Jämställt föräldraskap ~ för barnets bästa ~ Strategier för mödra- och barnhälsovård Ilnaz Golestani Alexandra Thorén Todoulos
Innehåll o Kunskapscentrum för Barnhälsovård o Hälsans bestämningsfaktorer o Normer & normkritiskt perspektiv o Diskrimineringslagen o Jämställdhet o Forskning o Vad är jämställt föräldraskap? o Föräldrastöd inom barn- och mödrahälsovård o Styrdokument o Tidigare erfarenheter o Pilotstudie
Q u i z
1. Finns det en norm i samhället om vad som är kvinnligt och manligt beteende? a) Nej, inte i Sverige. b) Ja. 2. Vad är en stjärnfamilj? a) En familj som inkluderar alla familjekonstellationer. b) En kändisfamilj. c) En familj som består av en mamma och pappa som bor tillsammans med lagom många biologiska barn. 3. Skillnaden mellan jämställdhet och jämlikhet är: a) Endast ändelsen på ordet skiljer dem åt. b) Jämlikhet involverar bara kvinnor och män. c) Jämställdhet innefattar bara kvinnor och män. 4. Några av konsekvenserna av brist på jämställdhet för kvinnor i vardagen är: a) Mer deltidsarbete, mer ledighet och mindre sömn. b) Sämre pension, mer sjukskrivning och sämre löneutveckling. c) Att män sjukskrivs oftare för foglossning än kvinnor.
5. Vilket av följande påståenden är korrekt? a) Barneffekten i lönesättningen positiv för män men negativ för kvinnor. b) Kvinnors frånvaro från arbetsmarknaden minskar när de får barn. c) Kvinnor renoverar hemma i större utsträckning när de är föräldralediga. 6. På vilket sätt gynnar det barnet att ha två delaktiga föräldrar? a) Barnet blir en mer atletisk vuxen. b) Barnet kan få en bättre social anpassning och skyddsfaktor för psykiskt välmående. c) Det finns ingen forskning som kan visa resultat på att det gynnar barnet att ha två delaktiga föräldrar. 7. Skåne har minst jämställt uttag av föräldraledighet i Sverige. a) Sant. b) Falskt. 8. Finns det en artikel i FNs konvention om Barnets Rättigheter som handlar om båda föräldrars gemensamma ansvar för barnet? a) Nej, det är endast Föräldrabalken som reglerar föräldraansvaret. b) Nej, FNs konvention om barnets rättigheter rör endast statens ansvar. c) Ja, artikel 18.
Vad arbetar Kunskapscentrum för Barnhälsovård med? Fortbildning av BVC-personal Kunskaps- och informationsspridning Stöd till verksamheter Externa föreläsningar Samverkan och samarbete Kvalitetsutveckling Kvalitetsuppföljning Projekt/forskning
Bilder: Nordiska Livsstilsverkstan Hälsans bestämningsfaktorer
Normer regler och förväntningar på beteenden som finns inom sociala grupper eller i samhället. Könsnormen Familjenormen Tro- och religionsnormen Kropps- och funktionsnormen Resursnormen Etnicitetsnormen Åldersnormen Ilnaz Golestani Alexandra Thorén Todoulos
Diskrimineringsgrunderna 1. Kön 2. Könsidentitet/könsuttryck 3. Etnisk tillhörighet 4. Religion eller annan trosuppfattning 5. Funktionsnedsättning 6. Sexuell läggning 7. Ålder Ingen är viktigare än den andra! Ilnaz Golestani Alexandra Thorén Todoulos
Normkritik Normkritiskt perspektiv Syfte med Normkritiskt perspektiv Att fokusera på de normer och maktstrukturer som gör att vissa personer tillskrivs ett visst beteende och konsekvenserna av detta. Uppmärksamma förhållningssätt för att förändra de föreställningar och handlingsmönster som befäster ojämlika strukturer. Ilnaz Golestani Alexandra Thorén Todoulos
Vad är jämställdhet och vad är jämlikhet? Jämställdhet Rättvisa förhållanden mellan kvinnor och män. Jämlikhet Rättvisa förhållanden mellan alla individer och grupper i samhället och utgår ifrån att alla människor har lika värde oavsett kön, etnicitet, religion, social tillhörighet med mera. Jämställdhet är en av de viktigaste jämlikhetsfrågorna! Bilder: Google images
Konsekvenser för kvinnor av I vardagen: Ojämlik ansvarsfördelning Mer obetalt arbete Mer deltidsarbete Mer ohälsa och sjukskrivning Sämre löneutveckling Sämre pension På arbetsmarknaden: brist på jämställhet För kvinnor För män Barneffekt i lönesättning Negativ (mindre lön) Positiv (mer lön) Möjligheter på arbetsmarknaden Anses negativ (sämre löne- och karriärsutveckling) Anses positiv Arbetstid Minskar (mer hemarbete) Ökar (småbarnspappor den grupp som arbetar mest övertid) Frånvaro från arbetslivet Högre Lägre
Samverkan med Sjukskrivningsprojektet i Region Skåne Figur: Försäkringskassan 2013
WHO (2002) Vikten av att integrera jämställdhetsperspektiv i forskning och vård. WHO (2007) Ojämställda förhållanden mellan män och kvinnor är avgörande för hälsan. Kvinnors sjukskrivning är dubbelt så hög efter de har fått barn jämfört med män (Försäkringskassan, 2013 ) MHV och BHV är arenor för folkhälsoarbete. Från mötet på BMM till BVC som en röd tråd För att främja ett jämställt föräldraskap för barnets bästa!
Forskning Många pappor/partners vill vara delaktiga. För att främja det är det viktig att personalen i sitt bemötandet vänder sig till båda föräldrarna (Fägerskiöld, 2006). Pappors engagemang under prenataltid resulterar i större engagemang i barnets hälsa och utveckling på BVC (Zvara et al. 2013). Barnets bästa! En engagerad pappa främjar barnets psykiska hälsa och sociala anpassning (Sarkadi, 2004).
Vad är jämställt föräldraskap? Jämställt föräldraskap är en rättvis fördelning av föräldraansvaret (för barn 0-18 år) Fördelning av: 1. Föräldraledighet 2. Hushållsansvar 3. Engagemang 4. Delaktighet i beslut
Pappaindex 2013 TCO 60 50 40 30 20 10 0
Skåne län Lomma Staffanstorp Lund Höör Höganäs Kävlinge Båstad Ystad Östra Göinge Simrishamn Ängelholm Skurup Eslöv Svedala Burlöv Tomelilla Vellinge Åstorp Klippan Trelleborg Svalöv Örkelljunga Sjöbo Hörby Kristianstad Hässleholm Bromölla Osby Bjuv Helsingborg Perstorp Landskrona Malmö 60 50 51,5 Pappaindex Skåne 2013 TCO 40 39,7 30 32,7 20 10 0
Vad är Jämställt föräldraskap? 1. Föräldraledighet. - Relation till anknytningspersoner - Föräldraroller (förstahandsförälder) 2. Hushållsansvar - Etableras i början - Riskfaktor för ohälsa 3. Engagemang - Tillgänglighet - Samspel 4. Delaktighet i beslut & förhållningssätt - Omhändertagande - Initiativstagande - att se behoven istället för att fylla behoven Jämställdhet = Rättighet Skyldighet Möjlighet Ilnaz Golestani Alexandra Thorén Todoulos
Pappor och mammor som föräldrar Bild: Sophia Lundquist
Pappor och mammor som föräldrar Bild: Sophia Lundquist
Källa: Statens Folkhälsoinstitut Jämställt föräldraskap för barnets bästa Källa: Region Skåne Mödrahälsovård Barnhälsovård 16 026 listade i Region Skåne 94 024 barn listade i Region Skåne 11 individuella möten (främst med bmsk) 20 individuella möten (främst med ssk) Föräldrautbildning erbjuds till 98 % av alla förstagångsföräldrar & 60% av alla flerbarns föräldrar. Föräldragrupper erbjuds till 92 % av alla förstagångsföräldrar & 86% av alla flerbarns föräldrar.
Huvudsyftet med föräldrastöd är att stärka och stödja föräldrarna i deras föräldraskap och härigenom bidra till att ge barnen en god start i livet.
Föräldrautbildning 1979: Allmän föräldrautbildning kring barnets födelse införs Syfte: att utbildningen har en generellt förebyggande betydelse och sparar kostnader för samhället på kort och lång sikt. En tanke med föräldrautbildningen var att tidigt fånga upp familjer som hade behov av extra stöd.
Gruppföräldrastöd syftar till att ge: 1. Ökad kunskap kring föräldraskap, familjerelationer, späda barns behov och utveckling, praktisk barnkunskap med mera 2. Ökad kontakt och gemenskap med andra föräldrar med möjlighet att dela erfarenheter och upplevelser. 3. Ökad medvetenhet om och möjlighet till påverkan av samhälleliga förhållanden
Vad tycker föräldrarna om föräldragrupperna på BVC? 60 % hade inte fått information om vad kommunen erbjuder för stöd till barnfamiljer Källa: Lefèvre et. al. 2014
Vad säger styrdokumenten? Folkhälsomålen Barnkonventionen Ackreditering MHV Kunskapsstöd MHV Socialstyrelsen Bild: Google images
Sveriges Folkhälsomål 3 Trygga och goda uppväxtvillkor är avgörande för barns och ungdomars hälsa och för folkhälsan på lång sikt Bild: Statens Folkhälsoinstitut
FN:s konvention om barnets rättigheter Artikel 18 Båda föräldrarna har gemensamt ansvar för barnets uppfostran och utveckling Bild: Google images
Strategi för att stärka Barnets rättigheter! Framtagen av Socialdepartementet Föräldrar ska få kunskap om barnets rättigheter och erbjudas stöd i sitt föräldraskap. Beslutsfattare och relevanta yrkesgrupper ska ha kunskap om barnets rättigheter och omsätta denna kunskap i berörda verksamheter. Aktörer inom olika verksamheter som rör barn ska stärka barnets rättigheter genom samverkan. Aktuell kunskap om barns levnadsvillkor ska ligga till grund för beslut och prioriteringar som rör barn. Ilnaz Golestani Alexandra Thorén Todoulos
Kunskapsstöd för MHV och BHV 2014 (Socialstyrelsen) personal inom mödrahälsovård måste vara medvetna om hur kvinnans partner uppmärksammas i allt från bemötande och innehållet i samtalsteman i föräldragrupper till utformandet av den fysiska miljön (sid. 29) Både ett genus och ett normkritiskt perspektiv behövs för att utveckla mödrahälsovårdens arbete med dessa frågor. (sid. 29) Med genusperspektiv avses medvetenhet om de sociala och kulturella föreställningar som finns i samhället om hur kvinnor/flickor och män/pojkar förväntas vara och agera (sid. 29)
Vårt projekt syftar till att lyfta tankar och skapa dialog med personal kring jämställt föräldraskap
Q u i z
1. Finns det en norm i samhället om vad som är kvinnligt och manligt beteende? a) Nej, inte i Sverige. b) Ja. 2. Vad är en stjärnfamilj? a) En familj som inkluderar alla familjekonstellationer. b) En kändisfamilj. c) En familj som består av en mamma och pappa som bor tillsammans med lagom många biologiska barn. 3. Skillnaden mellan jämställdhet och jämlikhet är: a) Endast ändelsen på ordet skiljer dem åt. b) Jämlikhet involverar bara kvinnor och män. c) Jämställdhet innefattar bara kvinnor och män. 4. Några av konsekvenserna av brist på jämställdhet för kvinnor i vardagen är: a) Mer deltidsarbete, mer ledighet och mindre sömn. b) Sämre pension, mer sjukskrivning och sämre löneutveckling. c) Att män sjukskrivs oftare för foglossning än kvinnor.
5. Vilket av följande påståenden är korrekt? a) Barneffekten i lönesättningen positiv för män men negativ för kvinnor. b) Kvinnors frånvaro från arbetsmarknaden minskar när de får barn. c) Kvinnor renoverar hemma i större utsträckning när de är föräldralediga. 6. På vilket sätt gynnar det barnet att ha två delaktiga föräldrar? a) Barnet blir en mer atletisk vuxen. b) Barnet kan få en bättre social anpassning och skyddsfaktor för psykiskt välmående. c) Det finns ingen forskning som kan visa resultat på att det gynnar barnet att ha två delaktiga föräldrar. 7. Skåne har minst jämställt uttag av föräldraledighet i Sverige. a) Sant. b) Falskt. 8. Finns det en artikel i FNs konvention om Barnets Rättigheter som handlar om båda föräldrars gemensamma ansvar för barnet? a) Nej, det är endast Föräldrabalken som reglerar föräldraansvaret. b) Nej, FNs konvention om barnets rättigheter rör endast statens ansvar. c) Ja, artikel 18.
Alexandra Thorén Todoulos alexandra-.thoren-todoulos@skane.se 040-623 94 50 Ilnaz Golestani ilnaz.samarehgolestani@skane.se 040-623 94 51 Tack!