Öckerö kommun PROGRAM FÖR KRISBEREDSKAP 2015-2018 Antaget kommunfullmäktige 2015-09-10 KF 88/15 Dnr. 110/15 1
Förord M ålet för det svenska samhällets gemensamma säkerhet är att skydda befolkningens liv och hälsa samt samhällets funktionaliteter, men också att värna om Sveriges förmåga att upprätthålla landets grundläggande värden som demokrati, rättssäkerhet och mänskliga fri- och rättigheter. Målet för Sveriges krisberedskap är därför att minska risker för, och konsekvenser av, allvarliga störningar, kriser och olyckor. Krisberedskapen ska trygga hälsan och den personliga säkerheten för människor samt hindra eller begränsa skador på egendom och miljö. Genom att analysera risker och sårbarheter i all samhällsviktig verksamhet, i relation till de övergripande skyddsvärden som utpekats av MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap), kan samhället bygga en robust krisberedskap. Detta program beskriver Öckerö kommuns inriktning med sitt krisberedskapsarbete. I sju avsnitt formuleras vad verksamheter inom kommunen ska genomföra och därmed uppfylla de åtagande som ska genomföras enligt den lagstiftning som finns inom krisberedskapsområdet. Kommunens politiska ledning har genom att anta detta program tagit ansvar för att Öckerö kommun bidrar till hela Sveriges krisberedskap. Ingvar TH Karlsson Kommunchef, Öckerö Kommun 2
Innehåll Samhällets krisberedskap... 4 Geografiskt områdesansvar... 4 Allas ansvar... 5 Kommunens ansvar... 5 Öckerö kommuns inriktning med krisberedskapsarbete... 6 Risk- och sårbarhetsanalys... 6 Planering... 7 Geografiskt områdesansvar... 7 Rapportering... 8 Utbildning och övning... 8 Höjd beredskap... 9 Samverkansbidraget särskild redogörelse... 10 Bilagor... 11 Kommunens handlingsplan... 11 Öckerö kommuns risk- och sårbarhetsanalys... 11 Kommunens åtgärdsplan... 11 Utbildnings- och övningsplan... 11 Plan för hantering av extraordinära händelser... 11 3
Samhällets krisberedskap En kris innebär något som hotar grundläggande funktioner och värden i samhället och extraordinära händelser är ett begrepp som definierar en händelse som avviker från det normala, innebär en allvarlig störning, eller en överhängande risk för en alvarlig störning, i viktiga samhällsfunktioner och som behöver skyndsamma insatser av samhället. Samhällets krisberedskap bygger på att alla tar ansvar för sin verksamhet och samverkar med varandra och vilar på tre grundprinciper. Ansvarsprincipen. Innebär att den som har ansvar för en verksamhet under normala förhållanden, även har det under en allvarlig händelse, kris eller krig Det finns ingen övergripande myndighet som tar över verksamhetsansvaret. Aktörerna ansvara således att deras verksamhet är robust och kan hantera en kris. Närhetsprincipen. Innebär att en allvarlig händelse eller kris ska i första hand hanteras där den inträffar och av dem som är närmast ansvariga. Det innebär att händelsen ska hanteras på den samhällsnivå eller inom den samhällssektor där den inträffade. Likhetsprincipen. Innebär att en verksamhet så långt som möjligt ska fungera på samma sätt under en allvarlig händelse och kris som under normala förhållanden. Geografiskt områdesansvar För att göra ansvarsfördelningen tydlig och underlätta för samordning är den svenska krisberedskapen uppdelad i geografiskt områdesansvar samt sektorsansvar (gäller för statliga myndigheter). Områdesansvaret är uppdelat på lokal, regional och nationell nivå och innebär att det finns en utpekad aktör som ansvarar för sitt område. Vid en allvarlig händelse ska de områdesansvariga aktörerna ta fram en samlad lägesbild av situationen och ansvara för den samlade kriskommunikationen till allmänheten inom det geografiska området. Kommunen har det geografiska områdesansvaret för den lokala nivån. På den nationella nivån har regeringen utsett Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, som ansvarig för frågor om samhällets säkerhet och på regional nivå ansvarar Länsstyrelsen. 4
Allas ansvar Alla medborgare har ett eget personligt ansvar för sin egen och sina näras säkerhet. Är vi starka och friska bör vi räkna med, i händelse av en kris, att samhällets resurser till en början framför allt används för att hjälpa svaga och utsatta människor, till exempel äldre, sjuka och barn. Att kunna klara några dygn utan el, vatten eller mat är ingen lätt situation men de flesta av oss kan klara det om vi tänker efter före. Ett säkert samhälle förutsätter att den enskilde individen tar sitt ansvar över hela hotskalan. Från vardagens olyckor i hem och fritidsmiljö till kriser i samhället då kanske flera viktiga funktioner inte fungerar normalt. I den enskildes ansvar ingår att vara medveten om och förbereda dig för att olyckor och kriser kan inträffa som påverkar din vardag. Att aktivt hålla sig informerad om vad myndigheter och andra ansvariga aktörer gör för att hantera en händelse samt följa instruktioner och råd från myndigheterna. Var den enskildes ansvar börjar och slutar och det offentligas ansvar tar vid finns inte reglerat, utan beror på händelse och den egna förmågan. Kommunens ansvar Det offentliga har ett omfattande ansvar för att viktiga funktioner i samhället som exempelvis el- och telekommunikationer, vattenförsörjning, transporter och omsorg fungerar. Kommunens ansvar för krisberedskap regleras i ett antal lagar och förordningar. Lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Förordning om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap; SFS 2006:637 Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om kommuners risk- och sårbarhetsanalyser; MSBFS 2015:5 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och Sveriges kommuner och Landsting (SKL). Överenskommelsen om kommunernas krisberedskap - Precisering av mål och ersättning för uppgifter i LEH. Socialtjänstlagen 2 Kap. 1. Reglerar stöd och hjälp till enskilda som bor och vistas i kommunen. 5
Programmets inriktning för krisberedskapsarbetet Kommunens inriktning med krisberedskapsarbetet anger kommunens målsättning för att uppfylla kraven som anges i lag 2006:544. Inriktningsbeskrivningen sorteras under sex avsnitt med rubriker som följer Överenskommelsen om kommunernas krisberedskap. Varje avsnitt inleds med en textruta som beskriver hur överenskommelsen är formulerad. Risk- och sårbarhetsanalys Kommunen ska analysera vilka extraordinära händelser i fredstid som kan inträffa och hur dessa händelser kan påverka den egna verksamheten. Resultatet av arbetet ska värderas och sammanställas i en risk- och sårbarhetsanalys (RSA). I arbetet med att genomföra uppgiften i LEH ska kommunen följa MBS:s föreskrifter (MSBFS 2015:5) Kommunens arbete med risk- och sårbarhetsanalys bör samordnas och integreras med det riskanalysarbete som sker i enlighet med annan lagstiftning. Analysen ska ge en bild över de risker och sårbarheter som finns i samhället i stort som kan påverka kommunens verksamhet och samhällsviktig verksamhet inom kommunens geografiska område. Resultatet ska ge underlag för planering och genomförande av åtgärder för att öka förmågan att kontinuerligt bedriva samhällsviktig verksamhet. Den ska ge beslutsstöd för beslutsfattare och verksamhetsansvariga men även ge information om samhällets risker och sårbarheter till allmänheten. Under första året på en ny mandatperiod ska Öckerö kommun genomföra risk- och sårbarhetsanalysarbete i samtliga verksamheter/enheter som bedriver samhällsviktig verksamhet. Det kommunala fastighetsbolaget ska ges förutsättningar att delta. Resultatet från analyserna ska användas vid utformning av verksamhetsplaner för verksamhets- och enhetschefer. En sammanställning av risk- och sårbarhetsanalysen redovisas som bilaga i kommunens Program för krisberedskap. Sammanställningen ska finnas tillgänglig för allmänheten på kommunens hemsida. Bilagt är även plan för hantering av extraordinära händelser. Analysarbetet ska årligen, inom varje förvaltning, revideras för att kontrollera att åtgärder har genomförts, om åtgärderna haft effekt samt se om nya risker har tillkommit. Ett kommungemensamt resultat rapporteras till Länsstyrelsen. 6
Planering Kommuner ska ha ett övergripande styrdokument för krisberedskapen. Detta program ska innehålla en redogörelse för hur kommunen avser fullgöra uppgifterna enligt lagen. Den ska innefatta en plan för hantering av extraordinära händelser, en utbildning- och övningsplan samt en redogörelse över de åtgärder som kommunen kommer vidta för att reducera risker och öka sin förmåga att hantera dessa händelser. I dokumentet ska även en särskild redogörelse finnas för samverkansersättningen. I plan för hantering av extraordinära händelser ska tre områden beskrivas. Dels hur kommunen organiseras under en extraordinär händelse, hur kommunen organiserar verksamheten för krisledning, samordning och samverkan. Samt en redogörelse för vilka lokaler med nödvändig teknisk utrustning för ledning och samverkan som disponeras vid en extraordinär händelse Under första året vid varje ny mandatperiod ska Öckerö kommun utarbeta ett Program för beredskap och hantering vid extraordinära händelser. Programmet ska innehålla resultatet av risk- och sårbarhetsanalysarbetet. Programmet ska innehålla en plan för hantering av extraordinära händelser samt en handlings- och åtgärdsplan. Planerna revideras årligen i samband med översynen av risk- och sårbarhetsanalysen. Geografiskt områdesansvar Kommunen ska ta initiativ, och vara sammankallande, till ett samverkansorgan där aktörer som bedriver samhällsviktig verksamhet inom kommunens geografiska område bör ingå. Här ska ges möjlighet att samverka i syfte att uppnå samordning av förberedelser inför och åtgärder under en extraordinär händelse, Kommunen ansvarar för att en samlad lägesbild tas fram i samband med en extraordinär händelse. Kommunen ska ta initiativ till att de aktörer som ska hantera händelsen kan få en samstämd uppfattning om vad som hänt, vilka åtgärder som vidtagits och de åtgärder som behöver samordnas. Kommunen ska även verka för att information till allmänheten vid en extraordinär händelse samordnas Kommunen sammankallar regelbundet samverkansmöte. Rådet för hälsa och trygghet är det samverkansorgan som fungerar som kommunens krishanteringsråd, men även som folkhälso- och brottsförebyggande råd. Representanter i rådet är från den kommunala sektorn tillsammans med representanter för samhällsviktig verksamhet inom kommunens geografiska områdesansvar samt polismyndigheten. Genom samverkan ska kommunen ansvara för att kommunicera ut en samlad lägesbild vid en extraordinär händelse och ge allmänheten information kring denna. Detta organiserar och ansvarar krisledningsstaben för. 7
Rapportering Kommunen ska hålla den myndighet som regeringen utpekat informerad om vilka åtgärder som vidtagits och hur dessa åtgärder påverkar krisberedskapen. I händelse av en extraordinär händelse i fredstid ska kommunen även ge samma myndighet lägesrapporter och information om händelseutvecklingen, tillståndet och den förväntade utvecklingen samt om vidtagna och planerade åtgärder. Målet är att kommunen ska ha förmågan att ta emot och dela information med berörda krisberedskapsaktörer med stöd av den teknik som tillämpas nationellt för ledning och samverkan i kris. Genom systemet ska kommunen även ha förmåga att ge länsstyrelsen en samlade rapporter Kommunen använder Rakel, det nationella kommunikationssystem för samverkan och ledning, inom räddningstjänsten samt för krisledningen. Kommunen är ansluten till WIS, det nationella webbaserat informationssystem framtaget för att underlätta informationsdelning mellan aktörer i det svenska krishanteringssystemet. Kommunen genomför regelbundet samverkansövningar i både WIS och Rakel. Länsstyrelsen Västra Götalands län är den myndighet som Öckerö kommun rapporterar till. Utbildning och övning Det ska finnas en regelbundet utbildad och övad krisorganisation. Kommunen ska utifrån de brister som identifierats i risk- och sårbarhetsanalysen genomföra och utvärdera minst två övningar baserade på dessa. Övning och utbildningen ska riktas till anställd personal och förtroendevalda. Övningarna ska utvärderas och de styrkor och svagheter som identifierats ska användas till att höja kommunens krishanteringsförmåga En övnings- och utbildningsplan fastställs för programmet tidsram. Kommunen avser att delta, utöver övningar på lokal nivå, i både regionala- som nationella övningar om det tillfällen ges. 8
Höjd beredskap Om ett krig skulle utbryta i nära anslutning till Sveriges gränser eller om Sverige skulle riskera att hamna i krig kan regeringen besluta att höja beredskapen för att stärka försvarsförmågan. Beredskapsläget kan då höjas till högsta beredskap vilket infaller om Sverige är i krig, då är totalförsvaret all den samhällsverksamhet som ska bedrivas. Försvarsmakten är den myndighet som har ansvar för det militära försvaret inom totalförsvaret och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap för det civila försvaret. Kommuner ska vidta de förberedelser som behövs för verksamheten under höjd beredskap. Målet är att skydda civilbefolkningen, att tillse att samhället och befolkningen kan försörjas med livsnödvändiga resurser, att de viktigaste samhällsfunktionerna fungerar samt att bidra till att Försvarsmaktens förmåga att lösa sin uppgift vid ett angrepp på Sverige och/eller i omvärlden fungerar. Kommuner ska vidta de förberedelser som behövs för verksamheten under höjd beredskap. Mål för kommunens arbete med höjd beredskap är att säkerställa att VMA (Viktigt meddelande till allmänheten) kan sändas via anläggningar för utomhusvarning genom att ljudsändare underhålls. Kommunen ska säkerställa att krisledningen inom kommunen har grundläggande kunskaper om kommunens uppgifter vid höjd beredskap Kommunen ska ha en planläggning för hur man ska fullfölja sina uppgifter inom totalförsvaret. Krisledningen inom kommunen ska erhålla grundläggande kunskaper om dess uppgifter vid höjd beredskap genom utbildningsinsatser. 9
Samverkansbidraget särskild redogörelse Kommunen får ersättning av staten för kostnader för förberedande uppgifter som rör krisberedskapen. I ersättningen finns ett särskilt samverkansbidrag som syftar till att stimulera ytterligare samverkan inom kommunen samt mellan kommuner och andra aktörer. För Öckerö kommun gäller det att uppnå samtliga mål som är uppställda för de uppgifter som anges i lagen. Uppgifter som rör extraordinära händelser i fredstid berättigar till ersättning endast i den mån verksamheten är till nytta för hanteringen av sådana mycket omfattande och svåra extraordinära händelser som allvarligt kan påverka kommunens verksamhet. För risk- och sårbarhetsanalys ska det finnas etablerade former för samverkan avseende informationsutbyte och kunskapsutveckling över kommungränsen. Samverkan ska även ske i analysarbetet med beroenden och identifiering av samhällsviktig verksamhet. Inom planering ska kommunens planering vara framtagen i samverkan med andra aktörer, såväl offentliga som privata. Gällande rapportering ska kommunens beredskapsfunktioner vara samordnade med övriga relevanta aktörer avseende nätverk, teknik, och metodik för informationsdelning, för att stödja samverkan i regionen vid en extraordinär händelse. Inom utbildning och övning ska kommunen delta aktivt i samverkansövningar på regional och/eller nationell nivå. För det geografiskt områdesansvar ska kommunens förberedelser inför en extraordinär händelse ha skett i samverkan med kommuner och andra aktörer utanför det egna geografiska området Öckerö kommun deltar aktivt i Göteborgsregionens nätverk för säkerhetssamordnare. Nätverket arbetar gemensamt för samverkan med krisberedskaps-, risk- och sårbarhets- och övningsfrågor. Inom GR regionen deltar kommunen i nätverket för IT-samordnare som bl.a. samverkan kring frågor gällande kriskommunikation och IT-säkerhet Kommunen har tillgång till kommunikationssystemet RAKEL samt WIS som ger förutsättningar att kommunicera i samverkan med andra aktörer. Kommunen har för avsikt att delta i nationella samverkansövningar när tillfälle ges. Kommunen tittar på former för att involvera externa aktörer i kommunens analysarbete. 10
Bilagor I. Kommunens handlingsplan En beskrivning av det åtgärder arbete som ska genomföras för att uppfylla inriktningarna i programmet. II. Öckerö kommuns risk- och sårbarhetsanalys Rapporten är en sammanställning av resultatet från analysarbetet. III. Kommunens åtgärdsplan Åtgärder som under programmets giltighet ska ske för att reducera eller ta bort risker och sårbarheter och/eller för att öka förmågan att kontinuerligt bedriva samhällsviktig verksamhet. IV. Utbildnings- och övningsplan Planen innehåller fastställda regelbundna tillfällen för utbildning och övning samt aktiviteter som är av tillfällig karaktär. V. Plan för hantering av extraordinära händelser Beskriver hur kommunens organisation för krisledning leder, samordnar, samverkar samt säkerställer samband för att hantera en extraordinär händelse. Den anger även vilka lokaler med nödvändig teknisk utrustning för ledning och samverkan som disponeras vid en extraordinär händelse. 11
Bilaga I. Kommunens handlingsplan För att uppnå programmets inriktningsmål anges det arbete som ska genomföras för att uppfylla inriktningarna i programmet i handlingsplanen. Handlingsplan - mandatperiod 2015-2018 År 1 i mandatperiod Januari Februari Mars Aktivitet Gemensam genomförande av riskoch sårbarhetsanalys i samhällsviktig verksamhet. RHT - kommunens samverkansforum Utförare/ Ansvarig VC /Säksam. Organisationens årscykel start budgetarbete April Maj Juni RHT kommunens samverkansforum September RHT kommunens samverkansforum Uppdrag 1 arbete Oktober November December Redovisning till Länsstyrelsen Nytt Program för krisberedskap inklusive bilagda planer. Åtgärder från RSA integreras i verksamhetsplanering. RHT kommunens samverkansforum Säksam (31/10-15) VC verksamhetsplanering År 2-4 Aktivitet Utförare/ Ansvarig Januari Februari Årsuppföljning Länsstyrelsen Säksam (15/2) Mars RHT kommunens samverkansforum Organisationens årscykel start budgetarbete April Maj Juni RHT kommunens samverkansforum September Oktober Verksamhetsspecifik revidering av RSA samt handlings- och åtgärdsplaner RHT kommunens samverkansforum VC Uppdrag 1 arbete November December Åtgärder från RSA integreras i verksamhetsplanering. RHT kommunens samverkansforum VC säksam verksamhetsplanering 12
Bilaga II. Öckerö kommun Risk- och sårbarhetsanalys 2014 Målet med krisberedskap Målet för det svenska samhällets gemensamma säkerhet är att skydda befolkningens liv och hälsa samt samhällets funktionaliteter, men också att värna om Sveriges förmåga att upprätthålla landets grundläggande värden som demokrati, rättssäkerhet och mänskliga fri- och rättigheter. Målet för Sveriges krisberedskap är därför att minska risker för, och konsekvenser av, allvarliga störningar, kriser och olyckor. Krisberedskapen ska trygga hälsan och den personliga säkerheten för människor samt hindra eller begränsa skador på egendom och miljö. Genom att analysera risker och sårbarheter i all samhällsviktig verksamhet, i relation till de övergripande skyddsvärden som utpekats av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, kan samhället bygga en robust krisberedskap. Uppgiften att genomföra en risk- och sårbarhetsanalys regleras i Lag (2006:554) om kommuner och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (LEH). Resultatet av analysarbetet ska rapporteras enligt Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om kommuners risk- och sårbarhetsanalyser (MSBFS 2015:5) med tillhörande råd som stöd. 13
Innehåll Risk- och sårbarhetsanalys 2014... 13 Målet med krisberedskap... 13 1. Kommunen och dess geografiska område.... 15 2. Risk- och sårbarhetsanalysens arbetsprocess och metod.... 15 3. Samhällsviktig verksamhet inom kommunens geografiska område....16 4. Kritiska beroenden för kommunens samhällsviktiga verksamhet.... 17 Stötdämpande resurser... 17 5. Identifierade och analyserade risker.... 18 6. Identifierade sårbarheter och brister...19 Resultat...19 7. Behov av åtgärder....19 8. Ordlista... 20 14
1. Kommunen och dess geografiska område. Öckerö kommun är beläget mellan Göteborgs hamninlopp och Marstrand. Kommunen saknar fast landförbindelse, och är helt beroende av statliga vägfärjor med länsväg 155 som enda anslutningspunkt på fastlandet. Fyra av öarna är sammanbundna med broar och till de tre Nordöarna trafikerar Trafikverkets Färjerederi. Två öar är bilfria och hit sker kommunikationen med kommunens personfärja. Regionen, genom Västtrafik, ombesörjer trafiken med bussar på de större öarna. Kommunen är en ytterskärgård med Kattegatt som horisont med en areal på 25.9 km 2. Den består av ca 12 600 invånare fördelat på 10 bebodda öar och med en befolkningstäthet på 472 inv./km 2. Näringslivet är starkt i kommunen med ca 800 registrerade företag. Det flesta arbetar dock utanför kommunen som har en nettoutpendling på ca 2 700 invånare. Föreningslivet är starkt med drygt 50 registrerade föreningar inklusive religiösa samfund. Tillgången till friluftsliv är stor och inom kommunens geografiska område finns tre naturreservat Ersdalen på Hönö, Rörö samt Nordre Älvs estuarium. 2. Risk- och sårbarhetsanalysens arbetsprocess och metod. Det risk- och sårbarhetsanalysarbete som kommunen är ålagd att utföra har genomförts av samtliga förvaltningar med enheter som bedriver samhällsviktig verksamhet, det kommunala fastighetsbolaget deltog också. Som metodstöd användes FOIs FORSA modell och resultatet har sammanställs i denna rapport enligt de föreskrifter som finns (MSBFS 2015:5). Identifiering av risker utfördes kommungemensamt. Värdering och förmågebedömning genomfördes per verksamhet utifrån de enskilda beroenden som finns samt utifrån sex gemensamma scenario. 15
3. Samhällsviktig verksamhet inom kommunens geografiska område. SAMHÄLLSSEKTOR ENERGIFÖRSÖRJNING INTERN VERKSAMHET EXTERN VERKSAMHET Distribution Fortum Drivmedelsleverantör KOMMUNIKATION/INFORMATION Intrakommunal IT-drift och service Fibernätsaktör Rakel-master FINANSIELLA TJÄNSTER Försörjningsstöd Bank- och kontanttillgång OFFENTLIG FÖRVALTNING KOMMUNALTEKNISK FÖRSÖRJNING Kommunal ledning Renvattenanläggning Avloppsanläggning Avfallshantering Väghållning Dricksvattenförsörjning Vattenverken Alelyckan Lackarebäck i Göteborg. HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Hemsjukvård Två Vårdcentraler OMSORG Äldreomsorg Individomsorg Barnomsorg Barnomsorg TRANSPORTER Färjetransport Färjetransport Busstransport SKYDD OCH SÄKERHET Räddningstjänst Polis HANDEL OCH INDUSTRI Kostförsörjning - omsorg Detaljhandel, Apotek 16
4. Kritiska beroenden för kommunens samhällsviktiga verksamhet. Analysarbetet inleds med att identifiera verksamheternas prioriterade åtaganden. OMRÅDESINDELADE PRIORITERADE ÅTAGANDE OMSORG HÄLSO- OCH SJUKVÅRD RÄDDNING KOMMUNALTEKNISK INFRASTRUKTUR BISTÅND IT GEMENSAMMA KRITISKA BEROENDEN Personalresurser Elförsörjning VA/avfallsförsörjning Drivmedel Infrastruktur väg/färja IT/telefoni Stötdämpande resurser Utifrån de kritiska beroendena har ett antal alternativa resurser identifierats som kan stödja eller ersätta om de kritiska beroendena sviktar eller slås ut. RAKEL och WIS Rakel är det nationella kommunikationssystem för samverkan och ledning. Det har byggts ut i hela Sverige för att stärka samhällets krishanteringsförmåga och underlätta den dagliga kommunikationen hos organisationer som arbetar med ordning, säkerhet eller hälsa. WIS är ett nationellt webbaserat informationssystem framtaget för att underlätta informationsdelning mellan aktörerna i det svenska krishanteringssystemet före, under och efter en kris. RESERVKRAFT Finns installerat på vissa fastigheter med samhällsviktig verksamhet men finns även i kommunens som mobila enheter. POSOM Kommunens grupp för psykiskt och social omhändertagande vid kris. FÖRSVARSMAKTEN Försvarsmakten får på begäran lämna stöd till kommuner i samband med kriser. Garnisonens samverkan med offentliga aktörer sker samordnat med Militärregion Väst och Högkvarterets Marintaktiska stab. VAKA Nationella vattenkatastrofgruppen, ger stöd på plats eller via telefon till i första hand kommuner och dricksvattenproducenter i kriser som rör dricksvattenområdet. Genom VAKA kan också nationella lager med utrustning för nödvattenförsörjning lånas. Denna finns på sex platser i landet. SJÖRÄDDNINGSSÄLLSKAPET, STATION RÖRÖ Bistår vid sjöräddning, sök samt miljöutsläpp. 17
5. Identifierade och analyserade risker. HUVUDOMRÅDE OLYCKA OÖNSKADE HÄNDELSER Trafikolycka. Färjebrand. Oljeutsläpp. Skolskjutning. Social oro - Rasad påskbrasa. NATURHÄNDELSE Extremväder - Storm - Höjda havsnivåer - skyfall - Värmebölja ANTAGONISTISKA HOT SJUKDOM Sabotage Terror/bombhot Pandemi Hygiensmitta Utifrån utpekade övergripande skyddsvärden angavs grad av konsekvens om risken/hotet inträffar. HOT/RISK SKYDDSVÄRDE KONSEKVENS TRAFIKOLYCKA Människors liv och hälsa Allvarliga/mycket allvarliga FÄRJEBRAND Människors liv och hälsa Miljö och ekonomiska värden Allvarliga/mycket allvarliga Allvarliga OLJEUTSLÄPP. Miljö och ekonomiska värden Allvarliga SKOLSKJUTNING SOCIAL ORO Människors liv och hälsa Demokrati och rättssäkerhet Människors liv och hälsa Demokrati och rättssäkerhet Katastrofala Mycket allvarliga Allvarliga -katastrofala Allvarliga STORM HÖJDA HAVSNIVÅER SKYFALL VÄRMEBÖLJA Människors liv och hälsa Miljö och ekonomiska värden Samhällets funktionalitet Allvarliga Allvarliga Allvarliga/mycket allvarliga SABOTAGE Miljö och ekonomiska värden Allvarliga/mycket allvarliga TERROR/BOMBHOT PANDEMI HYGIENSMITTA Människors liv och hälsa Miljö och ekonomiska värden Samhällets funktionalitet Demokrati och rättssäkerhet Människors liv och hälsa Samhällets funktionalitet Människors liv och hälsa Samhällets funktionalitet Allvarliga - katastrofala Allvarliga allvarliga mycket allvarliga Begränsade/Allvarliga Begränsade Begränsade/Allvarliga Begränsade 18
6. Identifierade sårbarheter och brister Den samhällsviktiga verksamhetens prioriterade åtaganden värderades till vilken grad de påverkades utifrån sex olika scenario; Elbortfall Drickvattensbortfall Skyfall Värmebölja Sabotage mot elektroniska kommunikationen Social oro rasad påskbrasa Sårbarheten graderades från utslagen nedsatt opåverkad förstärkt. Samtliga scenario innefattade de mest vanliga beroenden så som el-, vatten-, och värmeförsörjning, IT och personalresurser. Resultat Den sammanlagda bedömningen hur kommunen klarar av att bedriva sin verksamhet under en extraordinär händelse bedöms vara: God med vissa brister. Det innebär att samhällsservice i viss mån åsidosätts för att prioritera mer akut verksamhet. Kommunen har inte tillräckligt med resurser för att lösa uppgifter på ett tillfredsställande sätt. 7. Behov av åtgärder. Utifrån den genomförda Risk- och sårbarhetsanalysen har en åtgärdsplan tagits fram som redovisas bilaga till Öckerö kommuns program för krisberedskap. 19
8. Ordlista Samhällsviktig verksamhet Samhället kan snabbt drabbas av en allvarlig kris om verksamheten slutar att fungera eller får svåra störningar, antingen isolerat eller tillsammans med motsvarande händelser i andra verksamheter. Verksamheten är nödvändig eller mycket viktig för att en kris i samhället ska kunna hanteras så att skadeverkningarna blir så små som möjligt. Extraordinär händelse Med extraordinär händelse avses i denna lag en sådan händelse som avviker från det normala, innebär en allvarlig störning eller överhänganderisk för en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner och kräver skyndsamma insatser av en kommun eller ett landsting. Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps kategorisering av skyddsvärden; Människors liv och hälsa Samhällets funktionalitet Demokrati, rättssäkerhet och mänskliga fri- och rättigheter Miljö och ekonomiska värden Nationell suveränitet Bedömningsskala av konsekvenser på olika skyddsvärden 1. Mycket begränsade - Små direkta hälsoeffekter, mycket begränsade störningar i samhällets funktionalitet, övergående misstro mot enskild samhällsinstitution, mycket begränsade skador på egendom och miljö. 2. Begränsade - Måttliga direkta hälsoeffekter, begränsade störningar i samhällets funktionalitet, övergående misstro mot flera samhällsinstitutioner, begränsade skador på egendom och miljö. 3. Allvarliga - Betydande direkta eller måttliga indirekta hälsoeffekter, allvarliga störningar i samhällets funktionalitet, bestående misstro mot flera samhällsinstitutioner eller förändrat beteende, allvarliga skador på egendom och miljö. 4. Mycket allvarliga - Mycket stora direkta eller betydande indirekta hälsoeffekter, mycket allvarliga störningar i samhällets funktionalitet, bestående misstro mot flera samhällsinstitutioner och förändrat beteende, mycket allvarliga skador på egendom och miljö. 5. Katastrofala - Katastrofala direkta eller mycket stora indirekta hälsoeffekter, extrema störningar i samhällets funktionalitet, grundmurad misstro mot samhällsinstitutioner och allmän instabilitet, katastrofala skador på egendom och miljö 20
BILAGA III. Kommunens åtgärdsplan- mandatperiod 2015-2018 De åtgärder som ska ske för att reducera eller ta bort risker och sårbarheter samt för att öka förmågan att kontinuerligt bedriva samhällsviktig verksamhet. Åtgärder som föreslagits av verksamheterna utifrån genomförd RSA. Verksamhet Orsak Åtgärd Ansvar Plan Klart IT - information Kommunens krisberedskapsorganisation IT - Infrastruktur Pedagogik IFO ÄO vattenförsörjning Kostförsörjning Kostförsörjning IT-struktur Minska sårbarhet. Behov av ökad redundans i informationsmöjligheter till allmänheten vid allvarlig störning. Öka förmåga. Brister i samverkan i kommunikationsmöjlighet. -avsaknad av videokonferenssystem Reducera sårbarheten. Förmågan till att bedriva IT verksamhet. Minska sårbarheten. Säkerställa drift vid långvarigt elbortfall Minska sårbarhet. Saknas rutiner om ansvarsfördelning vid kris Minska sårbarhet Säkerställa drift vid långvarigt elbortfall Reducera sårbarheten. Risk för sabotage/angrepp på anläggningar Öka förmåga. Säkerställa drift vid långvarigt vattenbortfall Öka förmåga. Säkerställa drift vid långvarigt elbortfall Reducera sårbarhet. Säkerställa energitillförsel till nodhus vid långvarigt elbortfall Säkerställa information genom att skapa en speglad - förenklad webb Installera LYNCsystem i ett mötesrum Separerad backupserver i Räddningstjänstens lokal Utreda förutsättningar att installera reservkraft i två av verksamhetens byggnader Tillskapa dokument för ansvar - krisberedskap Anslutning av reservkraftverk Bergmans gruppboende Förbättra skalskyddet kring anläggningar Utreda möjligheter till reservvattensystem på tillagningskök Säkerställa driften av befintligt reservkraftverk på tillagningskök Utreda möjligheter till förlängd driftstid, ex. genom reservkraft eller solceller KUE KUE KUE BUF Soc/IFO Soc/ÄO SB/VA SB/Kost Sb/Kost ÖFAB 21
BILAGA IV. Utbildnings- och övningsplan 2015-2018 Januari Organisation/funktion aktivitet beskrivning ansvar Februari Fasta och återkommande aktiviteter Mars Krisledning - stab Övning Seminarieövning (table top) Kommunservice/VXL övning Samverkansövning med länsstyrelsen RAKEL/WIS Säksam KUE April krisledningsnämnd utbildning 2 ggr/mandatperiod Säksam Maj Juni Kommunservice/VXL övning Samverkansövning med länsstyrelsen RAKEL/WIS September Kommunservice /VXL övning Samverkansövning med länsstyrelsen RAKEL/WIS Oktober Krisgrupp övning Seminarieövning per verksamhetsområde KUE KUE VC November December Kommunservice /VXL övning Samverkansövning med länsstyrelsen RAKEL/WIS KUE Specifika aktiviteter för 2016 Januari Februari Mars April Maj Juni krisledningsnämnd utbildning 11/6-15. Om LEH och ansvar Säksam September Oktober November December Krisledning stab, stabstöd övning Nationell samverkansövning SAMÖ 2016 Säksam 22
BILAGA V. Öckerö kommun Plan för hantering av extraordinära händelser Organisation, ledning och dess struktur Krisledning Den totala organisationen för krisledning består av en krisledningsnämnd, krisledningsstab samt stabsstöd. Krisledningsnämnd Agerar enligt eget reglemente och sammankallas genom nämndens ordförandes beslut. Består av representanter från Kommunstyrelsen presidium samt ordförandena i respektive nämnd för sociala, barn- och utbildning samt bygg och miljö. Krisledningsstab Staben är kommunens ledningskapacitet i en kris och vid en extraordinär händelse. Stabschefen delegerar befogenheter, till olika funktioner inom staben, att hantera frågeställningar och genomföra beslut samt följa upp dessa. Stabens syfte är att underlätta för en ledning att leda i krisen. Initialt är alltid kommunchefen stabschef, eller dennes ställföreträdare. Samtliga medverkande i kommunchefsgruppen (KCG) inkallas vid en krissituation och konstellationen på staben sker situationsanpassat dvs. utifrån förväntat resultat eller omgivningens behov. KCG består av: Chef för Kommunstyrelsen Chef för Socialförvaltningen Räddningschef Chef för Barn- och utbildningsförvaltningen VD för fastighetsbolaget ÖFAB Verksamhetschef för samhällsbyggnad Verksamhetschef för Fritid & Kultur Verksamhetschef BAN (Besöksnäring, Arbetsmarknad och Näringsliv) Kommunstyrelsens enhetschefer; Kommunikation & utveckling Personal Ekonomi 23
Stabsfunktioner Inom krisledningsstaben fördelar stabschef ut en huvudansvarig för följande funktioner: Analysfunktion Kommunikationsfunktion Service- och teknikfunktion Övriga personer inom krisledningsstaben fördelas för att bedriva de uppgifter som ligger under aktuell funktion. Stabstöd Stabstödet är resurser som krisledningsstaben har att tillgå. Främst för att bistå staben med att praktiskt genomföra dokumentation, kommunikation, teknik samt med förstärkning av växel/upplysningscentral. Stabstöd består av kommunpersonal från kommunservice, VXL, Kansli samt kommunikatör. Operativ grupp Vid behov bemannas en operativ grupp vilka är direktverksamma i krishanteringen och utses av staben. Organisationsskiss. Krisledningsnämnd STAB Krisledning Operativ grupp Stabstöd Lokaler och teknisk utrustning Krisledningsstab använder Öckerösalen, Kommunhuset. Konferensrum Fjärholmen, Kommunhuset är disponibel för videokonferens. Krisledningsnämnden kallas till konferensrummet Lejonet, kommunhuset. Konferensrummet Klätten, kommunhuset är förberedd för utökad växel. Hörsalen, Öckerö Bibliotek kan användas vid behov till upplysningscentral. 24
Samtliga lokaler inom kommunhuset är försörjda genom reservkraftaggregat vid händelse av elbortfall. Fem RAKEL-apparater är knutna till krisledning. Kommunen har tillgång till kommunikationssystemet WIS. Teknik för videokonferens finns i Fjärholmen POSOM POSOM (Psykiskt- och Socialt Omhändertagande) är kommunens resursgrupp som ligger under socialförvaltningens ansvar och kan vid behov inkallas. Sammankallandet Kontaktuppgifter till krisledningen samt krisledningsnämnden finns sammanställt på ett så kallat kriskort. Kortet tillhandahålls tjänstemän i chefspositioner och politiker inom kommunens krisledning samt kommunikatören. Sammankallandet för krisledningen sker på initiativ av kommunchef eller dennes ställföreträdande. Sammankallandet av ett stabsstöd sker av behövande funktionsansvarig. Krisledningsnämnden kan sammankallas för delgivning av information som möjliggör för politiken att följa händelseutveckling. Ordförande för krisledningsnämnden beslutar om en händelse är extraordinär som fordrar att nämnden träder i funktion. POSOM sammankallas vid behov genom kommunens socialförvaltningschef eller Räddningschef i beredskap. Extra hjälpmedel Som tillägg till denna plan finns en mapp med ett antal beskrivningar av de olika ansvarsområdenas uppgifter. Mappen förvaras hos kommunservice och innehåller: funktionskort och checklistor samt larmlistor. 25