Økonomisk institutt, UiO Flyktningsituationen i Sverige - finanspolitiska utmaningar 18 januari 216 John Hassler
Flyktingkrisen En av de största utmaningarna för Sverige och Europa på många år. Mina kommentarer: kort beskrivning av flyktingströmmarna finanspolitiken på kort sikt sysselsättningen på lång sikt
Flyktingströmmen Exceptionell ökning av flyktingströmmen 215. 18 Asylansökningar per år till Sverige 16 14 12 1 8 6 4 2 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 212 213 214 215
Flyktingströmmen Exceptionell ökning av flyktingströmmen hösten 215. Från ca 4 asylansökningar per månad under våren, till ca 4 per månad under oktober och november. Inte bara från Syrien större ökning från Afghanistan. 6 5 4 3 2 1 214 215
Flyktingströmmen Exceptionell ökning av flyktingströmmen hösten 215. Från ca 4 asylansökningar per månad under våren, till ca 4 per månad under oktober och november. Inte bara från Syrien större ökning från Afghanistan. 35 ensamkommande barn (huvudsakligen pojkar 13-17 år) under 215. 23 ensamkommande barn från Afghanistan.
Kort sikt finanspolitiken Asylprocessen blir längre rimlig bedömning ca 2 år till beslut. Kostnaderna initialt huvudsakligen hos migrationsverket för 216 och 217 beräknas 1,5-2% av BNP. Stor andel av kostnaderna för ensamkommande barn. Schablonersättning till kommuner för ensamkommande barn 19 kr/dygn =,7 miljoner per person. Enligt vår gangsterkalkyl ligger kostnaderna ungefär på en eller ett par procent också på medellång sikt (-22). Bygger på Ruists kalkyler om offentligfinansiell belastning på ca 12 SEK per person första 4 åren efter asylbeslut. Stora osäkerheter om framtida volymer. Andelen ensamkommande barn och hur de tas emot viktig faktor. Ny integrationspolitik? Temporära kostnader kan lånefinansieras. Utgiftstaket ett problem?
Lång sikt Belastningen på de offentliga finanserna kan bli bestående. Viktigaste faktorn: sysselsättningen bland de nya svenskarna. Sveriges track record oacceptabelt dåligt. Skillnaden i arbetslöshet mellan inrikes och utrikes födda är stor och har ökat.
Skillnad i arbetslöshet mellan inhemska medborgare och utomeuropeiska Procentenheter 3 25 2 15 1 5 25 26 27 28 29 21 211 212 213 214 215 Sverige Tyskland EU Anm: Diagrammet visar skillnaden i arbetslöshet mellan utomeuropeiska medborgare och landets egna. Källa: Eurostat.
Arbetskraft som andel av befolkningen, män 15-74 år 8 78 76 74 72 7 68 66 64 62 6 25 26 27 28 29 21 211 212 213 214 Inrikes födda Afrika och Asien
Lång sikt Belastningen på de offentliga finanserna kan bli bestående. Viktigaste faktorn: sysselsättningen bland de nya svenskarna. Sveriges track record oacceptabelt dåligt. Skillnaden i arbetslöshet mellan inrikes och utrikes födda är stor och har ökat i flera år. Permanent finansiell belastning kan inte lånefinansieras men allvarligare är att sociala problem riskerar att förvärras. Avgörande att integrationen förbättras.
Sysselsättningsgrad efter vistelsetid - flyktingar 1997-213 Procent av befolkning 7 6 5 4 3 2 1 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 14 15 16 Tid sedan uppehållstillstånd
Lång sikt Belastningen på de offentliga finanserna kan bli bestående. Viktigaste faktorn: sysselsättningen bland de nya svenskarna. Sveriges track record oacceptabelt dåligt. Skillnaden i arbetslöshet mellan inrikes och utrikes födda är stor och har ökat i flera år. Permanent finansiell belastning kan inte lånefinansieras men allvarligare är att sociala problem riskerar att förvärras. Avgörande att integrationen förbättras. Vår bedömning är att det krävs en omläggning av integrationspolitiken. Mer av det gamla är inte nog.
En ny integrationspolitik Gärna utbildning, men först ett riktigt jobb! Förkorta asylprocessen och gör den till något mer än ett väntande. Validering och komplettering av utbildning behöver förbättras inte kontroversiellt. Nya typer av jobb med låg lön och låga kvalifikationskrav måste fram mer kontroversiellt. Subventioner tillsammans med avsteg från lägstalöner och lagar om anställningstrygghet bör kombineras. Behöver inte leda till lägre löner eller mindre trygghet för dem som redan har jobb. Kriskommission av experter bör under våren ta fram förslag för en fungerande integration av de nya svenskarna.
Internationellt samarbete Flyktingmottagande är en gemensam angelägenhet en kollektiv vara. Kräver koordinerade internationella insatser stöd för detta bland medborgarna i Europa. Nu istället race-to-the-bottom och stängda gränser. Kvotfördelning inom EU har inte fungerat. Förutsättningarna för integration skiljer sig mycket inom EU. Tradable Refugee Quotas en potentiell lösning. Skamligt att vi inom Norden inte lyckats koordinera. Inte för sent!
En ny integrationspolitik Tack!
Arbetslöshet Procent av arbetskraften 3 25 2 15 1 5 25 26 27 28 29 21 211 212 213 214 Inrikes födda Asien och Afrika
Sysselsättningsgrad, 15-74 år Procent av befolkningen 8 7 6 5 4 3 2 1 25 26 27 28 29 21 211 212 213 214 Inrikes födda Afrika och Asien
Sysselsättningsgap mellan inrikes födda och personer födda i Afrika och Asien Procentenheter 2 18 16 14 12 1 8 6 4 2 25 26 27 28 29 21 211 212 213 214
Förvärvsarbetande, 16+ år, efter födelseregion Procent av befolkningen 7 6 5 4 3 2 1 1993 1995 1997 1999 21 23 25 27 29 211 213 Sverige Afrika och Asien Källa:SCB.
Förvärvsarbetande, 16+ år, efter födelseregion Procent av befolkningen 7 6 5 4 3 2 1 1993 1995 1997 1999 21 23 25 27 29 211 213 Afrika Asien Sverige Källa:SCB.
Skillnad i arbetslöshet efter medborgarskap Procentenheter 3 25 2 15 1 5 25 26 27 28 29 21 211 212 213 214 215 Sverige Tyskland EU Anm: Diagrammet visar skillnaden i arbetslöshet mellan utomeuropeiska medborgare och landets egna. Källa: Eurostat.
Arbetskraft som andel av befolkningen 8 7 6 5 4 3 2 1 25 26 27 28 29 21 211 212 213 214 Afrika och Asien Inrikes födda
Arbetskraft och latent arbetslösa som andel av befolkningen 8 7 6 5 4 3 2 1 25 26 27 28 29 21 211 212 213 214 Afrika och Asien Inrikes födda
Arbetskraft som andel av befolkningen, män, 15-74 år 8 78 76 74 72 7 68 66 64 62 6 25 26 27 28 29 21 211 212 213 214 Inrikes födda Afrika och Asien
Sysselsättningsgrad beroende på skäl till invandring, 2-64 år 8 Procent av befolkningen 7 6 5 4 3 2 1 1997 1998 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 212 213 214 skäl till invandring: skyddsbehövande och deras anhöriga skäl till invandring: övriga utrikes födda invandrare
Andel undersysselsatta av de sysselsatta Procent av de sysselsatta 15 1 5 25 26 27 28 29 21 211 212 213 214 Afrika Asien Inrikes födda
Faktiskt medelarbetstid Timmar per vecka 35 3 25 2 15 1 5 25 26 27 28 29 21 211 212 213 214 Afrika Asien Inrikes födda
Sysselsättningsgrad efter vistelsetid Procent av befolkning 7 6 5 4 3 2 1 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 14 15 16 Vistelsetid, år Anm: Diagrammet visar den genomsnittliga sysselsättningsgraden för kommunplacerade flyktingar och flyktinganhöriga mellan 1997 och 213 efter antal år sedan erhållet uppehållstillstånd.