andbok Nätplanering och kanalisationsarbete BAS Fiber to the ome, FTT Avsikt och mål med denna skrift är inte att vara en fullständig manual utan snarare en introduktion och utbildningsunderlag för byalag och andra som står i startgroparna för att bygga fiber till byn eller fiber hem. Vidare är målet att ge så mycket information och insikt att man på ett säkrare sätt kan utvärdera anbud från entreprenör på projektering och anläggningsarbete. 1
Nätutformning Allmänt Före all förläggning av kanalisation och fiberkabel måste en nätplanering (projektering) utföras och fastställas. Nätplaneringens avsikt och mål är att se till att optimera förläggningen avseende kostnad, fysisk utbredning och effektivitet, där framtidsmöjligheterna skall stå i fokus. Med det senare avses att förläggningen inte bara skall täcka nuvarande behov utan även kommande, naturligtvis inom ramen för en rimlig framförhållning och kostnad. Kontakta SkåNet för mer detaljerade råd inför en nätplanering. Ofta talar man om begreppet framtidssäker. Detta begrepp har ingen entydig definition men avser att man inte skall lura sig själv genom att snåla in kortsiktigt då det kan bli väldigt kostsamt i framtiden. Man bör se till att nätets utformning kan möta framtida behov och/eller utförs på så sätt att det enkelt kan uppgraderas vid behov. Man skall t ex inte satsa på en teknik vilken inte medger mer än en viss kapacitet vilken man på förhand vet kommer att överskridas. Vidare bör man tillse att kablar i framtiden kan bytas ut i det fall antalet fiber eller fiberns kvalitet behöver uppgraderas. Detta kan bara ske till en rimlig kostnad om kablarna installeras i kanalisation. Denna består av plaströr i vilka kablarna dras eller blåses in. Man kan sedan enkelt dra ut en kabel och ersätta den med en ny. Under vissa omständigheter kan även en ny kabel blåsas in i samma rör som en redan befintlig kabel. Generellt gäller att det är installation (grävning) av kanalisationen som står för den största kostnaden. Vid gräv- och markarbete skall därför alltid en kanalisation planeras in med en dimension som är tillräcklig för planeringshorisonten. Nätutformning Nätutformningen skall göras så att högsta effektivitet uppnås till rimlig kostnad och till rätt kvalité. Grundläggande begrepp vid nätutformning är BAS-nod (eller annan huvudnod i överliggande nät), Anslutningsnod, Fiberkoncentrationspunkt, Användarnod, Kanalisationstyp, Förläggningssätt, Fiberkabeltyp och Fiberantal. I det följande kommer dessa begrepp att förklaras och användas vid direkta och konkreta råd inför en nätplanering. Användarnod/usnod [N] är den punkt där slutanvändarens aktiva utrustning finns. I ett enfamiljshus är det kanske i hallen eller i en klädkammare där det aktiva fibermodemet eller miniswichen placeras (kallas ofta CPE efter engelskans Customer Premises Equipment = kundplacerad utrustning). I ett flerfamiljshus (eller företag) kan det vara ett utrymme i källaren där den ingående fibern ansluts till en aktiv utrustning varifrån fiber eller annan ledning dras till lägenheterna (eller arbetsplatserna). Denna utrustning kan vara en switch. I det fortsatta benämns Användarnoden för husnod [N] eller huset för att förenkla förståelsen i den relativt snåriga begreppsvärlden. BAS-noden [BN] ingår i ett nät med 24 fiberpar som täcker hela Skåne. Detta nät kallas BAS-nätet och går till alla orter med fler än 200 invånare samt ytterligare några mindre orter idag (2011) nås drygt 300 orter. Ägare av nätet är 15 stadsnät och Tele2. Anslutningsnoder [AN] är mindre noder till vilka hus ansluts. Ett hus ansluts alltid till en nod, denna nod kan vara en BAS-nod men oftare ansluts hus till speciell anslutningsnod 2
vilken i sin tur är ansluten till en BAS-nod. Anslutningsnoden är den lägsta nivå som innehåller aktiv utrustning i nätet (bortsett från utrustningen i hemmet), se figur 2. Aktiv Aktiv Passiv Aktiv 24 par 24 par 2 x n st par BASnod Anslutningsnod Fiberkoncentrationspunkt n st Användarnoder inkl. framtida behov Figur 2, olika noder i nätet Den aktiva utrustningen i Anslutningsnoden består av en swich, ansluten till en switch i BASnoden, se figur 3. Det är till switchen i Anslutningsnoden som kundutrustningen i huset ansluts. I noderna avslutas fiberkablarna i så kallade ODF (Optical, Distribution Frame) vilket är en panel med optokontakter, en för varje fiber i respektive kabel. Beroende av avstånd och antal hus kommer nätet att se lite olika ut, bl a kan fiber från flera hus i en grupp samlas upp i en Fiberkoncentrationspunkt för att därifrån ledas i en gemensam kabel fram till Anslutningsnoden, mer om allt detta i det följande. Figur 3 3
Dimensionering För att gå vidare i lite mer detalj i nätdimensionering utgår vi från nedanstående förenklade sätt att rita nät, se figur 4. I detta enkla exempel återfinns BAS-nätet med en BAS-nod (BN) från vilken en kabel går till Anslutningsnoden (AN), till denna är fyra hus () anslutna varav tre stycken har sina fiberkablar sammanstrålande till en kabel i en Fiberkoncentrationspunkt, (FK) BAS-nätet BN AN FK Figur 4, förenklat sätt att rita nätstruktur Mellan switchar i aktiva noder skulle teoretiskt ett fiberpar räcka! Men i praktiken installerar man alltid fler. I BAS-nätet finns t ex 24 fiberpar. Detta ger en möjlighet för flera operatörer att hyra fiber och ansluta aktiva utrustningar (switchar) i nätet. På detta sätt skapas en öppen marknad där flera operatörer kan nyttja samma infrastruktur och erbjuda olika typer av tjänster. Då även Anslutningsnoden innehåller aktiv utrustning är det lämpligt att installera minst 24 fiberpar även till denna. I mindre orter med ett fåtal hus kan detta kanske kännas onödigt mycket. Men vad vet vi om framtiden? Nätet skall finnas i 30, ja kanske 50 år eller mer! Priset för en kabel med 6, 12 eller 24 fiberpar skiljer sig inte så mycket åt speciellt ställt i relation till installationskostnaden för kanalisationen. Rekommendation: Installera alltid minst en 24-parskabel mellan BAS-nod och Anslutningsnod. Vidare kan det vara aktuellt att installera en multiduct dvs en grövre slang med ett antal sub-rör, se figur nedan. Detta ger en ytterligare flexibilitet för framtiden. 4
I figur 5 ses ett antal fall vilka kommer att beskrivas nedan. Efter den övergripande beskrivningen kommer en mer detaljerad rekommendation för dimensionering av kabel- och kanalisation. BAS-nätet BAS-nätet BN A BN B AN BAS-nätet BAS-nätet BN AN BN AN FK C FK D Figur 5, fyra olika fall FALL A, här är ett hus, t ex privatbostad beläget enskilt, inga grannar finns på 1 km avstånd. Inga framtidsscenario kan ses där platsen skulle expandera till många fler hus. uset kan då anslutas till närmsta BAS-nod eller anslutningsnod. I inget fall kan ett hus anslutas till BASnätet mellan två BAS-noder, anslutning sker alltid till nod. Den mest framtidssäkra lösningen är att förlägga kabeln i ett plaströr (kanalisation). Fiberkabeln bör innehålla minst fyra fiber (två par)men gärna fler för att lämna utrymme för en, trots allt, oviss framtid! FALL B, i detta fall skall en by med flera hus anslutas. är anläggs en Anslutningsnod centralt i byn. Denna nod ansluts med minst en 24 fiberparskabel i kanalisation till närmsta BAS-nod. Anslutningsnoden blir då en del av BAS-nätet. I detta fall skall noden inrymmas i en lämplig lokal i viken flera operatörer kan komma att placera sin aktiva utrustning. (Se specifikation för lokaler). Antalet fiber mellan BAS-noden och Anslutningsnoden är ej direkt relaterat till antalet hus utan snarare till antalet operatörer som i en framtid kan tänkas vilja nå Anslutningsnoden. I många fall är det lämpligt at förlägga kabeln i ett sub-rör i en multiduct. Detta ger en stor frihet för framtida expansion eller utkopplingar till framtida bebyggelse på sträckan. Från Anslutningsnoden ansluts alla hus med fiberkabel i kanalisation, se fall A. Kanalisation är att föredra då det ger utrymme för expansion, vem vet var nästa hus i byn kommer att byggas? Med en kanalisation får man störst flexibilitet, en installerad kabel kan då senare 5
alltid vid behov enkelt (låg kostnad) bytas ut om t ex ett nytt bostadsområde skulle byggas bortom det aktuella huset. Dessutom ger kanalisationen alltid kabeln ett extra skydd. Fiberkabeln, mellan Anslutningsnod och us, bör innehålla minst två fiberpar för att lämna utrymme för en oviss framtid! FALL C, i detta fall ligger det en samlad by med ett antal hus på ett relativt stort avstånd från Anslutningsnoden samt ett ensamt hus i en helt annan riktning. Det enskilda huset ansluts direkt till Anslutningsnoden som i FALL B. För byns vidkommande kan det vara lämpligt att samla alla fiberpar från alla husen i en Fiberkoncentrationspunkt varifrån alla par löper i samma kabel till Anslutningsnoden. Detta ger en enklare och därmed billigare nätlösning genom att endast en kabel behöver förläggas från Anslutningsnoden till BAS-noden. Kabeln mellan Anslutningsnod och Fiberkoncentrationspunkt läggs alltid i kanalisation. Till varje hus bör det finnas minst två fiberpar detta innebär att behovet för upp till 48 hus skulle kunna samlas i en gemensam kabel med 192 fiber (96 par). Kanalisation är att föredra då det ger utrymme för expansion, vem vet var nästa hus i byn kommer att byggas? FALL D, här ingår ett antal flerfamiljshus och industrier inom området. I princip sker planering och förläggning på samma sätt som i FALL C. Detta fall behandlas inte ytterligare här. 6
Fiberkabel och kanalisation Installeras fiberkabel utan kanalisation skall alltid så kallad robust kabel användas. Detta görs endast i undantagsfall och behandlas inte vidare här. Vid installation i kanalisation gäller det att först välja en lämplig dimension på kanalisationen i förhållande till applikation. Mängder av olika kabel- och kanalisationsdimensioner förekommer. I det följande ges ett antal generiska rekommendationer vilka är väl genomtänkta och beprövade. Med generisk menas att alla exempel inte är beskrivna då kombinationen av kanalisation och kabel i olika sträckningar är helt beroende av den miljö som skall planeras. I beskrivningen nedan har ett antal typiska kombinationer tagits upp vilka kan varieras och kombineras efter behov. Vid oklarhet kontakta SkåNet för råd! Figur 6, rekommendationer på kanalisation och kabel (exempel). Beteckningarna i figuren beskrivs enklast med några exempel: med 40/32 (480) menas ett kanalisationsrör med ytterdiameter 40 mm och innerdiameter 32 mm och med plats för en kabel med upp till 480 fiber. Med 7x14/10 (7x192) menas en multidukt med 7 sub-rör med vardera 14 mm ytterdiameter och 10 mm innerdiameter med plats för en kabel i varje sub-rör med upp till 192 fiber. Rekommendation: Mellan BAS-nod (BAS-nätet, eller annat överliggande nät) och Anslutningsnod (AN) kan man installera en kabel i en enkel kanalisation eller en kabel i en multiduct med flera subkanalisationer (sub-rör), se [1 och 2] i figur 6. Det senare fallet [2] ger flexibilitet genom att hus eller grupper av hus enkelt kan anslutas på vägen mellan (BAS) och 7
(AP). I figuren ses vid [2] ett exempel där den orange subtuben 14/10 (192) kopplas ut varvid upp till 192 fiber kan kopplas ut från AN på vägen mellan (BAS) och (AP). Rekommendation: Vid installation mellan Anslutningsnod och Fiberkoncentrationspunkt (FK) används samma subkanalisation som mellan BAS-nod och Anslutningsnod, se [3] i figuren. Genom detta förfarande kan fiber koppas ut på vägen mellan (AP) och (FK). Från en (FK) kan man gå vidare till ytterligare en eller fler (FK) och man kan då välja att gå en i något klenare kanalisation t ex 16/12 (192), se [4]. Från den sistan (FK) ansluts usnoder (N) i enskilda hus med 4 fiber (2 par) i en kanalisation med en diameter ned till 7/3,5, se [5] i figuren. Om man så önskar kan även något grövre kanalisation användas, se [6] i figuren. Slutligen visar [7] i figuren fallet med en tätare bebyggd ort eller villabebyggelse. Där kan man dra upp till 480 fiber från (AN) fram till (AP) varifrån 140 hus kan anslutas med 4 fiber vardera. Om redan kanalisation finns sedan tidigare är den ofta av typen enkelrör 40/32. Denna kan förses med sub-rör i efterhand t ex 4 st 12/10 (4x192) eller 5 st 10/8 (5x96). Observera att dessa sub-rör är av något klenare dimension än rör för direkt markförläggning. Vid senare utskarvning av rör skarvas rör av ovan beskrivna typ in 14/10 respektive 12/8. Slutsats/rekommendationer: De i figuren visade möjligheterna skall ses som exempel på val av kanalisation och fiber. ur kanalisationsval och antal (FK) görs kan varieras i det oändliga. Dock gäller att alltid ha minst 4 fiber mellan varje hus/användare och Anslutningsnod och att man ser till att det alltid finns överskott på kanalisation. I nedanstående tabell sammanfattas (exempel på) rekommendationer för kabel och kanalisation. BAS-nod/AN AN FK FK us > 1 km FK us < 1 km Kanalisation 40/32 40/32 16/12 7/3,5 Kabel (fiber) 480 Efter behov 192 4 Kanalisation 7sub x 14/10 7sub x 14/10 12/8, 14/10, 16/12 Sub/fiber 7 st á 192 7 st á 192 4 8
Generella råd vid kanalisationsarbete Inledning Denna Anvisning är till för alla som är intresserade att själva ta initiativ och gräva kanalisation från BAS-nätets (eller annat överliggande näts) överlämningspunkter fram till egen fastighet/hus men den är även avsedd för kommunala planerare, stadsnätsägare m fl som vill få mer kunskap kring praktiskt arbete vid förläggning av kanalisation och fiberkabel. I många stycken är förläggning av kanalisation för fiberkabel likt att anlägga ett dräneringsrör. Kanalisation är en plastslang som grävs eller plöjs ned i jorden. I denna slang kommer man sedan att kunna blåsa, dra eller spola in en fiberkabel. Normalt svarar fastighetsägaren endast för kanalisationsarbetet, själva installationen av fiberkabel utförs oftast av upphandlad expertis efter samråd med BAS-projektet då speciell kunskap och utrustning erfordras. Kontakta alltid SkåNet för råd. Nedanstående punkter är generella och skall i tillämpliga delar följas av alla för att erhålla en hög kvalitet vid grävningsarbete. Detta är viktigt för att underlätta installation, t ex blåsning, av fiberkabel samt vid installation av skarv- och sligbrunnar. Vidare är det viktigt att rätt materiel används och hanteras på ett riktigt sätt. Före allt arbete skall samråd tas med SkåNet. Denna anvisning skall ses som en lathund och en början på ett allmänt eller eget arbete. Många frågor kommer att uppstå och alla dessa kan ställas till SkåNet. I detta dokument utgår vi ifrån att alla grävtillstånd och markavtal är klara. Utbyggnad och information Utbyggnad kan ske efter samråd med SkåNet. Samordning måste ske med annan utbyggnad och naturligtvis med att BAS-nätet byggs ut till lämplig lokal anslutningspunkt, för mer detaljerad beskrivning se avsnittet Nätplanering. Passage av asfalterade ytor Skulle man vilja passera allmänna asfalterade eller andra typer av hårdgjorda ytor måste man alltid kontakta kommunen. Kontakta även SkåNet innan detta arbete påbörjas för ett besked om rekommenderade metoder. Dimension på kanalisationsslang Se avsnitt: Nätutformning. SCAKTNINGSARBETE Djup- och radieangivelser Schaktningsdiket avjämnas och frigörs från vassa stenar innan slangen läggs ner. Slangen läggs normalt ned med överkant på ett djup av cirka 65 cm under färdig markyta. Observera att man i åkermark måste ta hänsyn till befintligt dräneringssystem. Vid schaktning i åkermark eller gräsmattor där t ex jordbearbetningsverktyg (plog, jordfräs etc.) kan förekomma bör schaktning utökas till ett djup av minst 75 cm under färdig markyta. Under körbana rekommenderas minst 55 cm och 35 cm under trottoarer och cykelväg. 9
OBS! Slang ska inte böjas i skarpa vinklar utan måste läggas i mjuka böjar. Radien får inte understiga specificerat värde. Det är viktigt för att minimera eventuellt slangbrott och därmed att få problem vid blåsning av fiberkabel genom ökad friktion i böjen. Varningsnät Varningsnät har till uppgift att visa var kanalisationen (slang och fiberkabel) finns för att varna vid eventuellt framtida schaktningsarbeten. Varningsnät ska vara det första som en grävskopa träffar på och då indikera att grävning ej kan fortsätta. Nätet innehåller en metalledare vilket gör att både slang och fiberkabel är sökbar i schaktningsdiket. Det är därför av stor vikt att varningsnätet läggs hela vägen från brunn (inuti brunn) samt utefter hela schaktningsdiket (ovanför slangen) fram till fastighetens fasad. Nätet skall sticka upp en bit ovanför marken vid husfasaden så att den lätt går att hitta t ex vid en s.k. inmätning. Måttangivelser för varningsnät Vid vanlig markyta läggs ett varningsnät ut 20 cm under markytan eller minst 10 cm över kanalisationsröret. Vid skarvning av varningsnät frigörs ledaren från isoleringen och skarvas samman med nästföljande nät via en s.k. sockerbit. Efter skarvning av ledarna är det mycket viktigt att den frigjorda ytan (skarvningen) återisoleras genom s.k. Vulk-Tejp. Denna tejp kan införskaffas på närmaste el-firma eller elvaruhus. Figur 7, Varningsnät med söktråd Vid förläggning av varningsnät i åkermark eller gräsmattor där jordbearbetningsverktyg kan förekomma på större djup, måste nätet läggas ca 70 cm djupt under färdig markyta. Återfyllnad vid schaktning Fyllningsmaterial närmast ledning i marken skall utgöras av icke tjälfarliga jordarter. Materialet skall i huvudsak vara stenfritt och får ej innehålla ämnen som kan skada ledning genom kemisk påverkan. Återfyllning som ligger närmast slangen skall vara av material med maximal kornstorlek om 8 mm och fritt från skarpa och tyngre stenar. Detta är viktigt för att hålla en hög kvalitet och på så sätt minimera problem vid eventuellt blåsning av fiberkabel. Skulle hinder uppstå som vid skräp i slang, klämd eller böjd slang måste detta tillrättaläggas innan blåsning av fiberkabel kan ske igen vilket i sin tur försenar anslutningen. Återfyllningsmaterial läggs ned i schaktningsdiket och med varsamhet fördelas lagervis på båda sidor om slang och packas med försiktighet. (Så kallad Maskinpackning där traktor 10
eller grävmaskin kör med ena hjulparet längs schaktningsdiket får INTE förekomma.) Markytan skall återställas till sitt ursprungliga skikt. Trafikerad yta görs farbar så fort som möjligt. Figur 8, Typiska profiler vid grävning respektive plöjning av kanalisation, djup kan variera beroende av var grävning sker, se text. Ändproppar Samtliga slangändar ska proppas igen med för slangen avsedd gul ändpropp. Detta finns att tillgå hos slangleverantören. Detta är viktigt för att undvika vatten och skräp i slangen vilket kommer att försvåra vid blåsning av fiberkabel. Montering av skarvar Det är viktigt då man använder sig av en s.k. skarv mellan två slangändar att man försäkrar att denna är rejält hopkopplad/hopskruvad. Båda slangändar måste tryckas in ordentligt så att det inte finns någon glipa inuti skarven. Är inte detta genomfört ordentligt kan problem uppstå vid blåsning av fiberkabel genom att kabeln fastnar vilket försenar arbetet. Märkning av slang i brunn Samtliga slangändar i brunn märks med adress genom t ex tejp och vattenfast färgpenna alternativt dymo-apparat. Detta är oerhört viktigt för att fiberblåsning skall kunna ske på ett säkert och effektivt sätt. Det är även viktigt att förlägga slangände inuti brunn (inte utanför). Är dessa två kriterier inte uppfyllda kan blåsning av fiberkabel inte ske till berörd fastighet. ÅLTAGNING OC TÄTNING VID INGÅNG I US Slang som är förlagd i marken avslutas på utsidan av hus ca 50-100 cm ovanför markytan intill husfasaden. Efter att fiberkabeln är blåst drar fastighetsägaren in kabeln genom ett förborrat hål till fastigheten. 11
Schematisk blid över ett kabelintag i ett hus Fiberkabeln är <10mm och hålet bör därför vara ca <15 mm. Det är viktigt att du skyddar kabeln med ett kabelskydd eller PVC-rör. Man bör trycka ned PVC-röret en bit in i slangen. Fiberkabeln träs sedan genom slangen och tätas med t ex Silicon mot fukt och skräp. ålet för fiberkabeln genom väggen bör ha en vinkel på ungefär 45º för att minimera fuktinträngning. Det är av yttersta vikt med mjuka böjar då fibern är av glas och därför inte tål allt för snäva böjar, böjradier får inte underskrida specificerat värde från leverantören. Fiberkabel genom yttervägg bör vidare förläggas till ett torrt utrymme (inte tvättstuga) och som har tillgång till el-kontakt (230volt vägguttag). Rumstemperaturen skall vara mellan 0 och + 45 grader. Efter blåsning av fiberkabel skall tätningsmassa i form av t ex Silicon användas på både insom utsida av fastigheten för att undvika vatten och skräp i fastigheten. Fastighetsägaren är ansvarig för att detta genomförs. Installation inne i fastigheten Fastighetsägare är ansvarig att fiberkabeln är skyddad inne i huset på bästa sätt. En fackman bör anlitas vid installatören av fiber och avslutande dosor. Anslutningsdosan där fiberkabeln avslutas är i olika utförande beroende av leverantör. Kontakta SkåNet vid tveksamheter. 12
Plöjning Nedplöjning av kanalisation är den snabbaste och mest ekonomiska metoden för längre kabelstråk. Plöjning kräver dock kunskap och erfarenhet varför det alltid skall utföras av speciellt utbildad personal (entreprenör). Vid plöjning skall en speciell för ändamålet avsedd plog användas. Även kedjegrävare kan användas i vissa terrängtyper. Rådgör med SkåNet om lämpligast förläggningsteknik. För vissa marktyper, t.ex. sumpmark, dikesrenar eller mycket stenig mark, kan det bli nödvändigt att istället gräva ned kabeln. Under förläggningsarbete med plog ska speciell uppmärksamhet riktas mot att: o förplöjning sker o hinder undviks o nödvändig mängd kanalisation matas fram o kabeln/kanalisationen matas fram utan ryck o plogen inte höjs eller sänks kraftigt o rätt djup hålls o plogen inte sidosätts o tillåten böjradie inte underskrids o ingen spänning byggs in i kabeln/kanalisationen Om plogen måste tas upp, ska stället friläggas genom grävning. Plogen sänks och höjs gradvis i utgrävningen för att undvika skarpa knän. Måste plogen backas kan detta endast ske om plog och kabel friläggs, så att plogen kan backas utan risk för kabelskador. Plöjning är en mycket snabb förläggningsmetod. Upp till 6 km kanalisation kan direktförläggas på två dagar, en dag för förplöjning och en dag för plöjning med Kanalisation. Flera kanalisationer kan förläggas samtidigt, speciellt gäller detta mikrokanalisation. Vibrerande plogar skär inte bara genom marken lättare utan återfyller också effektivare än en statisk plog. Vibrerande plogar kan väl rekommenderas. Kanalisation och mikrokanalisation för direktförläggning är försedda med en extra kraftig polymermantel. Grävning och fräsning av kanalisation Inne i städer och där kablar och ledningar redan finns förlagda är förläggning genom plöjning mindre lämplig. I dessa områden grävs istället ett kabeldike. Diken smalare än 12 15 cm bör undvikas. Dikets botten täcks med upp till 5 cm sand för att fylla ut ojämnheter. Diket bör ligga i rät linje mellan kabelns skarv- eller brytpunkter, detta för att undvika alltför skarpa böjar av kabeln. Kanalisationen täckes med ca 5 10 cm finkornig sand. Normalt läggs kanalisation direkt från kabeltrumman ned i diket. Oftast läggs fler kanalisationer samtidigt då själva grävkostnaden oftast vida överstiger kostnaden för kanalisationsmaterialet. 13
Mini- och mikrofräsning är nyare metoder som används för att fräsa ett spår i t ex asfalterade ytor. Denna metod medför att begränsad åverkan sker och återställningsarbetet och därmed kostnader reduceras kraftigt. Metoderna skall dock nyttjas restriktivt och endast då särskilda skäl föreligger. Kanalisation som förläggs på åkermark placeras så djupt att vidare åkerbruk inte innebär någon fara för optokabeln (> 75 cm). Ett varningsnät av plast, med tryckt varningstext placeras alltid 10-20 cm över kanalisationen, detta för att undvika avgrävning. För att senare underlätta spårning av kabeln är nätet alltid försett med en metalltråd. INMÄTNING Innan återfyllnad påbörjas ska kanalisationens geografiska position mätas in. Detta genomförs av kommunen och är inget som enskild behöver ansvara för. Uppstår hinder vid inmätningen kan fastighetsägaren bli kontaktad av kommunen för att hänvisa om var kanalisation och kabel finns. All kabel och all utrustning som placeras utomhus ska lägesbestämmas i rikets koordinatsystem och dokumenteras på ledningskarta. Lägesbestämning kan göras med hjälp av GPS-utrustning, terrester mätutrustning (ex totalstation) eller motsvarande. Utrustningens noggrannhet ska utredas och bifogas projektdokumentationen. Lägesbestämningen ska göras med minst 0,5 meters noggrannhet i varje enskild inmätt punkt. Ledningskarta ska upprättas och ajourhållas på ett fackmannamässigt sätt. Ledningskartan ska finnas tillgänglig dygnet runt för kabelutsättningspersonal. Innan återfyllnad skall även kabelns optiska prestanda mätas in och dokumenteras. Detta görs alltid av speciellt utbildad personal. SÄKERET För det arbete som bedrivs ute på orterna gäller oftast inte kommunens försäkring. För egna skador som kan åsamkas i samband med bredbandsarbetet samt skador mot tredje man krävs en försäkring. Försäkringsskyddet bör ses över innan arbete påbörjas. T ex bör hemförsäkring kontrolleras avseende vilket skydd den ger i detta sammanhang. Om entreprenör anlitas, kontrollera att de har en ansvarsförsäkring som täcker skador mot tredje man. Gropar och diken som grävs upp ska utmärkas, inhägnas eller skyddas på annat sätt så att de inte kan förorsaka olycksfall. 14