Biblioteksplan 2013-2016
Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Kommunens struktur 3. Verksamhetsområden 3.1 Allmänheten 3.1.1 Nuläge och utgångspunkt för fortsatt verksamhet 3.1.2 Framtiden att arbeta för 3.1.3 Folkbibliotekets filial 3.1.4 Framtiden att arbeta för 3.2 Barn- och ungdomsbiblioteket 3.2.1 Nuläge och utgångspunkt för fortsatt verksamhet 3.2.2 Framtiden att arbeta för 3.3 Social verksamhet 3.3.1 Nuläge och utgångspunkt för fortsatt verksamhet 3.3.2 Framtiden att arbeta för 3.4 IT och studier 3.4.1 Nuläge och utgångspunkt för fortsatt verksamhet 3.4.2 Framtiden att arbeta för 3.5 Skol- och gymnasiebiblioteken 3.5.1 Skolbiblioteken nuläge och utgångspunkt för fortsatt verksamhet 3.5.2 Framtiden att arbeta för 3.5.3 Gymnasiebiblioteket 4. Sammanfattning 5. Bilaga 1
1. Inledning Syftet med biblioteksplanen är att kartlägga besökarnas behov och önskemål för att kunna planera för framtiden på ett bra sätt. Enligt bibliotekslagen (1996:1596): 2 Till främjande av intresse för läsning och litteratur, information, upplysning och utbildning samt kulturell verksamhet i övrigt skall alla medborgare ha tillgång till ett folkbibliotek. Folkbiblioteken skall verka för att databaserad information görs tillgänglig för alla medborgare. Varje kommun skall ha folkbibliotek. 8 Folk- och skolbiblioteken skall ägna särskild uppmärksamhet åt funktionshindrade samt invandrare och andra minoriteter bl. a. genom att erbjuda litteratur på andra språk än svenska och i former särskilt anpassade till dessa gruppers behov. 9 Folk- och skolbiblioteken skall ägna särskild uppmärksamhet åt barn och ungdomar genom att erbjuda böcker, informationsteknik och andra medier anpassade till deras behov för att främja språkutveckling och stimulera till läsning. 7a Bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna biblioteksväsendet skall samverka. Kommuner och landsting skall anta planer för biblioteksverksamheten. Detta är en första revidering av biblioteksplanen. Därefter kommer det att ske en revidering vart fjärde år, i mitten av varje mandatperiod. 2. Kommunens struktur Leksands kommun har 15 157 invånare (2012). Av dessa är 2764 elever i grundskola och gymnasieskola, samt 724 elever i vuxenutbildning. Biblioteket finns tillgängligt för alla åldrar och används i hög grad av förskola, grundskola och vuxenutbildning. Åldersfördelning i Leksands kommun Förskoleålder 0-6 år: 948 Grundskoleålder 7-15 år: 1445 Gymnasieålder 16-19 år: 744 Vuxna 20-64 år: 8833 Vuxna 65- år: 3931 Folkbiblioteken i Leksand består av ett huvudbibliotek i Leksand och en filial i Insjön. På huvudbiblioteket finns 4 bibliotekarier på heltid och 4 biblioteksassistenter (resp. 100, 75, 60, 50 %). Biblioteket i Leksand har öppet 56 tim/v och Insjöns filial har en filialföreståndare på 50 % och har öppet 14 tim/v. 2
3. Verksamhetsområden 3.1 Allmänheten 3.1.1 Nuläge och utgångspunkt för fortsatt verksamhet Bibliotekets största grupp användare har vi valt att benämna Allmänheten. Alla är välkomna att slå sig ner och läsa en bok, dagstidning eller tidskrift samt använda Internet. Med ett lånekort kan man: låna böcker, tidskrifter, ljudböcker, språkkurser och musik på cd reservera utlånat material beställa fjärrlån, vilket innebär att biblioteket lånar in böcker/media som vi inte har från andra bibliotek hyra film (åldersgräns 18 år) Det finns också möjlighet att skicka fax och kopiera. Många låntagare lämnar inköpsförslag på böcker och andra medier. Om möjligt köps dessa medier eller lånas in från annat bibliotek. Via bibliotekets hemsida kan man söka, reservera och låna om böcker i bibliotekskatalogen. På särskilda formulär kan fjärrlån beställas och inköpsförslag lämnas. Numera har biblioteket också en blogg där vi ger boktips samt berättar om program, utställningar och andra aktiviteter. Man kan även följa oss på Facebook, Twitter och Instagram. För den del av allmänheten som inte kan läsa vanliga böcker finns möjlighet att låna Daisy (cd-rom skiva som kräver en särskild spelare), Lättläst och böcker med Stor stil. Även spelare till Daisy lånas ut. Flera av de önskemål som framkommer i besöksenkäterna omfattar olika media. Låntagarna har önskat böcker på engelska, tyska och franska, mer litteratur inom vissa ämnen, udda titlar, fler ljudböcker/mp3, ett större utbud av musik på cd och överhuvudtaget fler nya böcker. I och med att en satsning skett på mediaanslaget kommer det att finnas goda möjligheter att tillgodose detta. Detta möjliggör också ett ökat inköp av efterfrågad studielitteratur. Andra önskemål som framkommit är ett tyst läsrum, någon form av servering, att vi öppnar tidigare, har mer öppet på kvällar och helger samt listor på nya böcker och andra medier tillgängliga på bibliotekets webbplats. En förslagslåda har också efterfrågats, liksom möjlighet att låna film gratis samt fler arrangemang. Numera finns listor på nya böcker och andra medier i bibliotekskatalogen (http://webbsok.mikromarc.se/leksand). Vi har utökat vår service till allmänheten med Boka en bibliotekarie där man kan få hjälp med att både söka på nätet och allmänna IT-frågor. Enkäter och synpunkter som framförs visar att låntagarna på det hela taget är nöjda med biblioteket, den service de får och vårt utbud. 3.1.2 Framtiden att arbeta för att nå fler kommuninvånare med fokus på läsning att möjliggöra ett ökat öppethållande att skapa ett tyst läsrum 3
3.1.3 Folkbibliotekets filial Insjöns filial är ett integrerat skol- och folkbibliotek. Filialen erbjuder samma service som huvudbiblioteket. Även här kan man ta del av utställningar, sago- och pysselstunder. Insjöns bibliotek är välbesökt och uppskattat av låntagarna. 3.1.4 Framtiden att arbeta för en möjlighet att lämna tillbaka böcker när filialen är stängd en ökad anpassning av biblioteket för människor med funktionsnedsättning en bättre skyltning till biblioteket 3.2 Barn- och ungdomsbiblioteket 3.2.1 Nuläge och utgångspunkt för fortsatt verksamhet Barn- och ungdomsbiblioteket är till för barn och ungdomar och deras familjer. Biblioteket samarbetar med Familjecentrum när det gäller de yngsta barnen. Alla föräldragrupper besöker biblioteket. I Föräldrahyllan finns böcker om barn och föräldraskap. I Äppelhyllan finns medier för och om barn och unga med funktionsnedsättning. Biblioteket har en språkhylla för barn och unga med andra modersmål än svenska. Böcker köps eller lånas in på de språk som efterfrågas. I den årliga Läsfrämjandeplanen anges de prioriteringar som görs när det gäller inköpen. Just nu är efterfrågan på tvillingpaket stor, dvs. samma titel på svenska + annat språk. Tvillingpaket finns på arabiska, engelska, finska, kurdiska, persiska, spanska, thai, turkiska och tyska. Fler språk är på gång. Barnkulturverksamhet i biblioteket är barnteater, pyssel, tävlingar och sagostunder. En bokgåva delas ut till alla barn som fyller två år. Förskolan är en viktig målgrupp i barnbiblioteksverksamheten. Alla förskolor lånar böcker på biblioteken. Pedagogerna besöker biblioteket själva eller tillsammans med barnen. Pedagogerna anser det viktigt att ta med barnen till biblioteket, eftersom en del barn inte går dit med sina föräldrar. Alla förskolor har bokombud. Barn- och ungdomsbibliotekarien besöker föräldramöten och pratar om varför det är viktigt att läsa för barn. Förskolorna lånar temalådor med böcker, som används på två sätt, i verksamheten och genom att barn och föräldrar lånar hem böcker. Varje år hålls utställningen Förskolornas vårsalong, som utgör avslutningen på ett gemensamt tema som förskolorna arbetat med under året. Temat väljs av bokombuden och har anknytning till någon författare, bokfigur eller bokgenre (2013 Sagor från andra länder). En nysatsning under 2012 är Minibio. Förskolor erbjuds att boka filmvisning i Kulturhuset. Biblioteket har köpt ett paket med visningsrättigheter för 15 olika barnfilmer. Minibio har snabbt blivit en succé. Satsningen ligger i linje med de önskemål som framkom i arbetet med den förra versionen av biblioteksplanen. Annat som pedagogerna önskar är sagostunder med lokal anknytning, att någon läser på leksandsmål och visar föremål och kläder. För barn och ungdomar i skolåldern ligger fokus på deras besök på fritiden. Barn- och ungdomsbiblioteket fungerar som en depå för skolbiblioteken och har en avdelning med gruppläsningsböcker, dvs. varje titel i många exemplar, för utlåning i grundskolan. Samarbetet med skolan när det gäller kulturaktiviteter har på senare år utvecklats genom att kommunen fått bidraget Skapande skola. Barn- och ungdomsbibliotekarien ingår i den arbetsgrupp som ansöker om och planerar användningen av bidraget. Ett handlingsprogram för Kultur i skolan tas fram varje läsår. För bibliotekets del ingår bl a att arrangera författarbesök i årskurs 2, 4 och 7, samt att medarrangera andra aktiviteter som teaterföreställningar och konserter. 4
3.2.2 Framtiden att arbeta för ett ökat fokus på läsning. Bokläsandet bland barn och ungdomar minskar, föräldrar läser mindre för sina barn bibliotekets viktigaste uppdrag är att inspirera till läsning. att biblioteket lockar hela familjerna från de små barnen till tonåringarna och deras föräldrar. Biblioteket ska vara en plats som förskolor prioriterar att besöka. att utveckla den allmänkulturella barnverksamheten i Kulturhuset. 3.3 Social verksamhet 3.3.1 Nuläge och utgångspunkt för fortsatt verksamhet Biblioteket ger service till dem som av olika anledningar behöver stöd i sin läsning och erbjuder Lättläst och Storstilböcker till alla låntagare. Till låntagare med någon form av funktionsnedsättning finns Daisy, en cd-romskiva som kräver en speciell spelare. Biblioteket lånar också ut Daisyspelare. Dessa anpassade medier finns samlade på en avdelning i anslutning till lånedisken. En särskilt riktad verksamhet, Boken kommer, vänder sig till låntagare som inte längre kan ta sig till biblioteket. Boken kommer-verksamheten är ett samarbete med Röda Korset som kör ut böcker till ett tjugotal låntagare. Förfrågningarna ökar när det gäller böcker/medier på andra språk. Biblioteket har en egen mindre avdelning med böcker på andra språk men beställer regelbundet depositioner från Lånecentralen i Stockholm och Länsbiblioteket i Falun på de språk som efterfrågas. Depositioner erbjuds både barn och vuxna. Böckerna placeras i hyllan i biblioteket för utlån till enskilda eller lånas ut direkt till förskolor och skolbibliotek. Biblioteket används av vuxenstuderande från SFI, dagcentralen, synskadade, och dyslektiker. Gruppernas olika behov speglar sig i hur man använder biblioteket. SFI lånar Lättlästa böcker, ordböcker, bilderböcker, bok + cd för att lära svenska från grunden. Synskadade och dyslektiker lånar Daisy. Biblioteket satsar på ett ökat inköp av Lättläst och Storstil för att svara upp mot efterfrågan och behov. Biblioteket medverkar i ett länsomfattande projekt Högläsning för dementa där biblioteket servar med lämplig litteratur. 3.3.2 Framtiden att arbeta för att biblioteket ska vara välkomnande och tillgängligt för alla grupper med särskilda behov att tillhandahålla tekniska hjälpmedel för dessa grupper att skapa kontaktnät för att nå ut till fler 3.4 IT och studier 3.4.1 Nuläge och utgångspunkt för fortsatt verksamhet Biblioteket används av vuxenstuderande och till viss del av lärarna. De studerande söker litteratur och information för respektive kurs. Lärarna söker oftast efter speciallitteratur inom sitt område. Bibliotekskatalogen på Internet är ett användbart sökredskap. Biblioteket köper in och fjärrlånar kurslitteratur. 5
Bibliotekets digitala tjänster nyttjas av både vuxenstuderande och övriga besökare. De åtta publika datorerna är mycket väl använda och det trådlösa nätverket gör att fler kan sitta uppkopplade med egna datorer. Genom en intern omfördelning inom kulturavdelningen har biblioteket fått en bibliotekarietjänst med inriktning på IT och studier. Därmed har kontakten med skolorna för vuxenstuderande i kommunen ökat. Biblioteket erbjuder nu både visningar av biblioteket och regelbundna träffar i början på terminen. Möjlighet att få en lektion i informationssökning finns också. Bibliotekspersonalen ger även vägledning vid litteraturval till alla studerande. Biblioteket har genom projektet Digidel 2013 startat upp verksamheten Boka en bibliotekarie. Det innebär att biblioteket nu kan erbjuda IT-handledning till enskilda låntagare. Låntagarna kan ställa frågor om allt från Facebook till e-post samt om enklare dataproblem. Regelbundna informationsträffar anordnas med information om sociala medier och surfplattor. Get online week är ett återkommande arrangemang som erbjuder olika aktiviteter med fokus på IT. Målsättningen är att få de som står utanför att våga ta steget in i den digitala världen. 3.4.2 Framtiden att arbeta för att mer information ska läggas in i bibliotekskatalogen att utöka samarbetet med skolorna för vuxenstuderande att utöka samarbetet med studieförbund och andra företag inom ramen för Digidel 3.5 Skol- och gymnasiebiblioteken 3.5.1 Skolbiblioteken nuläge och utgångspunkt för fortsatt verksamhet Sedan den 1 juni 2011 finns bestämmelser för skolbibliotek reglerade i skollagen. Enligt Skolinspektionens bedömning krävs följande för att uppfylla skollagen: Eleverna ska ha tillgång till ett skolbibliotek anpassat till deras behov, för att främja språkutveckling och stimulera till läsning. Det skall finnas fack- och skönlitteratur, informationsteknik och andra media och det skall vara möjligt att kontinuerligt använda biblioteket som en del av elevernas utbildning för att nå målen för denna. Lärande och Stöd har genom avtal uppdragit åt Kulturavdelningen att sköta skolbiblioteksverksamheten. Samtliga kommunala grundskolor i Leksands kommun har ett eget skolbibliotek. Alla skolbibliotek ingår i ett system med gemensam datoriserad katalog och utlåning. Detta är ett rationellt system, som gör att man smidigt kan få tag i en sökt bok, man kan låna böcker av varandra till enskilda elever eller till temaarbeten, kravarbetet blir enkelt och man kan ta ut statistik över hur bokbeståndet används. De åtta skolbiblioteksenheterna har öppet totalt 90 timmar/vecka, tar emot över 60 klassbesök/vecka och lånar årligen ut ca 54 000 olika medier. Skolbiblioteksverksamheten får mycket positiva omdömen från pedagogerna och det finns återkommande önskemål om utökad verksamhet. Mest efterfrågat är lässtimulerande verksamhet i klasserna, som exempelvis bokprat och författarbesök. Ett annat vanligt önskemål är utökade öppettider och fler bibliotekarietimmar, samt en vikarie vid sjukfrånvaro, möten etc. Personalen på F-9-skolorna vill ha skolbiblioteket öppet hela skoldagen under hela skolveckan, och F-6-skolorna önskar besök av skolbibliotekarien minst en dag/vecka. Några 7-9-skolor önskar undervisning av bibliotekarien i informationssökning och källkritik. 6
3.5.2 Framtiden att arbeta för Basverksamheten fungerar bra och skolbibliotekarierna strävar efter bibehållen service och anslag. För att kunna vidareutvecklas måste skolbiblioteket integreras i skolans verksamhet och dess lokala arbetsplan och skolbibliotekarierna vara delaktiga i arbetslagens arbete. För att skolbibliotekarierna ska kunna utveckla sitt uppdrag behövs följande: en årlig uppföljning/utvärdering en central skolbiblioteksgrupp/biblioteksråd med rektorerna, skolbibliotekarierna samt lärarrepresentanter. Genom samverkan kan man analysera behov och ställa upp mål. 3.5.3 Gymnasiebiblioteket Gymnasiebiblioteket bemannas av en bibliotekarie på heltid. Tjänsten ligger under Lärande och Stöd. Biblioteket har samma biblioteksdatasystem som grundskole- och folkbiblioteken, vilket innebär att man har en gemensam katalog. Gymnasiebiblioteket är på detta sätt en del av de dagliga rutinerna vad gäller utlån, inlån och reservation. 4. Sammanfattning Syftet med biblioteksplanen är att kartlägga invånarnas behov och önskemål i kommunen för att kunna planera för framtiden på ett bra sätt. Det här ska vi arbeta för: 1. Allmänheten att nå fler kommuninvånare med fokus på läsning att skapa ett tyst läsrum att möjliggöra ett ökat öppethållande en möjlighet att lämna tillbaka böcker när filialen är stängd en ökad anpassning av biblioteket för människor med funktionsnedsättning en bättre skyltning till biblioteket 2. Barn- och ungdomsbiblioteket ett ökat fokus på läsning. Bokläsandet bland barn och ungdomar minskar, föräldrar läser mindre för sina barn bibliotekets viktigaste uppdrag är att inspirera till läsning. att biblioteket lockar hela familjerna från de små barnen till tonåringarna och deras föräldrar. Biblioteket ska vara en plats som förskolor prioriterar att besöka. att utveckla den allmänkulturella barnverksamheten i Kulturhuset. 3. Social verksamhet att biblioteket ska vara välkomnande och tillgängligt för alla grupper med särskilda behov att tillhandahålla tekniska hjälpmedel för dessa grupper att skapa kontaktnät för att nå ut till fler 4. IT och studier att mer information ska läggas in i bibliotekskatalogen att utöka samarbetet med skolorna för vuxenstuderande att utöka samarbetet med studieförbund och andra företag inom ramen för Digidel 7
5. Skolbiblioteken en årlig uppföljning/utvärdering en central skolbiblioteksgrupp/biblioteksråd med rektorerna, skolbibliotekarierna samt lärarrepresentanter. Genom samverkan kan man analysera behov samt ställa upp mål. 8
5. Bilaga Genomförda prioriteringar Biblioteksplanen 2010-2012 Minibio Förskolornas vårsalong boktema och utställning Bokcirkel i grundskolan Författarbesök m fl Skapande skola aktiviteter i grundskolan Stora satsningar på tillgänglighetsapparatur har gjorts Egen nedladdning för den enskilde startade 2011 Parkeringsplatser för rörelsehindrade i anslutning till entrén Ny heltidstjänst som IT/studiebibliotekarie Möjlighet att Boka en bibliotekarie för IT-handledning Blogg med boktips Listor på nya böcker och andra media Sociala medier, Facebook, Twitter och Pinterest Återkoppling till låntagare inom 5 arbetsdagar 9