Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel 2007-2009

Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel 2007-2009 Medan den svenska varuhandeln minskade 2009 så ökade värdet i handeln med jordbruksvaror och livsmedel. Ökningen var i genomsnitt en priseffekt och berodde inte på ökade volymer. En ökad omfattning i handeln med norsk lax påverkar tydligt det totala värdet av såväl import som export. Såväl volymer som värde i handeln med norsk lax ökade. Sveriges största exportprodukt, som tillverkas i landet, är vodka. Mellan 2007 och 2009 minskade dock dess andel av exporten något till nio procent. Rapport 2010:31 1

Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel 2007-2009 Medan den svenska varuhandeln minskade 2009 så ökade värdet i handeln med jordbruksvaror och livsmedel. Ökningen var i genomsnitt en priseffekt och berodde inte på ökade volymer. En ökad omfattning i handeln med norsk lax påverkar tydligt det totala värdet av såväl import som export. Såväl volymer som värde i handeln med norsk lax ökade. Sveriges största exportprodukt, som tillverkas i landet, är vodka. Mellan 2007 och 2009 minskade dock dess andel av exporten något till nio procent. Enheten för handel och marknad 2010-10-20 Författare Jimmie Enhäll Anne Hansson Claes Renström

Sammanfattning Medan den svenska samlade varuhandeln minskade med 16 procent under 2009 jämfört med 2008 så ökade den svenska handeln med jordbruksvaror och livsmedel. Exporten ökade med fem procent till 50 miljarder kronor och importen ökade med sex procent till 93 miljarder kronor. Värdeökningen var i genomsnitt en priseffekt och ingen volymeffekt. Ökningen är extra intressant mot bakgrund av den finansiella krisen som minskat aktiviteten i världshandeln. Den svenska exportökningen beror dock huvudsakligen på en kraftig ökning för den största produktgruppen fisk som till största del utgörs av vidareexport av norsk lax. Vodka är en annan stor exportprodukt som dock minskat sin andel något av den totala exporten mellan 2007 till 2009 till nio procent. Exporten består i första hand av fisk, spannmål, drycker och förädlade livsmedel. Tillsammans svarar dessa produktgrupper för 67 procent av livsmedelsexporten. Det fanns både produktgrupper som ökade och minskade sitt exportvärde under 2009. Bland produktgrupper som ökade kan nämnas fisk (+3,1 miljarder kronor) samt frukt och grönsaker, djurfoder, kaffe, te, kakao m.m. vars exportvärde tillsammans ökat med en knapp miljard kronor. Några produktgrupper där exporten minskat är kött och köttvaror, mejeriprodukter och ägg, spannmål och varor därav samt drycker, som minskat med sammanlagt drygt två miljarder kronor. Knappt 75 procent av Sveriges export går till EU, i synnerhet Danmark, Finland och Tyskland. Utanför EU är våra viktigaste handelspartners Norge (3:e största) och USA (7:e största), även om USA:s betydelse som mottagarland minskar. Importen av livsmedel består i första hand av fisk, frukt och grönsaker, kött och drycker. Tillsammans står de produktgrupperna för omkring 60 procent av livsmedelsimportens värde. En betydande del av importen är dock norsk fisk som exporteras vidare till andra länder. Det finns såväl produktgrupper som ökade och som minskade importvärdet under 2009. Bland produktgrupper vars importvärde ökade kan nämnas fisk, mejeriprodukter och drycker (+4 miljarder kronor), medan importvärdet för gruppen fetter och oljefrön minskade med ca 0,5 miljarder kronor. Det främsta avsändningslandet för Sveriges importen av jordbruksvaror och livsmedel är Norge som svarar för 19 procent av värdet. Anledningen till det är, som tidigare nämnts, den stora importen av fisk som ensam står för ca 17 procent av Sveriges importvärde. Nästan 70 procent av importen kommer från andra EU-länder, framför allt Danmark, Tyskland och Nederländerna. Då ska man dock komma ihåg att en del av det som redovisas som EU-import i statistiken egentligen har ursprung i andra länder. Ett exempel är olika frukter och grönsaker som kommer till Sverige via Nederländerna. EU-importen är alltså något överskattad i statistiken. Sverige har ett betydligt starkare handelnetto i handeln med bearbetade jordbruksvaror än för alla jordbruksvaror och livsmedel. Vi exporterar bearbetade produkter för 18 miljarder kronor och importerar för 22 miljarder, vilket betyder att underskottet är mycket mindre än om man tittar på hela handeln med jordbruksvaror och livsmedel. Underskottet har dock ökat med en miljard kronor under 2009. Sveriges största exportprodukt inom sektorn är spritdrycker (vodka), med ett exportvärde på 4,4 miljarder kronor. Ungefär hälften av spritdryckerna (vodka) säljs till USA. Andra viktiga produktgrupper är bröd och bakverk, choklad och diverse beredda livsmedel. Importen är jämnare fördelad över olika produktgrupper, men viktiga importvaror är diverse beredda livsmedel, choklad, spannmålsberedningar och bakverk.

Summary While total Swedish trade of goods declined by 16 per cent from 2008 to 2009, Swedish trade in agricultural products and food increased. Exports increased by five per cent to SEK 50 billion, and imports increased by six per cent to SEK 93 billion. The increase in value was on average due to increased prices, not increased quantities. The increase is particularly important given the financial crisis that reduced activities in world trade. The increase in Swedish exports is mainly due to a sharp increase in the largest category, which is fish. This category mainly consists of re-export of Norwegian salmon. Vodka is another big Swedish export product, but it has declined its share of the total agri-food exports between 2007-2009 to nine per cent. Exports mainly consist of fish, cereal and cereal products, beverages, and processed food. These product groups together make up 67 per cent of food exports. For some product groups the export value increased in 2009, and for others it declined. Some product groups with an increase are fish (+SEK 3.1 billion), fruit and vegetables, and feed, as well as coffee, tea and cocoa. Their total export value increased nearly one billion SEK. Some product groups for which exports have declined include meat and meat products, dairy products and eggs, cereals and cereal products, and beverages. Taken together, the export value for these products declined by slightly more than two billion SEK. Almost 75 per cent of Swedish exports go to the EU, particularly to Denmark, Finland and Germany. Of non-eu countries, our most important trading partners are Norway (third largest) and the US (seventh largest), even though the importance of US as a purchasing country is declining. Food imports mainly consist of fish, fruit and vegetables, meat, and beverages. Together these product groups answer for approximately 60 per cent of total food imports. However, a significant part of total imports is Norwegian fish that is re-exported to other countries. For some product groups the import value increased in 2009, and for some it decreased. Some product groups for which the import value increased are fish, dairy products and beverages (+ SEK 4 billion), while the import value of fats and oileeds declined by some SEK 0.5 billion. The main country of dispatch for Swedish agro-food imports is Norway, that answers for 19 per cent of the total import value. As previously mentioned, the main reason is their large export of fish, which on its own represent 17 per cent of Sweden s total value of imports. Almost 70 per cent of total imports come from other EU Member States, primarily from Denmark, Germany and the Netherlands. However, it should be born in mind that some of the trade flows reported as imports from the EU actually originate in other countries. One example is fruit and vegetables that are sent to Sweden via the Netherlands. This means that EU imports are somewhat overestimated in the data. Sweden has a much stronger trading position for processed food than for all agro-food products. We export processed products for SEK 18 billion and import for SEK 22 billion, which results in a much smaller deficit than for total agro-food trade. However, the deficit increased by one billion SEK in 2009. Sweden s largest export product in this sector is spirits (vodka), with an export value of SEK 4.4 billion. Approximately half of the total quantity goes to the US. Other important product groups are bread and bakers wares, chocolate, and various processed foods. Imports are more evenly distributed across various product groups, but some important products are; various processed foods, chocolate, cereal preparations, and bakers wares. 6

Innehåll 1 Inledning... 3 1.1 Rapportens upplägg... 3 1.1.1 Produktgrupper enligt SITC... 3 1.1.2 Ländergrupper... 4 1.1.3 Tabellernas form och innehåll... 5 1.1.4 Import och export... 5 1.1.5 Disposition... 5 1.2 Förändringar av handelsstatistiken efter 1995... 6 2 Handelsutveckling... 9 2.1 Sveriges handelsbalans för jordbruksvaror och livsmedel under 2009... 9 2.2 Sveriges exportutveckling under 2009... 10 2.2.1 Perspektiv på svensk export av jordbruksvaror och livsmedel... 11 2.2.2 Export till olika ländergrupper... 11 2.2.3 Viktiga exportmarknader... 13 2.2.4 Olika produktgruppers exportutveckling... 14 2.3 Sveriges importutveckling under 2009... 17 2.3.1 Perspektiv på svensk livsmedelsimport... 17 2.3.2 Import från olika ländergrupper... 17 2.3.3 Viktiga avsändningsländer... 19 2.3.4 Olika produkters importutveckling... 20 3 Fördelning på ländergrupper och länder... 22 3.1 Sveriges totala handel med jordbruksvaror och livsmedel fördelad på ländergrupper och länder... 22 3.2 Sveriges handel med EU-15... 26 3.3 Sveriges handel med EU:s nya medlemsländer... 37 3.4 Sveriges handel med övriga länder i Central och Östeuropa samt Ryssland. 46 3.5 Sveriges handel med övriga OECD-länder... 50 3.6 Sveriges handel med övriga länder... 54 1

4 Fördelning på produktgrupper... 59 4.1 Sveriges totala handel med jordbruksvaror och livsmedel fördelad på produktgrupper... 59 4.2 Sveriges handel med levande djur (SITC 00)... 61 4.3 Sveriges handel med kött och köttvaror (SITC 01)... 63 4.4 Sveriges handel med mejeriprod. och ägg (SITC 02)... 69 4.5 Sveriges handel med fisk, kräft- och blötdjur m.m. (SITC 03)... 75 4.6 Sveriges handel med spannmål och varor därav (SITC 04)... 79 4.7 Sveriges handel med frukt och grönsaker (SITC 05)... 85 4.7.1 Sveriges handel med grönsaker och grönsaksprodukter... 85 4.7.2 Sveriges handel med frukt, bär och nötter m.m... 91 4.8 Sveriges handel med socker och sockervaror m.m. (SITC 06)... 96 4.9 Sveriges handel med kaffe, te, kakao m.m. (SITC 07)... 99 4.10 Sveriges handel med djurfoder (SITC 08)... 102 4.11 Sveriges handel med diverse livsmedel (SITC 09)... 104 4.12 Sveriges handel med drycker (SITC 11)... 108 4.13 Sveriges handel med tobak och tobaksvaror (SITC 12)... 112 4.14 Sveriges handel med oljeväxtfrön och oljehaltiga nötter (SITC 22)... 114 4.15 Sveriges handel med oljor och fetter (SITC 4)... 116 5 Sveriges handel med levande växter... 119 5.1 Export av levande växter... 119 5.2 Import av levande växter... 119 6 Sveriges handel med bearbetade jordbruksvaror... 123 6.1 Export av bearbetade jordbruksvaror... 123 6.2 Import av bearbetade jordbruksvaror... 124 7 Bilaga 1 Indelning av statistiska nummer i produktgrupper... 131 8 Bilaga 2. Statistiska nummer i produktgrupper: icke-bilaga-i... 1 2

1 Inledning Rapportens syfte är att på både övergripande och detaljerad nivå beskriva Sveriges handel med jordbruksvaror och livsmedel 2007-2009. Rapporten beskriver också utvecklingen det senaste året liksom mer långsiktiga trender. Den statistik som presenteras är huvudsakligen en bearbetning av handelsstatistik från Statistiska centralbyrån (SCB) 1. Handelsstatistik kan ha många användningsområden. Genom den kan man följa import- och exportutvecklingen både på aggregerad och på detaljerad nivå. Med hjälp av statistiken kan man också få en indikation på hur olika politiska beslut samt multilaterala och bilaterala handelsavtal påverkar handeln. Växelkursvariationer, strategiska beslut av näringen och strukturella förändringar är andra faktorer som kan påverka handeln, och med hjälp av handelsstatistiken kan man få en fingervisning om hur dessa faktorer påverkar import och export. 1.1 Rapportens upplägg 1.1.1 Produktgrupper enligt SITC Rapporten utgår från FN:s rekommenderade produktgruppering SITC (Standard International Trade Classification). De grupper som valts är de som helt eller till övervägande del omfattar jordbruksvaror och livsmedel. Denna avgränsning av jordbruksvaror och livsmedel har den fördelen att endast ett fåtal varor utesluts. Jordbruksvaror och livsmedel i rapporten omfattar följande tvåställiga SITC-grupper: 00 Levande djur 01 Kött och köttvaror 02 Mejeriprodukter och ägg 03 Fisk, kräft- och blötdjur m.m. 04 Spannmål och varor därav 05 Frukt och grönsaker 06 Socker, sockervaror m.m. 07 Kaffe, te, kakao m.m. 08 Djurfoder 09 Diverse livsmedel 11 Drycker 12 Tobak och tobaksvaror 22 Oljeväxtfrön och oljehaltiga nötter 4 Oljor och fetter 2 En varugrupp som i EU-sammanhang betraktas som jordbruksvara, men som inte omfattas av ovanstående avgränsning, är levande växter som utgör en del av SITC 29. För att rapporten ska vara jämförbar mot tidigare redovisningar och andra statistikrapporter har levande växter 1 Statistiken som avser övriga nordiska länder är en bearbetning av statistik från Danmark statistik, Statistisk centralbyrå (NO) och Tullstyrelsen (FI). Växelkursomräkningarna är baserade på av Riksbanken noterade medelvärdeskurser. 2 Oljor och fetter omfattar följande tvåställiga SITC-grupper: 41,42 och 43. 3

inte inkluderats i redovisningen av den totala handeln med jordbruksvaror och livsmedel. Handeln med levande växter redovisas istället separat i kapitel 5. I kapitel 6 redovisar vi statistik om handeln med bearbetade jordbruksvaror. 3 Dessa livsmedel ingår i flera olika produktgrupper enligt SITC, men med tanke på att bearbetade jordbruksvaror har en hög förädlingsgrad och därmed ofta ett högre mervärde är det intressant att följa dessa produkter samlat. De bearbetade jordbruksvarorna är, bland annat tack vare den höga förädlingsgraden, särskilt intressanta för svensk livsmedelsindustri. Vilka produkter vi räknar som bearbetade framgår av bilaga 2. SITC-grupperna omfattar många varor. För att kunna studera handelsutvecklingen på mer detaljerad nivå har SITC-grupperna delats in i ett antal mer begränsade varugrupper. Som exempel kan nämnas att SITC-gruppen 01 kött och köttvaror delats in i varugrupperna nötkött, griskött och så vidare. För att skilja dessa grupper från den grövre SITC-grupperingen används beteckningarna varugrupper för de detaljerade grupperna och produktgrupper enligt SITC för de mer omfattande tvåställiga SITC-grupperna. En förteckning över vilka statistiska nummer som ingår i varje varugrupp återfinns i bilaga 1. 1.1.2 Ländergrupper Handeln redovisas för fem ländergrupper: EU-15. Detta är de 15 länder som utgjorde EU till och med den 30 april 2004. Nya medlemsländer. Gruppen inkluderar de tio länder som blev EU-medlemmar 1 maj 2004 samt Bulgarien och Rumänien, som blev medlemmar 1 januari 2007. Övriga Central- och Östeuropa samt Ryssland. Utöver Ryssland ingår Albanien, Bosnien-Hercegovina, Kosovo, Kroatien, Makedonien, Moldavien, Montenegro, Serbien, Ukraina och Vitryssland Övriga OECD-länder. Gruppen består av Australien, Island, Japan, Kanada, Mexiko, Norge, Nya Zeeland, Schweiz, Sydkorea, Turkiet och USA Övriga länder. Här ingår alla övriga länder, främst ett stort antal utvecklingsländer. 3 Med bearbetade jordbruksvaror avses jordbruksvaror som inte ingår i bilaga I till EU-fördraget. Etanol (KN-nr 2207) ingår inte i bilaga I till fördraget men definieras inte som en bearbetad jordbruksvara i denna rapport. Anledningen till detta är dels att etanol inte finns inkluderat i kapitel 2-4 i denna rapport och dels att det i EU finns en särskild marknadsordning för etanol (om än inte omfattande). Vissa varor ur KN-nr 2208; bourbon whiskey, rom & taffia, arrak, olika fruktspriter och odenaturerad etylalkohol ingår i EU-sammanhang egentligen inte i sektorn för bearbetade jordbruksvaror, men i denna rapport definieras hela KN-nr 2208 som bearbetade jordbruksvaror. Denna rapports definition av bearbetade jordbruksvaror är densamma som i Jordbruksverkets rapport 2006:13 marknadsöversikt bearbetade jordbruksvaror (icke-bilaga 1). 4 4

1.1.3 Tabellernas form och innehåll I alla tabellerna redovisas värdet 4 av handeln i löpande priser. Alla värden anges i miljoner kronor (mkr). Kvantiteter redovisas bara på detaljerad varunivå. Vissa varugrupper omfattar varor som sinsemellan är mycket olika och det blir därför inte meningsfullt att addera kvantiteterna. I dessa fall redovisas följaktligen ingen kvantitet, vilket markeras med en asterisk. I de fall då kvantiteter redovisas är enheten ton. För levande djur och drycker används emellertid enheterna styck respektive 1000 liter. För starksprit är enheten 1000 liter hundraprocentig alkohol. I de fall siffran 0 förekommer i en tabell innebär det antingen att värde/kvantitet är noll eller att värdet/kvantiteten är mindre än hälften av använd enhet så det avrundade värdet blir 0. För 2007 och 2008 redovisas definitiva värden och kvantitetsuppgifter och för 2009 redovisas preliminär statistik. 1.1.4 Import och export I rapporten används begreppet import både för import från länder utanför EU och införsel från andra EU-länder. På samma sätt avses med export både export till länder utanför EU och utförsel till andra EU-länder. 1.1.5 Disposition Kapitel 2 beskrivs utvecklingen av Sveriges handel med jordbruksvaror och livsmedel under 2009. Sveriges handel med jordbruksvaror och livsmedel ställs också i relation till produktionsvärdet för jordbruksvaror och livsmedel, total varuhandel och Danmarks, Finland och Norges handel med jordbruksvaror och livsmedel. I kapitel 3 presenteras Sveriges handel med jordbruksvaror och livsmedel fördelad på länder. I det inledande avsnittet redovisas en tabell över Sveriges totala handel med jordbruksvaror och livsmedel 2007-2009 fördelad på ett stort antal länder och därefter följer en tabell med de 30 viktigaste länderna för Sveriges import respektive export under 2009. Efter detta följer ett avsnitt för varje ländergrupp. Avsnittet inleds med en tabell över den samlade handeln med hela ländergruppen fördelad på produktgrupper enligt SITC, följd av en tabell som visar den totala handeln med jordbruksvaror och livsmedel med respektive land i gruppen under 2009. Vidare redovisas handeln med ett urval av enskilda länder fördelad på produktgrupper enligt SITC. För ländergrupperna EU-15 och Nya medlemsländer redovisas handeln med samtliga länder var för sig, medan enbart handeln med Sveriges viktigaste handelspartners redovisas för övriga grupper. I kapitel 4 redovisas Sveriges handel med jordbruksvaror och livsmedel på mer detaljerade varugrupper än tvåställig SITC. Kapitlet inleds med en tabell över den totala handeln för samtliga varugrupper. Därefter följer ett avsnitt för varje SITC-grupp med tabeller över handeln fördelad på ländergrupper, viktigaste handelspartners samt detaljerade varugrupper. Varje avsnitt är uppdelat efter följande mönster: 4 Från januari 1998 redovisar företagen statistiskt värde enbart med handeln utanför EU, dvs. varornas värde enligt faktura med tillägg av eventuella frakt- och försäkringskostnader fram till svenska gränsen. För handeln med andra EU-länder redovisas fakturerat värde. SCB räknar dock om uppgifterna om fakturerat värde till statistiskt värde med hjälp av omräkningsfaktorer. 5 5

Tabell a: Import och export för varje varugrupp fördelad på ländergrupperna EU-15, Nya medlemsländer, Övriga Central- och Östeuropa samt Ryssland, Övriga OECD-länder och Övriga länder. Tabell b: Viktigaste handelspartners för varje varugrupp. I dessa tabeller redovisas vilka länder Sverige handlade mest med under 2009. Tabell c och d: Tabellerna presenterar import och export fördelad på detaljerade varugrupper, exempelvis vodka, benfritt nötkött eller potatis. Både värde och kvantitet redovisas. I vissa fall redovisas både import och export i samma tabell, men i andra fall är antalet detaljerade varugrupper så omfattande att importen redovisas i en c-tabell och exporten i en d-tabell. I kapitel 5 presenteras Sveriges handel med levande växter. Denna handel ingår som tidigare nämnts inte i sammanställningen över handeln med jordbruksvaror och livsmedel. Kapitel 6 redovisas handeln med bearbetade jordbruksvaror. Kapitlet inleds med en redovisning av handeln fördelad på ländergrupper. Därefter följer en redovisning på produktgruppsnivå av de viktigaste produktgrupperna och Sveriges viktigaste handelspartners. Kapitlet avslutas sedan med en redovisning av värdet på importen och exporten av samtliga produktgrupper. 1.2 Förändringar av handelsstatistiken efter 1995 Det svenska EU-medlemskapet innebar stora förändringar för insamlingen av uppgifter till handelsstatistiken. Förändringarna innebär i korthet att det fr.o.m. 1995 inte finns någon heltäckande statistik över Sveriges handel med de övriga EU-länderna 5 samt att redovisningen av ursprungsland för importen har förändrats. Detta betyder att jämförelser av handelsstatistik före tiden för Sveriges medlemskap i EU med tiden efter inträdet blir osäkra. Före EU-medlemskapet baserades handelsstatistiken på uppgifter som företagen lämnade i tulldokument vid export och import. Detta gav en i stort sätt heltäckande handelsstatistik. Idag samlas uppgifter till handelsstatistiken in på två olika sätt. Uppgifter om Sveriges handel med tredje land (utanför EU) hämtas som tidigare från tulldokument. För handeln med andra EUländer behöver företagen inte fylla i några tulldokument. Istället samlas uppgifter om dessa företags handel in genom en undersökning som kallas Intrastat. Intrastat är en urvalsundersökning som med vissa variationer tillämpas inom hela EU. I Sverige gäller att alla företag som har en årlig export till eller import från andra EU-länder som överstiger 1,5 miljoner kronor ingår i urvalet. Varje månad måste dessa företag redovisa sin handel med EU fördelad på varor och ursprungsland. För importen från EU redovisas varans avsändningsland. För exporten redovisas varans bestämmelseland, dvs. den slutliga destinationen. Den handelsstatistik som kan sammanställas med hjälp av uppgifterna från undersökningen Intrastat täcker inte hela den faktiska handeln. Detta beror dels på täckningsfel, alla företag som handlar med EU ingår inte i urvalet, dels på ett svarsbortfall där alla företag i urvalet inte 5 I kapitel 1.2 avses med EU-länder, där inget annat anges, EU-15 t.o.m. 30 april 2004, EU-25 mellan 1 maj 2004 och 31 december 2006 och EU-27 från och med 1 januari 2007. 6 6

redovisar sin EU-handel. För att komma till rätta med detta korrigerar SCB de insamlade uppgifterna. SCB gör korrigeringar på treställig SITC-nivå 6. I det material Jordbruksverket bearbetar finns heller inga korrigeringar för handeln med enskilda EU-länder. För 2009 innebär detta att 2 791 miljoner kronor av den skattade importen av jordbruksvaror och livsmedel från andra EU-länder inte kunnat fördelas på länder eller detaljerade varugrupper. Detta motsvarar 4,4 procent av det skattade totala värdet av jordbruksvaror och livsmedel från EU under 2009. För exporten uppgår värdet av korrigeringen till 1 054 miljoner kronor, vilket motsvarar 2,8 procent av det skattade totala värdet för exporten av jordbruksvaror och livsmedel till andra EU-länder under 2009. Teoretiskt skulle exempelvis exporten till Tyskland kunna vara allt från 0 till 1 054 miljoner kronor högre än det insamlade värdet (under förutsättning att det skattade värdet motsvarar det faktiska värdet). Den handel med andra EU-länder som inte fördelats på enskilda länder redovisas i rapporten under ländergruppen EU-15. Detta gäller även handeln efter den 1 maj 2004 och den 1 januari 2007 då EU utvidgades med tio respektive två nya medlemsländer, trots att den handel som inte fördelats på länder efter dessa datum även omfattar handeln med de nya medlemsländerna. Effekten av detta blir att handeln med EU-15 blir något överskattad medan handeln med de nya medlemsländerna blir något underskattad. Efter EU-inträdet är det inte längre möjligt att redovisa ursprungsland för hela importen. För import från tredje land som har tullbehandlats i Sverige finns fortfarande uppgift om ursprungsland i tulldokumenten. Däremot finns enbart uppgift om avsändningsland för importen från andra EU-länder. I de fall då en vara från tredje land har tullbehandlats i ett annat EU-land på sin väg till Sverige redovisas varan därför som import från EU. I handelsstatistiken i denna rapport redovisas avsändningsland för importen från andra EUländer medan ursprungsland redovisas för importen från tredje land. Detta innebär att importen från ett EU-land kan omfatta varor med ursprung i andra länder. För exporten gäller däremot inte motsvarande problem då bestämmelseland redovisas både i tulldokument vid export till tredje land och i Intrastatundersökningen vid utförsel till andra EU-länder. De statistikproblem som diskuteras här är bra att ha i åtanke när uppgifterna i rapporten studeras. Läsaren kommer att påminnas om statistikproblemen med hjälp av fotnoter till tabellerna. För att läsaren ska få en uppfattning om hur mycket handel som enligt skattningarna saknas redovisas i tabell 3.2c korrigeringarna i miljoner kronor för varje tvåställig SITC-grupp. I redovisningen i kapitel 4 över de viktigaste import- respektive exportländerna för olika varugrupper anger fotnoten hur många miljoner kronor av den skattade handeln som inte kunnat fördelas på enskilda EU-länder. 6 På KN-nr (tullnomenklaturen) nivå görs istället korrigeringen på sexställig nivå. 7 7

8

2 Handelsutveckling I det här kapitlet beskriver vi Sveriges import och export av jordbruksvaror och livsmedel i stora drag. Mer detaljerade uppgifter hittar du i kapitel 3 och 4. 2.1 Sveriges handelsbalans för jordbruksvaror och livsmedel under 2009 Sverige är en nettoimportör av jordbruksvaror och livsmedel. Under 2009 uppgick underskottet i den handeln till 43 miljarder kronor, vilket var en ökning med 3 miljarder kronor jämfört med 2008, se figur 1. Underskottet har ökat varje år sedan 1998, med undantag för år 2000. 100 80 60 40 miljarder kronor 20 0 Export Import Balans 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009-20 -40-60 Figur 1 Sveriges import och export av jordbruksvaror och livsmedel, miljarder kronor Sverige hade under 2009 endast överskott i handeln med produktgruppen spannmål och spannmålsprodukter. För förädlade livsmedel var värdet av exporten och importen ungefär lika stort, men för övriga produkter importerar vi betydligt mer än vi exporterar. Det största underskottet finns i handeln med frukt och grönsaker, men även kött, fisk och mejeriprodukter har vi betydande underskott i handeln. Man bör dock komma ihåg att dessa över- och underskott avser produktgrupper. Det finns enskilda produkter där Sverige har stora handelsöverskott även om balansen för produktgruppen i dess helhet är negativ. Exempel på sådana produkter är t.ex. starksprit, smör och margarin. 9

Den negativa handelsbalansen i handeln med jordbruksvaror och livsmedel kan främst förklaras med underskott i handeln med EU-15 och Norge. Under 2009 var underskottet 27,6 miljarder kronor i handeln med EU-15, en ökning med 2,3 miljarder kronor sedan föregående år. Underskottet i handeln med Norge uppgick till 12,3 miljarder kronor, vilket är en ökning med 1,7 miljarder kronor sedan 2008. När det gäller importen från EU-15 ska man ha i åtanke att denna import även innehåller produkter med ursprung från länder som inte är EUmedlemmar (se vidare kapitel 1.2). Underskottet i handeln med EU-15 skulle vara mindre och underskottet i handeln med andra länder större om all handel hade redovisats efter ursprungsland. 20 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 Import Export USA Brasilien Polen Irland Finland Storbritannien Spanien Belgien Frankrike Italien Nederländerna Tyskland Danmark Norge Figur 2 Sveriges handel med jordbruksvaror och livsmedel 2009 fördelad på länder (miljarder kronor) Som framgår av figur 2 hade Sverige under 2009 ett underskott i handeln med de flesta EUländerna. Detta underskott var särskilt stort i handeln med Danmark (8,6 miljarder kronor), Nederländerna (8,6 miljarder kronor) och Tyskland (5,7 miljarder kronor). Vi har däremot stora överskott i handeln med Finland (3,2 miljarder kronor), USA (2,2 miljarder kronor) samt Polen (1,8 miljarder kronor) och små överskott i handeln med Frankrike och Storbritannien. 2.2 Sveriges exportutveckling under 2009 Den ekonomiska finansiella krisen under 2007/2008 gjorde att Sveriges totala varuexport under 2009 minskade med 16 procent jämfört med 2008. Däremot ökade Sveriges export av jordbruksprodukter och livsmedel med 5 procent under 2009. Värdeökningen var i genomsnitt en priseffekt och ingen volymeffekt 7. Exportvärdet ökade mellan 2008 och 2009 från 48,0 till 50,3 miljarder kronor, se tabell 2.1.1. Exporten av jordbruksvaror och livsmedel har därmed stigit till 5,0 procent av den totala varuexporten. Exportökningen under 2009 beror till största delen på att exporten av fisk ökade kraftigt och nu nästan utgör en tredjedel av exporten. Exporten ökade också men i mindre omfattning av 7 Se Jordbruksverkets PM Sveriges handel med jordbruksvaror och livsmedel 2009, 2010-03-11. 10 10

produktgrupperna frukt och grönsaker, djurfoder samt kaffe, te, kakao m.m.. Däremot minskade exporten av följande stora produktgrupper; kött och köttvaror, mejerivaror och ägg, spannmål och varor därav samt drycker (totalt 2,1 miljarder kronor). 2.2.1 Perspektiv på svensk export av jordbruksvaror och livsmedel Produktionsvärdet för svenska jordbruksvaror och livsmedel var 179 miljarder kronor 2007 8. Detta kan ställas i relation till värdet av importen som samma år var omkring 77 miljarder kronor. Importens värde kan alltså uppskattas till omkring 43 procent av produktionsvärdet. Exportvärdet uppgår till ca hälften av importvärdet och därmed ca 21 procent av produktionsvärdet. Vid en jämförelse med våra närmaste grannar ser man att Danmark och Norge har en större livsmedelsexport än Sverige medan Finlands export är mindre. Exportvärdet 2009 var 134 miljarder svenska kronor för Danmark och 58 miljarder kronor för Norge, medan den finska exporten uppgick till knappt 12 miljarder kronor. Den norska livsmedelsexporten består till stor del av fisk; om man exkluderar den posten är landets export av jordbruksprodukter och livsmedel påfallande liten, knappt sex miljarder svenska kronor. Danmark är sedan lång tid tillbaka en stor nettoexportör av jordbruksvaror och livsmedel. Sverige och Finland är däremot nettoimportörer och även Norge är en stor nettoimportör om handeln med fisk och fiskprodukter exkluderas. 2.2.2 Export till olika ländergrupper Sveriges export av jordbruksvaror och livsmedel till EU-15 uppgick 2009 till 31,5 miljarder kronor, vilket betyder att drygt 60 procent av vår jordbruksexport går till dessa länder, se tabell 2.1.1. Denna andel har varit relativt konstant sedan EU-inträdet 1995. I första hand säljer vi till nordiska länder, oavsett om de är EU-medlemmar eller inte. Exporten till EU-15 ökade kraftigast för följande produktgrupper; fisk, frukt och grönsaker samt kaffe, te, kakao m.m. Exporten minskade sammanlagt med ca 400 miljoner kronor för drycker samt kött och köttvaror. Exporten till de nya medlemsländerna 9 ökade med knappt 20 procent under 2009, se tabell 2.1.1. Framför allt är det fiskexporten som har ökat, men detta är till största delen vidareexport av norsk fisk som syns i den svenska statistiken. Exporten har dock också ökat för socker, sockervaror m.m. och kaffe,te kakao m.m.. Exporten till de nya medlemsländerna uppgick under 2009 till 5,7 miljarder kronor, vilket motsvarar drygt tio procent av vår totala export av jordbruksvaror och livsmedel. Den i särklass viktigaste exportdestinationen är Polen 10, som ensamt svarar för ca 65 procent av de nya medlemsländernas import av svenska 8 SCB nationalräkenskaper, tillgång och användning per produkt 2007, löpande priser. Värdet av exporten och värdet av produktionen är inte helt jämförbara eftersom produktomfånget inte är exakt likadant. Produktgrupperna för produktionsvärdena är baserade på SNI och inte SITC som fallet är när det gäller handeln. 9 Estland, Lettland, Litauen, Polen, Tjeckien, Slovakien, Ungern, Slovenien, Cypern och Malta blev medlemmar i EU 1 maj 2004 och Rumänien och Bulgarien blev medlemmar i EU 1 januari 2007. Handeln med dessa länder efter inträdet i EU är något underskattad eftersom all handel med andra EU-länder som inte fördelats per land har behandlats som handel med EU-15. 10 77 procent av exporten av jordbruksvaror och livsmedel till Polen utgörs av export av fisk och fiskprodukter, huvudsakligen vidareexport från Norge. 11 11

jordbruksvaror och livsmedel, följt av de baltiska staterna (Litauen: tio procent, Lettland: sex procent och Estland: fem procent). Tabell 2.1.1 Sveriges export av jordbruksvaror och livsmedel 2004-2009 fördelad på ländergrupper Ländergrupper: Export (mkr) 2004 2005 2006 2007 2 008 2 009 EU-15 1) 18 616 20 777 24 200 26 209 29 140 31 471 Nya medlemsländer 1 575 2 453 3 088 3 467 4 840 5 713 Övriga CÖE-länder + Ryssland 702 876 659 907 1 283 1 138 Övriga OECD-länder 8 766 8 769 8 936 9 088 9 719 10 045 Övriga länder 1 067 1 784 1 955 1 915 2 981 1 936 SUMMA 30 726 34 660 38 838 41 586 47 963 50 303 1) Exportvärdena för EU-15 har korrigerats (räknats upp) för att omfatta företag som inte ingår i Intrastaturvalet samt för svarsbortfall Även den icke-länderfördelade handeln med de nya medlemsländerna från och med 2004-05-01 och 2007-01-01 ingår här. 2009 års exportvärde till länder som inte är EU-medlemmar var ca 13 miljarder kronor, se tabell 2.1.1, en minskning med ca 1 miljard kronor jämfört med 2008. Norge och USA är de klart största destinationerna för svensk jordbruksexport utanför EU; omkring 40 procent av den exporten gick till Norge och 25 procent till USA. Ytterligare fem procent av exporten går till Ryssland. Exporten till Norge ökade med knappt 8 procent. Däremot bromsade exporten till USA. Djurfoder, diverse livsmedel 11 och tobak och tobaksvaror svarade för de största exportökningarna till Norge. Minskningen av exporten till USA beror framför allt på att dryckesexporten gick tillbaka något under 2009 (dvs exporten av vodka). De senaste fem åren, från 2004 till 2009, har Sveriges jordbruksexportens värde ökat med 64 procent. Exporten till EU-15 ligger ungefär på genomsnittet med en ökning på 69 procent, medan exporten till de nya medlemsländerna har ökat med 263 procent från en betydligt lägre nivå. Exporten till länder som inte är EU-medlemmar har ökat med 25 procent under samma period, se figur 3. Det är således exporten till EU-länderna som ökar kraftigast. 11 T.ex. soppor, såser och buljonger, margarin och annat matfett, beredningar för barn, färdigmat och halvfabrikat m.m. 12 12

Mdr kr 35 30 25 20 15 10 5 EU15 Tredje land Nya medlemsländer 0 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Figur 3 Sveriges export av jordbruksvaror och livsmedel till EU-15 nya medlemsländer och länder som inte är EU-medlemmar, 2004-2009 (Miljarder kronor) 2.2.3 Viktiga exportmarknader Under 2009 var de största marknaderna för den svenska exporten av jordbruksvaror och livsmedel Danmark, Finland, Norge och Tyskland. För tre år sedan var USA den viktigaste marknaden, men har nu passerats av sex länder. Värdet av exporten till Danmark minskade med 8 procent under 2009 medan de tre viktigaste destinationerna ökade med ungefär 10 procent vardera. Exporten till USA minskade med ca 0,5 procent. Minskningen av exporten till Danmark beror på en generell nedgång och endast exporten av produktgrupperna kött och köttvaror samt kaffe, te, kakao m.m. har ökat. Exportökningen till Finland omfattar framförallt produktgrupper enligt SITC 02-06. Till Norge, har som redan nämnts, exporten av djurfoder, diverse livsmedel 12 och tobak och tobaksvaror gått bra. I övrigt kan man konstatera att exporten till Polen, Frankrike och Spanien ökat kraftigt, med mellan 20-30 procent. Framför allt är det exporten av fisk som har ökat. 12 T.ex. soppor, såser och buljonger, margarin och annat matfett, beredningar för barn, färdigmat och halvfabrikat m.m. 13 13

Tabell 2.1.2 Sveriges viktigaste exportmarknader för jordbruksvaror och livsmedel 2008 och 2009 Bestämmelseland: Export (mkr) Förändring mellan 2008 1) 2009 1) 2008 och 2009 insamlat insamlat % 1 Danmark 6 364 1 Danmark 5 873-7,7 2 Norge 4 895 2 Finland 5 331 12,3 3 Finland 4 748 3 Norge 5 266 7,6 4 Tyskland 3 789 4 Tyskland 4 252 12,2 5 USA 3 510 5 Frankrike 3 981 29,7 6 Frankrike 3 070 6 Polen 3 745 26,2 7 Polen 2 967 7 USA 3 497-0,4 8 Storbritannien 2 752 8 Storbritannien 2 961 7,6 9 Spanien 1 644 9 Spanien 1 974 20,1 10 Portugal 1 590 10 Portugal 1 588-0,1 1) Siffrorna i tabellen täcker inte hela den faktiska handeln med EU-länderna, vilket beror på att det inte finns någon heltäckande statistik över handeln med dessa sedan 1995. SCB skattar den totala handeln med EU, men gör inga korrigeringar för handeln med enskilda EU-länder. Den skattade export som inte gick att fördela på enskilda EU-länder var 1 019 mkr 2008 och 1 054 mkr 2009. 2.2.4 Olika produktgruppers exportutveckling Av tabell 2.1.3 framgår de olika produktgruppernas exportutveckling mellan 2008 och 2009. Värdet av exporten ökade mest för följande stora produktgrupper; fisk (3,1 miljarder kronor), frukt och grönsaker (359 miljoner kronor), djurfoder (275 miljoner kronor) och kaffe, te, kakao m.m. (260 miljoner kronor). Däremot minskade exporten av följande stora produktergrupper; kött och köttvaror, mejerivaror och ägg, spannmål och varor därav samt drycker (totalt 2,1 miljarder kronor). Den ökade fiskexporten beror till stor del på ökad export av hel lax till nya EU-länder, men man bör komma ihåg att större delen av den siffran är vidareexport av norsk fisk. Sett över en längre tidsperiod, 2001-2009, har exportvärdet i löpande priser ökat för alla produktgrupper. Den klart största ökningen nominellt såväl som procentuellt har varit för produktgruppen fisk och fiskprodukter (10 miljarder kronor motsvarande 210 %). Andra stora produktgrupper som också haft en positiv utveckling är; spannmål och varor därav, frukt och grönsaker, kaffe, te kakao m.m., diverse livsmedel och drycker. De största produktgrupperna i jordbruksexporten var under 2009 fisk och fiskprodukter, drycker, spannmål och spannmålsprodukter, samt diverse förädlade livsmedel, se figur 4. Tillsammans svarade dessa grupper för drygt 33 miljarder kronor eller 67 procent av exporten. Exporten av fisk svarade ensam för 31 procent, men man bör komma ihåg att större delen av den siffran är vidareexport av norsk fisk. Exporten till EU-15 domineras av i stort sett samma varor som den totala svenska exporten, det vill säga fisk och fiskprodukter (35 procent), följt av spannmål och spannmålsprodukter (12 procent) och diverse livsmedel (10 procent). I exporten till de nya medlemsländerna dominerade exporten av fisk och fiskprodukter (64 procent), följt av diverse förädlade livsmedel (9 procent) och drycker (4 procent). I exporten till länder som inte är EUmedlemmar är den viktigaste produktgruppen drycker (29 procent), följt av diverse livsmedel (17 procent) och spannmål och spannmålsprodukter (14 procent), se vidare i kap. 3. 14 14

Tabell 2.1.3 Sveriges export av jordbruksvaror och livsmedel 2001-2009 fördelad på produktgrupper enligt SITC Produktgrupper Export (mkr) 1) enligt SITC: 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 00 Levande djur 104 117 159 220 219 181 177 225 189 01 Kött och köttvaror 1 015 1 084 1 168 1 276 1 498 1 595 1 837 2 353 1 947 02 Mejeriprodukter och ägg 1 971 1 642 1 688 2 207 2 523 2 619 3 038 3 520 3 145 03 Fisk, kräft- o. blötdjur m.m. 4 917 5 119 5 657 6 681 8 773 11 442 11 040 12 283 15 406 04 Spannmål och varor därav 4 066 3 604 4 202 4 084 4 155 4 489 5 492 6 620 5 849 05 Frukt och grönsaker 1 283 1 619 1 731 1 901 2 077 2 404 2 451 2 464 2 823 06 Socker, sockervaror m.m. 786 884 688 897 837 1 113 886 1 328 1 415 07 Kaffe, te, kakao m.m. 1 931 1 981 2 085 2 091 2 572 2 673 2 850 3 043 3 303 08 Djurfoder 294 299 326 362 367 398 525 755 1 030 09 Diverse livsmedel 2 536 3 354 3 045 3 467 4 489 4 528 4 989 5 679 5 696 11 Drycker 4 401 4 839 5 114 5 225 5 266 5 503 6 087 6 805 6 547 12 Tobak och tobaksvaror 329 321 193 250 272 321 330 446 531 22 Oljefrön, oljehaltiga nötter 31 27 28 44 53 116 77 83 122 4 Oljor och fetter 1 161 1 646 1 841 2 027 1 559 1 455 1 809 2 359 2 302 SUMMA 24 825 26 536 27 925 30 732 34 660 38 838 41 586 47 963 50 303 1) Samtliga värden inbegriper korrigerade EU-siffror för att omfatta företag som inte ingår i Intrastaturvalet samt svarsbortfall. 4% Kött och köttvaror 6% Frukt och grönsaker 7% Kaffe, te, kakao m.m. 11% Övriga varor** 31% Fisk, kräft- och blötdjur 6% Mejeriprod. och ägg 11% Diverse livsmedel* 12% Spannmål och varor därav 13% Drycker Figur 4 Sveriges export av jordbruksvaror och livsmedel 2009 fördelad på produktgrupper enligt SITC *Här ingår soppor, såser och buljonger, margarin och annat matfett, beredningar för barn, färdigmat och halvfabrikat m.m. ** Här ingår levande djur (0,4 %). Oljor och fetter (4,6 %), socker och sockervaror (2,8 %), djurfoder (2,0 %), tobak och tobaksvaror (1,1 %) och oljefrön och oljehaltiga nötter (0,2 %). 15 15

På mer detaljerad nivå ser man att hel laxfisk och vodka är de två enskilt största exportprodukterna. Mellan 2007 och 2009 har laxen ökat sin andel av exporten till 20 procent medan vodkan minskat sin till nio procent. Hel laxfisk var den största exportprodukten till EU-15 under 2009. Den övervägande delen av denna export utgjordes av vidareexport av norsk lax. Olika former av förädlad fisk kommer på andra plats i listan. De största mottagarländerna för fisk och fiskprodukter i EU-15 var Frankrike, Portugal, Storbritannien och Spanien. Andra viktiga exportprodukter till EU-15 var olika slags bakverk och bröd, övriga livsmedel och vodka. Även exporten till de nya medlemsländerna domineras av vidareexporterad av norsk lax. Till länder utanför EU är däremot vodka den klart största exportprodukten, följt av övriga livsmedel och flytande margarin. Tabell 2.1.4 Stora svenska exportprodukter 2008-2009 till EU, nya medlemsländer och tredje land Stora exportprodukter 2008 1) 2009 1) (mkr) (mkr) Till EU Till EU Hel laxfisk 4 346 Hel laxfisk 6 152 Torkad, saltad och rökt fisk m.m. 2 126 Torkad, saltad och rökt fisk m.m. 1 912 Övriga livsmedel (bl.a. smörblandningar) 1 209 Övriga fiskfiléer och fiskkött 1 412 Vodka 1 123 Övriga bakverk och bröd 1 386 Övriga bakverk och bröd 1 122 Övriga livsmedel (bl.a. smörblandningar) 1 169 Övriga fiskfiléer och fiskkött 956 Vodka 795 Övrig ost (bl.a hårdost) 607 Övriga oljor och fetter 669 2) Övriga oljor och fetter 544 Vete 541 Vete 535 Övrig hel fisk 505 Övrig hel fisk 477 Övriga jästa drycker, ex cider 483 Nya medlemsländer 3 Nya medlemsländer 3 Hel laxfisk 2 268 Hel laxfisk 3 248 Flytande margarin och andra beredningar av fett 394 Flytande margarin och andra beredningar av fett 339 Övriga fiskfiléer och fiskkött 230 Övriga fiskfiléer och fiskkött 265 Vodka 203 Övrigt styckat griskött 193 Övriga oljor och fetter 146 2) Vitt socker, även färgat 159 Övrigt styckat griskött 134 Vodka 134 Hund- och kattmat i detaljhand, förp. 96 Övriga livsmedel (bl.a. Smörblandningar) 123 Övrigt saltat, torkat eller rökt kött 89 Övriga oljor och fetter 119 2) Korn 87 Råsocker 95 Råsocker 82 Hund- och kattmat i detaljhand, förp. 82 Till tredje land Till tredje land Vodka 3 497 Vodka 3 519 Mjölk- och gräddpulver 885 Övriga livsmedel (bl.a. smörblandningar) 895 Övriga livsmedel (bl.a. smörblandningar) 857 Flytande margarin och andra beredningar av fett 680 Flytande margarin och andra beredningar av fett 700 Mjölk- och gräddpulver 639 Vete 647 Övriga bakverk, bröd m.m. 628 Övriga bakverk, bröd m.m. 564 Övriga tobaksvaror 372 Malt 380 Rostat kaffe 353 Övriga oljor och fetter 372 2) Övriga produkter av fisk 344 Rostat kaffe 321 Övriga oljor och fetter 324 2) Söta kex, småkakor, rån etc 299 Söta kex, småkakor, rån etc 278 1) Endast insamlat värde kan redovisas för exporten till EU-länder. Detta innebär att all faktisk export inte redovisas i tabellen ovan. 2) Här ingår diverse vegetabiliska oljor och fetter som helt eller delvis hydrererats, omförestrats eller eladiniserats. 3) De nya medlemsländerna som blev medlemmar i EU 1/5 2004 inklusive Rumänien och Bulgarien som blev medlemmar 1/1 2007. 16 16

2.3 Sveriges importutveckling under 2009 Värdet av den svenska importen av jordbruksvaror och livsmedel uppgick 2009 till drygt 93 miljarder kronor, vilket i löpande priser innebär en ökning med 6 procent sedan 2008, se tabell 2.2.1. Värdeökningen var i genomsnitt en priseffekt och ingen volymeffekt 13. Sveriges totala varuimport minskade med 16 procent samma år. Det betyder att värdet av importen av jordbruksprodukter och livsmedel, liksom motsvarande export, ökar snabbare än varuhandeln som helhet. Andelen jordbruksvaror och livsmedel i den totala varuimporten ökade från åtta procent 2008 till tio procent 2009. I absoluta tal uppgick ökningen av importen för jordbruksvaror och livsmedel till ca fem miljarder kronor. Följande produktgrupper bidrog mest till ökningen; mejeri, fisk, kaffe/kakao, djurfoder, diverse livsmedel och drycker. 2.3.1 Perspektiv på svensk livsmedelsimport Produktionsvärdet för jordbruksvaror och livsmedel var 179 miljarder kronor 2007 14. Detta kan ställas i relation till importen av jordbruksvaror och livsmedel som samma år uppgick till 77 miljarder kronor. Importens värde är alltså ungefär 43 procent av den svenska produktionen. Värdet av vår export utgör 23 procent av den svenska produktionen. Vid en jämförelse med våra närmaste grannländer finner man att Danmarks och Sveriges import av jordbruksvaror och livsmedel är ungefär jämnstora medan Norges och Finlands import är mindre. År 2009 uppgick värdet av den danska importen till 80 miljarder svenska kronor, medan motsvarande siffra var 36 miljarder kronor för Norge och 35 miljarder kronor för Finland. Att den danska importen per capita är betydligt högre än i övriga nordiska länder kan bero på att delar av importen exporteras vidare eller ingår som råvaror i produkter som sedan exporteras vidare. 2.3.2 Import från olika ländergrupper Värdet av Sveriges import från EU-15 uppgick 2009 till 59 miljarder kronor, vilket motsvarar 63 procent av vår totala import av jordbruksvaror och livsmedel, se tabell 2.2.1. Värt att observera är dock att produkterna inte nödvändigtvis har sitt ursprung i EU bara för att de redovisas som import därifrån. Ett typiskt exempel är att vi importerar en hel del frukt från Sydamerika, men eftersom den importen kommer till Sverige via Nederländerna så redovisas den som import från EU. Med det förbehållet kommer större delen av vår jordbruksimport från EU-15 från Danmark, Tyskland och Nederländerna. Värdet av importen från EU-15 ökade endast med 3 procent under 2009. Importen ökade för framförallt följande fyra produktgrupper; mejeriprodukter och ägg, kaffe, te, kakao m.m., djurfoder samt drycker. Alla grupper ökade med mellan 11 och 16 procent. 13 Se Jordbruksverkets PM Sveriges handel med jordbruksvaror och livsmedel 2009, 2010-03-11. 14 SCB nationalräkenskaperna. Tillgång och användning per produkt 2007, löpande priser. Datan i den här tabellen är inte helt jämförbar med resten av rapporten eftersom produktomfånget inte är exakt likadant. Produktgrupperna för produktionsvärdena är baserade på SNI och inte SITC. 17 17

Importen från de nya medlemsländerna ökade under 2009 med 40 procent till 4,1 miljarder kronor 15, se tabell 2.2.1. Importen från de nya medlemsländerna utgör trots ökningen bara fyra procent av den totala importen av jordbruksvaror och livsmedel. Ökningen är ganska jämnt spridd över olika produktgrupper. Det viktigaste avsändningslandet för jordbruksvaror och livsmedel är Polen som ensamt svarar för 48 procent av importvärdet. Därefter kommer Tjeckien som ligger på 17 procent, Ungern och Litauen, med cirka 10 procent och Estland med 5 procent av importen för de nya medlemsstaterna. Övriga nya EU-länder exporterar endast små kvantiteter jordbruksprodukter till Sverige. Tabell 2.2.1 Sveriges import av jordbruksvaror och livsmedel 2004-2009 fördelad på ländergrupper Ländergrupper: Import (mkr)* 2004 2005 2006 2007 2008 2009 EU-15 1) 40 254 42 168 46 268 49 566 57 194 59 116 Nya medlemsländer 1 368 1 624 2 046 2 364 3 315 4 063 Övriga CÖE-länder + Ryssland 294 235 340 278 407 465 Övriga OECD-länder 9 994 12 634 15 427 17 052 18 541 20 808 Övriga länder 5 232 5 976 7 148 8 083 8 908 8 965 SUMMA 57 143 62 636 71 229 77 343 88 366 93 418 1) Importvärdena för EU-15 har korrigerats (räknats upp) för att omfatta företag som inte ingår i Intrastat-urvalet samt för svarsbortfall Även den icke-länderfördelade handeln med de nya medlemsländerna ingår här. * Importen från EU redovisas efter varornas avsändningsland och inte efter varornas ursprungsland Detta beror på att uppgift om ursprungsland saknas för de varor som importerats från EU Det betyder att importstatistiken ger en bristfällig bild av olika Importvärdet från länder som inte är EU-medlemmar uppick 2009 till 30,2 miljarder kronor, varav 52 procent utgjordes av fisk från Norge. Den stora fiskimporten gör att Norge också är det i särklass viktigaste avsändningslandet utanför EU. Över hälften (58 procent) av importen av jordbruksvaror och livsmedel, från länder som inte är EU-medlemmar, kommer från Norge. Resterande import från icke-eu-länder är väl spridd: de främsta avsändningsländerna är Brasilien och USA med fyra-fem procent vardera, följt av Malaysia, Kina, Thailand och Sydafrika med ca två-tre procent. Importen från Brasilien består främst av kaffe och foder. Det kan noteras att importen av kött och foder från Brasilien har gått tillbaka jämfört med förra året. Importen från USA domineras av frukt och grönsaker (framförallt russin och nötter). 15 De nya medlemsländerna blev medlemmar i EU 1/5 2004 och 1/1 2007. Handeln med dessa länder är något underskattad eftersom all icke-länderfördelad handel med andra EU-länder har behandlats som handel med EU- 15. 18 18