KARLSTADS UNIVERSITET HÖSTTERMINEN 2010

Relevanta dokument
Moment 5 - RELIGIONER I RÖRELSE: JUDENDOM OCH ISLAM, POLITIK OCH MIGRATION (5 poäng) Religionskunskap med didaktisk inriktning.

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Varje fråga ger upp till fem poäng. Det innebär att man på hela skrivningen kan få 30 poäng. För godkänt krävs minst 15.

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Världsreligionerna och andra livsåskådningar Religion och samhälle Identitet och livsfrågor Etik

Varje fråga ger upp till fem poäng. För godkänt krävs hälften av detta, alltså 15 poäng.

Betygskriterier CTRA12/D12 Religionsvetenskap och teologi: Grundkurs, 30 hp

Världsreligioner i Sverige

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Islam, Högtider

Abrahams barn i tre religioner

De Abrahamitiska religionerna. Patriarken Abraham och de tre religionerna som uppstod i hans område

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Islam, Heliga skrifter

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Islam, Heliga rum

Att samtala om: Vad krävs för att vara muslim?

Kursplan. Religionsvetenskap

Muslim i Sverige. Pernilla Ouis &Anne SofieRoald. Wahlström & Widstrand

Kursplaner RELIGION. Ämnesbeskrivning. Centralt innehåll. Insikt med utsikt

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Religionskunskap

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Islam, Andliga ledare

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Islam, Heliga rum

Religionskunskap. Ämnets syfte

Religionsvetenskap II, fortsättningskurs, 30 högskolepoäng

Religionsvetenskap GR (A), 30 hp

Islam i världen den näst största religionen Ca 1,5 miljard är muslimer, nästan 25 % av jordens befolkning.

analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa,

Uppgift 1. Uppgift 2.

Fördjupningsuppgift. Jämför de båda religionerna, upptäck likheter och skillnader, skriv en slutsats för varje fråga. Ska lämnas in senast 21/12-16

Religionsvetenskap och teologi: Grundkurs. Religious Studies and Theology. Grundläggande behörighet, samt HiA/ShA.

Muhammad the last prophet

Religionshistoriska avdelningen

Religious Studies and Theology. Obligatorisk programkurs, kan även ges som fristående kurs. Grundläggande behörighet, samt HiA/ShA.

I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att analysera texter och begrepp, kritiskt granska källor, diskutera och argumentera.

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Islam, Tro & Identitet

INSTITUTIONEN FÖR LITTERATUR, IDÉHISTORIA OCH RELIGION

Religious Studies and Theology. Obligatorisk programkurs, kan även ges som fristående kurs. Grundläggande behörighet, samt HiA/ShA.

Upptäck Religion. Innehåll kopplat till centralt innehåll i Lgr 11

Planering Religionskunskap

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Judendom, Tro & Identitet

Bedömningsfrågor. Abrahamitiska religioner

HUMANISTISKA FAKULTETSNÄMNDEN. Grundnivå/First Cycle

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Judendom, Högtider

Teacher Education in Studies of Religion: Specialization Course 30 ECTS

570 e.kr föddes Muhammad i Mekka. Kameldrivare, karavanledare. Gift med rik änka (Khadidja) 610 e.kr mottog den ursprungliga koranen från Guds

Pedagogisk planering Världsreligionerna 9A

Introduktion till religionsvetenskap och religionsbeteendevetenskap

LRE210 Religionskunskap för lärare 2, 30 högskolepoäng

Ämne Religionskunskap

Kunskapskrav i religion

Islam -DEN YNGSTA AV DE ABRAHAMITISKA RELIGIONERNA

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Judendom, Heliga skrifter

Religion VT 2015: Judendom, kristendom och islam Historia VT 2015: Medeltiden KORT SAMMANFATTNING

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Hinduism, Tro & identitet

Religionsvetenskap II, fortsättningskurs, 30 hp

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Judendom, Levnadsregler

5.15 Religion. Mål för undervisningen

Religioner och andra livsåskådningar

INSTITUTIONEN FÖR LITTERATUR, IDÉHISTORIA OCH RELIGION

Kursmoment En översiktlig lokal konkretisering av Skolverkets kursplan lämnas i bilaga 2.

Religion Livsfrågor och etik

Studiebesök i! religionskunskapsundervisningen.

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Judendom, Heliga rum

Islam. Religion samt social-, ekonomisk- och politisk filosofi

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Judendom, Andliga ledare

Identitet. Religionskunskap 1 De sista lektionerna innan

- förmåga att resonera om etik, moraliska frågor och livsfrågor utifrån olika perspektiv. Religionskunskap

RELIGION. Läroämnets uppdrag

Arbetsområde: Att göra det rätta: om etik och moral

Välkommen i Adolf-Fredriks kyrka!

Islam. Gud, profeter, människor, troslära, heliga plaster, symboler

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Buddhism, Levnadsregler

Studiebesök i religionskunskapsundervisningen.

Fristående kurser i religionsvetenskap våren 2017

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Buddhism, Heliga skrifter

Planering för religionskunskap vårterminen 2009

Religionshistoriska avdelningen

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Buddhism, Tro & identitet

RHIK03, Religionshistoria: Kandidatkurs, 30 högskolepoäng History of Religions: Level 3, 30 credits Grundnivå / First Cycle

Judar och muslimer. bygger tro och tillit i Malmö. årsbok 2018 myndigheten för stöd till trossamfund

Religionshistoriska avdelningen

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Hinduism, Heliga rum

LPP i religion ht. 2015

Religionskunskap. Syfte

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Buddhism, Heliga rum

Här finner du fakta om fyra av dem. Den femte är som ni redan vet, kristendomen.

Religion, kön och etnicitet. Religionsbeteendevetenskap B1 Föreläsning 9 februari Marta Axner

Islam en livshållning Islams uppkomst

Extramaterial till Boken om SO 1-3

Abrahams barn. Syskonreligionerna Judendom, Kristendom och Islam

Identitet. Identitet handlar om hur du själv och andra uppfattar dig. Identitet(er) är viktigt för att känna tillhörighet.

Islam Religion A Elev 2 TF2. Islam

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Buddhism, Högtider

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Hinduism, Heliga skrifter

LRE 210, Religionskunskap för lärare 2, 30 högskolepoäng

Ett häfte med sammanfattningar och urkunder (=religiösa källor, t.ex. bibeln)

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet religionskunskap

INSTITUTIONEN FÖR LITTERATUR, IDÉHISTORIA OCH RELIGION

INSTITUTIONEN FÖR LITTERATUR, IDÉHISTORIA OCH RELIGION

Feminism. Vad är vad? - Diskriminering. Grundkort

Transkript:

KARLSTADS UNIVERSITET Seminarieunderlag för delkursen Världsreligionerna, del 1: religionsantropologi, judendom och islam. HÖSTTERMINEN 2010 Litteratur: Bowie, Fiona (2006) The Anthropology of Religion. Oxford: Blackwell, s. 1-258. Groth, Bente (2002) Judendomen. Stockholm: Natur och Kultur, s. 29-307. Esposito, John (2001) Islam - den raka vägen. Lund: Studentlitteratur. Ps. Seminarieunderlaget ska ses som en hjälp för instudering och diskussion, men naturligtvis är det inte enbart dessa frågeställningar som kan behandlas i seminariet. Det är upp till er att förhålla er till detta underlag, och naturligtvis också komma med helt andra frågor att diskutera utifrån litteraturen. Det ska vara relevant för er men alltid problematisera kurslitteraturen. Ds. Kerstin von Brömssen 1

Frågeställningar Bowie (2006) Kap. 1. 1. I Bowies inledningskapitel kapitel diskuteras bl.a. hur religion studerats och studeras inom ämnesfältet religionsantropologi som en konsekvens av upplysningtänkandet. Diskutera detta ämnesfälts bidrag till religionsvetenskapen, dess förtjänster men också dess risker. 2. Vad betecknar och vari består det vi kallar upplysningen och upplysningstänkandet? Diskutera dess konsekvenser för det nutida västerländska samhället/för övriga delar av världen. 3. Diskutera vad som benämnes fenomenologi och en fenomenologisk utgångspunkt för studier av religionsvetenskap. Vad innebär det? Vilka var de stora fenomenologiska tänkarna? 4. Olika teorier har framställs om religionens ursprung. Diskutera några av dessa. 5. det finns ett stort antal definitioner av begreppet religion. Diskutera några som anges i boken. Hur skulle du vilja definiera religion? Kap. 2. 1. I det här kapitlet diskuteras framför allt teorier om kroppen som bärare av symboler. Diskutera vad begreppet symbol innebär och några exempel på kroppen som symbolbärare utifrån litteraturen. Diksutera gärna exemåel på detta som finns i ett nutida svenskt samhälle. 2. I kapitlet talas det om hur man hanterar anomalier utifrån Mary Douglas teorier. Diskutera vad en anomali är samt några exempel som Mary Douglas ger. 3. Kroppen disciplineras olika i olika kutlrella system. Diskutera några sådana exempel från litteraturen. Kap. 3 1. Religiös identitet är givetvis ett viktigt begrepp inom religionsvetenskapen. Diskutera utifrån litteraturen hur begreppet kan diskuteras och hur det kan användas. Sätt detta i relation till renhet, identiteters förhandlingar, och sociala strukturer. 2. Vad innebär begreppen bricolage? Kap. 4. 1. Genus och genussystem är mycket viktiga inom alla religiösa system. Diskutera begreppen kön, genus, genussystem, sexualitet, biologism och socialkonstruktionism (socialkonstruktivism), dess innebörder och teoretiska förankring. 2. Vad innebär begreppen emic och etic inom ett religionsantroplogiskt studium. 3. Vad innebär begreppet muted group. Ge exempel från litteraturen samt fråm nutida svenskt samhälle. 4. Vad innebär att riter är polysemic? Diskutera exempel från litteraturen och från din levda erfarenhet. 2

5. Vad innebär en reflexiv antropologi? 6. Diskutera vad matrilinjära och patrilinjära system innebär. Vad kan detta bl.a. medföra? Diskutera med exempel från litteraturen och från levd erfarenhet. Kap. 5. 1. Diskutera Roy Rappaports teori om adaptive and maladaptive/dysfunctional cosmologies. Vad avser han med sin teori samt ge något exempel från litteraturen. 2. Vad innebär begreppet toteimism? Diskutera exempel från litteraturen. 3. Vilka föreställningar omfattar begreppt dreamtime? 4. Diskutera och reflektera över begreppen inner-oriented societies och outer-oriented societies. Vad innebär de? Finner du begreppen relevanta? Förhåll dig kritiskt! (Vid alla studier.). Kap. 6. 1. Diskutera begreppet rit/ritual 2. Vad innebär begreppet rit/ritual?? Vad omfattar en rit och hur riter betraktas genom olika teoretiska glasögon? 3. Vad innebär ett instrumentell resp. expressivt förhållningssätt till rittolkning? Diskutera olika exempel. 4. Utifrån ett teoretiskt perspektiv diskuteras riter som performance eller som kulturella dramor. Vad innebär det? Diskutera och ge exempel på denna syn. 5. Rites of passage är ett klassiskt religionsvetenskapligt begrepp. Diskutera innebörden och ge exempel från litteraturen och från levd erfarenhet. Kap. 7 1. Diskutera vad begreppet shamanism innebär samt olika teoretiska förståelser av begreppet. 2. I kapitlet diskuteras arktisk shamanism och västerländsk shamanism. Diskutera likheter/skillnader utifrån litteraturen och levd erfarenhet (kanske??). Kap. 8. 1. Häxeri och det onda ögat. diskuteras i kap. 8. Ge exempel från litteraturen, men också gärna genom moderna exempel. Sammanfattande arbete utifrån Bowie (2006). 1. I Bowies arbete ges exempel på religionsantropologiskt arbete utifrån olika teoretiska perspektiv. Några sådana olika perspektiv/teorier är; ett evolutionärt/diffusionsperspektiv, ett strukturfunktionellt perspektiv, psykologiska perspektiv/teorier, strukturella perspektiv/teorier, poststrukturella liksom postmoderna perspektiv/teorier. Gränser och inplaceringar av olika perspektiv/teorier under dessa paraplybenämningar är ibland inte helt klara, men det är viktigt att du kan diskutera ett antal teorier/perspektiv och försöka placera in dem och diskutera dem kritiskt i förhållande till ovan nämnda begreppsbildning. 3

Frågeställningar Groth (2002). 1. Judendomen beskrivs av Groth som en kombination av religiös tradition, etnicitet, historia och kultur. Vad menar hon med det? Diskutera hur dessa olika aspekter samverkar i det som kallas judendom. 2. Vad kan judisk identitet vara och vem är jude? 3. Diskutera och försök förstå relationen mellan den Muntliga Torah och den Skriftliga Torah. 4. Vad är halakha? Och vad är aggadah? 5. Under medeltiden förbjöds polygami inom den västerländska judenheten (ashkenaserna) men inte bland judarna i arabvärlden (sefarderna). Varför? 6. Diskutera synen på människan inom judendomen. Tycker ni judendomen uppvisar en positiv eller negativ syn på människan och hennes livsmöjligheter? 7. Renhet och orenhet är viktiga begrepp inom traditionell judendom. Diskutera dessa regler. Vilka är de? Vilka funktioner kan sådana regler ha inom religionen? 8. Diskutera kvinnors respektive mäns typiska roller och funktioner inom judendomen. 9. Judendomen kallas ibland för en dogmlös 1 religion? Varför kallas den så? 10. Vad är haskala? Varför uppstod denna rörelse och vad hade den för syften? 11. Vad är den judiska emancipationen? 12. Diskutera föreställningen om exilen inom judendomen. Vilka historiska judiska exiler kan ni komma på? Vilka innebörder har knutits till exilen? 13. Jämför och diskutera de olika riktningarna inom den moderna judendomen. Vilka likheter finns dem emellan? Vilka skillnader? Kan de alla betecknas judendom? 14. Vad är sionism? Kan sionismen sägas ha spelat ut sin roll? 1 Dogm= en fastslagen religiös sanning, en grundläggande trossats, som man måste omfatta och hålla för sann för att kunna betecknas som religiös inom en viss religion. 4

15. Diskutera Sveriges roll under Förintelsen. Hur såg man på judeförföljelserna i Tyskland? Hur såg den svenska opinionen ut? Hur hanterades de svensk-tyska officiella förbindelserna? Varför tror ni att attityden till Tyskland och judarna började ändras omkring 1941-1942? 16. Diskutera några olika teologiska reaktioner på Förintelsen? Kan man överhuvudtaget förstå/förklara en händelse som Förintelsen? [EA] Basgruppsfrågor till John L. Espositos Islam. Den raka vägen, Studentlitteratur, 2001. 1. Beskriv huvuddragen i det för-islamiska stamsamhället och den sociala miljö som Muhammed föddes i. (s. 25-28) 2. Hur reagerade Muhammed på sin profet-kallelse enligt den muslimska traditionen, och varför? Varför motarbetades Muhammed i början av sin gärning? (s. 30) 3. Muhammad betraktas inte som grundare av islam, utan som en reformator. Vad var det han reformerade? (36f) 4. Varför uppenbarades Koranen och i vilken relation står denna bok och Muhammed till tidigare uppenbarelser (Torah och Evangelium)? (s. 42) 5. Vad är det för drag hos Allah som gör att Allah inte får avbildas? Diskutera den islamiska gudsbilden och hur människans relation till Allah framställs inom religionen. (s. 48) 6. Shiaislam har sina rötter i att Alis (Muhammeds svärson) son Husayn krossades av en umayyadisk armé vid Karbala i Irak. Vad fick denna händelse för innebörd inom shi itisk ideologi och tro? På vilka avgörande sätt skiljer sig shiaislam från sunniislam? (67, 73f) 7. Varför gjorde korstågen och korsriddarnas gärningar så stort intryck i det muslimska kollektiva minnet att korstågen fortfarande används som ett slags mönster för förståelsen av västerländsk inblandning i (vad som uppfattas som) islamiska angelägenheter? (s. 90) 8. Esposito skriver att om den rätta frågan för kristendomen är Vad tror kristna?, så lyder frågan för islam Vad gör muslimerna?. Vad menar han med detta? (103) 5

9. Vad är sharia? (111ff) 10. Utöver islams 5 officiella pelare tillkommer en som ibland kallas den sjätte pelaren, nämligen jihad. Vad är jihad? (131) 11. Varför söker sufiern utplåna det lägre jagcentrerade självet? Hur går denna självutplåning till? 12. Vad var det inom islam som al-wahhab och den wahhabitiska reformrörelsen vände sig emot och ville förändra? Hur tog sig wahhabiternas reformiver uttryck? (160) 13. Vad var den islamiska modernismen och vilket arv efterlämnade denna modernism? (169, 189) 14. Slutet av 1960-talet betecknas som en vändpunkt och inledning till en ny fas i islams historia, där religionen åter kom att spela en större roll genom förnyelse och väckelse. Varför kom religionen att spela en växande roll i de muslimska samhällena och hos enskilda muslimer? Vilka erfarenheter låg bakom denna förnyelse? Hur tenderar man inom dessa rörelser att förhålla sig till modernitet/politik/västvärlden? (Läs särskilt s. 207-220) 15. Diskutera de stora skillnader som finns inom den islamiska världen vad gäller kvinnors rättigheter, möjligheter och position i samhället. I vilken relation står islam som religion till kvinnans roll i samhället och i familjen? (300) 16. Jag uppfattar genomgående ett slags apologetisk (försvarande) ton gentemot islam i Espositos bok (se t.ex. sidorna 39-41). Uppfattar ni en sådan ton? Om ni gör det, varför tror ni att författaren av en grundbok i islam för västerländska studenter har ett sådant apologetiskt perspektiv? Behövs denna apologetik? 6