Dnr KK09/250 Miljö- och Folkhälsopolicy för Nyköpings kommun 2012-2015
Innehållsförteckning 1 Inledning och syfte... 4 2 Utgångspunkter och principer... 4 2.1 Politiska utgångspunkter... 4 2.2 Situationsspecifika utgångspunkter och principer... 4 3 Mål och inriktning... 4 3.1 Målgrupp... 4 3.2 Övergripande mål... 4 3.3 Inriktning och berörda verksamhetsområden... 7 4 Genomförande... 7 4.1 Samarbetsformer och samarbetspartners... 7 4.2 Nedbrytning i riktlinjer... 7 5 Roll och ansvarsfördelning... 8 6 Uppföljning och utvärdering... 8 6.1 Uppföljningsansvar... 8 6.2 Uppföljningsformer och indikatorer... 8 6.3 Revidering av styrdokument... 8 Bilaga 1 Indikatorer 2
Sammanfattning Miljö- och folkhälsopolicyn är ett övergripande styrdokument som tydligt ska visa vägen inom prioriterade miljö- och folkhälsoområden för Nyköpings kommun. Policyn vänder sig i första hand till politiker och tjänstemän i Nyköpings kommuns organisation. Förord Alla globala problem är lokala någonstans. Med denna miljö- och folkhälsopolicy tar Nyköpings kommun sitt ansvar för de lokala, regionala och globala utmaningarna på miljö- och folkhälsoområdet. Den viktigaste förutsättningen för att nå ett hållbart Nyköping är att alla är med, påverkar och känner ansvar. Därför krävs ett helhetsperspektiv. Miljö-, ekonomi- och folkhälsofrågor kan inte hanteras isolerat utan måste kopplas samman med samhällets utveckling i stort. Nyköping kommun har inte bara ett ansvar som konsument och serviceleverantör till kommunens medborgare. Kommunen har också ett ansvar som samhällsbyggare för att skapa förutsättningar för våra medborgare att bidra till att klara miljöutmaningarna och främja folkhälsan. Därför är policyn utformad att genomsyra hela den kommunala organisationen. Detta är både en miljöpolicy och folkhälsopolicy då folkhälsofrågorna inte kan särskiljas från miljöfrågorna. De är kommunicerande kärl där vi får störst verkan i arbetet när vi hanterar dem som en och samma fråga. Arbetet med att göra Nyköpings kommun hållbarare görs bland annat ute i skolor, äldreboenden, föreningsliv men framförallt i Nyköpingsbornas vardag. Det är där Miljö- och folkhälsopolicyn går från ord till handling. Johannes Krunegård Ordförande för Miljö- och folkhälsoutskottet 3
1 Inledning och syfte Miljö och folkhälsopolicyn är ett övergripande styrdokument som tydligt ska visa vägen inom prioriterade miljö- och folkhälsoområden för Nyköpings kommun. Policyn ska genomsyra budgetarbetet och genom internöverenskommelser införlivas i kommunens dagliga arbete. Policyn gäller under perioden 2012-2015 och är ett sätt att höja ambitionen utöver lagkraven på området. Denna policy ersätter Miljöplan 2006 och lyfter hållbarhetsfrågorna till en strategisk nivå som även inkluderar folkhälsofrågor. 2 Utgångspunkter och principer 2.1 Politiska utgångspunkter Inriktningen för kommunens miljö- och folkhälsoarbete grundar sig på de sexton nationella miljökvalitetsmålen och de elva nationella folkhälsomålen. Det övergripande nationella miljömålet respektive folkhälsomålet är: Att till nästa generation (år 2020) lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. (www.miljomal.se) Att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. (www.fhi.se ) Begreppet hållbar utveckling omfattar tre aspekter som är ömsesidigt beroende av varandra: den miljömässiga, ekonomiska och sociala, utvecklingen. Ett av ledorden i Nyköpings kommuns Vision 2020 är hållbar tillväxt. Denna policy visar den politiska ambitionen kopplad till en hållbar utveckling och miljö- och folkhälsofrågor. 2.2 Situationsspecifika utgångspunkter och principer Policyn ska visa vägen inom prioriterade miljö- och folkhälsoområden för Nyköpings kommun. Den är ett sätt att höja ambitionen utöver lagkraven på området och lyfter hållbarhetsfrågorna till en strategisk nivå som även inkluderar folkhälsofrågor. I Nyköpings kommun finns flera styrdokument som, utöver detta dokument, berör organisationens miljö- och folkhälsoarbete. De kommunövergripande dokument som har en direkt koppling till policyns arbetsområden tas upp under respektive målområde. 3 Mål och inriktning 3.1 Målgrupp Policyn vänder sig i första hand till politiker och tjänstemän i Nyköpings kommuns organisation men syftet är också att den ska inspirera medborgare, företag och organisationer att arbeta för en hållbar utveckling med god folkhälsa. 3.2 Övergripande mål 4
Målområde 1. Delaktighet, inflytande och sociala förutsättningar Tillgänglig kommun. I Nyköpings kommun kan alla vara delaktiga i samhällsoch kulturlivet oavsett ålder, kön, etnicitet, funktionsnedsättning, sexuell läggning och religion. Alla kan på lika villkor komma in i kommunens lokaler, ta del av kommunal information samt delta i kommunalt arrangerade evenemang. Reellt brukarinflytande. Alla i förskola, skola, omsorg och äldrevård upplever att de kan påverka sin vardag. Nya metoder ska utvecklas för att öka brukarinflytandet med särskilt fokus på dem som inte upplever sig ha möjlighet att påverka. Indikatorer: Delaktighetsindex. Sjukpenningtal/självskattad hälsa. Brukarnöjdhet. Nöjd Inflytandeindex möjlighet att påverka Kopplingar till kommunala dokument: Vision 2020 Kopplingar till nationella mål: Delaktighet och inflytande i samhället, Ekonomiska och sociala förutsättningar Målområde 2. Barn och ungas uppväxtvillkor Hållbar uppväxt och utbildning. Alla barn och unga ska rustas för att i framtiden kunna göra hälsosamma och miljövänliga val. Därför utvecklar alla inom förskola, utbildning och kulturverksamhet sin kompetens inom miljö, hållbar utveckling och folkhälsofrågor. Kreativ och hälsosam mat och miljö. Alla barn och unga ska ha möjlighet att vistas i hälsosamma och inspirerande utom- och inomhusmiljöer både på fritiden och i förskola/skola. Barn och unga ska erbjudas god, vällagad och hälsosam mat och måltiderna ska vara positiva upplevelser. Drogfria miljöer och uppväxt. Genom tillsyn och ett aktivt förebyggande ANDT-arbete 1 i kommunen ges möjlighet till en drogfri uppväxt. Lokaler där Nyköpings kommun bedriver verksamhet för barn och ungdomar, ska vara helt fria från alkohol, narkotika, tobak och dopning. Indikatorer: Andelen hållbarhets- och miljöcertifierade skolor. Elevers nöjdhet med skolmiljön. Andel föreningar som arbetar med kommunens kvalitetssäkring. Elevers alkohol och drogvanor Kopplingar till kommunala dokument: Nyköpings kommuns alkohol och drogpolitiska program, Kostpolicy för Nyköpings kommun Kopplingar till nationella mål: Barn och ungas uppväxtvillkor, Tobak, Alkohol, narkotika, dopning och spel. 1 Alkohol, narkotika, dopning och tobak 5
Målområde 3. Trygga, sunda och säkra miljöer och produkter Lätta, rätta val. Nyköpings kommuns verksamheter och strategiska planering gör det lätt för medborgarna att göra miljövänliga och hälsosamma val i vardagen. Genom kommunens rådgivning och tillsyn säkerställer vi trygga livsmedel och säker kemikaliehantering. Hållbar upphandling. Kommunen ska vara ett föredöme och välja de bästa alternativen ur miljö- och hälsosynpunkt samt göra etiska och sociala hänsynstaganden vid all kommunal upphandling och inköp. Bra bostäder. Nyköpings kommun erbjuder en god bebyggd miljö, både inom nyproduktion och i befintlig bebyggelse. Boende i Nyköpings kommun ska ha en trygg, sund och säker boendemiljö. Indikatorer: Nöjd Medborgarindex miljöarbete. Andel miljöbilar. Inköp av ekologiska livsmedel. Nöjd Regionindex helhet samt trygghet Kopplingar till kommunala dokument: Avfallsplan, Upphandlingspolicy, Vår Värdegrund, För en säkrare och tryggare kommun - handlingsprogram för samhällsinriktat och internt säkerhetsarbete, Bostadsförsörjningsprogram för Nyköpings kommun Kopplingar till nationella mål: Giftfri miljö, God bebyggd miljö, Miljöer och produkter, Fysisk aktivitet, Matvanor och livsmedel, Hälsa i arbetslivet Målområde 4. Klimat och energi Låga utsläpp och klimatanpassat samhälle. Nyköpings kommuns klimatmål ger vägledning för hur vi uppnår en hållbar utveckling samtidigt som klimatpåverkande faktorer minskar. Klimatanpassning krävs i samhällsplaneringen för att kunna möta förändringarna. Långsiktigt hållbart energisystem. Nyköpings kommuns Energiplan ska vara ett aktivt verktyg för att bidra till ett långsiktigt hållbart energisystem. Hållbara resor och transporter. I Nyköpings kommun ska transportsystemet utnyttjas bättre genom effektivare logistiklösningar. Nyköpings kommun ska genom samhällsplanering och information göra det lätt att välja miljöanpassade färdsätt. Indikatorer: Utsläpp av växthusgaser. Energianvändning. Antal hållbara resor Kopplingar till kommunala dokument: Klimatstrategi, Energiplan, Infrastrukturplan Kopplingar till nationella mål: Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft, Bara naturlig försurning 6
Målområde 5. Natur och vatten Tillgänglig rekreation Genom ett aktivt naturvårdsarbete och ökad tillgänglighet blir naturen en källa till upplevelser för medborgare och besökare i Nyköpings kommun. Detta oavsett ålder, kön, ekonomiska förutsättningar och eventuell funktionsnedsättning. Biologisk mångfald Variationsrikedomen i Nyköpings kommuns natur ska förvaltas som en tillgång för oss och framtida generationer. Med ett strategiskt vattenvårdsarbete stärks den biologiska mångfalden i sjöar, åar och Östersjön. Resurseffektiv tillväxt. Tillväxten i Nyköpings kommun ska bygga på en effektiv och långsiktig mark och vattenanvändning. Grönska och vattenmiljöer ska utvecklas i den bebyggda miljön. Indikatorer: Medborgarnas närhet till grönområde. Andel ekologiskt odlad åker. Andel miljöcertifierat skogsbruk. Vattenkvalitet. Andel skyddad natur och vatten Kopplingar till kommunala dokument: Översiktsplan, Fördjupad översiktsplan för Nyköpings tätort Naturvårdsplan, Grönstrukturplan. Kopplingar till nationella mål: Ingen övergödning, Grundvatten av god kvalitet, Hav i balans samt levande kust och skärgård, Levande sjöar och vattendrag, Myllrande våtmarker, Levande skogar, Ett rikt odlingslandskap, Ett rikt växtoch djurliv 3.3 Inriktning och berörda verksamhetsområden Se avsnitt 3.1, 4.1 samt 3.2 4 Genomförande 4.1 Samarbetsformer och samarbetspartners Policyn vänder sig i första hand till politiker och tjänstemän i Nyköpings kommuns organisation men syftet är också att den ska inspirera medborgare, företag och organisationer att arbeta för en hållbar utveckling med god folkhälsa. 4.2 Nedbrytning i riktlinjer Policyn ska ej brytas ned i riktlinjer. För genomförande se avsnitt 5. 7
5 Roll och ansvarsfördelning Kommunfullmäktige Kommunfullmäktige har huvudansvaret för att Miljö- och folkhälsopolicyn verkställs och följs upp genom ordinarie budget- och bokslutsarbete. Kommunfullmäktige ansvarar för att avsätta de resurser som krävs för att uppfylla policyn. Kommunstyrelsen och nämnderna Kommunstyrelsen och kommunens nämnder fastställer årligen verksamheten inom sitt ansvarsområde genom budget, internöverenskommelser, verksamhetsplaner och externa avtal. Kommunstyrelsen och respektive nämnd ansvarar för att bryta ner samtliga fem områden i Miljö- och folkhälsopolicyn till specifika nämndmål som ingår i dessa dokument. Nämndens miljö- och folkhälsomål ska vara mätbara, tidsatta och det ska framgå hur resultaten ska följas upp. Varje nämnd ansvarar inom tilldelad ram för att resurser avsätts för att uppnå nämndmål, och att åtgärder genomförs inom sitt ansvarsområde. Arbetet med Miljö- och Folkhälsopolicyn följs upp och utvärderas årligen genom nämndernas och verksamheternas årsredovisning. Divisioner och verksamheter Alla verksamheter ska, med hänsyn till verksamhetens art och uppdrag, vidta åtgärder som leder till att Miljö- och folkhälsopolicyn uppfylls. Divisions- och verksamhetscheferna ansvarar för att nämndmålen bryts ner till åtgärder och aktiviteter, vilka ska fastställas i respektive internbudget. Divisions- och verksamhetscheferna ansvarar för att resurser inom budget avsätts för arbetet. Divisioner och verksamheter ska på det sätt som överenskommits med ansvarig nämnd och i årsredovisningen visa hur man arbetar med åtgärder för att nå Miljö- och folkhälsopolicyn samt vilka resultat som uppnåtts. Miljö- och folkhälsoutskottet Utskottets roll är att på kommunfullmäktiges och kommunstyrelsens uppdrag verka för att policyn får genomslag i organisationen. 6 Uppföljning och utvärdering 6.1 Uppföljningsansvar Miljö- och folkhälsoutskottet ska på kommunfullmäktiges och kommunstyrelsens uppdrag samordna, följa upp resultat och utvärdera policyn. Utskottet ska återrapportera sitt arbete till kommunstyrelsen. 6.2 Uppföljningsformer och indikatorer I avsnitt 5 framgår hur resultaten ska återrapporteras och under respektive målområde finns aktuella indikatorer angivna. Flera av indikatorerna är beroende av andra källor än kommunens egna, vilket innebär att om statistikunderlaget ändras behöver även indikatorerna justeras. I bilaga 1 finns mer detaljerad information om indikatorerna. 6.3 Revidering av styrdokument Vid behov initierar Miljö- och folkhälsoutskottet utskottet en revidering av policyn, dock senast 2015. 8
Bilaga 1 Indikatorer Syftet med indikatorerna är att visa förändringar och trender för områden eller faktorer som är viktiga i uppföljningen av policyn. Indikatorerna ska åskådliggöra om kommunen (Nyköpings kommun som geografiskt område) följer utvecklingen mot ett hållbart samhälle. Utvecklingen mot hållbarhet är komplex och indikatorerna ger en förenklad bild. Samtliga nämnder i uppdrag att bryta ned policyns områden till specifika nämndmål. De specifika nämndmålen ska också vara mätbara, vilket ger fler indikatorer på organisationsnivå och därmed bidrar att ge en mer nyanserad bild av miljö- och folkhälsoläget. Jämförelsen med andra För majoriteten av indikatorerna finns även möjlighet att jämföra Nyköpings kommun med andra kommuner eller genomsnittet i länet och riket. På så vis blir indikatorerna också en värdemätare för hur Nyköping står sig gentemot nationell utveckling inom miljö- och folkhälsoområdet. Ekokommun (SEKOM): Nyköpings kommun är medlem i föreningen Sveriges ekokommuner. Föreningen har fastställt tolv Gröna nyckeltal som årligen rapporteras in med syfte att följa utvecklingen inom de ca 88 ekokommunerna. De Gröna nyckeltalen ska visa om utvecklingen går mot ett hållbart samhälle. Kvalitet i Korthet (KKiK): Nyköpings kommun rapporterar årligen in nyckeltal till Sveriges kommuner och landsting genom projektet Kommunens Kvalitet i Korthet. Nyckeltalen används som ett mått för att mäta kommunens prestationer inom flera olika områden som medborgarens delaktighet i kommunens information eller kommunen som samhällsutvecklare. De senaste åren har ca 160 kommuner deltagit i projektet. Urvalet av övergripande indikatorer på kommunnivå är för vissa områden begränsat och för vissa finns inte heller statistiskt tillgänglig för det senaste året eller åren utan har en eftersläpning på 1-3 år. 9
Målområde Indikatorn beskriver Källa 1. Delaktighet, inflytande och sociala förutsättningar 1a. Tillänglig kommun 1a. Delaktighetsindex Självrapporterade data (KKiK) 1a. Sjukpenningtal Försäkringskassan 1b. Reellt brukarinflytande 1b. Nöjd medborgarindex - Grundskola SCB Medborgarundersökning 1b. Nöjd medborgarindex - Äldreomsorg SCB Medborgarundersökning 1b. Nöjd inflytandeindex - Helheten SCB Medborgarundersökning 2. Barn och ungas uppväxtvillkor 2a. Hållbar uppväxt och utbildning 2a. Andelen certifierade skolor i kommunen enligt Utmärkelsen skola för Hållbar utveckling eller Grön flagg Eget underlag från BUK samt Håll Sverige Rent och Skolverket (SEKOM) 2b. Kreativ och hälsosam mat och miljö 2b. Andel elever som uppger att de trivs i skolan Egen årlig skolenkät i åk 5 2c. Drogfria miljöer och uppväxt 2c. Andel föreningar som arbetar med kommunens Eget underlag från Kultur- och fritidsnämnden kvalitetssäkring 2c. Andel elever i årskurs 9 som röker Landstingets undersökning - Liv och hälsa ung 2c. Andel elever i årskurs 9 som dricker alkohol eller röker Landstingets undersökning - Liv och hälsa ung 3. Trygga sunda och säkra miljöer och produkter 3a. Lätta, rätta val 3a. Nöjd Medborgar Index - Miljöarbete ( kommunens SCB Medborgarundersökning insatser för att kommuninvånarna ska kunna leva miljövänligt ) 3b. Hållbar upphandling 3b.Miljöbilar i kommunorganisationen av totalt antal bilar, Eget underlag, inklusive majoritetsägda kommunala bolag (KKiK) andel (%) 3b. Inköp av ekologiska livsmedel i den kommunala Eget underlag (SEKOM) organisationen (%) 3c. Bra bostäder 3c. Nöjd Regionindex - Trygghet SCB Medborgarundersökning (KKiK) 3c. Nöjd Region Index - Helheten (Hur nöjd är du med din SCB Medborgarundersökning kommun i dess helhet som en plats att bo och leva på?) 4. Klimat och energi 4a. Låga utsläpp och klimatanpassat samhälle 4a. Utsläpp växthusgaser, total ton CO2-ekv. RUS/Länsstyrelserna 4b. Långsiktigt hållbart energisystem 4b. Energianvändning per invånare (MWh) SCB Kommunal och regional energistatistik 4b. Andel förnybara bränslen i kollektivtrafiken (%) Länstrafikens underlag (SEKOM) 4c. Hållbara resor och transporter 4c. Antal resor med kollektivtrafik per invånare och år Länstrafikens underlag (SEKOM) (resor/invånare) 4c. Antal körda mil per invånare SCB 5. Natur och vatten 5a. Tillgänglig rekreation 5a. Andel av befolkningen i Nyköpings tätort som har högst Eget underlag. Definition enligt Grönstruklturplanen. 200 meter till grönområde 5b. Förvalta biologisk mångfald 5b. Andel ekologiskt odlad åker (%) Jordbruksverket (SEKOM) 5b. Andel FSC-certifierat skogsbruk (%) Forest Stewardship Council, SCB - Markanvändningen i Sverige (SEKOM) 5b. Kvävehalter i Mellanfjärden (µg/liter totalkväve) Svealands kustvattenvårdsförbund 5c. Resurseffektiv tillväxt 5c. Andel skyddad natur och vatten (% totalareal), alla fyra skyddsformer SCB - Skyddad natur efter region och skyddsform (SEKOM) 10