mätning): a) Bestäm växelspänningens frekvens. (2p) b) Bestäm växelspänningens toppvärde. (2p) c) Bestäm strömmens toppvärde. (2p) d) Bestäm experimentellt fasförskjutningen mellan ström och spänning i kretsen. (2p) e) Bestäm kondensatorns kapacitans. (2p) 3. Framför dig finns en millimetergraderad linjal och en vanna med en vätska. På vannans ena sida är ett gitter fastsatt och på den motsatta sidan finns ett millimeterpapper fastklistrat. Vätskan når upp till gittrets mitt. Låt en laserstråle falla in vinkelrätt mot gittret och studera interferensmönstret på motsatta sidan av vannan. a) Bestäm gitterkonstanten om du vet laserljusets våglängd. Denna anges på lasern. Redovisa vilka mätningar du gör och förklara din tankegång utförligt. b) Bestäm vidare ett värde på vätskans brytningsindex. Redovisa vilka mätningar du gör och förklara din tankegång utförligt.

4. Framför dig finns en liten gummiboll och en meterstav. Om gummibollen släpps från höjden 1,00 m kommer den inte att nå denna höjd efter studsen. a) Genomför en serie mätningar ( minst fyra) av "uppstudsens höjd" för olika värden på den höjd h varifrån bollen ursprungligen släpps. Höjden h skall variera i intervallet 0,20 m < h < 1,00 m. Redovisa mätresultaten i en tabell. (2p) b) Rita i ett diagram "uppstudsens höjd" som funktion av höjden h. (2p) c) Rita i ett annat diagram bollens hastighet omedelbart efter studsen som funktion av bollens hastighet omedelbart före studsen. d) Förklara och motivera teoretiskt det andra diagrammets utseende med hjälp av det första diagrammet. (2p)

PBFy9805 Enheten för Pedagogiska Mätningar 1998-05 Umeå Universitet PROV I FYSIK KURS B FRÅN NATIONELLA PROVBANKEN Provtid Hjälpmedel: Provmaterial Del III: Långsvarsfrågor 100 min Anvisningar Miniräknare (grafritande men ej symbolhanterande) och formelsamling. Provmaterial inlämnas tillsammans med dina lösningar. Skriv ditt namn, komvux/gymnasieprogram och födelsedatum på de papper du lämnar in. Provet Uppgifterna är av långsvarstyp där det inte räcker med bara ett kort svar utan där det krävs att du skriver ned vad du gör att du förklarar dina tankegångar att du ritar figurer vid behov att du vid numerisk/grafisk problemlösning visar hur du använder ditt hjälpmedel Pröva på alla uppgifterna. Det kan vara relativt lätt att även i slutet av provet få någon poäng för en påbörjad lösning eller redovisning. Betygsgränser Ansvarig lärare meddelar de gränser som gäller för betygen "Godkänd" och "Väl Godkänd" för delprov II och III tillsammans. Namn: Skola: Klass: Födelsedatum År: Månad: Dag: Kvinna Man Annat modersmål än svenska

1. En kopparstav med längden 3,0 cm är upphängd i två tunna koppartrådar så att den hänger i gapet till en permanentmagnet. Om en ström med styrkan 5,0 A sänds genom kopparstaven kan denna hållas i sitt läge med hjälp av en dynamometer som då visar 0,12 N. Beskriv situationen med en enkel skiss. Ange riktningarna för strömmen, magnetfältet och den magnetiska kraften i din figur. Beräkna den magnetiska flödestätheten. (3p) 2. Sommaren 1997 landade rymdsonden Pathfinder på planeten Mars. Marslandaren är bland annat utrustad med instrument för att kunna sända väderleksrapporter till jorden där vi alla kunnat följa dem på Internet. Du ser ett exempel på en sådan väderleksrapport. Marsatmosfärens temperatur registrerades också under 10 Marsdygn. Diagrammet till höger visar ett exempel på en sådan registrering. 270 260 250 240 230 220 210 Landing MARS PATHFINDER Measured Air Temperatures +25 200-100 190 0 2 4 6 8 10 SOL 0-25 -50-75 a) Rapportera dygnsmedeltemperatur på Mars enligt diagrammet ovan. Ge svaret både i K och C. (2p) b) I vår modell av planetsystemet bestäms temperaturen på en planet av solens instrålning. Vilken medeltemperatur ger denna modell för Mars om solens totala instrålning mot planeten är 2,2 10 16 W (Mars medelradie är 3,4 10 6 m)? Hur stämmer detta med det svar du fick i deluppgift a)?

3. För att undersöka en harmonisk svängningsrörelse fäste Piotr en boll i en spiralfjäder, som han hängde i en kraftgivare. På golvet under bollen placerade han en ultraljudsdetektor för mätning av avståndet till bollen. Båda dessa detektorer kopplades till en mätutrustning så att det blev möjligt att studera kraften F i fjädern och läget s av bollen som funktioner av tiden. Kraften registrerades i enheten newton, avståndet i meter och tiden i sekunder. I figurerna 1 och 2 visas kraften som funktion av tiden och i figurerna 3 och 4 lägeskoordinaten som funktion av tiden. Mätutrustning Kraftgivare Ultraljuds detektor Figur 1. Kraften F som funktion av tiden Figur 2. Kraften F som funktion av tiden Figur 3. Läget s som funktion av tiden Figur 4. Läget s som funktion av tiden a) Bestäm periodtiden och amplituden för svängningen (3 p) b) Hur stor är bollens största rörelseenergi? (4 p)

4. En enkel modell av hörselgången i ett mänskligt öra är en 3 cm lång, rak cylinder, som är sluten i ena änden. I denna uppkommer stående vågor vid vissa frekvenser. Utred hur dessa frekvenser är relaterade till örats känslighetsområde som visas i figuren nedan. Ljudnivå db 120 smärttröskel 100 80 60 musik tal 40 20 hörtröskel 0 10 20 40 100 200 400 1000 4000 10000 20000 Frekvens Hz 5. Nobelpriset i fysik för 1997 gick till Stewen Chu, Claude Cohen-Tannoudji och William D. Phillips för utveckling av metoder för att kyla och infånga atomer med laserljus. I studiet av atomerna och deras spektrum har det alltid varit önskvärt att göra mätningar och experiment vid så låga temperaturer som möjligt. Låg temperatur innebär låga hastigheter för atomerna. En metod att åstadkomma detta infördes 1985 av William D. Phillips. Metoden kallas för laserkylning eftersom atomerna bromsas ned med hjälp av laserljus. Den kan beskrivas på följande sätt: I en stråle med natriumatomer har atomerna alla hastigheten 1,0 km/s. De framrusande atomerna möter en laserstråle med rakt motsatt riktning. Laserstrålen består av fotoner med våglängden 589 nm d v s natriumatomerna kan absorbera strålningen. Absorptionen av en foton minskar natriumatomens hastighet. Efter en mycket kort tid, vanligen omkring 10 ns, lämnar den nedbromsade atomen ifrån sig (emitterar) en foton. (Den emitterade fotonens riktning varierar slumpmässigt vilket innebär att det inte blir någon sammanlagd förändring av natriumatomens rörelsemängd på grund av rekylerna från de emitterade fotonerna). Nya fotoner från laserstrålen kan åter absorberas vilket ger upphov till nya inbromsningar. För att bromsa en atom behövs en intensiv laserstråle. Under gynnsamma betingelser kan man uppnå en motriktad retardation på natriumatomen av storleksordningen 10 6 m/s 2. 1,0 km/s Foton NA a) Hur lång blir stoppsträckan för natriumatomen? (2p)

b) Hur stor blir hastighetsminskningen för en natriumatom på grund av absorptionen av en foton? c) Hur många sådana kollisioner måste ske per sekund om retardationen skall bli 10 6 m/s 2? (1p)