SÅ SKAPAS FRAMTIDEN I STORUMANS KOMMUN 4 VAD ÄR UTVECKLING? 4 GRUVOR SKAPAR JOBB 4 GYNNSAMMA VINDAR GER MEDVIND 4 MILJARDSATSNING I FJÄLLEN

GRATISTIDNING INVESTERINGAR OCH FRAMTID I STORUMANS KOMMUN 2012-2020 SÅ SKAPAS FRAMTIDEN I STORUMANS KOMMUN 4 VAD ÄR UTVECKLING? 4 GRUVOR SKAPAR JOBB 4 GYNNSAMMA VINDAR GER MEDVIND 4 MILJARDSATSNING I FJÄLLEN

Innehåll LEDare...3 VAD GÖR KOMMUNEN?...5 VAD ÄR UTVECKLING?... 6-10 tre SCENARIER...12 gruvor...14 DRAGON MINING...16 RÖNNBÄCKSGRUVAN...18 ATT ARBETA I GRUVA...20 FLUORIT HÖGLAND...22 UTBLICK PAJALA...23 NÄTVERKet STOPPA GRUVAN...24 PETER PERSSON...26 JÄTTEsatsning PÅ turismen...28 nybyggarlandet...30 STORUMANTERMINALEN...33 VINDKRAFT...34 blaikenvind...35 pauträskparken...36 En NICE kommun...39 Glesbygdsmedicin...40 utbildning...45 Luspengymnasiet...45 Storumans lärcenrum...46 Vad får vi...48 Krönika...50 REDaktion Tidningen Tjugo20 ges ut av Storumans Kommunföretag AB Ansvarig utgivare: Johan Duvdahl, Näringslivschef Storumans kommun johan.duvdahl@storuman.se 070-379 31 15, 0951-142 60 Större delen av allt material i tidningen har sin grund i den rapport som ÅF Infraplan har producerat på uppdrag av Storumans kommun. Rapporten finns att ladda hem i sin helhet på www.storuman.se under rubriken Näringsliv. Tryck och distribution: Ågrens Tryckeri Örnsköldsvik och Storumans Tryckeri 2012 Omslagsbild: Andreas Johansson Upplaga: 8000 ex, delas ut till alla hushåll i kommunen. Produktion och layout: Linjalen i Storuman Medarbetare: Anna Edvall, Andreas Johansson, Roland Nilsson, Pia Sjögren, Jeanette Johnsson, Ossian Grahn, Tor Larsson, Sam Hedman och Inez Abrahamzon i detta nu Det här magasinet handlar om Storuman, en kommun i landskapet Lappland, Västerbottens län. Du som bor här känner till att kommunen är över 20 mil lång och att här finns fjälldestinationen Hemavan Tärnaby. Vi vill berätta om den spännande framtid som står för dörren, och i vissa delar har den redan börjat. Vi vill berätta om stora investeringar, på mellan 7 och 36 miljarder kronor i Storuman. 36 miljarder kronor är mycket pengar. 36 000 miljoner kronor, 72 årsbudgetar för kommunen eller lön till vår statsminister fram till år 23 076. Vi vill berätta om lagarbetet som behövs för att ro så många av investeringarna i hamn och få dem att gynna kommunen. För varje person som får ett nytt jobb räknar man med att det runtomkring i samhället blir ett halvt jobb till. På 100 nya jobb blir det alltså 50 jobb till på åkeriet, mataffären, macken, skolan och sjukstugan. Det här bygger på beprövade beräkningar. Den analys som görs inför alla investeringar som är på gång visar att det kan bli så många som 2200 nya jobb i kommunen, allt som allt. Varje ny invånare ger i snitt 55 000 kronor till kommunens skattkista. Så det vill till att så många som möjligt vill - och kan slå ner sina bopålar här för att investeringarna ska märkas i pengar även för kommunen och kommunborna. För att folk som får jobb och deras familjer ska vilja flytta till Storumans kommun krävs att bostäder finns, vägar och andra transportsystem byggs ut och att skolor, butiker och annan samhällsservice kan växla upp och bidra till attraktionskraften. Sedan 1968 har Storumans kommuns befolkning minskat från 9300 till 6030 invånare fram till 2012. Skillnaden motsvarar förlorade skatteintäkter till kommunen på 180 miljoner kronor. 1968 var Tärna och Stensele olika kommuner, de slogs ihop 1971. Hemavan är den enda tätort som har ökat sin befolkning sedan 1990. Nu finns chansen att vända trenden. I det högsta scenariot med 1000 nya invånare väntas skatteintäkterna till kommunen bli 70 miljoner kronor mer varje år. En ökning av kommunens budget på mer än 10 procent. 2012 2012-2013 2012 2012 2013 2013 2014 2014 2014 2014 2014 2014 2015 2015-2020 2017 Underjordsbryning i Svartliden (om tillstånd medges) och fortsatt prospektering Preliminär genomförbarhetsstudie vid Rönnbäcken I slutet av året driftsätts 30 vindkraftverk på Blaikfjället fem arbetstillfällen i 25 år NLC Storumanterminalen invigs, Etapp ett klar Tänkt byggstart för vindkraft på Pauträskfältet 35 arbetstillfällen i 25 år Ytterligare 30 vindkraftverk driftsätts på Blaikfjället 5 arbetstillfällen i 25 år Höglandsgruvan börjar byggas, 50 arbetstillfällen under 10-23 år Driftsättning av de 30 sista vindkraftverken på Blaikfjället fem arbetstillfällen i 25 år Fjällkedjan har byggt ytterligare 50 fritidshus Tvärbanan rustas upp för 25 miljoner i Storumans kommun 15-20 vindkraftverk byggs på Yttre Verkanliden tre arbetstillfällen i 25 år Etapp två startar på NLC Storumanterminalen 2-3 arbetstillfällen Rönnbäcken öppnas byggfasen beräknas vara två år upp till 1000 arbetstillfällen skapas Nytt resecentrum på Hemavan Tärnaby Airport Brytningen börjar i Rönnbäcken 350 arbetstillfällen under 19 år

LEDare jag är oerhört inspirerad av utmaningen I Storumans kommun har vi fyra årstider. Jag fascineras varje år av hur fort förändringens vindar blåser. Tiden från det bästa skoterföret till den nyklippta gräsmattan kan räknas i några få veckor. Sedan är det hastigt och lustigt höst och jakt med alla fantastiska färger. I nästa andetag är det 30 grader kallt och rimfrost. På samma sätt ser jag på den framtida utvecklingen i Storumans kommun, vilket också är temat för den här tidningen. Där står vi inför mycket stora förändringar, även om tidsperspektivet naturligtvis är ett helt annat. Den stora utmaningen är att få de miljardinvesteringar som påbörjats eller är på väg att påbörjas att ge ett resultat i form av bestående långsiktiga effekter. Det är inte en enkel utmaning, däremot är den oerhört stimulerande. Redan i dag är Storumans kommun en av de kommuner i länet som har den lägsta arbetslösheten. Slutsatsen är att vi behöver fler människor i kommunen för att täcka morgondagens arbetskraftsbehov. Ett sätt att lösa utmaningen är att utbilda den arbetskraft som efterfrågas. Yrkeshögskoleutbildningen av vindkrafttekniker i kallt klimat som är i full gång i Storuman är ett exempel på detta. Ett annat är den nya gymnasielinjen för fordonstekniker på entreprenadmaskiner som startar i höst i samarbete med bland andra kjinschakt och Caterpillar, som ger gruvbranschen en av de kompetenser som efterfrågas. FAKTA Namn: Hans Tomas Gunnar Mörtsell Ålder: 42 år Titel: Kommunstyrelsens ordförande (C) Detta visste du inte: Spelat trummor i band i Storuman, men tror inte att vi hade något bandnamn, så kända var vi. Har samma personliga coach som skidskytten Helena Ekholm och skidåkaren Johan Olsson. Under en lång följd av år, i princip ända sedan vattenkraftens utbyggnad var klar, har ett flertal kurvor pekat åt fel håll. Det har tvingat fram besparingar och rationaliseringar i hela den kommunala verksamheten. Inlandskommuner som Storuman har för att kunna överleva varit tvungna till en nästan extrem skicklighet i osthyvelsprincipen. Nu står vi inför en ny, helt annorlunda utveckling, med flera mycket stora investeringsprojekt inom framför allt vindkraft, besöksnäring och gruvor, men också inom andra branscher. Ännu ett exempel är det utvecklingsarbete som kommunen i samarbete med Tillväxtverket kommer att starta under året, som framför allt handlar om att skapa en miljö och en dragningskraft som gör Storumans kommun till en bra plats att bo och leva på. Det handlar om att ändra bilden av Storumans kommun som en avfolkningsbygd, till en region med stark tillväxt och en ljus framtid. Precis samma utmaning som kommuner som Pajala, Gällivare och Kiruna har. Den nya bilden av Storumans kommun skapar vi tillsammans, du som läser detta, jag i min roll som kommunstyrelsens ordförande och alla andra runt omkring oss. Om vi kommer att lyckas beror till stor del på oss själva, inte på någon annan. Men jag kommer inte att ro båten ensam. Vi måste hjälpas åt, i med- och motvind. Jag är oerhört inspirerad av utmaningen att gå från avveckling till utveckling i Storumans kommun. Jag hoppas att du som läsare, om du inte redan är det, ska bli lika inspirerad av det vi har att berätta i den här tidningen, som jag är. Trevlig läsning önskar jag dig! tomas mörtsell, kommunstyrelsens ordförande 3

siffror STORUMANS KOMMUN» Mellan 2010 och 2012 klättrade Storumans kommun 48 platser i Svenskt näringslivs ranking av företagsklimat (till plats 238).» I tidningen Fokus kommunranking Här är det bäst att bo klättrade Storumans kommun 157 platser mellan i fjol och i år (till plats 107).» Storumans kommun rankas som Sveriges sjunde mest framgångsrika inom besöksnäringen. framtidstron känns Hon vill ha kommuninvånarna med sig på tåget, annars går det trögt eller inte framåt alls, menar Karin Malmfjord (S). Folk var vana vid att kommunen kom, sa en massa saker och sen gick man hem. Nu ska vi jobba mer med dialog, lyssna och ta in, hitta ett gemensamt engagemang. Storumans kommun är en av de kommuner som är med i Sveriges kommuner och landstings medborgarprojekt, där utbildning i medborgardialog är en del. Vi får lära oss hur långt man har kommit i andra kommuner, i världen, att man bör tänk om vi i framtiden kan sälja kunskap om en miljögruva anteckna på varje möte för att kunna redovisa senare vad som har gjorts, att dela in i små grupper på möten för att få fram fler tankar och idéer, säger Karin Malmfjord. Själv känner hon framtidstro, mer nu än för tio år sedan, inför investeringar och satsningar. Samtalen över partigränserna fungerar bra, tycker hon. De är eniga om att kommunen behöver få in mer skatteintäkter för att bland annat klara investeringar i vatten, avlopp och kultur! Med tidningen Tjugo20, som du läser just nu, hoppas kommunen och Karin väcka till samtal runt köksborden. Vad är det som händer? Näringslivsutveckling ger fler jobb, men vi ska ha hållbara gruvor, förstås, inte rovdrift. Tänk om vi i framtiden kan sälja kunskap om en miljögruva ut i världen!» Norra Sytertoppen 1768 m är länets högsta punkt.» Sjön Storuman är landets tredje djupaste sjö med sina 148 meter.» Storumans kommun har tagit flest VM- och OSmedaljer per capita. En mästerskapsmedalj per 200 invånare!» Ung företagsamhet: Linnea Järkstig från Luspengymnasiet vann 2012 med sitt smyckesföretag Bling UF. 2011 blev Amanda Wennstig, Fin pralin UF, också från Luspengymnasiet, utsedd till bästa säljare i länet. FAKTA Namn: Karin Britt Marie Malmfjord Ålder: 56 år Titel: Kommunstyrelsens vice ordförande (S) Detta visste du inte: Tog för två år sedan en fil kand-examen i socialpsykologi och har bara en termin kvar till en fil kand i pedagogik. Jag dagpendlade till Umeå, från Tärnaby, i 1½ år. 4

vad gör KOMMUNEN egentligen? Att kommunen inte ska driva vare sig gruvor eller investera i stora vindkraftparker är nog alla överens om. Men vad gör då kommunen för att skapa tillväxt? FAKTA Namn: Carl Johan Valdemar Andersson Duvdahl Ålder: 33 år Titel: Näringslivschef Detta visste du inte: Har klättrat på pyramiderna i Kairo, fast det är förbjudet. Jag ville inte gå så högt upp, dom såg rätt stora ut, vakterna som patrullerade Storumans kommun skapar inte tillväxt, vi kan bara skapa förutsättningar för tillväxt, säger Johan Duvdahl, näringslivschef i Storumans kommun. Det är antalet människor som är skrivna i en kommun som är grunden för kommunens ekonomi. Med fler invånare kan man dela upp kostnaden för samhällsservice på fler skattebetalare. Detta gör att en god service kan upprätthållas. Jobben blir den avgörande pusselbiten Att skapa förutsättningar för privata aktörer att etablera sig i vår kommun är därför den absolut viktigaste frågan för oss just nu. Alla som jobbar i kommunen hjälper till att skapa dessa förutsättningar eftersom bra samhällsservice är lika viktigt som de fysiska förutsättningarna för etableringen. Bra skola och omsorg är lika viktigt som näringslivsarbete, säger Johan Duvdahl. Storumans kommun planerar och prioriterar för att möta den investeringsvåg som nu rullar in. Kommunen har haft två liknande epoker, den första var när järnvägen byggdes i början på 1900-talet och därefter när regleringen av älvarna gjordes på 50- och 60-talet. Vi har dagligen samtal med regionen, med statens departement och verk och med EU. Dessa kontakter är helt avgörande för vår kommuns framtid. Just nu tycker jag att de har förståelse för våra utmaningar och våra behov. Ska vi klara av att skapa bestående effekter av investeringarna måste särskilda och skräddarsydda lösningar till. Vi behöver stöttning i vårt arbete. då blir det roligt att summera läget om åtta år Och ett lika viktigt arbete är att få så många av kommunens medborgare som möjligt, med på tåget. Om alla medborgare är med och hjälper till, utifrån sina egna möjligheter, blir det den största utväxlingen, understryker Johan Duvdahl. Han ser därför en dialog mellan kommun och medborgare som viktig: Vi måste få veta vad vi gör bra och vad vi kan göra bättre. Ska vi skapa en attraktiv kommun att bo och verka i här måste vi hjälpas åt, kommunen kan bara göra sin del. Hur detta arbete lyckas och hur stor del av investeringsplanerna som blir verklighet får vi veta i efterhand. En sak uppmärksammar Johan Duvdahl redan nu. Ett lagarbete där medborgarna, föreningslivet, kommunen och näringslivet tillsammans med staten och EU, drar åt samma håll kommer att göra att fler av investeringarna faller på plats. Saker och ting har en tendens att bli självuppfyllande. Tror vi att detta kommer rinna ut i sanden då blir det troligen så. Men om vi alla tror och vill att det ska bli av då bli det roligt att summera läget om åtta år, avslutar Johan. 5

vad är utveckling i vår kommun? Tidningen Tjugo20 bjuder in fyra personer för ett öppet och resonerande samtal om blivande storinvesteringar och kommunens framtid. Vi träffas inte för att slå argument om för och emot i huvudet på varandra, inte för en strid där den som skriker högst vinner. Uppdraget är att vara kloka, ödmjuka och se flera sidor på varje mynt. Vad vill vi med Storumans kommun? Vår kommun! Utveckling, vad är det egentligen? Kan man tycka fel? Törs vi säga vad vi känner? Hur ska miljardinvesteringar här leda till nytta och blomstring för hela kommunen - och oss som bor här? TEXT: PIA SJÖGREN FOTO: SAM HEDMAN Medverkande från vänster: Helena Nilsson näringsidkare Tärnaby, Trolltrumman/Målarmästarn Stig Ove Gustafsson alpin tränarlegend med IOK-uppdrag Pia Kristiansson projektledare Entreprenörcentrum Västerbotten Tomas Mörtsell Kommunsstyrelsens ordförande (C) Storumans kommun Samtalsledare Pia Sjögren, journalist UTVECKLING Ja, vad är utveckling för en kommun som vår? Ingen tror ju att det bara handlar om pengar. Men inte heller bara om vacker utsikt och ren luft Det är nog människorna som är allra viktigast, var och en och tillsammans. Det får bli slutsatsen efter tvåtimmarssamtalet i maj. Pia Kristiansson: För mig är det utveckling om mina grannar har jobb. Så som befolkningen har minskat här i många år, det är inte utveckling. Jag räknar med att folk kommer att flytta hit. Med mer skatteintäkter ser jag framför mig nytt badhus, skidskyttebana, skatepark, kulturhus och sådant som gör att ungdomar, och alla, trivs ännu bättre. Tomas Mörtsell: Jag predikar uthållighet. Ingen är ju betjänt av smash and grab -ekonomi, där man plockar ut tillgångarna och lämnar efter sig ett hål i backen som luktar diesel. Det är inte det som är utveckling för oss. För bygden skulle det vara kontraproduktivt. Helena Nilsson: Varför ska människor vilja flytta hit? Vi delar det problemet med stora delar av världen. Arbete givetvis, men det krävs mer än så! Kultur, idrott, en kyrka som fungerar, ja, ett samhälle som fungerar som en helhet. Tomas Mörtsell: Vi tänker mycket på det. Vi vill att familjer flyttar hit. Nycklar då är en riktigt riktigt bra skola, bra hälso- och sjukvård, attraktiva boendemiljöer. Tänk att ha den här 6

UTVECKLING vi har pratat om dream scenarios. Vi måste måla upp real scenarios också utsikten genom köksfönstret (Ryfjället och sjön Gäutan, gnistrande vitt, sol och stor blå himmel). Utmaningen är att hitta de bestående effekterna för oss som kommun. För mig är det viktiga människor som bor och lever här. Stig Ove Gustafsson: Ditt resonemang bygger på att de har arbete. Nu med digitaliseringen kan du sitta var som helst, men truckförare och andra grovarbeten blir inte digitaliserade. Helena Nilsson: Men ändå, vi kan inte sitta här i vår lilla kokong. Vi måste vara delaktiga i utvecklingen i världen. Vi håller på att övergå från tunga basnäringar till ett mer teknologiskt samhälle. Hur kan vi skapa en arena för entreprenörer, forskning och andra moderna näringar? LÅNG ELLER KORT SIKT Helena Nilsson: Jag känner en oro, är det en hållbar satsning? Jag skulle vilja se större tidsperspektiv. Gruvbrytning i 20 år Det är bara att se på oss själva, vad gjorde vi för 20 år sen? Hur lång tid är det? Stig Ove Gustafsson: Jag vill hävda att på lång sikt finns det inga säkra näringar. När jag var åtta-tio år hade vi jordbruk, mamma och pappa var hemma. Jag var helt säker på att det aldrig om förändring är utveckling, så vet vi att förändring oroar en del skulle förändras. Nu finns det inte ens en ko på vykort. Samtidigt är jag obotlig optimist. Alla de här näringarna är utvecklingsbara: Skog, gruvor, transporter, jordbruk, turism, idrott (träning, tävling), utbildning, jakt och fiske (näring och nöje), el, vatten, vind och sol. De konkurrerar inte med varandra. Aldrig har fisket varit så bra som de senaste 50 åren, efter Vattenfall. Helena Nilsson: Vatten och gruvor är ändå helt olika saker. Vad har vi för vision för kommunen? Vad står vi för? Gruvdrift är komplex. Det är inte bara att säga pang på, nu kör vi. Jag önskar att vi ska kommunicera mer, alla. Hur vill vi arbeta för en bättre och hållbar utveckling? INFLYTANDE Stig Ove Gustafsson: Det handlar om politik i slutändan. Vi har en misstro mot de som vi själva har valt. Vi vill sitta själva och prata och tro det blir bättre. Det tror inte jag. Vi vet vilka vi har röstat på och kan vända oss till dem om den kommunala utvecklingen. Helena Nilsson: Jag har pratat med många inför det här samtalet. Det är härligt att känna att det finns så mycket kraft, idéer och vilja. Men det behöver kanaliseras. Pia Kristiansson: Jag skulle vilja se mindre samtal och mer kraft, att man gör någonting. Stig Ove Gustafsson: Men hörni, om man jämför Sverige med till exempel Grekland. Där har gemene grek noll inflytande över sin närmiljö. Det är kommersiella krafter som driver allt. Jag menar att vi har en bra grunddemokrati i Sverige. Pia Kristiansson: Tomas, du sa förut att vi ska ha bra skola och sjukvård. Jag tror att vi redan har det, superbra! Men vi har inte talat om det för andra. 7

UTVECKLING MILJÖ Helena Nilsson: Gruvdrift har stor påverkan på miljön. Om det blir så stort som man säger blir det Sveriges största dagbrott. Det kommer att förstöra miljön, det går inte att sticka under stol med. Stig Ove Gustafsson: Helena, jag är inte enig med dig. Precis det här hörde jag 1950 när Vattenfall etablerade sig. Vattenfall sågs som den stora boven. Och sanningen är att nästan alla längs Umeälvens dalgång fick det bättre materiellt. Det här undergångsscenariot inför gruva eller vindkraft tror jag inte alls på. Jag är egentligen inte en vän av gruvnäring. Den är tung och smutsig. Men den är inte okontrollerbar och inte döden i vårt vattenglas. en riktigt stor fråga för oss blir att kunna bygga ett jämställt samhälle Helena Nilsson: Vi bor i en unik miljö. Vad vill vi ha ut av den, vad vill vi bevara? CNN har utsett vildmarken i Lappland till ett av sommarens resmål - i världen. Om man tittar i ett globalt perspektiv, sådana områden som vi har här är ingen självklarhet. Vi tänker på de traditionella näringarna, skog, vind, vatten och mark. Men om vi tänker utanför the box, kan vi förädla dem på ett annat sätt, möbelindustri eller formgivare eller Ja, förädla råvarorna lokalt och ha kvar dem!? Tomas Mörtsell: Är det antingen, eller? Är det per definition en motsättning, en konflikt? Helena Nilsson: Det är ett stort område vi pratar om. Och så handlar det om varumärke också. Turism har ju varit en basnäring i det här området och hur trovärdiga blir vi mot vår tilltänkta publik? Tomas Mörtsell: Jag ser ingen motsättning. Jag frågade en tjänsteman från Gällivare, som jobbar med näringslivsfrågor, om konflikter mellan Aitik-gruvan och Dundrets skidanläggning. Nej, för oss, sa han, är det en icke-fråga. Vi pratar om de här mjuka frågorna och en riktigt stor fråga för oss blir att kunna bygga en jämställt samhälle. Av tradition är gruvnäringen mansdominerad. Om vi ska kunna attrahera folk att flytta hit måste det finnas jobb som både män och kvinnor vill ha. Då kan ju faktiskt kombinationen gruv- och besöksnäring vara väldigt bra. En av de stora skillnaderna mellan Pajala och Storuman är att där har man Det Stora Projektet, gruvan med stort G, på gång. Det som är spännande hos oss är att det är gruvor på gång men också vindkraft, besöksnäring och dessutom kommer vård, skola och omsorg snart att behöva anställa fler! Jag tror att det kan finnas en jättestor utvecklingskraft om vi kan gifta ihop utveckling från gruvor, vindkraft, besöksnäring och offentlig sektor. Om vi kan försöka åka snålskjuts på varandra och hitta en modell för att jobba med rekryteringsfrågor tillsammans för privat och offentlig sektor. Stig Ove Gustafsson: Jag läste om Dalton Road i Alaska. Från början var den dödsdömd. Den byggdes för oljeutvinning och pipelines och det var oerhört känslofyllt inför. Nu har man brutit hela vägen till Norra ishavet och den är en succé. Folk tar sig till kanten på Nordpolen och det är vildmark, pipeline till trots. Vår grundsyn på framtiden måste vara positiv. BAKÅTSTRÄVARE, FINNS DE? Pia Sjögren: Om man är emot en del av de stora investeringarna som är på gång här i kommunen, är man då pessimist eller bakåtsträvare, menar du? Stig Ove Gustafsson: Jo, jag har irriterat mig på att nästan alla stora investeringar har gett protester. Vindkraftverk i Gardvik, hela byn ute i protest, protest. Gruvan i Rönnbäck, protest, protest. Jag menar att man måste skaffa sig kunskap först. Man får inte ställa sig och säga nej innan man överhuvudtaget har undersökt möjligheterna. Det finns ju människor som inte lyssnar till vilka sakskäl som helst, de är bara emot. 8

UTVECKLING Pia Sjögren: Men får man inte tycka utifrån lust och känslor och säga det? Stig Ove Gustafsson: Jo, naturligtvis. Men i slutändan måste vi ändå komma fram till demokratiska beslut. Pia Sjögren: Hur ska vi göra så att vi inte hamnar där vi gjorde med SKB-debatten, att en del får skit eller blir utmobbade för att de tycker fel. Kanske man också riskerar att de som vill satsa på annat, lokalt och småskaligt, ger upp för att de blir utsedda till bakåtsträvare Jag har träffat människor som inte törs säga vad de tycker för att de känner att det kan straffa sig Stig Ove Gustafsson: Hur många är de? Pia Sjögren: Ja, hur många ska de vara, som känner att det är bäst att de håller tyst, för att det ska vara ett problem? Stig Ove Gustafsson: Det är såklart ociviliserat att inte respektera de som känner och tänker annorlunda än jag själv. Pia Kristiansson: Vi måste tillåta olika åsikter. Tomas Mörtsell: Om man ska vara krass så har vi inte hunnit dit än att vi har så himla mycket att ta ställning till. Det måste ju vara Mark- och miljödomstolen som är bäst skickad att bedöma miljökonsekvenser. Än så länge upplever inte jag att vi har ett klimat där man inte får säga vad man tycker. Jag känner inte att folk hukar sig och är rädda att säga sin uppfattning. Jag har svårt att se det. Pia Kristiansson: Om förändring är utveckling, så vet vi att förändring oroar en del. Men med tiden så minskar ofta oron. SEN DÅ? Helena Nilsson: Vi har pratat om dream scenarios. Vi måste måla upp real scenarios också. Vågar människor investera i bostadshus att The other guy ska göra allt är döden i grytan här? Om man tittar på andra gruvorter, Klimpfjäll, Boliden, Kristineberg, hur ser de ut idag? Hur har man förvaltat det som byggdes upp? Om man tittar på det som kommunerna satsade där. Om det blir x antal som flyttar in måste service och system anpassas efter det. Men vad händer sedan, när den här eventuella gruvdriften är över? Så att vi inte får spökstäder eller rallarläger. Pia Kristiansson: Jag tycker inte att vi kan jämföra så. Vi måste ju ändå tro på att det här är en kommun där turismen och besöksnäringen växer och fortsätter göra det. Tomas Mörtsell: Skillnaden som jag upplever mellan Pajala och Storuman är just det att vi har fler områden som får bra utveckling samtidigt. Det borde ändå kunna borga för att världen inte tar slut efter 19 eller 25 år när en fyndighet är färdigbearbetad. Jag kan inte i min kristallkula se att vi bygger ett samhälle under ett antal år och när gruvfyndigheten är färdigbearbetad, då poff försvinner alla människor från området. Om vi klarar att sätta saker i sammanhang behöver det inte bli en sådan berg-och dalbana som när man bygger ett samhälle på en näring bara, som Laisvall eller Stekenjokk. Pia Kristiansson: Blir det en stark inflyttning blir det många småföretag, pengar i omlopp, nya hotell Tomas Mörtsell: Vi har ju som tur är några år på oss att planera. Om det blir verkstad sen så kommer det att gå undan. Jag har till exempel suttit mycket med Trafikverket. De utgår från historien, de senaste åren har trafiken på E12 sett ut så här. Men så kan man ju inte tänka om det blir en gruva eller besöksnäringen får en oerhört kraftig tillväxt. Så nu börjar de svänga. Stig Ove Gustafsson: Med tvivel kan man rasera alla planer. Om man tittar på Ajaureforsen, de flesta av de 40 husen städade man bort snyggt 9

UTVECKLING och prydligt. Det är ingen skamfläck på kartan. Infrastruktur och byggnationer är ju planeringsfrågor. En del hus byggs för att stå tre år, andra för tio år och katolska kyrkan ska stå i 1000 år. Tomas Mörtsell: Om och när en verksamhet tar slut. Säg att utförsåkningen skulle bli helt ute så att besöksnäringen mer eller mindre kollapsar. Nog tror ju jag att det skulle poppa fram nya idéer då. Folk är ju möjlighetsinriktade. Den ambitionen måste man väl också ha. Jag tänker på Storumans gamle näringslivschef John Larsson. När SMV las ner blev det enormt mycket tomma industrilokaler och kris och undergångsstämning. John Larsson tog det coolt. Naturen avskyr tomrum sa han. Han fick rätt. Råsunda mekaniska och SIAB kom igång då. Jag läste nyligen om I20-området i Umeå. Fler jobbar där nu än när det var regemente. Det har blivit en himla kreativ miljö. Stig Ove Gustafsson: Jag tänker på Ivar Strand. Det var han som ivrade för att backarna skulle byggas ut och få snökanoner. Det stötte på väldigt motstånd från vissa håll. Pengarna kom inte via kommunen utan från AMS och Vattenfalls regleringsmedel. Det stora företag som etablerar sig här ska på eller annat sätt avsätta pengar här också och stödja utvecklingen. De som tjänar miljarder här ska lägga någonting. LKAB satsar ju stora pengar årligen i Gällivare. Pia Sjögren: Går det för kommunen, att förhandla om pengar så? Svårast och roligast med stora investeringar: Stig Ove Gustafsson: Svårast är alla risker, svartmålande människor och reella risker. Bäst är alla möjligheter, ekonomiska och praktiska. Pia Kristiansson: Svårast är själva förändringen, att var och en ska trivas med den. Roligast är befolkningsutveckling och ökat företagande. Tomas Mörtsell: Svårast är perspektivförändringen, att gå från traditionen Det går åt helvete till ett annat perspektiv, både hos oss själva och hos världen utanför, få den att se att det här är en bygd som går från avveckling till utveckling. Roligast är att tillsammans med andra uppnå resultat, bocka av frågor som till exempel nu att Caterpillar är med och sponsrar gymnasieskolan eller när vi nästa gång får en World Cup-tävling till Tärnaby. Helena Nilsson: Det kan vara samma svar Att få en långsiktigt hållbar lösning som gynnar både människor och miljö i vår kommun. Att servicen blir bra och att människor vill stanna. Tomas Mörtsell: Ja, vad tror du jag gör på dagarna? Samtidigt tror jag att ibland stirrar man sig blind på att det är kommunen som ska göra allt. Jag tror det är nätverk som ska göra saker. För en tid sen ringde en stor hustillverkare och sa att de vill exploatera ett område, bygga hundra villor, på egen risk, för att sälja eller hyra ut. Vi kommer att ha så mycket jobb med fysisk planering, skola, omsorg och att marknadsföra kommunen så vi kommer att behöva all hjälp vi kan få från region, nation och näringsliv. Jag vill att vi är open minded och ser nya lösningar. Om vi ska vara rå, så har vi en fantastisk erfarenhet i Storuman av att avveckla verksamhet, osthyvla och backa, backa, backa och ändå få det att fungera. Det som jag tror att vi kan ha framför oss är att vi måste vända fokus 180 grader och tänka: Hur bygger vi ett nytt samhälle?! I mellanscenariet räknar man med 1750 nya jobb, det är en ökning av arbetsmarknaden med 70 procent. Då räknar man med en befolkningsökning på 1000 personer. Nästan hälften kommer att pendla in från till exempel Vilhelmina, Sorsele eller Rana kommuner. Men om befolkning ökar med bara 1000 personer så är det en otrolig utmaning. Vi måste tänka i helt nya banor och ha en gemensam målbild, näringsliv, medborgare och kommun. Helena Nilsson: Du tar upp något jättebra. Vi håller på att avveckla ihjäl oss. Vad kan vi utveckla? Jag tror mycket på kraften hos den enskilde individen. När det blir sådana här satsningar utifrån, se på Malta och Portugal, EU-bidrag för nya väger och allt vad det är. Vad blir kvar efteråt? Hur har man förvaltat de stora satsningarna? När den stora näringsepoken är över, vad finns det då för livskraft och kreativitet som för samhället framåt? Det är viktigt att vi som bor här känner delaktighet och är med och tar ansvar. Det är lätt att säga Det får Tomas göra eller säga hur det ska vara. Stig Ove Gustafsson: Det som Tomas och Helena säger är otroligt viktigt. Att The other guy ska göra allt är döden i grytan. Se på idrotts- och frireligiösa rörelserna, de fixar allt de gör av den enkla anledningen att de vill. Pia Kristiansson: På 50-talet var de 11000 invånare i Haninge utanför Stockholm, precis som vi här i Storuman. Nu är de 78000 och vi 6000. Jag tror att vi kan ha 8000-9000 som mål och ändå fortsätta vara Sveriges bästa vintersportkommun. Helena Nilsson: Jag vill fråga Tomas: Om vi säger att din mandatperiod skulle vara tio gånger fyra år, alltså 40 år. Skulle du tänka annorlunda? Tomas Mörtsell: Jag hoppas och tror inte det. Vad har man för drivkraft? Jag har tidigare tackat nej till att bli kommunstyrelsens ordförande. Men det som triggade mig att tacka ja den här gången var faktiskt att jag såg det möjliga trendskiftet. Jag tycker det är jättetråkigt att förvalta och avveckla verksamhet. Jag är någon slags utvecklingsfetischist. Och att hitta bestående nyttigheter, bygga ett samhälle, låter högtravande men det är det som eggar mig. Stig Ove Gustafsson: Bättre lyss till den sträng som brast än aldrig spänna en båge. 10

FÖRETAGARNA STORUMAN HANDEL PR-FÖRENINGEN vad tror ni OM FRAMTIDEN? Robert Salomonsson, ordförande Företagarna i Storuman och Västerbotten Jag har läst rapporten från ÅF Infraplan några gånger. Det är en bra beskrivning av de effekter som investeringarna kan tänkas ge. Det är en bra början men arbetet som kommer sedan är det avgörande. Det finns två viktiga faser. Först måste man underlätta investeringsbesluten och sedan möta de behov som investeringen skapar. Ska både företag och kommunen kunna dra nytta av de stora investeringarna har vi många viktiga beslut framför oss. Ta Rönnbäcken till exempel. Om gruvan kommer igång med 500 nya arbeten och 20 procent av dessa bosätter sig i området behövs många nya bostäder. De finns inte i dagsläget och bostadsmarknaden i Tärnaby och Hemavan är överhettad redan nu. Vem är villig att ta risken att bygga nytt i stor skala i Tärnaby? Ska kommunen bygga, ska marknaden sköta sig själv eller är det gruvbolagets egen angelägenhet? Någon måste våga ta risken. Det är som att ansöka om Vinter-OS och inte ha några sportanläggningar klara. Då måste man ha en strategi för att fixa det. Robert Salomonsson kan både fiska och surfa samtidigt. Jag säger inte det för att vara negativ. Investeringarna kommer naturligtvis att vara bra för näringslivet i regionen och jag är den förste att heja på. Det finns som bekant kritik kring Rönnbäcken. Människor är rädda om miljön. Är företagarna positiva till alla investeringar som gynnar näringslivet? Inte med automatik och inte nödvändigtvis. Företagarnas uppdrag är att arbeta för ett bra näringslivsklimat i Sverige. Då är naturligtvis investeringsvilja och exploatering viktiga komponenter. Men inte till varje pris. Rönnbäcken är bra för sysselsättningen och kommunens ekonomi. Men vare sig jag eller organisationen Företagarna har tillräcklig kunskap för att ha någon åsikt om gruvans miljöpåverkan. Personligen tycker jag det är bra att vi har stränga miljökrav och noggrann tillsyn. Birgitta corin, ordförande Hemavan Tärnaby PR-förening, intresseföreningen för företag i fjällområdet Vi ser positivt på utvecklingen i Storumans kommun. För det krävs att föreningar och företag samarbetar och samverkar för allas vinning. Vår potential är fantastisk. Turismen är en komplex bransch som behöver andra branscher i sin omvärld för att utvecklas och skapa förutsättningar för turismen. Fler företag av alla slag gynnar turismen som helhet på en destination. Utmaningen för de investeringar som är på gång är att de blir gjorda i rätt ordning: De måste följa varandra åt, komma i takt. Det behövs en långsiktig strategisk plan så att vi jobbar smart och att det blir bra under hela resans gång också. Vi behöver inte bara investeringar utan fler besöksmål, högre attraktionskraft. Det är gästtrycket som ger utveckling! Bo-Göran Bogge Bolstad, ordförande Storumans handel och service Jag tror att det kommer bli en positiv utveckling och att det kommer synas en förändring i befolkningsmängden, från minskning till en ökad trend. Här måste vi hitta ett nytt sätt att tänka så vi kan ta tillvara på det som erbjuds. Är Storumans handel och service positiva till alla investeringar som gynnar näringslivet? Här måste handeln vara beredd att förändra sig eftersom det inte går bedriva butiker som man gjort tidigare. Vi har en viktig uppgift här, att göra Storuman till en attraktiv ort att bo i. Visst är jobben viktiga, men det krävs mer av ett samhälle där man hellre vill ha bofasta istället för gästarbetare. Vi, inom handeln, har många idéer och ett resultat på detta kommer vi få se snart. 11

INVESTERINGAR kommer att ligga till grund för kommunens planering och investeringar tre SCENARIER Den som inte har en kristallkula måste ibland försöka att se in i framtiden på annat sätt. Storumans kommun gav i uppdrag till konsultföretaget ÅF Infraplan att titta på tre olika scenarier fram till 2020. Det är mycket pengar som ska investeras i kommunen under de kommande åren. Från början pratades det om siffran 22 miljarder kronor. Nu är det mer. TEXT: ROLAND NILSSON Infraplan har gjort tre scenarier i sin gröna lunta Investeringseffekter i Storumans kommun analys och konsekvensbedömning av planerade investeringar i regionen. Rapporten beskriver hur investeringarna påverkar Storumans kommun när det gäller sysselsättning, kompetensbehov, bostäder, transporter och samhällsservice. Den kommer att ligga till grund för kommunens planering och investeringar de kommande åren. Ska man sammanfatta rapporten på några rader så innebär investeringarna i hög- och mellanalternativen så pass många nya arbetstillfällen att kommunen kan öka sitt invånarantal ordentligt. Scenario låg innebär troligen inte någon ökning av invånarantalet, men kommer att stoppa befolkningsminskningen i kommunen och erbjuda många kvalificerade arbetstillfällen. Om du vill läsa rapporten finns den på www.storuman.se Scenario Låg 7 miljarder kronor. Här finns flera av de redan påbörjade investeringarna inräknade. Till exempel vindkraft på Blaikfjället och nybyggnationer i Hemavan Tärnaby. Det är beräknat att det är över 75 procent sannolikhet att dessa investeringar kommer att genomföras. Scenario Mellan 27 miljarder kronor. Här finns några tyngre investeringar medräknade, till exempel nickelgruvan i Rönnbäck. Det är beräknat att det är över 50 procent sannolikhet att detta scenario blir verklighet. Scenario Hög 36 miljarder kronor. Förutom investeringarna i mellanscenariot finns här mer investeringar i vindkraft och en större del inom besöksnäringen. Det är 25 procent sannolikhet, eller mer, att detta scenario blir verklighet. I scenario låg ingår bland annat Gruvnäring 1 miljard kronor Höglandsgruvan, fluoritfyndighet Vindkraft 3,6 miljarder kronor, 110 vindkraftverk Blaiken Yttre Verkanliden Infrastruktur 1,5 miljarder kronor NLC Storumanterminalen Investeringar på Tvärbanan Besöksnäring 1 miljard kronor Investeringar i backar, liftar mm Nya bäddar I scenario mellan ingår bland annat Gruvnäring 12 miljarder kronor Höglandsgruvan, fluorit Rönnbäcksgruvan, nickel Vindkraft 11 miljarder kronor, närmare 300 vindkraftverk Blaiken Yttre och inre Verkanliden Pauträskparken Infrastruktur 1,7 miljarder kronor NLC Storumanterminalen Investeringar på Tvärbanan Resecentrum i Hemavan Flygtestverksamhet på Gunnarns flygplats Besöksnäring 2 miljarder kronor Investeringar i backar, liftar, nya bäddar mm I scenario hög ingår bland annat Gruvnäring 12 miljarder kronor Höglandsgruvan, fluorit Rönnbäcksgruvan, nickel Fäboliden, guld Vindkraft 19 miljarder kronor, närmare 500 vindkraftverk Blaiken, Yttre och inre Verkanliden, Pauträsk Vallträsk, Girjesliden, med flera mindre parker Infrastruktur 2 miljarder kronor NLC Storumanterminalen, färdigställande Investeringar på Tvärbanan Resecentrum i Hemavan Flygtestverksamhet på Gunnarns flygplats Besöksnäring 3 miljarder kronor Investeringar i backar, liftar, nya bäddar mm Investeringarna innebär ca 250 nya arbetstillfällen. (Inklusive kringeffekter 400) Investeringarna innebär ca 1100 nya arbetstillfällen. (Inklusive kringeffekter 1700) Investeringarna innebär ca 1400 nya arbetstillfällen. (Inklusive kringeffekter 2200) 12

Antal invånare vid de tre scenarierna Antal nya arbetstillfällen (inkl multikatoreffekt) 2 500 7 250 2 000 7 000 HÖG 6 750 MELLAN 1 500 HÖG MELLAN Till höger de effekter som utredningen beräknar att de tre olika scenarierna kan ge i nya jobb och nytt antal invånare. 1 000 6 500 500 6 250 De svagare linjen inkluderar multikatoreffekt) LÅG 0 Nedan visar de färgade bollarna hur ekonomiskt stora investeringarna kan bli inom olika näringar. 6000 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2012 NY FLYGPLATS MO I RANA 78 LÅG 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Total projektinvestering 2010-2020 i Storumanregionen, scenario Hög (investeringar med sannolikhet 25 %) MO I RANA HAMN (OBS! investeringar inom besöksnäringen redovisas som en enhet) HEMAVAN/ TÄRNABY GENOMFART HEMAVAN MOSJØEN HAMN Gruva Besöksnäring Vindkraft Infrastruktur 363 RESECENTRUM INLANDSBANAN SIGNALSYSTEM N ANA DSB LILL-STALOFJÄLLET/ STOR-STALOFJÄLLET 73 RÖNNBÄCKEN Nickel E6 N INLA GIRJESLIDEN E45 SORSELE E12 1132 NORRA GARDFJÄLLET BASTANLIDEN 76 BLAIKEN HÖGLANDSGRUVAN Fluorit VALLTRÄSKHOBEN 20 km TVÄRSTRÅKET STORUMAN-UMEÅ VILHELMINA PAUTRÄSKOMRÅDET SVARTLIDEN, Guld FÄBOLIDEN AN 10 363 TEST SITE BARSELE/ GUNNARN STORBERGET N BA E45 0 STOR GRANLIDEN ÄR 3 1 0,5 STORUMANTERMINALEN, etapp 1 & 2 TV Total investering: ca 36 Mdkr Investeringsnivå, mdkr VARGBÄCKEN Guld STORUMAN YTTRE & INRE VERKANLIDEN Scenario Hög 370 360 LYCKSELE 365 13

Bly Gäuta StorBjörkvattnet Nickel Koppar Fyndigheter Över-Uman Vindelfjällens naturreservat guld, kobolt, nickel,som palladium, silver Guld Kartans utsnitt visar de mineralfyndigheter man harplatina, hittat och vill undersöka för eventuell brytning. Kåtaviken Kåtaviken Zink Bly Koppar E12 Silver Nickel Guld Flusspat guld, kobolt, nickel, palladium, platina, silver Volfram Zink Umfors Kåtaviken Rönnbäcken E12 Forsmark Bly Björkås Över-Uman VindelfjällensÖver-Uman Vindelfjällens Vindelfjällens naturreservat Virisen Över-Uman ken naturreservat naturreservat Rönäs Virisen Nickel SilverGardsjönäs Zink Volfram Slussfors Umnäs guld, kobolt, nickel, palladium, platina, silver Flusspat Tängvattnet Hemavan E12 E12 Umfors Umfors E12 Umfors Å Silver Joeström Tängvattnet Joesjö Hemavan Stor-Laisan Volfram Rönäs Tängvattnet Rönäs Tängvattnet Hemavan Joeström Stor-Laisan Joesjö Hemavan Tärnaby Kyrkberg Blaiken Tärnamo Gäuta Tärnaby Storuman StorBjörkvattnet Tärnamo Joeström Joeström StorBjörkvattnet VÄ GE Ankarsund N Strömsund Flusspat Rönäs BL Gäuta Stor-Laisan Stor-Laisan Joesjö Joesjö Tärnaby Tärnaby Abelvattnet Tärnamo Rönnbäcken Tärnamo Abelvattnet Skalmodal Gränssjö StorBjörkvattnet Bojtiken Stor-Virisen Skalmodal VirisenBjörkvattnet Gränssjö Långsjöby E12 Forsmark GäutaRönnbäcken Björkås Gäuta Umnäs BL Å Abelvattnet Abelvattnet Skalmodal kalmodal Gränssjö Bojtiken Gränssjö Bojtiken Virisen Virisen Virisen Virisen Forsmark E12 Forsmark E12 Björkås Björkås Skarvs E12 Kyrkberg Blaiken Umnäs Umnäs Storuman Långsjöby Norrberg Kartan visar undersökningstillstånd och bearbetningskoncessioner. Originalet finns som en karttjänst på www.bergsstaten.se Här kan man också se vilken mineral som undersökningstillståndet gäller och vem som äger det. Som synes finns det undersökningstillstånd på stora delar av kommunen och i många av dessa Bearbetningskoncession - beviljad pågår prospekteringsarbete. Bearbetningskoncession - ansökt Undersökningstillstånd, metaller och industrimaterial - beviljad Undersökningstillstånd, metaller och industrimaterial - ansökt Bearbetningskoncession - ansökt Undersökningstillstånd, metaller och industrimaterial - ansökt Stensele B LÅ BL AnkarsundVÄG Ankarsund Ström Skarvsjöby Strömsund Undersökningstillstånd, metaller och industrimaterial - beviljad Bearbetningskoncession - beviljad Norrdal Gardsjönäs Gardsjönäs Slussfors Svärtträ Slussfors Storuman Här prospekterar man i Storuman 14 Norrb Umnäs VÄ GE Ankarsund N Strömsund Virisen Rönnbäcken Rönnbäcken Forsmark Björkås Virisen Bojtiken E12 Gardsjönäs Slussfors

gruvliga FYNDIGHETER Sverige är sedan länge en ledande gruvnation. Enligt den statliga myndigheten Bergsstaten bygger mycket av vårt välstånd på de exportinkomster och de jobb som gruvnäringen skapar och har skapat. Sedan medeltiden har koppar brutits i Falun och järnmalm i Bergslagen. Norrbottens läns stora gruvor har varit verksamma under de senaste hundra åren. I Sverige utvinns nu 90 procent av EU:s all järnmalm samt en tredjedel av allt guld och bly. Sverige står också för drygt tio procent av EU:s kopparproduktion, en femtedel av unionens silverproduktion och drygt en fjärdedel av EU:s samlade zinkproduktion. Norrdal EN Gubbträsk d Mer än 100 bolag letar malm i Sverige och antalet sysselsatta i branschen är det högsta på nära 20 år. Svärtträsk I Västerbottens län har gruvnäringen hittills varit mest lokaliserad till trakterna kring Skellefteå och Boliden med brytning av koppar, zink, guld och arsenik. Kyrkberg Storuman Blaiken Stensele berg Storuman Barsele Men nu kan det bli det ändring. Antalet nya undersökningstillstånd, det som i folkmun kallas inmutningar, har under de senaste årtiondena koncentrerats utmed den så kallade guldlinjen som passerar genom nedre delen av Storumans kommun. Svartlidengruvan i Pauträsk är en av de gruvor som öppnat under den här nya Gubbträsk gruvboomen. Norrdal Svärtträsk Gunnarn sjöby 50 av 300 gällande undersökningstillstånd i Västerbottens län finns i Storumans kommun. Här ligger också de två fyndigheter som ligger närmast i tiden för att bli färdiga gruvor. Fluoritfyndigheten i Högland och nickelmalmen i Rönnbäck. Dessa gruvor kan du läsa mer om på sidan 22 och 18. Storuman Långsjöby Stensele Norrberg Gubbträsk ÅskiljeBarsele Pausele äsk Gunnarn Skarvsjöby Pauträsk Barsele Gunnarn Åskilje Pausele Risträsk Åskilje Pausele Pauträsk Pauträsk Risträsk Risträsk Källa: www.bergsstaten.se > undersökningstillstånd karttjänst 15

DRAGON MINING guld MER ÄN VÄNTAT Storumans kommun satsar på att bli en gruvkommun. Men nu är Svartlidengruvan i Pauträsk den enda gruvan. Enligt de första planerna skulle gruvan redan vara nedlagd, men de fortsätter hela tiden att hitta nya guldfynd och satsar stort för framtiden. I Pauträsk får de ut ungefär fyra gram guld per ett ton bruten malm. Det motsvarar ungefär en tunn guldring. Text: Jeanette Johnsson Foto: ANDREAS JOHANSSON Evelina Hedman, gruvtekniker i Svartliden på kanten av dagbrottet som är en kilometer långt och 100 meter djupt och har hittills gett 9000 kilo guld. 16

Det är nästan lite för lite för en guldring till och med, säger Josh Stewart, vd på Dragon Mining Sweden AB som driver Svartlidengruvan. Produktionen uppgår till cirka 1000 kilo guld årligen. Från dansband till guld Pauträsk/Baavrajaevrie ligger i Storumans kommun, precis vid gränsen till Vilhelmina kommun och Lycksele kommun. Det är en liten ort som fram till 2004 vilade i ett lugn. Det Pauträsk tidigare har varit mest känt för är sina midsommardanser med kända dansband. Men nu är det en guldby. Det var 1994 som det hela började. Tre personer, från Lycksele, som var intresserade av mineraler och bergarter upptäckte något intressant i Pauträsk. Det visade sig att det var guld som glimmade. Satsar stort Hösten 1995 började det att göras större undersökningar i området. Tio år senare började produktionen. Ursprungstanken handlade om en livslängd på sex-sju år för gruvan, berättar Josh Stewart. Nu har de åren gått och framtidsplanerna ligger långt fram i tiden. Det är omöjligt att säga hur länge gruvan kan vara i gång. Men det finns stor potential för nya fynd. Det satsas stort på prospektering just nu för att hitta nya guldfyndigheter. Det har gett resultat, säger Josh Stewart. det finns stor potential för nya fynd Josh Stewart ser väldigt ljust på framtiden för Svartlidengruvan. Det görs mycket investeringar just nu. Vi ska fortsätta att prospektera hårt för att hitta mer guld. Hur det arbetet faller ut styr vår framtid. Det går bra för Svartlidengruvan. Vi hade ett starkt år 2010. 2011 hade vi dyra investeringar, bland annat en ny vattenreningsanläggning samt prospektering och förarbete för att gå under jord. En stor anledning till att det gick bra 2010, och fortfarande går så bra, är att guldpriset har ökat. Går under jord I Svartlidengruvan jobbar just nu runt 130 personer. 55 personer är direktanställda av Dragon Mining Sweden AB och runt 75 personer jobbar för entreprenörer. Vi anlitar allt från städerskor till jurister. Det är förstås mycket tekniker och personer med fackkunskaper. Men vi behöver även ekonomer, folk som är kunniga inom arbetsmiljö, miljöexperter och många andra. Hittills har Svartlidengruvans guldbrytning skett i ett dagbrott. Nu pågår undersökningar under jord och under året skall provbrytningar av guld påbörjas där. Ny miljökontroll Svartlidengruvan ligger nära Paubäcken, Öreälven och två Natura 2000-områden. Det är ett naturskönt område och miljöreglerna för gruvnäringen är hårda. 2008 var halterna för zink, nickel, arsenik bly och kadmium för höga. Detta fick länsstyrelsen att underkänna gruvans handlingsplan för vattenrening. Vi har haft en överskridning av riktvärdena, säger Josh Stewart och säger att Svartlidengruvan har gjort flera förbättringar och det arbetet fortsätter hela tiden. 2011 satsade vi på ett modernt och högteknologiskt vattenreningsverk. Det blir en viktig del i vårt arbete för framtiden så att vi ytterligare kan minska vår klimatpåverkan. Tiden efter gruvan Dragon Mining har möten och kontakt med Vapstens sameby flera gånger per år. Vi har väldigt olika åsikter om en del saker. Men det viktiga är att vi har en dialog och det fungerar bra tycker jag, säger Josh Stewart och lägger till: Josh Stewart, Dragon Mining Swedens vd, ser fram emot att leta efter mer guld i Pauträsk. Vi försöker minska påverkan för rennäringen. Dragon Mining har redan avsatt pengar för att kunna återställa marken när gruvan stänger. Själva dagbrottet kommer efter hand att vattenfyllas, så det kommer att likna en sjö. Det ska också återplanteras växter och snyggas upp i området. Viktigt för arbetarna Svartlidengruvan är beroende av experter inom olika områden. Ibland går det inte att hitta personal med rätt kompetens i närområdet, då får gruvan anställa från andra delar av Sverige. För dem är det viktigt att det finns bra utbud av tåg och flyg. Det är också viktigt med lämpligt boende till rimliga priser. Om hela familjen väljer att flytta till Storumans kommun så är det fler saker som är viktiga förutom ett bra boende. Bra sjukvård och bra skolor är viktigt. Men även idrott och andra fritidsaktiviteter. Positiva invånare Josh Stewart tycker att de flesta är positiva till Svartlidengruvan och han har varit med sedan 2004, först som gruvplanerare och nu som vd, och tycker att även starten gick smidigt utan större protester. Det är alltid olika åsikter; allt från de som absolut inte vill ha en gruva till de som absolut vill ha den. Men jag tycker att merparten var positiva när vi startade. Dragon Mining Sweden AB äger idag all mark. De tidigare markägarna fick ett engångsbelopp för marken och de får inte någon del av vinsten för guldgruvan. - Det kan ta flera år innan en gruva går med vinst eftersom startinvesteringarna är stora. Då kan det vara bättre att få pengarna direkt i handen, säger Josh Stewart. Pauträskfyndigheten i genomskärning 17

riksintressant i stor skala gruva Ungefär 20 km söder om Tärnaby, fågelvägen, ligger en serie nickelfyndigheter i Rönnbäcksområdet. Redan på 1970-talet genomförde företaget Boliden provbrytning och anrikningsförsök av fyndigheten i pilotskala. Sedan 2007 har företaget Nickel Mountain Resources AB arbetat aktivt med att kartlägga fyndigheterna och planerar nu för brytning i stor skala. Gruvan blir den största enskilda privata arbetsplatsen i kommunen med ungefär 550 direkta årsarbetstillfällen, säger Nickel Mountains vd Fredric Bratt. TEXT: ANDREAS JOHANSSON FAKTA 13 miljarder kronor är den totala beräknade investeringen över en period om 22-23 år. Den initiala investeringen för att starta produktionen utgör cirka 10 miljarder kronor. Gruvan i Rönnbäcken förväntas ha en årlig produktion på 26 000 ton nickel, 730 ton kobolt och 1,6 miljoner ton magnetitkoncentrat, vilket ger 1 miljon ton järn. Nickel är en strategiskt viktig metall för tillverkning av bland annat rostfritt stål. Kobolt används bl a för att producera olika slags legeringar, bl a till jetmotorer i flygplan, till batterier i hybridbilar eller elbilar, till magneter för högtalare, färgämne (koboltblått). Magnetitkoncentrat produceras bl a av LKAB, och används främst för ståltillverkning men används även i en mängd andra applikationer som vattenrening, magneter, kolrening, färgämne, toner till skrivare och kopieringsapparater. 18 Hittills har företaget investerat mer än 100 miljoner kronor i undersökningar i Rönnbäcken. Nu väntar ytterligare undersökningar och genomförande av den preliminära lönsamhetsstudien. På den kommer företaget att satsa ytterligare 60-70 miljoner kronor. Själva lönsamhetsstudien väntas ta cirka 15 månader att genomföra. För att brytningen ska komma igång behöver vi investera ungefär 10 miljarder kronor, säger Fredric Bratt. En ny besöksnäring tar form Under den mest intensiva byggfasen av gruvan i Rönnbäcken beräknas närmare 1000 personer sysselsättas. Med tanke på att det i närområdet till gruvan finns ungefär lika många bofasta så väntar alltså en stor arbetskraftsinvandring till området. När sedan väl gruvan är i full drift kommer det innebära cirka 350 heltidstjänster i gruvan och cirka 200 heltidstjänster inom transporter. Utöver detta förväntas etableringen lågt räknat att skapa ytterligare indirekt 220 arbetstillfällen i regionen inom bland annat service och entreprenad, säger Fredric Bratt. Johan Duvdahl, näringslivschef i Storumans kommun, tror att en etablering i Rönnbäcken kommer att skapa en helt ny typ av besöksnäring i västra delen av kommunen: Förutom den traditionella turismen kommer vi nog också uppleva nya besökare som är knutna till gruvverksamheten. Jag tror att de båda besöksgrupperna kommer att komplettera varandra. Stora krav på boende Med hundratals arbetstillfällen kommer också krav på attraktiva boenden i närområdet. Ett krav som inte är alldeles lätt att leva upp till. Men på Storumans kommun pågår arbetet för fullt om hur man ska möta framtidens krav på både permanenta och tillfälliga boenden. Johan Duvdahl berättar att man från kommunens sida aktivt kommer att arbeta för att motverka det så kallade fly in-fly outbeteendet så långt det är möjligt. Vi kommer aldrig att få alla arbetare att skriva sig i kommunen. Däremot ska vi skapa förutsättningar för så många som möjligt att faktiskt flytta till vår kommun. Då måste vi bland annat kunna presentera bra alternativ för hela familjer. Då handlar det om att kunna erbjuda hela paketet med allt från attraktivt boende till bra skola, vård och omsorg. Vi vill helt enkelt att folk ska leva i vår kommun, inte bara jobba, säger Johan. Infrastrukturen är viktig Med en gruva i Rönnbäcken kommer också helt nya krav på bland annat en väl fungerande infrastruktur. Inom området kommer omfat-

tande transporter av malm och gråberg att ske. Trafik utanför själva gruvområdet kommer till stor del att bestå av personalens in- och utresor, transporter av gods och andra förnödenheter. Det ställs naturligtvis stora krav på vägarna in och ut från området. Vår förhoppning är att tillsammans med berörda parter kunna hitta bra lösningar på transportsidan, säger Fredric Bratt. Miljöpåverkan En av de stora uppgifterna för Nickel Mountain är miljöfrågan kring en gruvetablering. Fredric Bratt berättar att deras egna preliminära studier visar att gruvan inte kommer att medföra några större konsekvenser för miljön. Han säger också att restprodukterna från gruvan påminner om naturligt grus och sand i området med mycket lågt innehåll av metaller och med mycket låg benägenhet att ge upphov till spridning av farliga ämnen. Men kan vi inte på ett övertygande sätt visa att vi har en säker miljö så kommer vi heller inte att få något miljötillstånd. Då blir det helt enkelt ingen gruva, säger Fredric Bratt. Samtidigt menar Fredric också att myndigheternas krav har skärpts kring etableringar av gruvor, vilket han upplever som helt relevant. I varje större projekt, och dit hör det planerade gruvprojektet i nedre Björkvattsdalen, är det viktigt att analysera alla delar av projektet från start till avveckling och efterbehandling och att hitta lösningar för att minimera eventuella risker till en godtagbar nivå. Det är ett intresse som företaget delar med berörda myndigheter och alla intressenter och som slutligen avgörs i första instans av Mark- och miljödomstolen. Utan en övertygande säkerhet blir det inget projekt. Vi kommer verkligen att satsa på att göra verksamheten så säker som möjligt i miljöhänseende. Det ska inte finnas några egentliga risker, berättar Fredric. Regeringen fick bakläxa I juni månad kom ett utslag från Högsta förvaltningsdomstolen där man gav regeringen kritik för att man inte på ett tydligt sätt tagit hänsyn till de båda riksintressena gruvnäring och rennäring. Beslutet påverkar inte våra planer för vidareutvecklingen av projektet. Våra undersökningstillstånd som krävs för våra fortsatta undersökningsarbeten gäller alltjämt och påverkas inte av beslutet. Vad gäller bearbetningskoncessionerna så är de inte upphävda. Förvaltningsdomstolens beslut är nu ett ärende för regeringen att behandla, säger Fredric Bratt. Waterton ny storägare I mars 2012 genomfördes en nyemission för moderbolaget IGE Resources AB. I och med detta kunde man säkra finansiering om ca 100 miljoner kronor. Efter nyemissionen utgör nu det kanadensiska bolaget Waterton Global Value den största ägaren med cirka 30 procent av ägarandelarna i moderbolaget IGE Resources och indirekt lika mycket av Nickel Mountain. Waterton är ett privatägt företag, baserat i Toronto, som förvaltar cirka 14 miljarder kronor, främst genom investeringar i olika gruvföretag runt om i världen. Waterton pekar ut Rönnbäcken som sitt främsta projekt i Europa och huvudanledningen till att Waterton investerat i IGE Resources. Innan Waterton beslutade sig för att investera i gruvprojektet skärskådade de bland annat förutsättningarna att projektet kommer till produktion, minerallagstiftningen i Sverige och ledningens kompetens, avslutar Fredric Bratt, vd för Nickel Mountain AB. Stor- Björkvattnet Fräkenvik Brakko Gejmån Vojtjajaure kapell E12 Ajuare Anjona Rönnbäcken Lill-Björkvattnet Yttervik Stor-Stalofjället Björkås Fredric Bratt i mitten, vd för Nickel Mountain, tillsammans med sina kolleger Ryfjälle Gardviken 19

UTBLICK arbeta ATT i Storumans kommun är inte någon traditionell gruvkommun. Gruvindustrin etablerar sig sakta men säkert, utbildningarna inom yrket examinerar nya elever varje år. Men hur är det att arbeta i en gruva? Är det skitigt och manligt, eller präglas det moderna gruvyrket av andra värderingar? Vi har frågar tre kommunbor som alla arbetar i gruva, både i Storumans kommun och i andra kommuner. Berättat för: Jeanette Johnsson Foto: ANDREAS JOHANSSON SARA KRISTOFFERSSON Jag heter Sara Kristoffersson, bor i Storuman och är anställd hos Dragon Mining Sweden AB vid guldgruvan i Svartliden, Pauträsk. Jag har arbetat med turism men för fyra år sedan beslöt jag mig för att prova något nytt och gick en KYutbildning i processteknik på Storumans Lärcentrum. När jag var klar processoperatör började jag direkt arbeta här i Svartliden som vikarierande operatör i anrikningsverket, där malmen bearbetas och guld utvinns. För snart ett år sedan började jag min nuvarande tjänst som gruvtekniker. Jag jobbar mest i dagbrottet men även i vår underjordsgruva. Min viktigaste uppgift är att följa malmlastningen och skilja ut guldmalm från andra bergarter. Arbetsmiljön under jord är annorlunda jämfört med ovan jord men god ventilation och bra belysning gör att det går utmärkt att arbeta. Jag är glad att jag valde att prova på något nytt. Det är ett stimulerande och intressant arbete. Jag har alltid drömt om att få arbeta utomhus och nu är jag mest utomhus, det känns bra. Ska jag nämna något mindre positivt så är det resorna till och från Pauträsk. Jag pendlar elva mil varje dag. man ska gilla sten, helt enkelt Arbetsschemat är upplagt i skift med både dagtid, kvällar och helger. Dagarna blir ganska långa men det vägs upp av att jag är ledig var tredje vecka. Min sambo arbetar dagtid och det är tack vare det som hämtning och lämning av barnen på fritids fungerar när jag jobbar skift. Barnomsorg och skiftarbete fungerar inte alltid så bra annars. Arbete i gruva och dagbrott anses av många vara ett ganska manligt yrke. Men utvecklingen går framåt och idag arbetar allt fler kvinnor i branschen. Vad krävs för att jobba som gruvtekniker? Ett stort intresse kring geologi och bergarter. Man ska gilla sten helt enkelt. Det är inte ett fysiskt tungt arbete utan handlar mer om att leda, samverka och övervaka. Vad bör Storumans kommun tänka på inför miljardinvesteringarna I gruvnäringen? Infrastrukturen framför allt. Bra vägar och bra kommunikationer med både flyg och tåg. Det vore bra om man tar till vara på den kompetens som finns i kommunen och försöker låta lokalbefolkningen få chansen att arbeta på hemorten innan man importerar kunskapen från andra delar av Sverige och världen. 20