Bevarandeplan. Vindelforsarna SE

Relevanta dokument
Bevarandeplan. Virisens vattensystem SE

Bevarandeplan Skansnäsån SE

Bevarandeplan Natura 2000

Bevarandeplan Natura 2000

Bevarandeplan för Natura 2000-området Rabnabäcken

Bevarandeplan Natura 2000

Bevarandeplan för Natura 2000-området Norra Petikträsk

Bevarandeplan. Åtmyrberget SE

Bevarandeplan Natura Haparanda hamn SE

Bevarandeplan. Öreälven SE

Bevarandeplan för Stensjön

Bevarandeplan för Natura 2000-området Abborravan

Bevarandeplan. Vojmsjölandet SE

Bevarandeplan för Natura 2000-område (enligt 17 förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m.)

Bevarandeplan Natura 2000

Bevarandeplan Natura 2000

Bevarandeplan Natura 2000

Bevarandeplan Natura 2000

Bevarandeplan för Natura 2000-området Viggesbo

NATURA 2000 NÄTVERKET I SVERIGE

Bevarandeplan Natura 2000

Bevarandeplan Natura 2000

Bevarandeplan för Natura område

OBS! Vi får beskära bilderna. Bränntjärn SE Bevarandeplan Natura 2000-område

Bevarandeplan Natura 2000

Bevarandeplan Natura 2000

Bevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken

Bevarandeplan Natura 2000

Bevarandeplan Natura 2000 (Enligt 17 förordningen om områdesskydd 1998:1252)

Bevarandeplan för. Klövberget (södra) SCI (Art- och habitatdirektivet) Mittpunktskoordinat: /

Bevarandeplan Natura 2000

Bevarandeplan Natura 2000

Tvärvillkor för Miljö - Biologisk mångfald

Aggarp-Åshuvud. Bevarandeplan för Natura 2000-område. Områdeskod SE Bevarandeplanen fastställd September 2005

Bevarandeplan Natura 2000

Bevarandeplan. Rataskär SE

Bevarandeplan. Guorte, Joesjö SE

Bevarandeplan Natura 2000

Bevarandeplan Natura 2000

Bevarandeplan Natura 2000

Bevarandeplan Natura 2000

Bevarandeplan Natura 2000

Bevarandeplan för Hovgårdsån

Karijoki SE Bevarandeplan Natura 2000-område

Morakärren SE

Sida 2 av 8 revideras när ny kunskap tillkommer eller om omständigheterna i eller utanför området ändras.

Österby SE Bevarandeplan Natura 2000-område

Svenska Björn SE

Bevarandeplan för Natura 2000-område. Hädinge. Områdeskod SE Bevarandeplanen fastställd Beteckning

UTÖKNING AV NATURRESERVATET SKÅRTARYDS URSKOG I VÄXJÖ KOMMUN

Bevarandeplan för Natura 2000-området Vindel-Storforsen

Bevarandeplan för Natura 2000-område. SE Stora Silpinge

Rislandet SE Bevarandeplan Natura 2000-område

Bevarandeplan Natura 2000

Minnesanteckningar från informationsmötet i Othem bygdegård angående länsstyrelsens förslag till nya och utvidgade Natura områden

Bevarandeplan för Natura 2000-område (enligt 17 förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m.)

Bevarandeplan för Natura 2000-området. Furön

Förslag till ändringar inom Natura 2000-området Skeingesjön (SE ) i Hässleholms och Osby kommuner

Bevarandeplan Natura Oxsand. SCI (Art- och habitatdirektivet) /SPA (Fågeldirektivet)

Bevarandeplan Natura 2000

Bevarandeplan Natura 2000

Bevarandeplan Natura 2000

Mellersta Hällberget SE

Ett rikt växt- och djurliv i Skåne

Mörrumsån, Hur når vi målet god status?

Bevarandeplan Natura 2000

Bevarandeplanen är under uppdatering

Föreskrifter för Naturreservatet Storsjön

Bevarandeplan för Natura 2000-område

SKÖTSELPLAN Dnr

Bevarandeplan för Natura 2000-området Ersmarksberget

Förslag till ändringar inom Natura 2000-området Falsterbo skjutfält (SE ) i Vellinge kommun

Vattendragens biologiska värden Miljöstörningar vid rensning

Bilaga 1. Riktlinjer för kommunens hänsyn till naturvärden vid planering och tillstånd

Skams hål. Bevarandeplan för Natura 2000-område. Områdeskod SE Bevarandeplanen reviderad/fastställd

Förslag till ändringar inom Natura 2000-området Herrevadskloster (SE ) i Klippans kommun

Skriv här" Jan Terstad ArtDatabanken, programchef naturtyper

Områdestyp/status SAC (Särskilt bevarandeområde enligt EU:s art- och habitatdirektiv). Ingående naturtyper enligt art- och habitatdirektivet

BILDANDE AV NATURRESERVATET BJURSÅS PRÄSTSKOG FALU KOMMUN

Bevarandeplan för Natura 2000-området. Tjärby

Naturtyper enligt Natura 2000 Områdets naturtyper (se tabell 1 och bilaga 1) konstaterades vid fältbesök 2002.

Sörbyn SE Bevarandeplan Natura 2000-område

Skötselplan för utvidgningen av naturreservatet Sydbillingens platå i Falköpings, Skara och Skövde kommuner

Inga arter utan livsmiljöer - ArtDatabankens arbete med naturtyper. Lena Tranvik Naturtypsansvar sjöar, vattendrag och våtmarker

Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt

E 4 Förbifart Stockholm

Bevarandeplan för Natura 2000-området. Masugnsskogen

BESLUT. Kumla kommuns beslut med föreskrifter angående bildande av. Med stöd av 7 kap. 4 miljöbalken (1998:808) förklarar kommunfullmäktige

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer

Älmås askskog. Bevarandeplan för Natura 2000-område. Områdeskod SE Bevarandeplanen fastställd/reviderad

Yttrande över Remiss om ansökan om spridning av bekämpningsmedlet Vectobac G i Nedre Dalälvsområdet

Bevarandeplan för Natura 2000-område

Naturreservatet Särö Västerskog i Kungsbacka kommun

Vilken hänsyn tas till miljö- och naturvårdsintressena? Joanna Cornelius, miljöjurist

Bevarandeplan Natura 2000

Bevarandeplan för Natura 2000-område

Bevarandeplan Natura 2000

Gynnsam bevarandestatus en gemensam utmaning!

Bevarandeplan Natura 2000

Vanliga frågor och svar om Natura 2000

Transkript:

Bevarandeplan Vindelforsarna SE0810024 Namn: Vindelforsarna Sitecode: SE0810024 Områdestyp: SCI Area:80 ha Kommun: Vindeln Karta: Topografiska 21 J, ekonomiska kartan 21 J 5h Koordinat: 7128453-1689302 Fastighetsägare: Flertal privata, Kommun och Statens Fastighetsverk Ytterligare skyddsform: Naturreservat Naturvårdsförvaltare: Länsstyrelsen Tillsynsmyndighet: Länsstyrelsen Bevarandeplanen fastställd 2005-08-11 av Länsstyrelsen enligt 17 Förordningen om Områdesskydd (dnr: 511-5131-2005) Versionsdatum: 2005-08-11

Vad är en bevarandeplan? Natura 2000 är ett nätverk av Europas allra värdefullaste naturområden. När Sverige trädde in i EU blev vi också en viktig del av Natura 2000- nätverket. Över hela Sverige finns idag många naturområden som ingår i Natura 2000. Områdena kan vara mycket olika, men gemensamt för dem är att de är ett exklusivt urval av den värdefullaste naturen i Sverige och Europa. Till varje Natura 2000-område skall det finnas en bevarandeplan som ur olika aspekter beskriver området och hur naturvärdena kan bibehållas. Bevarandeplanen skall svara på frågor som: Varför är området utpekat till Natura 2000? Vilka naturvärden och arter är här viktigast sett ur ett EU-perspektiv? Hur står det till med dessa naturtyper och arter inom området? Finns några speciella hot mot området? Vilka bevarandeåtgärder är nödvändiga för att man ska uppnå syftet med området? Hur bör området skötas? Hur följer man upp att området bibehåller och utvecklar de viktigaste naturvärdena? Var går det att läsa mer om området? Mer information om Natura 2000 Mer information om Natura 2000 hittar du på: Länsstyrelsens hemsida www.ac.lst.se Naturvårdsverkets hemsida www.naturvardsverket.se eller direkt av Länsstyrelsen på telefon 090-10 70 00 2

Innehåll Karta... 4 Beskrivning... 5 Ingående naturtyper enligt habitatdirektivet... 5 Ingående arter enligt habitatdirektivet... 5 Bevarandesyfte och bevarandemål... 5 Vad kan påverka Natura 2000-området negativt?... 6 Bevarandeåtgärder med tidplan... 7 Skyddsåtgärder... 7 Skötselåtgärder... 7 Bevarandetillstånd inom området... 8 Uppföljning av bevarandemål för naturtyper och arter... 8 Beskrivning av livsmiljöer... 8 Referenser... 9 3

Karta Bakgrundskarta ur allmänt kartmaterial från Lantmäteriet. Medgivande 94.0410 4

Beskrivning Vindelforsarna som består av Renforsen och Degerforsen är ett av Vindelälvens allra största och mäktigaste forslandskap. Mest storslagna är forsarna i samband med högvattenperioden i mitten av juni, men området bjuder storslagna naturupplevelser under alla årstider. Ostsidan av forsarna kantas av vackra nipor, raviner och älvterrasser med löv- och blandskog. På västsidan är landskapet planare och bevuxet med äldre barrskog. Vanliga växter i området är klot- och ögonpyrola, vänderot, harsyra och kanelros. I strandsnåren kan man bla hitta landskapsblomman Kung Karls spira. Området är förutom att vara skyddat inom nätverket Natura 2000 också skyddat enligt nationalälvsparagrafen 4 kap 6 MB. Detta innebär att vattenkraftverk inte får byggas samt vattenreglering eller vattenöverledning för kraftändamål inte får utföras. Ingående naturtyper enligt habitatdirektivet Vindelforsarna ingår i nätverket Natura 2000. Det har utsetts till det europeiska nätverket därför att det här finns en naturtyp som EU-länderna tillsammans bestämt är extra viktiga att skydda och bevara. Följande naturtyp ska utifrån habitatdirektivet 1 värnas inom området. Kod Naturtyp Areal (ha) 3210 Naturliga större vattendrag av fennoskandisk typ 34 Ingående arter enligt habitatdirektivet Inga arter listade enligt habitatdirektivet är registrerade. Bevarandesyfte och bevarandemål Det övergripande syftet med Natura 2000-området är att ingående naturtyp, Naturliga större vattendrag av fennoskandisk typ skall ha en gynnsam bevarandestatus 2. För naturtypen innebär detta att utbredningsområdet bevaras, att viktiga strukturer och funktioner bibehålls och att populationerna för naturtypens typiska arter 3 bibehålls. För att garantera att gynnsam bevarandestatus råder har ett antal bevarandemål definierats för Naturliga större vattendrag av fennoskandisk typ 1 EU Rådets direktiv 92/43/ EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter. 2 Fullständiga definitioner av gynnsam bevarandestatus för arter och naturtyper finns i Naturvårdverkets handbok. Natura 2000 i Sverige - handbok med allmänna råd. Handbok 2003:9. 3 Typiska arter är framtagna av Naturvårdsverket för respektive naturtyp. De typiska arterna skall fungera som ett kvitto på att naturtypen har gynnsam bevarandestatus. 5

Naturtyper Kod Naturtyp Bevarandemål 4 3210 Naturliga större vattendrag.. Arealen av naturtypen ska vara minst 34 hektar. ph-värde ska vara X (6,5) eller högre (tillståndsklass 2). Bottenfauna ska motsvara minst tillståndsklass 2. (Tillståndsklasser enligt Naturvårdsverket 1999. Sjöar och vattendrag. Bedömningsgrunder för miljökvalitet. Rapport 4913.) Vattenlevande organismer ska ha fria vandringsvägar senast år X. Bottenstrukturen ska minst ha klass 1 enligt System Aqua (d.v.s. vattendraget får endast vara försiktigt rensat). Vattendragssträckorna ska uppfylla minst indikatorvärde 2 enligt System Aqua när det gäller vattenståndsvariationer. Minst X (2) av de typiska kärlväxtarterna X, Y och Z ska förekomma i minst X % av provytorna. Populationerna av de typiska fiskarterna X, Y och Z ska vara minst X, Y etc. Vad kan påverka Natura 2000-området negativt? Här beskrivs endast de viktigaste hoten vi i dag känner till mot Natura 2000-områdets naturvärden. Hoten redovisas som exempel på verksamheter och faktorer som kan innebära en negativ påverkan på de naturtyper och arter som skyddas inom området. Andra hot som idag är okända kan bli aktuella i framtiden liksom mer storskaliga och diffusa hot som t.ex. klimatförändringar. Några aktuella hot mot området förekommer inte men områdets närhet till tätorten Vindeln gör att ett kraftigt besökstryck kan påverka markslitaget. Vindelforsarna är skyddat som naturreservat. Föreskrifterna inom naturreservatet innebär att avverkning, markavvattning, täktverksamhet samt bebyggelse som annars kan hota naturvärden i de ingående naturtyperna inte är aktuella. Fullständiga reservatsföreskrifter finns i Länsstyrelsens beslut, beteckning 11.121-1787-75. 4 Samtliga Natura 2000-områden kommer att basinventeras under 2005-2007. Efter basinventeringen kommer det att finnas ett bättre underlag för att sätta skarpa mål som är lättare att följa upp för respektive naturtyp. 6

Generella hot mot ingående naturtyp Skogsbruk i när- och tillrinningsområdet inklusive dikesrensningar och körvägar, kan ge ökad belastning av bl.a. humusämnen och tungmetaller, orsaka grumling och igenslamning. Avverkning av strandnära skog har stora negativa effekter, bl.a. förändrad hydrologi, ljusinstrålning och vattentemperatur samt ändrad tillförsel av organiskt material. Vägar/järnvägar/skogsbilvägar riskerar att skapa grumling under eller efter anläggningstiden. Reglering av vattenföring resulterar i negativa konsekvenser och medför en förändrad flödesdynamik och skapande av spridningsbarriärer. Utsläpp av föroreningar från punktkälla, t ex avlopp, täkt, gruva eller annan verksamhet. Utsättningar av främmande arter eller fiskstammar kan förändra konkurrensförhållanden och sprida smitta. Det hotar även den genetiska sammansättningen hos inhemska arter. Överfiske i framförallt hav och efter kusten kan ge effekter som inte är förenliga med en gynnsam bevarande status. Bevarandeåtgärder med tidplan Vindelforsarna är ett Natura 2000-område och har det skydd enligt miljöbalken som gäller samtliga Natura 2000-områden i landet. Alla verksamheter och åtgärder som på ett betydande sätt kan påverka Natura 2000-området negativt är tillståndspliktiga enlig 7 kap 28 a miljöbalken. Vännforsen är även skyddat som naturreservat med stöd av 7 naturvårdslagen med särskilda inskränkningar i rätten att använda mark och vatten liksom i rätten att färdas och vistas inom reservatet. Skyddsåtgärder Området är idag skyddat som naturreservat, detta tillsammans med det skydd som Natura 2000 innebär bedöms vara tillräckligt. Skötselåtgärder Vindelälven har tidigare använts som flottningsled för timmer. Detta har medfört att stora delar av älven i omgångar har rensats på sten och block. På senare år har återställningsarbeten (Vindelälven-Piteälven Miljöåterställningsprojekt 2002-2004) ägt rum men det kan fortfarande vara aktuellt att inom området återföra sten och block och vid behov rekonstruera lekbottnar. 7

Nedan följer förslag på åtgärder som är relevanta för skötseln av Vindelforsarna Kod Naturtyp Skötsel 3210 Naturliga större Restaurera flottsledspåverkade sträckor som ännu inte är vattendrag av åtgärdade. fennoskandisk Vid behov rekonstruera lekbottnar typ Bevarandetillstånd inom området Samtliga Natura 2000-områden kommer att basinventeras under 2005-2007. Efter basinventeringen kommer det att finnas ett bättre underlag för att bedöma bevarandetillståndet. Det kommer också att finnas en bättre grund för att fatta beslut om områdets skötsel. Nedan redovisas därför endast en preliminär bild. Bevarandestatus per naturtyp Kod Naturtyp Bevarandestatus 3210 Naturliga större vattendrag av fennoskandisk typ Gynnsam Uppföljning av bevarandemål för naturtyper och arter Det pågår för närvarande ett nationellt arbete med att utveckla uppföljningsmetoder för de olika arterna och naturtyperna (Abenius m.fl. 2004). Bevarandeplanen kommer att kompletteras med information om hur de olika naturtyperna och arterna ska följas upp och bedömas. Uppföljning av naturtyp Kod Naturtyp Uppföljnings metod 3210 Naturliga större vattendrag av fennoskandisk typ Avvaktar resultat från metoduppföljningsprojekt Beskrivning av livsmiljöer 3210 Naturliga större vattendrag av fennoskandisk typ Naturtypen kännetecknas av i stort sett naturliga älvar och åar, eller delar av system, med relativt näringsfattigt och klart vatten. Under våren uppträder ofta höga vattenstånd. De stora variationerna i vattenstånd under året skapar strandmiljöer med hög biologisk mångfald. Vattendynamiken är skiftande (älvsjöar, sel, forsar och fall). Genom erosion blir vattendragen näringsrikare mot mynningen. Karaktärsarter är lax, öring, flod- och bäcknejonöga och stensimpa och flodpärlmussla. En viktig förutsättning för gynnsam bevarandestatus är oreglerad vattenföring. I sedan tidigare påverkade vattendrag är bibehållna eller förbättrade förhållanden avseende vattenföring och flödesdynamik av stor betydelse. Oreglerad vattenföring upprätthåller en stor variation gällande bottensubstrat, vegetation och strandstrukturer och därmed förutsättningar för naturligt förekommande arter. Naturliga omgivningar med strandskog och våtmarker är betydelsefulla. Strandskogen är viktig för 8

beskuggning av strandnära partier och för tillgången på substrat i form av nedfallande material, stambaser och död ved i eller i anslutning till vattendraget. I låglänta delar och på finkorniga jordar där vattendragen tillåts meandra karaktäriseras den naturliga närmiljön av omväxlande erosions och sedimentationspartier med regelbundet blottlagd jord och förekomst av branta strandbrinkar. Även anslutande delar med ett extensivt jordbruk med bete och slåtter kan vara betydelsefullt. Referenser Abenius J., Aronson, M., Haglund, A., Lindahl, H. & Vik, P. 2004. Uppföljning av Natura 2000 i Sverige. Naturvårdsverket, Stockholm. Abenius, J. 2002. Plan för projektet Metoder för uppföljning och övervakning av Natura 2000. Naturvårdsverket. Naturvårdsverkets art- och naturtypsvisa vägledningar för Natura 2000. Naturvårdsverkets webbplats. Naturvårdsverket, handbok 2003:9. Natura 2000 i Sverige. Handbok med allmänna råd. Vindelälven-Piteälven. 2002-2004. Miljöåterställningsprojekt. 9