Kulturbryggan 2011 2012

Kulturbryggan 2011 2012 KU2010:04/2013/2

Erfarenheterna från Kulturbryggan visar tydligt att det behövs ett särskilt stöd för experimentella, nyskapande kulturprojekt. Rebecka Nolmark, ledamot INSPIRATIONSTRÄFF Stockholm 2012 PITCHVERKSTAD Varberg, 2012 NÖRDCAFÉ Malmö Briza Maxima AB Rapporten visar att stödet från den privata/icke-offentliga sektorn har ökat allteftersom, och att finansiell sam verkan är möjlig på projektnivå. Ingrid Lomfors, kanslichef Det är en ynnest att genom Kulturbryggan få ta del av den oerhörda kreativitet och vitalitet som existerar i den svenska kulturvärlden. Osmond Karim, ledamot Vi har tagit de första stegen i en lång process och kan nu börja skönja konturerna av resul taten av vårt arbete. Jag är optimistisk. Johan Kling, ledamot PRESSTRÄFF CONSOLE YOURSELF Skuggteatern Kulturbryggan är en inspi rerande process i att försöka tänka nytt att söka ny skapande och breddad finansiering samt att identifiera och utveckla behoven inom det kreativa kulturområdet. Annika Levin, ledamot OPERATION LAJVOPERA Jalhed Produktion OPERA SHOWROOM Folkoperan

Roligast av allt är att så mycket har åstadkommits i så många delar av landet. Det är verkligen tydligt att behovet av tämligen fritt riskkapital för nyskapande inom kulturen är stort, och att Kulturbryggan åtminstone till en del kunnat tillgodose det. Bo-Erik Gyberg, ordförande KULTURBRYGGANS ORDFÖRANDE HAR ORDET I enlighet med direktiv (dir 2010:77) och tilläggsdirektiv (dir 2012:71) överlämnas härmed redovisning av försöksverksamheten i form av en delrapport avseende perioden 2011 2012. Slutrapport kommer att avlämnas den 31 december 2013. Kulturbryggan har bedrivit försöksverksamhet i två år. Antalet ansökningar om stöd har varit drygt 2 000 och 255 av dessa har beviljats. Drygt 100 projekt har vid utgången av 2012 hunnit redovisa utfall och erfarenheter. Tiden är nu inne att varsamt börja sammanställa och analysera erfarenheterna från de gångna två årens verksamhet i syfte att vinna kunskap för framtiden. Underlaget är än så länge i underkant för att berättiga bestämda slutsatser, men det är fullt tillräckligt för att ge signaler om områden och frågeställningar som kan och bör fördjupas och utvecklas under 2013 och framåt. Bland sådana frågeställningar finns exempelvis geografisk spridning, finansiell samverkan, tillgänglighet och kommunikation. En tydlig slutsats som redan nu ändå kan dras, är att Kulturbryggans närvaro ute i landet och tillgänglighet för rådgivning och stöd per telefon och e-post, är viktiga framgångsfaktorer. Kommittén består av filmregissören Osmond Karim, författaren Johan Kling, kulturkonsulten Annika Levin och kulturföretagaren Rebecka Nolmark. Kansliet bemannas av kanslichefen Ingrid Lomfors, handläggaren Mikael Theorin, kommunikatören Chrisoula Faniadis och sekreteraren Lotta Signeul. Stockholm i februari 2013 Bo-Erik Gyberg, Ordförande

SAMMANFATTNING I föreliggande rapport beskriver Kulturbryggan uppdraget och dess genomförande under försöksverksamheten 2011 2012. Rapporten har fokus på uppföljning av resultat av bidragsgivningen, liksom de kulturpolitiska målens genomslag. Totalt har 50 miljoner kronor fördelats till 255 kulturprojekt över hela landet, varav drygt hälften har genomförts och avslutats. 104 projekt har hittills redovisat sitt resultat till Kultur bryggan. Denna rapport vilar i huvudsak på dessa redovisningar. För att illustrera den kulturella och konstnärliga bredden i bidragsgivningen har tio kulturprojekt som finansierats av Kulturbryggan valts ut som exempel. Rapporten har följande huvudrubriker: Kapitel 1 Uppdraget och styrdokumenten Kapitel 2 Försöksverksamheten Kapitel 3 Statistik och analys Kapitel 4 Förteckningar över beviljade projekt Kapitel 5 Projektpresentationer ett urval Kapitel 6 Redovisning av genomförda projekt Kapitel 7 Kulturbryggans bedömare och referenspersoner

UPPDRAGET OCH STYRDOKUMENTEN

8 KAPITEL 1 UPPDRAGET OCH STYRDOKUMENTEN 9 1.1 Kommitténs direktiv Kommittén Kulturbryggan har enligt sina direktiv¹ haft två huvudsakliga uppdrag. Det första uppdraget har varit att lämna förslag på vilken verksamhetsform som är ändamålsenlig för en långsiktig bidragsgivning för förnyelse och utveckling inom kulturområdet. Förslaget presen terades i SOU 2012:16 Att angöra en kulturbrygga till stöd för förnyelse och utveckling inom kulturområdet och överlämnades till statsrådet Lena Adelsohn Liljeroth den 30 mars 2012. Det andra uppdraget har varit att etablera en försöksverksamhet som under 2011 2012 ska fördela avsatta medel som bidrag till nyskapande kulturprojekt. Direktiven anger att en slutrapport om försöksverksamheten ska lämnas senast den 31 december 2012. Den 20 juni 2012 beslutade regeringen om ett tilläggsdirektiv för Kulturbryggan. Uppdraget förlängdes till och med den 31 december 2013.² Mot denna bakgrund kom även datumet för de återstående rapporterna att förskjutas: den verksamhet som rör fördelning av medel ska redovisas senast den 28 februari 2013, medan uppdraget i sin helhet ska slutredovisas senast den 31 december 2013. Direktiven anser att nyskapande kultur och kulturell förnyelse tar ofta form i småskaliga verksamheter och genom enskilda kulturutövares engagemang men uppstår även i mötet mellan olika typer av aktörer eller där kulturområdet möter andra samhällsområden. Den kulturella aspektpolitiken som syftar till att främja samspelet mellan kulturverksamheter, liksom mellan kultur och andra politikområden har varit av strategisk betydelse för försöksverksamheten. Likaså har kommittén med utgångspunkt i direktiven lagt sig vinn om att den bidragsgivande verksamheten ska ha en oberoende ställning som alternativ bidragsgivare och kunna hantera och främja kulturområdets hela omfattning. Detta har ställt särskilda krav på såväl dialogformer som uppföljning. Direktiven anger följande uppgifter: Etablera en försöksverksamhet som under 2011 2012 fördelar avsatta medel som bidrag till nyskapande kulturprojekt. Sträva efter att etablera samverkan med andra finansiärer. Särskilt överväga hur de nya kulturpolitiska målen kan få genomslag, såväl i försöksverksamheten som i förslagen om en långsiktig verksamhet. 1.2. Bidragsförordningen I direktiven står att kommittén ska lämna förslag till bidragsförordning i samband med sin första delrapport. En delrapport och förslag till bidragsförordning överlämnades den 30 november 2010.³ Den 24 mars 2011 beslutades av regeringen Förordning av statsbidrag till nyskapande kultur. ⁴ Under försöksverksamheten har denna bidragsförordning varit styrande för all bidragsgivning. I huvudsak anger den ändamål och villkor för statsbidraget samt ärendenas handläggning och redovisning. Bidragsförordningen har i stort sett fungerat tillfredsställande. Erfarenheterna av försöksverksamheten visar dock på några områden där förordningen bör förändras och utvecklas. I Kulturbryggans delbetänkande Att angöra en Kulturbrygga⁵ föreslås tre principiellt viktiga förändringar: Det grundläggande villkoret om nyskapande som grund för statsbidrag till kulturprojekt ska kompletteras med ett villkor om att projekten också ska ha hög kvalitet för att vara berättigade till statsbidrag. Det ska klargöras att bidragsgivningen i första hand, men inte enbart, ska riktas till det fria kulturlivet. Med bibehållande av en modell med extern bedömning av ansökan innan statsbidrag beviljas ska det inte längre anges i förordningen att ett visst minsta antal bedömare ska anlitas för uppgiften. I samband med att Kulturbryggan förlängdes ytterligare ett år, t.o.m. 2013, gjordes också justeringar i bidragsförordningen.⁶ I den uppdaterade förordningen har den första omnämnda punkten tillgodosetts. ¹ Dir. 2010:77 ² Dir. 2012:71 ³ Dnr 2010:04/2010/6⁴ SFS 2011:317 ⁴ SFS 2011:317 ⁵ SOU 2012:16 ⁶ SFS 2011:317 (ändrad SFS 2012:904)

FÖRSÖKSVERKSAMHETEN

12 KAPITEL 2 FÖRSÖKSVERKSAMHETEN 13 2.1 Verksamhets- och tidplan 2011 2012 Kommittén och kanslichefen för Kulturbryggan tillsattes av regeringen den 10 september 2010. På hösten samma år utarbetades förslag till regelverk samt administrativa och kommunika tiva modeller för stöd- och bedömningsprocesser. En plan för den planerade försöksverk samheten och ett förslag till bidragsförordning lämnades den 30 november 2010.⁷ I verksamhets planen slår kommittén fast några strategiska och principiella utgångspunkter: Kulturbryggans arbete ska under försöksverksamheten präglas av öppenhet, dialog och flexibilitet. Samtidigt ska arbetet bedrivas kvalitetssäkert, strategiskt och med sikte på långsiktiga mål. ⁸ I verksamhetsplanen fastslogs också en tidplan. En målsättning var att försöka få till stånd en första utlysning redan påföljande vår, dvs. 2011. Det förutsatte att det fanns ett regeringsbeslut om bidragsförordning, liksom budget, bemannat kansli, bedömarpool, ärende han te ringssystem och kommunikationsplattform. Dessa nödvändiga byggstenar utformades i högt tempo och samtidigt i dialog med andra bidragsgivande instanser. Det bidrog till att alla nödvändiga beståndsdelar var på plats enligt tidplanen. Den första utlysningen lanserades den 2 maj 2011. Ytterligare tre utlysningar genomfördes före årets slut. Intresset för Kulturbryggan som ny aktör för bidragsgivning var betydande, och söktrycket blev stort vid samtliga sökomgångar. Sammanlagt behandlades 1 251 ansökningar under 2011. Kulturbryggan fördelade det första året stöd till 147 projekt. Under påfölj ande år 2012, samtidigt som Kulturbryggan lämnade in sitt första betänkande genomfördes tre utlysningar. I en av dessa utlysningar prövades en ny stödform. De olika stödformerna presenteras i kommande avsnitt i denna rapport. Under försöksverksamheten förtydligades kraven på nyskapande och kvalitet, liksom på samfinansiering. År 2012 inkom 786 ansökningar, av vilka 108 beviljades finansiering. Sammanfattningsvis har under den aktuella perioden 2011 2012 Kulturbryggan genomfört sju utlysningar och tillämpat tre olika stödformer. Totalt har 2 037 ansökningar inkommit. Av dem har 255 beviljats. 2.2. Kulturbryggans kommunikation På hösten 2010 inleddes arbetet med att ta fram en kommunikationsplan för Kulturbryggan. Den 28 februari 2011 var den på plats.⁹ Syftet var att: Kommunicera Kulturbryggans existens och målsättning. Skapa förståelse för och förtroende hos målgrupperna. Att genom bred finansiering främja utveckling och förnyelse inom kulturområdet. I planen ingick även att identifiera ett antal målgrupper som Kulturbryggan kom att kommunicera med i olika kanaler, på skilda sätt och med varierande tilltal. Under försöks verk samheten har planen varit ett aktivt och kontinuerligt redskap för att tydliggöra Kultur bryggans uppdrag och viljeyttring. ⁷ Dnr 2010:04/2010/6 ⁸ Ibid. sid 1. ⁹ Framtagen i samarbete med Bazooka Interactive AB. De främsta kommunikationskanalerna som används har varit: Hemsidan:¹⁰ Den aktuella perioden har den haft 33 200 unika användare och drygt 92000 besök. Besök har ökat i samband med utlysningar. Antalet nya besökare har legat kring 35 procent. Drygt 46 procent av besöken kommer från Stockholmsområdet, medan Göteborg har haft ca 12 procent och Malmö ca 9 procent. Besök från mindre orter ökar i samband med att Kulturbryggan deltagit i evenemang eller anordnat träffar. Nyhetsbrev och sociala medier:¹¹ Kulturbryggans nyhetsbrev går ut cirka en gång i månaden till omkring 1 500 prenumeranter. I takt med att försöksverksamheten fortskridit har också antalet följare på sociala medier ökat. Idag följs Kulturbryggan av 990 personer på Facebook, och cirka 150 på Twitter. Media: I början av försöksverksamheten var medias intresse för Kulturbryggan relativt begränsat. I samband med överlämnandet av Kulturbryggans delbetänkande i mars 2012 ökade den mediala bevakningen. Totalt har anordnats två pressträffar. 10 pressmeddelanden har gått ut. Sammantaget har Kulturbryggan vid flera tillfällen exponerats i riks- och lokalpress, liksom i TV och radio.¹² Uppmärksamheten har fokuserats på verksamheten, men också på individuella projekt som finansierats av Kulturbryggan. Inspirationsträffar/evenemang: Kulturbryggan har arrangerat och/eller samarrangerat program på ett 20-tal platser runt om i landet. Vid dessa tillfällen har Kulturbryggan sammantaget haft individuella samtal med drygt 500 personer, flertalet kulturutövare med intresse för att söka projektstöd. Dialog och omvärldsbevakning: Kontaktarbetet har även skett utanför Sverige, med syftet att få kunskap om andra kulturpolitiska satsningar och finansiella system för kultur. Studiebesök har ägt rum i Danmark, Tyskland och USA.¹³ 2.3 Finansiell samverkan Ett av uppdragen som utmärker och särskiljer Kulturbryggan från andra bidragsgivande insat ser är strävan efter att etablera samverkan med andra finansiärer. Kulturbryggans bidragsgivning ska ge incitament till finansiering från flera parter som det står i direktiven. ¹⁴ En preci sering av detta uppdrag framgår av bidragsförordningen 6: Krav på finansiering även från annan part ska ställas som villkor för statsbidrag. Om det finns särskilda skäl, behöver dock sådant krav inte ställas om bidrag ges för att påbörja en försöksverksamhet eller för att vidareutveckla en projektidé. ¹⁵ En sammanställning av det sökta beloppet under åren 2011 2012 visar att Kulturbryggans bidragsgivning på totalt 50 miljoner kronor¹⁶ redovisar preliminärt 74,6 miljoner kronor i medfinansiering, varav 33,1 miljoner kronor avser privata/icke-offentliga finansiärer. Totalt ¹⁰ www.kulturbryggan.se ¹¹ Ibid. ¹² Se www.kulturbryggan.se/press/kulturbryggan-i-media ¹³ Se bl.a. Rapport Kulturbryggan i New York, september 2012 www.kulturbryggan.se/wp-content/uploads/2012/10/rapport-kb-i-nyc-sept-2012-final.pdf ¹⁴ Dir 2010:77 s 114 ¹⁵ SFS 2011:317 6 ¹⁶ Redovisningen omfattar inte Tema-utlysningen, vilken fördelade 1,2 miljoner i stöd. Det reella beloppet ska vara 48,8 miljoner.

14 KAPITEL 2 FÖRSÖKSVERKSAMHETEN 15 genererade Kulturbryggan därmed 124,6 miljoner kronor under försöksverksamheten, varav drygt var fjärde krona kom från en privat/icke-offentlig finansiär. Sammantaget visar uppföljningen att stödet från den privata/icke-offentliga sektorn har ökat i takt med att försöksverksamheten fortskridit.¹⁷ Uppföljningen visar att finansiell samverkan är möjlig på projektnivå. Den visar också att många projektägare kan och är beredda att införskaffa privat/icke-offentligt stöd när detta ställs som motkrav för att få finansiering från Kulturbryggan. Det kan inte uteslutas att de aktuella kulturprojekten skulle uppbära såväl privat/icke-offentlig som offentlig finansiering utan Kulturbryggans stöd. Samtidigt menar 58 procent av de projektägare som har återrapporterat att Kulturbryggan har haft en avgörande eller stor betydelse för att få privata/ickeoffentliga finansiärer att stödja deras projekt.¹⁸ Kulturbryggan har också strävat efter finansiell samverkan på ett mer övergripande plan. Exempelvis har Kulturbryggan sökt intresse hos privata stiftelser för samarbete kring en samutlysning av kulturstöd. Avsikten var att två parter Kulturbryggan och en privat/ickeoffentlig aktör gemensamt kan finna former för en samfinansierad utlysning. En sådan samutlysning skulle vara riktad för att exempelvis utveckla modeller för finansiell samverkan inom kulturprojekt. En första sondering av intresset bland privata/icke-offentliga aktörer har påbörjats. Det är ännu för tidigt att dra några slutsatser av dessa försök till samarbete. Sannolikt behöver Kulturbryggan en permanent hemvist för att skapa reella förutsättningar för att bygga upp ett finansiellt partnerskap. 2.4 Stödformer Kulturbryggan har utvecklat tre skilda stödformer. De har sin grund i flera olika styrdokument och krav på måluppfyllelse. Redan i Kulturbryggan underlag för vidare beredning¹⁹ från 2009 föreslogs att Kulturbryggan bör inriktas på småskaliga aktörer och på konstnärligt risktagande. Stöd för utveckling, experiment och försöksverksamhet bör därför prioriteras. ²⁰ Mot denna bakgrund föreslogs inledningsvis två stödformer; Ett initieringsstöd med syfte att hel- eller delfinansiera den första fasen med projektet, samt ett genomförandestöd för del finansiering av kulturprojekt. Med stöd i bidragsförordningen och med särskild hänsyn till 6 där Krav på finansiering även från annan part ska ställas som villkor för statsbidrag. Om det finns särskilda skäl, behöver dock inte krav ställas ²¹ beslutade Kulturbryggan att pröva två stödformer under 2011: Startstöd och Genomförandestöd. Vid samma tid gjordes också försök att upprätta en digital plattform för mikrofinansiering. Mot bakgrund av de tekniska begränsningar som råder för kommittéarbete förutsatte etableringen av ett sådant system samverkan med extern part. Av flera skäl, främst tekniska och ekonomiska, fick dock planen skjutas på framtiden. Däremot kom Kulturbryggan att bevilja stöd till flera projekt som syftade till att utveckla modeller för, respektive pröva mikro finansiering - och på så sätt bidra till att utveckla denna stödform.²² I slutet av 2012 beslutade Kulturbryggan att pröva en tematisk utlysning. Syftet var att rikta utlysningen mot en viss typ av kulturprojekt. Kulturbryggan valde att lyfta frågan om finansiell samverkan. Tema 2012: Finansiell Samverkan blev Kulturbryggans tredje stödform. 2.4.1 Startstöd Startstödet blev den första stödformen som lanserades av Kulturbryggan. Den syftar till att komma igång med ett kulturprojekt, göra en förstudie eller att på annat sätt utforska och pröva förutsättningar för att genomföra ett nyskapande projekt. Att ge stöd på dessa villkor kräver ett visst mått av risktagande från Kulturbryggans sida. Stödformen utformades utifrån ytterligare två olika hänsyn: Att Kulturbryggans stödformer ska var unika och/eller komplettera andra bidragsgivande aktörer. Startstöd kan därför fylla ett tomrum i den statliga bidragsgivningen.²³ Att Startstödet ska stå fristående från andra stödformer, eller kunna betraktas som en förberedelse inför Genomförandestödet. En annan tanke med Startstödet är att det ska kunna helfinansiera ett projekt. Det ställer sålunda inga krav på medfinansiering. Denna möjlighet har sitt stöd i bidragsförordningen som i 6 anger att krav på medfinansiering inte behöver ställas om bidrag ges för att påbörja en försöksverksamhet eller för att vidareutveckla en projektidé. ²⁴ Detta gjorde det möjligt för de sökande att utan längre förberedelsetid ansöka om medel, vilket också var skälet till att Kulturbryggan valde att lansera just Startstödet som den första stödformen. Det första året 2011 avsattes 17 miljoner av sakanslagets totala 25 miljoner åt just Startstödet. Samma år utlystes denna stödform vid tre tillfällen. Vid varje tillfälle gick det att söka upp till 150 000 kr. En övervägande majoritet av de sökande utnyttjade den möjligheten. Det första året fördelades Startstöd till 126 kulturprojekt. I början av försöksverksamhetens andra år beslutade kommittén att ändra på fördelningen av sakanslaget. Startstödet minskade till förmån för andra stödformer. Mot den bakgrunden sänktes också beloppet till 100 000 kr för att ge fler sökande chans att få ta del av Startstödet. År 2012 fördelades vid ett utlysningstillfälle 5,8 miljoner i Startstöd. 2.4.2. Genomförandestöd Genomförandestödet lanserades på hösten 2011. Samma år avsattes totalt 8 miljoner till denna stödform. Den sökande kunde ansöka upp till en miljon kronor i stöd för ett enskilt ¹⁷ År 2011 kom var femte krona från en privat/icke-offentlig finansiär, medan båda åren 2011 2012 visar på att drygt var fjärde krona kom från en privat finansiär. ¹⁸ Siffran avser privat/icke-offentligt stöd. Vad gäller offentligt stöd menar 68 % att Kulturbryggan haft en avgörande eller stor betydelse. Se vidare i kapitel Redovisning av genomförda projekt. ¹⁹ Dnr Ku2009/2273/KT ²⁰ Ibid. sid 16. ²¹ SFS 2011:317 ²² Bl.a. Fabel kommunikation, Sverige först i världen (dnr 2011/7-259), Fundedbyme/Dabber Crowdfundig (dnr 2011/7-245) och Filmbasen/Film Stockholm, Filmbases goes crowd funding (dnr 2011/7-214). ²³ Startstödet som stödform - har tagits fram i dialog med främst Statens Kulturråd. ²⁴ SFS 2011:317 6

16 KAPITEL 2 FÖRSÖKSVERKSAMHETEN 17 kulturprojekt. Avsikten var att ge stöd åt relativt stora projekt, liksom projekt som redan passerat den förberedande fasen och var klara att genomföras. Vid denna tid låg den stora utmaningen i kravet på och tolkningen av medfinansiering. Varken direktiven eller bidragsförordningen ger någon konkret vägledning i frågan, mer än att Kulturbryggan ska verka för finansiell samverkan och samt ställa krav på medfinansiering. Kommittén valde då att inledningsvis pröva följande: 50 procent av projektets budget ska komma från annan finansiell källa. Minst en finansiell källa ska vara privat/icke-offentlig, dock ingen bestämd andel av medfinansieringen men den skall kunna styrkas med hjälp av en skriftlig avsiktsförklaring. En rad nya frågor uppstod i samband med utlysningen på hösten 2011. Bland annat vad som kan räknas som privat/icke-offentlig finansiell källa. Enligt Kulturbryggans definition är i princip alla bidragsgivare som inte har sina intäkter från skattemedel att räknas som privata. Deras stöd kan omfatta, förutom kontanta medel, även varor och tjänster. Vid första utlysningen av Genomförandestödet uppgick antalet sökandet till 165 stycken. Bland de sökande återfanns också projektägare som tidigare beviljats Startstöd. Totalt beviljades 21 kulturprojekt Genomförandestöd under 2011. Enligt projektens budgetbeskrivningar var vid beslutstillfället i november 2011 9,2 miljoner säkrade från privata/icke-offentliga finansiella källor. Bland dessa angavs som exempel privata stiftelser, affärsbolag, banker, transport- och byggföretag samt privata donationer. Försöksverksamhetens andra år 2012 inleddes med en utlysning av Genomförandestöd omgång II. Vid detta tillfälle avsattes 17 miljoner av sakanslagets totala 25 miljoner för innevarande år. Inför beslutet av denna omgång skärptes kraven på verifiering, så att alla sökande måste uppvisa 50 procent medfinansiering²⁵ och att 80 procent av medfinansieringen skulle vara dokumenterad vid beslutstillfället. 2.4.3. Temautlysning I Kulturbryggans tredje stödform Tema 2012: Finansiell Samverkan introducerades på hösten 2012. Valet av tema ligger i linje med Kulturbryggans uppdrag att ge stöd till projekt som utvecklar nya verksamhets- och finansieringsformer inom kulturområdet. Med denna utlysning ville Kulturbryggan göra det möjligt att finansiera projekt som syftar till att finna nya former och arbetssätt för sådan samverkan. Totalt avsattes 1,4 miljoner kronor för denna stödform. Det gick att söka upp till 300 000 kr. Utlysningen ställde inga krav på medfinansiering. De formella kraven omfattades i stort av samma riktlinjer och villkor som för de två övriga stödformerna. Eftersom det var en pilotsatsning kunde utlysningen tillåta att pröva något friare villkor för ansöknings- och handläggningsförfarandet. Tiden för utlysningen varade i tre veckor. Under denna tid inkom 156 ansökningar. Sju av dem beviljades projektstöd. Dessa kulturprojekt ska genomföras under 2013 och kan därför inte redovisas förrän efter inlämnandet av denna rapport. 2.5 Sökprocessen Målet har varit att etablera en sökprocess som uppfattas som enkel, snabb och samtidigt kvalitets- och rättssäker. I det arbetet har flera kommunikativa redskap använts, där hemsidan och sociala medier varit de främsta. Även tillgänglighet och dialog har varit vägledande ledord. Kulturbryggan har utvecklat ett ärendehanteringssystem som möjliggjort för de sökande att ansöka online, men som i nästa steg har administrerats manuellt. Att anskaffa och implementera ett externt ärendehanteringssystem har inte rymts inom kommittéuppdragets budget och tidsramar. Det är särskilt två beståndsdelar i sökprocessen som bör framhållas som unika för Kulturbryggan: Dels den sökandes val av kompetens hos den som ska bedöma ansökan, snarare än genrebestämning av projektet. Dels att varje sökande får en individuell och skriftlig motivering av beslutet om ansökan, det gäller både för de som fått bifall och för de som fått avslag. 2.5.1 Önskemål av kompetens De sökande har haft möjlighet att önska kompetens hos de bedömare som ska bedöma deras ansökan, istället för att placera sitt projekt i ett specifikt fack. Förfarandet har varit ett sätt för Kulturbryggan att öka kvalitetssäkerheten i sökprocessen. Under försöksverksamheten har de sökande kunnat välja mellan primära respektive sekundära kompetenser. De primära kompetenserna har i första hand avspeglat kulturella och konstnärliga områden, medan de sekundära kompetenserna har motsvarat innehållsliga och särskilda kunskaper inom till exempel genus, teknik, tillgänglighet och stadsplanering. För att öka träffsäkerheten mellan de sökandes önskemål och bedömarnas kompetenser har metoden utvecklats med bl.a. flera kompetensområden. 2.5.2 Återkoppling Kulturbryggan var redan från start angelägen om att hitta rättssäkra former för kvalitetsutveckling och erfarenhetsåterföring.²⁶ Att lämna individuella motiveringar till de sökande blev en sådan metod. Det krävde dock att Kulturbryggan hade en jämförbar och kvalificerad bedömningsmatris och att bedömarna var beredda att skriva individuella motiveringar på varje behandlad ansökan. Det första året 2011 var detta möjligt endast i de fall där bedömarna förslog beslut om bifall, dvs. ett mindre antal. Under 2012 infördes individuella motiveringar för både bifall och avslag. Samma år utfärdades 260 skriftliga motiveringar. 2.6 Bedömningsprocessen Bedömningsprocessen har utformats med hänsyn till direktivets krav på att den bidragsgivande verksamheten ska ha en oberoende ställning som alternativ bidragsgivare och kunna hantera och främja kulturområdets hela omfattning.²⁷ ²⁵ Kommittébeslut den 25 juni 2012. ²⁶ Diskuteras bl.a. i Verksamhetsplanen Dnr 2010:04/2010/6 ²⁷ Dir 2010:77

18 KAPITEL 2 FÖRSÖKSVERKSAMHETEN 19 Tre aspekter beaktades vid utformningen av bedömningsprocessen: 1. Sammansättningen av bedömare, deras antal, kompetenser, geografiska spridning kön och oberoende. 2. Bedömningsgrunder och definitioner av centrala begrepp som t.ex. nyskapande och kvalitet. 3. Riktlinjer för bedömarnas arbete.²⁸ Redan i verksamhetsplanen från 2010 understryks att En central och principiell utgångspunkt blir därför att skapa bedömningsgrunder som utgår från att det finns olika tolkningar av begreppet nyskapande. ²⁹ Vidare framhävs att under försöksverksamheten ska Kulturbryggan tillämpa avgränsningar gentemot idag existerande bidragsgivande institutioner.³⁰ 2.6.1 Bedömarpoolen I bidragsförordningen till Kulturbryggan 7 anges att Innan ett bidrag beviljas ska Kulturbryggan låta minst en extern bedömare med kunskap inom relevanta konst- och kulturområden yttra sig över ansökan.³¹ Bedömaren är endast rådgivande till Kulturbryggan. Med stöd i direktiven och i inriktningsdokumentet Kulturbryggan underlag för vidare beredning beslutades att tillsätta en bedömarpool på 30 personer. Dessa skulle representera omkring sju olika kulturella kompetensområden, likaså skulle var och en av medlemmarna besitta kunskaper i sekundära sakområden.³² Tillsättningen av poolens medlemmar påbörjades i december 2010 och involverade kontak ter med ett fyrtiotal olika kulturorganisationer. Bland dem ingick bland andra Konstnärsnämnden, KLYS, KRO, Mångkulturellt centrum och Riksantikvarieämbetet.³³ Dessa erbjöds möjligheten att nominera personer som har förmåga att vaska fram det som hon eller han tycker är nyskapande inom konst- och kulturvärlden, kunna motivera sitt ställningstagande och sedan kommunicera det med andra. ³⁴ För att bryta ett vanligt förekommande mönster, där ofta samma personer sitter som sakkunniga på flera olika håll i Sverige, ställdes som krav att de nominerade inte samtidigt kan ha uppdrag som aktiva bedömare i andra bidragsgivande institutioner. Likaså var kravet att dessa personer var självständiga i rollen som bedömare, liksom oberoende av den organisation som föreslagit dem. I januari 2011 hade Kulturbryggan fått in ett hundratal namnförslag. Bland dessa gjordes ett urval på 30 personer, indelade i sju olika kompetensområden. Förutom relevant sakkunskap, togs även hänsyn till sekundära kompetenser, liksom till kön, ålder och geografisk spridning.³⁵ I mars 2011 var bedömarpoolen på plats. Kulturbryggan ville pröva en relativ ny metod för bedömning genom att låta varje bedömare enskilt yttra sig över de ansökningar som hon/han fått sig tillsänt. Modellen prövades med en bedömare per ansökan under en första stödomgången på våren 2011. Vid beslutsmötet den 16 juni 2011 fann kommittén att underlaget var otillräckligt, varför det beslutades att istället pröva två bedömare per ansökan.³⁶ Detta förfarande tillämpandes därefter under återstoden av försöksverksamheten.³⁷ Under 2011 2012 har Kulturbryggans bedömare avlagt omdömen kring 2 000 ansökningar. Under 2012 omformades sammansättningen av bedömarpoolen.³⁸ Några av de som verkat under försöksverksamhetens första år valde av olika skäl att lämna³⁹, andra byttes ut för att få en ökad spridning och bättre fördelning av kompetenserna i poolen. I samband med utlysningen Tema 2012: Finansiell samverkan krävdes specialkompetens för bedömning, liksom ett något annat och friare förfarande. Bedömarna använde inga bedömnings matriser och förväntades heller inte motivera sitt ställningstagande i varje enskilt fall. Istället ombads de att rangordna sina förslag till bifall. Modellen har sina fördelar, men också nackdelar eftersom bedömningar inte kunnat likställas eller jämföras med andra bedömningar. Denna hantering ska därför ses som ett pilotprojekt. 2.6.2 Bedömningsgrunder Kulturbryggan har utformat bedömningsmatriser för bedömarna, vilka ska användas som hjälpmedel och redskap vid granskning av ansökningar. Det första året 2011 utformades matrisen enligt sex fält: Nyskapande inom området Kompetens och genomförbarhet Möjlighet att påverka/utveckla sitt Risktagande område och andra fält/områden Samverkan Konstnärlig kvalitet Bedömarna ombads att ange numeriska omdömen mellan 1 4 inom varje fält. Erfarenheten visar att även om matrisen och uppgiften är specifik, är det svårt om inte omöjligt att undvika svåra och subjektiva avvägningar. Men med denna insikt i minnet fyllde mallen en viktig funktion, inte minst för att säkerställa rimlig kvalitet och likställigheten i det påföljande beredningsarbetet. Efter hand korrigerades mallen. Efter första utlysningen beslutades att justera fältet konstnärlig kvalitet till kulturell och konstnärlig kvalitet. Det första avstämningsmötet med bedömarpoolen i slutet av 2011 föranledde fler förändringar, bland annat förtydligades skillnaden vid bedömning mellan stödformerna. Vidare diskuterades hur det går att skapa bättre konsensus kring bedömningsgrundernas relationer och innebörder. Frågan hur nyskapande ska tolkas, liksom vilken betydelse begreppet har vid såväl bedömning som beredning är alltjämt aktuell.⁴⁰ ²⁸ Bedömningsprocessen har under försöksperioden successivt växt fram och med detta även riktlinjerna för hur bedömarna ska gå tillväga i sitt arbete. Se vidare i kapitel 2.6.2 ²⁹ Dnr 2010:04/2010/6 ³⁰ Ibid. ³² Ku2009/2273/KT ³³ Se lista inriktningsdokument Ku2009/2273/KT s 41, samt sändlista och korrespondens Ku2010:04/2010/08 ³⁴ Ku2010:04/2010/08 ³⁵ Ibid. ³⁶ Kommittémöte. Protokoll 8 den 16/6 2011. ³⁷ Undantaget för Startstöd III. ³⁸ Se lista på bedömare 2012 under kapitel 6. ³⁹ För lågt satt arvode i förhållande till arbetsinsatsen var ett starkt skäl. Arvodet uppgick vid tiden till 12 000 per år, oavsett antalet ansökningar att bedöma. Året efter, 2012, utformades ett system baserat på antalet bedömd ansökan. ⁴⁰ Diskussionen kring betydelsen av nyskapande vid bedömarpoolens sammankomst den 1 dec 2011 resulterade i skriften Fyra essäer om nyskapande, Publikation nr 1. Kulturbryggan.

20 KAPITEL 2 FÖRSÖKSVERKSAMHETEN Med syfte att öka kvalitetssäkerheten vid handläggning och i takt med att nya erfaren heter förvärvades gjordes ytterligare justeringar. I det arbetet var dialogen med Kultur bryggans bedömare central. 2.7 Handläggnings- och beslutsprocessen Ett viktigt mål för Kulturbryggan har varit att ha korta och effektiva handläggningstider, och samtidigt behålla transparens och rättsäkerhet. I verksamhetens början uppgick tiden mellan utlysning och beslut till cirka 4 5 veckor. Vid de kommande utlysningarna hade antalet ansökningar ökat i omfattning och därmed förlängt ledtiden till cirka 8 12 veckor. Berednings- och verkställighetsprocessen har bestått av ett antal skilda delar: Kansliets handläggning av inkomna Sammanställning av bedömares förslag ansökningar Beredning av beslutsunderlag Granskning av formella brister Beslut i kommittén Fördelning av ansökningar till bedömare Uppföljning och utvärdering I rollfördelningen har kansliet svarat för handläggning och beslutsunderlag till kommittén. I början av försöksverksamheten var gränsen oskarp mellan de olika momenten i verkställighetskedjan, liksom mellan kommitté, bedömare och kansli. Det hade sin främsta grund i osäkerhet kring betydelsen av bedömarnas förslag och hur bedömningsgrunderna skulle viktas mot varandra. Kommittén kom att ingående diskutera beslutsunderlagen och efter hand kom bedömarnas förslag att få stort inflytande, särskilt när två bedömare varit eniga. Kommittén har varit suverän i beslutsfattandet och följt de riktlinjer som gäller för kommittéväsendet.⁴¹ I fall där jävsituation har uppstått har bedömaren själv meddelat detta och ansökan har gått vidare till en annan bedömare. På liknande sätt har jävig kommittéledamot inte deltagit vid beslutsfattandet.⁴² I berednings- och verkställighetskedjan ingår också uppföljning. I bidragsförordningens framställs detta som ett krav i 10: Kulturbryggan ska i beslut om bidrag ange vilket ändamål bidraget beviljas för och vilka villkor som ska gälla för bidraget. I beslutet ska också sista dag för redovisning anges.⁴³ Kulturbryggan har angett två månader efter avslutat projekt som sista dag för redovisning. Reglerna för redovisning framgår av beslutsmail som går ut till varje beviljat projekt. ⁴¹ Ds 2001:1 8.1.3, Kommittéhandboken, Beslut, reservationer och särskilda yttranden. ⁴² Jäv behandlas i 11 12 i förvaltningslagen (1986:223). ⁴³ SFS 2011:317 10.

STATISTIK OCH ANALYS Följande kapitel redovisar statistik över inkomna och bedömda ansökningar till Kulturbryggan under försöksverksamhetens två första år. Att det finns en åtskillnad mellan inkomna och bedömda ansökningar har sin förklaring i att det under 2011 inkom 89 ansökningar som inte kunde bedömas på grund av att de saknade projektbeskrivningar. Eftersom den statistik som berör projektens finansiering bygger på preliminära upp gifter, bör också slutsatserna beaktas med viss varsamhet.

24 KAPITEL 3 STATISTIK OCH ANALYS 25 Statistiken omfattar totalt sex utlysningar fördelat på fyra utlysningar under 2011 och två utlysningar under 2012. Under 2011 utlystes Startstödet vid tre tillfällen och Genomförandestödet vid ett tillfälle. Under 2012 utlystes både Startstödet och Genomförandestödet vid vardera ett tillfälle. Den statistik som här redovisas omfattar inte den tematiska utlysning som genomfördes under hösten 2012. När det gäller beslut om fördelningen av stöden under 2011 och 2012 har Kulturbryggan tillämpat följande urvalsprincip: 1) samstämmighet i förslag till beslut från båda bedömarna och 2) bedömarnas sammanvägda omdöme i bedömningsgrunden nyskapande. Skälet till att bedömarnas samstämmighet i förslag till beslut ägde företräde framför bedömarnas samman vägda omdömen i bedömningsgrunden nyskapande, var att Kulturbryggan ville garantera att bidragsgivningen omfattades av tillräcklig kvalitetssäkring. Under 2011 kunde dock Kulturbryggan endast använda sig av två bedömare per ansökan vid två utav utlysningarna det året, vilket motsvarade 40 procent av antalet bedömda ansökningar för året. Det samlade utfallet av bidragsgivningen avseende t.ex. fördelningen mellan olika primärt önskade kompetensområden, fördelningen mellan olika organisationsformer, den geografiska spridningen och fördelningen mellan kvinnor och män m.m. är inte resultatet av på förhand uppställda kvoter. Kulturbryggan valde istället att försöka säkerställa en skälig spridning av sökanden dels genom en övre gräns för sökbart belopp i respektive stödform, dels genom olika proaktiva kommunikationsinsatser.⁴⁴ Under förutsättning att projektägarnas ekonomiska kalkyl var balanserad och rimlig, samt uppfyllde krav på medfinansiering där dessa ställdes, beviljades också stöd upp till sökt belopp. I den statistik som följer utgår analysen först och främst från jämförelser mellan 2011 och 2012 med ambitionen att kunna utläsa tendenser eller brott mellan åren. Statistiken, såväl som analysen av den, skulle möjligen kunna tjäna som underlag för förslag till nya urvalsprinciper, proaktiva insatser, riktade utlysningar eller stödformer. Dock kommer sådana förslag inte att redovisas i denna rapport. Tabell 1. Geografisk spridning Geografisk spridning avser projektägarens hemort. 2011 Projektägarens hemort Antal ansökningar Andel ansökningar Antal bifall Andel bifall (totalt) Andel bifall (område)* Göteborgsområdet 158 13 % 11 7 % 7 % Malmö/Lund-området 181 14 % 19 13 % 10 % Stockholmsområdet 628 50 % 91 62 % 14 % Umeåområdet 31 2 % 4 3 % 13 % Utanför storstadsområden 247 20 % 21 14 % 9 % Utanför Sverige 6 1 % 1 1 % 17 % Summa: 1 251 100 % 147 100 % Snitt: 12 % 2012 Projektägarens hemort Antal ansökningar Andel ansökningar Antal bifall Andel bifall (totalt) Andel bifall (område)* Göteborgsområdet 107 17 % 23 23 % 21 % Malmö/Lund-området 103 16 % 20 20 % 19 % Stockholmsområdet 277 44 % 35 34 % 13 % Umeåområdet 25 4 % 4 4 % 16 % Utanför storstadsområden 117 19 % 19 19 % 16 % Utanför Sverige 1 >1 % 0 0 % 0 % Summa: 630 100 % 101 100 % Snitt: 16 % * Andel bifall i förhållande till antalet ansökningar inom det geografiska området Turkosa siffror = ökad andel Rosa siffror = minskad andel Svarta siffror = oförändrad andel Fördelningen mellan andelen inkomna ansökningar åren emellan uppvisar väsentliga förskjutningar mellan olika geografiska områden. I första hand har Göteborgs- respektive Malmö/Lund-områdena tagit andelar från Stockholmsområdet. Därtill har Umeåområdet dubblerat andelen inkomna ansökningar medan områdena utanför storstadsregionerna marginellt minskat sin andel. En förklaring till förskjutningen av andelen inkomna ansökningar från Stockholmsområdet till i första hand Göteborgs-, Malmö/Lund- och Umeåområdena, skulle kunna vara att Kultur bryggan arbetat aktivt med att sprida information på plats i dessa områden. Den sista kolumnen i tabellen till vänster avser andelen bifall i förhållande till antalet inkomna ansökningar inom respektive geografiska område. Nyckeltalet speglar på ett relevant sätt fördelningen av beviljade stöd mellan de olika områdena. ⁴⁴ Se sid. 53 54 i Att angöra en Kulturbrygga till stöd för förnyelse och utveckling inom kulturområdet (SOU 2012:16).

26 KAPITEL 3 STATISTIK OCH ANALYS 27 De resultat man kan utläsa av detta nyckeltal är följande: Göteborgsområdet var väsentligt underrepresenterat under 2011 men har markant (200 %) ökat andelen mellan åren och var under 2012 väsentligt överrepresenterat. Malmö/Lund-området var underrepresenterat under 2011 men har kraftigt (90%) ökat andelen mellan åren och var under 2012 överrepresenterat. Stockholmsområdet var under 2011 överrepresenterat men har minskat andelen mellan åren med 12 procent och var under 2012 underrepresenterat. Umeåområdet var under 2011 överrepresenterat och under 2012 i nivå med snittet. Mellan åren har andelen ökat med 23 procent. Områdena utanför storstadsregionerna var underrepresenterade under 2011 men har mellan åren väsentligt (67 %) ökat andelen och låg under 2012 i nivå med snittet. Tabell 2. Jämställdhet Jämställdhet avser projektledarens kön. 2011 Projektledarens kön Antal ansökningar Andel ansökningar Antal bifall Andel bifall Kvinna 704 56 % 88 60 % Man 547 44 % 59 40 % Summa: 1251 100 % 147 100 % 2012 Projektledarens kön Antal ansökningar Andel ansökningar Antal bifall Andel bifall Kvinna 365 58 % 60 59 % Man 265 42 % 41 41 % Summa: 630 100 % 101 100 % Turkosa siffror = ökad andel Rosa siffror = minskad andel Svarta siffror = oförändrad andel Överlag ligger jämställdheten mellan könen på en konsekvent nivå mellan åren. I såväl andel inkomna ansökningar som andel bifall är kvinnor överrepresenterade i förhållande till männen under bägge åren. Endast ytterst marginella förändringar har ägt rum mellan åren. Tabell 3. Projektägarens organisationsform Tabellen nedan visar vilka olika organisationsformer som har sökt stöd hos Kulturbryggan. På en punkt skiljer sig indelningen mellan åren under 2011 var ideella föreningar och stiftelser kategoriserade som en organisationsform, men under 2012 skiljdes dessa åt. 2011 Projektägarens organisationsform Antal ansökningar Andel ansökningar Antal bifall Andel bifall Aktiebolag 154 12 % 27 18 % Ekonomisk förening 72 6 % 6 4 % Enskild firma med F-skatt 443 35 % 52 35 % Fysisk person med A-skatt 73 6 % 5 4 % Handelsbolag 32 3 % 1 1 % Ideell förening eller stiftelse 442 35 % 55 37 % Kommun, landsting eller region 30 2 % 1 1 % Ej angivet 5 1 % 0 0 % Summa: 1 251 100 % 147 100 % 2012 Projektägarens organisationsform Antal ansökningar Andel ansökningar Antal bifall Andel bifall Aktiebolag 70 11 % 8 8 % Ekonomisk förening 32 5 % 6 6 % Enskild firma med F-skatt 181 29 % 31 31 % Fysisk person med A-skatt 76 12 % 6 6 % Handelsbolag 14 2 % 2 2 % Ideell förening 218 35 % 38 37 % Kommun, landsting eller region 23 4 % 6 6 % Stiftelse 15 2 % 4 4 % Ej angivet 1 >1 % 0 0 % Summa: 630 100 % 101 100 % Turkosa siffror = ökad andel Rosa siffror = minskad andel Svarta siffror = oförändrad andel Fördelningen mellan andelen inkomna ansökningar åren emellan är överlag relativt konstant, men det finns ett par förändringar som kan belysas. Andelen enskilda firmor med F-skatt har minskat med 17 procent mellan åren. Samtidigt har andelen ansökningar från fysiska personer med A-skatt respektive kommun, landsting och region dubblerats. Kulturbryggan har ambitionen att vara en instans som erbjuder ett alternativ för konstnärer och kulturskapare utan företag eller medlemskap i ideell förening att verka. Samtidigt råder en viss osäkerhet kring vad som gäller för dessa A-skattande projektägare om de beviljas stöd. Skatteverket kan inte ge ett entydigt svar på frågan och Kulturbryggan uppmanar de som beviljats stöd i egenskap av fysisk person med A-skatt att kontakta Skatteverket.

28 KAPITEL 3 STATISTIK OCH ANALYS 29 Tabell 4. Fördelning mellan primärt önskade kompetenser 2011 2012 Fördelning mellan primärt önskade kompetenser avser de sju överordnade förval som projektägare kunde välja mellan under 2011 och 2012. 2011 Primärt önskad kompetens Antal ansökningar Andel ansökningar Antal bifall Andel bifall (totalt) Andel bifall (område)* Arkitektur och design 64 5 % 13 9 % 20 % Bild och form 282 22 % 36 25 % 13 % Kulturarv 94 8 % 9 6 % 10 % Litteratur och tidskrifter 66 5 % 5 3 % 8 % Musik 207 17 % 17 12 % 8 % Rörliga bilder 161 13 % 18 12 % 11 % Sceniska konstformer 377 30 % 49 33 % 13 % Summa: 1 251 100 % 147 100 % Snitt: 12 % 2012 Primärt önskad kompetens Antal ansökningar Andel ansökningar Antal bifall Andel bifall (totalt) Andel bifall (område)* Arkitektur och design 38 6 % 8 8 % 21 % Bild och form 137 21 % 29 29 % 21 % Kulturarv 49 8 % 5 5 % 10 % Litteratur och tidskrifter 29 5 % 1 >1 % 3 % Den största förändringen har skett inom kompetensområdet musik vars andel inkomna ansökningar har minskat med nästan 30 procent mellan åren. En förklaring till detta kan vara att Statens Musikverk som startade sin verksamhet 2011, har blivit en etablerad aktör och allteftersom lockat fler projektägare att söka finansiering. Den sista kolumnen i tabellen till vänster avser andelen bifall i förhållande till antalet inkomna ansökningar inom respektive primärt önskad kompetens. Nyckeltalet speglar på ett relevant sätt fördelningen av beviljade stöd mellan de olika kompetensområdena. De resultat man kan utläsa av detta nyckeltal är följande: Kompetensområdet arkitektur och design är konsekvent överrepresenterat under bägge åren och har dessutom marginellt (5%) ökat andelen mellan åren. Kompetensområdet bild och form var marginellt överrepresenterat under 2011 men har väsentligt (drygt 60 %) ökat andelen mellan åren. Kompetensområdet kulturarv är konsekvent underrepresenterat under bägge åren men har behållit en oförändrad andel mellan åren. Kompetensområdet litteratur och tidskrifter är konsekvent underrepresenterat under bägge åren och har dessutom väsentligt (drygt 60 %) minskat andelen mellan åren. Kompetensområdet musik är konsekvent underrepresenterat under bägge åren men har väsentligt (drygt 60 %) ökat andelen mellan åren. Kompetensområdet rörliga bilder var under 2011 marginellt underrepresenterat men har väsentligt (55%) ökat andelen mellan åren. Kompetensområdet sceniska konstformer var under 2011 marginellt överrepresenterat och under 2012 marginellt underrepresenterat. Mellan åren ökade dock andelen med 15 procent. Musik 76 12 % 10 10 % 13 % Rörliga bilder 88 14 % 15 15 % 17 % Sceniska konstformer 213 34 % 33 33 % 15 % Summa: 630 100 % 101 100 % Snitt: 16 % * Andel bifall i förhållande till antal ansökningar inom den primärt önskade kompetensen Turkosa siffror = ökad andel Rosa siffror = minskad andel Svarta siffror = oförändrad andel Överlag ökade andelen projekt som fick stöd mellan 2011 och 2012 från 12 procent till 16 procent. Att kompetensområdet scenkonst står för en betydande andel ansökningar i förhållande till övriga områden har troligtvis sin förklaring i att det är en mer sammanhållen sektor med god vana av att söka offentlig finansiering. Kompetensområdet har också ökat andelen ansökningar med 13 procent mellan åren.

30 KAPITEL 3 STATISTIK OCH ANALYS 31 Tabell 5. Projektens finansiering (kr) Tabellen nedan illustrerar projektens finansiering över åren fördelat mellan total finansiering, offentlig finansiering och privat/icke-offentlig finansiering inom respektive primärt önskat kompetensområde. 2011 Primärt önskad kompetens Antal bifall Beviljat belopp (kr) Offentlig medfinansiering (kr) Privat/ickeoffentlig medfinansiering (kr) Total medfinansiering (kr) Arkitektur och design 13 2 599 789 618 590 1 401 783 2 020 373 Bild och form 36 5 583 220 4 171 190 2 745 840 6 917 030 Kulturarv 9 1 566 550 807 344 398 346 1 205 690 Litteratur och tidskrifter 5 1 025 000 407 000 509 100 916 100 Musik 17 2 629 410 3 960 721 698 039 4 658 760 Rörliga bilder 18 3 859 500 4 919 600 3 803 400 8 723 000 Sceniska konstformer 49 7 776 000 12 222 455 6 230 888 18 453 343 Summa: 147 25 039 469 27 106 900 15 787 396 42 894 296 2012 Primärt önskad kompetens Antal bifall Beviljat belopp (kr) Offentlig medfinansiering (kr) Privat/ickeoffentlig medfinansiering (kr) Total medfinansiering (kr) Arkitektur och design 8 2 096 500 1 837 500 1 469 609 3 307 109 Bild och form 29 6 311 822 1 961 051 3 860 309 5 821 360 Kulturarv 5 1 721 675 1 260 000 730 000 1 990 000 Litteratur och tidskrifter 1 100 000 0 0 0 Musik 10 866 398 174 000 81 000 255 000 Rörliga bilder 15 3 605 000 4 473 100 1 728 900 6 202 000 Sceniska konstformer 33 9 061 000 4 746 982 9 414 483 14 161 465 Summa: 101 23 762 395 14 452 633 17 284 301 31 736 934 Redovisningen av den privata/icke-offentliga finansieringen i tabellen ovan avviker från vad som angavs i Kulturbryggans betänkande, p.g.a. att indelningen mellan olika typer av finansiering skiljde sig mellan åren.⁴⁵ Tabell 6. Projektens finansiering (Medfinansieringsgrad) Tabellen nedan visar medfinansieringsgraden⁴⁶ inom respektive primärt önskat kompetensområde och är en procentuell spegling av föregående tabell. 2011 Primärt önskad kompetens Antal bifall Medfinansieringsgrad (total)* Medfinansieringsgrad (offentlig)** Medfinansieringsgrad (privat/ickeoffentlig)*** Arkitektur och design 13 78 % 24 % 54 % Bild och form 36 124 % 75 % 49 % Kulturarv 9 77 % 52 % 25 % Litteratur och tidskrifter 5 89 % 40 % 49 % Musik 17 177 % 140 % 37 % Rörliga bilder 18 226 % 127 % 99 % Sceniska konstformer 49 237 % 157 % 80 % Summa/Snitt: 147 171 % 108 % 63 % 2012 Primärt önskad kompetens Antal bifall Medfinansieringsgrad (total)* Medfinansieringsgrad (offentlig)** Medfinansieringsgrad (privat/ickeoffentlig)*** Arkitektur och design 8 158 % 88 % 70 % Bild och form 29 92 % 31 % 61 % Kulturarv 5 116 % 73 % 42 % Litteratur och tidskrifter 1 0 % 0 % 0 % Musik 10 29 % 20 % 9 % Rörliga bilder 15 172 % 124 % 48 % Sceniska konstformer 33 156 % 52 % 104 % Summa/Snitt: 101 134 % 61 % 73 % * Medfinansieringsgraden avser den totala medfinansieringen dividerat med beviljat belopp uttryckt i procent. ** Medfinansieringsgraden avser den offentliga medfinansieringen dividerat med beviljat belopp uttryckt i procent. *** Medfinansieringsgraden avser den privat/icke-offentliga medfinansieringen dividerat med beviljat belopp uttryckt i procent. Turkosa siffror = ökad andel Rosa siffror = minskad andel Svarta siffror = oförändrad andel På en generell nivå kan man se att den totala medfinansieringsgraden sjunkit 2012 i förhållande till året innan. Under 2011 stod den offentliga respektive den privata/icke-offentliga finansieringen för 63 respektive 37 procent av den totala medfinansieringen. Under 2012 stod den offentliga respektive den privata/icke-offentliga finansieringen för 46 respektive 54 procent ⁴⁵ I SOU 2012:16 s 58 anges att den privata/icke-offentliga finansieringen 2011 uppgick till 14,3 miljoner kronor. Den korrekta siffran är 15,8 miljoner kronor som angivet i tabell 5. ⁴⁶ Medfinansieringsgraden avser medfinansieringen i kr dividerat med beviljat belopp i kr uttryckt i procent. För att uppfylla Kulturbryggans krav på medfinansiering inom Genomförandestödet måste medfinansieringsgraden uppgå till minst 100 procent. I denna tabell är även den finansiering som fanns inom Startstödet (utöver Kulturbryggans beviljade belopp) medräknad.

32 KAPITEL 3 STATISTIK OCH ANALYS av den totala medfinansieringen. Andelen offentlig finansiering har alltså minskat med 27 procent, medan den privata/icke-offentliga finansieringen har ökat med 46 procent mellan åren. Nedan följer de resultat man kan utläsa av nyckeltalet medfinansieringsgrad för de beviljade ansökningarna inom respektive kompetensområde mellan åren: Kompetensområdet arkitektur och design hade under 2011 en medfinansieringsgrad på 78 procent, vilket var väsentligt under snittet (171 %) för året. Under 2012 hade området ökat medfinansieringsgraden till 158 procent, vilket var över snittet (134%) för året. Den offent liga finansieringen av området ökade markant (283 %) från 24 procent till 88 procent, medan den privata finansieringen av området ökade märkbart (32%) från 54 procent till 70 procent. Kompetensområdet bild och form hade under 2011 en medfinansieringsgrad på 124 procent, vilket var märkbart under snittet (171 %) för året. Under 2012 hade området minskat medfinansieringsgraden till 92 procent, vilket var under snittet (134%) för året. Den offentliga finansieringen av området minskade märkbart (59%) från 75 procent till 31 procent, medan den privata finansieringen av området ökade märkbart (24 %) från 49 procent till 61 procent. Kompetensområdet kulturarv hade under 2011 en medfinansieringsgrad på 77 procent, vilket var väsentligt under snittet (171 %) för året. Under 2012 hade området ökat medfinansieringsgraden till 116 procent, vilket var under snittet (134%) för året. Den offentliga finansieringen av området ökade märkbart (40 %) från 52 procent till 73 procent, medan den privata/icke-offentliga finansieringen av området ökade väsentligt (68 %) från 25 procent till 42 procent. Kompetensområdet litteratur och tidskrifter hade under 2011 en medfinansieringsgrad på 89 procent, vilket var väsentligt under snittet (171 %) för året. Under 2012 beviljades enbart ett Startstöd inom området, som dessutom saknade medfinansiering, vilket föranledde att medfinansieringsgraden var 0 procent det året. Kompetensområdet musik hade under 2011 en medfinansieringsgrad på 177 procent, vilket var strax över snittet (171 %) för året. Under 2012 hade området minskat medfinansieringsgraden till 29 procent, vilket var markant under snittet (134%) för året. Den offentliga finansieringen av området minskade drastiskt (600 %) från 140 procent till 20 procent, medan den privata/icke-offentliga finansieringen av området minskade väsentligt (76 %) från 37 procent till 9 procent. Kompetensområdet rörliga bilder hade under 2011 en medfinansieringsgrad på 226 p rocent, vilket var märkbart över snittet (171 %) för året. Under 2012 hade området minskat medfinansieringsgraden till 172 procent, vilket var märkbart över snittet (134%) för året. Den offentliga finansieringen av området minskade något (5%) från 127 procent till 124 procent, medan den privata/icke-offentliga finansieringen av området minskade drastiskt (106 %) från 99 procent till 48 procent. Kompetensområdet sceniska konstformer hade under 2011 en medfinansieringsgrad på 237 procent, vilket var väsentligt över snittet (171 %) för året. Under 2012 hade området minskat medfinansieringsgraden till 156 procent, vilket var över snittet (134%) för året. Den offentliga finansieringen av området minskade väsentligt (66 %) från 157 procent till 52 procent, medan den privata finansieringen av området ökade märkbart (30%) från 80 procent till 104 procent.

Startstöd I. Beslut 16 juni 2011 om 44 projekt. Summa: 5 981 500 FÖRTECKNINGAR ÖVER BEVILJADE PROJEKT DIARIENR. SÖKANDE PROJEKTTITEL BEVILJAT BELOPP 2011/7-197 A Nifty Feature Fictory A Nifty Feature Fictory 150 000 2011/7-266 Amelie Tham Fisksätra museum 150 000 2011/7-346 Andrea Grapengiesser Förstudie #prataomdet 118 000 2011/7-362 Audiorama Skapande rum 95 000 2011/7-30 Bokomotiv Filmproduktion AB Biografi 150 000 2011/7-157 ccap textduo Förstudie koreografisk textprod 150 000 2011/7-251 Christer Lundahl Unseen 100 000 2011/7-114 Citizens without Boundaries Citizens without Boundaries 50 000 2011/7-283 Fabel Kommunikation Sverige först i världen 149 000 2011/7-214 Filmbasen/Film Stockholm Goes crowd funding 149 500 2011/7-259 Food&Friends MatManiFest 150 000 2011/7-245 Fundedbyme/Dabber Crowdfunding 145 000 2011/7-29 Good World AB Granny's Dancing on The Table 150 000 2011/7-129 Gunnar Krantz Popfack 150 000 2011/7-268 Harriet Aurell Pinocciobyggarna 147 000 2011/7-176 Hybris Konstproduktion AB Allmänna kontoret 112 000 2011/7-146 IceArt and Event Sweden Ristat i is 100 000 2011/7-130 Isabel Löfgren Projekt Parabol 150 000 2011/7-240 Jesper Wachtmeister IRIS 150 000 2011/7-309 Johanna Ewald St Michaels Inertia Variation 150 000 2011/7-294 Kista Teater Lise Otto 150 000 2011/7-265 KulturObservatoriet Caster 138 000 2011/7-204 Liv Strand Through Composition as Explanation 150 000 2011/7-60 Local A./Klinik Pilot Sverige 150 000 2011/7-37 Mouse Communication Kulturbron 2012 150 000 2011/7-62 Olof Persson Projects Beyond Intra and Mutism 100 000 2011/7-156 Operation Opera Jalhed Produktion 150 000 2011/7-66 Peder Bjurman Grow in the dark 130 000 2011/7-92 Rebecca Chentinell Koreografiska Konstitutet 150 000 2011/7-342 ReOrient RE:MIX 150 000 2011/7-282 RåFILM OPEN.BOX 110 000 2011/7-366 Sinziana Ravini Schackrummet 150 000 2011/7-134 Skuggteatern High tech impro 150 000 2011/7-84 Stefan Klaverdal/Text Sound and space 85 000 2011/7-280 Stockholm Konstsim Herr Män emellan 150 000 2011/7-43 Streetstar Dance Studios 150 000 Startstöd I fortsätter på nästa sida

36 KAPITEL 4 FÖRTECKNING ÖVER BEVILJADE PROJEKT 37 Startstöd I, fortsättning från föregående sida Startstöd II, fortsättning från föregående sida DIARIENR. SÖKANDE PROJEKTTITEL BEVILJAT BELOPP 2011/7-100 Teater Foratt Arabs in Residence 150 000 2011/7-213 Teater Sagohuset ScenEco 150 000 2011/7-95 Tekla Animerade Drömmar 150 000 2011/7-246 The Unstraight Museum The Unstraight Museum 150 000 2011/7-127 Thomas Jennefelt Hemma hos 100 000 2011/7-236 Thomas Liljenberg Model for a Qualitative Society 103 000 2011/7-372 Ulla West Drömmen om den flygande mattan 150 000 2011/7-68 Åse Fougner Gympagrupp 90+ 150 000 Startstöd II. Beslut 1 sep 2011 om 52 projekt. Summa: 6 940 710 kr DIARIENR. SÖKANDE PROJEKTTITEL BEVILJAT BELOPP 615 Lars Olsson ArtMediaResearch AB 150 000 398 Anna Carlgren Interaktivt teknik för glas 150 000 619 Anna Lord Perpetuel Titillations 75 000 586 Ars Nova Trembling Aeroplanes 150 000 763 Beatrice Ehrström Fuck you, boss 150 000 439 Bibu AB Platsen i min tillvaro 150 000 616 Britt-Inger Andersson Dyke Hard 150 000 399 Briza Maxima AB Nördcafé Malmö 150 000 581 Clownbolaget Debet och kredit 150 000 741 Doris film Doris Plattform 1 150 000 455 Farhang Talanginventering 100 000 507 Folkoperan AB Opera Showroom 150 000 534 Grasp Raw Experimentverkstad 150 000 539 Hanna Heilborn/Story AB Territory the game 150 000 495 Hasti Radpour Hasti och Shahnameh 35 000 732 Helena Wikström Delta 150 000 128 Hjärta Smärta Hall of Femmes Festival 150 000 627 Kista Teater Kista Teater en universitetsscen 150 000 396 Kompani Nomad Man must dance 150 000 103 Konstfrämjandet Skåne Konstmark 150 000 582 Konst-ig AB konstigbooks.com 150 000 587 Konstnärsgruppen Edsvik Stockholm Nordstopp 150 000 DIARIENR. SÖKANDE PROJEKTTITEL BEVILJAT BELOPP 645 Kulturell Utvecklingsförening Kulturell Utvecklingsförening, 147 500 715 Kulturföreningen Konsthall C Pannrummet 150 000 692 Laith Foad Fathulla Visuell filmgala 2011 20 000 547 Lara Szabo Greisman Convergences 90 250 743 Lisa Hansson Den lilla vävoperan 150 000 530 Lucas E Hinnerud Emaljmöbler 103 500 753 Magmanus Group Attached 150 000 460 Malin Astner Miss ap 65 000 395 Marie-Louise Masreliez Nyskrivet Cirkusverk 150 000 500 Milo Lavén Luminoso 150 000 484 Mossutställningar Visionära varor (förstudie) 150 000 458 470 Nordin Musik Nobody dansproduktion/anja Rühle Hinder 120 000 Utvecklandet av ett gestiskt kompositionsverktyg/instrument 150 000 485 OperaRepubliken TOSCA eller Fascist Javisst 150 000 598 Paulina Sundin The Harmony of Found Objects 150 000 483 Per Samuelsson Ljudbordet 82 910 750 Riksförbundet för Folkmusik och Dans Riksförbundet för Folkmusik och Dans 150 000 514 Rättviseförmedlingen Framtidens DJ-kollektiv 150 000 564 Sektionen Act Right Now 150 000 528 Stockholms universitetmodemuseum Stockholm 111 550 675 Subtopia Subcase mötesplats för cirkus 150 000 664 Sven och Ann Margret Ljungbergs stiftelse Nyskapande finansieringsform 105 000 413 Svenska Mim Pulp Puppets Project Genesis 150 000 562 Teateretablissemanget Avd 305 150 000 411 Teaterfestivalen Draken/Amatörföreningen Humus Teaterfestival Draken och Nordiskt NätverksNav 100 000 723 The Art of Sweden The Art of Sweden 110 000 540 Vox Pacis/Fredens Röst En Skärholms blues 150 000 704 Vägvisare ekonomisk förening Journal, Rekonstruktion av kropp och minne 150 000 506 Åbäcke Ordflod Återklang Birka Bysans 150 000 697 Åsa Maria Kraft Framtidens Litteraturhus 125 000 Startstöd II fortsätter på nästa sida Startstöd I fortsätter på nästa sida