P1127 SLU MILJÖTRENDER LÄSVÄRDESUNDERSÖKNING 2010 RAPPORT P1127

Relevanta dokument
P0718 MILJÖTRENDER LÄSARUNDERSÖKNING RAPPORT VINTERN 2006 P0718

Utvärdering bland utställare i rekryteringsavdelningen på Jubileumsbazaren 2012

VARA KOMMUN PLAN- OCH MILJÖKONTORET BRUKARUNDERSÖKNING VINTERN 2005/ 2006 ARS P0705

Biblioteksundersökningen

P1071 TÖREBODA KOMMUN. Allmänhetens syn på valfrihetssystem inom hemtjänsten P1071

P1071 GULLSPÅNGS KOMMUN. Allmänhetens syn på valfrihetssystem inom hemtjänsten P1071

P1115 UPPSALA STUDENTKÅR UNDERSÖKNING OM TIDIGA STUDIEAVHOPP VID UPPSALA UNIVERSITET P1115

BRUKARUNDERSÖKNING BIBLIOTEK

Bilaga 1. Teknisk rapport från NFO Infratest AB

Rapport till Vara kommun om biblioteksundersökning år 2009

P1046 LIDINGÖ STAD ATTITYDMÄTNINGAR BLAND MEDBORGARNA I LIDINGÖ STAD 2009 P1046

Vara kommun BRUKARUNDERSÖKNING FRITIDSGÅRDAR. Rapport

LRF Jeanette Scherman. Rapport. IPSOS Agneta Hallström och Andreas Brand. Nöjd Medlem Datum:

Läsarundersökning av effekt.-bilagan Den skandinaviska 8 miljonersstaden. Juni 2014

P1349 LÄNSSTYRELSEN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN LANDSBYGDSENHETEN INTERVJUUNDERSÖKNING INOM PROJEKTET SAMVERKAN SJÖN ÖSTEN RAPPORT P1349

Teknisk rapport från NFO Infratest AB

Enkätundersökning ekonomiskt bistånd

Vara Kommun. Invånarenkät. Hösten 2015

INTRESSET FÖR TRYGGHETSBOSTÄDER I HUDDINGE

Pensionsmyndigheten. Utvärdering av ÅB 2012 Det orange kuvertet till pensionssparare Johan Orbe Caroline Theorell TNS SIFO

Rapport till Svensk Veterinärtidning december 2015

Skatteverket. Regionenkät Allmänheten Projekt nr Göteborg Kundansvarig: Jonas Persson. Projektledare: Matz Johansson

Läsarundersökning. Oktober 2009

Bilaga 1. Teknisk rapport från NFO Infratest AB

Föräldrar Familjedaghem

Pensionsmyndigheten. Utvärdering av ÅB 2011 Det orange kuvertet till pensionssparare Claes Falck Kidist Hamrén TNS SIFO

Utvärdering av ÅB 09 Det orange kuvertet till allmänheten 2009

LÄNSSTYRELSEN I STOCKHOLMS LÄN

Läsvärdesundersökning Pejl på Botkyrka

ENHETSRAPPORT - KUNGSSÄTRA LSS BOSTAD

Rapport. Utvärdering av ÅB Det orange kuvertet till pensionssparare Pensionsmyndigheten

Enkätundersökning ekonomiskt bistånd

ENHETSRAPPORT - BERGMYNTEGRÄND GRUPPBOST. ATTENDO LSS

Föräldrar Förskola. Förskolan Leko. 20 svar, 74% Genomförd av Origo Group på uppdrag av Stockholms stad

Kvaliteten i ditt vård- och omsorgsboende

ENHETSRAPPORT KISTA DAGLIGA VERKSAMHETER

Barnomsorgsundersökningen 2006

Kursuppföljning inom teckenspråksutbildning för vissa föräldrar år 2017

Undersökning Sjukgymnastik PUK. Tidpunkt

Rapport till Eslövsbladet oktober 2015

STOCKHOLMS STAD PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING 2014 GRUPPBOENDE STADSDELSRAPPORT BROMMA

Enkätundersökning inom förskola och skola. I samarbete med Järfälla kommun, Lidingö Stad, Sigtuna kommun och Upplands-Bro kommun

Förskolan Äventyret, Söderberga Gårdsväg 21a

Nacka bibliotek. Brukarundersökning. November Genomförd av Enkätfabriken

Enkätundersökning inom pedagogisk omsorg, förskola och skola. I samarbete med Järfälla kommun, Sigtuna kommun och Upplands-Bro kommun

ENHETSRAPPORT RESURSTEAMET I ALVIK GUSTAVSLUNDS DV

Kvalitetsmätning inom äldreboende i Ale kommun 2008

Vad tycker de närstående om omvårdnaden på särskilt boende?

Några frågor och svar om attityder till cannabis

Läsvärdesundersökning Tidningen CIVIL. Datum:

Resultat av kundundersökning inom bibliotek och kulturhus 2014

Vara Kommun. Invånarenkät. Hösten 2013

STOCKHOLMS STAD PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING 2014 DAGLIG VERKSAMHET STADSDELSRAPPORT HÄGERSTEN-LILJEHOLMEN

Apoteksmarknaden ur konsumentperspektiv

ENHETSRAPPORT SENSUS STUDIEFÖRBUND/TECKENSNURRA

KBU Gymnasiet Fria Läroverken

STOCKHOLMS STAD PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING 2014 GRUPPBOENDE STADSDELSRAPPORT NORRMALM

Förskolan Pratbubblan Kista

Kunskapsmätning Kartläggning av pensionsspararnas kunskaper om det allmänna pensionssystemet. Arbetsrapport Marcela Cohen Birman

STOCKHOLMS STAD PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING 2014 BARNBOENDE STADSDELSRAPPORT SÖDERMALM

Propellern, Horisontvägen 97

Förskolan Månen, Loviselundsvägen

STOCKHOLMS STAD PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING 2014 GRUPPBOENDE HELA STADEN

Förskolan Kastanjen

Förskolan Spöket, Dalagatan

Förskolan Villekulla/Maria

Barnens Montessoriakademi, Torstenssonsgatan

Förskolan Bild och Tanke, Hägerstensvägen

Lammet, Gamla Brogatan 15

Förskolan Sörgårdsvägen Sörgårdsvägen 155

Utvärdering av servicedeklaration om Biblioteksverksamheten 2010

Stockholms stad Familjedaghem Spånga-Tensta Capital of Scandinavia

STOCKHOLMS STAD PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING 2014 GRUPPBOENDE STADSDELSRAPPORT FARSTA

Förskolan Små vänner G:a Tyresövägen 349

Lilla Blå Elefanten, Hägervägen

Förskolan Toppen, Persmässgränd 16

S:t Eriks Katolska Förskola, Hemmansvägen

Förskolan Gläntan i Sätra

Banérportens Förskola, Karlavägen

STOCKHOLMS STAD PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING 2014 KORTTIDSBOENDE STADSDELSRAPPORT ÖSTERMALM

Olivträdets Skola och Förskola, Concordiavägen

Förskolan Äventyret, Rusthållarvägen 116

Förskolan Tunnlandsvägen 30

Birkagårdens Förskola Matteus, Karlbergsvägen

ENHETSRAPPORT RÅGSVEDS DAGLIGA VERKSAMHET/ATTENDO LSS

Stockholm stad Förskoleundersökning Kling & Klang Norrmalm stadsdel

Undersökning bland poliser

Förskolan Pusslet, Mockasinvägen 16

ENHETSRAPPORT TALLBACKENS DAGLIGA VERKSAMHET/ATTENDO LSS

Bullerbyn, Johan Skyttes Väg

Sociala relationer. Socialt deltagande mäts via fråga om deltagande i olika aktiviteter.

Förskolan Björken Helsingborgsvägen 16

Förskolan Tallbacken Johannelundsvägen 9-11

Sockenstugan, Sockenvägen

Önskeförskolan Södermalm, Magnus Ladulåsgatan

Förskolan Lofoten

Förskolan Liten Blir Stor

Vittra Sjöstaden, Lugnets Allé

Sthlms Internationella Montessoriskola, förskola

Raoul Wallenberg förskolan, Bällstavägen 8

Transkript:

SLU MILJÖTRENDER LÄSVÄRDESUNDERSÖKNING 2010 RAPPORT P1127 Våren 2010

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. BAKGRUND... 3 1.1 Inledning... 3 1.2 Syfte... 3 1.3 Målgrupp... 3 1.4 Metod... 3 1.5 Register och urval... 4 1.6 Frågeformulär... 4 1.7 Genomförande... 5 2. RESULTATREDOVISNING... 6 2.1 Inledning... 6 2.2 Resultatredovisning... 6 2.2.1 Läsning av Miljötrender... 6 2.2.2 Bedömning av Miljötrender... 12 2.2.3 Miljötrender i olika kanaler... 19 2.2.4 Bakgrundsfrågor om den intervjuade... 24 2.2.5 Öppna och fria svar... 25 3. ANALYS OCH KOMMENTARER... 26 2

1. BAKGRUND 1.1 Inledning För cirka tre år sedan genomförde Miljötrender en läsarundersökning, som man nu vill upprepa och utveckla. Tidningen Miljötrender känner ett behov av att få uppdaterad och ökad kunskap om sin läsekrets och har därför vänt sig till undersökningsföretaget ARS Research AB. ARS som är ett undersökningsföretag med stor erfarenhet av läsar- och medieundersökningar har genomfört denna undersökning. 1.2 Syfte Uppdraget syftar till att ge information om mottagarna (läsekretsdata), mottagarnas läsning av och synpunkter på tidningen Miljötrender. 1.3 Målgrupp Målgrupp för undersökningen är prenumeranter på Miljötrender. 1.4 Metod Undersökningen är genomförd som en kvantitativ urvalsundersökning. Datainsamlingen har skett med hjälp av postal enkät. Den tidigare undersökningen (2006) genomfördes med postal enkät. Bland annat för att ha bästa möjliga förutsättningar för jämförelser mellan de två undersökningarna har även 2010 års undersökning genomförts med postal enkät. 3

1.5 Register och urval Det är brukligt att postala läsarundersökningar omfattar 300 till 500 prenumeranter brutto. Den tidigare läsarundersökningen genomfördes med ett bruttourval om 200 prenumeranter. 2010 års undersökning är genomförd med 300 prenumeranter i bruttourvalet. Urvalet är gjort som ett obundet slumpmässigt urval ur prenumerationsregistret. Miljötrender har tillhandahållit urvalsbasen (prenumerationsregistret). 1.6 Frågeformulär Frågeformuläret för 2010 års undersökning baseras på den tidigare genomförda undersökningen, där vi har haft bra stomme för frågeformuläret. Frågeställningarna kan grupperas i följande områden: Läsekretsdata, Bakgrundsfrågor om den intervjuade till exempel kön, ålder. Läsning av Miljötrender, till exempel antal lästa nummer, lästid av nummer, antal personer som läser ett nummer, sparande etc.. Redaktionella frågor om Miljötrender, till exempel utformning, artikellängd, ämnesområden, aktualitet, trovärdighet etc.. Önskemål om innehåll, till exempel områden läsarna vill läsa mer eller mindre om. Framtid Inför denna undersökning har vi utarbetat ett nytt frågeformulär, men självfallet beaktat det tidigare frågeformuläret så att jämförelser över tid har kunnat göras. Arbetet med frågeformuläret har skett enligt följande arbetsfördelning: * Miljötrender svarar för frågeområden. I stort sett är detta genomfört med det tidigare frågeformuläret. * ARS ansvarar för frågeformuleringar (Att frågorna mäter det de avser att mäta och är korrekt formulerade) och för formulärutformning (Att formuläret är smidigt och trevligt att besvara). * Miljötrender godkänner frågeformuläret före fältarbetsstart. 4

1.7 Genomförande Uppdraget genomförs med en postal enkät med fyra påminnelser. Den första utsändningen omfattade frågeformulär, informationsbrev från Miljötrender och förfrankerat svarskuvert till ARS. Den första påminnelsen var i form av ett kort. Påminnelserna två, tre och fyra var i form av fullständiga utsändningar (frågeformulär, påminnelsebrev (från ARS) förfrankerat svarskuvert till ARS). Med påminnelse fyra gavs också ett erbjudande om respondentgåva. Inkomna enkäter har kontrollerats och dataregistrerats kontinuerligt. Vi har uppnått följande resultat av fältarbetet: Bruttourval 300 A-bortfall 38 Varav Postretur 37 Långvarigt sjuk 1 Nettourval 262 B-bortfall 105 Varav Vill ej 1 Ej insända svar 104 Inkomna svar 157 Godkända och databearbetade svar 156 Ej godkända eller databearbetade svar (t.ex. 1 blanka, sent inkomna etc.) Svarsfrekvens 60 procent Svarsfrekvensen om 60 procent är bra och helt normal för denna typ av undersökning. 5

2. RESULTATREDOVISNING 2.1 Inledning Denna del av rapporten ger en redogörelser för de inkomna svaren och deras fördelning över de olika svarsalternativen. Rapporten är disponerad efter frågeformuläret. Svaren och resultaten följer alltså frågeformuläret och frågeordningen i detsamma. Rapporttexten följer i huvudsak mönstret att frågans formulering redovisas, därefter kommenteras resultaten för målgruppen totalt med en grafisk redovisning. Efter den grafiska redovisningen lyfter vi fram eventuella skillnader mellan olika delmålgrupper i svarspopulationen. Frågornas formulering är utskriven i sin helhet, i kursiverad text och med frågenummer. Svarsalternativen i den grafiska redovisningen kan vara förkortade, detta för att diagramutrymmet ska utnyttjas på bästa sätt. ARS bedömer att ingen värdefull information har utelämnats genom dessa förkortningar. För fullständig redovisning av frågornas och svarens formulering hänvisar vi i första hand till frågeformulären i bilaga 3. Diagrammen och de i texterna angivna procenttalen baseras på uppgifter i tabellerna (bilaga 1.). Procenttal i diagrammen och tabellerna kan summera till 99 procent eller 101 procent, detta förklaras av avrundning till närmaste hela procenttal. Tabellerna är signifikanttestade. Ett plustecken (+) eller ett minustecken (-) bakom värden i tabellerna innebär att värdet avviker statistiskt signifikant från värdet i Total-kolumnen (+ högre, - lägre). I vissa frågor redovisas till exempel Summa bra, det är då en summering av till exempel svarsalternativen Mycket bra och Bra eller liknande. 0 innebär att färre än 0,5 har avgivit svaret. anger att ingen har avgivit svaret. 2.2 Resultatredovisning 2.2.1 Läsning av Miljötrender Frågeformuläret inleds med en fråga om man har fått Miljötrender under det senaste året. 1. Har Du fått något nummer av Miljötrender under det senaste året? 6

154 av de 156 svarande (99 %) anger att de har fått Miljötrender under det senaste året. De följande frågorna om tidningen besvaras av de 154 personer, som har fått tidningen. Vi ställer frågan om hur man läser sitt nummer av Miljötrender. 2. Hur läser Du Miljötrender? Kryssa för det alternativ som stämmer bäst. En av fem (21 %) svarar att de läser hela tidningen. Övriga läser tidningen översiktligt eller utvalda delar. Det är 7 procentsom svarar att de inte alls läser sitt exemplar av Miljötrender. Diagrammet nedan visar svarens fördelning grafiskt. Hur läser Du Miljötrender? Bas: Har fått Miljötrender det senaste året Bara temanummer; 2% Ej svar; 1% Inte alls; 7% Hela; 21% Översiktligt; 19% Delar av och återkommer; 16% Delar av; 34% Vi ser inga intressanta svar som avviker statistiskt signifikant från totalresultaten. Läsningen tycks vara ungefär densamma i alla svarsgrupper. Vi kan konstatera att läsningen av Miljötrender har ökat sedan 2006. I år är det 21 procent som svarar att de läser hela tidningen, mot 15 procent 2006. Och 2006 var det 25 procent som svarade att de läste tidningen översiktligt. I år är den andelen 19 procent. Vi frågar också hur länge man läser Miljötrender. 7

3. Hur länge läser Du vanligen ett nummer av Miljötrender? I genomsnitt läser läsaren Miljötrender i nära 24 minuter. 44 procent läser tidningen kortare tid än en kvart och 11 procent läser sitt nummer mer än 35 minuter. Hur länge läser Du ett nummer av Miljötrender? Bas: Har fått Miljötrender det senaste året Vet ej; 20% 46 minuter +; 7% 36-45 minuter; 4% 0-15 minuter; 44% 26-35 minuter; 14% 16-25 minuter; 11% Kvinnorna läser Miljötrender längre tid (29,5 minuter) än vad männen gör (18,8 minuter). Ålderskategorin 35 50 år tillhör också de som ägnar Miljötrender en relativt liten tid, 20,2 minuter). Boende i norra Sverige (Norr 12,8 minuter och Mitt 15,7 minuter) läser också sin tidning kortare tid än vad övriga gör, medan boende i Syd ägnar Miljötrender hela 39,4 minuter. Vi frågar också om man sparar sitt exemplar av tidningen. Frågan har följande lydelse: 4. Hur länge sparar Du ett nummer av Miljötrender? ARS förvånas över att Miljötrender sparas i så hög grad som den görs. Över hälften (54 %) svarar att de sparar tidningen längre tid än några månader. Vi ska då också komma ihåg att 8

Miljötrender har mycket kvalificerade läsare, som säkert har mycket stor vana att söka sparad information på internet och liknande. 18 procent sparar den inte alls. Hur länge sparar Du Miljötrender Bas: Har fått Miljötrender senaste året Vet ej; 4% Inte alls; 18% Längre tid; 54% Någon månad; 25% De som sparar tidningen längst är personer i åldersgruppen 35 50 år. Det är också den åldersgrupp som läser tidningen kortast tid. Kan det vara så att de sparar tidningen för att läsa den sen.. I övrigt ser vi inga markanta avvikelser mellan olika åldersgrupper. Jämför vi med resultaten 2006, så är sparandet på samma nivå, 54 procent sparar tidningen längre tid än någon månad, både 2006 och nu 2010. Andelen som slänger tidningen direkt har ökat något, från 12 procent till nu 18 procent. Skillnaden är inte statistiskt signifikant. Vi ber också de svarande ange hur många personer det är som läser deras exemplar. Vi ställer följande fråga: 5. Hur många personer, inklusive Dig själv, är det som läser Ditt exemplar av Miljötrender? 9

I genomsnitt läses varje exemplar av Miljötrender av 1,7 personer. Det vill säga 0,7 personer utöver mottagaren. Hur många personer inkl. Dig själv läser Ditt exemplar av Miljötrender Bas: Har fått Miljötrender senaste året Vet ej; 35% 1 person; 41% 5 personer eller fler; 2% 4 personer; 3% 3 personer; 5% 2 personer; 14% Inte heller i denna fråga ser vi några stora skillnader mellan olika delmålgrupper. De kraftigaste avvikelserna ser vi bland de som arbetar kommunalt och de som bor i region Syd. I dessa grupper är det 2,1 läsare per tidning (1,1 utöver mottagaren). Gruppen 35 50 år är de som håller hårdast i sin tidning. Här är det 1,5 läsare per exemplar (0,5 utöver mottagaren). 8 av 10 (81 %) svarar att de har nytta av tidningen Miljötrender för sitt arbete. Frågan har följande formulering: 6. Har Du nytta av Miljötrender för Ditt arbete? Det är dock 7 procent som svarar Mycket nytta, medan merparten (73 %) svarar Någon nytta. Detta förhållande är i och för sig inte ovanligt för tidskrifter. 10

Har Du nytta av Miljötrender för Ditt arbete? Bas: Har fått Miljötrender senaste året Nej; 13% Vet ej; 6% Ej svar; 1% Ja, mycket; 7% Ja, något; 73% En större andel av männen (82 %) än av kvinnorna (78 %) svarar att de har nytta av Miljötrender. I åldersgruppen 35 50 år är det hela 89 procent, som svarar att de har nytta av Miljötrender. Det är 90 procent av de som arbetar inom kommuner som också ger det svaret. Vi ser en förbättring när vi jämför med resultatet för 2006. Då var andelen som svarade Nytta 72 procent, mot i år alltså 81 procent. Vi frågar också på vilket sätt man har haft nytta av sitt exemplar av Miljötrender. 7. På vilket sätt har Du haft nytta av Miljötrender? Nedan har vi listat de spontant avgivna svaren. 90 procent anger Kunskapskälla, 17 procent Kontakt med forskare och 6 procent svarar Hålla sig uppdaterad. Övriga svar ges av enstaka svarande. Kunskapskälla För kontakt med forskare Hålla sig uppdaterad/se vad som är aktuellt Överblick/Sammanfattande information Allmänt intresse 11

Uppslag/Tips Kunskapsbakgrund i undervisningen Arbete inom Naturskyddsföreningen Politiskt aktiv Sprida information från ett forskningsprogram/angående miljöarbete Inspiration och exempel på rapportering Se utbud av kurser 2.2.2 Bedömning av Miljötrender Inom området Bedömning av Miljötrender ber vi intervjupersonerna ta ställning till 6 olika frågor om Miljötrender. Flera av frågorna är uppbyggda med en huvudfråga och därpå följade delfrågor. Den första frågan inom området gäller en allmän beskrivning av Miljötrender och innehållet i Miljötrender, inom några centrala områden för en tidning eller tidskrift. Huvudfrågan har följande formulering och delfrågorna redovisas i diagrammet nedan. 8. Hur skulle Du vilja beskriva tidningen Miljötrender? Ge betyg på en skala från 1 till 4, där 1 är lägsta och 4 är högsta betyg. Vilket betyg ger Du tidningen Miljötrender vad gäller följande beskrivande ord? 12

Beskrivning av Miljötrender Bas: Har fått Miljötrender senaste året Trovärdig 56% 38% 4% 1% 1% Saklig 50% 44% 4% 1% Aktuell 46% 38% 11% 4% 1% Bra språk* 45% 45% 6% 3% 1% Intressant 25% 61% 4% 9% 1% Bra vinkel* 19% 55% 17% 8% 0% Öppen för synpunkter 5% 13% 76% 5% 1% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Högsta Högt Vet ej/ej svar Lågt Lägsta *Två av delfrågorna är förkortade i diagrammet: Lagom nivå på språket Bra vinkel på artiklar Övergripande ser vi att Miljötrender ges i huvudsak positiva omdömen. Ytterst få, om ens någon ger negativa svar. Fem av de sju områdena ges högt betyg av fler än 85 procent av de svarande. Om Miljötrender är öppen för synpunkter är, som vi ser det, svårt att besvara. För det första måste man ha prövat, till exempel med en artikel eller insändare. Det är endast mindre skillnader mellan de olika svarsgrupperna. Detta är naturligt när de sammantagna svaren är så homogena. Jämför vi med resultaten för 2006, kan vi genomgående se förbättringar. Andel högt betyg 2010 2006 Trovärdig 94 % 94 % Saklig 94 % 91 % Aktuell 84 % 79 % Intressanta ämnen 86 % 82 % Bra vinkel på artiklar 75 % 66 % Lagom nivå på språket 90 % 84 % Öppen för läsarnas synpunkter 18 % 13 % 13

Tabellen ovan visar på genomgående förbättringar från en hög nivå. Nästa fråga gäller Miljötrenders utformning. 9. Hur skulle Du vilja beskriva Miljötrenders utseende och formgivning? Ge betyg på en skala från 1 till 4 där 1 är lägsta och 4 är högsta betyg. Vilket betyg ger Du tidningen Miljötrender? Delfrågorna gäller vad man anser om utseendet och hur det är att hitta i tidningen. Omdömena är också här mycket positiva. Nära hälften ger högsta betyg och lika många ger ett högt betyg. Miljötrenders utseende och formgivning Bas: Har fått Miljötrender senaste året Snygg och trevlig 47% 42% 2% 7% 1% Lätt hitta i 42% 44% 7% 6% 1% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Högsta Högt Vet ej/ej svar Lågt Lägsta 9 av 10 tycker att Miljötrender ser snygg och trevlig ut. Kvinnorna (94 procent summa högt betyg) är något mer positiva än männen (86 procent summa högt betyg). När det gäller hur det är att hitta i Miljötrender är män och kvinnor helt överens (86 procent summa högt betyg i båda grupperna). De äldsta (51 år +) har lättare att hitta i Miljötrender än vad de yngsta har, 88 procent mot 78 procent. 14

Vi frågar också läsarna vad Miljötrender ska skriva mer eller mindre om. 10. Vill Du att Miljötrender ska vara mer eller mindre inriktad på följande områden? Hälften av alla läsare (48 56 %) anser att Miljötrender skriver lagom mycket om de områden vi tar upp i frågeformuläret. Till dem kommer de som svarar Vet ej eller som lämnar frågan obesvarad. Det som främst efterfrågas är nyheter, 40 procent vill läsa mer om nyheter. 35 procent vill läsa mer om reportage. Skriva mer eller mindre om Bas: Har fått Miljötrender senaste året Nyheter 40% 50% 9% 1% Reportage 35% 51% 13% 1% Debatt 25% 56% 13% 6% Syntes 27% 48% 24% 1% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Mer Bra Vet ej/ej svar Mindre Det är inga större skillnader mellan delmålgrupper i denna fråga. Vi kan se att de yngsta (18 34 år), vill läsa mer nyheter (57 procent mer) och de medelålders (35 50 år) vill läsa mindre debattartiklar (16 procent mindre). Vi frågar också om några mer specifika artiklar och artiklar med olika längd. 15

11. Miljötrender innehåller olika typer av artiklar. Hur intressanta eller ointressanta tycker Du att de olika artiklarna är. Bedöm de olika typerna av artiklarna på en fyrgradig skala där 1 står för Helt ointressant och 4 för Mycket intressant. Hur intressanta är olika artiklar Bas: Har fått Miljötrender senaste året På gång* 40% 39% 15% 6% Baksidan 18% 36% 28% 18% 1% Gästen 7% 33% 30% 28% Kortare artiklar* 36% 47% 11% 6% 0% Långa artiklar 25% 42% 13% 19% 1% In brief 8% 18% 24% 24% 27% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% *På gång inom fortlöpande miljöanalys. *Kortare artiklar och notiser Mycekt intressant Intressant Vet ej/ej svar Ointressant Helt ointressant Frågan om teman eller fritt innehåll väger över för teman. Hälften av mottagarna föredrar teman medan en av tre (32 %) skulle föredra fritt innehåll. 12. Skulle Du föredra att Miljötrender istället för teman hade ett mer fritt innehåll med blandade ämnen i varje nummer? 16

Föredrar Du fritt innehåll eller teman? Bas: Har fått Miljötrender senaste året Vet ej; 15% Ej svar; 1% Fritt innehåll; 32% Teman; 51% Det är främst de yngre läsarna som är mindre positiva till teman (43 %), samtidigt är andelen bland dem som svarar Vet ej hög (26 %). Sedan 2006 har andelen som önskar fritt innehåll minskat från 37 procent till 32 procent. Läsarna är också i huvudsak nöjda med djupet i artiklarna. Hälften (52 %) svarar Bra som det är. 26 procent vill ha mer djup i artiklarna och 18 procent vill ha mer övergripande artiklar. Frågan vi ställde har följande formulering. 13. Skulle Du vilja att Miljötrenders artiklar behandlar ämnesområdena mer djupt och ingående eller vill Du att artiklarna ska vara mer övergripande, allmänt informerande? 17

Vill Du att artiklarna ska vara djupa/ ingående eller övergripande/ allmänna? Bas: Har fått Miljötrender senaste året Mer övergripande, allmänt; 18% Vet ej/ Ej svar; 4% Djupt, ingående; 26% Bra som det är; 52% Jämfört med 2006 kan vi se att det är fler som önskar mer djupgående artiklar (från 20 procent till 26 %) och färre som vill ha övergripande artiklar (från 28 procent till 18 %). Andelen som tycker det är bra som det är har ökat något från 47 procent till 52 %. Vilket är då läsarnas sammanfattande omdöme om Miljötrender? 14. Hur vill Du sammanfatta Ditt omdöme om Miljötrender? 95 procent svarar att Miljötrender är en bra tidskrift. 34 procent svarar Mycket bra och 61 procent svarar Ganska bra. 18

Sammanfattande omdöme om Miljötrender Bas: Har fått Miljötrender senaste året Vet ej/ Ej svar; 4% Ganska dålig; 1% Mycket dålig; 0% Mycket bra; 34% Ganska bra; 61% När 95 procent av samtliga ger liktydiga svar är det av naturliga skäl inga större skillnader mellan delmålgrupper. Vi kan dock se en marginell förbättring sedan 2006, då var andelen som svarade bra 92 procent, andelen Mycket bra var 32 procent mot nu 34 procent. 2.2.3 Miljötrender i olika kanaler Vi ställer fyra frågor om olika kanaler för Miljötrender. Den första frågan gäller på vilket sätt man vill ta del av tidningen. 15. På vilket sätt föredrar Du att ta del av Miljötrender? Du kan välja flera svar. Den t ryckta formen föredras av nästan alla. De svarande har fått ange flera svar, men 85 procent svarar Tryckt tidning. Elektronisk form förordas av en av tre (33 %), nyhetsbrev 18 procent+ PDF 15 %). 19

100% Hur vill Du ta del av Miljötrender Bas: Samtliga 90% 85% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 18% 15% 0% 1% 2% Tryckt tidning Nyhetsbrev, e-post PDF på webben Nyhetsbrev, tryckt Ej svar Inte heller här ser vi några större skillnader mellan olika grupper av svarande. De yngre är mer positiva till nyhetsbrev med e-post (29 %) och något mindre positiva till tryckt tidning (83 %). 2006 var det 94 procent som förordade tryckt tidning. En minskning med nära 10 procent. Vi frågar om man känner till att Miljötrender också finns på webben. 16. Känner Du till att Miljötrender också finns på webben (www.slu.se/miljotrender)? Det är en av tre (35 %), som känner till att Miljötrender också finns på webben. Den kunskapen är högre bland män och de över 50 år, 39 procent i båda grupperna. 20

Känner till Miljötrender på webben Bas: Samtliga Vet ej; 4% Ja; 35% Nej; 60% Det är dock få som läser Miljötrender på webben. 14 procent av samtliga och 40 procent av dem som vet att den finns på webben. 17. Läser Du tidningen Miljötrender på internet? 21

Läser Du Miljötrender på internet? Bas: Samtliga Ja, regelbundet; 1% Ja, ibland; 4% Ja, enstaka tillfällen; 9% Nej; 84% Läser Du Miljötrender på internet? Bas: Känner till Miljötrender på internet Ja, regelbundet; 2% Ja, ibland; 13% Nej; 60% Ja, enstaka tillfällen; 25% Merparten av samtliga vet inte om det är lätt eller svårt att finna Miljötrender på webben. De som vet att tidningen finns där tycker att det är lätt att hitta den. 22

18. Tycker Du att det är lätt eller svårt att hitta Miljötrender på internet? Lätt eller svårt att finna Miljötrender på internet Bas: Samtliga Lätt; 15% Svårt; 5% Vet ej; 77% Lätt eller svårt att finna Miljötrender på internet Bas: Känner till Miljötrender på internet Vet ej; 44% Lätt; 42% Svårt; 14% 23

2.2.4 Bakgrundsfrågor om den intervjuade I denna del av rapporten redovisar vi svarspopulationens fördelning över bakgrundsfågorna i formuläret. Svaren redovisas i grafisk form eller med hänvisning till tabellmaterialet i bilaga 1. 19. Vilken är Din arbetsplats? Se tabeller bilaga 1. 20. Vad har Du för befattning? Se tabeller bilaga 1. 21. Ålder? Ålder Bas: Samtliga Ej svar; 1% 18-34 år; 15% 51 år+; 54% 35-50 år; 29% 24

22. Kön Kön Bas: Samtliga Ej svar; 1% Kvinna; 46% Man; 53% 2.2.5 Öppna och fria svar Frågeformuläret avslutas med en helt öppen och fri fråga, där läsarna själva kan ge synpunkter till Miljötrender. Det är 30 procent av de svarande som har lämnat svar. 23. Har Du några andra synpunkter på Miljötrender? Vad kan man göra för att förbättra tidningen? Är det något ämne eller område som Du skulle vilja läsa mera om? Svaren redovisas obearbetade i bilaga 2. 25

3. ANALYS OCH KOMMENTARER ARS Research AB har genomfört denna läsvärdesmätning för tidskriften Miljötrender. ARS genomförde även den läsvärdesundersökning som Miljötrender lät genomföra 2006. Det sammanfattande resultatet är att Miljötrender är en uppskattad tidskrift och att de fina resultaten från 2006 har förbättrats. Från årets undersökning kan vi se att läsningen av Miljötrender har ökat något sedan 2006. I år läser man sitt nummer av Miljötrender i cirka 24 minuter i genomsnitt. De kvinnliga läsarna ägnar sin tidning lite mer tid än vad männen gör. Det är i genomsnitt 1,7 läsare per exemplar av Miljötrender, så det finns kanske möjlighet att öka upplagan något. Dock är det anställda i kommuner och de yngsta som i störst utsträckning delar med sig av sin tidning. 8 av 10 läsare svarar att de har nytta av Miljötrender i sitt yrke. Detta är ett mycket gott betyg. Studerar vi resultaten över olika delmålgrupper, ser vi att resultaten är mycket homogena. Detta är naturligt då många resultat är mycket positiva. Tycker alla lika, är det svårt att se skillnader mellan grupper. Vi kan dock se att det ibland är skillnader mellan svaren från kvinnorna och svaren från männen. Det är också så att de medelålders (35 50 år) ibland avviker från de sammantagna svaren, men vi kan inte se några riktigt tydliga svarsmönster. Bedömningen av Miljötrender som publicistisk är mycket goda. Vi kan också konstatera ett förbättrat resultat, från en redan hög nivå. Den grafiska utformningen är bra. Läsarna hittar i sin tidning och tycker att den är snygg och trevlig. Man är allmänt nöjd med innehållet. Möjligen önskar sig läsarna mer nyheter. I denna anda är också resultatet att man hellre önskar sig kortare artiklar än längre, även om de motsatta önskemålen också finns. 26

Avslutningsvis kan vi se att 95 procent av läsarna anser att Miljötrender är en bra tidning. Det är en förbättring sedan 2006 (92 %). Vi kan glädja oss åt att det är andelen som ger högsta betyg som har ökat, med 2 procentenheter. Läsarna av Miljötrender vill även i fortsättningen ha sin tidning i tryckt pappersformat. Det är få som läser Miljötrender på webben. ARS Research AB Stockholm 2010-06-03 Michael Söderström Bilagor: Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Tabeller Listade öppna svar Frågeformulär ARS:s presentationsbroschyr 27