TJÄNSTESKRIVELSE. Borgmästaravtalet

TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2016-09-27 Diarienummer KS/2016:386 Borgmästaravtalet Förslag till beslut Kungsbacka kommun beslutar att underteckna Borgmästaravtalet. Kommunstyrelsens ordförande samt kommundirektören, eller deras respektive ersättare, utses att för kommunens räkning underteckna Borgmästaravtalet. Sammanfattning Borgmästaravtalet är ett samarbete mellan nästan 7 000 städer, byar och kommuner i framförallt Europa, men sedan oktober 2015 även globalt. Borgmästaravtalet kom till för att sprida kunskap och ge vägledning i arbetet med att möta de klimatutmaningar vi står inför. Avtalet fokuserar på att begränsa klimatförändringarna, anpassa till de klimatförändringar som ändå uppstår och att skapa en hållbar energiförsörjning. Ett undertecknande av borgmästaravtalet innebär att vi åtar oss att: Minska utsläppen av koldioxid (eller andra växthusgaser om man så väljer) i kommunen med minst 40 procent till år 2030, framförallt genom förbättrad energieffektivitet och användning av förnyelsebara energikällor. Öka vår klimattålighet genom att anpassa oss till klimatförändringarnas följder. Detta ska ske genom ett starkt politiskt ledarskap och mål som sträcker sig längre än de politiska uppdragen. En helhetssyn med samarbete mellan olika sektorer och involvering av alla berörda parter, och ett ökat medborgarinflytande. Tillräckliga resurser för arbetet (tekniska, ekonomiska och personalmässiga). Rent praktiskt innebär det att det ska göras en utsläppsinventering samt en risk- och sårbarhetsanalys med fokus på klimatförändringar. Inom två år från undertecknandet ska sedan en åtgärdsplan för hållbar energi och hållbart klimat (SECAP) lämnas in. Den ska även innehålla en klimatanpassningsplan. Uppföljningen ska ske med max två års mellanrum där framstegen rapporteras via borgmästaravtalets hemsida. /Eget_Förvaltning/ Peter Reneby 0300-83 41 32 peter.reneby@kungsbacka.se 1 (2) Kungsbacka kommun 434 81 Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon 0300-83 40 00 www.kungsbacka.se

KUNGSBACKA KOMMUN 2 (2) Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, 2016-09-27 Covenant of Mayors Adhesion Form, 2016-09-27 The Covenant of Mayors for Climate & Energy Commitment Document, 2016-09-27 Peter Reneby Kommunekolog

En ja mfo relse av det nya Borgma staravtalet och En klimat- och luftva rdsstrategi fo r Sverige Nya Borgmästaravtalet, Covenant of Mayors for Climate and Energy Efter antagandet av 2020 EU Climate and Energy Package 2008 startades Borgmästaravtalet, som fick många städer att ta fram planer för hur de skulle minska sina växthusgasutsläpp. Efter framgångarna med Borgmästaravtalet startades 2014 Mayors Adapt som istället bjuder in kommuner att ta fram klimatanpassningsplaner. Från och med 15 oktober 2015 samlades dessa två under ett gemensamt projekt: Covenant of Mayors for Climate and Energy, det Nya Borgmästaravtalet. (1) Det nya avtalet är tredelat. Det består av utsläppsbegränsningar, klimatanpassning, och att öka energieffektiviteten och andelen förnyelsebar energi (2). Begränsningen innebär en minskning av koldioxid- (eller andra växthusgas-)utsläpp med minst 40% till 2030 jämfört med 1990 (3) (4). Klimatanpassningsdelen innebär att först inventera utsläppen i kommunen och göra en risk- och sårbarhetsanalys med fokus på klimatförändringsrisker. Baserat på dessa skrivs en Sustainable Energy and Climate Action Plan (SECAP), inom två år efter antagandet av Borgmästaravtalet. Den ska innehålla en klimatanpassningsplan och en plan för förnyelsebar energi. Vartannat år ska sen en rapport på hur det går lämnas in. (2) (3) Till hjälp finns en helpdesk för frågor, guidematerial, och verktyg för att analysera, planera, genomföra och bevaka åtgärder. Ett medlemskap gör det även lättare att kvalificera för olika EUbidrag. (2) EU:s miljöfond LIFE har varit med och sponsrat framtagandet av Helsingfors, Warszawas och flera italienska kommuners klimatanpassningsplaner. De har även varit med i informationskampanjer riktade mot lokala politiker och beslutsfattare för att öka initiativen och investeringarna i klimatanpassning, och för att sprida kunskap till allmänheten. (5) En underskrift av Borgmästaravtalet erkänner även att man inser vikten av ett starkt politiskt ledarskap som sträcker sig över mandatperioder, att företag och allmänhet är nödvändiga att involvera, och att olika sektorer inom kommunen behöver sammarbeta. (3) Hittills är Växjö den enda svenska kommun som både har en godkänd klimatanpassningsplan, och är med i Borgmästaravtalet (det gamla). Stockholm är också med i det gamla Borgmästaravtalet och har skrivit under Mayors Adapt men inte ännu lämnat in en klimatanpassningsplan. Lessebo och Forshaga är hittills de enda som skrivit under det nya Borgmästaravtalet, men de har ännu inte lämnat in sina planer. (6) En klimat- och luftvårdsstrategi för Sverige, SOU 2016:470 Miljömålsberedningens utredning SOU 2016:47 sätter som mål att Sverige ska ha noll nettoutsläpp av växthusgaser år 2045, vilket innebär att utsläppen från verksamheter på svenskt territorium ska ha minskat med 85% jämfört med 1990 och de resterande 15% (motsvarande 11 miljoner ton koldioxidekvivalenter med 2016 års siffror) får bestå av kompletterande åtgärder. Till detta finns två

delmål: 63% lägre utsläpp till 2030 (högst 8% från kompletterand åtgärder) och 75% lägre till 2040 (högst 2% från kompletterande åtgärder) jämfört med 1990. Med kompletterande åtgärder menas t.ex. reducering som uppstår till följd av utsläppsminskningar utanför Sverige och/eller till följd av ett ökat kolupptag i skog och mark. På sikt kan även koldioxidavskiljning och lagring av biogen koldioxid räknas in. (7) Målen gäller för den icke-handlande sektorn, alltså för det som inte innefattas av EUs system för handel med utsläppsrätter. Detta på grund av att den handlande sektorn redan omfattas av ett europeiskt tak för utsläppen. (7) En viktig del för att kunna nå målen som beredningen satt upp är att transportsektorn minskar sina utsläpp. 2015 stod de för cirka 50% av de totala utsläppen inom den icke-handlande sektorn. Därför föreslås att inrikes tranporter (förutom inrikes flyg som ingår i den handlande sektorn) ska minska sina utsläpp med minst 70% till 2030 jämfört med 2010. Som ett led i detta föreslås att en bioekonomistrategi utvecklas för främjandet av biobaserade material och bränslen. (7) Uppföljning föreslås via årliga klimatredovisningar och handlingsplaner vart fjärde år (7). Jämförelse av de två Tabell 1 Jämförelse av värdena från Borgmästaravtalet och En klimat- och luftvårdsstrategi för Sverige Utsläpp 1990 (miljoner ton) Utsläpp 2005 (miljoner ton) Utsläpp 2030 (miljoner ton) Borgmästaravtalet/EU Miljömålsberedningens förslag 24,3 19,3 11,0-43% 11,0-43% Handlande sektorn Ickehandlande 47,0 47,0 32,9-30% 17,4 21,2** sektorn Inrikes flyg* 0,7 0,7 Totalt 71,9 67,0 43,1-40% 28,4 32,2** *Regeringen har i sin uträkning av den icke-handlande sektorns utsläpp räknat totala utsläpp, minus de fastställda utsläppen från den handlande sektorn minus utsläppen från inrikes flyg. Siffror från Naturvårdsverket (8). **Exklusive kompletterande åtgärder -63% -55%** -60% -55%** Sverige släppte ut 71,9 miljoner ton växthusgaser 1990 (9), så en minskning med 40% till 2030 innebär 43,1 miljoner ton. För att kunna jämföra detta med vad Miljömålsberedningen föreslagit behövs siffror på vad den icke-handlande sektorn släppte ut 1990, eftersom det är denna sektor förslagen gäller. Uppdelningen handlande/icke-handlande gjordes 2005, så Miljömålsberedningen har i sin rapport föreslagit att den handlande sektorns utsläpp kan sättas till 24,3 miljoner ton 1990, och den icke-handlande sektorns utsläpp till 47,0 miljoner ton (7). (De har i sin uträkning av den ickehandlande sektorns utsläpp räknat totala utsläpp, minus de fastställda utsläppen från den handlande sektorn minus utsläppen från inrikes flyg (7) (8).) Med en föreslagen minskning på 63% till 2030, där högst åtta procent får komma från kompletterande åtgärder såsom ett ökat kolupptag i skog och mark, innebär detta att den icke-handlande sektorn får släppa ut 17,4 miljoner ton västhusgaser (23,3 miljoner ton om man inte räknar med de kompletterande åtgärderna). Kommentar [JH1]: Vilket är lite skumt då de själva anger (SOU sid 414) att inrikes flyg ingår i den handlande sektorn varför drar dom av det två gånger?

För att nå EUs mål om 40% minskning till 2030 anges att den handlande sektorn behöver minska sina utsläpp med 43% och den icke handlande med 30% jämfört med 2005 (9). De totala utsläppen i Sverige var 67,0 miljoner ton växthusgaser 2005 (10), varav 19,3 miljoner ton kom från den handlande sektorn (11). Följs sen Miljömålsberedningens beräkningsmodell fås att den ickehandlande sektorn släppte ut 47,0 miljoner ton samma år. Utsläppen år 2030 får då enligt EU vara 11,0 respektive 32,9 miljoner ton för den handlande och icke-handlande sektorn. Borgmästaravtalet har i nuläget inget mål bortom 2030, men man skriver under på att man är medveten om att EU har ett mål för 2050 på 80-95% minskning av växthusgasutsläpp (3). Till detta ska alla sektorer bidrar (12). Miljömålsberedningens långsiktiga mål, nettonollutsläpp till 2045, innefattar även det alla sektorer (7). Sett till utsläppsbegränsningar fram till 2030 så satsar Miljömålsberedningen högre än vad Borgmästaravtalet gör. Miljömålsberedningen har även ett högt satt mål för transportsektorn, Borgmästaravtalet satsar mer jämnt över alla sektorer. Borgmästaravtalet innefattar att en klimatanpassningsplan ska skrivas, detta är ett område som Miljömålsberedningens rapport inte alls berör.

Hur ligger Hallands län till idag? Totalt har Hallands län minskat utsläppen av växthusgaser med 30% mellan 1990 och 2013. Utsläppen 2013 var 1,7 miljoner ton, en minskning med 9% från året innan. I detta är utsläpp från den handlande sektorn inräknade. Nationellt sett bidrar utsläpp från den handlande sektorn med ungefär 32%, i Halland är den siffran endast 13%. (13) Den icke-handlande sektorn släppte alltså ut ungefär 1,5 miljoner ton 2013. Även inom transportsektorn skiljer sig Hallands län från övriga Sverige. Uppdelat per person släppte vi i Halland ut 3 ton växthusgaser under 2013, jämfört med 2,3 ton i övriga landet. Detta är inkluderat arbetsmaskiner. Transportsektorn står för 54% av de totala utsläppen i länet under året. (13) Inom förnybar energi har Hallands län goda förutsättningar, satsningar på solcellsanläggningar ökar och vindkraften fortsätter att växta. Mellan 2012 och 2013 ökade effekten från vindkraftverk med nästan 30%, 29 nya verk byggdes. Det finns även mycket substrat för bioenergiproduktion från både jord- och skogsbruket. (13) 0,00% 1990 2000 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 5,00% 10,00% 15,00% Sverige Hallands län 20,00% 25,00% 30,00% Figur 1 Procentuell förändring i växthusgasutsläpp för Sverige och Hallands län, data från Nationella emissionsdatabasen (14) Tabell 2 Jämförelse av utsläppen i Halland och nationellt 2013 Hallands län Nationellt Utsläpp Bidrag Förändring Utsläpp Bidrag Förändring (miljoner ton) till total sen 1990 sen 2012 (miljoner ton) till total sen 1990 sen 2012 Handlande 0,2 13% 17,9 32% sektorn Icke-handlande 1,5 87% 38,0 68% sektorn Utsläpp totalt 1,7 100% -30% -9% 55,9 100% -22% -3%

Förslag till KSAU Klimatförändringarna påverkar hela samhället. Från enskilda fastighetsägare som får översvämmade källare då skyfallen förväntas öka, en översvämmad stadskärna till följd av stigande hav och ökad tillrinning i ån, lantbrukare som får en längre vegetationssäsong till följd av en stigande medeltemperatur, värmerelaterade problem hos de yngsta och äldsta i samhället vid mer frekventa och långvariga värmeböljor, ökad bakterietillväxt vid varmare temperaturer ställer högre krav på livsmedels- och dricksvattenhantering.. (15). Listan kan göras lång. Länge har fokus i klimatfrågan legat på hur vi kan begränsa förändringarna genom att begränsa våra utsläpp. Det är dock försent för att det ska räcka som enda åtgärd. Trögheten i klimatsystemet gör att de begräsningar vi gör idag inte kommer märkas förrän i mitten av seklet (16). Det innebär också att de förändringar vi kommer se fram till dess är på grund av redan gjorda utsläpp. Vi måste med andra ord börja anpassa oss efter ett klimat som kommer fortsätta att förändras lång tid framöver. Det går inte heller att med exakthet säga hur stora förändringarna kommer bli, då vi inte vet hur stora begräsningar som kommer göras framöver. Det viktiga är, för att låna ord av Anitha Ljung, klimat- och hållbarhetsamordnare i Trelleborgs kommun, att inse att klimatförändringsfrågan är ett mynt med två sidor: begräsningar på ena och anpassning på den andra (17). Hur vi än gör kommer det medföra stora kostnader, med all sannolikhet större om vi inte gör något och sen står med att ta hand om akuta problem. Kungsbacka kommun har redan börjat med anpassning, det byggs översvämningsskydd längs med ån till exempel. Men det är samtidigt ett väldigt tryck på att bygga nya bostäder, gärna utmed ån (18). Det är nu viktigt att ta ett helhetsgrepp om klimatfrågan, så att hela kommunen får samma bild att arbeta efter och vi inte bygger in oss i ett hörn. Att ta ett helhetsgrepp om klimatfrågan, både begränsning och anpassning, kan hjälpa förvaltningarna samarbeta. Klimatkonventionen (UNFCCC) och Conference of Parties (CoP) stödjer en bättre samordning av begränsning och anpassning på kommunal nivå. (2) Borgmästaravtalet har en tydlig och flexibel struktur att följa i allt från politiskt engagemang till förberedelse, framtagande, genomförande och uppföljning av planer (2). Ett undertecknande av Borgmästaravtalet gör det lättare att kvalificera till olika EU-bidrag. LIFE-fonden har till exempel varit med och sponsrat framtagandet av flera europeiska städers klimatanpassningsplaner. (2) (5)

Litteraturförteckning 1. Covenant of Mayors office. Covenant of Mayors for Climate and Energy. [Online] [Cited: 07 11, 2016.] http://www.covenantofmayors.eu/about/covenant-of-mayors_en.html. 2. European Commision. Q&As for Cities Merging climate change mitigation (Covenant of Mayors) and adaptation (Mayors Adapt) under one single umbrella initiative - What does this mean in pratice? 3. Coventant of Mayor for climate and energy. Commitment document. 4. European Commision. Climate Action 2030 climate and energy framework. [Online] 2016. [Cited: 07 11, 2016.] http://ec.europa.eu/clima/policies/strategies/2030/index_en.htm. 5.. LIFE and cimate change adaptation. Luxembourg : Publications office of the Eurupean Union, 2015. 6. Covenant of Mayors Office. Coventant of Mayors for Climate and Energy. Signatories. [Online] [Cited: 07 12, 2016.] http://www.covenantofmayors.eu/about/signatories_en.html?q=search for a Signatory...&country_search=se&population=&date_of_adhesion=&status=&commitments=&start=1. 7. SOU. En klimat- och luftvårdsstrategi för Sverige. Stockholm : Elanders Sverige AB, 2016. 8. Naturvårdsverket. Utsläpp av växthusgaser från inrikes transporter. [Online] 2016. [Cited: 07 19, 2016.] http://www.naturvardsverket.se/sa-mar-miljon/statistik-a-o/vaxthusgaser-utslapp-franinrikes-transporter/. 9. European Environment Agency. Annual European Union greenhouse gas inventory 1990-2014 and inventory report 2016. Luxembourg : publications Office of the European Union, 2016. 978-92-9213-746-5. 10. Naturvårdsverket. Nationella utsläpp och upptag av växthusgaser. [Online] 2016. [Cited: 07 19, 2016.] http://www.naturvardsverket.se/sa-mar-miljon/statistik-a-o/vaxthusgaser--nationellautslapp/#. 11. European Commsion. EU emissions trading scheme delivers first verified emissions data for installations. Brussels : European Commision, 2006. 12. European Commision. Climat Action 2050 low-carbon economy. [Online] 2016. [Cited: 07 11, 2016.] http://ec.europa.eu/clima/policies/strategies/2050/index_en.htm. 13. Naturvårdsverket. miljömål.se. Begränsad klimatpåverkan. [Online] 2015. [Cited: 07 20, 2016.] http://www.miljomal.se/sv/miljomalen/regionala/regionalt/?l=13&t=lan&eqo=1. 14. Länsstyrelserna. RUS Regional Utvecling & Samverkan i miljömålssystemet. Nationella emissionsdatabasen. [Online] [Cited: 07 21, 2016.] http://www.airviro.smhi.se/cgibin/rus/apub.html_rusreport.cgi. 15. Framtidsklimat i Hallands län. Persson, G, et al., et al. 28, Norrköping : SMHI, 2015, Klimatologi. 16. SOU. Klimat- och sårbarhetsutredningen. 2007.

17. Ljung, Anitha. Klimat- och hållbarhetsamordnare, Trelleborgs kommun. 07 15, 2016. 18. Länsstyrelsen Hallands län. Regional handlingplan för klimatanpassning i Hallands län. u.o. : Länsstryrelsen Hallands län, 2014.

BORGMÄSTARAVTALET FÖR KLIMAT OCH ENERGI Oavsett storleken på våra städer och kommuner och var de än ligger i världen, delar vi borgmästare som skriver under detta avtal en vision om en hållbar framtid. Denna gemensamma vision vägleder oss i vårt arbete för att möta de utmaningar vi står inför: att begränsa klimatförändringarna, att anpassa oss till de klimatförändringar som ändå uppstår och att skapa en hållbar energiförsörjning. Tillsammans är vi redo att vidta konkreta och långsiktiga åtgärder för att skapa en miljömässigt, socialt och ekonomiskt stabil tillvaro för nuvarande och framtida generationer. Det är vårt gemensamma ansvar att arbeta för att våra olika geografiska områden ska bli mer hållbara, attraktiva, beboeliga, klimattåliga och energieffektiva. VI BORGMÄSTARE ÄR ÖVERENS OM FÖLJANDE: Vår värld är redan i dag utsatt för klimatförändringar och detta är en av de största globala utmaningarna i vår tid. För att klara denna utmaning krävs omedelbara åtgärder och samarbete mellan lokala, regionala och nationella myndigheter från hela världen. Lokala myndigheter spelar en mycket viktig roll för energiomställningen och kampen mot klimatförändringar på den nivå som ligger närmast medborgarna. De lokala myndigheterna delar ansvaret för klimatarbetet med de regionala och nationella myndigheterna och är villiga att agera, utan att kräva att andra parter ska agera först. Dessutom står de lokala och regionala myndigheterna oavsett geografisk plats och socioekonomisk situation i frontlinjen för att minska sina områdens sårbarhet för klimatförändringarnas olika effekter. Även om insatser för att minska utsläppen redan är på gång, och stort fokus ligger på att begränsa klimatförändringarna, kommer anpassning till de klimatförändringar som ändå uppstår att vara ett nödvändigt och oumbärligt komplement. Insatser för att begränsa klimatförändringarna och satsningar på klimatanpassning kan på många sätt gynna miljön, samhället och ekonomin. Tillsammans öppnar de nya möjligheter för en hållbar lokal utveckling. Det kan handla om att bygga inkluderande, klimattåliga och energieffektiva samhällen, att höja människors livskvalitet, att stimulera investeringar och nya idéer, att sätta fart på den lokala ekonomin och skapa jobb och att öka de olika berörda parternas engagemang och samarbete. Lokala lösningar på energi- och klimatutmaningarna hjälper till att ge medborgarna en trygg, hållbar och konkurrenskraftig energiförsörjning till ett rimligt pris och bidrar på så sätt till att minska energiberoendet och att skydda sårbara konsumenter. 1

VI BORGMÄSTARE HAR EN GEMENSAM VISION FÖR ÅR 2050, DÄR FÖLJANDE PUNKTER INGÅR: Våra områden ska ha låga koldioxidutsläpp, som bidrar till att med marginal hålla den genomsnittliga globala uppvärmningen inom 2 C jämfört med de förindustriella nivåerna detta i linje med det internationella klimatavtal som nåddes vid klimatmötet i Paris i december 2015 (COP 21). Våra områden ska bli mer klimattåliga och förberedda för de oundvikliga negativa följderna av klimatförändringarna. Alla människor ska ha tillgång till tillförlitlig och hållbar energi till ett rimligt pris. Detta förbättrar livskvaliteten och ger en tryggare energiförsörjning. FÖR ATT UPPNÅ DENNA VISION GÖR VI BORGMÄSTARE FÖLJANDE ÅTAGANDEN: Vi ska minska utsläppen av koldioxid (och eventuellt andra växthusgaser) i våra städers och kommuners områden med minst 40 procent till år 2030, framför allt genom förbättrad energieffektivitet och ökad användning av förnybara energikällor. Vi ska öka vår klimattålighet genom att anpassa oss efter klimatförändringarnas följder. Vi ska dela vår vision, våra resultat, vår erfarenhet och vår kunskap med andra lokala och regionala myndigheter inom och utanför EU. Detta ska ske genom direkt samarbete och kunskapsutbyte inom ramarna för det globala borgmästaravtalet. För att omvandla våra lokala myndigheters åtaganden till praktisk handling, kommer vi att följa den färdplan med olika steg som presenteras i bilaga I. I detta arbete ingår att ta fram en åtgärdsplan för hållbar energi och hållbart klimat och att regelbundet följa de framsteg som görs. FÖR ATT VI SKA KUNNA UPPFYLLA VÅRA ÅTAGANDEN KRÄVS FÖLJANDE: Starkt politiskt ledarskap. Framtagning av ambitiösa och långsiktiga mål som sträcker sig längre än de politiska uppdragen. Samordning mellan åtgärder för att begränsa klimatförändringarna och åtgärder för klimatanpassning, genom mobilisering av alla berörda kommunala verksamhetsområden. En bred helhetssyn på arbetet, med välfungerande samarbete mellan olika sektorer. 2

Tilldelning av tillräckliga tekniska, ekonomiska och personalmässiga resurser för arbetet. Involvering av alla berörda parter inom våra områden. Ökat medborgarinflytande då våra medborgare är viktiga energikonsumenter och prosumenter och ingår i ett efterfrågestyrt energisystem. Snabbt agerande, framför allt genom flexibla no regret -åtgärder. Införande av smarta lösningar som kan hantera energiomställningens utmaningar när det gäller teknik och samhälle. Regelbundna justeringar av våra åtgärder, utifrån vad som kommer fram genom vår övervakning och våra utvärderingar. Ett både horisontellt och vertikalt samarbete mellan lokala myndigheter och med alla andra myndighetsnivåer. VI BORGMÄSTARE VÄLKOMNAR FÖLJANDE INITIATIV OCH STÖD: EU-kommissionens initiativ att föra in åtgärder för begränsning och anpassning två avgörande delar i kampen mot klimatförändringar under denna gemensamma och övergripande satsning. Detta förstärker ytterligare synergieffekterna med annan relevant EU-politik och andra relevanta EU-initiativ. EU-kommissionens stöd för en utvidgning av borgmästaravtalet till andra delar av världen genom det globala borgmästaravtalet. Det stöd som Regionkommittén, som är den institutionella rösten för EU:s lokala och regionala myndigheter, ger till borgmästaravtalet och dess mål. Det stöd som medlemsstater, regioner, provinser, mentorstäder och andra institutionella strukturer ger till lokala myndigheter, så att dessa kan uppfylla de åtaganden om begränsning och anpassning som anges i borgmästaravtalet. VI BORGMÄSTARE UPPMANAR TILL FÖLJANDE ÅTGÄRDER: VI UPPMANAR ANDRA LOKALA MYNDIGHETER ATT gå med som avtalsparter i borgmästaravtalet, 3

dela kunskap och bra idéer och delta i kapacitetsuppbyggande verksamhet inom ramarna för borgmästaravtalet. VI UPPMANAR REGIONALA MYNDIGHETER OCH ANDRA MYNDIGHETER UNDER NATIONELL NIVÅ ATT ge oss strategisk vägledning och politiskt, tekniskt och finansiellt stöd i arbetet med att ta fram, genomföra och följa upp våra handlingsplaner och tillhörande åtgärder, hjälpa oss att utveckla samarbete och gemensamma arbetssätt, för att få effektivare och mer integrerade åtgärder. VI UPPMANAR NATIONELLA MYNDIGHETER ATT ta sitt ansvar i arbetet med att hantera klimatförändringarna och ge lämpligt politiskt, tekniskt och finansiellt stöd åt framtagningen och genomförandet av våra lokala begränsnings- och anpassningsstrategier, involvera oss i framtagningen och genomförandet av de nationella begränsningsoch anpassningsstrategierna, se till att det finns tillgång till finansieringsmekanismer som kan stödja lokala klimatoch energiåtgärder, uppmärksamma den stora betydelse som våra lokala satsningar har, ta hänsyn till våra behov och vidareförmedla våra åsikter i det europeiska och internationella klimatarbetet. VI UPPMANAR DE EUROPEISKA INSTITUTIONERNA ATT skapa politiska ramar som stödjer genomförandet av lokala klimat- och energistrategier och samarbete mellan städer, ge oss lämpligt operativt och tekniskt stöd och marknadsföringsstöd, fortsätta att inkludera borgmästaravtalet i relevanta politiska beslut, stödprogram och åtgärder inom EU, och samtidigt involvera oss i förberedande- och genomförandefaserna för dessa, 4

fortsätta tillhandahålla finansieringslösningar så att vi kan genomföra våra åtaganden, samt föreslå särskilda projektutvecklingsstöd som hjälper oss att utveckla, erbjuda och dra igång investeringsprogram, uppmärksamma vår roll och våra insatser inom arbetet med begränsning av klimatförändringarna och klimatanpassning och dela våra resultat med det internationella samfundet. VI UPPMANAR ANDRA BERÖRDA PARTER 1 ATT mobilisera och dela med sig av expertis, know-how, teknik och finansiella resurser som kompletterar och stärker våra lokala satsningar, ökar kapacitetsuppbyggandet, främjar innovationer och får fart på investeringarna, inta en aktiv roll i energiomställningen och stödja oss genom att engagera sig i åtgärder på samhällsnivå. 1 Till exempel den privata sektorn, finansinstitut, civilsamhället, forskarsamhället och den akademiska världen. 5

BILAGA I BORGMÄSTARAVTALETS STEG-FÖR-STEG-PROCESS OCH VÄGLEDANDE PRINCIPER EN GEMENSAM FÄRDPLAN FÖR EN DELAD VISION: Avtalsparterna som har skrivit under borgmästaravtalet förbinder sig att följa ett antal steg för att klara sina begränsnings- och anpassningsmål: STEG/PELARE BEGRÄNSNING ANPASSNING 1) Förberedelse och genomgång av utgångsläget 2) Framtagning av strategiska mål och planering 3) Genomförande, övervakning och rapportering Förbereda en grundläggande utsläppsinventering. Förbereda en risk- och sårbarhetsbedömning i samband med klimatförändringar. Lämna in en åtgärdsplan för hållbar energi och hållbart klimat (SECAP) och inkludera frågor om begränsning och anpassning* i relevanta politiska beslut, strategier och planer inom två år efter kommunfullmäktiges beslut. Rapportera framsteg vartannat år efter inlämnandet av åtgärdsplanen för hållbar energi och hållbart klimat (SECAP) via initiativets plattform. * Anpassningsstrategin bör ingå i åtgärdsplanen för hållbar energi och hållbart klimat och/eller tas fram och inkluderas i ett eller flera separata dokument. Avtalsparterna väljer själva vilket format de föredrar se avsnittet om anpassningsvägen nedan. Under de första två åren ska grunddragen för planen tas fram. Fokus ska ligga på att bedöma den rådande situationen (de viktigaste utsläppskällorna och vilka möjligheter det finns att minska dem, liksom de främsta riskerna och sårbarheterna i samband med klimatförändringar och de aktuella och framtida utmaningar som är kopplade till dem) och att identifiera prioriterade begränsnings- och anpassningsåtgärder och lättuppnåeliga vinster. Andra fokusområden är att stärka samhällets engagemang och att mobilisera de resurser och kapaciteter som krävs för att vidta nödvändiga åtgärder. De efterföljande åren ägnas åt att förstärka och utvidga de åtgärder och projekt som inletts för att snabba på förändringsarbetet. 6

FLEXIBLA VÄGAR SOM KAN ANPASSAS EFTER DEN LOKALA VERKLIGHETEN: 1) Genomgång av utgångsläget 2) Framtagning av strategiska mål och planering Politiskt åtagande År 0 Öka förståelsen År 2 Åtgärdsplan Begränsningsväg Flexibel anpassningsväg År 4, 6, 8 (vartannat år) Genomföranderapport 3) Genomförande, övervakning och rapportering Borgmästaravtalet ger en ram att agera från som hjälper lokala myndigheter att omvandla sina begränsnings- och anpassningsambitioner till verklighet, samtidigt som hänsyn tas till olikheter i de konkreta fallen. De städer och kommuner som har undertecknat avtalet har flexibilitet att välja den väg som passar bäst för dem när de ska genomföra sina lokala åtgärder. Även om prioriteringarna kan variera, uppmuntras dock de lokala myndigheterna att vidta sina åtgärder på ett integrerat sätt och med helhetssyn. Begränsningsvägen Avtalsparterna har en viss flexibilitet när det gäller begränsningsvägen särskilt i fråga om utsläppsinventeringen (t.ex. basår, sektorer som ska prioriteras, utsläppsfaktorer som ska användas för beräkningen, utsläppsenhet som används vid rapportering 2 etc.). Anpassningsvägen Anpassningsvägen hålls tillräckligt flexibel för att göra det möjligt att integrera ny kunskap och nya upptäckter och hantera förändrade förhållanden och förmågor hos avtalsparterna. En risk- och sårbarhetsbedömning i samband med klimatförändringar måste utföras inom den överenskomna tidsramen på två år. Resultaten från denna bedömning används sedan för att avgöra hur stadens eller kommunens område ska göras mer klimattåligt. Anpassningsstrategin, som bör integreras i åtgärdsplanen för hållbar energi och hållbart klimat och/eller inkluderas i andra relevanta planeringsdokument, kan därefter utökas och justeras över tid. No regret -åtgärder bör övervägas i första hand och dessa kan sedan kompletteras med andra åtgärder allteftersom (till exempel när situationen bedöms på nytt vartannat år under genomgången av åtgärdsplanen). På så sätt kan anpassningarna göras i god tid och till en lägre kostnad. 2 Avtalsparterna kan välja att rapportera sina utsläpp i mängden koldioxid (CO 2 ) eller mängden koldioxidekvivalenter. I det senare fallet kan hänsyn även tas till utsläpp av andra växthusgaser, framför allt metan (CH 4 ) och dikväveoxid (N 2 O). 7

EN TROVÄRDIG OCH ÖPPEN RÖRELSE: Politiskt godkännande: Åtagandet, åtgärdsplanen för hållbar energi och hållbart klimat och andra relevanta planeringsdokument ska godkännas genom en resolution eller ett beslut av kommunfullmäktige. På så sätt garanteras ett säkert och långsiktigt politiskt stöd. Ett robust, konsekvent, öppet och harmoniserat ramverk för sammanställning och rapportering av data: Borgmästaravtalets arbetsmetoder utgår från olika kommuners, regioners och stadsnätverks erfarenheter och vilar på en sund teknisk och vetenskaplig grund som har utvecklats i samarbete med EU-kommissionen. Gemensamma principer och rapporteringsmallar har tagits fram, som låter avtalsparterna följa, rapportera och offentliggöra sina framsteg på ett strukturerat och systematiskt sätt. Den inlämnade åtgärdsplanen för hållbar energi och hållbart klimat offentliggörs i avtalspartens profil på borgmästaravtalets webbplats. På så sätt garanteras öppenhet, ansvarighet och jämförbarhet i fråga om avtalsparternas lokala klimatåtgärder. Uppmärksamhet och synlighet för de satsningar som görs: De enskilda och samlade resultat som samlas in via rapporteringsmallarna offentliggörs på borgmästaravtalets webbplats för att inspirera till och underlätta idéutbyten och självbedömning. Genom att rapportera data via borgmästaravtalet kan avtalsparterna visa vilken effekt deras åtgärder har i praktiken. Data som sammanställs genom borgmästaravtalets rapporteringssystem ger även viktig återkoppling om lokala åtgärder till nationella, europeiska och internationella beslutsfattare. Utvärdering av de data som rapporteras av avtalsparterna: Kvalitetskontrollen bidrar till att garantera trovärdigheten och tillförlitligheten för hela borgmästaravtalet. Uteslutning om reglerna inte följs: Avtalsparterna samtycker till att uteslutas från initiativet efter att först ha fått ett skriftligt meddelande från borgmästaravtalets sekretariat om de ovan nämnda dokumenten inte lämnas in (dvs. åtgärdsplanen för hållbar energi och hållbart klimat och genomföranderapporterna) inom de tidsfrister som fastställts. Detta förfarande garanterar öppenhet, tillförlitlighet och rättvisa gentemot övriga avtalsparter som uppfyller sina åtaganden. 8

BILAGA II BAKGRUND OCH SAMMANHANG Borgmästaravtalets avtalsparter åtar sig att följa initiativets regler, med full kännedom om följande: FN:s klimatpanel (IPCC) har i sin femte utvärderingsrapport på nytt bekräftat att klimatförändringarna är en realitet och att mänskliga aktiviteter fortsätter att påverka jordens klimat. FN:s klimatpanel har kommit fram till att begränsning och anpassning är kompletterande arbetssätt för att minska de risker som klimatförändringarna innebär på olika lång sikt. Nationella regeringar har inom ramarna för FN:s klimatkonvention (UNFCCC) kommit överens om ett gemensamt mål att hålla den genomsnittliga globala uppvärmningen en bra bit under 2 C, jämfört med de förindustriella nivåerna. Nationella regeringar har inom ramarna för FN:s konferens om hållbar utveckling Rio+20 enats om mål för hållbar utveckling. Bland dessa krävs i mål 7 att det internationella samfundet ska garantera tillgång till överkomlig, pålitlig, hållbar och förnybar energi för alla, i mål 11 att det ska skapa hållbara städer och inkluderande, säkra och elastiska boendeområden för människor och i mål 13 att det ska vidta snabba åtgärder för att motverka klimatförändring och dess effekter. FN:s initiativ Hållbar energi för alla, som lanserades av FN:s generalsekreterare 2011, syftar till att uppnå följande tre sammankopplade mål till år 2030: garantera alla tillgång till moderna energitjänster, fördubbla den globala energieffektiviseringens takt och fördubbla andelen förnybar energi i den globala energimixen. EU-kommissionen lanserade borgmästaravtalet (Covenant of Mayors) 2008 och därefter, som en viktig åtgärd inom EU:s strategi för klimatanpassning (EU-kommissionen, 2013), Mayors Adapt-initiativet 2014 för att engagera och stödja lokala myndigheter i deras arbete för att begränsa klimatförändringarna respektive anpassa sig efter klimatförändringarna. Från första början har borgmästaravtalet betraktats som ett viktigt EU-instrument för att snabba på energiomställningen och ge en tryggare energiförsörjning. Detta märktes bland annat tydligt i strategin för en energiunion (EU-kommissionen, 2015) och den europeiska strategin för energitrygghet (EU-kommissionen, 2014). EU antog i oktober 2014 ramen för klimat- och energipolitiken fram till 2030, i vilken det fastställs nya klimat- och energimål: utsläppen av växthusgaser på hemmamarknaden ska 9

minskas med minst 40 %, förnybara källor ska stå för minst 27 % av den använda energin inom EU och det ska göras energibesparingar på minst 27 %. EU-kommissionen antog 2011 färdplanen för ett konkurrenskraftigt utsläppssnålt samhälle 2050 som syftar till att minska EU:s utsläpp av växthusgaser med 80 95 % till år 2050, jämfört med 1990 års nivåer ett initiativ som även välkomnades av Europaparlamentet och Europeiska unionens råd. Regionkommittén (ReK) uttrycker sin tydliga avsikt att ge ytterligare stöd till borgmästaravtalet, till exempel genom en särskild plattform inom Regionkommittén och genom andra verktyg, i sitt yttrande om borgmästaravtalets framtid (ENVE-VI/006). 10

BILAGA III ORDLISTA Klimatanpassning: Åtgärder som vidtas för att förutse vilka negativa verkningar klimatförändringar kan få, och för att förebygga eller minimera den skada som kan orsakas eller dra nytta av möjligheter som kan uppstå. Klimatförändringar: Alla förändringar av klimatet över tid, oavsett om de beror på naturliga variationer eller är ett resultat av mänskliga aktiviteter. Utsläppsinventering: En kvantifiering av mängden växthusgaser (koldioxid eller koldioxidekvivalenter) som släpps ut till följd av energiförbrukning inom en avtalsparts område under ett visst år. Utsläppsinventeringen gör det möjligt att identifiera de viktigaste utsläppskällorna och deras respektive minskningspotential. Begränsning: Åtgärder som vidtas för att minska mängden växthusgaser som släpps ut i atmosfären. Genomföranderapport: Ett dokument som avtalsparterna i borgmästaravtalet åtar sig att skicka in vartannat år efter inlämnandet av åtgärdsplanen för hållbar energi och hållbart klimat. Rapporten sammanfattar de aktuella resultaten av åtgärdsplanens genomförande och syftet är att följa i vilken grad de uppställda målen nås. No regret-alternativ (för klimatanpassning): Åtgärder som ger omedelbara ekonomiska och miljömässiga fördelar. De lönar sig under alla sannolika klimatscenarier. Prosumenter: Proaktiva konsumenter, det vill säga konsumenter som förutom att förbruka energi även tar ansvar för att producera den. Klimattålighet: Förmågan hos ett socialt eller ekologiskt system att hantera störningar, samtidigt som det behåller samma grundläggande funktionssätt. I detta ingår även en förmåga till anpassning vid påfrestningar och (klimat-) förändringar. Risk- och sårbarhetsbedömning: En analys som fastställer riskers karaktär och omfattning genom att analysera möjliga faror och bedöma sårbarheter som kan innebära ett potentiellt hot mot människor, egendom, människors livsuppehälle och den miljö som människor är beroende av. Bedömningen gör det möjligt att identifiera kritiskt viktiga områden och ger därigenom viktig information för beslutsfattande. Bedömningen kan till exempel ta upp risker kopplade till översvämningar, extrema temperaturer och värmeböljor, torka och vattenbrist, stormar och andra extrema väderhändelser, fler och större skogsbränder, höjning av havsnivån och kusterosion (där så är tillämpligt). Risk: Sannolikheten för skadliga konsekvenser eller förluster i sociala, ekonomiska eller miljömässiga termer (t.ex. av människoliv, hälsa, människors uppehälle, tillgångar och tjänster) som skulle kunna inträffa för en viss grupp av människor eller ett samhälle som har en viss sårbarhet under en specificerad framtida tidsperiod. 11

Åtgärdsplan för hållbar energi och hållbart klimat (SECAP, Sustainable Energy and Climate Action Plan): Ett viktigt dokument där en avtalspart i borgmästaravtalet i stora drag redogör för hur avtalsparten ska klara av sina åtaganden. I åtgärdsplanen definieras begränsnings- och anpassningsåtgärderna för att uppnå målen, tillsammans med tidsramar och tilldelade ansvarsområden. Sårbarhet: I vilken mån ett system är känsligt för, och inte klarar av att hantera, negativa följder av klimatförändringar däribland klimatvariationer och extrema klimatförhållanden (motsatsen till klimattålighet.) 12

2030 Jag, [borgmästarens (eller motsvarande representants) namn], [borgmästare (eller annan tjänstetitel)] i [namn på den lokala förvaltningen] har fått i uppdrag av [kommunfullmäktige (eller motsvarande beslutsfattande organ] den [datum] att underteckna borgmästaravtalet för klimat och energi. Jag gör detta med full kännedom om de åtaganden som anges i det officiella åtagandedokumentet och som sammanfattas nedan. Den lokala myndighet som jag representerar åtar sig framför allt följande: Att minska utsläppen av koldioxid (och eventuellt andra växthusgaser) inom stadens eller kommunens område med minst 40 % till år 2030. Detta ska ske genom förbättrad energieffektivitet och ökad användning av förnybara energikällor. Att öka klimattåligheten genom att anpassa staden eller kommunen efter klimatförändringarnas följder. För att omvandla dessa åtaganden till praktisk handling, kommer den lokala myndighet som jag representerar att genomföra följande steg-för-steg-process: Utföra en grundläggande utsläppsinventering och en risk- och sårbarhetsbedömning i samband med klimatförändringar. Lämna in en åtgärdsplan för hållbar energi och hållbart klimat inom två år från det ovanstående datumet för kommunfullmäktiges beslut. Rapportera de framsteg som uppnåtts åtminstone vartannat år efter inlämnandet av åtgärdsplanen för hållbar energi och hållbart klimat, i utvärderings-, övervaknings- och verifieringssyfte. Jag samtycker till att min lokala myndighet kommer att uteslutas från initiativet efter att först ha fått ett skriftligt meddelande från borgmästaravtalets sekretariat om de ovan nämnda dokumenten inte lämnas in (dvs. åtgärdsplanen för hållbar energi och hållbart klimat och genomföranderapporterna) inom de tidsfrister som fastställts. [Namn och fullständig adress till den lokala förvaltningen] [Namn, e-postadress och telefonnummer till kontaktperson] UNDERSKRIFT

TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2016-09-21 Diarienummer KS/2016:502 Anläggningsarrende Hede 6:1, Net4Mobility HB Förslag till beslut Avtal om anläggningsarrende avseende upplåtelse av del av fastigheten Hede 6:1 för teletorn och teknikbod till Net4Mobility HB, undertecknat 2016-08-16, godkänns. Sammanfattning Net4Mobility HB har fått bygglov för ett 42 meter högt teletorn med teknikbod inom kommunens fastighet Hede 6:1 på Klippebergen strax norr om Tölö Ängar. Enligt uppgift från Net4Mobility HB har de fått i uppdrag av Post- och telestyrelsen att lösa problem med dålig täckning för bredband och mobil i området. Net4Mobility HB vill teckna ett arrende med kommunen om upplåtelse av cirka 50 m2 mark för anläggningen. Förslag till arrendeavtal är undertecknat av Net4Mobility HB 2016-08-16. Avtalstiden är 10 år med rätt till 3 års förlängning. Arrendeavgiften är 23 000 kronor per år med indexuppräkning. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, 2016-09-21 Förslag till arrendeavtal Hede 6:1, Net4Mobility HB Beslutet skickas till Net4Mobility HB, KLK Bertil Samuelsson /Exploateringsingenjör/ Kommunledningskontoret Bertil Samuelsson /0300-834067 bertil.samuelsson@kungsbacka.se 1 (1) Kungsbacka kommun 434 81 Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon 0300-83 40 00 www.kungsbacka.se

TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2016-09-22 Diarienummer KS/2016:424 Exploateringsavtal Bolsheden 1:40 Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige fatta följande beslut: Förslag till exploateringsavtal med Fredholms Teknik AB, undertecknat 2016-09-22, berörande deras fastighet Bolsheden 1:40 godkänns. Sammanfattning Förslag detaljplan för bostäder inom Bolsheden 1:40, D240, har upprättats av planavdelningen, Plan&Bygg. Planens syfte är att bygga 10-20 bostäder i två flerfamiljshus. Planerad upplåtelseform är hyresrätt. Exploateringsavtalet reglerar bland annat exploatörens ansvar för utbyggnad inom allmän plats, dagvattenhantering, trottoar på Slättegårdsvägen och brandpostfunktion. Avtalet reglerar vidare normala villkor för marklösen, kostnadsersättningar och säkerhet. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, 2016-09-22 Förslag till exploateringsavtal Bolsheden 1:40 Beslutet skickas till Fredholms Teknik AB, Teknik, P&B, KLK Bertil Samuelsson /Exploateringsingenjör/ Kommunledningskontoret Bertil Samuelsson /0300-834067/ bertil.samuelsson@kungsbacka.se 1 (1) Kungsbacka kommun 434 81 Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon 0300-83 40 00 www.kungsbacka.se

DETALJPLAN FÖR BOSTÄDER 36.4 31.5 s:4 Y=147400 X=6382400 32.1 33.0 1:39 6 31.4 36.6 INFART 1:56 18 29.7 28.2 parkering Y=147500 X=6382400 Slätteg 3 30.0 1:64 30.3 BOLSHEDEN 29.9 Y=147600 X=6382400 18 29.7 PLANBESTÄMMELSER Följande gäller inom områden med nedanstående beteckningar. Endast angiven användning och utformning är tillåten. Bestämmelser utan beteckning gäller inom hela området. GRÄNSER Detaljplanegräns Användningsgräns Egenskapsgräns 29.8 30.5 35.7 Y=147400 30.4 X=6382300 30.4 29.7 32.0 BII NATUR 1:40 lek 30.3 Y=147500 34.8 plantering X=6382300 29.6 31.4 1:55 29.9 30.4 Y=147600 1:50 1:66 X=6382300 24 1:2 30.0 ANVÄNDNING AV MARK OCH VATTEN Allmänna platser INFART Infartstrafik NATUR Naturområde Kvartersmark B Bostäder UTFORMNING AV ALLMÄNNA PLATSER 1:49 Vegetationsbestämmelser 37.7 31.7 31.0 34.4 41.6 47.3 plantering Skyddsplantering ska utföras BOLSHEDEN 1:2 UTNYTTJANDEGRAD/FASTIGHETSINDELNING Största byggnadsarea är 760 m2 X=6382200 X=6382200 44.6 49.8 46.9 X=6382200 BEGRÄNSNINGAR AV MARKENS BEBYGGANDE 33.5 32.2 Y= Detaljplanen är baserad på koordinatsystemet SWEREF 991200 Rh 2000 Skala 1:1000 i A1, 1:2000 i A3 0 10 20 30 40 50 31.7 100 m Y= Y= PLANKARTA Byggnad får inte uppföras MARKENS ANORDNANDE Mark och vegetation lek Lekplats ska finnas 36.4 Y=147400 X=6382400 32.1 31.4 1:56 29.7 Y=147500 X=6382400 Slättegårds- 1:64 Y=147600 X=6382400 parkering Parkeringsplats ska finnas PLACERING, UTFORMNING, UTFÖRANDE Utformning och omfattning II Föreskrivet antal våningar 31.5 s:4 33.0 1:39 36.6 28.2 30.3 BOLSHEDEN 29.9 29.7 ADMINISTRATIVA BESTÄMMELSER Genomförandetid Genomförandetiden är 5 år från den dag planen vinner laga kraft Huvudmannaskap 30.4 29.7 30.3 29.6 1:55 29.9 29.8 Kommunen är inte huvudman för allmän plats 30.5 X=6382300 X=6382300 1:66 X=6382300 Y=147400 Y=147500 31.4 30.4 Y=147600 30.0 34.8 35.7 30.4 32.0 1:50 1:2 1:40 1:49 37.7 47.3 41.6 34.4 31.0 31.7 BOLSHEDEN 1:2 Detaljplan för bostäder Samrådshandling 32.2 Y=147400 X=6382200 31.7 33.5 Y=147500 X=6382200 44.6 49.8 46.9 Y=147600 X=6382200 ILLUSTRATIONSKARTA ORIENTERINGSKARTA Bolsheden 1:40 i Släp Kungsbacka kommun Upprättad i mars månad 2014 Beslutsdatum Samrådsbeslut 2015-01-27 Antagande åååå-mm-dd Laga kraft åååå-mm-dd Instans AU 10 BN XX AU 21 Elin Johansson Verksamhetschef Plan Karl Gustav Larsson Planarkitekt Diarienr 2013-P029 Normalt planförfarande D240