Stadsdel Hägersten Jag har en tam kråka, berättade jag. Den vill jag se! Sa Sanna. Vi hade samma hemväg en bit utmed Slättgårdsvägen. Det brukade hinna bli lite prat, innan vi skildes åt vid trapporna uppför Branten. Sanna bodde där uppe. Inte idag, sa jag. Nej, nej! instämde Sanna. Vi skildes åt vid trapporna. Måtte hon glömma min tama kråka! Inte kunde jag ta hem någon! Sanna allra minst av alla. Vad skulle hon tänka, hon som hade ett så fint grönt hus, med en riktig mamma i och en riktig pappa! Där uppe, på krönet ovanför Branten, hade man utsikt över hela världen, förbi Hägersten, ända in till stan. Ur Medan regnbågen bleknar av Peter Pohl 97
Fakta 2003 (1 I SDO % I staden % Utdrag från stadsdelens verksamhetsprogram för 2003 Våra tre parklekar, två ungdomsgårdar och två fältassistenter har som främsta uppgift att skapa möjligheter till en meningsfull fritid för alla barn och ungdomar i Hägersten. Våra två ungdomsgårdar fungerar som mötesplatser för ungdomar mellan 13-18 år som bor eller går i skola i Hägersten Antal bosatta 29 947 762 72 Därav 0-12 3 940 13 104 435 13 Därav 13-19 1 959 6 50 273 6 Medelinkomst 251 200 261 600 Nettokostnad i stadsdelen för öppen verksamhet per ungdom 13-19 år (2 1 892 1 534 Öppet kvällar per vecka finansierad av stadsdelen för ungdom 13-19 år 10 Fritidsgårdar (3 Parklekar Kvartersgårdar Grund skolor Gymnasier Elever i Kulturskola (4 Bibliotek inom SDO 2 3 0 6 1 164 2 1 Källa; USK och stadsdelens egen redovisning 2 Idag bedrivs öppen verksamhet för ungdomar 13-19 år under namn som: fritidsgård, ungdomsgård, ungdomens hus, mötesplatser/träffpunkter, ungdomskafé, kvartersgård osv. Verksamhet bedrivs i egen regi, som intraprenad, som entreprenad av företag eller på uppdrag för stadsdelen av föreningar och organisationer. 3 Fritidsgård är ett samlat historiskt begrepp på öppen verksamhet för i huvudsak tonåringar. Under detta begrepp redovisas i denna rapport öppen fritidsverksamhet för tonåringar 13-19 år. Se not två. 4 Antalet elever 13-19 år i stadsdelen som deltog i Kulturskolans verksamhet VT och HT 2003, exklusive projekt och skolverksamhet. 98
Stadsdelsområdet består av Axelsberg, Fruängen, Hägerstensåsen, Mälarhöjden och Västertorp. Det finns drygt 30 000 bosatta inom området. Av dem är 1 959 ungdomar mellan 13-19 år. Öppen verksamhet för ungdomar finansierad av stadsdelen erbjuds 10 kvällar per vecka. Nettokostnaden för öppen ungdomsverksamhet uppgår till 1 892 kronor per ungdom och år. De mötesplatser och träffpunkter som drivs via stadsdelsförvaltningen är ungdomsgårdarna Storsvängen i Mälarhöjden och Fruängsgården i Fruängens centrum. I fritidsgården i Fruängen finns det replokaler för band. Lokalerna är också utrustade med instrument och ljudteknik. Fritidsgården ordnar även kurser i ljud- och studioteknik. Storsvängens ungdomsgård har nyligen startat musikverksamhet. I stadsdelen finns två fältförlagda socialsekreterare som arbetar uppsökande och förebyggande med ungdomar i riskzon enligt socialtjänstlagen. De arbetar i hög grad med fritidsverksamhet som en metod för att skapa relationer med ungdomar. 4H driver verksamhet med djurhållning vid Eolshäll. Den besöks framförallt av barn och yngre tonåringar från Hägerstens SDO och Liljeholmens SDO. 99
Fritid i Hägersten. När vi åker till Hägersten svänger vi av mot Bredäng och tar oss in mot stadsdelen från söder. På vägen mot vårt mål, Stockholms näst största skola, Mälarhöjdsskolan, passerar vi bostadsområdet Gulddragaren. En stund senare träffar vi en kille i skolans matsal. Han berättar att nästan samtliga elever vid skolan kommer från Mälarhöjdens villaområden. Men de från Gulddragaren då? frågar vi. Nä, det går inga elever från Gulddragaren i skolan, vet inte varför, det bara är så. När vi ställer frågan till skolans personal får vi förklaringen att Gulddragaren inte tillhör Mälarhöjdsskolans upptagningsområde. Inom skolans ram bedrivs ett projekt som kallas Våga mötas. Det är ett samarbete mellan Fruängsskolan, Mälarhöjdsskolan i Hägerstens SDO och Bredängsskolan i Skärholmens SDO. Projektet genomförs av elevråden och lärare vid respektive skola. De använder bland annat värderingsövningar och organiserar möten mellan eleverna på de tre skolorna. Men i vardagen är det inte möjligt för ungdomar att mötas. Fritidsverksamheterna i stadsdelen är bara öppna för ungdomar som bor i närområdet eller går i någon av skolorna i närheten. När vi talar med personalen på fritidsgårdarna får vi flera olika förklaringar till varför det är så här. Några säger att det beror på lokal- och personalbrist. Andra hävdar att det är en metod för att undvika rivalitet och konflikter mellan ungdomar; att det är en nödvändig åtgärd för att inte gäng från andra områden ska tränga ut den egna stadsdelens ungdomar. 100
På torget i Fruängen träffar vi några killar och tjejer. De berättar att de går på Fruängsgården ibland. När gården är stängd träffas de ofta på El Paso-grillen i centrum. Ungdomsgården i Fruängen är mycket välutrustad med teknik. Här finns stora möjligheter till aktiviteter. Gården är stor till ytan och ger ett välskött intryck. Det finns lokaler och utrustning för dans, teater, musik och fysisk träning. Trots det säger många av ungdomarna som vi möter i Fruängen att de saknar en plats att mötas på; ett kafé, möjligheter till dans och någonstans att hålla på med musik. De verkar inte veta att det i närheten finns lokaler och resurser som är till för dem. Den här situationen har vi mött i flera andra stadsdelar. Därför är det viktigt att informera om vad gårdar och lokala fritidsverksamheter har att erbjuda. Även om en del unga inte ser sig som gårdsbesökare är det viktigt att veta vilka resurser och möjligheter som faktiskt finns på gårdarna. De båda fältassistenterna, Stefan och Tommy är kända av många av unga i stadsdelen. De rör sig bland ungdomarna på kvällar och helger,, skapar viktiga kontakter och fungerar som dörröppnare till gårdarna. De följer även med sina ungdomar, till exempel till diskoteket under UNG08-festivalen, Fridge på Fryshuset eller till de populära diskoteken på Bredängs fritidsgård. Mindre än 1% av ungdomarna i Sverige är aktiva i politiska ungdomsförbund. En kille vi möter säger, Det känns bra att veta att fältarna finns i närheten. 101
Kaféet på Fruängens fritidsgård. När vi talar med ungdomar i Mälarhöjden märks det att de i hög grad är engagerade i olika föreningar. Scouterna har ett sina starkaste fästen i Stockholm i den här området. Idrott är populärt. När vi pratar med ungdomar i Mälarhöjden får vi uppfattningen av att de är mycket aktiva på sin fritid. Det är en klar skillnad mot Fruängen, där de unga ofta säger att de saknar fritidsysselsättningar. I en villa i Mälarhöjdsområdet ligger Storsvängens fritidsgård. Gården låg tidigare i funktionella, rymliga lokaler i Axelberg, nära tunnelbanan. På grund av besparingar flyttades verksamheten till Mälarhöjden. Det innebar bland annat att aktiviteter som kräver större utrymme, till exempel dans och innebandy, inte fick plats i verksamheten. I dag har Storsvängen bara plats för ett fik, några datorer och en liten myshörna. Storsvängen är en hemtrevlig fritidsgård, men den besöks till största delen av stammisar från området. Den känns inte längre som en öppen mötesplats för ungdomar från andra områden eller stadsdelar. Tendensen att öppen verksamhet bara erbjuds stadsdelens ungdomar - och i ibland bara närområdets unga - har vi på flera håll i staden. Vi tror att det kan motverka möjligheten till möten och integration bland ungdomar. Det är allvarligt att mötesplatser finansierade av staden inte fungerar som mötesplatser för alla ungdomar, oberoende av var de bor. Rörligheten bland ungdomar idag är stor. De rör sig ofta över hela staden för att träffa vänner och delta i aktiviteter. Det gäller särskilt de som är på väg att lämna högstadiet. Därför är det viktigt att skolor, fritidsgårdar och andra verksamheter som jobbar med ungdomar inte bygger murar. 102
Ungas röster Storsvängen är för trångt, större lokal är ett måste. Det behövs dans och replokaler. Öppna Axelsbergs fritidsgård igen! Det borde finnas sommaraktiviteter vid baden. 103