STEG 3. PROJEKTPLAN Version nummer: Slutversion (Fylls i av projektet) För att beslut ska kunna tas krävs att hela ansökan är komplett inklusive samtliga bilagor. Ansökan mailas till Leader Upplandsbygds kansli (jenny.nylund@upplandsbygd.se), som också kan ge ytterligare upplysningar om Leader-stöd och ansökningsförfarandet. Klicka på de grå fälten för att fylla i! Ankomstdatum (ifylls av kansliet): 2012-11-13 Diarienr (ifylls av kansliet): LUB-2012-032 A. Projektnamn (välj något kortfattat och talande, max tre ord) RUDEC - "Rural-urban-development and cooperation" B. Sökande/projektägare (Förening/organisation/företag som söker Leader-stödet och ansvarar för att projektet drivs på sätt som anges i ansökan. OBS! Måste inneha ett organisationnummer) Organisationens namn Leader Upplandsbygd Organisationsnummer 802441-0964 Bankens namn Handelsbanken Bankkontonummer Post-/bankgironummer Adress Mail Hemsida Långgatan 7, 74832 Österbybruk jenny.nylund@upplandsbygd.se www.upplandsbygd.se Firmatecknare vid ansökan (namn samt telefon) Jenny Nylund, 070-234 66 10 1
C. Delprojekt och angränsande projekt (Även om ni inte fått beslutet än är det viktigt att uppge om man samarbetar/ingår i ett annat projekt och om stöd sökts även från annat håll.) Är detta projekt en del av eller samarbetar nära med ett annat projekt? Ja Nej Om ja, ange projektets namn: Projektets ägare (organisation): Har projektet fått EU-bidrag från något håll? Ja Nej Om ja, ange typ av bidrag samt bidragsgivare: Leaderstöd Har du/ni sökt eller blivit beviljad andra stöd för kommersiell verksamhet, minst tre år bakåt i tiden? D. Projektperiod Under vilken tidsperiod har ni för avsikt att genomföra projektet? Ange datum fr.o.m. t.o.m. Projekttiden kan börja tidigast fr.o.m. den dag blankett Ansökan om projektstöd Leader inkommit till Leaderkansliet. Observera att inga kostnader är stödberättigade efter projekttidens utgång. Tid för att sammanställa slutrekvisition och slutrapport ska ingå. Projekttiden kan vara 1-3 år. Startdatum: 1 nov 2012 Slutdatum: 31 dec 2014 E. Vilka organisationer ska genomföra projektet? Med genomföra menas: aktivt vara med och driva projektet framåt exempelvis delta i styrgrupp, ha ansvar för delar i projektet, äga projektet. Organisation: Kontaktperson: Mail: Telefon: 1.Leader Upplandsbygds Jenny Nylund jenny.nylund@upplandsbygd.se 070-234 66 10 2.Leader Göteborgs Insjörike Martin Dahl martin.dahl@goteborgsinsjorike.se 3. 4. 5. 6. 7. 8. 2
F. Projektorgansation hur ska projektet jobba? Exempelvis avlönad eller ideell projektledare, vem sköter ekonomin, hur ser styrningen av projektet ut? Vilka sitter i styrgruppen? Projektet är ett samverkansprojekt mellan två Leaderområden; Upplandsbygd och Göteborgs Insjörike. En styrgrupp för projektet utses, bestående av fyra personer: båda verksamhetsledare samt en person från varje LAG. Dessa rapporterar sedan tillbaka till respektive LAG. Projektet består av två separata projekt med en gemensam projektplan. Projektets helhet är dock gemensam, syftet och målen delas och gemensamma aktiviterer genomförs. Varje Leaderområde sätter en egen budget och kan ha egna aktiviteter inom projektet. För Upplandsbygds del gäller att projektet koordineras av verksamhetsledaren. Administrationen sköts av Upplandsbygds kansli. Aktiviteter genomförs av lämplig part (köpt tjänst). Så även ekonomin och redovisningen inom projektet. G. Kontaktpersoner projektet: Roll: Namn: Organisation: Mail & telefon: Projektägare J Nylund Leader Uplandsbygd se ovan Projektledare Jenny Nylund se ovan Ekonomiansv. Emma Klippmark köpt tjänst H. Genomförande VAD vill ni göra och HUR? Projektet har fyra teman: Framtid Erfarenhetsutbyte Utvärdering Studiebesök 3
Aktiviteter: Studieresa till Irland South & East Cork Area Development (SECAD) som jobbar med Multifunding samt stad-land samverkan. Deltagare: Representanter från Leader Upplandsbygds kansli, LAG, deltagande kommuner samt övriga aktörer som är involverade i Upplandsbygds utveckling. Framtidsmöten inom varje Leaderområde, tematiska och geografiska (geografiska genomförs per kommun, tematiska genomförs regionalt och bör inkludera "Ungt engagemang", "Integration" "Hållbar utveckling", "Entreprnörskap/Arbetsmarknadsutveckling" och "Kultur & Bygdegemenskap i tätortsnära landsbygd"). Mötena hålls av processledare och är öppna för allmänheten. Studieresa Bryssel, kommissionen, ENRD. Deltagare: Representanter från Leader Upplandsbygds kansli, LAG, deltagande kommuner samt övriga aktörer som är involverade i Upplandsbygds utveckling. Studieresa Finland för att titta på stad-land strategiskt arbete, LAG Joutsenten Reitti. Representanter från Leader Upplandsbygds kansli, LAG, deltagande kommuner samt övriga aktörer som är involverade i Upplandsbygds utveckling. Erfarenhetsutbyte mellan LAG och kanslier Utvärdering av genomförda insatser inom de båda Leaderområdena. Kunskapsspridning lokalt, regionalt och nationellt I. Bakgrund Hur ser nuläget ut, varför behövs projektet? Hur kom idén fram? Att arbeta med landsbygdsutveckling i tätortsnära landsbygd innebär särskilda förutsättningar, vilka kan ses som för- eller nackdelar. Det råder stora skillnader mellan olika landsbygds- områden i landet. Över tid är det generellt Sveriges tätorter som svarat för den största befolkningsök- ningen. Sedan år 2002 har även den tätortsnära landbygden, befolkningsmässigt ijämförelse med tidigare år, i generella termer vänt en negativ trend till en mer positiv utveckling. Glesbygdens befolkningsutveckling har varit mer eller mindre konstant negativ under en flerårsperiod, vilket innebär en minskning med i genomsnitt ett par- tre tusen människor per år sedan mitten av 1990-talet. Det är framförallt de stora tätorterna och den tätortsnära landsbygden kring de större städerna i Stockholm-Mälarregionen som befolkningsmässigt står för den större till- växten i generella termer. Av de tre storstadsregionerna i Sverige är det endast Stockholm-Mälarregionen som under perioden 1995-2001 uppvisar en positiv befolkningsutveckling med avseende på områdestyperna tätortsnära landsbygd och glesbygd. Bilden ljuger dock något. I själva verket är det Stockholms län som står för den huvudsakliga befolkningsökningen. Av de övriga fyra länen som här räknas till Stockholm- Mälarregionen är det endast Uppsala län (1 545 personer) som påvisar en positiv befolkningsutveckling på den tätortsnära landsbygden och Södermanlands län 16 personer) som 4
påvisar en positiv befolkningsutveckling i glesbygden. Dessa positiva tal bör också ses i relation till den ökning som Stockholms län står för mätt i antal personer. I länet har den tätortsnära landsbygden vuxit med 11 503 personer och glesbygden med 554 personer. Befolkningen i länets tätorter har ökat med 85 397 personer under samma period.(definition av Stockholm- Mälarregionen enligt Mälardalsrådet: Stockholms län, Västmanlands län, Söderman- lands län, Uppsala län och Örebro län.) I de övriga storstadsregionerna är befolkningsutvecklingen på den tätortsnära landsbygden negativ. I Västra Götaland/Halland är det Västra Götaland som svarar för den negativa tillväxten (-6 223 personer), medan Halland enskilt kan uppvisa en positiv befolkningsutveckling (395 personer). Det omvända gäller med avseende på befolk- ningsutvecklingen i regionens glesbygd. Befolkningen i Västra Götaland har vuxit med 205 personer under ovanstående period medan utveckling i Halland är lika med noll. Källa: Landsbygden år 2020 - fyra framtidsbilder - Landscape & Citizens/Eurofuture Problematiken i tätortsnära landsbygd inkluderar brist på samverkan, svag gemensam kulturell identitet pga hög inflyttning, svårighet att hitta hållbara lösningar vid snabb regionsutveckling osv. Möjligheterna att arbeta med integration, omställning och lokal kapitalbildning är många gånger större i tätortsnära landsbygd. Hur kan Leadermetoden användas på ett effektivt sätt för att generera utveckling i olika delar av våra Leaderområden? Hur arbetar vi strategiskt med de områden som är tätortsnära? Hur har andra arbetat? Kan vi överföra metoder och erfarenheter för att förbättra genomförande av Leader i Upplandsbygd och Göteborgs Insjörike? J. Genomförandekapacitet Finns rätt kompetens i projektgruppen? Finns erfarenhet av projektledning, utvärdering, ekonomisk rekvisition? Leader Upplandsbygds kansli och styrelse har stor erfarenhet av proektledning, Leadermetoden samt ekonomisk redovisning inom Leader All kompetens som inte återfinns inom den egna organisationen kommer att inhämtas utifrån. Det kan gälla genomförandet av Framtidsmöten, utvärdering med mera. K. Projektets syfte vilken förändring ska projektet bidra till? (Syfte anger riktning. Det handlar om vad projektet LÅNGSIKTIGT kommer att bidra till inte nödvändigtvis uppfylla direkt) 5
Projektet har tre huvudsyften: 1. Hitta metoder för hur samverkan mellan stad och land kan förbättra genomförandet av Leader 2. Ta hem kunskap kring modeller för hållbart utvecklingsarbete i tätortsnära landsbygd 3. Skapa en vision om hur de båda Leaderområdena kan arbeta med utvecklingsarbete framöver L. Projektets mål Vad ska projektet leda till inom projekttiden? Var så konkret som möjligt, ange värden som går att mäta både NU och EFTER projektet. Vad kommer att bli annorlunda om projektet genomförs? Mål I: Mål II: Mål III: Genomföra minst sju framtidsmöten i varje Leaderområde Skapa en Framtidsvision för var och ett av Leaderområdena Sammanställa en rapport med utvärdering av genomförda aktiviteter Mål IV: Sprida reultatet av erfarenhetsutbyte och kunskapsinhömtning till samtliga Leaderområden i Sverige Mål V - Genomföra tre studieresor med mål att hämta hem kunskap och utbyta erfarenheter inom givna områden, tillsammans med Leader Göteborgs insjörike M. Målgrupp a. Vilka kommer att gynnas av projektet? Invånare och organisationer som arbetar med utveckling i de båda Leaderområdena b. Vilka vänder ni er till med projektets aktiviteter? Projektet arbetar med strategiska utvecklingsfrågor och vänder sig därför till berörda aktörer så som LAG, kommuner, regioner, lokala företag och organisationer. De olika aktiviteterna har olika målgrupp, Framtidsmöten genomförs lokalt och regionalt, erfarenhetsutbyten sker nationellt med regionala/lokala aktörer, studieresorna sker internationellt med deltagare från lokala, regionala och nationella aktörer. N. Tids- och aktivitetsplan Dela upp projektet i olika faser, uppge när ni ska göra vad. (Exempel: Fas: Uppstart, Tid: mars-okt 2011, Aktiviteter: stormöten, skapa hemsida, söka tillstånd ) Tidsperiod (år/mån): Hösten 2012 Våren 2013 Aktivitet: Planering, uppstart, avtal Inledande möte, studieresa Irland 6
, framtidsmöten, visionsbygge Hösten 2013 Studieresa Finland, framtidsmöten, visionsarbete, erfarenhetsutbyte mellan Leaderområden Våren 2014 Studieresa Bryssel, utvärdering, framtidsmöten, erfarenhetsutbyte mellan Leaderområden Hösten 2014 Avslutning och utvärdering, slutrapport och redovisning O. Geografiskt verksamhetsområde Vilka delar av Leader Upplandsbygd kommer att beröras? Var hamnar nyttan av projektet, geografiskt sett? Leader Upplandsbygd samt Göteborgs insjörike P. Finansieringsbehov Vad vill ni använde de sökta medlen från Leader Upplandsbygd till? (Övergripande förklaring i ord, budget bifogas i Leader Upplandsbygds mall.) Ex. Löner, marknadsföring, byggmaterial, inköpta tjänster osv. Förklara behovet. Kostnadstyp: Lön Köpt tjänst Studieresor Erfarenhetsutbyte kanslinivå Vision och utvärdering Resultatspridning material, ev film) Syfte med kostnaden: Projektledning och koordiering Processledning, utvärdering, ekonomi mm Kunskapsöverföring från Finland, Belgien och Irland Möten mellan de båda Leaderområdena, på LAG-nivå och Skapa vision för arbete samt utvärdera genomförda insatser Visa projektets resultat genom olika medier (hemsida, tryckt Q. Nytänkande 7
Beskriv på vilket sätt projektet är nyskapande! Har det gjorts något liknande i området förut? Är det en ny typ av tjänst eller produkt som ska tas fram eller ett nytt sätt att samarbeta? Projektet tar Upplandsbygds och Göteborgs Insjörikes strategiska utvecklingsarbete för tätortsnära landsbygd till en ny nivå genom kunskapsinhämting i samarbete med ett annat Leaderområde. Detta har inte genomförts tidigare. R. Omvärldsanalys Finns det projekt som jobbar med detta (nära eller på andra håll) som man kan samarbeta med? Hur? Vad har gjorts innan i området? Omvärldsanalysen har visat att det finns flera Leaderområden som arbetar med multifunding, samverkan stad-land, visionärt Leaderarbete som är långsiktigt med mera. Leader Upplandsbygd och Leader Göteborgs Insjörike har gemensamt identifierat goda exempel. Detta har resluterat i de studiebesök som kommer att genomföras inom projektet. Samverkan med andra Leaderområden kommer att välkomnas. Samverkan med lokala och regionala aktörer är ett måste i projektet, och säkerställs genom Leaderområdenas nätverk. S. Information Hur ska projektet arbeta aktivt med att informera allmänheten om sitt arbete? Hur kommer man att arbeta mot media? (Projektet ska vara öppet och genomskinligt och hela tiden sprida info om sin verksamhet och sina resultat) Projektet har som mål att skapa visioner och utvärderingar samt sprida erfarenheter kring utvecklingsarbete i tätortsnära landsbygd till samtilga Leaderområden i Sverige. Detta kommer att ske med hjälp av digitala och tryckta informationsmaterial. En del av materialet kommer att översättas till engelska, för att spridas till internationalla samarbetspartners samt aktörer som inte har svenska som första språk. T. Miljöpåverkan (Alla tre frågor ska besvaras) Vilka är projektets huvudsakliga miljöpåverkan? Resor med flyg Hur kommer projektet att minska sin miljöbelastning? Projektet kommer att använda sig att telefon/videokonferenser samt använda tåg som färdmedel närhelst det är möjligt. På vilket sätt främjar projektet hållbar utveckling? Projektet kommer att undersöka hur man kan arbeta effektivt med Omställning i tätortsnära landsbygd U. Unga Är unga under 25 år engagerade i projektet? I så fall på vilket sätt? Kommer projektet att få effekter som riktar sig mot ungdomar? 8
"Ungt engagemang i utvecklingsarbete" kommer att vara ett de teman som används i framtidsmöten. Där inkluderas de ungdomsorganisationer som är verksamma i området för att få in deras expertis. Arbetet ska resultera i visioner och konkreta förslag på hur man inkluderar unga i utvecklingsarbetet i tätortsnära landsbygd. V. Integration och jämställdhet. Leader Upplandsbygd ska verka för ökad jämställdhet mellan könen. Vi ska också skapa ökade möjligheter för personer med utomnordisk bakgrund att samverka och integrera med övriga svenskar. Hur kommer projektet att verka för dessa mål? "Integration som motor i utvecklingsarbete" kommer att vara ett av de teman som används i framtidsmöten. Där inkluderas organisationer som är verksamma i området och arbetar med integration eller vänder sig till utomnordiska aktörer för att få in deras expertis i arbete. Arbete ska leda till visioner och konkreta förslag på hur man inkluderar utomnordiska aktörer i utvecklingsarbetet i tätortsnära landsbygd. En del av materialet i projektet kommer att översättas till engelska för att bli mer tillgängligt för de som inte har svenska som första språk. W. Riskanalys Vad är riskerna i projektet? Vad skulle kunna gå fel? Hur har ni förberett er för de händelserna? Finns det konflikter eller andra hinder som måste övervinnas för att projektet ska kunna genomföras? Riskerna är att visionerna blir för övergripande eller för konkreta. Risken miskas genom ett professionellt strategiskt arbete med visionerna. Riskerna är också att den kunskapsinhämtning som sker inte lyckas implementeras i det lokala utvecklingsarbete. Risken minskas genom att erfarenheter och metoder presenteras på ett pedagogiskt sätt som anpassas efter målgruppen. X. Övergång till ordinarie verksamhet Vad händer efter projekttiden? Hur skall verksamheten drivas vidare efter projekttiden? Hur ska projektet bli självgående? Efter projekttiden ska Upplandsbygd och Göteborgs Insjörike ha inhämtat kunskap som skapar ett mer effektivt genomförande av Leader och skapar nya synergier i tätortsnära landsbygd. Ett starkt samarbete har skapats mellan regionerna som är långsiktigt hållbart och upprättshålls. Y. Uppföljning och utvärdering Redovisa hur ni kommer att formulera och reflektera kring era erfarenheter. Hur ska ni sprida resultatet? (Resultatspridningen är av stor vikt i Leader.) 9
Två av projektets aktiviteter berör detta: "Utvärdering av genomförda insatser inom de båda Leaderområdena" samt "Kunskapsspridning lokalt, regionalt och nationellt" Både digitalt och tryckt material kommer att tas fram, vilket kommer att spridas i olika nivåer - till lokala aköterer i de båda Leaderområdena, regionala aktörer samt till alla Leaderområden i Sverige. En del av materialet kommer att översättas till engelska, för att spridas till internationalla samarbetspartners samt aktörer som inte har svenska som första språk. Z. Projekttyp Hur vill ni FRÄMST definiera ert projekt, vad är projektets huvudinriktning (max två kryss)? Boendeprojekt Serviceprojekt Näringslivsutvecklingsprojekt Miljö/Naturprojekt Ungdomsprojekt Integrationsprojekt Turismutvecklingsprojekt Bygdeutvecklingsprojekt Kulturprojekt Å. Kvantitativa indikatorer (ange mål i siffror, ca) Hur många personer kommer att delta aktivt i projektet? 150 Hur många av dessa är kvinnor? 75 Hur många av dessa är under 25 år? 15 Hur många deltagare kommer att fullfölja en utbildning inom projektet? 20 Hur många nya nätverk kommer att bildas genom projektet? 5 Hur många nya företag beräknas projektet leda till? 0 Hur många nya entreprenöriella verksamheter väntas projektet bidra till (andra än rena företag)? 0 Hur många inflyttade personer beräknas projektet leda till? 0 Ä. Bilageförteckning 10
Obligatoriska bilagor: Samtliga bilagor i denna grupp är obligatoriska. Även om ni inte fyller i något på en viss blankett ska den bifogas som tecken på att ni tagit ställning till vad blanketten avser. Budget Bevis behörig firmatecknare Registreringsbevis för organisationen Frivilliga bilagor: (kryssa i de som bifogas) Samarbetsavtal Medfinansieringsintyg (som är obligatorisk om medfinansiering från part utanför projektgruppen finns) Kopia på offerter du behöver bara bifoga offerter när den totala kostnaden för investeringar och köpta tjänster i ansökan överstiger 100 000 kronor. Detta ska du göra för att visa att kostnaderna är skäliga. Det räcker med att bifoga offerter som täcker 25 procent av den kostnad du söker stöd för. Du måste skicka in offerter från 2 olika företag för varje post, som ingår i dessa 25 procent. Skicka bara in kopior av dina offerter inga originalhandlingar. 11