Slutförvar i Forsmark? Värdefull natur på spel
Kärnavfallsbolaget SKB har ansökt om att få bygga ett slutförvar för använt kärnbränsle strax söder om kärnkraftverket i Forsmark. Den flacka kusten i norra Uppland där Forsmark ligger har värdefull natur med stor biologisk mångfald. Flera Natura 2000- områden, skyddade i ett europeiskt nätverk av värdefull natur, gränsar mot platsen där slutförvar planeras. Den kalkrika marken präglar naturen i området och speciellt värdefulla kalkrika kärr har skapats av den pågående landhöjningen och avsnörningen från havet. Landskapet befinner sig i en ständig förändring som skapar gynnsamma förhållanden för flera sällsynta djur- och växtarter, bland annat grodor, vattensalamandrar, trollsländor och orkidéer. På omslaget: Större vattensalamander, en hotad art som trivs i våtmarker nära havet, som i Forsmark.
Gulyxne Liparis loeselii Gulyxne växer i kärren i området som förelås för slutförvaring. Av Sveriges 44 orkidéarter är gulyxne en av de mest exklusiva. Den trivs i kalkrika kärr med rik tillgång på vatten. Kärr där gulyxne växer anses särskilt skyddsvärda, eftersom hela kärret måste skyddas för att bevara orkidéen. Stjälken är smal och 10 15 cm hög. Blommorna är ljusgröna och sitter i ett fåblommigt ax. De har ett spretigt, mygglikt utseende och besöks av små insekter. Fröbildningen sker dock främst efter självbefruktning.
Havsörnen, vår största rovfågel, lever i området. Kärnavfallsbolaget SKB planerar att bygga ett tunnelsystem 500 meter ner i Formarks berggrund för att där slutförvara det använda kärnbränslet från det svenska kärnkraftsprogrammet. Marken som ska tas i anspråk ovan jord ligger intill det befintliga kärnkraftverket. Den underjordiska delen sträcker ut sig rakt under ett stort värdefullt kalkpräglat våtmarksområde.
Under den 70 år långa bygg- och driftstiden fram till förslutningen av slut förvaret riskerar våtmarksområdet ovanför att på verkas av grundvattensänkningar. En konstant hög grundvattenyta är en förutsättning för de befintliga djur- och växtarternas överlevnad och för att nya kärr ska kunna bildas. För att minska påverkan på våtmarksområdet planerar bolaget att täta läckor medan de bygger. Man planerar också att tillföra vatten till våtmarksområdet på konstgjort sätt för att hindra grund vattennivån från att sjunka. Hur denna bevattningsmetod konkret ska gå till och vad den i sin tur får för konsekvenser för det komplexa våtmarksområdet beskrivs inte av bolaget. En sådan omfattande bevattnings metod har heller aldrig tidigare provats i Sverige. Förutom miljökonsekvenserna under byggtiden av slutförvaret är den långsiktiga miljösäkerheten av stor vikt. Det använda kärnbränslet kräver en säker förvaring i hundratusentals år.
Gölgroda Rana lessonae Gölgrodan, eller dammgrodan som den också kallas, lever i Sverige endast i kärrmiljöer utmed Upplandskusten. Gölgrodan upptäcktes i Sverige så sent som på 1940- talet och är brunaktig med gulgröna längsgående markeringar på ryggen. Under fortplantningsperioden maj juni ger hanarna ifrån sig ett intensivt och ljudligt kväkande. Det största hotet mot gölgrodan i Sverige är utdikning och skogsbruk vid lekvattnen. SKB planerar att fylla igen dammar där gölgrodor lever.
mkg Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning (MKG) Norra Allégatan 5, 3tr 413 01 Göteborg Tel: 031-711 00 92 e-post: info@mkg.se www.mkg.se Broschyren har tagits fram i samband med miljöprövningen av ett slutförvar för använt kärnbränsle i Forsmark. Text: Christine Anvegård Foto: Salamander, Nicklas Wijkmark/Azote; Gulyxne, Magnus Martinsson/N; Havsörn, Stefan Oscarsson/N; Gölgroda, Bengt Ekberg/Azote Produktion: Miljöinformation AB Tryck: Rydins tryckeri AB 2013