Inventeringar av långbensgroda i skånska dammar

Relevanta dokument
Inventeringar av långbensgroda i skånska dammar

Inventering av långbensgroda i delar av Skåne Med förslag till monitoringprogram.

GRODINVENTERING BACKA, NÖDINGE, ALE KOMMUN

Inventering av grodor i del av östra Malmö 2009

Metapopulation: Almö 142

Inventering av långbensgroda Rana dalmatina

Groddjursinventering för Dalvägen - Gustavsviksvägen, SÖ Boo, inför detaljplan. Nacka kommun

Strandpadda spelades i lokal 90-17, Horna södra.

Inventering av lökgroda och stinkpadda på. Revingefältet 2009.

Översiktliga resultat från inventering av yngel och abborrom vid Blekingekusten

Synpunkter på Skånes länsstyrelses yttrande över planförslag Källeberg och Berga i Eslövs kommun. Rana Konsult

Groddjursinventering och flytt vid väg 222, Skeppdalsström

Inventering av lövgroda i skånska dammar Med en jämförelse med tidigare inventeringar

Paddvakt - övervakning av Revingefältets stinkpaddor med bevarandeåtgärder Jon Loman Rana Konsult

Paddvakt - övervakning av Revingefältets stinkpaddor med bevarandeåtgärder 2011.

Grodinventering av lokaler vid Hällered, Borås kommun

Ystad & Österlen i samarbete med VisitYstadÖsterlen

Strandpaddeinventering i Kristianstad och Bromölla kommuner 2009

Större vattensalamander, inventering i Jönköpings län 2010

PM Groddjursinventering. Infart västra Trosa. Trosa kommun, Södermanlands län Projektnummer:

Större vattensalamander och andra groddjur i Hovdala naturområde

Landskap Västergötland. Kartblad. Fastighet/kvarter Kartåsen 1:1 m. fl. Länsstyrelsens dnr

Ystad & Österlen i samarbete med VisitYstadÖsterlen

Ansökan om nätkoncession för linje avseende två nya 0,8 kv likströmskraftledningar i luftledningsutförande mellan Suderby och Martille

Rapport från utförd arkeologisk undersökning IDENTIFIERINGSUPPGIFTER

Väster om Ängakåsen, Kivik BREDBAND

Tomelilla 156, Damm utanför Äsperöd

Beskrivning av uppdrag, inklusive foton

Inventering av groddjur inom strandängarna och Klagshamns udde i Malmö kommun

Flyginventering av grågås

uv mitt, rapport 2009:17 arkeologisk utredning, etapp 2 Skårdal Södermanland, Botkyrka socken, Lindhov 15:24 Karin Neander

Inventering av groddjur i Hemmesta sjöäng

Inventering av större vattensalamander i Gråbo grustäkt. Lerums kommun

RAPPORT Arkeologisk utredning. Kurravaara 1:11, 1:100 och 1:102 Jukkasjärvi sn Kiruna kn Lappland, Norrbottens län

Inventering av stormusslor med fokus på hotade arter i Lillån samt Sjömellet i Hässleholms kommun Augusti 2010

Orsa 1:13 och Tandberget 15:3 m.fl.

Inventering av vanlig groda och åkergroda i Skåne 2002

Konsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana

Brista i Norrsunda socken

Länsstyrelsen i Skåne

UV BERGSLAGEN, RAPPORT 2008:22 ARKEOLOGISK UTREDNING. Ekeby Prästgård. Närke, Kumla socken, Ekeby Prästgård 2:1 Helmut Bergold

Bevarande och uthålligt nyttjande av en hotad art: flodkräftan i Sverige

Hammarängen. Särskild arkeologisk utredning inom Skogs-Ekeby 6:53 och 6:54, Västerhaninge socken, Haninge kommun, Södermanland

Förslag på restaureringsåtgärder i Bulsjöån vid Visskvarn

Inventering av amfibier vid väg 120 väster om Älmhult

Flyginventering av grågås i Hammarsjön och Araslövssjön samt delar av Oppmannasjön och Ivösjön

Lilla Jordberga 4:47, fornlämning 38:1

RAPPORT SKELLEFTEÅ MUSEUM

Älby i Irsta ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2010:8 ARKEOLOGISK ANTIKVARISK KONTROLL I FORM AV SCHAKTNINGSÖVERVAKNING

Rapport Arendus 2015:7 VÄNGE ROVALDS 1:4. Arkeologisk utredning Dnr Vänge socken Region Gotland Gotlands län 2015.

Bilaga till biotopskyddsdispens Tiarp

Inventering av Omphiscola glabra längs Mölndalsån vid Landvetter 2008

Stenåldersboplats längs Västerhaningevägen i Tullinge

Översiktlig naturvärdesinventering av strandnära miljöer i Grönklitt i Orsa

Sunnanå 7:6, Mölleberga 3:5

UV SYD RAPPORT 2002:2. Kv. Carl XI Norra 5. Skåne, Helsingborg, Kv. Carl XI Norra 5, RAÄ 42 Bengt Jacobsson. Kv. Carl XI Norra 5 1

Förutsättningar för den större vattensalamandern intill Norrvikens trädgårdar

Smygekärr. Inventering av grod- och kräldjur på uppdrag av Trelleborgs kommun

Riksantikvarieämbetet Avdelningen för arkeologiska undersökningar UV Syd Åkergränden 8, Lund Tel Fax

Gummarpsnäs, Edshult

Beskrivning biotopskyddade objekt

Älginventering från flyg i Krokstrand - Vindelådalen Krutfjell - Västansjö och Skalmodalsområdet

Fiskvandring i Musslebobäcken mellan Lillån och Åkarp

. M Uppdragsarkeologi AB B

Inventering av biotopskyddsområden inför anläggning av kommunalt vatten och avlopp

Groddjursinventering. Kungälvs kommun. Detaljplan för bostäder, Håffrekullen 1:3 m.fl

Inventering av större vattensalamander i västra Erikslund 2015

Metod Kalkmedel Antal ton. Hkp sjö Kalkmjöl 49,0 39,0 50,0 138,0. Hkp våtm Grov 0,2-0,8 170,0 161,0 161,0 492,0

Spillningsinventering av älg i Norn

ESKÖN Planerade bostäder och småbåtshamn

Saxtorp 10:50. Skåne, Saxtorps socken, Saxtorp 10:50, Landskrona kommun Sven Hellerström UV SYD RAPPORT 2006:6 ARKEOLOGISK UTREDNING 2005

Östra Tommarp 137:1 PLANTERING AV HÄCK

BILAGA 6. Placeringsrekommendationer Ottwall & Green

Redovisning av utförd undersökning enligt KML. Referensnummer för den inskickade blanketten är: 2358

Särskild utredning inom fastigheterna Agnestad 1:2 m fl i Falköpings kommun, Västra Götalands län

Version 1.00 Projekt 7426 Upprättad Reviderad. Naturvärdesinventering Hammar 1:62 m.fl., Hammarö Kommun

Inventering av bäver i Nacka kommun

Inventering av biotopskyddsområden inför anläggning av kommunalt vatten och avlopp

RAPPORT 2014:11 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING

UPPDRAGSLEDARE. Mikael Bäckman UPPRÄTTAD AV. Andreas Aronsson

Bilaga 3 Naturvärdesinventering översiktlig

GESTALTNINGSFÖRSLAG Norra och södra torget, Kristinehamn 4 oktober 2016, Marie Janäng

7.5.7 Häckeberga, sydväst

Sänkningen av parasitnivåerna i blodet

RAPPORT ROVFÅGELFÖREKOMST I RELATION TILL VINDKRAFT VID RUUTHSBO

PM utredning i Fullerö

Miljöuppföljning utefter Göta älv Groddjursinventeringar Ale kommun, Västra Götalands län

Inventering av den hotade skalbaggen strandsandjägare (Cicindela maritima) i Västernorrland Stefan Grundström Stigsjö GeoBio

Groddjursinventering och värdering av vatten i Västra Sömsta/- Johannisdalsskogen

Inventering av groddjur vid Håvegropen i Ängelholm

Agrara lämningar i Görla

FMCK Malmö Boris Magnusson. Markering av Endurobana

Arkeologisk inventering, Gävle flygplats

4.Östra Täby. 4. Östra Täby. Skala 1:18000

Försök med stängsel för att förebygga skador av grågäss på växande gröda. Tåkern 1998

Komplettering gällande större vattensalamander och grönfläckig padda vid planområde Norra Borstahusen i Landskrona

Landskap Västergötland. Kartblad. Fastighet/kvarter Hester 5:20. Länsstyrelsens dnr Typ av undersökning/åtgärd Arkeologisk utredning

rapport 2013/1 Provfiske med ryssja i Enköpingsån 2012

Västerhaninge 477:1 ARKEOLOGISTIK AB

UTVIDGAD VERKSAMHET FÖR BJÄLBO TRÄDGÅRD AB

Transkript:

Inventeringar av långbensgroda i skånska dammar 2008-09 Jon Loman Rana Konsult jon@rana.se

Bakgrund Under år 2004 gjorde Boris Berglund en omfattande inventering av långbensgrodan för Länstyrelsen i Skåne. I ett förslag till åtgärdsprogram för arten (Ahlén 2008) föreslås att berörda län ska planera och genomföra övervakningsprogram för arten. Länstyrelsen i Skåne lät därför våren 2008 göra en kvantitativ inventering av långbensgroda i 79 dammar (Loman 2008). Syftet var dels att följa utvecklingen i utbredning och beståndsstyrka sedan 2004 och dels att lägga grunden för en fortsatt uppföljning. Bestånd av långbensgroda har vid inventeringar på Öland uppvisat rätt kraftiga fluktuationer mellan närliggande år (Ahlén 2006). Enbart ett års resultat ger en ganska osäker bild av situationen inför framtida jämförelser. Arbetet har därför upprepats i år, 2009. Inventeringen 2008 byggde på räkning av romklumpar. Det är samma metod som använts på Öland (Ahlén & Johansson 2003, Ahlén 2008). Däremot gjordes inventeringen i Skåne 2004 genom räkning av spelande hanar. Syftet med årets inventering var därför också att fortsatt testa och förbättra rominventeringsmetoden i detta landskap. Det visar sig nämligen att förutsättningar i viss mån skiljer sig från dem på Öland. Metod Dammar Sjuttioåtta dammar inventerades 2008 och i år upprepades arbetet i 70 stycken. Dessutom tillkom i år 10 nya dammar. Dammarna har valts så att de huvudsakligen representerar 5 områden, den SV, SÖ, NÖ och NV kanten av utbredningsområdet i Skåne samt dettas centrum. Jag har medvetet inventerat, och fortsatt inventera, en del dammar i utbredningsområdets utkanter där det inte hittades rom 2008. Pss finns det möjlighet att dokumentera en eventuell expansion i framtiden. Brösarp Vik Tomelilla Simrishamn Fig. 1. Dammar som inventerats. Svarta symboler avser dammar som inventerats båda åren, röda enbart 2008 och blå enbart 2009. 1

De dammar som inventeras bör vara lätt åtkomliga från allmänna vägar och själva dammen bör vara lättinventerad så att utfallet är någorlunda pålitligt. Man bör i möjligaste mån kunna gå runt dammen intill hela stranden och se genom vattnet ända ner till bottnen, i alla fall i närheten av stranden. Detta gör att en hel del dammar med mycket snåriga stränder, tvärdjupa stränder eller grumligt vatten undvikits. Dessa överväganden är ligger bakom de flesta beslut att inte fortsätta arbetet med en del av de dammar som var med 2008. Emellertid är det uppenbart att de skånska långbensgrodorna gärna leker i dammar som lider av ovannämnda brister. Jag har alltså inte kunnat vara alltför kritisk. I stället dokumenteras för varje damm hur lätt överblickbar den är. Fältarbete Långbensgrodan har potential att lägga rom tidigt och i alla fall i Danmark är lek redan i februari känd. Inventeringen började därför 11e mars när 7 dammar i tre områden (Ravlunda, Esperöd, Smedstorp) kontrollerades nattetid för att hitta eventuella hanar. Dessa dammar besöktes sedan varje vecka. 26/3 hittades 6 klumpar i damm 91-212 (Esperöd). Ytterligare 6 hittades 31e mars. Då observerades även en hane i denna damm samt i 70-071 (2 st) och 70-072 (1) (Smedstorp). Med början 2e april kontrollerades därefter samtliga dammar ungefär en gång veckan. Sista besök gjordes 13e till 17e april då samtliga romklumpar kläckts eller var nära kläckning. Vid varje besök gick jag runt dammen och noterade alla synliga romklumpar. De antecknades som "nylagda", "medel" och "gamla". De senare var sådana som börjat lösas upp. I de dammar där romklumpar hittades första veckan i april eller tidigare markerades de med en blompinne. Vidare noterades om klumparna flöt på ytan eller var förankrade vid vegetation under vattnet. Det kan noteras att även om en del av de senare flyter upp så småningom är det mycket rom som kläcks och klumpen löses upp medan den fortfarande är kvar under ytan. Ett problem vid räkning av romklumpar är att man riskerar att de först lagda klumparna kläcks innan de senaste läggs. Därför infördes i år metoden att märka ut tidigt lagda klumpar med blompinnar. När jag bedömde att alla klumpar lagts fick man därmed totalantalet genom att summera antalet kvarvarande klumpar med antalet pinnar utan intilliggande romklump. För varje damm noterades även hur stor del av stranden som varit åtkomlig för kontroll av klumpar under ytan och hur stor del av hela vattenytan som var åtkomlig för kontroll av klumpar i ytan. Utvärdering Fenologi Fältarbetet var inte optimerat med tanke på fenologidata men en grov uppskattning kan ändå göras och presenteras här eftersom det har ett visst praktiskt intresse inför fortsatta inventeringar. År 2008, när jag hade en dålig uppfattning om tiden för långbensgrodornas lek i Skåne, började jag arbetet i god tid och endast i enstaka dammar hittades rom redan vid första besöket. I år (2009) nöjde jag mig med att tidigt börja inventeringen i sju dammar. Det fick till följd att när leken börjat där och jag sedan besökta alla dammar fanns i en hel del fall redan rom, mestadels nylagd. För att få ett ungefärligt mått på tiden för lekstart i de olika dammarna har jag därför gjort på följande sätt. I de fall färsk eller måttligt gammal rom hittades vid första besöket sattes dag för lekstart till 3 dagar före första besöket. I de fall gammal rom hittades då sattes dag för lekstart till 6 dagar före första besöket. Om jag gjort ett resultatlöst besök innan rom hittades sattes tiden för lekstart till mitt emellan dessa besök. Antal romklumpar Utvärderingen av antalet romklumpar baserades på anteckningar om antalet klumpar vid olika besök, deras ålder och huruvida de var fästa under vattenytan eller flöt. Information om pinnar med och utan rom användes också. Information en om damms åtkomlighet användes för att justera antalet observerade klumpar till det man förväntat sig om hela ytan och hela stranden varit åtkomlig för observation. Detta är fortfarande inte en uppskattning av det totala antalet klumpar. Jag har inte haft ambitionen att leta klumpar under ytan ute i stora dammar. Här kan de klumpar som aldrig flyter upp förbli osedda. I de flesta mindre dammar kommer man dock efter korrektionen antagligen nära det sanna antalet. Det viktigaste skälet för korrektionen är emellertid att romklumpsuppgifterna ska förbli jämförbara även om tillgängligheten vid dammstranden i framtiden skulle påtagligt förändras. 2

För att uppskatta antalet romklumpar som hittats om hela stranden resp. ytan varit tillgänglig användes följande formel: RK = UVrom*100/%strand + YTrom*100/%damm RK är beräknat totalantal romklumpar. UVrom är totala antalet hittade romklumpar som enbart sågs under ytan. YTrom är antalet hittade romklumpar som, i alla fall så småningom, flutit (upp) på ytan. %strand är andelen av stranden (och därmed strandnära undervattensrom) som kunnat kontrolleras utan hinder av tät vattenvegetation eller snår. %damm är andelen av dammens totala yta som kunnat kontrolleras utan hinder av snår, vass eller annan tät uppväxande vegetation. Resultat Fenologi I genomsnitt började leken 2008 den 8e april (baserat på 34 dammar) och 2009 den 4e april (36 dammar) (Fig. 2). Antal dammar 16 12 8 4 0 4 8 12 16 0 10 20 30 40 50 60 Dag (efter 1e mars) för första romklump År: 2008 2009 Fig. 2. Tid för först lagda romklump 2008 och 2009. Kurvorna visar anpassade normalfördelningar. Sambandet mellan tid för lek 2008 och 2009 i enskilda dammar var svagt (Fig. 3). Visserligen var leken båda åren tidigast i damm 91-212 (Esperöd) men även om leken i genomsnitt var tidigast 2009 fanns det gott om dammar där det var tvärtom. Båda åren var var mars och april varmare än genomsnittet; +3,4 o resp. +7,9 o (2008) och 3,2 o C resp 10,0 o C jämfört med genomsnittsårets 2,0 o C resp 6,0 o C (avser Lund). 3

Dag för 1a rom 2009 50 40 30 20 0 10 20 30 40 50 Dag för 1a rom 2008 Fig. 3. Tid för första romklump i dammarna. Symbolernas storlek motsvarar det genomsnittliga antalet romklumpar på lokalen. Den blå linjen är en linjär anpassning till sambandet som dock inte är signifikant (r=0.26, N=26, P=0.20). Den röda linjen förenar samma dag 2008 och 2009, symboler under och till höger om linjen avser dammar där leken var tidigare 2009 än 2008. Dag avser dagar efter 1e mars. Antal romklumpar Det var ett tydligt samband mellan antalet romklumpar i dammarna 2008 och 2009 (Fig. 5). I tre dammar utan rom 2008 hittades dock rom 2009 (9928 (2 romklumpar 2009), 9936 (7) och 70-188 (8)) medan fem dammar med rom 2008 saknade rom 2009 (9947 (2 romklumpar 2008), 90-046 (2), 91-046 (1), 91-198 (1), 91-237 (2)). Mer påtagliga förändringar noterades enbart i damm 91-246 med 7 klumpar 2008 men bara 1 2009 samt i damm 70-017 med 1 klump 2008 men hela 18 i år (2009). I de tre dammarna 70-015, 70-017 och 70-188 strax öster om Lunnarp ökade dessutom totala antalet klumpar från 6 till 30. Fig. 4 Hane av långbensgroda. En bit under vattenytan i damm 70-071 (Smedstorp) 31e mars. 4

100 60 Romklumpar 2009 10 70-017 91-246 10 60 Romklumpar 2008 Fig. 5. Antal romklumpar av långbensgroda i de olika dammarna 2008 och 2009. Skalorna är logaritmerade och den blå linjen visar en linjär anpassning till värdena. Symbolerna har slumpvis förskjutits en aning för att undvika totalt överlapp. Längst till vänster (inom rött) och längst ner finns de 3 respektive 5 dammar som saknade rom endera året. Endast dammar som inventerats båda åren och där minst en klump hittats något år är medtagna. Värdena avser korrigerat antal romklumpar. Diskussion Utvärdering Inget tyder på någon större förändring mellan åren (Fig. 5). I de inventerade dammarna var det i genomsnitt ungefär 15% fler klumpar 2009 än 2008 men det fanns åtskilliga dammar med en mindre minskning. De få nya dammarna med rom, liksom de där rom saknades i år, var fördelade över hela området så det finns inget som tyder på någon förändring i utbredningen. Det var kanske inte att vänta i ett material som enbart sträcker sig över två år. 5

12 8 Antal dammar 4 0 4 8 0.0 0.5 1.0 1.5 2.0 2.5 Log (romklumpar) Fig. 6. Fördelning av dammar med olika antal romklumpar. Antalet anges som 10logaritmer sedan värdet 1 lagts till. Pss motvarar skalvärdet 0,0 på x-axeln noll klumpar, värdet 1,0 nio klumpar och värdet 2,0 99 klumpar. Endast dammar som inventerats båda åren och där minst en klump hittats något år är medtagna. Värdena avser korrigerat antal romklumpar. Metoden Användningen av blompinnar var en förbättring av metoden. Visserligen tog det minst 14 dagar från att romklumparna lagts tills de inte längre kunde identifieras och endast i några dammar gav pinnarna därför någon extra information. I de flesta dammar skedde nämligen romläggning under en kortare tid än så. Det är emellertid en enkel åtgärd som ibland underlättar utvärderingen. Man bör på pinnen markera om den avser en romklump funnen i ytan eller en fäst vid vegetation under ytan. Korrektionen för icke åtkomliga delar av dammarna hade måttlig betydelse. Endast i 20% av dammarna uppskattades att mer än 25% av klumparna missats. Om man kunnat utgå från att andelen svåråtkomlig damm varit konstant över tid hade det ur ett monitoringperspektiv inte varit nödvändigt att alls göra någon korrektion. Jag tycker ändå att det är klokt att inför framtida inventeringar samla denna information. Referenser Ahlén, I. 2006. Åtgärdsprogram för bevarande av långbensgroda (Rana dalmatina). Remissversion. SNV. Ahlén, I. & Johansson, T. 2003. Inventeringen 2003 av långbensgroda i Mittlandet på Öland. Länstyrelsen i Kalmar län Loman, J. 2008. Inventering av långbensgroda i delar av Skåne 2008. Med förslag till monitoringprogram. Länstyrelsen i Skåne. 6

Bilaga 1. Nya lokaler. De markerade med stjärna hade lek av långbensgroda 2009. Med provisoriska nummer och i förekommande fall även nummer ur kommunserierna. Nummer Kommun Plats N-koord Ö-koord 9952 Kristianstad Olseröds viltvatten 6185735 1398565 9953 * Tomelilla Syd alunbruket 6177215 1385365 9954 Tomelilla Äng väst Agusa 6183565 1386100 9955 = Tomelilla Lönhult 6179895 1389205 70-078 9956 Simrishamn Rytters korra 6166200 1397075 9957 * = Tomelilla Långkorran 6158390 1386405 70-319 9958 = Tomelilla Andréns korra 6158040 1386430 70-296 9959 * Tomelilla Grävda v Margaretetorp 6161195 1390260 9960 * Kristianstad Hörröd väst 6184770 1388440 9961 = Tomelilla Slättåkra märgelgrav 6159710 1389985 70-308 7

Bilaga 2. Inventerade dammar 2008 och 2009 med uppgift om fynd av romklumpar. Rom08 och Rom09 avser antalet räknade klumpar resp. år. Uppskattat 08 och 09 avser antalet efter korrektion för osiktbara delar av dammen. N betyder "Norra", n betyder "norr om", etc. Blank position anger att dammen inte inventerats resp. år. Nr Namn Rom08 Rom09 Uppsk08 Uppsk09 Besök -09 70-009 Smedstorp, stora 11 13 15.7 15.4 11, 17, 26, 31/3; 2, 10, 17/4 70-011 Smedstorp, 13 15 17.3 16.6 10, 17/4 märgelgraven 70-015 Fd grusgrop ö 5 4 5.6 4.4 2, 10, 17/4 Lunnarp, N dungen 70-017 Lunnarp gamla 1 18 2.0 25.7 2, 10, 17/4 baslokalen, ö Lunnarp, s dungen 70-019 Dikesdammen 2 1 2.5 1.3 3, 7, 13/4 Högaborg, ex 9904 70-028 Viekorran, 46 38 57.5 47.5 2, 10, 17/4 Lönhults sommarby 70-051 Listarumsängen N 5 5 5.0 5.0 2, 10, 17/4 70-064 Marietorp, s stora 0 0 0.0 0.0 6, 28/3; 7, 14, 24/4 vallen 70-070 Kalvagården S 1 1.0 70-071 Smedstorp S, 13 4 14.0 4.0 11, 17, 26, 31/3; 2, 10, 17/4 70-072 Smedstorp, 9 31 10.0 37.4 11, 17, 26, 31/3; 2, 10, mellersta, Mattias 17/4 d. 70-073 Smedstorp, N 3 13 17.7 15.9 11, 17, 26, 31/3; 2, 10, 17/4 70-078 Lönhult 0 0.0 7,13/4 70-082 Blästorp stora V 2 10.0 70-083 Agusastugan 0 0.0 70-154 Kalvagården, stora 0 0 0.0 0.0 10, 17/4 V 70-163 Skogsdala SO 2 4 2.0 4.0 7, 13/4 70-170 Högaborg S, 1 1 1.0 1.3 2, 10, 17/4 Christers damm 70-187 Högaborg SV, 0 0 0.0 0.0 2, 10, 17/4 Johnmarks korra 70-188 Lunnarp, Gunnels 0 8 0.0 8.0 10, 17/4 damm 70-296 Andréns korra 0 0.0 8, 17/4 70-308 Slättåkra 0 0.0 10, 17/4 märgelgrav 8

70-319 Långkorran 25 26.9 8, 17/4 70-325 Listarumsskog, 1 5 5.0 13.8 10, 17/4 stor m stengärdsgård 90-024 Hallavången 0 0 0.0 0.0 3, 7, 13/4 Olseröd 90-036 Rigelejedammen 1 3 1.0 4.3 3, 7, 13/4 90-046 ö Olseröd, 8an 2 0 2.0 0.0 7, 13/4 91-007 Ravlunda, 11 8 22.7 12.7 3, 9, 16/4 fårhagen, Reuterskorran 91-009 Ravlunda, Plattan 5 7 5.0 7.7 11, 17, 26, 31/3; 2, 10, 17/4 91-011 Ravlunda, 13 58 29.5 112.0 3, 9, 16/4 Flodahus 91-045 Stockadammen, s 20 18 24.4 22.2 3, 9, 16/4 Snapparp 91-046 ö Skånsbäck 1 0 1.3 0.0 3, 9, 16/4 91-063 s Gyllebo,sydöstra 21 16 21.0 16.0 2, 8, 17/4 kärret 91-084 Komstad utmark, 0 0 0.0 0.0 3, 9, 16/4 N bevattnings-dam men 91-170 s Gyllebo, ömse 19 14 19.0 14.0 2, 9, 17/4 sidor vägen 91-189 n Nydala äng, 0 0 0.0 0.0 2, 9, 17/4 Liten 91-190 n Nydala, 12 9 26.3 10.0 2, 9, 17/4 skogskanten 91-198 s Snapparp, liten, 1 0 1.7 0.0 3, 9, 16/4 skog 91-212 Esperödsreservatet 16 34 18.9 38.5 11, 17, 26, 31/3; 2, 10, V, stor 17/4 91-213 Esperödsreservatet 0 0 0.0 0.0 17/3 ;2, 10, 17/4 Ö, stor 91-214 Ravlunda, 6 6 6.0 6.0 11, 17, 26, 31/3; 2, 10, Lundgrens korra 17/4 91-236 s Gyllebo, i dunge 7 19 8.8 27.5 2, 8, 17/4 91-237 Ravlunda 2 0 2.0 0.0 3, 9, 16/4 fårhagen, vattenfyllt dike 91-243 Älmhult 5 2 5.0 2.0 3, 9, 16/4 91-244 s Gyllebo, vid 2 2 2.0 2.0 2, 8, 17/4 vägen 91-246 Stiby golf, NNÖ 7 1 7.8 1.0 3, 9, 16/4 91-247 ö Ejlertsdal 1 1 1.1 1.1 9, 17/4 9901 Tomelilla, SÖ 0 0 0.0 0 2, 10, 17/4 9

9902 Högaborg, V 0 0 0.0 0 2, 10, 17/4 9903 Högaborg, N 0 0 0.0 0 2, 10, 17/4 9905 Kalvagården, fd. 0 0 0.0 0 10, 17/4 dubbeld, nu en damm 9907 n Kalvagården, 0 0 0.0 0 10, 17/4 stora 9908 n Kalvagården, 0 0 0.0 0 10, 17/4 lilla N 9909 n Kalvagården, 0 0 0.0 0 10, 17/4 lilla Ö 9910 n Kalvagården, 0 0 0.0 0 10, 17/4 lilla SV 9911 Smedstorp, 0 0 0.0 0 10, 17/4 sydligaste, nygrävd 9912 Listarumsängen, 0 0 0.0 0 10/4 lilla S 9913 Listarumsskog Ö, 0 0 0.0 0 10/4 avlång 9914 Listarumsskog V, 0 0 0.0 0 10/4 oregelbunden 9916 Blästorp lilla runda 0 0.0 9917 Stråe 0 0 0.0 0 7, 13/4 9918 Jären, 0 0 0.0 0 7, 13/4 björkdammen 9919 Jären, runda 0 0 0.0 0 7, 13/4 9922 nö Bertilstorp, vid 0 0 0.0 0 7, 13/4 väg 9923 Skogsdala NV, 0 0 0.0 0 7, 13/4 jakttorn 9925 Björnastad Ö 0 0 0.0 0 7, 13/4 9926 Stiby golf ÖNÖ, 0 0 0.0 0 3, 9, 17/4 liten 9928 Fredriksborg N 0 2 0.0 2.2 9, 17/4 9930 nö Grönhult 0 0.0 9934 Ravlunda, v 0 0 0.0 0 3, 9, 16/4 Reuterskorran 9936 Hallavången, byn 0 7 0.0 8.8 7, 13/4 9937 Hallingstorp 0 0 0.0 0 14/3; 1, 9, 17, 23/4 9940 sv Ö. Vemmerlöv 0 0.0 N 9941 sv Ö. Vemmerlöv 0 0.0 S 9942 n Nydala, liten vid 0 0 0.0 0.0 2, 9, 17/4 vägen 10

9943 Listarumsskog Ö, 0 0 0.0 0.0 10, 17/4 avlång mellersta 9944 Listarumsskog Ö, 0 0 0.0 0.0 10, 17/4 avlång S 9947 Diket, N Nydala 2 0 2.0 0.0 2, 9, 17/4 9948 ö Hörröd 0 0 0.0 7, 13/4 9949 Agusa, T-korset 0 0 0.0 7, 13/4 9951 s Rugeröd 0 0 0.0 7, 13/4 9952 Olseröds viltvatten 0 0.0 3, 7, 13/4 9953 s Alunbruket, vid 13 13.0 7,13/4 vägbank 9954 Äng v Agusa 0 0.0 7,13/4 9956 Rytters korra 0 0.0 8, 16/4 9959 nygrävda, 1 1.0 10, 17/4 Margaretetorp 9960 v Hörröd 1 1.1 13/4 11

Bilaga 3. Åtkomlighet för inventerade dammar. UVtyp: "S" betyder att klumpar under ytan bara räknats längs stranden. "D" betyder att klumpar under ytan räknats i hela dammen. Det gäller några små och grunda dammar där hela bottnen kan ses. "UVandel" anger hur stor andel av stranden (eller i förekommande fall dammen) som kan kontrolleras. "Ytandel" anger hur stor andel av ytan som kan kontrolleras m.a.p. uppflutna klumpar. Nr UV typ UVandel Ytandel 70-009 S 90 70 70-011 S 90 100 70-015 S 80 90 70-017 S 70 90 70-019 S 80 80 70-028 S 80 80 70-051 D 40 100 70-064 D 95 95 70-071 S 100 100 70-072 S 80 95 70-073 S 80 95 70-078 D 100 100 = 9955 70-154 S 100 100 70-163 S 100 100 70-170 D 80 80 70-187 D 100 100 70-188 S 100 100 70-296 S 90 100 = 9958 70-308 S 90 100 = 9961 70-319 D 90 100 = 9957 70-325 S 80 20 90-024 S 90 100 90-036 S 70 70 90-046 S 100 100 91-007 S 60 100 91-009 D 90 95 91-011 S 50 60 91-045 S 60 90 91-046 S 40 90 91-063 S 100 100 91-084 S 40 90 91-170 S 100 100 91-189 S 90 100 91-190 S 90 90 91-198 S 40 60 91-212 D 80 90 91-213 D 30 50 91-214 S 100 100 91-236 S 50 80 91-237 D 100 100 91-243 S 100 100 91-244 S 100 100 91-246 S 100 100 91-247 S 90 90 9901 S 100 100 9902 S 100 100 9903 S 100 100 9905 S 60 80 9906 S 80 90 9907 S 100 100 9908 S 100 100 9909 S 100 100 9910 S 100 100 9911 D 100 100 9912 D 100 100 9913 D 30 50 9914 D 80 50 9917 S 100 100 9918 D 100 100 9919 S 100 100 9922 S 100 100 9923 S 50 50 9925 S 70 80 9926 S 100 100 12

9928 S 90 50 9934 D 100 100 9936 S 80 80 9937 S 50 90 9942 D 20 100 9943 S 100 100 9944 S 100 100 9947 D 20 100 9948 S 90 90 9949 S 100 100 9951 D 100 100 9952 S 100 100 9953 S 100 100 9954 S 100 100 9956 S 100 100 9959 D 100 100 9960 D 90 90 13