Bevarandeplan för Natura 2000-området Vindel-Storforsen

Transkript

1 1(6) Bevarandeplan för Natura 2000-området Vindel-Storforsen Storforsens östra strand Foto: Länsstyrelsen Västerbotten Fastställd av Länsstyrelsen: Namn och områdeskod: Vindel-Storforsen, SE Kommun: Lycksele Skyddsstatus: Natura 2000: Särskilt bevarandeområde (SAC) Övrigt skydd: Naturreservat och skyddat som nationalälv Ägarförhållanden: Privata, SCA Skog, Sveaskog och Statens Fastighetsverk Förvaltare: Länsstyrelsen Areal: 128,5 ha

2 2(6)

3 3(6) Natura 2000 Natura 2000 är EUs nätverk för skyddade områden. I Sverige har vi ca Natura 2000-områden varav ca 250 finns i Västerbottens län. För varje område finns naturtyper och/eller arter utpekade. Syftet med Natura 2000-området är att bidra till att de för området utpekade naturtyperna och arterna har gynnsam bevarandestatus i Sverige och EU. Bevarandeplaner För varje Natura 2000-område finns en bevarandeplan upprättad. Här beskrivs de utpekade naturtyperna och arterna, deras bevarandetillstånd i det specifika området, samt vilka bevarandemål som har satts upp för dem. Om åtgärder och skötsel krävs för att uppnå målen beskrivs de också. Bevarandeplanen fastställs av Länsstyrelsen. Bevarandeplanen ska fungera som vägledning och stöd om någon form av exploatering blir aktuell. De naturvärden som finns i respektive Natura 2000-område får inte påverkas negativt och därför krävs tillstånd för verksamheter eller åtgärder som på ett betydande sätt kan påverka bevarandevärdena i ett Natura 2000-område. Det gäller även åtgärder utanför Natura 2000-området om de riskerar att påverka områdets bevarandevärden. Detta regleras i miljöbalken 7 kap Då det kan vara svårt att avgöra vilka åtgärder som på ett betydande sätt kan påverka naturvärden behöver man samråda med Länsstyrelsens miljöenhet före genomförandet. Vid skogsbruksåtgärder hålls samråd med Skogsstyrelsen. Utpekade naturtyper enligt Art- och habitatdirektivet 3210 Större vattendrag 52,0 ha 7140 Öppna mossar och kärr 1,0 ha 9010 Taiga 35,0 ha 91D0 Skogsbevuxen myr 2,0 ha Utpekade arter enligt Art- och habitatdirektivet 1106 Lax 1163 Stensimpa Beskrivning av området Vindel-Storforsen är ett mäktigt forsavsnitt i Vindelälven nedströms Vindelgransele i Lycksele kommun med en sträcka på ungefär 3 km. Det är den största enskilda forsen i området och särskilt under smältvattenperioden, i mitten av juni är forsområdet särskilt iögonfallande. Älven har under årens lopp skurit ned i berggrunden vilket gjort att älven skapat flera fåror. Telemetri (radiomärkning) av lax har visat att kärnområdet för laxens reproduktion i Vindelälven ligger något uppströms Vindel-Storforsen. På klipporna vid stränderna växer sällsynta växter som knutarv och fågelstarr och i strandsnåren ängsruta och skogsrör. Här finns också fjällväxter som fjällvedel, fjällviol, fjällskära och kvanne. Vindel- Storforsen är ett av Vindelälvens mest storslagna forslandskap. Skogen inom reservatet är av varierande karaktär med gamla, flerskiktade tallskogar såväl som fuktiga granskogar och ungskogar. Mindre myrmarker och hällmarker finns också insprängda. Den sydligaste delen består av frisk-fuktig granskog med måttliga mängder död ved och en beståndsålder på år. Närmast älven har skogen här karaktär av sumpskog med hög andel björk. Längre norrut övergår skogen till att domineras av tall med tydliga spår av skogsbrand. Ett större parti utgörs här av ca 50- årig tallungskog. Centralt i området står ett år gammalt tallbestånd på kuperad grovblockig moränmark. Längst i norr är marken bitvis mindre produktiv med hällar och sumpiga partier. Skogen är här också yngre och betydligt klenare och glesare men år gamla träd finns även i denna del.

4 4(6) Bevarandesyfte Det överordnande bevarandesyftet för Natura 2000-nätverket är att bidra till bevarandet av biologisk mångfald genom att bibehålla eller återskapa gynnsam bevarandestatus för de naturtyper och arter omfattas av EUs Art- och habitatdirektiv. För det enskilda Natura 2000-området är det överordnade syftet att bevara eller återställa ett gynnsamt tillstånd för de naturtyper eller arter som utgjort grund för utpekandet av området. Prioriterade bevarandevärden Området är främst utpekat för att bevara älvlandskapets forsar samt populationer av vandrande lax. Prioriterade åtgärder Inga åtgärder är planerade. Beskrivning av områdets naturtyper och arter 3210 Större vattendrag Större naturliga vattendrag eller delar av vattendrag med relativt näringsfattigt och klart vatten. Naturliga variationer i vattenståndet skapar en variation av strandmiljöer med hög biologisk mångfald. Naturtypen omfattar oftast vattendrag som har strömordning minst 4 och/eller högre årsmedelvattenföring än 20 m 3 /s. Vindelälven är ner från Stornorrfors kraftstation och upp till källflödena idag helt opåverkad av vattenkraft. Dock är flera av forsarna hårt påverkade av olika byggnationer som syftade till att förenkla flottningen av timmer under flottningsepoken. Storforsen och Grundforsen är i inga undantag. I forsarna finns ledarmar och andra styrande byggnationer. Mindre delar av forsen kan också vara sprängd och rensad med schaktmaskin. Naturtypen bedöms trots dessa mindre modifieringar befinna sig i gynnsam bevarandestatus. Naturtypen ska ha en hydrologi med naturliga fluktuationer i vattenföring och vattenstånd. Den ska vara fri från påverkan av dämning. Vattenkvaliten ska vara god och fri från giftiga ämnen samt övergödning och försurning orsakad av människan. Arealen ska vara 52,0 hektar Öppna mossar och kärr Naturtypen öppna mossar och kärr är brett definierad och inkluderar mossar och kärr som är plana, svagt välvda, eller sluttande. De ska vara öppna eller glest trädbevuxna och inte ha mer än 30 % krontäckning. Dessa våtmarker bedöms befinna sig i gynnsamt bevarandetillstånd. Hydrologin spelar en mycket viktig roll och ska inte försämras genom t.ex. dikning eller exploatering. Myrarnas struktur, funktion och typiska arter ska finnas kvar. Naturtypen ska vara fortsatt öppen. Arealen öppna mossar och kärr ska vara 1,0 hektar Taiga Som taiga räknas skog med relativt liten påverkan och vars strukturer och funktioner liknar dem i en urskogsartad skog eller en naturskog. Skogen kan vara påverkad av människan genom plockhuggning eller skogsbete, men aldrig kalavverkad och kan bestå av olika typer av både granskog, tallskog och blandskog. Viktigt är att det finns en skoglig kontinuitet och att träden är i olika åldrar och storlekar,

5 5(6) och att död ved finns i sådana mängder att arter och processer typiska för naturskogar kan finnas och fortgå. Som tidigare beskrivits är det få sträckor längs våra Svenska vattendrag där skogen lämnats orörd av skogsbruk. I Storlidens branter, nästan hela vägen ner mot älven, finns dock urskogsartad skog kvar. Finast skogsmiljöer hittas också vid Storlidens sluttningar, främst i nordost. Skogen i dessa sluttningar domineras av gammal brandpräglad tallskog med ett stort inslag av fuktiga och produktiva dråg med granskog. Tillgången på lågor och torrträd är stor och här hittas även flest rödlistade arter. Skogarna i området har sedan länge varit påverkade av skogsbruk och man tillåter fortfarande tillvaratagande av s.k. gagnvirke vindfällen osv. Detta torde, om markägaren tillämpar föreskriften, leda till att mängderna död ved aldrig blir sådana att insekter och andra organismer knutna till död ved kan kolonisera. Vidare är remsorna av skog ofta smala och påverkas sannolikt av kanteffekter som ytterligare förvårar kolonisering av mer känsliga arter. Skogarna bedöms trots detta befinna sig i gynnsamt bevarandetillstånd. I skogarna förekommer naturliga processer så som storm, insektsangrepp och brand förekommer i varierande utsträckning, insekters och svampars nedbrytning av ved samt nyetablering av träd i skogen. Träd av alla åldrar och av olika trädslag finns och tillåts självgallra och dö. Till dessa vedlevande arter hör ett stort antal ovanliga kryptogamer och insekter. Längs vattendrag översvämmas skogen återkommande och denna störning tillåts utan begränsning påverka skogen. Arealen ska vara 35,0 hektar. 91D0 Skogsbevuxen myr Naturtypen förekommer på fuktiga blöta myrar med högt liggande grundvattenyta. Krontäckningen är minst 30 % Dessa våtmarker bedöms befinna sig i gynnsamt bevarandetillstånd. Naturtypen ska ha en naturlig hydrologi och hydrokemi utan påverkan från t.ex. dikningar eller körskador. Det ska finnas träd i olika åldrar och dimensioner och med inslag av död ved. Skogen ska präglas av naturlig dynamik utan påverkan från skogsbruk. Arealen ska vara 2,0 hektar Lax Laxen är en s.k. anadrom art. Leken, yngelstadiet och yngeltillväxt sker i sötvatten varefter den efter 2-4 år vandrar ut i havet för att tillväxa. Efter 1-4 år i havet återvänder laxen till den älv där föddes för lek. Laxen har höga krav på god vattenkvalitet och dess långa vandringar och nyttjande av miljöer både i sötvatten och i havet gör den sårbar för många olika faktorer, både naturlig och mänsklig påverkan. Laxens höga habitatkrav gör den också mycket viktig som indikatorart för god vattenstatus. Öringen, som liksom laxen är värd för flodpärlmusslans larver, har liknande miljökrav och ekologi som laxen varför skydd och åtgärder här beskrivna för laxen också ska appliceras på öringen. Laxen är också en viktig art för fisketurism och yrkesfiske, varför många intressenter (både nationellt och internationellt) måste samråda kring dess bevarande och förvaltning. Mängden lax i Vindelälven ökar. Smoltproduktionen beräknades 2014 vara ca individer. Bevarandetillståndet för Vindelälvens laxbestånd bedöms vara gynnsamt. Att laxen ökar i Vindelälven beror till stor del på att fångstkvoterna i yrkesfisket i havet och på kusten minskats. Restaurering av vissa älvsträckor och borttagande vandringshinder har sannolikt också bidragit till den positiva utvecklingen. Delar av laxens livsmiljö i Vindelälven är dock fortfarande kraf-

6 6(6) tigt negativt påverkat av tidigare flottledsrensningar. Till följd av det saknas både lämpliga lekbottnar och yngelhabitat längs vissa sträckor av älven. All Vindelälvslax måste passera Stornorrfors kraftveverksdamm (både upp- och nedströmspassager). En ny, effektivare fiskväg vid dammen har nyligen ersatt den gamla, vilket också bidragit till den positiva utvecklingen hos laxen i älven Stensimpa Stensimpa förekommer i många olika typer av söt- och bräckvattenmiljöer med renspolad botten, från grunda brackvattensmiljöer till små bäckar. Arten är vanligast sträckor med strömmande vatten som har steniga och grusiga bottnar, men den går att hitta såväl på blockrika bottnar som rena sandbottnar. Arten bedöms befinna sig i gynnsamt bevarandetillstånd. Arten ska finnas i området och dess population ska inte minska. Vattenkvaliteten ska vara god med en försumbar belastning av grumlande, försurande och övergödande ämnen. Vattenflödet ska vara naturligt utan påverkan av reglering, rensning eller kanalisering. Skogen längs ån ska inte avverkas eftersom det leder till ökat solinsläpp och högre vattentemperaturer. Hotbild Älven är i sin helhet, från Stornorrfors kraftverk och uppströms, klassad som nationalälv. Skyddet gäller för all storskalig exploatering inklusive vattenkraftsutbyggnad. De direkta effekterna från de anläggningar som anlagts under flottningsepoken har sannolikt avtagit. Dock är det troligt att de mindre habitat som fanns i grundare delar av forsen, och som kan ha tagits bort vid flottningsarbetet, fortfarande har effekt på flora och fauna. Bevarandeåtgärder Skyddsåtgärder Området är skyddat som särskilt bevarandeområde (SAC) och som naturreservat. Ett Natura område är skyddat enligt miljöbalken och gäller samtliga Natura 2000-områden i landet. Alla verksamheter och åtgärder, innanför och utanför området, som på ett betydande sätt kan påverka Natura 2000-området är tillståndspliktiga enligt 7 kap miljöbalken. Området är förutom att vara skyddat inom nätverket Natura 2000 också skyddat enligt nationalälvsparagrafen 4 kap 6 MB. Detta innebär att vattenkraftverk inte får byggas samt vattenreglering eller vattenöverledning för kraftändamål inte får utföras. Skötselåtgärder Det kan bli aktuellt med skötsel för att gynna floran längs Vindel-Storforsens stränder. Denna skötselkan bestå av att på vissa platser ta bort uppväxande buskar för att gynna Kung Karls spira. För ytterligare information se skötselplan. Ytterligare information På naturvardsverket.se kan du hitta mer information om Natura I Naturvårdsverkets kartverktyg Skyddad natur kan du hitta kartmaterial och fakta om skyddade områden. Man kan ladda ner gränser och naturtypskartor (NNK) för alla eller enstaka områden. I Skogsstyrelsens kartverktyg Skogens pärlor kan du bl.a. hitta information om skogar med höga naturvärden.