Båtplatser och hamnar i Kungälvs kommun Juli 2014
Sammanfattning I Kungälvs kommun finns det cirka 6000 båtplatser, varav 4789 på bryggor med minst 6 båtplatser. Uppskattningsvis står lite drygt 1100 personer står i kö för båtplats och kommunens genomsnittliga kötid är 11,1 år. För hamnarna Marstrand och Nordön är motsvarande siffra 6 respektive 10 år. Cirka 300 av personerna i kö får dock hyra i andrahand. Det finns lediga båtplatser i kommunen, men dessa är ofta för grunda för annat än ekor. Den genomsnittliga kostnaden för en båtplats i kommunen är 3040 kr per år. Inventeringen innefattade 52 hamnar, varav hälften har färre än 50 platser. Marstrand och Nordön disponerar tillsammans över hälften av båtplatserna i kommunen. Majoriteten av hamnarna drivs genom föreningar som ofta är kopplade till samfälligheter eller bostadsområden. Detta gör att knappt hälften av båtplatserna i kommunen är tillgängliga för samtliga kommuninvånare. Flera av hamnarna har planer på utbyggnation, om samtliga genomförs skulle det resultera i cirka 200 nya båtplatser. Då är inte kommunal exploatering kring Marstrand-Koön medräknad. Båtpooler samt båtplatser på land bör undersökas som möjligheter att ge fler chans till båtliv. 2
Innehållsförteckning 1. Bakgrund och syfte 4 2. Metodbeskrivning 4 3. Resultat 5 3.1. Båtplatser 6 3.1.1. Småbåtsplatser 6 3.2. Hamnstorlek 7 3.3. Organisationsform 8 3.4. Båtplatskostnader 9 3.5. För vem? 10 3.6. Båtplatsköer och andrahandsuthyrning 11 3.7. Hamnfaciliteter 3.7.1. Bryggtyper 12 3.7.2. Livbojar och stegar 12 3.7.3. El, vatten och toaletter 12 3.7.4. Avfallshantering och vinterförvaring 12 3.7.5. Sugtömning 13 3.7.6. Sjösättning och upptagning 13 3.7.7. Spolplattor 13 3.7.8. Parkering 14 3.7.9. Badstränder 14 3.7.10. Muddring 14 3.8. Utbyggnadsplaner 14 4. Diskussion 15 Bilaga 1 16 Referenser 17 3
1. Bakgrund och syfte I enlighet med översiktsplanen ställer sig kommunen positiv till att bevara och vidareutveckla mindre hamnanläggningar längs med kusten, förutsatt att det inte står i konflikt med annan vattenanvändning. För fortsatt arbete med detta behövs det dock ny och uppdaterad kunskap om Kungälvs hamnanläggningar samt båtplatsbehovet. Följande syfte beskriver målet med projektet. Att få en bättre bild av båtplatsbehovet i kommunen och öka kunskapen om hamnanläggningarnas standard. 2. Metodbeskrivning I början av mars 2014 sammanträdde representanter från olika delar av kommunens samhällsbyggnadskontor för att diskutera projektets syfte och utformning. Begränsningen sattes till att enbart räkna med båtplatser tillhörande bryggor med minst 6 båtplatser. En båtplats ansågs vara En förtöjningsplats vid brygga med möjlighet till akterfäste där en normalstor eka kan ligga utan att hamna på botten vid lågvatten eller vad hamnrepresentanter räknade som båtplats i sin hamn. För att kunna göra en bättre bedömning av båtplatsbehovet inbegrep även projektet att försöka få in namnlistor från de största båtplatsköerna. En första översikt för att hitta hamnarna gjordes via satellitbilder. Under projektets gång lades det till/togs det bort hamnar från listan. Vid översikten prickades även de hamnar med färre än sex båtplatser in för att kunna uppskatta hur många båtplatser som finns totalt. Hamnarna numrerades från norr till söder för strukturens skull. Nästa skede var att försöka identifiera hamnarna man hittat på satellitbild, samt hitta kontaktuppgifter till hamnen via fastighetsägare och Google. Då inventeringen innefattade kartläggning av båtplatsköerna var det nödvändigt att komma i kontakt med en hamnrepresentant för varje hamn. Brev om besökstid skickades ut en vecka i förväg till de hamnar där kontaktuppgifter hittats. Uppskattningsvis hittades kontaktuppgifter till hälften av hamnarna innan inventeringen drog igång. Vid samtliga hamnbesök användes en inventeringsmall för en likvärdig bedömning, se Bilaga 1. Om ingen hamnrepresentant mötte upp (vilket var fallet i ungefär hälften av besöken dit brev skickats) fästes ett anslag om att besök hade ägt rum och att man gärna fick kontakta projektansvarig. Om kontaktuppgifter fanns ute vid hamnen noterades självklart det. Innan midsommar var responsen på anslagen dålig, men efter helgen återkopplade cirka en tredjedel. Många av hamnarna fotograferades även för dokumentation. I de fall där hamnrepresentant saknats gällde det att försöka få kontakt med hamnen via mejl eller telefon för att komplettera saknade uppgifter. Projektet Kustzonsplanering och Landsbygdsutveckling i norra Bohuslän genomförde en inventering av båtplatserna i kommunerna Lysekil, Munkedal, Sotenäs, Strömstad och Tanum under perioden 2007-2009 i. Även Göteborg presenterade 2007 siffror på antalet båtplatser i sin kommun ii. I resultatet och analysen av Kungälvs inventering används data från ovannämnda rapporter för att jämföra över kommungränserna. Då begränsningen av antalet båtplatser per brygga (>=6) skiljer sig mellan Göteborg och övriga kommuner finns inte Göteborg representerad i tabelldata som presenteras i resultatet. Hänsyn ska tas till att uppgifter från dessa rapporter är några år gamla. Totalt tog projektet 250 timmar att genomföra. 4
3. Resultat 52 hamnanläggningar uppfyllde kraven för att vara med i inventeringen. Nedan listas hamnarna samt de hamnar som besöktes på de större öarna. Karta 1. Inventerade hamnar 1. Norra Aröds hamn 2. Namn saknas 3. Vadholmens bryggfö. 4. Gyldenlöwa bryggfö. 5. Namn saknas 6. Aröds samfällighetsfö. 7. Krons Brygga 8. Bostadsfö. Årsnäs 9. Råholmens bryggor 10. Olaussons brygga 11. Rörtången 12. Arnes Pir 13. Strandföreningen 14. Lökebergs småbåtshamn 15. Mellangården 16. Saltskärsvägen 17. Tjuvkils småbåtshamn 18. Spaghamn 19. Kockholmen 20. KMS Nordön 21. Instölid ideell förening 22. Tjällvikens stugförening 23. Bryggan i Skuteviken 24. Djupudden 25. Ingelas brygga 26. Instön UPA 27. Hedens eko. förening 28. Otterlyckan 29. Instö hamn 30. Marstrand 31. Ringens varv 32. Postbryggan 33. Tjuv kile hamnförening 34. Lycke småbåtshamn 35. Tofta 36. Hjelms bryggor 37. Kovikshamn norra 38. Kovikshamn södra 39. Sjöhåla båtförening 40. Sundhammars Marina 41. Vedhall 42. Glöskärs byalag 43. Brattegården 44. Dalens Båtklubb 45. Vråkärrs båtklubb 46. Korseberget 47. Västvarv 48. Patrikssons varv 49. Gillholms marina 50. ROTH Marine 51. Runsvallens båtklubb 52. Kungälvs småbåtshamn 53. Gulf 54. Lövön 55. Brattön 56. Klöverön 57. Klöveröns gästhamn 58. Fjällsholmen 59. Brunskär 5
3.1 Båtplatser Inventeringen visade att det totalt finns nästan exakt 6000 båtplatser i kommunen. Detta inkluderar 351 gästhamnsplatser 1, 391 platser på större bryggor på öarna 2, ett 30-tal båtplatser kopplade till serviceverksamhet samt uppskattningsvis 130-150 platser på mindre bryggor. De återstående 4789 båtplatserna finns vid bryggor större än sex båtplatser på fastlandet. Nedan ser vi data från inventeringen jämfört med kommunerna i Kustzonsprojektet. Antal båtplatser totalt 5869 5643 5196 4217 4789 3912 Antal kommunala båtplatser 556 1521 1779 2203 0 1167 Sotenäs Strömstad Tanum Lysekil Munkedal Kungälv Figur 1. Antalet båtplatser i respektive kommun tillhörande bryggor med minst 6 båtplatser. Motsvarande siffra för Göteborgs Stad var 18 700 år 2007 (med 10 platser som undre gräns). Sotenäs Strömstad Tanum Lysekil Munkedal Kungälv Figur 2. Munkedal är den enda kommunen som saknar kommunala båtplatser. I jämförelsen kommer Kungälv på fjärde plats i antalet båtplatser totalt. Kungälv har 8,80 kommuninvånare per båtplats och 28,2 båtplatser per kilometer kuststräcka, vilket är lite fler respektive färre än snittvärdet 3. Även antalet kommunala båtplatser ligger lite under snittet. Större båtplats 92% Småbåtsplats 8% Diagram 1. Andelen småbåtsplatser 3.1.1 Småbåtsplatser Värt att notera är andelen små båtplatser i kommunen, det vill säga båtplatser där uppskattningsvis bara ekor utan styrpulpet kan lägga till. Till dessa båtplatser är efterfrågan generellt lägre och i många hamnar finns det dessutom lediga småbåtsplatser. Uppskattningsvis 8 % av de inventerade båtplatserna (vilket motsvarar cirka 380 stycken) kan räknas som en småbåtsplats. Utan någon exakt data som grund uppskattas cirka en tredjedel av dessa platser vara outnyttjade. 1 Gästhamnsplatser finns idag i Marstrands småbåtshamn, Kungälvs småbåtshamn och Klöveröns båtvarv. Även KMS Nordön tillhandahåller gästhamnsplatser men bara då ordinarie båtplatsägare inte nyttjar platsen. 2 Öar som inventerats är Lövön, Brattön, Klöverön, Fjällsholmen och Brunskär. 3 Övriga kommuners värden: Sotenäs 2,8;62,6, Strömstad 4,8; 32,4, Tanum 4,7; 31,7, Lysekil 4,7; 35,2, Munkedal 21,77; 22,2. Kuststräckan på öar är inte medräknad. 6
3.2 Hamnstorlek I Kungälvs kommun varierar storleken på hamnarna mycket. Många är små med bara ett 20-tal platser och bara sju hamnar har fler än 100 båtplatser. Nedan följer karta och diagram för att illustrera storleksfördelningen. Karta 2. Fördelningen av stora och små hamnar. Båtplatsfördelning Hamnstorlek 4% 14% 6 till 20 21 till 50 51 till 100 101 till 250 16 18 11 50% 16% 1000 till 1300 5 2 16% 6 till 20 21 till 50 51 till 100 101 till 250 1000 till 1300 Diagram 2. Hälften av båtplatserna i Kungälv finns i de stora hamnarna Marstrand och Nordön. Figur 3. De flesta hamnarna i Kungälv har färre än 50 båtplatser. 7
3.3 Organisationsformer En majoritet av de inventerade hamnarna är föreningsdrivna genom samfällighetsföreningar eller ideella föreningar. Det är i stor utsträckning dessa hamnar som redovisades som små på föregående sida. Föreningen KMS Nordön är undantaget då föreningen driver den näst största hamnen med sina 1261 båtplatser. Utöver föreningsdrift (30) förekommer även aktiebolag (7), stiftelse (1), kommunal-(2) samt privat drift (12 4 ). Fem av de sju aktiebolagen har serviceverksamhet såsom motorservice och upptagning, fyra av dessa är lokaliserade längs med Nodre Älv och har en kundkrets även utanför kommunen. Instö hamn och Sundhammars Marina är aktiebolag utan serviceverksamhet. Karta 3. Instö hamn, Sundhammars Marina, Västvarv, Patrikssons varv, ROTH Marine, Gillholms Marina och Ringens Varv är hamnarna med organisationsformen aktiebolag. Även Klöveröns Båtvarv är ett aktiebolag men är inte med på kartan då det inte ligger på fastlandet. Kungälvs kommun har två anläggningar; Marstrands hamn och den betydligt mindre Kungälvs Småbåtshamn. Totalt erbjuder kommunen 1167 båtplatser för kommuninvånarna, vilket motsvarar en fjärdedel av utbudet. I Tofta driver Västkuststiftelsen en liten hamnanläggning med 12 båtplatser för boende på Kråkerö. 4 För objekt 46, Korseberget, saknas data om organisationsform, utbyggnadsplaner m.m. Istället har det gjorts ett antagande att hamnen är privat och bara är tillgänglig för närboende. 8
Båtplatser och organisationsform Mindre förening 1535 Kommunala 1167 KMS Nordön 1261 Aktiebolag 206 Privatdrivna 620 Diagram 3. Mer än hälften av kommunens båtplatser drivs av föreningar, varav KMS Nordön är den absolut största aktören. 3.4 Båtplatskostnader Medelkostnaden för en båtplats i kommunen ligger på 3040 kr per säsong 5, beräknat från ett stort variationsspann. Från någon hundralapp om året för föreningsskötta båtplatser kan man få betala flera tusenlappar för en liknande plats vid något av varven. I vissa fall har båtplatsägaren även betalat en engångssumma för att bli andelsägare i föreningen. De kommunala platserna kostar i snitt 750 kr breddmeter, vilket placerar Kungälv på plats 35 av 58 i billigaste kustkommunen i Sverige 6iii. Snittkostnad båtplats Snittkostand båtplats 10000 9000 8000 7000 6000 5000 4000 3000 2000 1000 0 0 50 100 150 200 250 Antalet båtplatser i hamnen Figur 4. Diagrammet visar spridningen av snittkostnader hos olika stora hamnar. Marstrands småbåtshamn och KMS Nordön ligger utanför intervallet i diagrammet på grund av sin storlek. 5 Beräknat genom att multiplicera kostnaden med antalet båtplatser i hamnen, därefter summerat ihop värdet från alla hamnar och slutligen dela med det totala antalet båtplatser i kommunen 6 Billigast var Arboga med 100 kr breddmetern och dyrast var Malmö med 1632 kr breddmetern. 9
3.5 För vem? KMS Nordön är en av de fåtal hamnarna där vem som helst får ställa sig i båtkö och ha sin båt. Undantag aktiebolagen och de kommunala hamnarna prioriterar nästan samtliga hamnar närboende. Även på Marstrand fördelas 30 % av de lediga båtplatserna till närboende. I diagrammet nedan påvisas att nästan hälften av platserna i kommunen är tillgängliga för samtliga kommuninvånare. Tillgänglighet Vem som helst 45% Närboende prioriteras 55% Diagram 4. Av 4789 båtplatser i kommunen är 2140 tillgängliga för alla att söka Karta 4. Röda och blå prickar representerar hamnar där närboende prioriteras respektive där endast närboende får ha båt. Där närboende prioriteras tillhör ungefär 90 % av platserna närboende. Svarta prickar är hamnar som är tillgängliga för alla i kommunen. För hamnar som är öppna för alla kommuninvånare är tillgänglighet viktigt. Marstrand, Ringens Varv, Instö hamn, Nordön, Kockholmen, ROTH Marine, Gillholms Marina och Kungälvs småbåtshamn har närhet till relativt regelbunden kollektivtrafik under sommarhalvåret och har markerats i kartan nedan. Alla dessa hamnar med undantag Marstrand har även kunder utanför kommungränsen. På Nordön uppskattas bara hälften av båtplatsägarna vara kommuninvånare. Karta 5. Allmänna hamnar med kollektivtrafikförbindelse ligger på väg ut mot Marstrand eller i Nordre Älv. 10
3.6 Båtplatsköer och andrahandsuthyrning Summan av samtliga hamnars kölistor i kommunen uppgår till 1216 personer. Då kölistor från Rörtången, Tjuvkil, Marstrand, Nordön och Sundhammar jämfördes uppskattade man att kön kunde reduceras med ett 50-tal personer, då några var uppskrivna på flera kölistor samtidigt. Om flera listor varit tillgängliga hade den totala kölängden antagligen kunnat kortas ytterligare. En annan orsak till kölistornas längd kan vara att många verkar stå i kö utan att vara i behov av båtplats. Exempelvis kan man ha fått en båtplats på annat håll utan att stryka sig från andra listor. Vissa hamnar undviker enkelt detta fenomen genom att ta ut en köavgift på någon hundralapp per år. Karta 6. Prickarnas storlek motsvarar kölängden. De absolut längsta köerna finner man till Marstrand och Nordön med 380 respektive 500 personer i kö. Här kan det ta mellan 6 och 10 år innan man får en plats. Andra hamnar med ganska långa kölistor är Rörtången och Hjelms bryggor. Det ska dock betonas att korta köer inte har någon direkt koppling till kort kötid. Mindre hamnar har mindre rullans och får kanske bara någon enstaka plats ledig per säsong. Det är ofta här det är som längst kötid. Rullansen av förstahandsplatser i kommunen beräknas vara runt 100 per år, varav Nordön och Marstrand tillsammans står för ungefär hälften. Vid beräkning av den genomsnittliga kötiden i kommunen erhålls ett värde på 11,1 år om man idag skulle ställa sig i en slumpvis vald båtplatskö 7. Samtidigt upplever ett antal hamnägare att trycket ändå minskat något det senaste åren 8. Något som uppkommit under inventering är att storleken på kommuninvånarnas båtar är ett stort hinder när man vill skaffa båtplats. Även om hamnarna kan erbjuda plats är det inte alltid att platsen är tillräckligt stor. Den vanliga båtplatsen på 2,5 breddmeter tillgodoser inte längre alltid behovet. Detta har resulterat i att många hamnar idag har separerade kösystem beroende på hur stor båt man har. Andrahandsuthyrning av båtplatser är en vanligt förekommande företeelse bland kommunens hamnar och ett sätt att utnyttja kapaciteten till fullo. Ur inventeringen har det framkommit att runt 330 båtplatser i hyrs ut på detta sätt varje år. Det är vanligt att hamnarna kräver att båtplatsägaren ska stå i kö till förstahandsplats i hamnen för att få hyra, men i vissa hamnar är det helt upp till båtplatsägaren. Uppfattningen är ändå att andrahandsuthyrningen är etablerad och välfungerande i kommunen och bör ses som en viktig pusselbit i arbetet för att tillgodose båtplatsbehovet. Sammankopplar man andrahandsuthyrning och dubbla kölistor med den totala båtplatskön kvarstår ungefär 850 personer i kö utan båtplats, varav 750 med anknytning till Kungälv. (kötid antal köare) 7 hamnar Beräknades genom antal i köare i kommunen totalt 8 Det finns ingen uppgift om hur mycket köerna minskat och det var som sagt inte alla hamnägare som upplevt detta. 11
3.7 Hamnfaciliteter 3.7.1 Bryggtyper Under inventeringen noterades antalet bryggor i hamnanläggningen, vanligtvis fanns det bara en eller två. Mer än hälften av de besökta bryggorna i kommunen är pålbryggor, samtidigt som det successivt verkar ske en övergång till flytbryggor i de flesta hamnar. Bryggtyper Flytbrygga Pålbrygga 3.7.2 Livbojar och stegar I enlighet med räddningstjänstens riktlinjer bör Diagram 5. 40 % av bryggorna är flytbryggor. livbojar finnas tillgängliga vid samtliga hamnanläggningar, samt räddningsstege där behov finns. 33 av 52 hamnar hade tillgängliga livbojar medan endast 18 hamnar hade räddningsstegar. Dock kan behovet av räddningsstege variera, det är då räddningstjänstens uppdrag att bedöma om tillgången är tillfredsställande. Båtplatser med el- och/eller vattentillgång Inget 24% El 8% Vatten 7% Vatten och el 61% Diagram 6. Då facilitetsnivån ofta ökar med ökande hamnstorlek har tre femtedelar av båtplatserna i kommunen nära till både el och vatten. 3.7.3 El, vatten och toalett Elva hamnar i kommunen har både el och vatten i anslutning till båtplatserna, sju har bara el och två har bara vatten. Om man däremot använder båtplatser istället för hamnar som bas ökar tillgängligheten drastiskt. Det är få hamnar som har toaletter till båtplatsägare, Marstrand, KMS Nordön, Lökeberg, Rörtången, Hjelms bryggor, Kovikshamn norra, Dalens båtklubb och hamnarna med varvsverksamhet är undantagen. Bryggorna ute på Vadholmen i norra Kungälv har dock den kommunala toaletten kopplad till badplatsen i närheten. 3.7.4 Avfallshantering och vinterförvaring Soptunnor för hushållssopor tillhör ovanligheterna, endast 12 av hamnarna har detta. Hantering av miljöfarligt avfall är också relativt ovanligt men finns hos de flesta större anläggningar. Undantaget är Västvarv och Patrikssons varv som hänvisar till Kärna miljöstation. I samband med vinterförvaring kan det vara extra angeläget att hamnen har fungerande avfallshantering, se kartan till höger. I många föreningsstadgar står det dock att varje båtplatsägare ansvarar för sitt personliga avfall. En majoritet av vinterförvaringen sker på gräs eller grusytor. Karta 7. Vinterförvarande hamnar med eller utan miljöstation. 12
3.7.5 Sugtömning Från och med 1 april 2015 kommer det vara förbjudet att tömma toalettavfall i havet. I samband med det har trycket ökat på kommunens hamnar att erbjuda sugtömning av båttoaletterna. Det är Transportstyrelsen som kommer att ansvara för tillsyn av detta, men än så länge saknas tydliga riktlinjer kring vilka hamnar som måste anskaffa en anordning. I nuläget finns det sex stycken i kommunen; två på Marstrand, två på Nordön, en vid Ringens varv och en vid ROTH Marine. Vedhall har fått LOVA-bidrag 9 för sugtömning och vid Kungälvs småbåtshamn planeras ytterligare en anläggning. Förutsatt att ingen båtägare olagligt släpper ut sitt toalettavfall är det osäkert om dessa anläggningar kommer att räcka för att täcka behovet. Många hamnar väljer att avvakta i väntan på tydligare restriktioner, då installation och drift av sugtömning inte är gratis. 3.7.6 Sjösättning och upptagning När större båtar ska lyftas upp eller ner i vattnet behövs kranar eller truckar som kan hantera ett många ton. Lyftanordningar som dessa finns på 11 ställen i kommunen, inklusive i Marstrand för de kommunala båtplatserna 10. Ramper fungerar bra för sjösättning av mindre båtar och finns vid 19 platser runtom i kommunen 11. Det finns ett utbrett samarbete mellan hamnar och båtplatsägare gällande sjösättning och upptagning. Det går oftast utmärkt att sjösätta sin båt med kran eller truck i en annan hamn än sin egen och hamnar som har ramper låter ofta utomstående nyttja den i utbyte mot en mindre avgift. Rörtången, Nordön och Marstrand är exempel på hamnar där vem som helst får lägga i sin båt. 3.7.7 Spolplattor I samband med båtupptagning spolas båtbotten för att få bort alger m.m. Då är det vanligt att giftig bottenfärg sköljs med ut i vattnet. För att förhindra allt för höga giftkoncentrationer i hamnvattnet har en del hamnar installerat spolplattor där det använda vattnet renas innan det går vidare ut i havet. Havs- och vattenmyndighetens riktlinjer uppmanar hamnar med fler än 30 tvättar per år att installera reningsanläggningar iv. Ringens varv, Marstrand, Nordön, Gillholms Marina och ROTH Marine har spolplattor. I skrivandets stund har Patrikssons Varv tillsammans med Västvarv fått LOVA-bidrag för spolplatta men ännu inte bygglov. En relativt allmän uppfattning bland hamnarna verkar vara att spolplattor är för dyra i proportion till effekten. När det gäller spolplattor, sugsstationer och hantering av avfall är det en fråga för miljömyndigheten att bedöma behov av kompletterande åtgärder. Bild 1. Spolplatta på KMS Nordön. I bakgrunden syns sjösättning av båt med kran. 9 LOVA-bidrag delas ut till lokala vattenvårdsprojekt av länsstyrelsen 10 Kran/truck finns vid Nordön, Marstrand, Ringens varv, Lycke Småbåtshamn, Kovikshamn Norra, Arnes pir, Vråkärr, Västvarv, Patrikssons Varv, Gillholms marina och Roth Marine. 11 Ramp finns vid följande hamnar; Aröds samfällighetsförening, Årsnäs, Rörtången, Lökeberga, Tjuvkil, Nordön, Ingelas brygga, Instön UPA, Marstrand, Tjuv Kile Hamnförening, Lycke småbåtshamn, Tofta, Hjelms bryggor, Kovikshamn södra, Sundhammar, Vedhall, Brattegården, Dalens båtklubb och Runsvallens båtklubb. 13
3.7.8 Parkeringsplatser 32 av hamnarna har parkeringsplatser i anslutning till hamnen. Ofta är det på närliggande gruseller gräsytor. 3.7.9 Badstränder I kommunens översiktsplan ställer sig kommunen positiv till utbyggnad av hamnanläggningar så länge det inte stör annan vattenanvändning. Med det syftet gjordes därför en förteckning över hamnar med närliggande badstrand: Vadholmens bryggor Rörtången Strandföreningen Lökeberg Nordön Tjällviken Instön UPA Kovikshamn Sundhammar 3.7.10 Muddring På många ställen i kommunen är det långgrunt, vilket gör att muddringsbehovet ökar. Totalt 16 av 52 hamnar muddrar regelbundet eller skulle behöva muddra för att bevara hamnens kapacitet. För muddring behövs tillstånd vilket inte alla hamnar får. I det sammanhanget kan det vara ett problem att Kungälv saknar en godkänd plats för tippning av muddermassor. 3.8 Utbyggnadsplaner Det stora trycket på båtplatser i kommunen gör att en del hamnar överväger expansion för att öka kapaciteten. Kommunala projekt kring Marstrand såsom byggnation av vågbrytare och eventuell exploatering av Mjölkekilen i samband med Entré Marstrand förväntas kunna öka kapaciteten rejält. Lökebergs utbyggnadsplaner gällande vågbrytare, nya flytbryggor och ett 60-tal parkeringsplatser ligger för närvarande hos Miljödomstolen. Även Vedhall har sedan 2003 jobbat för att expandera hamnen med ett 70-tal platser. Andra aktörer som vill utöka med några platser är Råholmens bryggor, Rörtången, Bryggan i Skuteviken, Djupudden, Tofta och Årsnäs. Därutöver planerar både Västvarv, Gillholms Marina och ROTH Marine utbyggnad för förvaringshallar. ROTH Marine vill också införa sommarförvaringsplatser där båtägare innan utfärden beställer sjösättning. På så vis kan fler båtplatser skapas. Om man räknar med att utbyggnadsplanerna blir verklighet kan man uppskatta att ungefär 200 nya båtplatser kommer skapas exklusive påtänkta båtplatser vid Marstrand-Koön. Dessutom finns det hamnägare som uppgett att de inte vill bygga ut själva men som kan tänka sig låta kommunen göra det på deras mark 12. 12 Exempelvis Kockholmen, Ingelas brygga och Brattegården. 14
4. Diskussion De 6000 båtplatserna i kommunen räcker inte för att tillgodose efterfrågan, Kungälv behöver fler båtplatser. I nuläget finns det flera aktörer som är villiga att utöka sin verksamhet, något som inte alltid är lämpligt ur miljö-eller planeringssynpunkt. Utbyggnad av hamnanläggningar hamnar ofta i konflikt med naturvärden såsom strandskydd och naturreservat. Vad kan det finnas för alternativa lösningar på båtplatsproblemet, om man inte vill bygga ut? Systemet kring sommarförvaring med förbeställd sjösättning som ROTH Marine har påbörjat är ett intressant förslag. Där kan man ha upp till 200 båtplatser på land, kunden behöver bara höra av sig en kort tid innan hen vill ge sig av, så att båten kan sjösättas och läggas på någon av de tillfälliga platserna. Detta bör man följa upp. Även hamnverksamheten i Marstrand har tankar kring båtplatser på land, men där sköter istället privatpersonen sjösättningen via ramp. Företaget Seawave har utvecklat en sjösättningsmaskin som är mer lätthanterlig än bil och som kan delas mellan flera båtplatsägare, denna teknik skulle kunna passa här. Generellt är just båtplatser på land ett bra alternativ; mindre tillsyn och bottenmålning behövs inte. Den stora nackdelen är att det i många fall saknas tillgänglig förvaringsyta för båtar. Båtpooler är en annan modell Seawave har arbetat med, senast samarbetade de med HSB i Stenungsund. Om båtlivet är redo för båtpooler får man vänta och se, men tanken är ganska lockande. Tänk om alla 380 som köar till Marstrand genom köavgiften fick tillgång till en båtpool? För att korta kötiden har diskussioner om en gemensam båtkö på kommunal nivå förts. Där skulle man enklare kunna matcha båtplats mot båtstorlek, och på så sätt få in fler personer. Det är dock tveksamt om detta skulle fungera i praktiken. Däremot kanske det skulle kunna tillämpas för de mindre båtplatserna som ligger tomma, en liten båtplats kan i vissa fall vara bättre än ingen alls. 15
Bilaga 1. Inventeringsmall småbåtshamn Formella uppgifter Hamnens namn Numreringsnummer Kontaktuppgifter Organisationsform Fastighetsbeteckning Bryggor och båtplatser Antal bryggor Typ av bryggor Tillträde och köregler Antal båtplatser Varv ekstora Kostnad båtplats Rullans förstahandsplats Andrahandsuthyrning Hur många står i kö Namnlista Servicefaciliteter Tillgång dricksvatten Tillgång el till båt Toalett hamnbesökare Offentliga soptunnor Miljöstation Parkeringsplatser Vinterförvaringsplatser Livboj Möjlighet toalettömning Lyftkran Krävs muddring Ramp Spolplatta Planer utbyggnad Kollektivtrafik Stege 16
Referenser i Rapport Båtplatsgruppen, Rapport från projektet Kustzonsplanering och Landsbygdsutveckling i norra Bohuslän, B. Gustafsson och A. Svedberg, 2009. ii Småbåtshamn- inventering, Förslag till Översiktsplan för Göteborg- ÖPXX, Samrådshandling. iii Årets båtkommun 2011, Delresultat- kostnad för båtplats i kommunal anläggning, Sweboat 2011. iv Bottentvättning av fritidsbåtar, Riktlinjer 2012, Havs- och vattenmyndigheten 2012:10 Författare Helena Helgegren 17