Sopberget i världen: Hot eller möjlighet? Håkan Rylander
[kg] 500 Hushållsavfall per person i Göteborg 1885-2007 450 400 350 300 250 200 150 100 50 Björkdalen 1929 0 1880 1890 1900 1910 1920 1930 1940 1950 1960 1970 1980 1990 2000 2010
I begynnelsen 3
Dåtid Rachel Carsons En tyst vår Miljöskyddslagen 1969 FN:s Miljökonferens i Stockholm 1972 Kommunala Renhållningslagen 1972 (nu 15 kapitlet i Miljöbalken) / bild 4
Dåtid Lokalisering av avfallsupplag Lakvatten PPP (Producers Pay Principle) Regeringens proposition 1975:32 Återvinning och omhändertagande av avfall. Guld och gröna skogar. Statsbidrag centrala separerings-, komposteringsanläggningar. Material sökte en marknad. Katastrof, men ledde till det svenska framgångskonceptet källsortering. / bild 5
Dåtid 1980-talet Avfall en resurs (Max återvinning, Min deponering) Rätt avfall till Rätt behandling En kombination av metoder / bild 6
Dåtid 1980-talet Utsläppsfokus Dioxindebatten Allt mer skärpta krav på utsläppen till mark, vatten, luft Gasutvinning / bild 7
Utsläpp av dioxin 1985-2011 från avfallsförbränning i Sverige Källa: Avfall Sverige 18 000 000 16 000 000 14 000 000 12 000 000 10 000 000 8 000 000 6 000 000 4 000 000 2 000 000 0 1985 1990 1995 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Energiprod. MWh Förbränning, ton Dioxin (till luft), g 120 100 80 60 40 20 0 / bild 8
Dåtid, Nutid 1990-talet Producentansvar EU-direktiv på avfallsförbränning Avfallstrappan introduceras i Sverige och i EU-policy Alltmer källsortering och materialåtervinning / bild 9
Dåtid, Nutid 2000-talet Alltfler EU-direktiv, allt högre miljökrav Ekonomiska styrmedel Deponeringsförbud EU:s Ramdirektiv EU alltmer styrande och avgörande även för nationell lagstiftning IED, IPPC, Direktiv, BAT, Bref / bild 10
Sysavfakta Bildades 1974 Ca 286 anställda (2013) Omsättning 821 miljoner kronor (2013) / bild 11
Sysavregionen 14 kommuner 706 000 invånare Burlöv Kävlinge Lomma Lund Malmö Simrishamn Sjöbo Skurup Staffanstorp Svedala Tomelilla Trelleborg Vellinge Ystad / bild 12
Sysavs uppdrag Ta emot avfall från kommuner, invånare och företag i södra Skåne Ta hand om och behandla avfallet på ett miljöriktigt sätt Återvinna avfallet till nyttiga resurser för samhället / bild 13
Övergripande mål sedan 1974 Mesta möjliga återvinning, minsta möjliga deponering / bild 14
Sysavkoncernen hanterade 984 000 ton avfall 2013 Hushållsavfall Grovavfall Industriavfall Bygg- och rivningsavfall Kliniskt avfall Farligt avfall El- och elektronikavfall Med en kombination av metoder / bild 15
Avfallstrappan EU har beslutat om en så kallad avfallshierarki, eller avfallstrappa. Vi bör alltid sträva efter att komma så högt upp i trappan som möjligt. / bild 16
Kretsloppet 10 oktober 2014 / bild 17
Sysavkoncernens mängder ton 2013 2012 Hushållsavfall 376 000 375 800 Industriavfall 530 000 462 600 varav farligt avfall från hushåll och industri Elektronik från hushåll och industri Tidningar, kartong, wellpapp (åvc) Matavfall och livsmedelsavfall Tunga massor (40 % av Ågab) Summa koncernmängder Återvinning materialåtervinning, biologisk behandling och förbränning med energiutvinning 29 300 36 600 6 900 12 200 3 900 3 900 35 200 28 600 78 400 100 800 984 000 939 100 98,5% 98,1 % Slutlig deponering 1,5 % 1,9 % / bild 18
Återvinningskurva 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Återvinning Deponering 1980-2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 / bild 19
Dåtid, Nutid Från 99 % deponering till 99 % återvinning / bild 20
Huvudresultat Totala emissioner kton CO2-ekv/år 800 700 600 500 Emissioner från produktion av kompletterande nyttigheter. Direkta emissioner från Sysavs avfallsbehandling. 400 300 200 100 0 Business-as-planned Sysav 100 % deponering Avfallsförbränning med enbart elproduktion
10 oktober 2014 22
/ bild 23
/ bild 24
/ bild 25
/ bild 26
/ bild 27
/ bild 28
/ bild 29
/ bild 30
/ bild 31
Sopberget Ett hot mot människors hälsa, miljön och klimatet. Låga energipriser och låga råvarupriser motiverar inte till minskade avfallsmängder, sortering, återanvändning och återvinning. / bild 32
/ bild 33
Hur ska sopberget minska? Drivkrafter: Lagstiftning, direktiv Ekonomiska incitament Utbildning Kommunikation Engagemang, Intresse / bild 34
Sopberget: Hot eller möjlighet? Dåtid, nutid: 2-3 procent avfallstillväxt per år Nutid, framtid: Sambandet ekonomisk tillväxt avfallstillväxt bryts Framtid: Det finns inget avfall Den stora global utmaningen kvarstår. Gå från tipp deponi återvinning minskade mängder avfall. Miljön känner inga nationsgränser. Internationellt samarbete ett absolut måste! / bild 35