Utbildningsinspektion i Norrtälje kommun

Inspektionsrapport från Skolverket 2004:51 Utbildningsinspektion i Norrtälje kommun Beslut Kommunrapport Skolrapporter

Beslut Norrtälje kommun Box 803 761 28 Norrtälje 2004-09-28 1 (4) Genomförd utbildningsinspektion i Norrtälje kommun Skolverket har genomfört inspektion i Norrtälje kommun av förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen, barn- och ungdomsutbildningen samt vuxenutbildningen. Besök gjordes i kommunens skolor och andra verksamheter under perioden februari till och med juni 2004. Vid utbildningsinspektion tar Skolverket ställning till i vad mån verksamheten ger förutsättningar för barn, ungdomar och vuxenstuderande i kommunen att nå de nationella målen. Inspektionen skall granska utbildningens kvalitet samt klargöra om kommunen uppfyller de krav som författningarna ställer på verksamheten. Utbildningsinspektionen fokuserar på sju områden, som avser att täcka verksamhetens resultat, genomförande och förutsättningar. Inspektionen syftar dock inte till att skapa en heltäckande bild av all förskole- och skolverksamhet vid den aktuella tidpunkten utan fokuserar i första hand på särskilt starka sidor eller påtagliga svagheter i verksamheterna. Övergripande information och kriterier för bedömningen av respektive granskningsområde finns publicerade på Skolverkets hemsida (www.skolverket.se). Av bilagda rapporter framgår vilka skolor och enheter som inspekterats och hur inspektionen genomförts samt de bedömningar som gjorts av inspektörerna. Förutom en övergripande rapport om kommunens hela ansvarsområde för förskola, skola, skolbarnsomsorg och vuxenutbildning finns även rapporter om varje kommunal skola. Detta beslut redovisar dels områden som behöver utvecklas, förbättringsområden, dels områden där kommunen inte uppfyller författningarna, kritikområden. Senast inom tre månader från beslutsdagen, dvs. den 28 december 2004 skall Norrtälje kommun redovisa till Skolverket, enheten i Stockholm, vilka åtgärder som vidtagits inom kritikområdena. Skolverket avser även att följa upp effekterna av inspektionen inom cirka två år. Inför denna uppföljning kommer Skolverket att begära en redovisning av vilka åtgärder som vidtagits för att förbättra kvaliteten inom förbättringsområdena. Postadress: 106 20 Stockholm Besöksadress: Alströmergatan 12 Telefon: 08-527 332 00 vx Fax: 08-24 44 20 skolverket@skolverket.se www.skolverket.se

Beslut 2004-09-28 2(4) Skolverkets beslut med anledning av inspektionen Måluppfyllelsen är god i skolor och andra verksamheter. Skolverket bedömer att Norrtälje kommun har en väl fungerande verksamhet som i de flesta avseenden håller god kvalitet. Omsorg och skola är med få undantag resurstarka både personellt och lokalmässigt. Relationen mellan personal och elever är i allmänhet god och bygger på ömsesidig respekt. Kännetecknande är att eleverna i allmänhet trivs och är trygga såväl i skolans yttre som inre miljö. Det förebyggande arbetet mot kränkande behandling är i allmänhet gott. Rektorerna bedöms i allmänhet väl förtrogna med verksamheterna och kommunen har i många avseende en god struktur för kvalitetsarbetet. Förbättringsområden I den övergripande kommunrapporten och i skolrapporterna finns närmare redovisat om vad som behöver förbättras inom respektive område. Skolverket bedömer att följande områden som gäller den granskade verksamheten i hela kommunen eller vid ett flertal skolor är i behov av förbättringsinsatser, nämligen: - uppföljning, utvärdering och analys av resultat och återkoppling av dessa, - förstärkt förebyggande och åtgärdande värdegrundsarbete, - elevinflytande och samverkan med föräldrarna, - kunskapsresultaten på flera enheter, - information till elever och föräldrar, - elevernas kunskaper om målen för utbildningen, - kvalitetssäkring av betygssättningen, - hanteringen av individuella studieplaner inom vissa delar av gymnasieskolan, komvux och inom sfi, - skolornas åtgärder vid elevers frånvaro, - möjligheten att erbjuda barnomsorg på helger och nätter, - erbjudandet av modersmålsundervisning, - den pedagogiska ledningen och rektors förtrogenhet med det dagliga arbetet i skolan, - arbetet med och användningen av kvalitetsredovisningar, - informationen om föräldrars möjlighet att avstå från skriftlig information avseende en elevs kunskapsutveckling, - rutinerna för återrapportering av delegationsbeslut, - komplettering av särskolans elevakter, - rekrytering av personal med relevant utbildning och personalens kompetensutveckling,

Beslut 2004-09-28 3(4) - inom- och utomhusmiljön samt datatillgängligheten. Kritikområden Följande områden uppfyller inte författningarnas krav och skall därför snarast åtgärdas. - Elevens val erbjuds inte, alternativt utformas inte, i enlighet med författningarna (2 kap. 19 grundskoleförordningen, 2 kap. 7 särskoleförordningen). - Kränkningar förekommer på några skolor i sådan omfattning att elever känner sig otrygga i skolmiljön (avsnitt 1 i läroplan för det obligatoriska skolväsendet). - Kvalitetsredovisning saknas på några enheter (1 förordning om kvalitetsredovisning inom skolväsendet). - Beslut om placering i särskild undervisningsgrupp saknas eller har brister (5 kap. 5 samt 8 kap. 1 grundskoleförordningen). - Åtgärdsprogram saknas på några skolor (5 kap 1 grundskoleförodningen). - Rektorn för resursenheten och rektorn för särskolan ingår inte som ledamöter i alla elevvårdskonferenser (3 kap. 3 särskoleförordningen, 3 kap. 4 grundskoleförordningen). - På två skolor görs en betygsbedömning av elevernas kunskaper i musik redan i årskurs 7 (7 kap. 4 grundskoleförordningen). - En del elever på gymnasieskolan får betyg i enlighet med gymnasiesärskoleförordningen (7 kap. 1 gymnasieförordningen). - Program mot kränkande behandling finns inte för resursenhetens verksamheter (avsnitt 2.8 i läroplan för det obligatoriska skolväsendet). - Svenska som andraspråk erbjuds inte på vissa av skolorna i enlighet med författningarnas krav (2 kap. 15 grundskoleförordningen). - Undervisning i till exempel ämnena hem- och konsumentkunskap och teknik följer inte den nationella timplanen på vissa av skolorna (4 kap. 3 a skollagen och 2 kap 6 grundskoleförordningen). - Delar av gymnasieutbildningen är inte avgiftsfri (5 kap. 21 skollagen). - Eleverna har inte möjlighet att nå målen för betyget MVG på en av kurserna inom gymnasieskolans elprogram (avsnitt 2.5 i läroplan för de frivilliga skolformerna, 7 kap. 1, 2 och 4 gymnasieförordningen).

Beslut 2004-09-28 4(4) - Utvecklingssamtal genomförs inte på en skola i enlighet med författningskraven (7 kap. 2 grundskoleförordningen). - Kvalitetsredovisning för sfi saknas (2 förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet). På Skolverkets vägnar Leif Davidsson Överdirektör Mats Peterson Undervisningsråd I ärendets slutliga handläggning har också deltagit Marie-Helénè Ahnborg. Kopia till: Enligt fastställd sändlista.

Utbildningsinspektion i Norrtälje kommun UTBILDNINGSINSPEKTIONENS SYFTE Skolverkets utbildningsinspektion skall bidra till kvalitetsförbättring genom att bedöma hur verksamheterna arbetar i riktning mot de nationella målen för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, barn- och ungdomsutbildning och vuxenutbildning. En väsentlig del i inspektionen är att granska det lokala kvalitetsarbetet och förmågan att utveckla den egna verksamheten. Inspektionens inriktning Inspektionsutredningen har inriktats mot sju områden. De är särskilt väsentliga för att säkra att alla barn, elever och vuxenstuderande får den omsorg och utbildning som de har rätt till enligt nationella bestämmelser. De sju områdena, som granskats utifrån flera olika aspekter och frågeställningar, är: Resultaten: 1. Normer och värden 2. Kunskaper, utveckling och lärande Verksamheten: 3. Arbetsmiljö och delaktighet 4. Pedagogisk verksamhet och undervisning 5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Förutsättningarna: 6. Tillgång till utbildning och omsorg 7. Resurser I denna rapport behandlas i första hand förhållanden som avviker positivt eller negativt från vad som förväntas i fråga om utbildningskvaliteten enligt de nationella bestämmelserna. Några aspekter behandlas dock i alla aktuella verksamheter, nämligen kvalitetsarbetet, rektorsfunktionen, personalens kompetens, läromedel och utrustning, likvärdiga möjligheter vid funktionsnedsättning, stödinsatser, arbetet med övergripande hälsomål i läroplanerna, bedömning av lärandet och betygssättningen. En helhetsbedömning och motiveringar till bedömningarna görs inom varje granskningsområde. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån läroplaner och författningar i övrigt. Inspektörernas sakkunskap och erfarenheter av jämförbara verksamheter är också betydelsefulla. Analyserna av den insamlade informationen syftar till att klargöra om de lokala lösningarna och systemen fungerar väl. Rapporten avslutas med en sammanfattande bedömning som utgör underlag för Skolverkets beslut angående förbättrings- och kritikområden. 1

SKOLVERKET Verksamheternas omfattning vid inspektionstillfället Verksamhets- och skolformer Antal barn/elever/studerande Grundskola 6 697 Förskoleverksamhet 2 281 Skolbarnsomsorg 2 144 Gymnasieskola 1 639 Kommunal vuxenutbildning, komvux 772 Förskoleklass 541 Obligatoriska särskolan 118 Svenskundervisning för invandrare, sfi 89 Gymnasiesärskola 51 Vuxenutbildning för utvecklingsstörda, särvux 50 Ovanstående uppgifter är kommunens egna från februari 2004. I Norrtälje kommun genomfördes intervjuer med representanter för den politiska ledningen och förvaltningsledningarna, med rektorer och annan personal på central och lokal nivå. Norrtälje kommun har organiserat skolverksamheten och barnomsorgen i två nämnder, barn- och skolnämnd samt utbildningsnämnd. Barn- och skolnämnden ansvarar för förskoleverksamhet, skolbarnomsorg, förskoleklass, grundskola och den obligatoriska särskolan. Utbildningsnämnden ansvarar för gymnasieskola, komvux, sfi, gymnasiesärskola och särvux. I Norrtälje kommun finns en resursenhet direkt underställd barn- och skolförvaltningen. Enheten har en egen rektor. Enheten fungerar dels som ett stöd till de lokala enheterna med erbjudande om specialistkompetens men har även elevansvar för vissa grupper. Särskolan har en egen rektor med elevansvar för alla elever i den obligatoriska särskolan. Gymnasieskolan finns fysiskt placerad dels i Norrtälje (Rodengymnasiet) och dels i Hallstavik (Häverögymnasiet). Sfi-verksamheten bedrivs i entreprenadform. Genomförandet av inspektionen i Norrtälje kommun Skolverket sände den 17 november 2003 skriftlig information till kommunen om att verksamheten skulle inspekteras och om inspektionens syfte och genomförande. Inspektörsteamet med ansvar för den övergripande granskningen av kommunens genomförande av förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen, barn- och ungdomsutbildningen och vuxenutbildningen har bestått av undervisningsråden Tommy Bucht, Mariette Dennholt, Pia-Lotta Fellke, Åke Johansson, Silja Jundin, Ulf Lindberg, Mats Peterson och Elisabeth Ritchey samt experterna Maria Bennet och Björn Bylund. Besöken i verksamheterna inleddes den 11 februari 2004 och avslutades den 11 juni 2004. Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Skolverket följer därefter upp eventuella krav på åtgärder som riktas till huvudmannen och vilka effekter i övrigt som utbildnings- 2

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Norrtälje kommun inspektionen leder till. Tidpunkter för uppföljningen framgår av Skolverkets beslut. Underlag Underlaget till denna rapport består av dels dokument från kommunen och ett urval av dess förskolor (Tellus, Kuggwass, Vätö) och fritidshem (vid Grindskolan, Smedjan, vid Långsjöskolan), från barn- och ungdomsskolorna och vuxenutbildningsenheterna, dels den information som samlats in vid observationer, intervjuer och samtal under besöken i verksamheterna. Rapporten grundar sig också på annan information om kommunens verksamhet som finns inom Skolverkets nationella uppföljningssystem eller annat offentligt material 1. Normer och värden Bedömning Enligt skollagen skall utbildningen för barn och ungdom främja deras utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. I läroplanerna framhålls att barnen och eleverna skall utveckla förståelse och respekt för alla människors lika värde. Skolan skall sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet och lust att lära. I läroplanerna anges också att barn och elever skall kunna ta ett allt större ansvar för det egna arbetet och för miljön. På samma värdegrund vilar verksamheten inom det offentliga skolväsendet för vuxna. Inom detta granskningsområde behandlas resultaten av arbetet för att främja vårt samhälles demokratiska värderingar och för att utveckla normer och värden enligt läroplanernas mål. I Norrtälje kommun uppger bägge förvaltningarna, barn- och skolförvaltningen respektive utbildningsförvaltningen, att man arbetar mycket med frågor som rör trygghet och elevinflytande och att det finns mål kring detta. Trots det visar kommunala mätningar att inflytandet på verksamheten och i undervisningen inte är så stort. Resultatet på gymnasieskolan har dock under 2003 förbättrats något. När det gäller trygghet är resultaten enligt kommunens mätningar bra. Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg I kommunala enkäter vartannat år, Sfinxen, ställs bland annat en fråga om barn/elever känner sig trygga. I förskolan var resultatet år 2002 4,5 på en femgradig skala. Även resultatet avseende familjedaghem och fritidshem var bra. På de av inspektörerna besökta förskolorna och fritidshemmen är miljön enligt samtliga intervjuer trygg och personalen agerar om någon kränkning inträffar. Det gäller till exempel på Långsjöskolans fritidshem. Inspektionen visar att barnen i allmänhet är trygga, visar respekt för varandra och för sin miljö och har ett bra språkbruk. Barnen på besökta förskolor och fritidshem har möjlighet till inflytande i verksamheten. Inspektionen visar att personalen arbetar aktivt med frågan. Barn- och ungdomsutbildning När det gäller grundskolan, särskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan visar Sfinxen att föräldrar och elever är nöjda avseende trygghet och möjlighet 3

SKOLVERKET till att få ta eget ansvar för sitt skolarbete. På fråga till gymnasieelever om de blivit mobbade/kränkta av andra är resultatet bra. Enligt distriktscheferna inom barn- och skolförvaltningen gör bland annat det faktum att skolorna är små att det finns en närhet mellan skolpersonal och elever som gör att eleverna känner sig trygga. Inspektionens samlade bild är att skolornas värdegrundsarbete är bra och att det bedrivs ett ambitiöst och engagerat arbete mot kränkningar. Generellt bedöms eleverna vara trygga på skolorna och personalen agerar om någon kränkning inträffar. Vid bland annat Edsbro skola, Rånäs skola, Rådmansö skola, Skärsta skola, Frötuna skola och skoldaghemmen bedöms eleverna vara mycket trygga. Trots den positiva bilden förekommer dock kränkningar och på Bålbroskolan och Lommarskolan i sådan omfattning att skolorna inte upplevs som trygga vilket inte är acceptabelt. Kränkningar förekommer även i mindre omfattning på en del skolor. Enligt intervjuade lärare och elever på Rodengymnasiet finns också rasistiska attityder bland vissa elever. På några skolor upplevs språkbruket bland eleverna vara hårt. Det gäller främst Kvisthamraskolan, Lännaskolan, Vigelsjö, Gottsta skola och Centralskolan. På skoldaghemmet Häverö uppfattar ibland eleverna att personalens språkbruk är grovt. Personalen uppger att de är medvetna om detta och arbetar med att förbättra språkbruket. Kommunen centralt har en fastställd handlingsplan för elever som skolvägrar. På framförallt Centralskolan och Bålbroskolan har man trots det problem med skolkande elever. Skolorna har vidtagit åtgärder för att komma tillrätta med problemet, men arbetet kan ytterligare stärkas. Trots att personalen på Centralskolan arbetar aktivt med att få bukt med skolket upplever en del elever att viss personal inte bryr sig så mycket medan andra gör det. Det vill säga eleverna upplever att de behandlas olika i detta avseende. På samtliga inspekterade enheter visar inspektionen att det finns någon form av elevinflytande i undervisningen, bra till exempel på Lommarskolan och Skärsta skola, men att det i de flesta fall är alltför begränsat. Hur stort inflytandet är varierar mycket mellan skolor, arbetslag och mellan lärare och ämnen. På flera skolor avtar inflytandet med stigande ålder istället för att som förväntat öka. På skolorna saknas som regel gemensamma och strukturerade diskussioner kring denna fråga. I den obligatoriska särskolan har eleverna i viss mån inflytande men inspektionens bild är att personalens vilja att tillfredsställa elevernas behov av struktur kan göra att inflytandet begränsas onödigt mycket. Inflytande via elevråd och klassråd bedöms fungerar bra, på till exempel Drottningdals skola, Svanbergaskolan, Frötunaskolan, Skeboskolan, Gottsta skola, Flygskolan, Parkskolan, Rånässkolan med sin elevriksdag, Grisslehamns/Singö/Söderbykarls skolor och Centralskolan. På till exempel Vigelsjö skola, Rådmansö skola, Kvisthamraskolan, Roslagsskolan och särskolan behöver arbetet med de formella råden förbättras. Gymnasiesärskolans elever deltar i klassråd varje vecka och ges möjligheter att påverka sin studiesituation. På flera skolor, till exempel Rådmansö och Lommarskolan, är vissa elever tveksamma till nödvändigheten av att kunna påverka skolans verksamhet. Det är således av vikt att arbeta med elevernas demokratiska värderingar ytterligare. 4

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Norrtälje kommun Vuxenutbildning Utifrån intervjuer och observationer görs bedömningen att resultatet på samtliga vuxenutbildningar avseende trygghet är bra och att studiemiljön är lugn. Om någon kränkning inträffar finns det alltid personal som agerar. Eleverna är motiverade och tar ansvar för sitt lärande och sin utbildning. De uppger att de har en nära kontakt med lärarna. Eleverna uppger i intervjuerna att deras möjligheter till reellt inflytande över utformningen av undervisningen är begränsat. Eleverna på sfi och komvux har olika uppfattningar och kunskap om de formella rådens funktion. En del anser att de tillför verksamheten en del medan andra är av en annan uppfattning. Särvuxeleverna har i viss utsträckning klassråd där eleverna ges möjlighet att påverka undervisningen. Sammanfattning Inspektionen visar att värdegrundsarbete och resultat avseende normer och värden är bra då barnen och eleverna i allmänhet känner sig trygga och det finns en god ambition att de ska ta ansvar för det egna arbetet och för miljön. Nära hälften av skolorna bör trots ovanstående ytterligare förstärka sitt förebyggande och åtgärdande värdegrundsarbete. Flera enheter behöver förbättra resultaten vad gäller motverkande av kränkande behandling, några enheter även i de delar som rör elevernas språkbruk och skolk. I stort sett alla grundskolor och särskolenheter behöver också stärka elevinflytandet framförallt i undervisningen, på några enheter också genom de formella råden. På flera skolor finns skäl att ytterligare förstärka arbetet med elevernas demokratiska värderingar. Personalen bör arbeta efter ett gemensamt förhållningssätt då elever skolkar. Det är inte acceptabelt att elever på några skolor inte känner sig trygga. 2. Kunskaper, utveckling och lärande Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg skall bidra till barnens utveckling och lärande. Förskolans läroplan anger att verksamheten skall bidra till att barnen utvecklar en förståelse för sig själva och sin omvärld, sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, sin motorik och sin förmåga att kommunicera med omvärlden. Fritidshemmets specifika uppgift är att ge barn en meningsfull fritid, att utveckla deras sociala kompetens och skapa kontinuitet i lärandet. Utbildningen i de olika skolformerna skall ge kunskaper i vid mening, såväl fakta och förståelse som färdigheter och förmåga att exempelvis utvärdera sitt eget lärande och att arbeta självständigt. Målen för lärandet anges i de nationella läroplanerna och i kursplanerna. Inom detta område granskas resultaten av omsorgen, det pedagogiska arbetet och undervisningen. Enligt förvaltningscheferna arbetar man intensivt med kunskapsfrågorna i hela kommunen och har från central nivå bland annat arbetat med Campus Roslagen och diverse glesbygdssatsningar för att öka studiemotivationen hos eleverna. 5

SKOLVERKET Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg På förskolan Tellus och på Vätö förskola har man påbörjat ett arbete med att tydliggöra barnens lärande i barnets pärm där man samlar barnens olika arbeten och pedagogernas dokumentation för att tillsammans med föräldrar i utvecklingssamtal reflektera över barnets utveckling. Barnen på förskolan Tellus har inflytande på verksamhetens innehåll genom att de vuxna fångar upp, stödjer och förstärker barnens intressen. På förskolan Kuggwass har alla barn individuella utvecklingsplaner som följs upp och utvärderas. Fritidshemmen är tydliga med att erbjuda barnen en meningsfull fritid och aktiviteter för att komplettera skolan. Samtliga elever och föräldrar bekräftar detta. På fritidshemmen, till exempel på Långsjöskolan, finns genomtänka pedagogiska planeringar med en kombination av strukturerad och fri verksamhet. Barn- och ungdomsutbildning I Norrtälje kommun var år 2002, enligt Skolverkets officiella statistik, 87,2 procent av eleverna i årskurs 9 behöriga att söka till nationella program. I riket är motsvarande siffra 89,5 procent. Av samma statistik framgår att 35 procent av eleverna i årskurs 9 inte har uppnått målen i ett eller flera ämnen. Motsvarande siffra för riket är 26 procent. Enligt SALSA 1 var dock det modellberäknade värdet för kommunen år 2002/2003 endast marginellt under rikssnittet. De kommunala skolor som har ett högre faktiskt värde än förväntat för 2003 var Bålbro skola, Länna skola och Norrsundsskolan. På Svanbergaskolan, Centralskolan och Flygskolan uppnådde däremot endast ca 60 procent av eleverna målen i alla ämnen i årskurs 9. Med tanke på att stöd prioriteras generellt i svenska, matematik och engelska finns det ett tydligt förbättringsområde i att analysera om stödbehoven tillgodoses i övriga ämnen. Detta utvecklas under avsnitt 4. När det gäller de nationella proven för årskurs 5 visar dessa på varierande resultat. Många skolor har bra resultat, till exempel Edsbro skola och Köpmanholms skola, medan andra skolor har sämre resultat för år 2003. På Hallsta skola, där det framförallt är pojkar som inte nått målen, har man på ett tydligt och mycket lovvärt sätt arbetat med pojkarna och deras resultat uppges ha förbättrats avsevärt i årskurs 6. På Skebo och Skedrids skolor uppnådde en stor andel av eleverna år 2003 inte målen, men resultatet har förbättrats under år 2004. Frånsett svenska, matematik och engelska följs kunskapsresultaten inte upp eller analyseras på en skolövergripande nivå. I någon mån görs det dock på till exempel Gottsta skola. Flertalet enheter analyserar inte skillnader i resultat mellan pojkar och flickor så att behov av åtgärder uppmärksammas. Att följa upp resultaten för samtliga ämnen på en skolövergripande nivå är ett förbättringsområde för samtliga skolor. På Bålbroskolan bör dessutom den stora skillnaden i resultat mellan betyg och nationella prov analyseras och bedömas. 1 För att få en mer nyanserad bild av skolors betygsresultat än enbart genom att tillhandahålla de faktiska betygsresultaten som skolor uppnår, har Skolverket utvecklat Skolverkets Arbetsverktyg för Lokala SambandsAnalyser - Salsa. Verktyget jämför i en statistisk modell kommuners och skolors faktiska betygsresultat avseende "andel elever som uppnått målen" respektive "genomsnittligt meritvärde" med ett modellberäknat värde. I denna beräkning tas hänsyn till bakgrundsfaktorer som föräldrars utbildningsnivå, andel elever med utländsk bakgrund och fördelning pojkar/flickor i kommuner och skolor. 6

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Norrtälje kommun På skoldaghemmen arbetar man med elevernas sociala förhållningssätt på ett mycket bra sätt. Några elever anser att utbildningen är för lätt. Inspektionen visar att kunskapsutvecklingen lyfts fram men att den kan analyseras ytterligare och eventuellt förbättras. Samtliga intervjuade uppger dock att elevernas resultat förbättrats avsevärt i alla avseenden sedan eleverna börjat på skoldaghemmen. Kunskapsresultaten är goda på särskolan enligt personalen och föräldrarna. På träningsskolan på Frötuna är några intervjuade föräldrar tveksamma till elevernas kunskapsutveckling. Skolövergripande uppföljningar av resultaten görs inte i kommunen. I kommunens kvalitetsredovisning för år 2002 anges att 67,4 procent av gymnasieeleverna når ett slutbetyg inom fyra år. Motsvarande värde för Stockholms län var 76 procent. Någon analys av orsakerna till den lägre genomströmningen har inte gjorts. Andel elever med slutbetyg som ger behörighet till högskolestudier var 85,9 procent 2002, motsvarande siffra för länet var 83,5 procent. Under 2003 har resultatet förbättrats ytterligare vilket är positivt. Statistik i andra ämnen än svenska, matematik och engelska redovisas inte eller analyseras i redovisningen. Transportteknisk inriktning på fordonsprogrammet har mycket goda resultat. Även de elever på individuellt program som inspektörerna träffade hade samtliga nått sina mål och skulle från höstterminen påbörja ett nationellt program. På gymnasiesärskolan når alla elever målen för utbildningen inom fyra år. Vid inspektionen framkommer att eleverna i samtliga skolformer har förhållandevis dåliga kunskaper om målen och förutsättningarna för utbildningen. Det varierar mycket mellan ämnen och lärare hur målen presenteras. I allmänhet finns inga gemensamma strategier på skolorna för hur målen ska presenteras. På några skolor arbetar man mer aktivt med att göra eleverna mer medvetna om målen, till exempel på Svanbergaskolan, Flygskolan och gymnasieskolan. Vuxenutbildning På sfi var andelen som nått målen i kurser på C och D nivå 93 procent under 2003. Genomsnittstiden för genomströmning uppges vara ca 300 timmar i Norrtälje kommun. Resultaten i detta bedöms som goda. Enligt kvalitetsredovisningen för komvux når eleverna på gymnasial komvux målen i kurserna svenska A, matematik A, samhällskunskap A, svenska A och B i mellan 84 procent och 92 procent av fallen. För engelska, matematik och svenska A finns jämförelsesiffror med tidigare år angivna och då är resultatet för 2003 sammantaget något lägre. Avbrotten uppgår till 15 procent, varav avbrott under de två första månaderna är 7 procent. Detta ligger på ungefär samma nivå som tidigare år. Ingen analys av avbrottsorsakerna har gjorts. Från hösten 2004 planerar skolan genomföra sådana. De elever som slutförde grundläggande komvux under 2003 uppgick till 77 procent vilket är en ökning från tidigare år. Andelen elever som slutförde gymnasial komvux under 2003 uppgick till 80 procent, vilket är på samma nivå som tidigare år. Några analyser av orsakerna till avbrotten eller andra uppföljningsresultat har inte presenterats för inspektörerna. Något system för att presentera utbildningsmål och krav på kurserna finns inte, utan det är avhängigt den enskilde läraren hur presentationen görs. 7

SKOLVERKET Sammanfattning Inspektionen visar att resultaten generellt sett är bra men kan förbättras på flera enheter. På främst skolövergripande men också kommunal nivå bör dokumentation, uppföljning och analys av elevernas kunskapsutveckling i andra ämnen än svenska, engelska och matematik genomföras regelbundet. Vidare bör skolorna analysera skillnader i resultat mellan pojkar och flickor och mellan betyg och nationella prov där det finns sådana skillnader. Gymnasieskolan och vuxenutbildningen bör analysera skälen till avbrotten i studierna för att kunna vidta utvecklingsinsatser. Elevernas kunskaper om målen för utbildningen bör stärkas på flertalet enheter. 3. Arbetsmiljö och delaktighet Enligt skollagen skall verksamheten i förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen och de olika skolformerna vara utformad i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Värdegrunden och närmare riktlinjer för arbetet finns i läroplaner och skolformsförordningar. Var och en som verkar i dessa verksamheter skall främja aktning för varje människas egenvärde, respekt för vår gemensamma miljö samt jämställdhet mellan könen. Särskilt skall den som verkar inom förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen och skolan aktivt motverka alla former av kränkande behandling. All personal skall samverka med föräldrar, barn, elever respektive de vuxenstuderande i arbetet för att forma en god miljö fysiskt och psykosocialt - för utveckling och lärande. Miljön och verksamheten skall också utveckla förståelse för vikten av att värna sin hälsa. Granskningen gäller hur man i verksamheten arbetar för en god miljö, för att förebygga kränkningar och för att ge möjlighet till delaktighet och samverkan. Kommunen mäter resultat genom enkäter avseende trygghet och inflytande, vilket är bra. Mål finns även kring dessa områden. Barn- och skolnämndens ordförande uppger att nämnden kommer att diskutera elevinflytande under hösten 2004 för att ytterligare stärka detta. Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg På alla besökta förskolor och fritidshem uppges att personalen tar kränkningar på allvar, diskuterar värdegrundsfrågor med barnen och vidtar åtgärder om något inträffar. Vidare att ett bra samarbete sker med föräldrarna. Samtlig personal på fritidshemmet vid Grindskolan uppger att värdegrundsfrågor diskuteras på övergripande nivå på skolan och att alla vet vad övriga arbetslag arbetar med inom området. Barnen får även vara med och bestämma hur deras vardag på fritidshemmet ska se ut. På Smedjan får barnen vara med och påverka aktiviteterna och personal uppger att deras viktigaste uppgift är att lyssna på barnen. Fritidshemmet fokuserar på värdegrunds- och inflytandefrågor enligt intervjuerna. Även fritidshemmet på Långsjöskolan arbetar mycket med värdegrundsfrågor och barnen har bland annat medverkat i att ta fram egna förhållningsregler. Personalen på förskolan Tellus arbetar dagligen med värdegrunden utifrån att se, höra och ingripa om barnen skulle hamna i konflikt. 8

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Norrtälje kommun Barnen på Kuggwass och Vätö förskola berättar att personalen lyssnar på dem och att de är lyhörda för barnens förslag på aktiviteter. Barn- och ungdomsutbildning På så gott som alla besökta grundskole- och särskoleenheter uppger de intervjuade att personalen tar kränkningar och grovt språkbruk på allvar och vidtar åtgärder om något inträffar. De intervjuade ger flera exempel på snabbt och resolut agerande från personalens och skolledningens sida vid kränkningar på många skolor, till exempel på skoldaghemmen. Det varierar dock mellan skolorna hur man arbetar med det förebyggandet arbetet mot kränkande behandling. Alla skolor har någon form av förebyggande åtgärder, exempel ges på föreläsningar, kamratstödjare, Projekt Charlie, Lions Quest, Rosen-metoden, allmänna klassrumsdiskussioner med mera. På till exempel Grindskolan, Rånässkolan, Parkskolan, Gottsta skola, Grisslehamn/Singö/Söderbykarls skolor och Rådmansö skola är det förebyggande arbetet mer omfattande. Uppföljning och diskussion kring arbetet saknas dock ofta på skolnivå. Alla skolor utom delar av resursenhetens verksamheter har någon form av program mot kränkande behandling. Stor variation finns i skolornas program när det gäller beskrivningar av de förebyggande åtgärderna och hur pass tydligt det är att alla former av kränkningar innefattas. I Kvisthamraskolans, Svanbergaskolans, Parkskolans, Köpmansholmsskolan och Drottningdalsskolans handlingsprogram mot kränkande behandling behandlas även ett vuxen-elevperspektiv, vilket inte görs i andra skolors program. På Grindskolan lyfts dock detta perspektiv fram i ett annat dokument. Det finns även stora skillnader mellan skolorna hur pass kända programmen är för elever, personal och föräldrar. Ett gemensamt handlingsprogram mot kränkande behandling finns för Rodengymnasiet och Häverögymnasiet. På Häverögymnasiet har alla elever varit inblandade i arbetet med programmet. På Rodengymnasiet har en arbetsgrupp bestående av representanter från elever, lärare och elevhälsan även utarbetat ett policydokument och ett handlingsprogram mot främlingsfientlighet och rasism. Materialet har utarbetats som en direkt följd av att det förekommit främlingsfientliga aktiviteter på skolan. Som det konstaterades under rubriken Normer och värden varierar elevinflytandet mellan ämnen och lärare. Elevinflytande i undervisningen finns i någon mån på alla skolor men styrs av enskilda lärare, det vill säga skolorna har inga övergripande strategier i detta arbete. Det gäller även de skolor som ingår i projektet utan timplan i grundskolan. Generellt sett tycks dock inflytandet öka när skolorna arbetar med teman eller projekt. De formella och informella råden tycks fungera bra på vissa skolor medan det på andra fungerar sämre. På till exempel Roslagsskolan finns elev- och föräldrarepresentanter med på vissa av arbetslagens möten. Arbetet uppges fungera olika bra beroende på arbetslag, men initiativet är lovvärt. För gymnasieskolans del uppges klassråden fungera mindre bra med något undantag. Elevråd skall enligt uppgift i kvalitetsredovisningen finnas dels för varje sektor, dels för hela skolan. Vid Skolverkets besök var det endast HS-sektorn och Rodengymnasiet som helhet som hade fungerande elevråd. För gymnasiesärskolan fungerar klassråden bra och eleverna kan diskutera och fatta beslut i frågor som berör klassen. 9

SKOLVERKET Föräldrainflytandet uppges vara mycket bra inom särskolans och resursenhetens verksamheter. I övrigt varierar det mellan enheterna hur pass bra enhetsråden fungerar även om alla enheter har någon form av råd. På Vätö skola finns en aktiv föräldrastyrelse inom ramen för försöksverksamheten med lokal styrelse med föräldramajoritet. På bland annat Frötunaskolan och Köpmanholms skola behöver dock samarbetet med föräldrarna utvecklas. I allmänhet bör skolorna fundera på om inte de olika rådens arbete kan utvecklas innehållsmässigt. I övrigt är så gott som alla föräldrar nöjda med de informella kontakterna med lärare och skola. Skolhälsovård finns i form av skolsköterska och tillgång till skolläkare. På Hallsta skola deltar skolsköterskan i temaarbeten, till exempel om kroppen, vilket är mycket positivt. På Svanbergaskolan arbetar man tillsammans med skolsköterskan i flera olika avseenden, vilket också är positivt. Flera intervjuade skulle vilja utnyttja skolsköterskan mer i undervisningen. På till exempel Gottsta skola arbetar man hälsofrämjande genom utökad idrott och diskussioner kring kostoch motionbsfrågor. På gymnasieskolan har eleverna tillgång till skolhälsovård och en skolsköterska. Vuxenutbildning För särvux fungerar klassråden och eleverna kan diskutera och fatta beslut i frågor som berör klassen. På sfi finns ett elevråd bestående av klassrådsrepresentanter som träffas ett par gånger per termin. Eleverna uppger att ärenden framförs främst informellt direkt till rektor eller lärare och att det oftast inte finns tid att engagera sig i ett elevråd. Man upplever dock att skolans personal lyssnar till framkomna förslag och önskemål. Verksamhetens värdegrundsarbete uppges vara ett naturligt inslag i vardagen eftersom elever med så många olika nationaliteter finns där. Enligt rektorn gäller utbildningsnämndens övergripande plan mot mobbning och främlingsfientlighet för skolan. Enligt rektorn för komvux gäller planen även dem. Handlingsplanen är dock inte känd av elever och flera lärare på komvux. Barn- och fritidsutbildningen och omvårdnadsutbildningen har en egen handlingsplan som är känd bland elever och lärare. De arbetar i övrigt aktivt på ett utmärkt sätt med värdegrundsfrågor. Enligt uppgift från rektor agerar skolan direkt om kränkningar uppkommer. Sammanfattning Inspektionen visar att kommunens och besökta enheters arbete med arbetsmiljö och delaktighet i vissa delar är bra. Det gäller till exempel kommunens arbete med att följa resultatutvecklingen i detta avseende och att alla enheter har ett förebyggande arbete mot kränkande behandling. Arbetet kan förbättras genom att på skolnivå ytterligare utveckla det förebyggande arbetet mot kränkande behandling. Vidare bör arbetet med det formella och informella elevinflytandet stärkas. På ett stort antal enheter behöver handlingsprogrammen mot kränkande behandling utvecklas och förankras bland alla berörda. Det är inte acceptabelt att handlingsprogram mot kränkande behandling saknas för resursenheten. På gymnasieskolan kan klassrådsverksamheten i allmänhet utvecklas. Samverkan med föräldrarna är på vissa skolor mycket bra, men kan utvecklas på andra skolor. 10

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Norrtälje kommun 4. Pedagogisk verksamhet och undervisning Arbetet för att nå de nationella målen för utveckling och lärande skall främst utformas av de lärande och personalen. I förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg samt barn- och ungdomsutbildning skall detta ske i samverkan med hemmen. De nationella läroplanerna, andra statliga bestämmelser och kursplanerna ger riktlinjer för arbetet. Det finns riktlinjer för stödinsatser, för betygssättning och utvecklingssamtal, för utbildning på arbetsplatser, en garanterad undervisningstid etc. Målen i kursplanerna ger dessutom vägledning för arbetssätten genom att beskriva vilka kunskaper och färdigheter barnen, ungdomarna och de vuxna skall nå. Granskningen riktas mot hur man arbetar för att nå målen och hur man anpassar arbetet till olika behov. Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg På de inspekterade förskolorna och fritidshemmen bedrivs ett bra arbetet mot läroplanens mål. På Grindskolans fritidshem ges vissa barn extra stöd. Samarbete sker med skolan i detta avseende. Fritidshemmens personal deltar i undervisningen när möjlighet finns, men uppger att deras fokus ligger på fritidshemmets verksamhet. På Grindskolan finns fritidshemmets personal med på föräldramötena. På fritidshemmet Smedjan arbetar personalen mycket med barnens utveckling och uppger att allmänna råden för fritidshemmen är styrande för verksamheten. På Långsjöskolans fritidshem arbetar personalen i klasserna på förmiddagarna och deltar i viss mån i arbetslagens planering. Personalen på förskolan Tellus, Vätö förskola och förskolan Kuggwass är förtrogna med läroplanen för förskolan och arbetar utifrån den. Barnen får goda möjligheter att utveckla motorik, talspråk och sin skapande förmåga. De barn som är i behov av särskilt stöd får också stöd. Enligt personalen på Vätö förskola är det dock osäkert om alla barn får stöd i tillräcklig omfattning. När det gäller stöd till förskolebarn uppger rektorn för Östra förskoleenheten att förskolorna i distriktet får extra resurser vid mycket stora och tydliga stödbehov men inte annars. Det leder till att personalen har begränsade möjligheter att ge övriga barn stöd för sin utveckling enligt rektorn. Skolverket vill poängtera att alla barn har rätt till stöd för sin utveckling utifrån sina behov. Barn- och ungdomsutbildning Distriktscheferna uppger att det är utifrån olika kunskapsresultat som kommunen har satsat extra resurser på matematik och svenska. Vidare uppger de att kommunen satsat på kompetensutveckling för personalen för att möjliggöra resultatförbättringar. På grundskolorna sker undervisningen i flera olika former. Elevaktiva och undersökande arbetssätt blandas med lärarledd undervisning. Skolorna arbetar även i varierande grad med olika teman och pedagogiska grepp som till exempel storyline, olika typer av profiler, hälsofokusering och montessoriinriktning. Då eleverna arbetar med teman visar inspektionen att de har mer inflytande i planering och utvärdering av undervisningen än i den lärarledda undervisningen. I skolor som deltar i försöket med undervisning utan timplan (Rimbodistriktet) finns i allmänhet arbetspass där eleverna har stor frihet att planera sina arbetsuppgifter. Hur pass flexibel undervisningen är, är i hög grad lärar- och äm- 11

SKOLVERKET nesberoende. Inspektionen visar att de diskussioner som förs mellan lärare, mellan arbetslag och mellan skolor i regel kan utvecklas. På alla skolor förs någon form av diskussioner om betyg och nationella prov. Däremot analyseras inte resultaten i nämnvärd omfattning på någon skola och inte heller ges tid för diskussion om eller reflektion över bland annat betygssättningen. För resultat i andra ämnen än svenska, matematik och engelska är diskussionerna än mer begränsade och förs endast delvis mellan lärare och i arbetslag. På skolorna förs i allmänhet inga diskussioner om olikheter i resultat utifrån ett könsperspektiv. På Hallsta skola har man dock till följd av pojkarnas svaga resultat satsat på pojkars lärande, anställt extra personal och utvecklat pedagogiken. Förvaltning och distrikt efterfrågar inte analyser och slutsatser eller vad som görs utifrån resultaten. På förvaltningsnivå och i distriktens möten med rektorerna diskuteras den pedagogiska verksamheten i mycket begränsad omfattning. På särskolan finns enligt personal ett tydligt fokus på såväl kunskapsmässig som social utveckling. Mycket diskussion sker på enheten och även i viss mån med särskoleledningen. Inspektionen visar att det i Frötunas träningsskoleverksamhet krävs mer diskussioner utifrån kunskapsresultat. Alla enheter arbetar med de nationella kursplanerna och en del enheter har bearbetat dessa. På ett bra sätt exempelvis på Parkskolan och på Lommarskolan för de yngre eleverna. Hur det sker, samt hur diskussion om kunskapsbedömningar görs, varierar dock och är många gånger lärar- och arbetslagsberoende. På kommunnivå finns ämneskonferenser där betygskriterier diskuteras, vilket är mycket positivt. Samtliga intervjuade är överens om att det är bra att konferenserna finns men man är olika nöjd med vad diskussionerna leder till. Utvärdering av undervisningen sker i viss mån alltid av lärarna, hur och med vilken frekvens är dock inget som styrs eller samordnas på skolorna. Läsutvecklingsscheman (LUS) används av samtliga skolor vilket har medfört att det finns en bra dokumentation av elevernas läsutveckling. Satsningen på läsutveckling på skolorna upplevs mycket positivt av samtliga intervjuade, till exempel på Bålbroskolan där skolbiblioteket också används flitigt i detta arbete. På Skebo skola finns planerade lästimmar och läsgrupper, både sagoläsning och läsläxa. Fadderläsning, som även är en del i värdegrundsarbetet, sker varje vecka, varvid äldre och yngre elever parvis läser sina läxor för varandra. Skolorna ger många gånger extra stöd i detta avseende, vilket inspektionen uppfattar som positivt. Enligt kommunens kvalitetsredovisning för 2002 skall alla föräldrar få skriftlig information om elevernas kunskapsutveckling. På de flesta skolor ges också den informationen. Enligt grundskoleförordningen skall skriftlig information ges på begäran av elevens vårdnadshavare. Eftersom det kan finnas föräldrar som inte önskar sådan information är det viktigt att vårdnadshavarna ges möjlighet att avstå. I strid med grundskoleförordningen genomförs inte utvecklingssamtal regelmässigt vid Norrsundsskolan. På alla skolor uppges att alla elever i behov av särskilt stöd identifieras och också får någon form av stöd. På de flesta håll uppges att skolornas lokala organisation för att hantera stöd fungerar bra, till exempel på Länna/Riala skola, Parkskolan, Vigelsjö, Elmsta skola och Edsbro. På Roslagsskolan, Skederid och 12

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Norrtälje kommun Långsjöskolan uppfattas dock arbetet inte alltid vara effektivt. Stöd i andra ämnen än svenska, engelska och matematik uppges förekomma i begränsad utsträckning på de flesta skolor. Många intervjuade ifrågasätter om stöd verkligen ges i tillräcklig omfattning i andra ämnen än svenska, engelska och matematik. Enligt rektorn för Resursenheten har enheten inte något ansvar för att alla elever i Norrtälje får stöd. Enheten har ansvar för sina elever och att vara stöd till andra enheter. Respektive rektor är ansvarig för sina elever. Enligt distriktscheferna har rektorerna vetskap om vilka barn som behöver stöd. Distriktscheferna betonar att resursenheten fungerar bra utifrån sitt syfte, att ge handledning och stöd men inte konkret stöd till enskilda elever. På något håll säger skolpersonalen att syftet med enheten är oklart, medan andra intervjuade uppger att resursenhetens stöd fungerat mycket bra. Handledning ges och personalen får hjälp med stödet för enskilda barn. I övrigt ger skolorna en mycket varierad bild av vilket stöd man får och hur det fungerar. I intervjuer med representanter för resursenheten uppger de att flera skolor är bekymrade över att de inte får hjälp med enskilda elever, speciellt de enheter som inte har egna specialpedagoger. I något distrikt arbetar personalen på enheten mer med enskilda barn. Representanter för resursteamet uppger att de har begärt att få träffa politikerna och redogöra för stödbehovet i kommunen, men inte fått möjlighet till det. De tror inte förvaltning och politiker vet hur det ser ut i kommunen avseende elever i behov av särskilt stöd. En fråga inspektörerna därför ställer sig är om enhetens stöd genereras av behov eller av resurser. I Norrtälje kommuns skolor utarbetas i allmänhet åtgärdsprogram för elever i behov av särskilt stöd. På följande skolor används dock inte, alternativt används endast delvis, åtgärdsprogram: Bålbro skola, Gottsta skola, Vätö skola, Skebo skola, Herrängs skola, vissa delar av särskolan och i vissa delar av resursenhetens verksamheter. På särskolan och resursenheten ingår inte rektorn som ledamot i alla elevvårdskonferenser. Vid Bålbroskolan och Långsjöskolan avslutas musikundervisningen efter årskurs 7. Även om betyg i musik formellt sätts först i årskurs 8 görs en bedömning redan i årskurs 7. Detta är inte förenligt med bestämmelserna som inte medger att sådan bedömning görs före årskurs 8. På Vätö skola finns inte undervisning i teknik. På Lommarskolan finns stora avhopp i spanska. På gymnasieskolan blandas elevaktiva och undersökande arbetssätt med till större delen lärarledd undervisning. Individuella skriftliga studieplaner finns för varje elev på alla program. På IV- och IVIK-programmen är det trots detta viktigt att det klargörs för elever och lärare hur de individuella studieplanerna hanteras eftersom att det inte alltid uppfattas finnas sådana planer på dessa program. Överlag framgår att gymnasieeleverna är nöjda med den utbildning som ges. Skolverkets inspektörer vill framhålla Rodengymnasiets undervisning på fordonsprogrammet som mycket bra, liksom Häverögymnasiets positiva samverkan med det lokala arbetslivet. Utbildningen på gymnasieskolan upplevs i allmänhet som bra. Det finns dock vissa oroande signaler. Ett relativt stort antal elever har avbrutit teknikprogrammets kemikurs. Vid intervjuerna med eleverna har också framkommit klagomål på undervisningen på vissa delar av elprogrammet, vissa delar av barnoch fritidsprogrammet liksom IV-programmet. På en kurs på elprogrammet 13

SKOLVERKET kan eleverna inte nå målen för betyget Mycket väl godkänd (MVG) eftersom kursen är för kort. Inspektionen visar att diskussionerna om en likvärdighet i betygsättningen kan utvecklas trots att sektorövergripande ämneskonferenser hålls regelbundet. Gymnasieeleverna uppger att de är mycket nöjda med det stöd som ges i matematik, engelska och svenska. Åtgärdsprogram upprättas för gymnasieelever om det framkommer uppgifter om att en elev behöver särskilda stödåtgärder. I övriga ämnen ges stöd i begränsad omfattning frånsett på Häverögymnasiet. På gymnasiesärskolan i Ekebyholm går fyra elever som är inskrivna på gymnasieskolans individuella program. Dessa elever är integrerade i gymnasiesärskolan och erhåller betyg både efter gymnasiesärskoleförordningen och efter gymnasieförordningen. När det gäller den pedagogiska verksamheten generellt, fick Skolverkets inspektörer intrycket att det i samtliga intervjuade arbetslag förekommer en kontinuerlig och utvecklande diskussion om undervisningsmetoder och arbetssätt. Inspektörerna uppfattar utbildningen på naturbruksprogrammet i Ekebyholm som mycket bra. I bland annat Barn- och skolnämndens kvalitetsredovisning betonas den röda tråden, det vill säga att i olika avseenden följa barnen/eleverna i ett 0 16- årsperspektiv. Utbildningsförvaltningen för också en diskussion i detta avseende och tänker eventuellt projektanställa någon för arbetet. Hittills har dock inte nämnderna försökt analysera resultaten i grundskolan kontra resultaten i gymnasieskolan för att se hur eleverna klarat sig, med undantag av matematik där ett projekt pågått för att identifiera just detta. Inspektörerna ser mycket positivt på detta projekt. Hallsta skolas och Centralskolans rektorer följer upp hur det går för eleverna när de lämnat respektive skola, vilket också är bra. Vuxenutbildning Lokalt konkretiserade kursplaner och mål finns för all undervisning i komvux. Längst i bearbetningen av målen har lärarna på barn- och fritids- och omvårdnadsutbildningarna kommit. Eleverna har genomgående positiva erfarenheter av de arbetsmetoder som används där, medan eleverna på övrig gymnasial vuxenutbildning har mer blandade åsikter. Formerna för distansundervisning upplevs av vissa lärare och elever som huvudsakligen anpassade för studievana elever vilket gör att studieovana elever upplever att de inte får tillräcklig lärarkontakt. Inom enheten med grundläggande och gymnasial vuxenutbildning finns en mycket uppskattad dyslexienhet. Stödet i engelska är inte lika utvecklat, vilket framförs speciellt av elever med invandrarbakgrund. Efter avslutad kurs görs oftast en individuell utvärdering av kursen. Möjligheterna till flexibel uppläggning av studierna och självstudier med eller utan handledning är stor. Individuella studieplaner finns i någon form för eleverna, men det finns inget enhetligt system, utan lärarna har egna underlag för de individuella studieplanerna som inte är kända för rektorn. Från hösten 2004 kommer ett gemensamt system att införas. Lärarna på grundläggande och gymnasial vuxenutbildning efterlyser samverkan med andra lärare om bedömningar av betygens likvärdighet. Speciellt är detta ett problem på de kurser där nationella prov inte finns. Eleverna upplever dock att de oftast får rättvisa betyg. 14

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Norrtälje kommun Den sammanhållna undervisningen för särvuxeleverna sker i små grupper med endast fyra elever i varje grupp. Undervisningen inom särvux bedöms som bra. Lektionsbesöken på sfi visar att eleverna arbetar såväl i helklass som i mindre grupper under lärarens ledning. Personalen samarbetar i arbetslaget i frågor kring mål och kriteriebearbetningar, teman, läromedel, studiebesök m.m. Elevärenden tas upp till diskussion var fjortonde dag med kommunens rektor. Samverkan sker även genom skolrådets möten, tre gånger per termin. Samtliga intervjuade elever uppgav att de är nöjda med det stöd de får. Elevernas kunskapsprogression följs upp av respektive lärare. Man genomför personliga samtal med eleverna och diskuterar diagnoser, prov och skrivuppgifter löpande under terminen. Det finns individuella studieplaner och utvecklingsscheman för eleverna. Eleverna kände inte till att de har individuella studieplaner. Sammanfattning Inspektionen visar att kommunens och enheternas arbete avseende pedagogisk verksamhet och undervisning i stort är bra. Bra är till exempel att man diskuterar nationella styrdokument, arbetet med läsutveckling och att det finns ett centralt forum för diskussion kring enhetlig betygssättning. Samråden inför betygssättningen bör kunna förbättras på några enheter. Vidare bör enheterna diskutera skillnader i undervisningssätt och metoder för att utröna vad som leder till bäst måluppfyllelse och vad som kan utvecklas. Diskussion och samordning av utvärderingen av undervisningen bör göras liksom uppföljning och analys av kunskapsresultaten. När det gäller brister i stöd och arbetet kring detta, bör kommunen och enheterna analysera och bedöma om stöd ges i tillräcklig omfattning och om processerna kring identifiering av stödbehov är effektiva. Inom IV- och IVIK-programmen bör det tydliggöras för eleverna vad som är individuella studieplaner och hur dessa hanteras. Formerna för arbetet med de individuella studieplanerna inom komvux och sfi behöver tydliggöras och delges eleverna. Nämndernas samarbete, om resultat och behov av elevstöd, vid elevernas övergång från grundskola till gymnasieskola kan stärkas. Enligt grundskoleförordningen skall skriftlig information ges på begäran av elevens vårdnadshavare. När information om en elevs utveckling ges är det viktigt att skolan och föräldrarna är överens om att den ska vara skriftlig. Skriftlig information får enligt författningsbestämmelserna inte ha betygsliknande karaktär. Utvecklingssamtal måste genomföras enligt författningarnas krav på Norrsundsskolan. Likaså skall åtgärdsprogram finnas när särskilt stödbehov har identifierats och rektorn skall ingå som ledamot i elevvårdskonferensen. På Bålbroskolan och Långsjöskolan erbjuds ingen musikundervisning efter årskurs 7 varför betyg i realiteten sätts efter årskurs 7. Inspektörerna vill uppmärksamma kommunen på att om musikundervisningen avslutas i årskurs 7 har eleverna rätt till särskild prövning i årskurs 9. Detta bör eleverna informeras om. Teknik måste erbjudas på Vätö skola. Att eleverna inte har möjlighet att uppnå målen för betyget MVG på en kurs inom elprogrammet är inte acceptabelt, inte heller att elever på gymnasieskolan får betyg i enlighet med gymnasiesärskoleförordningen. 15

SKOLVERKET 5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Kommunerna har det övergripande ansvaret för förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen och skolan på lokal nivå. Kommunerna är också huvudmän för de flesta verksamheterna. Läroplanerna lägger tydliga ansvarsområden på rektor, arbetslagen i förskolan, lärare och övrig personal för skolornas inre organisation och arbete. Sammantaget har dessa skyldighet att se till att rätten till omsorg och utbildning av god kvalitet tillgodoses. Frågor som behandlas vid inspektionen är exempelvis om verksamheterna har en ledning enligt nationella bestämmelser i kommunallag och skollag, hur styrning och ledning fungerar i praktiken och om det finns system för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen samt för att värna enskildas rättsäkerhet Det finns en skolplan för Barn- och skolnämnden och en för Utbildningsnämnden. I bägge finns alla verksamhetsformer med. En verksamhetsplan per nämnd finns som utgår från skolplanerna. Nämnderna har varsin kvalitetsredovisning där alla verksamhetsformer finns. Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg Verksamheterna redovisas i kvalitetsredovisningarna och i enheternas måldokument. Rektor för Östra förskoleenheten är väl förtrogen med verksamheten. Tillsammans med personalen drivs utvecklingen inom förskolan framåt och är nu koncentrerad på individuella utvecklingsplaner och barnens pärm. Utvärdering och uppföljning av verksamheten genomförs regelbundet. I november skrevs den första kvalitetsredovisningen i enlighet med kommunens kvalitetsredovisningsmodell. För fritidshemmet vid Grindskolan finns en arbetsplan med tydliga mål och aktiviteter. Rektorn följer upp verksamheten men personalen bör få återkoppling på den arbetsplan som lämnats. På fritidshemmet vid Långsjöskolan kan den pedagogiska ledningen stärkas från rektorernas sida. Kvalitetsarbetet på förskolan Kuggwass och på fritidshemmet Smedjan bedöms vara bra. Barn- och ungdomsutbildning En ny verksamhetsplan och instruktion för kvalitetsredovisning från Barn- och skolförvaltningen presenterades under hösten 2003 som dock inte hunnit införlivas helt i kvalitetsredovisningen för 2003. I stort sett alla enheter har lokala kvalitetsredovisningar som formellt följer författningarnas krav och som följer rubrikerna i den kommunala mallen för 2003. Innehållsmässigt varierar det hur pass tydliga enheterna är i sina kvalitetsredovisningar och de är i allmänhet okända för andra än rektorn, med undantag för bland annat Närtuna skola. Rektorerna har nyligen, som ett led i kvalitetssäkringsarbetet, opponerat på varandras kvalitetsredovisningar, vilket är positivt enligt inspektörerna eftersom bland annat möjlighet till jämförelser och diskussion ges. Uppföljningar, utvärderingar och analyser sker på alla skolor i någon form men det varierar vad som utvärderas, hur det återkopplas till personalen, hur det framgår av kvalitetsredovisningarna och vad som genererar utveckling. Upp- 16

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Norrtälje kommun följning och analys av den pedagogiska verksamheten och kunskapsresultaten kan i allmänhet stärkas på skolorna. Enligt distriktscheferna och förvaltningschefen inom Barn och skola har skolornas resultat haft stor betydelse för de satsningar som gjorts bland annat på svenska (LUS), matematik och kompetensutveckling av alla personal (Växtkraft mål 3). Inspektörerna ser mycket positivt på dessa satsningar. Rektorer och annan personal upplever dock att de i stort sett inte får någon reell återkoppling av resultat från politiker och förvaltning med krav på analys eller förklaringar. Endast vid något tillfälle uppges att resultat har diskuterats. Lokala arbetsplaner finns på samtliga skolor. På en del enheter används de inte i verksamheten. Den lokala arbetsplanen för Björkö-Arholma skola och Norrsundsskolan revideras löpande och är ett bra exempel på ett levande måldokument. Arbetsplanen på Långsjö är också ett gott exempel. På Närtuna skola håller man på att omarbeta arbetsplanen. Med avsaknad av levande måldokument och bristfällig analys av resultaten är risken stor att skolorna har svårt att uttala sig om hur pass väl eleverna lever upp till de nationella målen. Det är även viktigt att målen görs kända för eleverna. Rektorerna uppger att de gör olika avseende återrapportering av samtliga delegationsbeslut till nämnden, vilket inte får vara fallet. Delegationsordningen för Barn- och skolnämnden bör uppdateras. På bland annat Långsjöskolan, Frötunaskolan och Flygskolan är besluten för placering i särskild undervisningsgrupp inte formellt korrekta, alternativt saknas. Beslut om placering i särskild undervisningsgrupp skall fattas av styrelsen och innehålla information om möjligheten att överklaga beslutet. Vid granskning av ett urval av elevvakter på särskolan visade det sig att det fanns brister i dessa. Skolledningen arbetar med att komplettera akterna. Sedan en tid tillbaka fattas dock formellt sett korrekta beslut med utredningar som underlag. På Herrängsskolan och Skebo skola var föräldrarepresentanterna osäkra om vilka beslut som delegerats till de lokala styrelserna. Rektorerna bedöms i allmänhet vara förtrogna med den verksamhet de leder. På flera skolor kan dock förtrogenheten utvecklas ytterligare. Den pedagogiska ledningen är förhållandevis bra på Kvisthamraskolan, Parkskolan, Grindskolan, Länna/Riala-skolorna, Drottningdalsskolan, Skebo skola, Svanbergaskolan, Köpmanholmsskolan, Rånässkolan, östra förskoleenheten, särskolan och gymnasieskolan. På en övervägande del av skolorna bör dock den pedagogiska ledningen utvecklas. På Svanbergaskolan, Drottningdalsskolan och i resursenhetens verksamheter används i vissa avseenden kontrakt mellan skola, elev och föräldrar för att reglera olika elevåtaganden. JO har i beslut, 1999/2000:J01 dnr 4639-1997, uttalat att kontraktsform inte kan godtas avseende underåriga elever eftersom deras beroendeställning i förhållande till skolan är hinder för kontraktet. Härav följer att kontraktsformen inte ens är lämplig när vårdnadshavaren biträder det s.k. kontraktet. Gymnasieskolans resultat följs upp programvis för varje sektor. Det finns ingen gemensam form för uppföljning och återkoppling av kunskapsresultaten mellan sektorerna. Inom varje arbetslag utarbetas en arbetsplan med mål för verksam- 17

SKOLVERKET heten. Kvalitetssäkring sker genom att varje arbetslag upprättar en kvalitetsrapport/redovisning som sammanställs av respektive rektor till en gemensam rapport/redovisning. Rutinerna för återföring av resultat och analyser utifrån dessa ser olika ut mellan sektorerna. Av intervjuerna framgår att det varierar hur mycket återföring som genomförs från rektorernas sida till arbetslagen. Vid intervjuerna med lärarna framkom att flera upplevde att kontakten mellan sektorerna var ytterst begränsad vilket sågs som negativt ur utvecklings- och kvalitetssynpunkt. Personalen inom IV-programmet upplevde ett utanförskap i förhållande till övriga på Rodengymnasiet. På Häverögymnasiet fattar rektorn vissa beslut som delegerats till den lokala styrelsen med elevmajoritet. Häverögymnasiets kvalitetsredovisning är, till skillnad från övriga gymnasieskolan, knapphändig och saknar mål för utbildningen, måluppfyllelse och uppföljning. Kontakten med Rodengymnasiet upplevs både av skolledning och personal som mycket liten. Vuxenutbildning Komvuxrektorn upplevs av alla intervjuade som förtrogen med verksamheten och ses också som en pedagogisk ledare med visioner om hur vuxenutbildningen kan utvecklas. En del elever uppger att frågor som överlämnas till rektor inte alltid får svar och rektorns agerande påverkar möjligheten att framföra synpunkter och klagomål. För att göra en bedömning av utbildning förlagd på entreprenad bör denna behandlas i kvalitetsredovisningen. Kunskapsbolaget Integra AB har på uppdrag av Norrtälje kommun att genomföra all sfi undervisning i Norrtälje kommun. Gällande avtal gäller under avtalsperioden 2003-07-01 till 2005-06-30. Kunskapsbolaget Integra drivs av en styrelse bestående av 3 delägare, varav en person är ansvarig för sfi. Norrtälje kommun är huvudman för utbildningen och organisatoriskt tillhör sfi utbildningsnämnden. Utbildningsnämnden har ansvaret för sfi-verksamheten och för upphandlingen av all sfi-utbildning i kommunen. Kommunens ledning för sfiutbildningen utgörs av en kommunal rektor som arbetar med en omfattning motsvarande 15 procent av en skolledartjänst. Lärare uppger att den under rektorn lokalt ansvarige för sfi är väl insatt i den verksamhet han leder och att det pedagogiska ledarskapet drivs aktivt i samarbete med den kommunala rektorn. Flera åtgärder är planerade för att förbättra skolans kvalitetsarbete utifrån elevernas synpunkter. Uppföljningen av sfi-verksamheten från kommunens sida, utifrån gällande avtal hade inte gjorts vid tidpunkten för inspektionen. Kommunens rektor arbetar dock i tät kontakt med Integra och uppgavs ha bra insyn i verksamheten och en lägesrapport har gjorts för hösten 2003. Ansvarig för Integra har gjort en egen verksamhetsberättelse för 2003 och lämnat denna till förvaltningen. Verksamhetsberättelsen omfattar erhållna resultat av en lokal elevenkät. Verksamhetsberättelsen är dock inte utformad som en kvalitetsredovisning enligt den mall som tillämpas i kommunens övriga utbildningsverksamheter. Rektorn uppger att kvalitetsredovisning för sfi inte har efterfrågats av förvaltningen eftersom anordnaren varit verksam så kort tid. Vid 18

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Norrtälje kommun efterföljande intervjuer framkom att sfi kommer att ingå i kommunens system för kvalitetsredovisningar nästa läsår. Sammanfattning Inspektionen visar att kommunens ledningsorganisation fungerar bra i flera avseenden, bland annat finns tydliga kommunövergripande dokument för styrning av verksamheten, årliga uppföljningar görs och rektorerna uppfattas i allmänhet vara förtrogna med den verksamhet de leder. Med utgångspunkt i besökta förskolors och fritidshems verksamhet bedöms förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen i allmänhet som bra. Inom vissa områden bör förbättringar kunna ske. Resultaten bör analyseras djupare, återkopplas och ligga till grund för beslut om förbättringsåtgärder. Delegationsordningen för lokala styrelser bör vara kända. Vidare finns behov av att ytterligare stärka den pedagogiska ledningen på flertalet enheter och rektorns förtrogenhet på några enheter. Förbättringsmöjligheter finns rent allmänt avseende uppföljning och utvärdering av den pedagogiska verksamheten. Kvalitetsredovisningarna, och arbetet med dessa, bör utvecklas på de flesta enheterna. Inom gymnasieskolan bör kontakterna mellan gymnasieskolans sektorer stärkas och kvalitetssäkringen av betygssättningen utvecklas. Samarbetet mellan skolledningen för komvux och eleverna bör stärkas, samt den entreprenadförlagda utbildningens kvalitet behöver följas upp. Huvudmannen bör se över rutinerna för återrapportering av delegationsbeslut och säkerställa att beslut om placering i särskild undervisningsgrupp fattas i enlighet med bestämmelserna. Kvalitetsredovisningar skall utarbetas för alla skolor. Kommunen har också ansvar för att en kvalitetsredovisning för sfi upprättas som omfattar verksamhetens resultat samt planerade åtgärder utifrån gjorda analyser. 6. Tillgång till omsorg och utbildning Lika tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning, oberoende av kön, geografisk hemvist samt sociala och ekonomiska förhållanden, är en grundprincip för förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen och det offentliga skolväsendet. Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg skall tillhandahållas i den omfattning det behövs med hänsyn till föräldrarnas förvärvsarbete eller studier eller barnets eget behov. Inom de obligatoriska och frivilliga skolformerna skall det finnas möjligheter för eleverna att individuellt göra val av kurser och ämnen. Ett brett utbud av gymnasieskolans program skall erbjudas. Vuxenutbildningen skall ge vuxna, i första hand dem som erhållit minst utbildning, möjlighet att komplettera sin utbildning. Funktionshindrade skall ha likvärdiga möjligheter till omsorg och utbildning som övriga barn, ungdomar och vuxna. Information om möjligheter till omsorg, utbildning och valmöjligheter skall ges och vara aktiv, saklig och anpassad till olika målgrupper. Granskningen gäller om tillgång till förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg och de olika skolformerna finns i den omfattning och med den valfrihet som de statliga bestämmelserna anger. Även informationen om omsorgs- och studiemöjligheter behandlas. Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg Tillgången till omsorg och pedagogisk verksamhet i förskolan och på fritidshem bedöms vara bra. Fritidshemsverksamhet erbjuds till exempel på ett tydligt sätt till och med tolv års ålder. Barnomsorg på nätter eller helger erbjuds inte av 19

SKOLVERKET kommunen. Eftersom det finns arbetsplatser i kommunen med skiftesarbetet bör därför huvudmannen undersöka möjligheten att erbjuda omsorg på helger och nätter. På besökta förskolor och fritidshem finns barn med funktionshinder som bedöms få likvärdiga förutsättningar i verksamheterna som övriga barn. På fritidshemmet vid Långsjöskolan finns integrerade särskoleelever som i allmänhet får särskilt stöd. Kontakten på fritidshemmet mellan eleverna från grundskolan och särskolan är mycket bra. Inspektörerna har fått uppgifter om att samarbetet mellan förskola och särskola avseende stöd till barn i behov av särskilt stöd ytterligare kan förbättras. Barn- och ungdomsutbildning På fler än hälften av skolorna saknas, alternativt föreligger betydande brister, i elevens val. På några skolor erbjuds det dock, till exempel på Centralskolan, Lommarskolan, Skederidsskolan, Långsjöskolan, Rånässkolan, Länna skola, Närtuna skola och Roslagsskolan. På Rånässkolan är dock informationen om elevens val otillräcklig, likaså för de yngre barnen på Länna/Riala skola och Närtuna skola. Alla som var i behov av undervisning i svenska som andraspråk fick vid inspektionstillfället inte undervisning i ämnet vid Hallsta skola och Kvisthamraskolan. På Flygskolan uppfattar elever och lärare att vissa elever erbjuds det endast efter skoltid. Huvudmannen måste kontrollera om det finns fler än fem elever i kommunen som önskar modersmålsundervisning. På Vigelsjöskolan kontrolleras inte detta. Informationen till elever, föräldrar och personal om till exempel modersmålsundervisning, svenska som andraspråk och elevens val bör bli bättre på en del skolor samt på de enheter undervisningen inte erbjuds. Språkval erbjuds alla elever i årskurs 6 i form av språkverkstad. Den uppfattas som ett positivt initiativ av de intervjuade. På Rådmansö skola är det viktigt att eleverna bereds möjlighet att fortsätta studera valt språk även i årskurs 7. Inspektionen visar att det finns vissa brister i denna möjlighet. På Rånässkolan erbjuds inte alla elever samtliga moment i ämnet hem- och konsumentkunskap. På Elmsta skola erbjuds inte alla elever ämnet. På Drottningdalsskolan bör omfattningen på undervisningen i hem- och konsumentkunskap, teknik och musik ses över. I Vätö skola finns brister avseende undervisningen i naturvetenskapliga ämnen och teknik. Inspektörerna bedömer att skolorna bör se över organiseringen av undervisningen för att tillförsäkra att alla elever ges förutsättningar att nå målen i ämnena. På Rådmansö skola finns en viss oro hos intervjuade elever kring antal timmar undervisning som ges i engelska och kemi. På Kvisthamraskolan, Vätö skola och Roslagsskolan har rektorerna tagit goda initiativ till att granska att antalet timmar följer den nationella timplanen eftersom de tycker kontrollen har varit bristande i detta avseende. De har dock inte upptäckt några brister. De skolor som deltar i försök med undervisning utan timplan rapporterar sitt arbete till timplanedelegationen via en samordnare i kommunen. Kommunen går inte igenom den information som skolorna lämnar, det vill säga hur skolorna garanterar att eleverna når målen. Den allmänna bilden är att enheterna ger en god information om verksamheten till föräldrar och elever, trots att den kan bli bättre i vissa avseenden enligt ovan. 20

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Norrtälje kommun Informationen kan även förbättras vad gäller undervisning utan timplan på till exempel Hallsta skola och vilka rutiner som gäller inför mottagandet i de olika profilklasserna på Centralskolan. Vid intervjuer med elever och föräldrar framkom att utbildningen på hotelloch restaurangprogrammet samt på fordonsprogrammet medför kostnader för eleverna (serveringskläder respektive skyddskläder och skor), vilket det inte får göra enligt författningarna. Funktionshindrade elever får stöd och lokalerna är anpassade för dem enligt intervjuer. På en skola visar inspektionen att man inte agerat tillräckligt kraftfullt vid en elevs frånvaro från undervisning. Vuxenutbildning Inspektionen visar att det finns god tillgång till pedagogisk verksamhet och utbildning i Norrtälje kommun. Information om sfi finns inte tillgänglig på kommunens hemsida. Enligt förvaltningen kommer informationen att förbättras till hösten 2004. Sammanfattning Inspektionen visar att tillgång till omsorg och utbildning är bra i kommunen. Informationen till föräldrar och elever bör förbättras i vissa avseenden. Kommunen och skolorna bör regelbundet stämma av att antalet erbjudna timmar följer den nationella timplanen. Vidare skall alla elever få möjlighet att läsa valt språk även i årskurs 7. Ämnet hem- och konsumentkunskap kan inte erbjudas enbart inom ramen för elevens val. Skolorna måste agera tidigt i samband med att elever inte fullgör sin skolplikt. Huvudmannen bör om behov konstaterats undersöka möjligheten till att även erbjuda barnomsorg på helger och nätter. Vad gäller modersmålsundervisning bör huvudmannen bli tydligare med att erbjuda det om det finns fler än fem elever i kommunen som önskar det. På Flygskolan bör huvudmannen undersöka om svenska som andraspråk efter skoltid för vissa elever. Det är inte acceptabelt med de konstaterade bristerna avseende elevens val och svenska som andraspråk. Inte heller att elever inte erbjuds hem- och konsumentkunskap, teknik etc. i erforderlig utsträckning. Att viss utbildning är avgiftsbelagd är inte acceptabelt. 7. Resurser Huvudmannen och skolans ledning beslutar hur och med vilka resurser förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen och skolorna skall genomföra sitt uppdrag. I skollagen finns dock bestämmelser om några viktiga förutsättningar för att säkra kvaliteten i utbildningen. Dessa avser exempelvis krav på personalens kompetens, tillgång till ändamålsenliga lokaler, läromedel och annan utrustning som behövs för en tidsenlig utbildning. Vid inspektionen granskas dessa och andra förutsättningar för att bedriva en utbildning av god kvalitet. Även principerna för resursfördelningen aktualiseras vid inspektionen. 21

SKOLVERKET I Norrtälje kommun har all personal deltagit i EU-projektet Växtkraft mål 3 i syfte att bland annat inventera kompetensutvecklingsbehovet och diskutera organisationen och de styrdokument som finns både nationellt och kommunalt. All intervjuad personal tycker att det har varit bra. Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg På förskolan Tellus är andelen utbildade förskollärare hög. Där tar man även emot praktiserande elever från vuxenutbildning, gymnasieskolan och lärarhögskolan för att bland annat locka dem till att arbeta i kommunen. På Fritidshemmet vid Grindskolan uppger personalen att man får kompetensutveckling utifrån definierade behov från Växtkraft mål 3-arbetet. På fritidshemmet vid Långsjöskolan uppger personalen att de fått mycket lite kompetensutveckling och inte heller fått önskad handledning för att kunna arbeta bättre med särskoleeleverna. Lokalerna på fritidshemmet vid Grindskolan är slitna, liksom möblerna, enligt personal. Det finns en plan för hur dessa ska upprustas/bytas ut. Barn- och ungdomsutbildning Den formella kompetensen hos lärarna på många enheter är bra och uppges ha blivit bättre under de senare åren. På nästan hälften av skolorna behöver man dock arbeta vidare med att rekrytera personal med utbildning avsedd för den undervisning man ska bedriva. Inspektionen visar att de skolor som saknar lärare med relevant utbildning arbetar med att rekrytera sådan personal, vilket är positivt. Detta gäller till exempel på Norrsundsskolan. Enheterna arbetar för att höja personalens kompetens ytterligare till exempel genom SÄL (särskild lärarutbildning). På många skolor uppfattas kompetensutvecklingen som mycket bra. På Skederidsskolan, Lommarskolan, Vätö skola, Långsjöskolan och Elmsta skola visar inspektionen att det finns behov av att arbeta vidare med kompetensutvecklingsbehovet. På en majoritet av skolorna uppges datatillgängligheten brista - IT-utrustning och IT-support - vilket begränsar möjligheterna att utveckla undervisningen. På de flesta skolor är lokalerna bra och bedöms som ändamålsenliga, men det finns förbättringsområden. På några enheter är exempelvis gymnastiksalarna små och det saknas matsal på Flygskolan. Vuxenutbildning Inom vuxenutbildningen finns i huvudsak lärare som har utbildning avsedd för den undervisning de skall bedriva. Den kompetensutveckling som erbjuds lärarna på sfi baseras på bland annat handledning. På komvux har nio pedagoger genomgått distanslärarutbildning. Lärarna på barn- och fritidsutbildningen och omvårdnadsutbildningen får handledning, vilket är mycket uppskattat. Supporten för datorerna fungerar inte bra enligt elever och lärare. Med tanke på att komvux i Norrtälje är inriktat på distansstudier är det av stor vikt att ITutrustningen fungerar bra. 22

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Norrtälje kommun Sammanfattning Inspektionen visar att resurserna i allmänhet är bra. Många enheter har en hög andel personal med utbildning avsedd för den verksamhet de i huvudsak ska bedriva, och det genomförs olika former av insatser för att kompetensutveckla befintlig personal. Många enheter bör fortsätta arbetet med rekrytering av personal med relevant utbildning. På några enheter bör även kompetensutvecklingen analyseras och förbättras. Kommunen bör på central nivå ta ett samlats grepp kring de brister som noterats i skolrapporterna i inom- och utomhusmiljö samt bristerna i datatillgängligheten. Sammanfattande bedömning Inspektörerna bedömer att förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen, barnoch ungdomsutbildningen och vuxenutbildningen i Norrtälje kommun övergripande fungerar väl och har en god kvalitet. Bedömningen är att kommunen har goda intentioner och en tydlig målsättning för barn och elever. Omsorg och skola är med få undantag resursstarka både personellt och lokalmässigt. Kännetecknande är att barn och elever i allmänhet trivs och är trygga såväl i yttre som inre miljön. Det förebyggande arbetet mot kränkande behandling är i allmänhet bra. Många enheter bedriver också verksamhet med en övergripande god kvalitet och på de enheter där det bedöms finnas fler utvecklingsområden finns trots det delar av verksamheten som bedöms fungera bra. Det finns dock behov av förbättringsinsatser inom följande områden: - uppföljning, utvärdering och analys av resultat och återkoppling av dessa, - förstärkt förebyggande och åtgärdande värdegrundsarbete, - elevinflytande och samverkan med föräldrarna, - kunskapsresultaten på flera enheter, - information till elever och föräldrar, - elevernas kunskaper om målen för utbildningen, - kvalitetssäkring av betygssättningen, - hanteringen av individuella studieplaner inom vissa delar av gymnasieskolan, komvux och inom sfi, - skolornas åtgärder vid elevers frånvaro, - möjligheten att erbjuda barnomsorg på helger och nätter, - erbjudandet av modersmålsundervisning, - den pedagogiska ledningen och rektors förtrogenhet med det dagliga arbetet i skolan, - arbetet med och användningen av kvalitetsredovisningar, - informationen om föräldrars möjlighet att avstå från skriftlig information avseende en elevs kunskapsutveckling, - rutinerna för återrapportering av delegationsbeslut, 23

SKOLVERKET - komplettering av särskolans elevakter, - rekrytering av personal med relevant utbildning och personalens kompetensutveckling samt - inom- och utomhusmiljön samt datatillgängligheten. Det finns också sådana brister i verksamheten att författningarnas krav inte uppfylls. Bristerna inom nedan angivna områden skall snarast åtgärdas. - Elevens val erbjuds inte, alternativt utformas inte, i enlighet med författningarna (2 kap. 19 grundskoleförordningen, 2 kap. 7 särskoleförordningen). - Kränkningar förekommer på några skolor i sådan omfattning att elever känner sig otrygga i skolmiljön (avsnitt 1 i läroplan för det obligatoriska skolväsendet). - Kvalitetsredovisning saknas på några enheter (1 förordning om kvalitetsredovisning inom skolväsendet). - Beslut om placering i särskild undervisningsgrupp saknas eller har brister (5 kap. 5 samt 8 kap. 1 grundskoleförordningen). - Åtgärdsprogram saknas på några skolor (5 kap 1 grundskoleförodningen). - Rektorn för resursenheten och rektorn för särskolan ingår inte som ledamöter i alla elevvårdskonferenser (3 kap. 3 särskoleförordningen, 3 kap. 4 grundskoleförordningen). - På två skolor görs en betygsbedömning av elevernas kunskaper i musik redan i årskurs 7 (7 kap. 4 grundskoleförordningen). - En del elever på gymnasieskolan får betyg i enlighet med gymnasiesärskoleförordningen (7 kap. 1 gymnasieförordningen). - Program mot kränkande behandling finns inte för resursenhetens verksamheter (avsnitt 2.8 i läroplan för det obligatoriska skolväsendet). - Svenska som andraspråk erbjuds inte på vissa av skolorna i enlighet med författningarnas krav (2 kap. 15 grundskoleförordningen). - Undervisning i till exempel ämnena hem- och konsumentkunskap och teknik följer inte den nationella timplanen på vissa av skolorna (4 kap. 3 a skollagen och 2 kap 6 grundskoleförordningen). - Delar av gymnasieutbildningen är inte avgiftsfri (5 kap. 21 skollagen). - Eleverna har inte möjlighet att nå målen för betyget MVG på en av kurserna inom gymnasieskolans elprogram (avsnitt 2.5 i läroplan för de frivilliga skolformerna, 7 kap. 1, 2 och 4 gymnasieförordningen). - Utvecklingssamtal genomförs inte på en skola i enlighet med författningskraven (7 kap. 2 grundskoleförordningen). 24

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Norrtälje kommun - Kvalitetsredovisning för sfi saknas (2 förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet). Datum Ort 2004-09-28 Stockholm Maria Bennet Björn Bylund Mariette Dennholt Pia-Lotta Fellke Åke Johansson Silja Jundin Ulf Lindberg Mats Peterson Elisabeth Ritchey 25

Bålbroskolan Utbildningsinspektion i Bålbroskolan UTBILDNINGSINSPEKTIONENS SYFTE Skolverkets utbildningsinspektion skall bidra till kvalitetsförbättring genom att bedöma hur verksamheterna arbetar i riktning mot de nationella målen för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, barn- och ungdomsutbildning och vuxenutbildning. En väsentlig del i inspektionen är att granska kvalitetsarbetet och förmågan att utveckla den egna verksamheten. Inspektionens inriktning Inspektionsutredningen har inriktats mot sju områden. De är särskilt väsentliga för att säkra att alla barn, elever och vuxenstuderande får den omsorg och utbildning som de har rätt till enligt nationella bestämmelser. De sju områdena, som granskats utifrån flera olika aspekter och frågeställningar, är: Resultaten: 1. Normer och värden 2. Kunskaper Verksamheten: 3. Arbetsmiljö och delaktighet 4. Pedagogisk verksamhet och undervisning 5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Förutsättningarna: 6. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning 7. Resurser I denna rapport behandlas i första hand förhållanden som avviker positivt eller negativt från vad som förväntas i fråga om utbildningskvaliteten enligt de nationella bestämmelserna. Några aspekter behandlas dock i alla aktuella verksamheter, nämligen kvalitetsarbetet, rektorsfunktionen, personalens kompetens, läromedel och utrustning, likvärdiga möjligheter vid funktionsnedsättning, stödinsatser, arbetet med övergripande hälsomål i läroplanerna, bedömning av lärandet och betygssättningen. En helhetsbedömning och motiveringar till bedömningarna görs inom varje granskningsområde. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån läroplaner och författningar i övrigt. Inspektörernas sakkunskap och erfarenheter av jämförbara verksamheter är också betydelsefulla. Analyserna av den insamlade informationen syftar till att klargöra om de lokala lösningarna och systemen fungerar väl. Rapporten avslutas med en sammanfattande bedömning som utgör underlag för Skolverkets beslut angående förbättrings- och kritikområden. 1

Bålbroskolan SKOLVERKET Beskrivning av skolan/rektorsområdet Bålbroskolan Antal barn/elever/studerande Grundskola 356 Förskoleklass 26 Utbildningen vid Bålbroskolan, som tillhör Rimbo skoldistrikt, omfattar förskoleklass, grundskola med årskurserna 1 9 samt ett fritidshem med fyra avdelningar. Till enheten hör också förskolorna Bålbrostugan och Månskenet samt en fritidsgård. Skolan har en särskoleelev som är integrerad i grundskoleklass. Inspektion genomfördes på Bålbroskolan med inriktning på förskoleklass och grundskola. Inga besök gjordes på förskolorna eller fritidshemmet. Skolan är ursprungligen en låg- och mellanstadieskola men utökades sedermera med årskurserna 7-9. Skolan är uppdelad i två spår, A- och B-spåret, som vardera omfattar förskoleklass t.o.m. årskurs 9. Inom spåren arbetar eleverna och den pedagogiska personalen i arbetslagen förskoleklass t.o.m. årskurs 3, årskurs 4-6 och årskurs 7-9. Skolan leds av en rektor och en biträdande rektor. Enligt kommunens egen statistik för 2003 finns 52,0 årsarbetare i grundskolan och 1,7 årsarbetare inom förskoleklassen. Skolans huvudbyggnad är från 1960-talet. En del av undervisningen bedrivs i två baracker som finns i nära anslutning till huvudbyggnaden. Skolan deltar i försöksverksamheten utan timplan i grundskolan. De verksamheter som omfattas av den timplanelösa delen är det så kallade NOSprojektet i årskurserna 7-9, temaarbeten samt elevernas eget arbete i årskurserna 1-6 (se avsnittet Pedagogisk verksamhet och undervisning). Genomförandet av inspektionen i Bålbroskolan Skolverket sände den 17 november skriftlig information till kommunen om att verksamheten skulle inspekteras och om inspektionens syfte och genomförande. Inspektörsteamet med ansvar för inspektionen i Bålbroskolan har bestått av undervisningsråden Åke Johansson och Elisabeth Ritchey. Besök i Bålbroskolan genomfördes den 18 och 19 februari 2004. Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Skolverket följer därefter upp eventuella krav på åtgärder som riktas till huvudmannen och vilka effekter i övrigt som utbildningsinspektionen leder till. Tidpunkter för uppföljningen framgår av Skolverkets beslut. Underlag Underlaget till denna rapport består av dels dokument från kommunen och Bålbroskolan, dels den information som samlats in vid observationer, intervjuer och samtal under besöket. Rapporten grundar sig också på annan information om kommunen och skolan som finns i Skolverkets nationella uppföljningssystem eller finns publicerat på annat sätt. 2

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Norrtälje kommun Bålbroskolan I Bålbroskolan genomfördes formella intervjuer med skolledningen samt med ett urval av elever, personal och föräldrar. Även elevrådet intervjuades. Lektioner i ett flertal olika ämnen och årskurser besöktes. Inspektörerna deltog i klassrådsmöte och i personalens morgonmöte. Under besöket fördes också samtal med andra elever och annan personal än den formellt intervjuade. 1. Normer och värden Bedömning Enligt skollagen skall utbildningen för barn och ungdom främja deras utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. I läroplanerna framhålls att barnen och eleverna skall utveckla förståelse och respekt för alla människors lika värde. Skolan skall sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet. Eleverna skall också utveckla sin förmåga att göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden. Eleverna skall kunna ta ett allt större ansvar för det egna arbetet och för miljön. Inom detta granskningsområde behandlas resultaten av arbetet för att främja vårt samhälles demokratiska värderingar och för att utveckla normer och värden enligt läroplanernas mål. Bålbroskolan har ett handlingsprogram mot kränkande behandling som beskriver vilka åtgärder personalen ska vidta när mobbning konstaterats. Vid intervjuerna uppgav dock de flesta av de yngre eleverna att de inte känner sig trygga under rasterna. Fysiskt våld och kränkande tilltal uppgavs förekomma utan att vuxna alltid ingriper. Bland de äldre eleverna framkom olika uppfattningar. Några ansåg att mobbning och kränkningar förekommer på skolan medan andra uppgav att detta inte sker i någon nämnvärd omfattning. I anslutning till inspektionen har det dock kommit till Skolverkets kännedom att vissa elever utsatts för allvarliga kränkningar. Skolverkets inspektörer kunde också notera inslag av negativt bemötande såväl mellan elever och vuxna som mellan elever. Även visst klotter och förstörelse förekommer på skolan. Både föräldrar och lärare bekräftar att skolan har svårigheter att komma till rätta med mobbning och annan kränkande behandling. Skolan arbetar dock med värdegrundsfrågor, dels genom kamratstödjande verksamhet i Bussiga klubben (se avsnittet om Arbetsmiljö och delaktighet), och dels genom att lärarna fortlöpande diskuterar värdegrundsfrågor med eleverna, bland annat under den dagliga mentorstiden. I kvalitetsredovisningen anger arbetslagen brist på gemensamma värderingar som en svaghet i enhetens arbete och påståendet arbetsmiljön i skolan och barnomsorgen präglas av trygghet, arbetsro och reda samt respekt för andra människor och den gemensamma miljön skattas av den pedagogiska personalen som inte helt tillfredsställande. Vid intervjuerna framkom att innehållet i och uppläggningen av undervisningen till stor bestäms av lärarna vilket medför att elevernas möjligheter till ansvar och inflytande över sitt eget lärande är begränsat. Även elevrådets möjlighet att påverka och driva frågor framstod som begränsad. I kvalitetsredovisningen uppges också att elevernas inflytande och delaktighet i skolarbetet inte är helt tillfredsställande. 3

Bålbroskolan SKOLVERKET Sammanfattningsvis bedömer Skolverkets utbildningsinspektörer att resultatet avseende normer och värden vid Bålbroskolan inte är acceptabelt utan skall förbättras. Situationen för de elever som enligt uppgift blir kränkta och utsatta för fysiskt våld måste omedelbart utredas. Värdegrundsarbetet behöver fördjupas och omfatta hela skolan, såväl elever som vuxna. Eleverna bör ges större inflytande och delaktighet i skolans verksamhet. 2. Kunskaper Utbildningen skall ge kunskaper i vid mening, såväl fakta och förståelse som färdigheter och förmåga att exempelvis utvärdera sitt eget lärande och att arbeta självständigt. Skolan skall sträva efter att varje elev tillägnar sig kunskaper inom utbildningens ämnesområden och kurser men även utvecklar en tillit till sin egen förmåga och en nyfikenhet och lust att lära. Målen för lärandet anges närmare i de nationella läroplanerna och i kursplanerna. Inom detta område granskas resultaten av det pedagogiska arbetet. Bålbroskolan har ett väl utvecklat system för dokumentation av elevernas läsutveckling i det så kallade läsutvecklingsschemat (LUS). LUS är ett kvalitativt bedömningsinstrument där individens läsförmåga relateras till en utvecklingspsykologisk beskrivning av läsutvecklingen och används från förskoleklassen upp till och med årskurs 9. Skolan har nyligen påbörjat arbetet med att ta fram lokala bearbetningar av nationella kursplaner och betygskriterier. Enligt skolans sammanställning av de nationella provens resultat 2003 för årskurs 5 har 73 procent av eleverna nått målen i svenska. I matematik har 71 procent av eleverna nått målen och i engelska 73 procent. Noterbart för resultaten av de nationella proven i årskurs 9 är att 33 procent av pojkarna inte nått målen i matematik medan motsvarande resultat för flickorna är 12 procent. Också när det gäller de nationella proven i engelska är skillnaden stor mellan könen. Här når en betydligt större andel av pojkarna betyget Mycket väl godkänd (MVG) än vad fallet är bland flickorna. SALSA 1 visar att 78 procent av eleverna i årskurs 9 når alla kunskapsmål (betyget Godkänd eller högre) i samtliga ämnen (faktiskt betygsresultat) medan det modellberäknade värdet för år 2002/2003 är 72 procent. Bålbroskolans resultat ligger således över det modellberäknade resultatet där hänsyn tagits till bakgrundsfaktorer som föräldrars utbildningsnivå, andel elever med utländsk bakgrund och fördelning pojkar/flickor i kommuner och skolor. Vid intervjuerna med skolledarna framkom att de inte var medvetna om skillnaderna mellan pojkarnas och flickornas resultat på de nationella proven i ma- 1 För att få en mer nyanserad bild av skolors betygsresultat än enbart genom att tillhandahålla de faktiska betygsresultaten som skolor uppnår, har Skolverket utvecklat Skolverkets Arbetsverktyg för Lokala SambandsAnalyser - Salsa. Verktyget jämför i en statistisk modell kommuners och skolors faktiska betygsresultat avseende "andel elever som uppnått målen" respektive "genomsnittligt meritvärde" med ett modellberäknat värde. I denna beräkning tas hänsyn till bakgrundsfaktorer som föräldrars utbildningsnivå, andel elever med utländsk bakgrund och fördelning pojkar/flickor i kommuner och skolor. 4

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Norrtälje kommun Bålbroskolan tematik och engelska i årskurs 9. Ingen analys av resultaten hade följaktligen gjorts i detta avseende. Sammanfattningsvis bedömer Skolverkets utbildningsinspektörer att skolans kunskapsresultat är bra. Dock bör en analys göras när det gäller skillnaden mellan pojkar och flickor avseende resultatet av de nationella proven i matematik och engelska i årskurs 9. Även skillnaden mellan slutbetygen och de nationella provens resultat i ämnet matematik behöver analyseras. 3. Arbetsmiljö och delaktighet Enligt skollagen skall verksamheten i skolan vara utformad i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar där skall främja aktning för varje människas egenvärde, respekt för vår gemensamma miljö samt jämställdhet mellan könen. Särskilt skall den som verkar inom skolan aktivt motverka alla former av kränkande behandling. All personal skall samverka med elever och föräldrar i arbetet för att forma en god miljö fysiskt och psykosocialt - för utveckling och lärande. Granskningen gäller hur man i verksamheten arbetar för en god miljö och för att förebygga kränkningar och ge möjlighet till delaktighet och samverkan. På Bålbroskolan finns ett system med kamratstödjare i form av Bussiga klubben. Kamratstödjarna utgörs av en eller två elever från varje klass i årskurserna 4-9 med två lärare som handledare. Eleverna i Bussiga klubben har till uppgift att hjälpa sina kamrater om något händer. De har fått utbildning för sina uppgifter. De intervjuade eleverna tycker att det är bra med Bussiga klubben eftersom man alltid har någon att vända sig till. För de yngre eleverna (förskoleklass till och med årskurs 3) finns ett faddersystem där äldre elever är faddrar till yngre elever. I skolans handlingsprogram mot kränkande behandling beskrivs vilka åtgärder personalen ska vidta när mobbning konstaterats. Handlingsprogrammet omfattar enbart kränknings-/mobbningssituationer mellan elever. Vid intervjuerna med de olika grupperna framkom att handlingsprogrammet inte är känt, varken bland elever, personal eller föräldrar. Eleverna uttryckte också, framför allt de yngre eleverna, att de vuxna inte alltid ingriper för att förhindra kränkande behandling. På Bålbroskolan finns klassråd och elevråd. Med de yngre barnen förs samtal om gemensamma förhållningssätt och kamratskap på klassråden. Värdegrundsfrågor diskuteras även på klassråden för de äldre eleverna. Elevrådet består av klassrepresentanter från årskurs 4-9. När Skolverkets inspektörer besökte skolan fanns ingen ordförande i elevrådet. Rektorn och biträdande rektorn deltar vid elevrådets möten. Vid intervjuerna framkom att elevrådet har svårt att driva frågor och få respons för sina synpunkter. Elevrådet känner sig mestadels inte delaktigt i de beslut som berör eleverna. Det är rektorn som kallar till elevrådets möten, inget fast mötesschema finns. Elevernas möjligheter till inflytande över sitt eget lärande framstår som begränsade. De flesta lektioner styrs och planeras av lärarna och eleverna uppger att de relativt sällan är delaktiga i planeringen av undervisningen. Undantagen är den 5

Bålbroskolan SKOLVERKET så kallade NOS-undervisningen i årskurs 7-9 samt eget arbete bland de yngre eleverna (se avsnittet Pedagogisk verksamhet och undervisning). Skolans samverkan med hemmen sker till största delen genom föräldramöten och öppet hus. En stor del av informationen till hemmen sker genom veckobrev. Föräldrarna framförde att de saknar information om övergripande skolfrågor. Ett exempel på detta är att de intervjuade föräldrarna inte kände till att skolan ingår i försöksverksamheten utan timplan i grundskolan. De kände heller inte till om det tidigare samverkansorganet för hem-skola, det så kallade enhetsrådet, fortfarande finns. Föräldrarna framförde också att det på ledningsnivå är svårt att få gehör för synpunkter och förslag. Sammanfattningsvis bedömer Skolverkets utbildningsinspektörer att skolans arbete inom området arbetsmiljö och delaktighet är acceptabelt men bör förbättras. Skolans handlingsprogram mot kränkande behandling behöver göras känt bland elever, lärare och föräldrar samt omfatta alla som arbetar i skolan. Fastställda regler behöver diskuteras och gemensamma förhållningssätt behöver utvecklas. Även förutsättningarna och formerna för elevinflytande behöver utvecklas för att göra eleverna mer delaktiga i den demokratiska processen och i det egna lärandet. Likaså formerna för föräldrasamverkan samt skolans information till hemmen behöver utvecklas. 4. Pedagogisk verksamhet och undervisning Arbetet för att nå de nationella målen för utveckling och lärande skall främst utformas av eleverna och personalen. Skolan skall samverka med hemmen. Läroplanerna, andra statliga förordningar och kursplanerna ger riktlinjer för arbetet. Det finns bestämmelser om timplaner och ämnes- och kursstruktur, riktlinjer för stödinsatser, för betygssättning och utvecklingssamtal, för utbildning på arbetsplatser, en garanterad undervisningstid etc. Målen i kursplanerna ger dessutom vägledning för arbetssätten genom att beskriva vilka kunskaper, färdigheter och övrig utveckling barnen och ungdomarna skall nå. Granskningen riktas mot hur man arbetar för att nå målen och hur man anpassar arbetet till olika behov. Bålbroskolan deltar i kommunens försöksverksamhet utan timplan i grundskolan. För Bålbroskolans del innebär försöksverksamheten en viss avvikelse från den nationella timplanen. Från samtliga ämnen har ett antal timmar reducerats och därefter fördelats på verksamheterna temaarbete (gäller samtliga elever), det så kallade NOS-projektet i årskurserna 7-9 samt eget arbete i årskurserna 1-6. Temaarbetet innebär att alla elever på skolan under en viss period arbetar med ett gemensamt tema t.ex. historia. Inom temat väljer varje arbetslag sin egen inriktning. Redovisning sker bland annat för föräldrarna vid en öppet-huskväll på skolan. NOS-projektet är ett samverkansprojekt bestående av ämnena naturorientering, samhällsorientering, svenska och matematik där eleverna själva kan välja arbetsområde utifrån lärarnas planering. Syftet med NOS-projektet är att utveckla elevernas förmåga att planera arbetet. Inom elevernas eget arbete väljer eleverna själva vad de vill arbeta med efter en av lärarna uppgjord arbetsplan. Arbetet stäms sedan av med läraren och hemmet. Dessa tre verksamheter ingår också i skolans prioriterade målområden för innevarande läsår. 6

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Norrtälje kommun Bålbroskolan En stor del av undervisningen på Bålbroskolan bedrivs i små grupper eller halvklasser. Skolan omfattas av kommunens satsning på att stimulera läsandet vilket visar sig i att läsning fått en framträdande plats i skolarbetet. Mål finns för elevernas läsutveckling och skolans bibliotek fungerar på ett stimulerande sätt som en integrerad del i den pedagogiska verksamheten. När det gäller elever i behov av särskilt stöd får skolan stöd av distriktets resursteam. Teamet består av skolpsykolog, kurator, skolsköterska och specialpedagog. Teamet ger i vissa fall stöd till lärarna och deltar vid påkallat behov i elevvårdskonferenser. Vid svåra och akuta ärenden arbetar teamet även med enskilda elever. Alla elever som behöver särskilda stödinsatser identifieras och erhåller någon form av stöd. Skolan, som enligt resursteamet har flera elever som är i behov av särskilt stöd, saknar specialpedagog. I årskurserna 4-6 finns två resurslärare och i årskurserserna 7-9 är resurstiden utlagd på flera av den pedagogiska personalen. Elever som behöver stödundervisning i något ämne får i första hand stöd inom klassen, till exempel genom förstärkningsresurs. Om detta stöd är otillräckligt placeras de i en mindre undervisningsgrupp efter diskussion i elevvårdsteamet. Vid Skolverkets besök på skolan fanns en elev som avskild från klassen undervisades i samtliga ämnen i en mindre undervisningsgrupp, så kallad särskild undervisningsgrupp. Beslut om denna placering saknades. Skolan kunde heller inte förevisa något åtgärdsprogram för denna elev eller för elever med diagnos. För några elever i årskurserna 4-6 som i vissa ämnen får stöd i en mindre undervisningsgrupp, finns åtgärdsprogram. Vid intervjuerna med lärarpersonalen och distriktets elevvårdsteam framkom att det på grund av ojämn resursfördelning och små lokaler är svårt att tillgodose stödbehovet hos de elever som är i behov av stöd. Skolans lärare genomför utvecklingssamtal med elever och föräldrar minst en gång per termin. Vid utvecklingssamtalen diskuteras bl.a. elevernas kunskapsutveckling. Vid intervjuerna med eleverna framkom att lärarna har informerat om de nationella målen för de olika ämnena och också gått igenom vad eleverna ska kunna för att nå målen. Lärarna i årskurs 7-9 deltar, tillsammans med lärare från andra skolor i kommunen, i ämnesgemensamma konferenser för att göra betygsättningen likvärdig. Denna samverkan har bidragit till att arbetet med att konkretisera de nationella kursplanerna har kommit igång på skolan. Inom Rimbodistriktet har beslut fattats om att undervisningen i ämnet musik ska avslutas i årskurs 7 varvid betyg ska sättas. Slutbetyget erhålls dock i årskurs 9. Vid intervjun med en av skolans musiklärare framkom att eleverna i årskurs 7 har svårt att nå de nationella målen för årskurs 9. För de elever som inte når målen samt för nytillkomna elever och de elever som vill höja sina betyg ges musikundervisning i form av musikprojekt under en kortare period (3-4 dagar) i årskurserna 8 och 9. Deltagande i denna undervisning är frivilligt. Sammanfattningsvis bedömer Skolverkets utbildningsinspektörer att skolans arbete avseende pedagogisk verksamhet i vissa delar är acceptabelt, i andra inte. Inspektörerna bedömer att skolans arbete med lässtimulering, framför allt i de lägre åldrarna, och användande av biblioteket som en integrerad del i den pedagogiska verksamheten är mycket bra. 7

Bålbroskolan SKOLVERKET Skolan uppfyller däremot inte författningarnas krav avseende betygsättning i ämnet musik, beslut om placering av elev i särskild undervisningsgrupp samt upprättande av åtgärdsprogram för elever i behov av särskit stöd. Detta måste åtgärdas. Ett utvecklingsområde för skolan är att analysera hur stöd erbjuds de elever som har behov av särskilda stödåtgärder. 5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Kommunerna har ett övergripande ansvar för förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen och skolan på lokal nivå. Kommunerna är också huvudmän för de flesta verksamheterna. Läroplanerna lägger tydliga ansvarsområden på rektor och personal för skolornas inre organisation och arbete. Sammantaget har dessa skyldighet att se till att rätten till utbildning och till att nå nationella mål tillgodoses. Frågor som behandlas vid inspektionen är exempelvis om verksamheten har en ledning enligt de nationella bestämmelserna, hur denna fungerar i praktiken och om det finns system för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen samt värna enskildas rättsäkerhet. På Bålbroskolan finns en rektor och sedan starten av höstterminen 2003, även en biträdande rektor. Rektorn träffar distriktschefen och, tillsammans med övriga rektorer i Norrtälje, förvaltningschefen en gång per vecka. Rektorn, som har det övergripande ansvaret för skolan, leder arbetet i A-spåret medan biträdande rektorn leder arbetet i B-spåret. I och med inrättandet av en studierektorstjänst har den pedagogiska ledningen, som tidigare varit åsidosatt, kunnat stärkas. Skolan har ett flertal mötesformer där skolledarna deltar. Båda deltar gemensamt i elevvårdskonferenserna och båda träffar arbetslagsledarna i pedagogiska gruppens veckomöten. De deltar även i elevrådets möten som hålls ungefär var tredje vecka. Vid samtalet med Skolverkets utbildningsinspektörer ansåg båda skolledarna att de håller sig förtrogna med verksamheten genom att delta i de olika mötena och genom att i övrigt prata med elever och personal. Båda uttryckte att de skulle vilja vara tillgängliga ute i skolans verksamhet i större utsträckning än vad som nu är fallet. Detta framkom också vid intervjuerna med lärarna som påpekade att skolledarna ofta inte finns tillgängliga på skolan och därmed har svårt att hålla sig förtrogna med verksamheten. Samtliga intervjugrupper uttryckte att genomförande, uppföljning och utvärdering av föreslagna eller beslutade åtgärder tar alltför lång tid, vilket tyder på att det föreligger brister avseende skolans styrning och ledning. Även den bild som framkom vid elev- och föräldraintervjuerna avseende bristande rutiner vid kränkningar tyder på detta. Bålbroskolans arbete med kvalitetsredovisning har nyligen kommit igång. Arbetet påbörjades i december 2003 och skickades till kommunen i mitten av januari 2004. Den kvalitetsredovisning som föreligger innehåller vissa målbeskrivningar, prioriterade mål samt åtgärder för att målen. Kvalitetsredovisningen, som följer kommunens mall, är inte fullständig. Bland annat saknas prioriterade mål, resultat och måluppfyllelse för flera målområden. Sammanställningen är gjord av rektorn utifrån arbetslagens synpunkter. Enligt rektorn kommer den lokala uppföljningen av kvalitetsredovisningen att ske både arbetslagsvis och i stormötesform. 8

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Norrtälje kommun Bålbroskolan Sammanfattningsvis bedömer Skolverkets utbildningsinspektörer att skolans arbete med styrning, ledning och kvalitetsarbete är godtagbart men bör utvecklas. Detta gäller inte minst skolledningens förtrogenhet med och tillgänglighet i skolans dagliga arbete. Det är positivt att arbetet med kvalitetsredovisningen kommit igång och används som verktyg för att förbättra kvaliteten i utbildningen. Kvalitetsredovisningen behöver dock utvecklas med förtydligade mål, resultat, måluppfyllelse och uppföljning. 6. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning Lika tillgång till utbildning, oberoende av kön, geografisk hemvist samt sociala och ekonomiska förhållanden, är en grundprincip för det offentliga skolväsendet. Barnoch ungdomsutbildningen omfattar förskoleklassen, grundskolan, den obligatoriska särskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Det skall finnas lika möjligheter till utbildning för barn och ungdomar med olika funktionsnedsättningar och möjligheter till utbildning i särskilda utbildningsformer. Inom skolformerna skall det också finnas olika möjligheter för eleverna att individuellt göra val av ämnen, program, inriktningar och kurser. En skola kan, enligt skollagen, profilera sig för att tillgodose olika elevers behov eller öka elevernas motivation för lärande. Granskningen gäller om det finns tillgång till utbildning i den omfattning och med den valfrihet som anges i de statliga bestämmelserna. Även informationen om möjligheter till olika val av fördjupning, kurser, skolor och utbildningsvägar behandlas. Elevens val på Bålbroskolan är förlagt till årskurserna 7-9. Eleverna kan för en termin i taget välja mellan ett flertal olika breddnings- eller fördjupningsområden som t.ex. ishockey, kroppskultur, slöjda med kniv, miljögrupp och läxhjälp. På Bålbroskolan finns en elev som inte fullgör sin skolplikt. Eleven har endast sporadiskt varit i skolan under höstterminen. Först under januari månad 2004 har skolan anmält fallet till socialtjänsten och till distriktschefen. På skolan finns även enstaka andra elever med mycket hög frånvaro. För dessa elever har skolan kallat till möte med socialförvaltningen, BUP och föräldrar. På Bålbroskolan finns två elever med fysiska funktionshinder. Dessa elever bedöms ha likvärdig tillgång till utbildning jämfört med övriga elever. Sammanfattningsvis bedömer Skolverkets inspektörer att skolans tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning är acceptabel men bör förbättras. Inspektörerna vill understryka att det är bra att skolan på ett tydligt sätt erbjuder elevens val så att både breddning och fördjupning i ett eller flera av timplanens ämnen möjliggörs. Det är dock väsentligt att påpeka att denna möjlighet inte bör begränsas till att enbart omfatta årskurserna 7-9. När det gäller elevs fullgörande av skolplikt bedömer inspektörerna att skolan bör agera väsentligt tidigare än vad som nu varit fallet, för att uppmärksamma huvudmannen på de problem som föreligger. 9

Bålbroskolan SKOLVERKET 7. Resurser Huvudmannen och skolans ledning beslutar hur och med vilka resurser utbildningen skall genomföras för att de lärande skall nå de nationella målen för utbildningen. I skollagen finns dock bestämmelser om några viktiga förutsättningar för att säkra kvaliteten i utbildningen. Dessa avser främst krav på personalens kompetens, tillgång till ändamålsenliga lokaler, läromedel och annan utrustning som behövs för en tidsenlig utbildning. Även principerna för resursfördelningen aktualiseras vid inspektionen. På Bålbroskolan har omkring 90 procent av lärarna utbildning avsedd för den undervisning de ska bedriva. Lärare med specialpedagogisk kompetens saknas. Personalens kompetensutvecklingsresurs utgörs av 1 200 SEK per anställd med minst 40 procents tjänstgöring vid skolan. Respektive spår förfogar själva över kompetensutvecklingsresursen och fördelar den efter verksamhetens behov. Skolans lärare och elever ansåg att läromedlen är ändamålsenliga för tidsenlig utbildning. Skolans lokaler uppfattades av inspektörerna som ändamålsenliga. Grupprum finns dock endast i anslutning till ett fåtal klassrum vilket, enligt lärarna, försvårar undervisningen. Skolbyggnaden har av utrymmesskäl kompletterats med två baracker. På skolan finns en datasal med 10 datorer och i varje klassrum finns 1-2 datorer. Medel är anslagna för inköp av ytterligare datorer. Eleverna framförde att det finns få datorer på skolan och att tillgängligheten till dessa är begränsad. Det framkom också att datasalen används endast i liten utsträckning. Sammanfattningsvis bedömer Skolverkets inspektörer att skolans tillgång till resurser är acceptabla. När det gäller ändamålsenliga lokaler och tillgång till datorer finns ett utvecklingsområde för skolan. Sammanfattande bedömning Inspektörerna bedömer att verksamheten i Bålbroskolan övergripande är av godtagbar kvalitet. Bra är till exempel kunskapsresultaten i flera avseenden, arbetet med elevernas läsning och elevens val för eleverna i årskurs 7 till 9. Det finns dock behov av förbättringsinsatser inom följande områden: - resultatet av de nationella proven i matematik och engelska i årskurs 9, - värdegrundsarbetet, - elevinflytande, - handlingsprogram mot kränkande behandling, - föräldrasamverkan, - stöd till elever i behov av särskilda stödåtgärder, - skolledningens förtrogenhet med skolans dagliga arbete, - skolans kvalitetsredovisning, - elevens val, 10

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Norrtälje kommun Bålbroskolan - rutiner för anmälan när elev inte fullgör skolplikt, - ändamålsenliga lokaler samt - tillgång till datorer. Det finns också sådana brister i verksamheten att författningarnas krav inte uppfylls. Bristerna inom nedan angivna områden skall snarast åtgärdas. - Förekommer kränkningar i sådan omfattning att elever känner sig otrygga (avsnitt 1 i läroplan för det obligatoriska skolväsendet). - Betyg i ämnet musik sätts i årskurs 7. Betyg får tidigast sättas i slutet av hösttermin i årskurs 8 (7 kap. 4 grundskoleförordningen). - Beslut saknas för placering av elev i särskild undervisningsgrupp (5 kap. 5 grundskoleförordningen samt 8 kap. 1 grundskoleförordningen). - Åtgärdsprogram saknas för elever i behov av särskilt stöd (5 kap. 1 grundskoleförordningen). Datum Ort 2004-09-28 Stockholm Åke Johansson Elisabeth Ritchey 11

Utbildningsinspektion i Norrtälje Björkö-Arholma skola och Norrsundsskola Utbildningsinspektion i Björkö-Arholma skola och Norrsundsskolan UTBILDNINGSINSPEKTIONENS SYFTE Skolverkets utbildningsinspektion skall bidra till kvalitetsförbättring genom att bedöma hur verksamheterna arbetar i riktning mot de nationella målen för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, barn- och ungdomsutbildning och vuxenutbildning. En väsentlig del i inspektionen är att granska kvalitetsarbetet och förmågan att utveckla den egna verksamheten. Inspektionens inriktning Inspektionsutredningen har inriktats mot sju områden. De är särskilt väsentliga för att säkra att alla barn, elever och vuxenstuderande får den omsorg och utbildning som de har rätt till enligt nationella bestämmelser. De sju områdena, som granskats utifrån flera olika aspekter och frågeställningar, är: Resultaten: 1. Normer och värden 2. Kunskaper Verksamheten: 3. Arbetsmiljö och delaktighet 4. Pedagogisk verksamhet och undervisning 5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Förutsättningarna: 6. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning 7. Resurser I denna rapport behandlas i första hand förhållanden som avviker positivt eller negativt från vad som förväntas i fråga om utbildningskvaliteten enligt de nationella bestämmelserna. Några aspekter behandlas dock i alla aktuella verksamheter, nämligen kvalitetsarbetet, rektorsfunktionen, personalens kompetens, läromedel och utrustning, likvärdiga möjligheter vid funktionsnedsättning, stödinsatser, arbetet med övergripande hälsomål i läroplanerna, bedömning av lärandet och betygssättningen. En helhetsbedömning och motiveringar till bedömningarna görs inom varje granskningsområde. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån läroplaner och författningar i övrigt. Inspektörernas sakkunskap och erfarenheter av jämförbara verksamheter är också betydelsefulla. Analyserna av den insamlade informationen syftar till att klargöra om de lokala lösningarna och systemen fungerar väl. Rapporten avslutas med en sammanfattande bedömning som utgör underlag för Skolverkets beslut angående förbättrings- och kritikområden. 1

Utbildningsinspektion i Norrtälje Björkö-Arholma skola och Norrsundsskolan SKOLVERKET Beskrivning av skolan/rektorsområdet Björkö Arholma skola Antal barn/elever/studerande Grundskola årskurs 1-6 22 Förskoleklass 4 Norrsundsskolan Antal barn/elever/studerande Grundskola årskurs 7-9 201 Skolorna tillhör Väddödistriktet. Utbildningen vid Björkö Arholma skola omfattar förskoleklass och årskurserna 1-6. Största delen av utbildningen sker åldersintegrerat F-3 och 4-6. Vid skolan arbetar den pedagogiska personalen i ett arbetslag med en verksamhetsansvarig lärare. I Björkö-Arholma skola finns, enligt kommunens statistik 4 årsarbetare. En av lärarna är utbildad speciallärare. Utbildningen vid Norrsundsskolan är åldershomogen och omfattar årskurserna 7-9. Skolans pedagogiska personal arbetar i tre arbetslag. Varje arbetslag leds av en studieledare. Vid Norrsundsskolan finns 32 årsarbetare. En av lärarna är utbildad specialpedagog. I Norrsundsskolan är andelen pojkar 60 procent. Vid Björkö-Arholma finns en föräldradriven fritidsgård vissa fredagskvällar och till Norrsundsskolan hör en välbesökt fritidsgård Draget. Inspektionen omfattar inte fritidsgårdarnas verksamhet. Genomförandet av inspektionen i Björkö-Arholma skola och Norrsundsskolan Skolverket sände den 17 november 2003 skriftlig information till kommunen om att verksamheten skulle inspekteras och om inspektionens syfte och genomförande. Inspektörsteamet med ansvar för inspektionen i Björkö-Arholma skola och Norrsundsskolan har bestått av undervisningsråden Silja Jundin och Tommy Bucht. Besök i Björkö-Arholma skola genomfördes den 13 maj. Besöket i Norrsundsskolan var uppdelat på två dagar - den 13 och 28 maj. Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Skolverket följer därefter upp eventuella krav på åtgärder som riktas till huvudmannen och vilka effekter i övrigt som utbildningsinspektionen leder till. Tidpunkter för uppföljningen framgår av Skolverkets beslut. Underlag Underlaget till denna rapport består av dels dokument från kommunen och Norrsundsskolan/Björkö-Arholma, dels den information som samlats in vid observationer, intervjuer och samtal under besöket. Rapporten grundar sig ock- 2

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Norrtälje Björkö-Arholma skola och Norrsundsskolan så på annan information om kommunen och skolan som finns i Skolverkets nationella uppföljningssystem eller finns publicerat på annat sätt. I Björkö-Arholma och Norrsundsskolan genomfördes formella intervjuer med elever, lärare, föräldrar samt rektor. Vid Norrsundsskolan genomfördes lektionsbesök. 1. Normer och värden Bedömning Enligt skollagen skall utbildningen för barn och ungdom främja deras utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. I läroplanerna framhålls att barnen och eleverna skall utveckla förståelse och respekt för alla människors lika värde. Skolan skall sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet. Eleverna skall också utveckla sin förmåga att göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden. Eleverna skall kunna ta ett allt större ansvar för det egna arbetet och för miljön. Inom detta granskningsområde behandlas resultaten av arbetet för att främja vårt samhälles demokratiska värderingar och för att utveckla normer och värden enligt läroplanernas mål. I Björkö-Arholma skola förekommer, enligt eleverna ingen kränkande behandling och eleverna uppger att de är trygga. Enligt de lärare som intervjuats är eleverna mycket snälla mot varandra. Vid Norrsundsskolan är relationerna mellan eleverna goda. Vid intervjuer med elever, lärare och föräldrar framkom att mobbning och annan kränkande behandling inte är något problem på skolan. Skolorna arbetar aktivt förebyggande mot kränkande behandling. Vid intervjuerna med elever på Björkö-Arholma skola och Norrsundsskolan uttryckte eleverna sina egna uppfattningar och Skolverkets inspektörer fick intrycket att skolornas elever respekterar varandras uppfattningar. Det finns en hög ambition hos skolans personal att snabbt åtgärda akuta händelser. Enligt intervjuer med lärare vid Björkö-Arholma skola tar eleverna ansvar för sin utbildning utifrån sina förutsättningar. Vid Norrsundsskolan varierar ansvarstagandet för utbildningen och lusten att lära bland eleverna. Vid Norrsundsskolan förekommer skolk och det finns också en grupp s.k. studieblyga korridorelever som vistas på skolan men som inte är motiverade att delta i undervisningen. Enligt eleverna omfattar denna grupp 10 elever. På Norrsundsskolan finns fungerande klassråd och elevråd men däremot inte på Björkö-Arholma skola. Via planering och utvärdering har eleverna ett visst inflytande över sitt lärande som dock varierar beroende på lärarnas arbetssätt. Sammanfattningsvis är resultatet avseende normer och värden bra på Björkö- Arholma skola och Norrsundsskolan. Arbetet med normer och värden behöver dock ständigt pågå och diskuteras så att resultatet förbättras till att omfatta alla elever. Ett förbättringsområde är frånvarokontrollen. 3

Utbildningsinspektion i Norrtälje Björkö-Arholma skola och Norrsundsskolan SKOLVERKET 2. Kunskaper Utbildningen skall ge kunskaper i vid mening, såväl fakta och förståelse som färdigheter och förmåga att exempelvis utvärdera sitt eget lärande och att arbeta självständigt. Skolan skall sträva efter att varje elev tillägnar sig kunskaper inom utbildningens ämnesområden och kurser men även utvecklar en tillit till sin egen förmåga och en nyfikenhet och lust att lära. Målen för lärandet anges närmare i de nationella läroplanerna och i kursplanerna. Inom detta område granskas resultaten av det pedagogiska arbetet. Björkö-Arholma skola och Norrsundsskolan arbetar med dokumentation av elevernas läsutveckling i s.k. läsutvecklingsscheman (LUS). LUS är ett kvalitativt bedömningsinstrument där individens läsförmåga relateras till en utvecklingspsykologisk beskrivning av läsutvecklingen och används från förskoleklass. Enligt den dokumentation som Skolverket har tagit del av har de två elever i Björkö-Arholma skola, en pojke och en flicka, i årskurs 3 som deltagit i LUS uppnått kravnivån för årskursen. I Björkö-Arholma skola, där elevantalet är litet, genomförde två pojkar och fem flickor de nationella proven i årskurs 5. Nationella proven visar att en av två pojkar nådde målen i svenska, engelska och matematik. Av de fem flickorna som genomförde nationella proven når samtliga målen i svenska, fyra av fem når målen i engelska och två av fem når målen i matematik. Resultatet, som inte är kommenterat i kvalitetsredovisningen, behöver analyseras. Lärarna bedömer att det i de fall då elever borde repetera årskurs 6 skulle vara en katastrof socialt för eleverna. Lärarna vid Björkö-Arholma skola vittnade vid intervjun om att det har förekommit att skolan har blivit felinformerad om hur långt eleverna i årskurs 6 skulle nå i ämnet matematik. Detta ledde till att kunskaperna vid övergången till årskurs 7 låg på en för låg nivå. I Norrsundsskolan var år 2003 i årskurs 9 det genomsnittliga meritvärdet 203, dvs. något lägre än rikssnittet 205. Andelen elever som uppnått målen i samtliga ämnen var 81 procent, vilket är högre än rikssnittet 75 procent. Resultatet har varierat över åren. Andelen som uppnådde samtliga mål ökade mellan åren 2002 och 2003. Andelen behöriga till ett nationellt program på gymnasieskolan minskade mellan åren 2002 och 2003 från 91 till 85 procent. Enligt betygsresultatet år 2003 uppnådde 12 procent inte målen i matematik, 6 procent uppnådde inte målen i svenska och 6 procent (samtliga pojkar) uppnådde inte målen i engelska. Även enligt de nationella proven i engelska uppnådde samtliga flickor målen. Störst andel av eleverna nådde inte målen år 2003 i biologi 15 procent, fysik 12 procent, matematik 12 procent och religion 11 procent. Norrsundsskolan har kontakt med Rodengymnasiet som har uttryckt behov av en större satsning på SO- och NO-ämnena. I Norrsundsskolan deltog 66 elever i årskurs 7 i LUS år 2003. 92 procent av flickorna och 83 procent av pojkarna uppnådde kravnivån för årskurs 7. I 4

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Norrtälje Björkö-Arholma skola och Norrsundsskolan årskurs 9 uppnådde 93 procent av flickorna målen i läsförståelse enligt de nationella proven. Motsvarande andel för pojkarna var 67 procent. Enligt rektor har resultaten i årskurs 9 förbättrats under läsåret 2003/04. Enligt intervjuer med elever på skolorna varierar kännedomen om målen för utbildningen med ämne och lärare. Sammanfattningsvis bedömer Skolverkets utbildningsinspektörer att Björkö- Arholma skolas och Norrsundsskolans kunskapsresultat är bra men kan förbättras. Kunskapsresultaten behöver ytterligare analyseras som ett led i utvecklingen av verksamheten. Ett förbättringsområde är att ytterligare tydliggöra målen för utbildningen. 3. Arbetsmiljö och delaktighet Enligt skollagen skall verksamheten i skolan vara utformad i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar där skall främja aktning för varje människas egenvärde, respekt för vår gemensamma miljö samt jämställdhet mellan könen. Särskilt skall den som verkar inom skolan aktivt motverka alla former av kränkande behandling. All personal skall samverka med elever och föräldrar i arbetet för att forma en god miljö fysiskt och psykosocialt - för utveckling och lärande. Granskningen gäller hur man i verksamheten arbetar för en god miljö och för att förebygga kränkningar och ge möjlighet till delaktighet och samverkan. Björkö-Arholma skola arbetar förebyggande mot kränkande behandling genom tjej- och killsnack, kompissamtal och faddersystem. Skolan har en plan mot kränkande behandling som dock saknar perspektivet när en vuxen kränker en elev. Vid Björkö-Arholma skola saknas för närvarande klassråd och elevråd. Elevinflytandet utövas i samband med planeringen och utvärderingen av verksamheten. Även Norrsundsskolan arbetar aktivt förebyggande mot kränkande behandling. För att ge nya elever en trygg arbetsmiljö och för att utveckla den sociala kompetensen inleds läsåret vid Norrsundsskolan skolan med åldersintegrerade lära känna varandra dagar och elever i årskurs 7 åker på lägerskola. Föreläsare om könsroller, rasism och kränkande behandling bjuds in till skolan. Skolan har en plan mot kränkande behandling av vilken det tydligare borde framgå att den även ska gälla i de fall när en vuxen kränker en elev. En god ambition är att planen årligen ska revideras och att en årlig genomgång av alla ärenden som rör kränkande behandling ska göras och slutsatser dras vid arbetsplatsmöte med all personal. Vid skolan tillämpas ett mentorssystem som, enligt den bild inspektörerna fått, är väl fungerande. Norrsundsskolan har schemalagd undervisning i livskompetens som uppskattas av intervjuade elever. Mot bakgrund av skolans hälsoprofil finns schemalagd möjlighet till rörelse varje dag. Ett aktivt arbete från skolans sida bedrivs för att förmå elever att sluta röka. Norrsundsskolan har vidtagit åtgärder för att förmå korridorelever att delta i undervisningen. Skolan har haft korridorteam och samarbetat med Centralsko- 5

Utbildningsinspektion i Norrtälje Björkö-Arholma skola och Norrsundsskolan SKOLVERKET lan för att hitta lösningar på problemet men har på senare tid prioriterat resurser till undervisningen. Intervjuade elever vid Björkö-Arholma uppger att klassrådet har legat nere och att elevråd inte finns. Eleverna uppger att man på skolan arbetar på ett annat sätt genom planering - med elevinflytandet. Planering av verksamheten sker varje måndag och utvärdering måndagen efter. Det formella inflytandet utövar eleverna vid Norrsundsskolan genom klassråd och elevråd. I elevrådet är ordförande och sekreterare elever. En lärare som stöder elevrådet deltar en gång om året i enhetsrådet. Enligt eleverna har elevrådet diskuterat inköp av möbler och spel. Målsättningen är att eleverna skall ha ett inflytande över läromedelsinköp, vid anställning av lärare och vid schemaläggning. Eleverna upplever att inflytandet är begränsat. Det finns ett utrymme för att utveckla det reella elevinflytandet utifrån målsättningarna. I Norrsundsskolan finns två elevskyddsombud i varje årskurs. Enligt lärare vid Norrsundsskolan kan eleverna påverka undervisningen genom att lärarna beaktar de synpunkter som eleverna för fram vid utvärderingar. En regel som tillämpas vid Norrsundsskolan är att skadegörelse ersätts av den skyldige eller av de 3000 kr som varje klass har i reparationsfond. Eventuellt överskott kan användas till klassresa i årskurs 9. Enhetsråden vid Björkö-Arholma skola och Norrsundsskolan syftar till delaktighet och medinflytande. I enhetsrådet vid Björkö-Arholma är en av föräldrarna ordförande. Enligt intervjuade föräldrar fungerar Björkö-Arholma skolas enhetsråd mycket bra. Enhetsrådet vid Norrsundsskolan består av rektor, en elev från varje årskurs samt minst en förälder från varje årskurs, minst en representant för lärarna, fritidsgården och övriga. Vid oenighet när det gäller all verksamhet som inte är lagstadgad har varje kollektiv bestående av elever, föräldrar och personal en röst var. Med den principen har skolans trivselregler röstats fram. Vid Norrsundsskolan är det enligt trivselreglerna, som röstades fram för tre år sedan, bland annat tillåtet att ha huvudbonad i korridorer och lektionssalar. Enligt trivselreglerna ska också alla komma väl förberedda, i rätt tid till lektioner, behandla varandra med respekt, ge beröm och säga till direkt när något är fel. Protokoll från enhetsrådsmöten skickas till alla föräldrar och läggs ut på skolans hemsida. De föräldrar som inspektörerna intervjuade anser att trivselreglerna bör omprövas varje år. Vid intervjun uppgav föräldrarna att de inte känner sig riktigt delaktiga i enhetsrådet. Sammanfattningsvis visar inspektionen att arbetet avseende arbetsmiljö och delaktighet är bra. Ett förbättringsområde är att komplettera Björkö-Arholma skolas och Norrsundsskolans program mot kränkande behandling med perspektivet när en vuxen kränker en elev. Det finns många mycket bra initiativ som tagits för att stärka elevinflytandet. Vilket resultat i termer av reellt elevinflytande som dessa initiativ lett till bör analyseras. Vid Björkö-Arholma skola bör formerna för elevernas delaktighet vid behandling av frågor som är av ge- 6

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Norrtälje Björkö-Arholma skola och Norrsundsskolan mensamt intresse för eleverna ses över. Vägar för att stärka föräldrarnas delaktighet i Norrsundsskolans enhetsråd bör prövas. 4. Pedagogisk verksamhet och undervisning Arbetet för att nå de nationella målen för utveckling och lärande skall främst utformas av eleverna och personalen. Skolan skall samverka med hemmen. Läroplanerna, andra statliga förordningar och kursplanerna ger riktlinjer för arbetet. Det finns bestämmelser om timplaner och ämnes- och kursstruktur, riktlinjer för stödinsatser, för betygssättning och utvecklingssamtal, för utbildning på arbetsplatser, en garanterad undervisningstid etc. Målen i kursplanerna ger dessutom vägledning för arbetssätten genom att beskriva vilka kunskaper, färdigheter och övrig utveckling barnen och ungdomarna skall nå. Granskningen riktas mot hur man arbetar för att nå målen och hur man anpassar arbetet till olika behov. Björkö-Arholma skola och Norrsundsskolan har verksamhet som bedrivs på ett varierat sätt och har engagerade lärare. Många lärare bedöms av elever och föräldrar som duktiga. Enligt den lokala arbetsplanen, som på ett föredömligt sätt beskriver mål och riktlinjer för verksamheten och som successivt revideras, planeras all undervisning i Björkö-Arholma skola och i Norrsundsskolan efter strävansmålen i läroplanen. Enligt arbetsplanen är kursplaner under omarbetning. Enligt Björkö- Arholma skolas föräldrar har de fått målen för utbildningen. Norrsundsskolan har ett system med mentorer för elevernas studieplanering, uppföljning av studieresultat och kontakten med målsman. I Björkö-Arholma skola genomförs utvecklingssamtal med varje elev minst två gånger per år. Elever och föräldrar är nöjda med den pedagogiska verksamheten vid Björkö-Arholma skola. Enligt elevintervjuerna får inte alla elever som behöver stöd. De intervjuade eleverna är samstämmiga om att behovet av stöd ska vara omfattande för att stöd ska ges. I Norrsundsskolans schema finns tid avsatt för eget arbete, s.k. stjärntid, då elever kan välja att arbeta med ett område som de behöver arbeta mer med. Även enligt de föräldrar som inspektörerna intervjuat måste en elev vara mycket svag för att få tillgång till stöd. Enligt föräldrarna har dock stödet till elever utvecklats. Även bland personalen vid Norrsundsskolan finns en tveksamhet till om alla elever får sitt behov av stöd tillgodosett. Personalen upplever det svårt att fånga upp gråzonsbarnen. Enligt personalen får de som verkligen behöver stöd behovet tillgodosett medan det är svårt att hinna ge stöd till mittengruppen. På Norrsundsskolan ingår i varje arbetslag en resurslärare med uppgift att delta i diskussionerna kring elever i behov av särskilt stöd. En av resurslärarna har en samordnande funktion. I arbetet för en likvärdig betygsättning deltar Norrsundsskolans lärare i kommunövergripande betygsgrupper två gånger per termin där betygsfrågor diskuteras och betygskriterier gemensamt tolkas. Lärarna har även konferenser där ämneslärare träffas för att diskutera betygsättning. Lärarna uppger att det är en omfattande diskussion på skolan om betygsättningen. Lärarna upplever de na- 7

Utbildningsinspektion i Norrtälje Björkö-Arholma skola och Norrsundsskolan SKOLVERKET tionella betygskriterierna som luddiga. Enligt lärarna upplever eleverna betygsstress. Enligt eleverna är en del lärare mer restriktiva i sin betygsättning än andra lärare. Eleverna upplever också att betygen sätts efter personer och att stökiga elever får sämre omdömen än andra elever. Vid Norrsundsskolan upprättas åtgärdsprogram för IG-varnade elever och andra elever som behöver. 40 elever vid Norrsundsskolan har åtgärdsprogram. Mentor har ansvaret för att upprätta åtgärdsprogram. Undervisningen i spanska framhålls vid intervjuer med elever och föräldrar som mindre bra då den bedrivs i en alltför stor grupp elever. Eleverna får ta ut sammanlagt två veckors PRAO i årskurserna 7-9. För att stimulera läsandet av skönlitteratur får alla elever som börjar i årskurs 7 en skönlitterär bok. Vid inspektörernas intervjuer med elever, lärare och föräldrar vid Norrsundsskolan framkom att det fanns en överenskommelse mellan skolan och föräldrarna att det överläts åt elever/föräldrar att avgöra om det fanns behov av utvecklingssamtal. Enligt rektors ledningsdeklaration i den lokala arbetsplanen skall utvecklingssamtalens antal, innehåll och längd bestämmas tillsammans med elev, förälder och personal. I strid med grundskoleförordningen genomförs inte utvecklingssamtal regelmässigt vid Norrsundsskolan. Sammanfattningsvis visar inspektionen att skolornas arbete avseende pedagogisk verksamhet och undervisning i många avseenden är bra. Det är dock inte acceptabelt att utvecklingssamtal vid Norrsundsskolan inte genomförs i enlighet med grundskoleförordningen. De intervjuer som genomförts med elever och föräldrar inom ramen för inspektionen på Norrsundsskolan ger bilden av att stödbehovet inte är tillgodosett fullt ut. Även spanskundervisningen är ett förbättringsområde. Arbetet för en likvärdig betygsättning bör ytterligare utvecklas. 5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Kommunerna har ett övergripande ansvar för förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen och skolan på lokal nivå. Kommunerna är också huvudmän för de flesta verksamheterna. Läroplanerna lägger tydliga ansvarsområden på rektor och personal för skolornas inre organisation och arbete. Sammantaget har dessa skyldighet att se till att rätten till utbildning och till att nå nationella mål tillgodoses. Frågor som behandlas vid inspektionen är exempelvis om verksamheten har en ledning enligt de nationella bestämmelserna, hur denna fungerar i praktiken och om det finns system för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen samt värna enskildas rättsäkerhet. Rektorn för Björkö-Arholma skola och Norrsundsskolan har tjänstgjort som rektor vid skolorna sedan år 2001. Rektorn har tidigare varit officer, lärare i 20 år, biträdande rektor vid Söderbykarls skola och en period vaktmästare vid Norrsundsskolan. Rektorn blir klar med den statliga rektorsutbildningen hösten 2004. 8

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Norrtälje Björkö-Arholma skola och Norrsundsskolan Rektor är merparten av sin tid på Norrsundsskolan och besöker Björkö- Arholma skola en dag i veckan. Enligt rektorn har han dåligt samvete för att han inte hinner ägna så mycket tid åt Björkö-Arholma skola. Eleverna vet vem som är rektor men uppger att rektor inte brukar visa sig så ofta på Björkö- Arholma skola. Enligt lärarna är rektor i begränsad utsträckning en pedagogisk ledare och förtrogen med verksamheten. Lärarna uppger att rektor är på skolan några timmar per vecka. Personalen vid Norrsundsskolan upplever rektor som en pedagogisk ledare. Rektor uppskattas för att han alltid är på plats, ger stöd och är medveten om komplexiteten i verkligheten. Det uppskattas också att rektor prövar och utvärderar förslag från personalen. Förslag till kvalitetsredovisningen, som följer kommunens mall, för 2003 upprättades av rektor och ändrades på någon punkt efter samtal med personalen. Rektor saknar feedback från kommunen. Vid Björkö-Arholma skola utvärderas verksamheten efter avslutade arbetsområden och vid en utvärderingsdag i samband med skolavslutningen. Vid Norrsundsskolan används Skolverkets kvalitetsindikatorsystem BRUK. I en enkätundersökning riktad till elever ställs varje termin frågor om ordning, lärande, kamrater och trivsel. Resultatet diskuteras med elever, föräldrar och personal på enhetsrådet. Lärare utvärderar undervisningen systematiskt och löpande. Enligt personalen får de feedback av rektor. Sammanfattningsvis visar inspektionen att arbetet med styrning, ledning och kvalitetsarbete är acceptabelt vid Björkö-Arholma skola och bra vid Norrsundsskolan. Den pedagogiska ledningen är ett förbättringsområde, särskilt på Björkö-Arholma skola. 6. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning Lika tillgång till utbildning, oberoende av kön, geografisk hemvist samt sociala och ekonomiska förhållanden, är en grundprincip för det offentliga skolväsendet. Barnoch ungdomsutbildningen omfattar förskoleklassen, grundskolan, den obligatoriska särskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Det skall finnas lika möjligheter till utbildning för barn och ungdomar med olika funktionsnedsättningar och möjligheter till utbildning i särskilda utbildningsformer. Inom skolformerna skall det också finnas olika möjligheter för eleverna att individuellt göra val av ämnen, program, inriktningar och kurser. En skola kan, enligt skollagen, profilera sig för att tillgodose olika elevers behov eller öka elevernas motivation för lärande. Granskningen gäller om det finns tillgång till utbildning i den omfattning och med den valfrihet som anges i de statliga bestämmelserna. Även informationen om möjligheter till olika val av fördjupning, kurser, skolor och utbildningsvägar behandlas. Vid Björkö-Arholmam skola har eleverna teknik tre heldagar per år. Undervisning i tyska, spanska och franska ges på höstterminen i årskurs 6 av en av lärarna vid skolan. På vårterminen i årskurs 6 får eleverna undervisning i språken på Norrsundsskolan. Elevens val finns inte organiserat på annat sätt på Björkö-Arholma skola än att eleverna får arbeta mer med de ämnen som de ligger efter med. Vid Norrsunds- 9

Utbildningsinspektion i Norrtälje Björkö-Arholma skola och Norrsundsskolan SKOLVERKET skolan finns elevens val med en elevensval-ledare med uppgift att organisera och utveckla verksamheten samt hålla rektor informerad. Varken Björkö-Arholma skola eller Norrsundsskolan har elever med fysiska funktionshinder. Enligt rektor skulle en funktionshindrad elev ha lika tillgång till utbildning som andra elever. Sammanfattningsvis visar inspektionen att tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning är bra vid Björkö-Arholma skola och Norrsundsskolan. 7. Resurser Huvudmannen och skolans ledning beslutar hur och med vilka resurser utbildningen skall genomföras för att de lärande skall nå de nationella målen för utbildningen. I skollagen finns dock bestämmelser om några viktiga förutsättningar för att säkra kvaliteten i utbildningen. Dessa avser främst krav på personalens kompetens, tillgång till ändamålsenliga lokaler, läromedel och annan utrustning som behövs för en tidsenlig utbildning. Även principerna för resursfördelningen aktualiseras vid inspektionen. Vid Björkö-Arholma skola är två av de fyra lärarna inte utbildade för den verksamhet de ska bedriva. Vid Norrsundsskolan är tre av 20 lärare inte utbildade lärare. För tre år sedan var endast sex lärare utbildade för den undervisning som de skulle bedriva. Enligt elever, föräldrar, lärare och rektor har skolan, efter en mycket turbulent period, genomgått en förändring i positiv riktning. Rektor arbetar aktivt med rekrytering av för undervisningen utbildad personal. Enligt rektor är det stora svårigheter att hitta utbildade språklärare till Norrsundsskolan och utbildade lärare och vikarier till Björkö-Arholma skola. Vid lärares sjukfrånvaro får eleverna i årskurserna 4-6 vara i barnskolan F-3. Vid Björkö-Arholma skola finns skolsköterska varannan vecka. Vid Norrsundsskolan finns skolsköterska och kurator. Norrsundsskolan har även en skolvärdinna. En av eleverna mycket uppskattad SYO finns på skolan två gånger i veckan och är utöver det anträffbar för eleverna per telefon. I varje arbetslag finns en resurslärare. Björkö-Arholma skola och Norrsundsskolan har en plan för lärarnas kompetensutveckling som utgår från de kompetensutvecklingsbehov som har identifierats i ESF växtkraft mål-3-arbetet. Som ett led i skolans satsning på hälsa kommer samtliga mentorer att i augusti delta i en två dagar lång kompetensutveckling i hälsa. I Norrsundsskolan finns gott om datorer som dock inte alltid fungerar. ITsupporten är ett stort problem. Enligt inspektörernas bedömning har läromedel, pedagogiska materiel, utrustning och skolmåltider en acceptabel standard men kan förbättras. Enligt eleverna har Norrsundsskolan vissa kartor som är så otidsenliga att de har Sovjetunionen med. Enligt eleverna vid Björkö-Arholma skola håller de flesta böckerna ihop i alla fall. Enligt personalen är vissa läromedel slitna. 10

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Norrtälje Björkö-Arholma skola och Norrsundsskolan I Norrsundsskolan finns ett bibliotek som, enligt eleverna, inte används så mycket. Norrsundsskolan har en av skolan uppbyggd verkstad för mopeder på skolgården. Verkstaden är mycket använd och uppskattad av skolans pojkar. Flickorna utnyttjar hellre musiksalen på sin lektionsfria tid. På gångavstånd från Norrsundsskolan finns en idrottsplats som skolan använder. Björkö-Arholma skola har, i förhållande till antalet elever, många rum. Skolan saknar idrottsanläggning men har, genom att skolan ligger i skärgårdsmiljö, tillgång till natur för utomhusaktiviteter. Enligt rektor är Norrsundsskolans lokaler i huvudbyggnaden inte byggda för modern pedagogik. Sammanfattningsvis är skolornas resurser till vissa delar bra. Det är ytterst viktigt att stämma av att läromedlen är tidsenliga. Norrsundsskolans lokaler och bibliotek samt datasupporten vid skolorna är förbättringsområden. Sammanfattande bedömning Inspektörerna bedömer att verksamheten i Björkö-Arholma skola och Norrsundsskolan övergripande är av god kvalitet. Bra är till exempel stora delar av arbetet med normer och värden och elevernas kunskapsresultat. Inspektörerna ser positivt på det utvecklingsarbete som redan har påbörjats med anledning av inspektionen. Det finns dock behov av förbättringsinsatser på Björkö-Arholma skola inom följande områden: - programmet mot kränkande behandling, - kunskapsresultaten behöver analyseras, - det pedagogiska ledarskapet samt - datasupporten. Det finns behov av förbättringsinsatser på Norrsundsskolan inom följande områden: - programmet mot kränkande behandling, - kunskapsresultaten behöver analyseras, - arbetet för en likvärdig betygsättning, - stödet till elever, - elevinflytandet, - föräldrarnas delaktighet i Norrsundsskolans enhetsråd, - spanskundervisningen, - biblioteket, - frånvarokontrollen, 11

Utbildningsinspektion i Norrtälje Björkö-Arholma skola och Norrsundsskolan SKOLVERKET - lokalerna samt - datasupporten. Det finns också sådana brister i verksamheten på Norrsundsskolan att författningarnas krav inte uppfylls. Bristerna inom nedan angivna områden skall snarast åtgärdas. - Utvecklingssamtal erbjuds inte regelmässigt (7 kap. 2 grundskoleförordningen). Datum Ort 2004-09-28 Stockholm Silja Jundin Tommy Bucht 12

Centralskolan Utbildningsinspektion i Centralskolan UTBILDNINGSINSPEKTIONENS SYFTE Skolverkets utbildningsinspektion skall bidra till kvalitetsförbättring genom att bedöma hur verksamheterna arbetar i riktning mot de nationella målen för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, barn- och ungdomsutbildning och vuxenutbildning. En väsentlig del i inspektionen är att granska kvalitetsarbetet och förmågan att utveckla den egna verksamheten. Inspektionens inriktning Inspektionsutredningen har inriktats mot sju områden. De är särskilt väsentliga för att säkra att alla barn, elever och vuxenstuderande får den omsorg och utbildning som de har rätt till enligt nationella bestämmelser. De sju områdena, som granskats utifrån flera olika aspekter och frågeställningar, är: Resultaten: 1. Normer och värden 2. Kunskaper Verksamheten: 3. Arbetsmiljö och delaktighet 4. Pedagogisk verksamhet och undervisning 5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Förutsättningarna: 6. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning 7. Resurser I denna rapport behandlas i första hand förhållanden som avviker positivt eller negativt från vad som förväntas i fråga om utbildningskvaliteten enligt de nationella bestämmelserna. Några aspekter behandlas dock i alla aktuella verksamheter, nämligen kvalitetsarbetet, rektorsfunktionen, personalens kompetens, läromedel och utrustning, likvärdiga möjligheter vid funktionsnedsättning, stödinsatser, arbetet med övergripande hälsomål i läroplanerna, bedömning av lärandet och betygssättningen. En helhetsbedömning och motiveringar till bedömningarna görs inom varje granskningsområde. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån läroplaner och författningar i övrigt. Inspektörernas sakkunskap och erfarenheter av jämförbara verksamheter är också betydelsefulla. Analyserna av den insamlade informationen syftar till att klargöra om de lokala lösningarna och systemen fungerar väl. Rapporten avslutas med en sammanfattande bedömning som utgör underlag för Skolverkets beslut angående förbättrings- och kritikområden. 1

Centralskolan SKOLVERKET Beskrivning av skolan/rektorsområdet Centralskolan Antal barn/elever/studerande Grundskola 256 Utbildningen vid skolan omfattar årskurs 7 till 9. Det finns två särskoleelever på skolan som har särskolans rektor som rektor. Enligt skolans kvalitetsredovisning för 2003 finns profilklasser i kultur, teknik/data och idrott. Skolans pedagogiska personal arbetar i fyra arbetslag. Skolan är fyrparallellig. Enligt kommunens egen statistik för 2003 finns 21,9 årsarbetande lärare på skolan. Skolan tillhör distrikt Häverö Väddö och deltar i försök med undervisning utan timplan. Genomförandet av inspektionen i Centralskolan Skolverket sände den 17 november skriftlig information till kommunen om att verksamheten skulle inspekteras och om inspektionens syfte och genomförande. Inspektörsteamet med ansvar för inspektionen i Centralskolan har bestått av undervisningsråden Tommy Bucht och Mats Peterson. Besök i Centralskolan genomfördes den 22 och 26 mars 2004. Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Skolverket följer därefter upp eventuella krav på åtgärder som riktas till huvudmannen och vilka effekter i övrigt som utbildningsinspektionen leder till. Tidpunkter för uppföljningen framgår av Skolverkets beslut. Underlag Underlaget till denna rapport består av dels dokument från kommunen och Centralskolan, dels den information som samlats in vid observationer, intervjuer och samtal under besöket. Rapporten grundar sig också på annan information om kommunen och skolan som finns i Skolverkets nationella uppföljningssystem eller finns publicerat på annat sätt. I Centralskolan genomfördes formella intervjuer med rektorn, lärare, elevvårdspersonal, föräldrar och elever. Lektioner besöktes. Under besöket fördes också informella samtal med personal och elever. 2

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Norrtälje kommun Centralskolan Bedömning 1. Normer och värden Enligt skollagen skall utbildningen för barn och ungdom främja deras utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. I läroplanerna framhålls att barnen och eleverna skall utveckla förståelse och respekt för alla människors lika värde. Skolan skall sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet. Eleverna skall också utveckla sin förmåga att göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden. Eleverna skall kunna ta ett allt större ansvar för det egna arbetet och för miljön. Inom detta granskningsområde behandlas resultaten av arbetet för att främja vårt samhälles demokratiska värderingar och för att utveckla normer och värden enligt läroplanernas mål. I Centralskolans kvalitetsredovisning för 2003 finns mål avseende trygg miljö. Rektorn skattar resultatet som inte helt tillfredställande. Vid inspektionsbesöket är dock samtliga intervjuade ense om att skolan i allmänhet är trygg. Kränkningar och skadegörelse inträffar liksom klotter och användande av ett grovt språk, men samtliga intervjuade är ense om att skolledning och skola agerar för att råda bot på detta. Skolan har även problem med heltidsskolkande elever som skolans personal i vissa falla hanterar olika. Inspektörsteamet har vid inspektionen uppfattat att de flesta elever visar lust att lära, vill vara med och påverka undervisningen, hjälper varandra och visar respekt för varandra på lektionerna. Exempel på motsatsen finns också. De formella råden med elevrådet som exempel uppges fungera bra och eleverna anser att de har möjlighet till inflytande. I kvalitetsredovisningen för 2003 anges att resultatet är bra/mycket bra när det gäller elevinflytande i det pedagogiska arbetet och elevernas möjligheter till ökade befogenheter och ansvarstagande för sitt lärande och sin skolsituation. Inspektionen visar visserligen att alla elever har inflytande via de formella råden, men omfattningen på elevinflytandet i undervisningen varierar mellan arbetslag och lärare. Inspektionen visar trots detta att alla elever i något avseende har inflytande på undervisningen, exempelvis inför temaarbeten. Sammanfattningsvis visar inspektionen att skolans resultat avseende normer och värden är bra i vissa avseenden och acceptabelt i andra. Skolans arbete med elevrådet och dess inflytande är bra. Förbättringsområden är dock att ytterligare stärka resultatet avseende elevernas normer och värden enligt ovan liksom elevinflytandet i undervisningen generellt. 3

Centralskolan SKOLVERKET 2. Kunskaper Utbildningen skall ge kunskaper i vid mening, såväl fakta och förståelse som färdigheter och förmåga att exempelvis utvärdera sitt eget lärande och att arbeta självständigt. Skolan skall sträva efter att varje elev tillägnar sig kunskaper inom utbildningens ämnesområden och kurser men även utvecklar en tillit till sin egen förmåga och en nyfikenhet och lust att lära. Målen för lärandet anges närmare i de nationella läroplanerna och i kursplanerna. Inom detta område granskas resultaten av det pedagogiska arbetet. I Centralskolans kvalitetsredovisning för 2003 finns mål avseende fler godkända betyg i basämnena. Inspektionen visar att skolan arbetar konkret med detta. Resultatet för årskurs 9 år 2003 är att 87 procent av eleverna når målen i engelska, 86 procent i matematik och 88 procent i svenska. Nationella proven i årskurs 9 visar på liknande resultat. Knappt 82 procent av eleverna i årskurs 9 år 2003 var behöriga att söka till nationella program. Enligt samtliga intervjuade erhåller eleverna stöd i dessa ämnen om de riskerar att inte nå målen. Enligt kvalitetsredovisningen för 2003 nås målen bra avseende LUS (läsutvecklingsschema), vilket dokumentationen bekräftar. Rektor berättar att det senaste resultatet är ännu bättre och att hon ska återrapportera resultatet till personalen. Enligt SALSA 1 är skolans resultat sämre än det förväntade men har förbättrats under de senaste tre åren. Andelen elever som uppnått målen i alla ämnen i årskurs 9 var år 2003 ca 60 procent. Enligt rektorn visare senare mätningar att betydligt större andel elever når målen i alla ämnen. Särskilt stöd ges i viss mån i andra ämnen än svenska, matematik och engelska. Enligt rektorn arbetar arbetslagen med stöd även i dessa ämnen. Skolans personal uppger att skolans elever lyckas väl på Rodengymnasiet trots att betygen i Centralskolan inte alltid är så goda. Rektorn följer betygsutvecklingen på Rodengymnasiet för gamla Centralskoleelever. Föräldrar och elever upplever att eleverna lär sig mycket, att de ges stöd och att de får reda på kunskapsutvecklingen i alla ämnen i samband med utvecklingssamtalen. Inspektionen visar att det varierar mellan lärare och ämnen hur pass mycket eleverna får kännedom om målen för utbildningen i förväg. Lärarna uppger att eleverna på något sätt alltid får reda på målen för utbildningen. En del elever uppger att de inte får reda på målen i vissa ämnen medan andra uppger att de får det. I samband med att eleverna arbetar med teman upplever de att de får mer information om vad som förväntas av dem. Sammanfattningsvis visar inspektionen att resultatet avseende kunskaper är acceptabelt. Bra är att resultaten under senare tid har förbättrats. Skolan bör 1 För att få en mer nyanserad bild av skolors betygsresultat än enbart genom att tillhandahålla de faktiska betygsresultaten som skolor uppnår, har Skolverket utvecklat Skolverkets Arbetsverktyg för Lokala SambandsAnalyser - Salsa. Verktyget jämför i en statistisk modell kommuners och skolors faktiska betygsresultat avseende "andel elever som uppnått målen" respektive "genomsnittligt meritvärde" med ett modellberäknat värde. I denna beräkning tas hänsyn till bakgrundsfaktorer som föräldrars utbildningsnivå, andel elever med utländsk bakgrund och fördelning pojkar/flickor i kommuner och skolor. 4

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Norrtälje kommun Centralskolan dock sträva efter att förbättra resultaten ytterligare. Vad gäller elevernas kännedom om målen för utbildningen bör detta förstärkas. Inspektörsteamet vill speciellt lyfta det positiva i att rektorn följer före detta elevers utveckling på Rodengymnasiet för att på det viset skapa möjlighet till analys av skolans eget stödarbete. 3. Arbetsmiljö och delaktighet Enligt skollagen skall verksamheten i skolan vara utformad i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar där skall främja aktning för varje människas egenvärde, respekt för vår gemensamma miljö samt jämställdhet mellan könen. Särskilt skall den som verkar inom skolan aktivt motverka alla former av kränkande behandling. All personal skall samverka med elever och föräldrar i arbetet för att forma en god miljö fysiskt och psykosocialt - för utveckling och lärande. Granskningen gäller hur man i verksamheten arbetar för en god miljö och för att förebygga kränkningar och ge möjlighet till delaktighet och samverkan. I kvalitetsredovisningen för 2003 har skolan identifierat en svaghet i svårigheter i att hantera kränkningar, hot och våld. Inspektionen visar att vissa kränkningar sker men inspektörsteamets bedömning är ändå att skolan agerar kraftfullt när något inträffar. Skriftliga ordningsregler och förhållningssätt finns på skolnivå som är kända. Dessa har diskuterats av personal och i enhetsråd med föräldraoch elevrepresentanter. Visst förebyggande arbete finns också, till exempel genom teaterföreställningar, inbjudna föreläsare, kill- och tjej-grupper med samtal om värdegrund och diskussioner på klassnivå. Diskussionerna på klassnivå varierar dock i omfattning och hur de görs mellan lärare. Det finns ett handlingsprogram mot kränkande behandling, vilket är bra. Det är oklart om planen avser enbart mobbning, trots att kränkning nämns på ett ställe. Vidare är planen otydlig avseende vuxen elevperspektivet liksom om föräldrarna kommer in först sent i processen vid en eventuell kränkning. Lärarna uppger att planen är känd och att man arbetat med den i hela lärarkollegiet. En del elever uppger att de inte känner till planen. När det gäller elevernas inflytande konstaterades under rubriken Normer och värden att arbetet med elevråd och klassråd upplevs som positivt och de flesta eleverna tar råden på allvar. Inspektörsteamet ser positivt på det faktum att elever och föräldrar deltar i vissa arbetslagsträffar inför enhetsråden. Det finns ett förbättringsområde när det gäller det informella elevinflytandet i undervisningen eftersom det varierar mellan lärare och ämnen. Ingen nämnvärd diskussion i detta avseende sker på skolan och inte heller inom arbetslagen. I allmänhet styr varje lärare detta själv. Föräldrasamarbetet upplevs som positivt av föräldrarna. I kvalitetsredovisningen för 2003 har skolan dock identifierat en svaghet i bristande föräldraengagemang. Föräldramöten förekommer inte för föräldrar i två arbetslag enligt lärarna och föräldrarna. Enligt rektorn beror det på att de möten som inbjudits till inte besöks av föräldrarna. Skolan försöker enligt rektorn öka föräldrarnas engagemang, bland annat genom att de har möjlighet att delta i vissa arbetslagsmöten. 5

Centralskolan SKOLVERKET Sammanfattningsvis visar inspektionen att arbetet med arbetsmiljö och delaktighet i vissa delar är bra och i andra delar behöver utvecklas. Mycket positivt är skolans snabba agerande vid eventuella kränkningar och elevers och föräldrars möjlighet till inflytande via formella råd. När det gäller elevernas inflytande i undervisningen finns ett förbättringsområde för att stärka detta. Vidare bör programmet mot kränkanden behandling utvecklas ytterligare enligt ovan. Det förebyggandet arbetet på klassnivå bör samordnas och stärkas. Trots att skolan arbetar med föräldrainflytande finns det skäl att ytterligare analysera vad det bristande intresset beror på och eventuellt vidta ytterligare åtgärder. 4. Pedagogisk verksamhet och undervisning Arbetet för att nå de nationella målen för utveckling och lärande skall främst utformas av eleverna och personalen. Skolan skall samverka med hemmen. Läroplanerna, andra statliga förordningar och kursplanerna ger riktlinjer för arbetet. Det finns bestämmelser om timplaner och ämnes- och kursstruktur, riktlinjer för stödinsatser, för betygssättning och utvecklingssamtal, för utbildning på arbetsplatser, en garanterad undervisningstid etc. Målen i kursplanerna ger dessutom vägledning för arbetssätten genom att beskriva vilka kunskaper, färdigheter och övrig utveckling barnen och ungdomarna skall nå. Granskningen riktas mot hur man arbetar för att nå målen och hur man anpassar arbetet till olika behov. På skolan finns fyra arbetslag. Samarbetet mellan dessa arbetslag upplevs av så gott som alla lärare som mycket litet. Visserligen träffas man på arbetsplatsträffar, men i allmänhet är det inte pedagogiska diskussioner som hålls utan det ges information från rektorn. Rektorn har dock initierat arbetslagsöverskridande diskussioner avseende elevvård. I arbetslaget, men framförallt mellan lärarna sker den pedagogiska diskussionen. Enligt samtliga lärare är det omfattande pedagogiska diskussioner mellan lärarna men på ett ostrukturerat och spontant sätt. Alla lärare är tydliga med att de arbetar med de nationella kursplanerna och diskuterar hur målen ska kunna nås för eleverna även om de nationella kursplanerna inte har bearbetats. Kommunen anordnar ämnesvisa konferenser där skolans lärare deltar för att diskutera betygsättning. Lärarna uppger att det är bra att dessa finns men att kvalitén på diskussionerna kan variera. Utvärdering av undervisning sker enligt lärarna alltid på något sätt, till exempel i samband med teman eller i slutet av terminen i vissa ämnen. Det varierar dock från lärare till lärare hur det går till, när det sker och hur pass mycket eleverna är inblandade i detta. I samband med utvecklingssamtalen sker dock alltid någon form av utvärdering. Eleverna uttrycker att de i allmänhet är mycket nöjda med sina lärare och undervisningen. Under 2004 vidareutvecklades skolans verksamhet med barn i behov av särskilt stöd genom att en grupp bestående av rektorn, specialpedagog, resursassisten och skolvärdinna inrättades. Gruppen träffas en gång i veckan och bistår pedagogerna och arbetslagen när det gäller elevvårdsarbetet. Det finns skriftliga rutiner för att identifiera elever i behov av särskilt stöd. Alla intervjuade är ense om att alla elever i behov av särskilt stöd identifieras, att de ges stöd som nedtecknas i åtgärdsprogram. I något fall uppges dock att åtgärdsprogram borde finnas. Åtgärdsprogrammen, liksom de individuella utvecklingsplanerna, följs upp. 6

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Norrtälje kommun Centralskolan Föräldrar och elever är nöjda med det stöd som ges från skolan. Stödet i andra ämnen än svenska, matematik och engelska är inte prioriterat men flera lärare exemplifierar med att specialläraren även ger stöd i andra ämnen, exempelvis i SO. Rektorn uppger att det finns schemalagd läxhjälp, inte bara i svenska, engelska och matematik. Även andra exempel ges. Rektorn berättar vidare att man försöker få vissa elever att gå på ferieskola men att det är ytterst sällan någon elev deltar i denna. Skolan har försökt få resurser till en egen ferieskola men nekats av förvaltningen. Många lärare uttrycker frustration över resursteamet. Man får handledning av teamets specialister men ser ett behov i att specialister också möter den enskilda eleven. Man tycker sig inte alltid ha kompetens för detta. Sammanfattningsvis visar inspektionen att skolans arbete med pedagogisk verksamhet och undervisning är bra i vissa delar, till exempel avseende utvecklingssamtal, identifieringen av elever i behov av särskilt stöd och det utökade arbetet avseende elevstöd. Det finns dock förbättringsområden. En samordning och utveckling av stödet i andra ämnen än svenska, matematik och engelska bör ske. Samordningen och analysen av lärarnas utvärdering av undervisningen bör utvecklas. Skolan bör vidare kontrollera att alla elever som ges särskilt stöd har åtgärdsprogram. 5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Kommunerna har ett övergripande ansvar för förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen och skolan på lokal nivå. Kommunerna är också huvudmän för de flesta verksamheterna. Läroplanerna lägger tydliga ansvarsområden på rektor och personal för skolornas inre organisation och arbete. Sammantaget har dessa skyldighet att se till att rätten till utbildning och till att nå nationella mål tillgodoses. Frågor som behandlas vid inspektionen är exempelvis om verksamheten har en ledning enligt de nationella bestämmelserna, hur denna fungerar i praktiken och om det finns system för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen samt värna enskildas rättsäkerhet. Samtlig personal uppger att rektorn är förtrogen med skolans verksamhet så till vida att rektorn känner till elevvårdsärenden, genomför viss utvärdering av arbetslagens verksamhet, genomför arbetsplatsträffar och deltar i vissa arbetslagsmöten. Speciellt lyfts rektors förtrogenhet avseende elevvårdsärenden upp som något positivt. När det gäller den pedagogiska ledningen av verksamheten uppger rektorn att hon lägger stort ansvar på de olika arbetslagen. Inspektionen visar att det i viss mån saknas ledning och samordning av den pedagogiska verksamheten trots att rektorn i vissa avseende leder denna, till exempel avseende utvecklingssamtal, åtgärdsprogram och inrättande av en ny elevvårdsgrupp. Enligt lärarna har de många gånger inte kännedom om hur de andra arbetslagen arbetar. Lärarna uppger vidare att man har bra kommunikation med rektor och att hon lyssnar på förslag och många gånger ställer sig bakom dessa. Rektorn uppger att hon uppmärksammat att vissa delar av den pedagogiska verksamheten inte samordnas nämnvärt. Hon har därför planerat en konferens i april med bland annat diskussion kring detta och presentation av ett kompetensutvecklingsprogram som ska genomföras under veckorna 24, 25 och 33. 7

Centralskolan SKOLVERKET Styrande dokument för verksamheten är enligt rektorn framförallt rektors ledningsdeklaration och distriktets verksamhetsplan. All personal har även fått förvaltningens verksamhetsplan. Kvalitetsredovisning finns för skolan som följer den kommunala mallen med resultat, analys av resultat och förslag till åtgärder. Föräldrar och elever känner inte till den. Rektorn uppger dock att den är presenterad på enhetsråd och elevråd. På fråga huruvida distriktschef eller förvaltningschef lämnat respons på skolans resultat är svaret nej. Viss diskussion sker kring resultat men det handlar inte om analys av några resultat. Enligt rektorn återrapportera hon vissa delegationsbeslut till nämnden. Ingen har efterfrågat beslut. I kvalitetsredovisningen för 2003 skrivs att förvaltningen skickar ut en arbetsmiljöenkät och en föräldra- och personalenkät som analyseras på enhetsnivå. Vidare uppges att utvärderingar sker terminsvis och vid årliga utvärderingsdagar. Utvecklingssamtal hålls med all personal. Att så sker bekräftas av inspektionen. Vidare har rektorn genomfört ett antal studier/utvärderingar av skolans verksamhet i samband med pågående rektorsutbildning samt en noggrann utvärdering inom ramen för Växtkraft mål 3-arbetet. När det gäller uppföljningar och utvärderingar avseende det pedagogiska arbetet innehåller arbetslagens utvärderingar i viss mån pedagogiska aspekter, liksom medarbetarsamtalen men inte på ett tydligt sätt där analys sker. Någon tydlig återrapportering och gemensam diskussion med anledning av dessa uppföljningar uppfattar inspektörsteamet inte ha skett även om det sägs ske i samband med planeringsdagar för all personal. Däremot återrapporteras tydligt resultat avseende LUS och nationella prov. Skolan har enligt alla intervjuade problem med heltidsskolkande elever som finns i korridorerna under lektionstid. Skolan har en plan med rutiner för att hantera detta problem. Rektorn uppger att skolan från och med vecka 13 får en extra resurs/personal som ska arbeta med att få in elever på lektionerna. Enligt elever och en del personal hanterar personalen på skolan detta olika. Eleverna upplever en stor orättvisa i detta avseende eftersom man upplever att viss personal inte bryr sig så mycket medan andra gör det. Man upplever vidare att eleverna behandlas olika och man är delvis tveksam om vilka regler som gäller. Sammanfattningsvis visar inspektionen att skolans styrning, ledning och kvalitetsarbete i vissa delar är bra, till exempel när det gäller rektors förtrogenhet och att verksamheten utvecklas till elevernas bästa. Däremot finns det tydliga förbättringsområden avseende systematik i uppföljning och utvärdering av den pedagogiska verksamheten, till exempel vad gäller lärares och arbetslags olika arbetssätt avseende elevinflytande och utvärdering av lärande. Vidare bör en allmän samordning av den pedagogiska verksamheten på skolan ske och personal på skolan agera på ett gemensamt sätt i de delar som avser skolkande elever. 8

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Norrtälje kommun Centralskolan 6. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning Lika tillgång till utbildning, oberoende av kön, geografisk hemvist samt sociala och ekonomiska förhållanden, är en grundprincip för det offentliga skolväsendet. Barnoch ungdomsutbildningen omfattar förskoleklassen, grundskolan, den obligatoriska särskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Det skall finnas lika möjligheter till utbildning för barn och ungdomar med olika funktionsnedsättningar och möjligheter till utbildning i särskilda utbildningsformer. Inom skolformerna skall det också finnas olika möjligheter för eleverna att individuellt göra val av ämnen, program, inriktningar och kurser. En skola kan, enligt skollagen, profilera sig för att tillgodose olika elevers behov eller öka elevernas motivation för lärande. Granskningen gäller om det finns tillgång till utbildning i den omfattning och med den valfrihet som anges i de statliga bestämmelserna. Även informationen om möjligheter till olika val av fördjupning, kurser, skolor och utbildningsvägar behandlas. Skriftlig information finns om de olika profilerna som skickas ut till hemmen innan val ska ske. Ingen elev har nekats tillträde till det val som önskas. Inspektörsteamet har fått signaler om att informationen inte är tillräckligt tydligt i detta avseende. Inte heller när det gäller det faktum att varje elev ska skriva en egen motivering i samband med valet. Enligt rektorn kombineras den skriftliga delen med en intervju och har eleven av olika skäl inte möjlighet att lämna en skriftlig motivering innebär inte det att eleven utestängs från utbildningen. Skolan erbjuder modersmålsundervisning och svenska som andraspråk. Enligt rektorn har de som erbjudits tackat nej. Visst stöd ges ändå till några elever. Eleverna uppfattar inte alltid att de har erbjudits modersmålsundervisning. Skolan erbjuder elevens val i form av fördjupningar inom skolans olika profiler samt möjlighet till fördjupning och breddning inom olika ämnen under pågående läsår. Enligt lärarna har eleverna möjlighet att få hjälp i de ämnen de fördjupar sig i. Det råder viss förvirring hos elever och också personal på skolan om hur elevens val erbjuds. Alla är dock överens om att elevens val finns och att det innebär fördjupning eller breddning i flera ämnen. Skolan har inget samarbete med avlämnade skolor om antalet timmar som erbjuds som elevens val. Enligt rektorn erbjuds inte så många timmar på Centralskolan så att det kan täcka det totala antalet enligt den nationella timplanen. Skolan deltar i försök med undervisning utan timplan, men enligt intervjuerna är i realiteten all undervisningstid schemalagd per ämne. Under rubrikerna Normer och värden samt Styrning, ledning och kvalitetsarbete framgår att skolan har problem med heltidsskolkande elever som finns i korridorerna under lektionstid. Detta är ett problem med tanke på elevernas rätt till utbildning. Eftersom problemet uppges vara relativt omfattande är det något skolan måste arbeta ännu aktivare med. Skolan har för närvarande en elev med funktionshinder. Lokalerna är anpassade efter detta. En resursassistent finns knuten till den klass eleven tillhör. Sammanfattningsvis visar inspektionen att tillgången till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning är bra. Informationen till elever, föräldrar och personal avseende modersmålsundervisning, svenska som andraspråk och elevens 9

Centralskolan SKOLVERKET val bör dock förtydligas, liksom vilka rutiner som gäller inför mottagandet i de olika profilklasserna. Skolans arbete med elever som skolkar och på så vis går miste om undervisning är vidare ett område för utveckling. 7. Resurser Huvudmannen och skolans ledning beslutar hur och med vilka resurser utbildningen skall genomföras för att de lärande skall nå de nationella målen för utbildningen. I skollagen finns dock bestämmelser om några viktiga förutsättningar för att säkra kvaliteten i utbildningen. Dessa avser främst krav på personalens kompetens, tillgång till ändamålsenliga lokaler, läromedel och annan utrustning som behövs för en tidsenlig utbildning. Även principerna för resursfördelningen aktualiseras vid inspektionen. Enligt kvalitetsredovisningen för 2003 uppges att det är svårt att rekrytera personal med utbildning avsedd för den undervisning de ska bedriva. Av redovisningen framgår vidare att det saknas sådana lärare inom matematik/naturorienterade ämnen, språk, idrott och trä- och metallslöjd. Skolan tar enligt rektorn emot lärarstuderande för att stimulera rekrytering på sikt och för att få mer personal i undervisningen. Rektorn uppger vidare att hon till vecka 13 rekryterat en resurslärare med behörighet i svenska, SO och engelska och att skolan precis fått en behörig matematik/no-lärare på långtidsvikariat. Rekryteringsförsök pågår ständigt enligt rektorn. Den personal som inte har formell utbildning har enligt rektorn stor erfarenhet av undervisning och fungerar alldeles utmärkt på skolan. Eleverna uppger i intervjuerna att lärarna är bra och att man lär sig mycket. Enligt samtliga intervjuade är tillgången på kompetensutveckling god. Kompetensutvecklingsbehov har identifierats i Växtkraft, mål-3-arbetet. Varje medarbetare har en individuell kompetensutvecklingsplan enligt kvalitetsredovisningen för 2003. Skolan är nyligen totalrenoverad och har ny utrustning. De intervjuade är i allmänhet nöjda med lokalerna, läromedel och utrustning på skolan. Kommunens datasupport fungerar dock mycket dåligt. Rektorn är kritisk till kommunens resursfördelningssystem avseende resurser för särskilt stöd. Enligt dem tas inga hänsyn till vilka sociala bakgrundsfaktorer enheterna har utan resurser fördelas per elev. Skolan arbetar trots detta med en tydlig prioritering avseende elever i behov av särskilt stöd. Sammanfattningsvis visar inspektionen att skolans resurser är bra men att man behöver arbeta vidare med rekryteringen av personal med utbildning för den undervisning de ska bedriva. Sammanfattande bedömning Inspektörerna bedömer att verksamheten i Centralskolan övergripande är av förhållandevis god kvalitet. Verksamheten är bra i flera avseenden, till exempel arbetet med elevrådet, att kunskapsresultaten förbättrats, agerandet vid eventuella kränkningar, rektorns förtrogenhet och skolans resurser. 10

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Norrtälje kommun Centralskolan Det finns dock behov av förbättringsinsatser inom följande områden: - resultatet avseende elevernas normer och värden, - elevinflytandet i undervisningen, - utveckling av kunskapsresultaten, - elevernas kännedom om målen för utbildningen, - programmet mot kränkanden behandling, - det förebyggandet arbetet mot kränkande behandling på klassnivå, - det bristande föräldraintresset, - stödet i andra ämnen än svenska, matematik och engelska liksom, - lärarnas utvärdering av undervisningen, - användandet av åtgärdsprogram, - uppföljning, utvärdering och samordning av den pedagogiska verksamheten, - informationen avseende modersmålsundervisning, svenska som andraspråk, elevens val, rutinerna inför mottagandet i de olika profilklasserna, - rekrytering av personal samt - att skolans personal agerar på ett gemensamt sätt vid skolk. Datum Ort 2004-09-28 Stockholm Mats Peterson Tommy Bucht 11

Drottningdals skola Utbildningsinspektion i Drottningdals skola UTBILDNINGSINSPEKTIONENS SYFTE Skolverkets utbildningsinspektion skall bidra till kvalitetsförbättring genom att bedöma hur verksamheterna arbetar i riktning mot de nationella målen för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, barn- och ungdomsutbildning och vuxenutbildning. En väsentlig del i inspektionen är att granska kvalitetsarbetet och förmågan att utveckla den egna verksamheten. Inspektionens inriktning Inspektionsutredningen har inriktats mot sju områden. De är särskilt väsentliga för att säkra att alla barn, elever och vuxenstuderande får den omsorg och utbildning som de har rätt till enligt nationella bestämmelser. De sju områdena, som granskats utifrån flera olika aspekter och frågeställningar, är: Resultaten: 1. Normer och värden 2. Kunskaper Verksamheten: 3. Arbetsmiljö och delaktighet 4. Pedagogisk verksamhet och undervisning 5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Förutsättningarna: 6. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning 7. Resurser I denna rapport behandlas i första hand förhållanden som avviker positivt eller negativt från vad som förväntas i fråga om utbildningskvaliteten enligt de nationella bestämmelserna. Några aspekter behandlas dock i alla aktuella verksamheter, nämligen kvalitetsarbetet, rektorsfunktionen, personalens kompetens, läromedel och utrustning, likvärdiga möjligheter vid funktionsnedsättning, stödinsatser, arbetet med övergripande hälsomål i läroplanerna, bedömning av lärandet och betygssättningen. En helhetsbedömning och motiveringar till bedömningarna görs inom varje granskningsområde. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån läroplaner och författningar i övrigt. Inspektörernas sakkunskap och erfarenheter av jämförbara verksamheter är också betydelsefulla. Analyserna av den insamlade informationen syftar till att klargöra om de lokala lösningarna och systemen fungerar väl. Rapporten avslutas med en sammanfattande bedömning som utgör underlag för Skolverkets beslut angående förbättrings- och kritikområden. 1

Drottningdals skola SKOLVERKET Beskrivning av skolan/rektorsområdet Drottningdals skola Antal barn/elever/studerande Grundskola 88 Förskoleklass 6 Drottningdalsenheten, som tillhör Norrtälje distrikt 2, omfattar Drottningdals skola med förskoleklass och årskurserna 1 6 samt ett fritidshem, familjedaghem och öppen förskola. Inspektionen genomfördes med inriktning på förskoleklass och grundskola. I Drottningdalsenheten finns tre arbetslag; ett för fritidshemmet, ett för förskoleklassen och grundskolan samt ett för köket. Skolans elever och pedagogiska personal arbetade tidigare i två arbetslag, men är sedan april 2004 organiserade i ett arbetslag. Utbildningen bedrivs åldersintegrerat. Barn och elever är vid inspektionsbesöket fördelade på följande fem grupperingar: förskoleklassen och årskurs 1, årskurs 2-3, 3-4, 4-6 samt 5-6. Enligt skolans egen statistik för 2003 finns 0,75 årsarbetare i förskoleklassen och 6,5 årsarbetare i grundskolan. Skolans två byggnader är från år 1902 respektive år 1960. En tillbyggnad gjordes år 1960 samt en större renovering av kök och ommålning av vissa lokaler år 2004. Flertalet elever har lång skolväg och åker skolskjuts. Skolan ingår i försök med undervisning utan timplan samt i kommunens försöksverksamhet med lokala styrelser med föräldramajoritet. Skolan har en profil som hälsofrämjande enhet. Genomförandet av inspektionen i Drottningdals skola Skolverket sände den 17 november 2003 skriftlig information till kommunen om att verksamheten skulle inspekteras och om inspektionens syfte och genomförande. Inspektörsteamet med ansvar för inspektionen i Drottningdals skola har bestått av undervisningsråden Mariette Dennholt och Pia-Lotta Fellke. Besök i Drottningdals skola genomfördes den 13 maj 2004. Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Skolverket följer därefter upp eventuella krav på åtgärder som riktas till huvudmannen och vilka effekter i övrigt som utbildningsinspektionen leder till. Tidpunkter för uppföljningen framgår av Skolverkets beslut. Underlag Underlaget till denna rapport består av dels dokument från kommunen och Drottningdals skola, dels den information som samlats in vid observationer, intervjuer och samtal under besöket. Rapporten grundar sig också på annan 2

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Norrtälje kommun Drottningdals skola information om kommunen och skolan som finns i Skolverkets nationella uppföljningssystem eller finns publicerat på annat sätt. I Drottningdals skola genomfördes formella intervjuer med rektor, större delen av personalen och med ett urval av elever och föräldrar. Även skolans elevråd intervjuades. Lektioner i samtliga årskurser besöktes. Under besöket fördes också samtal med andra elever och med annan personal än den formellt intervjuade. Nämns inte förskoleklassen specifikt i rapporten gäller beskrivna förhållanden även denna verksamhet. 1. Normer och värden Bedömning Enligt skollagen skall utbildningen för barn och ungdom främja deras utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. I läroplanerna framhålls att barnen och eleverna skall utveckla förståelse och respekt för alla människors lika värde. Skolan skall sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet. Eleverna skall också utveckla sin förmåga att göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden. Eleverna skall kunna ta ett allt större ansvar för det egna arbetet och för miljön. Inom detta granskningsområde behandlas resultaten av arbetet för att främja vårt samhälles demokratiska värderingar och för att utveckla normer och värden enligt läroplanernas mål. Eleverna i Drottningdals skola uttrycker att det är viktigt att kunna påverka och göra sin stämma hörd. Skolans formella samverkansorgan i form av klassråd och elevråd är väl fungerande. I skolan finns olika ansvarsområden där eleverna tränas i att ta ansvar för sin miljö. Intervjuade elever och föräldrar uttrycker att eleverna är bra på att ta ansvar för sin utbildning. När det gäller inflytande över det egna lärandet har dock inspektionen visat att eleverna har ett visst inflytande över sin utbildning, bland annat inom ramen för eget arbete samt teman där eleverna får välja fördjupningar och göra egen planering. I övrigt är inflytandet generellt sett lågt. Flertalet elever uttrycker att de sällan är delaktiga i undervisningens innehåll eller arbetssätt. Inspektörerna bedömer att graden av inflytande varierar beroende på vilken lärare eleverna har och att det saknas en gemensam strategi för arbetet med elevinflytande. I Drottningdals skolas kvalitetsredovisning för 2003 uppges resultatet avseende trygg arbetsmiljö, arbetsro och reda samt respekt för andra människor och den gemensamma miljön vara mycket bra. Inspektörerna observerade vid besöket barn och elever som visar lust att lära samt omtanke och hjälpsamhet gentemot varandra. Eleverna uppger vid inspektionen att det är roligt att gå till skolan, att de trivs och är trygga. Även intervjuade föräldrar beskriver skolmiljön som trivsam, harmonisk och trygg både fysiskt och psykosocialt. Samtliga grupper vittnar dock om att det tidigare varit stökigare på skolan och uppger även att en lång period med många lärarbyten 3

Drottningdals skola SKOLVERKET inverkat negativt. Vid inspektionen framkommer att klimatet på skolan har förbättrats och att skolan kommit till rätta med detta genom ett aktivt arbete med normer och värden, vilket beskrivs under avsnitt Arbetsmiljö och delaktighet. Eleverna uppger att det alltid finns någon vuxen i skolan att vända sig till och samtliga intervjugrupper uppger att skolans personal agerar fort i uppkomna situationer. I skolans kvalitetsredovisning värderas arbetet mot kränkande behandling som mycket bra. Enligt elever och föräldrar är mobbning och annan kränkande behandling inte något problem i skolan. Lärarna och rektor uppger att det numera förekommer i mycket liten utsträckning, som t.ex. utanförskap. Skolan vidtar alltid åtgärder i enlighet med skolans handlingsprogram mot kränkande behandling. Sammanfattningsvis bedömer Skolverkets inspektörer att skolans resultat avseende normer och värden sammantaget är bra. De formella samverkansorganen fungerar på ett föredömligt sätt. Ett förbättringsområde för skolan är dock att stärka elevernas ansvar för och inflytande över det egna lärandet. 2. Kunskaper Utbildningen skall ge kunskaper i vid mening, såväl fakta och förståelse som färdigheter och förmåga att exempelvis utvärdera sitt eget lärande och att arbeta självständigt. Skolan skall sträva efter att varje elev tillägnar sig kunskaper inom utbildningens ämnesområden och kurser men även utvecklar en tillit till sin egen förmåga och en nyfikenhet och lust att lära. Målen för lärandet anges närmare i de nationella läroplanerna och i kursplanerna. Inom detta område granskas resultaten av det pedagogiska arbetet. I Drottningdals skola finns bearbetningar av de nationella kursplanerna. De äldre eleverna uppger vid intervjuer att de sedan en tid tillbaka har viss kunskap om målen i olika ämnen. Enligt dem har lärarna i olika grad och omfattning börjat informera om och tydliggöra de nationella målen för de olika ämnena. Yngre elever saknar dock kännedom om målen. Skolan har ett väl utvecklat system för dokumentation av elevernas kunskapsutveckling i svenska, engelska och matematik genom diagnoser, nationella prov och individuella utvecklingsplaner (IUP). Skolan arbetar även aktivt med dokumentation av elevernas läsutveckling i s.k. läsutvecklingsscheman (LUS) 1. I övriga ämnen finns inte motsvarande systematiska dokumentation av kunskapsutvecklingen. Skolans sammanställning av de nationella ämnesprovens resultat 2003 för årskurs 5 visar att av pojkarna uppnådde 58 procent målen i svenska samt 83 procent i engelska och matematik. Resultatet för flickorna visar att alla uppnådde målen i samtliga ämnen. Skolan har analyserat resultaten avseende pojkarnas måluppfyllelse och vidtagit åtgärder för att ge berörda elever bättre förutsättningar att nå målen. De elever som är i behov av särskilt stöd erhåller detta och åtgärdsprogram upprättas. 1 LUS är ett kvalitativt bedömningsinstrument där individens läsförmåga relateras till en utvecklingspsykologisk beskrivning av läsutvecklingen och används från förskoleklassen upp t o m årskurs 9. 4

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Norrtälje kommun Drottningdals skola Vid utvecklingssamtalen diskuteras elevernas resultat och utveckling, både kunskapsmässigt och socialt. Föräldrar och elever är nöjda med utvecklingssamtalen. Enligt föräldrarnas uppfattning rör samtalen ett flertal ämnen, men fokuseras främst ämnena svenska, matematik, engelska samt idrott och hälsa. Sammanfattningsvis visar inspektionen att när det gäller flickornas kunskapsresultat i ämnena svenska, matematik och engelska är resultatet mycket bra. Resultaten i dessa ämnen för pojkarna är ett tydligt förbättringsområde som det är angeläget för skolan att arbeta vidare med. Inspektörerna bedömer att det på skolan finns rutiner och ett strukturerat arbete avseende elever i behov av särskilt stöd, vilket torde ge goda förutsättningar för ökad måluppfyllelse. Det är för inspektörerna svårt att uttala sig om resultatet i andra ämnen än svenska, matematik och engelska eftersom skolan inte följer upp detta på en skolövergripande nivå. Skolan bör förbättra dokumentationen avseende elevernas kunskapsutveckling i övriga ämnen. När det gäller elevernas kunskaper om målen för utbildningen visar inspektionen att det finns ett förbättringsområde både avseende att öka samtliga elevers kunskaper om målen och samordna arbetet på skolan kring detta. 3. Arbetsmiljö och delaktighet Enligt skollagen skall verksamheten i skolan vara utformad i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar där skall främja aktning för varje människas egenvärde, respekt för vår gemensamma miljö samt jämställdhet mellan könen. Särskilt skall den som verkar inom skolan aktivt motverka alla former av kränkande behandling. All personal skall samverka med elever och föräldrar i arbetet för att forma en god miljö fysiskt och psykosocialt - för utveckling och lärande. Granskningen gäller hur man i verksamheten arbetar för en god miljö och för att förebygga kränkningar och ge möjlighet till delaktighet och samverkan. I Drottningdals skola hålls klassråd och elevråd regelbundet. Samtliga intervjugrupper anser att dessa fungerar bra. Inspektionen har visat att elevrådet är mycket engagerat och tar frågorna på stort allvar. Eleverna uppger sig ha möjlighet att driva frågor och påverka samt kan ange flera exempel på detta. Elevrådet har även en viss budget som de förfogar över. I elevrådet ingår en arbetsmiljöansvarig elev som representerar eleverna i den lokala styrelsen. Enligt flertalet elever är undervisningen lärarstyrd och det finns små möjligheter till att påverka undervisningens innehåll. Några elever upplever dock möjligheter till påverkan i viss utsträckning och ger som exempel veckoplaneringar, eget arbete och temaarbeten. Inspektörerna bedömer att elevernas möjlighet att påverka utbildningen generellt sett är relativt liten och beroende av läraren. Intervjuade föräldrar uppger att de blir väl bemötta i kontakterna med skolan och uppger att de är mycket nöjda med skolans samverkan med hemmen. Skolans lokala styrelse med föräldramajoritet fungerar som ett forum för delaktighet och samverkan. Vidare erbjuds föräldramöten regelbundet. En stor del av informationen från skolan till hemmen sker genom kontaktböcker till och med årskurs 4 samt veckobrev för samtliga elever. 5

Drottningdals skola SKOLVERKET I Drottningdals skola arbetar man aktivt och medvetet med värdegrunden. Arbete med förhållningssätt och attityder gentemot varandra sker ständigt. Exempelvis hålls regelbundna samtal med eleverna om etik och moral, samtal i kill- och tjejgrupper samt drama med tillits- och självförtroendeövningar. En gång i månaden hålls en Guldsamling då alla i skolan samlas för att ta del av barns och elevers redovisningar och uppträdanden. Föräldrar inbjuds även till samlingarna, som är välbesökta och mycket uppskattade. Samverkan i värdegrundsfrågor sker även med föräldrar genom den lokala styrelsen och vid föräldramöten. I Drottningdals skola finns tre regler som skall genomsyra enheten; arbetsro i klassrummen, nolltolerans mot oacceptabelt beteende, kränkningar eller mobbning samt Sluta-regeln. Regeln innebär att så fort någon säger Sluta skall man sluta att bråkas eller retas. Vid intervjuer framför flertalet elever synpunkter om att regeln missbrukas. Detta framgår också av kvalitetsredovisningen och skolan avser att regelbundet diskutera användandet av regeln i klasserna. Skolan har ett rastvaktssystem som flertalet elever vid inspektionen anser inte alltid fungerar på ett tillfredsställande sätt. En rastvakt är inte tillräckligt eftersom denne inte hinner se allt eller ingripa tillräckligt fort när något inträffar. Eleverna upplever även svårigheter att hitta rastvakterna. Enligt rektor förs diskussioner om detta på skolan. Skolan arbetar aktivt förebyggande och åtgärdande mot mobbning och kränkande behandling. Skolans personal reagerar direkt och griper in när de hör eller ser något oacceptabelt, vilket bekräftas av samtliga intervjugrupper. Drottningdalsenhetens handlingsprogram mot kränkande behandling benämns Rosenprogrammet. Programmet har nyligen reviderats tillsammans med den lokala styrelsen. En central funktion i skolans arbete mot kränkande behandling har Rosengruppen, bestående av fyra lärare, dit elever och föräldrar skall kunna vända sig om något inträffar. Intervjuade föräldrar känner till dokumentet och gruppen. Eleverna känner till gruppen, men saknar kännedom om handlingsprogrammet. De kan dock exemplifiera hur skolan arbetar mot kränkande behandling. I arbetet mot kränkande behandling använder sig skolan i viss utsträckning av kontrakt med elever i syfte att stötta och stärka eleven. Skolverkets utbildningsinspektörer framhåller att dokumentation och åtgärdsprogram är bra hjälpmedel i detta arbete, men vill däremot påpeka att JO i beslut, 1999/2000:J01 dnr 4639-1997, uttalat att kontraktsform inte kan godtas avseende underåriga elever eftersom deras beroendeställning i förhållande till skolan är hinder för kontraktet. Härav följer att kontraktsformen inte ens är lämplig när vårdnadshavaren biträder det s.k. kontraktet. Drottningdals skola har arbetat fram en profil som hälsofrämjande enhet. Profilen vilar på värdegrunden och syftet är att skapa en miljö där alla mår bra, syns, trivs och har roligt. Skolan arbetar med att väcka en medvetenhet om motionens och kostens betydelse genom bl.a. daglig fysisk aktivitet samt psykisk och social träning. Förutom ovan i avsnittet redogjorda exempel kan även nämnas att samtliga grupper varje dag har massage och avslappning. 6

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Norrtälje kommun Drottningdals skola Sammanfattningsvis bedömer utbildningsinspektörerna att skolans arbete inom området arbetsmiljö och delaktighet är bra. Skolan bedriver ett aktivt och medvetet värdegrundsarbete samt arbetar hälsofrämjande enligt läroplanens intentioner på ett mycket bra sätt. Arbetet mot kränkande behandling enligt Rosenprogrammet är bra och inspektörerna ser positivt på att programmet även omfattar kränkningar mellan vuxen och elev. Ett förbättringsområde för skolan är att diskutera och samordna arbetet kring elevinflytande i undervisningen. Inspektörerna anser att det finns anledning för skolan att utvärdera rastvaktssystemet mot bakgrund av de synpunkter som framförts vid inspektionen. 4. Pedagogisk verksamhet och undervisning Arbetet för att nå de nationella målen för utveckling och lärande skall främst utformas av eleverna och personalen. Skolan skall samverka med hemmen. Läroplanerna, andra statliga förordningar och kursplanerna ger riktlinjer för arbetet. Det finns bestämmelser om timplaner och ämnes- och kursstruktur, riktlinjer för stödinsatser, för betygssättning och utvecklingssamtal, för utbildning på arbetsplatser, en garanterad undervisningstid etc. Målen i kursplanerna ger dessutom vägledning för arbetssätten genom att beskriva vilka kunskaper, färdigheter och övrig utveckling barnen och ungdomarna skall nå. Granskningen riktas mot hur man arbetar för att nå målen och hur man anpassar arbetet till olika behov. I Drottningdals skola arbetar lärarna med bearbetningar av de nationella kursplanerna för respektive ämne. Några har reviderats och på skolan pågår en process med revidering av samtliga kursplaner. Elevers och föräldrars kännedom om målen är dock generellt något som skolan behöver arbeta vidare med, vilket ovan beskrivits under område Kunskaper. På skolan bedrivs ett varierat pedagogiskt arbete. Skolan arbetar ofta med ämnesövergripande teman både i förskoleklassen och i grundskolan. Ibland arbetar hela skolan med ett gemensamt tema, exempel på teman är Östersjön och kärlek. Drottningdals skola omfattas av kommunens gemensamma satsning på att stimulera läsandet, vilket visar sig genom att läsning är en viktig del i den pedagogiska verksamheten. Rektorn uppger att mycket ansvar för den pedagogiska verksamheten har lagts på arbetslaget. Arbetslaget diskuterar tillsammans hur undervisningen skall läggas upp. Skolan har börjat använda sig av individuella utvecklingsplaner, IUP. Lärarna utvärderar undervisningen på olika sätt. Eleverna finns till viss del med i detta, bland annat i sina veckoplaneringar och vid teman. Främst utifrån frågeställningar om hur arbetet har gått mer än vad eleverna har lärt sig. Inför utvecklingssamtalen får eleverna fylla i frågeformulär med frågor om hur man uppfattar undervisningen i olika avseenden. Utvecklingssamtalen följs upp enligt samtliga intervjugrupper. Drottningdals skola har en funktionell och flexibel organisation av grupper. I arbetslaget görs omprioriteringar och grupperingar efter elevernas behov. 7

Drottningdals skola SKOLVERKET Enligt rektor och lärare erbjuds särskilt stöd för elever i behov därav. På skolan finns väl fungerande rutiner och förfaranden för att identifiera elevers behov av särskilt stöd i ämnena svenska, engelska och matematik. I början av varje läsår diagnostiseras samtliga elever i nämnda ämnen. Skolan genomför även ett grovmotoriskt prov. Med stöd av detta och resultaten av de nationella ämnesproven kartlägger arbetslaget därefter varje elev för att identifiera elever i behov av särskilt stöd. Åtgärdsprogram upprättas tillsammans med elever och föräldrar för berörda elever. Uppföljningar av åtgärdsprogrammet görs fortlöpande. Vid inspektionen har framkommit att det är osäkert hur stöd identifieras och erbjuds för elever som är i behov av särskilt stöd i andra ämnen än svenska, matematik och engelska. För elevvårdsärenden finns ett elevvårdsteam i vilket rektor samt specialpedagog, skolpsykolog och skolsköterska från kommunens resursteam ingår. Teamet träffas regelbundet. Inför elevvårdskonferenser diskuterar och problemformulerar arbetslaget ärenden. Rektor och samtlig personal på skolan är mycket nöjda med samarbetet med resursteamet, som är knutet till distriktet och dit skolpsykolog, kurator, skolsköterska och specialpedagog hör. Sammanfattningsvis visar inspektionen att skolans arbete inom området pedagogisk verksamhet och undervisning i många delar är bra. Förbättringsområden är dock att tydliggöra målen för utbildningen för elever och föräldrar samt göra eleverna mer delaktiga i utvärderingen av lärandet. Skolan bör även analysera hur särskilt stöd identifieras och erbjuds i andra ämnen än svenska, matematik och engelska. 5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Kommunerna har ett övergripande ansvar för förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen och skolan på lokal nivå. Kommunerna är också huvudmän för de flesta verksamheterna. Läroplanerna lägger tydliga ansvarsområden på rektor och personal för skolornas inre organisation och arbete. Sammantaget har dessa skyldighet att se till att rätten till utbildning och till att nå nationella mål tillgodoses. Frågor som behandlas vid inspektionen är exempelvis om verksamheten har en ledning enligt de nationella bestämmelserna, hur denna fungerar i praktiken och om det finns system för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen samt värna enskildas rättsäkerhet. Rektorstjänsten i Drottningdals skola omfattar 80 procent av en heltid, vilket innehas av rektor till 75 procent. Övriga 5 procent, omfattande 2,5 timmar per vecka, innehas av en lärare. Denne finns till hands som bollplank till rektor samt ansvarar för att ta emot telefonsamtal från föräldrar. Föräldrarna är informerade om denna ansvarsfördelning. Rektor träffar andra rektorer och distriktschef en gång i veckan. Rektor uppger sig ha bra dialog och kontakt med distriktchefen, men i liten utsträckning med förvaltningschefen och den politiska nämnden. När det gäller skolans kvalitetsredovisning har rektorerna i distriktet fått opponera på varandras redovisningar och rektor kommer att få återkoppling av distriktschefen. Varje arbetslag har en person med samordnade funktion, som bland annat innefattar att samordna frågor inom arbetslaget och kortare ledigheter samt att elev- 8

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Norrtälje kommun Drottningdals skola vårdsärenden förs upp på dagordningen. Samordnaren har attesträtt på tilldelade materialmedel. Samtliga intervjuade uppger att rektorn är väl förtrogen med skolans verksamhet och deltar regelbundet i arbetslagets möten samt genomför olika uppföljningar och utvärderingar. Dessa bygger även på lokala och kommunala styrdokument. Arbetsplanen för skolan skall revideras då man omorganiserat från två till ett arbetslag. Eleverna uppger vid intervjuer att rektor syns på skolan, tar tag i saker samt är en person man vid behov kan vända sig till. Personalen uppger att rektorn är tydlig och bekräftande. Hon uppfattas som pedagogiskt ansvarig och tydligt drivande i den pedagogiska utvecklingen på skolan. Skolans arbete med kvalitetsredovisning har nyligen påbörjats. Rektor fick kort tid på sig att sammanställa och inge kvalitetsredovisningen, som bygger på skolans dokumentation och enhetens arbete inom ramen för växtkraftprojektet i Norrtälje. Kvalitetsredovisningen har delgetts personal och den lokala styrelsen. Vid inspektionen framkommer att skolans lokala styrelse med föräldramajoritet fungerar på ett bra sätt. Styrelsen följer delegationsordningen. Vid föräldraintervjuer framkommer dock att några föräldrar upplever att de inte blir väl bemötta och tas på allvar vid kontakterna med kommunen. Sammanfattningsvis visar inspektionen att arbetet med styrning, ledning och kvalitetsarbete är bra. Rektorns förtrogenhet med verksamheten är mycket bra. Förbättringsområden är dock att ytterligare stärka samordningen i arbetslaget, till exempel avseende elevinflytande, tydliggörande av målen för utbildningen och utvärdering av undervisning. Det systematiska utvecklingsarbetet bör även stärkas genom kvalitetsredovisningen som redskap. I detta arbete bör personal, elever och föräldrar göras delaktiga. 6. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning Lika tillgång till utbildning, oberoende av kön, geografisk hemvist samt sociala och ekonomiska förhållanden, är en grundprincip för det offentliga skolväsendet. Barnoch ungdomsutbildningen omfattar förskoleklassen, grundskolan, den obligatoriska särskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Det skall finnas lika möjligheter till utbildning för barn och ungdomar med olika funktionsnedsättningar och möjligheter till utbildning i särskilda utbildningsformer. Inom skolformerna skall det också finnas olika möjligheter för eleverna att individuellt göra val av ämnen, program, inriktningar och kurser. En skola kan, enligt skollagen, profilera sig för att tillgodose olika elevers behov eller öka elevernas motivation för lärande. Granskningen gäller om det finns tillgång till utbildning i den omfattning och med den valfrihet som anges i de statliga bestämmelserna. Även informationen om möjligheter till olika val av fördjupning, kurser, skolor och utbildningsvägar behandlas. Eleverna vid Drottningdals skola väljer språk i årskurs 6. Språkundervisningen bedrivs på Roslagsskolan och inleds med en period med språkverkstad där eleverna får prova på spanska, tyska och franska innan de gör sina val. Undervisningen i ämnet hem- och konsumentkunskap ges inom ramen för elevens val. Vid elevintervjuer framkommer att eleverna skall välja ämnet vid minst två tillfällen och att de i övrigt inte har någon undervisning i ämnet. En- 9

Drottningdals skola SKOLVERKET ligt rektor och personal ingår ämnet även inom ramen för temaarbeten och skolans hälsofrämjande profil. Inspektörerna bedömer att skolan bör se över organisationen av undervisningen i hem- och konsumentkunskap för att tillförsäkra att eleverna ges förutsättningar att nå målen i ämnet samt även tydliggöra undervisningen i ämnet för eleverna. Inspektörerna bedömer även att det kan finnas en risk för brister i måluppfyllelsen i exempelvis ämnen som musik och teknik. Vid intervjuer framkommer att eleverna i årskurs 6 nyligen erhållit undervisning i teknik och att musik erbjuds på skolan främst inom ramen för teman. Inspektörerna vill göra skolan uppmärksam på vikten av ett systematiskt arbete med att konkretisera de nationella kursplanerna och organisera undervisningen för att tillgodose att eleverna ges likvärdiga förutsättningar att nå målen i samtliga ämnen. På Drottningdals skola finns enligt rektor några funktionshindrade elever. Dessa bedöms av inspektörerna ha likvärdig tillgång till utbildning jämfört med övriga elever. Skolan ger bra information om verksamheten enligt föräldrarna. Informationen ges muntligen och skriftligen på olika sätt. Förutom tidigare lämnade beskrivning, se avsnitt Arbetsmiljö och delaktighet, finns mycket information på skolans hemsida. Skolan skickar även årligen hem en skolfolder, i vilken bl.a. handlingsprogrammet mot kränkande behandling och skolans trivselregler ingår. Sammanfattningsvis bedömer Skolverkets inspektörer att elevernas tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning sammantaget är bra vid skolan. Ett förbättringsområde är dock att se över organisationen av undervisningen i hem- och konsumentkunskap samt tydliggöra för eleverna på vilket sätt undervisningen i ämnet ges. Inspektörerna vill framhålla att det finns en risk i att ämnen prioriteras på olika sätt vilket gör att eleverna ges olika förutsättningar att nå målen. Avsaknaden av en tydlig struktur på skolan kan leda till brister i likvärdigheten ifråga om elevernas utbildning. 7. Resurser Huvudmannen och skolans ledning beslutar hur och med vilka resurser utbildningen skall genomföras för att de lärande skall nå de nationella målen för utbildningen. I skollagen finns dock bestämmelser om några viktiga förutsättningar för att säkra kvaliteten i utbildningen. Dessa avser främst krav på personalens kompetens, tillgång till ändamålsenliga lokaler, läromedel och annan utrustning som behövs för en tidsenlig utbildning. Även principerna för resursfördelningen aktualiseras vid inspektionen. Drottningdals skola har tidigare haft en stor personalomsättning, framförallt för vissa elevgrupper. Skolan har dock numera en stabil personalgrupp. Specialpedagogisk kompetens finns. Några av den pedagogiska personalen saknar dock utbildning avsedd för den undervisning som bedrivs. Skolan arbetar aktivt med rekrytering, men det uppges vara svårt att rekrytera. Tre personer har ansökt till kompletterande utbildning för lärarexamen, SÄL, men inte antagits. Under år 2003 har enheten inom ramen för växtkraftprojektet i Norrtälje kommun arbetat med bl.a. kartläggningen av kompetensbehovet på skolan. Enligt personalen har de tidigare fått kompetensutveckling och den gemensamt 10

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Norrtälje kommun Drottningdals skola framtagna kompetensutvecklingsanalysen ligger till grund för det fortsatta arbetet. Skolan har god tillgång till datorer för samtliga elever och datorerna används på ett bra sätt i undervisningen. På skolan finns lärare som ansvarar för datasupporten, vilket möjliggör en bra användning. På skolan finns ett litet bibliotek och en bokbuss besöker regelbundet skolan. Enligt skolans kvalitetsredovisning finns behov av utökat sortiment av läroböcker och i biblioteket. Inspektionen har visat att läromedlen behöver ses över och att viss förnyelse behövs. Inspektionen har visat att skolans lokaler är ändamålsenliga, även om viss trångboddhet uppges råda. Sammanfattningsvis bedömer Skolverkets inspektörer att skolans resurser sammantaget är bra. Ett förbättringsområde är dock att fortsätta ansträngningarna med att rekrytera personal som har en utbildning avsedd för den undervisning de i huvudsak skall bedriva. Sammanfattande bedömning Inspektörerna bedömer att verksamheten i Drottningdals skola övergripande är av god kvalitet och att det bedrivs ett bra arbete för att främja elevernas lärande och demokratiska fostran. Detta gäller exempelvis de formella samverkansorganen, värdegrundsarbetet, skolans hälsofrämjande arbete samt rektors förtrogenhet och pedagogiska ledning. Inspektörerna vill även i sammanhanget lyfta kunskapsresultaten i de nationella ämnesproven för flickor. Det finns dock behov av förbättringsinsatser inom följande områden: - elevernas inflytande över sitt eget lärande, - dokumentation och uppföljning av elevernas kunskapsresultat i samtliga ämnen, - pojkarnas resultat i de nationella ämnesproven, - elevernas kunskap om målen för utbildningen, - rastvaktssystemet, - elevernas delaktighet i utvärderingen av det egna lärandet, - särskilt stöd, - arbetet med kvalitetsredovisningen, 11

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Norrtälje kommun Drottningdals skola - organisationen av undervisningen i ämnen som hem- och konsumentkunskap, teknik och musik samt - rekrytering av personal. Datum Ort 2004-09-28 Stockholm Mariette Dennholt Pia-Lotta Fellke 12

Edsbro skola Utbildningsinspektion i Edsbro skola UTBILDNINGSINSPEKTIONENS SYFTE Skolverkets utbildningsinspektion skall bidra till kvalitetsförbättring genom att bedöma hur verksamheterna arbetar i riktning mot de nationella målen för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, barn- och ungdomsutbildning och vuxenutbildning. En väsentlig del i inspektionen är att granska kvalitetsarbetet och förmågan att utveckla den egna verksamheten. Inspektionens inriktning Inspektionsutredningen har inriktats mot sju områden. De är särskilt väsentliga för att säkra att alla barn, elever och vuxenstuderande får den omsorg och utbildning som de har rätt till enligt nationella bestämmelser. De sju områdena, som granskats utifrån flera olika aspekter och frågeställningar, är: Resultaten: 1. Normer och värden 2. Kunskaper Verksamheten: 3. Arbetsmiljö och delaktighet 4. Pedagogisk verksamhet och undervisning 5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Förutsättningarna: 6. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning 7. Resurser I denna rapport behandlas i första hand förhållanden som avviker positivt eller negativt från vad som förväntas i fråga om utbildningskvaliteten enligt de nationella bestämmelserna. Några aspekter behandlas dock i alla aktuella verksamheter, nämligen kvalitetsarbetet, rektorsfunktionen, personalens kompetens, läromedel och utrustning, likvärdiga möjligheter vid funktionsnedsättning, stödinsatser, arbetet med övergripande hälsomål i läroplanerna, bedömning av lärandet och betygssättningen. En helhetsbedömning och motiveringar till bedömningarna görs inom varje granskningsområde. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån läroplaner och författningar i övrigt. Inspektörernas sakkunskap och erfarenheter av jämförbara verksamheter är också betydelsefulla. Analyserna av den insamlade informationen syftar till att klargöra om de lokala lösningarna och systemen fungerar väl. Rapporten avslutas med en sammanfattande bedömning som utgör underlag för Skolverkets beslut angående förbättrings- och kritikområden. 1

Edsbro skola SKOLVERKET Beskrivning av skolan/rektorsområdet Edsbro skola Antal barn/elever/studerande Grundskola 131 Förskoleklass 16 Skolan tillhör Rimbodistriktet. Inspektionen har avsett grundskola och förskoleklass. I grundskolan avser inspektionen årskurs 1 till 6. Inom enheten finns även förskola, fritidshem, familjedaghem och öppen förskola som inte inspekterats. Personalen i skolan är organiserade i två arbetslag, F-3 och 4-6. Undervisningen sker i åldershomogena grupper. Antal årsarbetare på skolan uppgår till 11,7. Skola har funnits i bygden från slutet av 1800-talet. Nuvarande skola är byggd 1932, tillbyggd 1958/59 och renoverad 1997. Skolan deltar i försöksverksamheten Skola utan Timplan. Skolan arbetar med utvecklingsprojekten Lek på allvar och Leken i lärandet. Grundidén med de projekten är att leken och kulturen ska ingå som ett permanent inslag i skolan. Genomförandet av inspektionen i Edsbro skola Skolverket sände den 17 november 2003 skriftlig information till kommunen om att verksamheten skulle inspekteras och om inspektionens syfte och genomförande. Inspektörsteamet med ansvar för skolan har bestått av experten Björn Bylund och undervisningsrådet Pia-Lotta Fellke. Besök i Edsbro skola genomfördes den 1 april 2004. Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Skolverket följer därefter upp eventuella krav på åtgärder som riktas till huvudmannen och vilka effekter i övrigt som utbildningsinspektionen leder till. Tidpunkter för uppföljningen framgår av Skolverkets beslut. Underlag Underlaget till denna rapport består av dels dokument från kommunen och Edsbro skola, dels den information som samlats in vid observationer, intervjuer och samtal under besöket. Rapporten grundar sig också på annan information om kommunen och skolan som finns i Skolverkets nationella uppföljningssystem eller finns publicerat på annat sätt. I Edsbro skola genomfördes formella intervjuer med rektor samt med lärare, elever och föräldrar. Lektioner besöktes. Under besöket fördes också samtal med andra elever och annan personal än de formellt intervjuade. 2

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Norrtälje kommun Edsbro skola Bedömning 1. Normer och värden Enligt skollagen skall utbildningen för barn och ungdom främja deras utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. I läroplanerna framhålls att barnen och eleverna skall utveckla förståelse och respekt för alla människors lika värde. Skolan skall sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet. Eleverna skall också utveckla sin förmåga att göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden. Eleverna skall kunna ta ett allt större ansvar för det egna arbetet och för miljön. Inom detta granskningsområde behandlas resultaten av arbetet för att främja vårt samhälles demokratiska värderingar och för att utveckla normer och värden enligt läroplanernas mål. I skolans kvalitetsredovisning för 2003 anges att arbetsmiljön i skolan på ett bra sätt präglas av trygghet, arbetsro och reda samt respekt för andra människor och den gemensamma miljön. Inspektionen bekräftar detta. Eleverna känner sig trygga och fungerar bra både i kontakter med andra elever och i kontakter med vuxna. De känner också en lust att lära och tycker att det är roligt i skolan. Inget klotter och ingen skadegörelse syns på skolan. Eleverna inflytande i det pedagogiska arbetet är lågt, vilket skolan pekar på i kvalitetsredovisningen som gjordes i november 2003 genom att markera måluppfyllelsen för området som otillfredsställande. Den formella demokratin fungerar bra, dock möts eleverna ofta av svaret att det inte finns pengar att genomföra de förslag de har. Sammanfattningsvis visar inspektionen att resultatet avseende normer och värden i den del som avser normer och värden är mycket bra. Det finns ett positivt arbetsklimat på skolan, med god samverkan mellan elever och vuxna och en vilja och lust att lära bland eleverna. Ett förbättringsområde är att öka elevernas inflytande i undervisningen. 2. Kunskaper Utbildningen skall ge kunskaper i vid mening, såväl fakta och förståelse som färdigheter och förmåga att exempelvis utvärdera sitt eget lärande och att arbeta självständigt. Skolan skall sträva efter att varje elev tillägnar sig kunskaper inom utbildningens ämnesområden och kurser men även utvecklar en tillit till sin egen förmåga och en nyfikenhet och lust att lära. Målen för lärandet anges närmare i de nationella läroplanerna och i kursplanerna. Inom detta område granskas resultaten av det pedagogiska arbetet. Resultaten av de nationella proven i årskurs 5 är mycket goda. Samtliga pojkar har nått målen fullt ut i svenska, engelska och matematik. Av flickorna har 100 procent nått målen i svenska, medan 83 procent nått målen i engelska och matematik. De kvarvarande 17 procent är på god väg att nå målen. Resultaten är, enligt rektor, lika bra över åren och hänger samman med mycket engagerade lärare. Även eleverna säger att de har mycket bra lärare och får mycket hjälp i 3

Edsbro skola SKOLVERKET skolarbetet av dem. Resultat från övriga ämnen för skolområdet har inte presenterats för inspektörerna. Målen för undervisningen är inte kända av eleverna. Man pratar inte om vad man ska kunna, enligt eleverna. Däremot får eleverna i samband med utvecklingssamtal veta sina resultat. I kvalitetsredovisningen anges som ett förbättringsområde att göra målen kända för elever och föräldrar. Sammanfattningsvis visar inspektionen att resultatet avseende kunskaper är bra. Elevernas kännedom om målen för utbildningen bör förstärkas, speciellt med tanke på att skolan deltar i försöksverksamhet med skola utan timplan. Ett förbättringsområde är att för skolan som helhet ta fram och redovisa kunskapsresultat för alla ämnen. 3. Arbetsmiljö och delaktighet Enligt skollagen skall verksamheten i skolan vara utformad i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar där skall främja aktning för varje människas egenvärde, respekt för vår gemensamma miljö samt jämställdhet mellan könen. Särskilt skall den som verkar inom skolan aktivt motverka alla former av kränkande behandling. All personal skall samverka med elever och föräldrar i arbetet för att forma en god miljö fysiskt och psykosocialt - för utveckling och lärande. Granskningen gäller hur man i verksamheten arbetar för en god miljö och för att förebygga kränkningar och ge möjlighet till delaktighet och samverkan. På rasterna finns en personal ute som rastvakt. Behöver eleverna kontakt med någon vuxen och inte hittar rastvakten går de in i skolan och upp till lärarrummet. Om det blir bråk på någon rast, vilket inte är vanligt, griper ofta någon äldre elev in för att avstyra bråket. I annat fall tar eleverna kontakt med någon vuxen, i första hand sin klasslärare. Skolan vill arbeta med en utökad hälsosatsning, men det förhindras av den torftiga utemiljön (se vidare under Resurser). Skolan har dock utökad idrott via friskispromenad. Skolans sponsras också med frukt. De äldre eleverna får under vissa tider själva använda idrottslokalen. Förutom utemiljön upplevs arbetsmiljön som god för både elever och personal. Veckobrev delas ut till föräldrarna och de ger, enligt föräldrarna, bra information om arbetet på skolan. Information till föräldrarna lämnas i övrigt huvudsakligen vid utvecklingssamtal, där lärare, elev och föräldrar deltar. All personal är delaktig i arbetet med värdegrundsfrågor. Värdegrundsfrågor genomsyrar allt arbete, enligt lärarna. Föräldrarna menar att värdegrunden endast diskuteras i samband med utvecklingssamtalen. Å andra sidan kommer inte föräldrarna till skolan om den inbjuder till speciella aktiviteter utöver utvecklingssamtalen. Eleverna säger att lärarna pratar om hur eleverna ska vara mot varandra och att vuxna griper in om det händer något och då diskuteras också värdegrundsfrågor. Handlingsprogram mot mobbning och kränkande behandling finns och används. Planen är framtagen i ett samarbete mellan föräldrar, elever och personal 4

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Norrtälje kommun Edsbro skola och innehåller ett vuxenelevperspektiv. Skolan tar också tag i problem när de uppkommer. Elevrådet består av elever från årskurs 1-6, rektor och två lärare. Huvudsakligen behandlas frågor som rör den yttre miljön, eller andra frågor som inte har med den direkta undervisningssituationen att göra. Elevinflytandet i undervisningen finns huvudsakligen inom ramen för val mellan olika arbetsuppgifter inom ett ämne som eleven kan göra. Någon möjlighet för eleven att göra veckoplanering eller på annat sätt mer aktivt påverka utbildningens uppläggning och innehåll förekommer inte. Detta styrs av klassläraren. Den verksamhetsplan/lokala arbetsplan som finns för 2004 är godkänd av enhetsrådet, där föräldrar, personal och elever ingår. Rådet leds av rektor. Sammanfattningsvis visar inspektionen att arbetet med arbetsmiljö och delaktighet i vissa delar är bra. Bra är t.ex. skolans hälsosatsning och arbetet med värdegrundsfrågorna. Formerna för arbetet med elevinflytande i undervisningen är ett förbättringsområde. 4. Pedagogisk verksamhet och undervisning Arbetet för att nå de nationella målen för utveckling och lärande skall främst utformas av eleverna och personalen. Skolan skall samverka med hemmen. Läroplanerna, andra statliga förordningar och kursplanerna ger riktlinjer för arbetet. Det finns bestämmelser om timplaner och ämnes- och kursstruktur, riktlinjer för stödinsatser, för betygssättning och utvecklingssamtal, för utbildning på arbetsplatser, en garanterad undervisningstid etc. Målen i kursplanerna ger dessutom vägledning för arbetssätten genom att beskriva vilka kunskaper, färdigheter och övrig utveckling barnen och ungdomarna skall nå. Granskningen riktas mot hur man arbetar för att nå målen och hur man anpassar arbetet till olika behov. Skolan deltar i den för Norrtälje gemensamma bedömningen av läsutvecklingen enligt LUS-metoden (ett läs- och skrivutvecklingsschema, för att dokumentera elevernas kunskaper), dock endast för att de är ålagda att använda metoden. Lärarna anser att det finns bättre mätmetoder, som de också använder t.ex. OS64 för läsförståelse. Hela Rimbodistriktet är med i försöksverksamheten med Skola utan timplan och de gemensamma utgångspunkterna är att finna gemensamma arbetssätt, arbeta med elevers lärande, öka elevinflytandet, arbeta med utvärdering, lokalt bearbeta kursplaner, använda individuella utvecklingsplaner (IUP) och portfolio, vilket alla på skolan har gått utbildning i. Försöksverksamheten ger möjlighet till ett kreativt arbete, enligt lärarna. Tidsstyrningen är borta, vilket ger möjlighet för eleven att utvecklas i sin egen takt. Temaarbeten genomförs t.ex. projekt medeltiden i årskurserna 4-6. Eleverna för fram att de fått göra en egen tidning. På elevernas schema står Arbete. Målen för arbetet är dock inte tydligt beskrivna. Däremot anser skolan, enligt kvalitetsredovisningen, att den fungerar bra när det gäller att ge eleverna en individuell utvecklingsplan, skriftlig information om elevs lärande och att åtgärdsplaner upprättas vid behov. Inget av detta motsägs vid inspektionen. 5

Edsbro skola SKOLVERKET Utvecklingssamtalet är den mötesplats där alla ämnen och elevens utveckling avhandlas. Dessa genomförs en gång per termin och föräldrarna är nöjda med det sätt de genomförs på. Enligt eleverna pratar de på utvecklingssamtalet bl.a. om hur eleven beter sig, hur det går i skolan och om läxor. Distriktets elevvårdsteam arbetar med handledning direkt emot arbetslagen. Personalen uppger att de identifierar de elever som har stödbehov och att skolan får det stöd som behövs via teamet. Teamet är med och utarbetar åtgärdsprogram. Stöd ges i de ämnen där behov finns. Rektorn menar att behovet av teamet skiftar mellan olika skolor. Skolan har en lokal arbetsplan. Den beskriver dock inte allt arbete som sker på skolan. I samtal med lärarna framkommer att samverkan mellan arbetslagen sker t.ex. genom att klassläraren i årskurs 6 undervisar årskurs 3-elever vissa tider för att underlätta övergången till årskurs 4. En av lärarna har läst specialpedagogik. Den resursen används i år huvudsakligen som bollplank. Mindre grupper kan formas genom att särskild lärare tar dessa elever för sig. Lärarna upplever dock att lokalbrist gör att det inte går att dela grupper, speciellt inte över klassgränserna. Inspektörernas uppfattning är att abetslagsorganisationen kan utvecklas så att lärarnas specifika kompetens kan komma fler elever till del. Trots goda ambitioner från skolan att skapa arbetssätt där den röda tråden ska genomsyra hela verksamheten upplever inspektörerna att tidigare läroplaners stadietänkande lever kvar både i skolans organisation och i hur elever och lärare uttrycker sig. Sammanfattningsvis visar inspektionen att skolans arbete med pedagogisk verksamhet och undervisning fungerar bra. Bra är utvecklingssamtalen och identifieringen av elever i behov av särskilt stöd och att de elever som konstaterats vara i behov av stöd också får detta stöd. Arbetslagsorganisationen behöver utvecklas så att samarbetet mellan arbetslagen förbättras. 5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Kommunerna har ett övergripande ansvar för förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen och skolan på lokal nivå. Kommunerna är också huvudmän för de flesta verksamheterna. Läroplanerna lägger tydliga ansvarsområden på rektor och personal för skolornas inre organisation och arbete. Sammantaget har dessa skyldighet att se till att rätten till utbildning och till att nå nationella mål tillgodoses. Frågor som behandlas vid inspektionen är exempelvis om verksamheten har en ledning enligt de nationella bestämmelserna, hur denna fungerar i praktiken och om det finns system för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen samt värna enskildas rättsäkerhet. Skolan leds av rektor. En ledningsgrupp som också ska fundera som pedagogisk utvecklingsgrupp är tillsatt från 2004. I gruppen ingår representanter från alla arbetslag. Rektor är nöjd med vad gruppen hittills uträttat. På rektors initiativ har tid för pedagogiska diskussioner avsatts på schemalagd tid, vilket är uppskattat av lärarna. Diskussionerna leder fram till gemensamma pedagogiska ställningstaganden som alla står för. Inspektörerna anser att detta är ett mycket positivt sätt att arbeta, som bör utvecklas vidare, inte minst med tanke på att 6

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Norrtälje kommun Edsbro skola stadietänkande till viss del lever kvar, vilket behandlats under pedagogisk verksamhet och undervisning. Stödet från och kontakterna med distriktet och central förvaltning upplevs av rektor som begränsade. Strukturen är hierarkiskt uppbyggd och möter inte de frågor rektorer behöver stöd i. Rektor upplevs av lärare och föräldrar inte som väl förtrogen med verksamheten p.g.a. att hon för sällan är delaktig i verksamheten. Lärarna upplever dock att de får ett bra personligt stöd från rektor. Rektor anser att hon är förtrogen med verksamheten och pekar på att hon i utvecklingssamtal med personalen diskuterat sitt förhållningssätt avseende sin tid i verksamheten. Lärarna har varit delaktiga i utarbetandet av kvalitetsredovisningen, delvis till följd av Växtkraft 3 arbetet. Kvalitetsredovisningen följer kommunens uppgjorda mall. Föräldrar och elever har inte varit delaktiga i arbetet. Skolan har en plan för uppföljning och utvärdering där bl.a. prov, olika enkäter och processutvärdering i olika former nämns. En form är rektors granskning genom besök i verksamheten. Sammanfattningsvis visar inspektionen att skolans styrning, ledning och kvalitetsarbete är i vissa delar bra t.ex. är det mycket positivt att tid för pedagogiska diskussioner avsatts på schemalagd tid. Förbättringsområde är rektors förtrogenhet med verksamheten. 6. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning Lika tillgång till utbildning, oberoende av kön, geografisk hemvist samt sociala och ekonomiska förhållanden, är en grundprincip för det offentliga skolväsendet. Barnoch ungdomsutbildningen omfattar förskoleklassen, grundskolan, den obligatoriska särskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Det skall finnas lika möjligheter till utbildning för barn och ungdomar med olika funktionsnedsättningar och möjligheter till utbildning i särskilda utbildningsformer. Inom skolformerna skall det också finnas olika möjligheter för eleverna att individuellt göra val av ämnen, program, inriktningar och kurser. En skola kan, enligt skollagen, profilera sig för att tillgodose olika elevers behov eller öka elevernas motivation för lärande. Granskningen gäller om det finns tillgång till utbildning i den omfattning och med den valfrihet som anges i de statliga bestämmelserna. Även informationen om möjligheter till olika val av fördjupning, kurser, skolor och utbildningsvägar behandlas. Språkval erbjuds i årskurs 6 som språkverkstad i tyska, franska och spanska under höstterminen för att eleverna sedan under vårterminen väljer ett språk som de sedan ska fortsätta med i högre årskurser. Möjligheter finns också att välja svensk-engelska. Språkvalet genomförs på Långsjöskolan, förutom svensk-engelska som bedrivs på Edsbroskolan. Skolan har ett planerat samarbete med Långsjöskolan för de elever som går över dit efter årskurs 6. Överlämnandekonferens sker mellan skolornas lärare och speciellt överlämnande sker för elever som elevvårdteamet varit inkopplade på. Övergången mot Långsjöskolan fungerar bra enligt föräldrarna. För elever som söker sig till andra skolor från årskurs 6 finns inget samarbete för överlämnande. 7

Edsbro skola SKOLVERKET Elevens val har tidigare funnits på skolan, men finns inte idag. Elevrådet har tagit initiativ i frågan och fr.o.m. ht 2004 kommer elevens val att åter införas. Att inte erbjuda elevens val står i strid mot grundskoleförordningen. Enligt rektor finns inga elever med vare sig fysiska funktionshinder eller annat diagnostiserat funktionshinder. Sammanfattningsvis visar inspektionen att inget elevens val finns på skolan, vilket inte är acceptabelt. I övrigt är skolans tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning bra. 7. Resurser Huvudmannen och skolans ledning beslutar hur och med vilka resurser utbildningen skall genomföras för att de lärande skall nå de nationella målen för utbildningen. I skollagen finns dock bestämmelser om några viktiga förutsättningar för att säkra kvaliteten i utbildningen. Dessa avser främst krav på personalens kompetens, tillgång till ändamålsenliga lokaler, läromedel och annan utrustning som behövs för en tidsenlig utbildning. Även principerna för resursfördelningen aktualiseras vid inspektionen. Elever, föräldrar, personal och rektor är alla mycket negativa till den utemiljö som finns för eleverna. Den anses dåligt planerad och mycket torftig. Eleverna kan inte göra annat än att spela King och gå runt huset. Problemen med skolgården tas återkommande upp på elevrådet och i skolans enhetsråd, liksom att rektor har visat på problemen i kvalitetsredovisningen. Något resultat i form av åtgärder för att förbättra förhållandena på skolgården har dock inte nåtts. Skolan driver frågan mot tekniska kontoret, men ansvarar inte för skolgården och kan därför inte själva prioritera att åtgärder görs. Enligt lärarna har skolan lokalbrist, vilket gör att klasserna inte kan delas och att åldersblandning mellan klasserna är svåra att genomföra. Skolans lokaler ligger spridda i byggnaden och på två våningar, vilket som också lärarna framhåller försvårar samverkan mellan arbetslagen och över klasserna. Drygt 30 procent av lärarpersonalen saknar formell utbildning avsedd för den undervisning de ska bedriva. Huvudsakligen finns dessa inom praktisktestetiska området. Ingen av lärarna har inriktning mot matematik/no. Nästan inga vikarier finns att tillgå. Skolan försöker aktivt visa upp sig för nya lärare för att få dem att söka tjänster vid skolan. Under 2003 lyckades skolan anställa tre lärare med utbildning avsedd för den undervisning de ska bedriva och fortsätter sina ansträngningar för detta. Lång resväg från andra orter är en orsak som framhålls i kvalitetsredovisningen till varför det är svårt att få behöriga lärare till skolan. Musiklärare har inte funnits på skolan tidigare, men finns nu för F-3, dock inte för årskurs 4-6. Lärarna anser att de får en god kompetensutveckling. Arbetet med Växtkraft mål 3 har givit ytterligare resurser till kompetensutvecklingen. Ett kombinerat skol- och folkbibliotek finns på skolan. Bibliotekarie finns på skolan en dag i veckan. Biblioteket används ibland i undervisningen, och eleverna kan låna böcker varje vecka. 8

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Norrtälje kommun Edsbro skola Tillgången på datorer är god. Den centrala supporten av datorerna fungerar dåligt, vilket medför hinder att använda datorn som ett pedagogiskt verktyg. Som ett exempel nämns att lagringsutrymmena är så små att det är svårt att spara arbeten från bildprogram. Resurser tilldelas skolan utifrån antalet barn i respektive verksamhet. Respektive arbetslag ansvarar för resurser till läromedel och del av administrativa resurser. Rektor beslutar om personalresurser. Principer för resursfördelning är fastställda under 2004. Sammanfattningsvis visar inspektionen att skolans resurser är acceptabla, men en översyn av lokaltillgång och lokalanvändning bör göras. Datasupporten är ett förbättringsområde, liksom att analysera hur ändamålsenlig inomhus- och utemiljön är. Sammanfattande bedömning Inspektörerna bedömer att verksamheten i Edsbro skola övergripande är av god kvalitet. Resultatet avseende normer och värden i den del som avser normer och värden är mycket bra. Det finns ett positivt arbetsklimat på skolan, med god samverkan mellan elever och vuxna och en vilja och lust att lära bland eleverna. Resultaten av de nationella proven i årskurs 5 är mycket goda. Tid för pedagogiska diskussioner har avsatts på schemalagd tid. Det finns dock behov av förbättringsinsatser inom följande områden: - elevernas inflytande i undervisningen, - elevernas kännedom om målen för utbildningen, - kunskapsresultaten för alla ämnen, - samarbetet mellan arbetslagen, - datasupporten samt - inomhus- och utemiljön. Det finns också sådana brister i verksamheten att författningarnas krav inte uppfylls. Bristerna inom nedan angivna områden skall snarast åtgärdas. - Elevens val saknas på skolan (2 kap. 19 grundskoleförordningen). Datum Ort 2004-09-28 Stockholm Björn Bylund Pia-Lotta Fellke 9

Elmsta skola Utbildningsinspektion i Elmsta skola UTBILDNINGSINSPEKTIONENS SYFTE Skolverkets utbildningsinspektion skall bidra till kvalitetsförbättring genom att bedöma hur verksamheterna arbetar i riktning mot de nationella målen för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, barn- och ungdomsutbildning och vuxenutbildning. En väsentlig del i inspektionen är att granska kvalitetsarbetet och förmågan att utveckla den egna verksamheten. Inspektionens inriktning Inspektionsutredningen har inriktats mot sju områden. De är särskilt väsentliga för att säkra att alla barn, elever och vuxenstuderande får den omsorg och utbildning som de har rätt till enligt nationella bestämmelser. De sju områdena, som granskats utifrån flera olika aspekter och frågeställningar, är: Resultaten: 1. Normer och värden 2. Kunskaper Verksamheten: 3. Arbetsmiljö och delaktighet 4. Pedagogisk verksamhet och undervisning 5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Förutsättningarna: 6. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning 7. Resurser I denna rapport behandlas i första hand förhållanden som avviker positivt eller negativt från vad som förväntas i fråga om utbildningskvaliteten enligt de nationella bestämmelserna. Några aspekter behandlas dock i alla aktuella verksamheter, nämligen kvalitetsarbetet, rektorsfunktionen, personalens kompetens, läromedel och utrustning, likvärdiga möjligheter vid funktionsnedsättning, stödinsatser, arbetet med övergripande hälsomål i läroplanerna, bedömning av lärandet och betygssättningen. En helhetsbedömning och motiveringar till bedömningarna görs inom varje granskningsområde. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån läroplaner och författningar i övrigt. Inspektörernas sakkunskap och erfarenheter av jämförbara verksamheter är också betydelsefulla. Analyserna av den insamlade informationen syftar till att klargöra om de lokala lösningarna och systemen fungerar väl. Rapporten avslutas med en sammanfattande bedömning som utgör underlag för Skolverkets beslut angående förbättrings- och kritikområden. 1

Elmsta skola SKOLVERKET Beskrivning av skolan/rektorsområdet Elmsta skola Antal barn/elever/studerande Grundskola 216 Förskoleklass 30 Elmsta skola tillhör Väddödistriktet. Utbildningen vid Elmstaenheten omfattar förskoleklass och grundskola med årskurserna 1-6, förskola, dagbarnvårdarverksamhet samt ett fritidshem. En elev är inskriven i särskolan. I Elmsta skola finns, enligt kommunens statistik, 29 årsarbetare. Två av lärarna är utbildade speciallärare. Skolans elever och pedagogiska personal arbetar i två arbetslag. Verksamheten är uppdelad i två spår kallade Östan och Vintergatan. Vintergatans verksamhet bedrivs i skolans huvudbyggnad medan Östans verksamhet bedrivs i två baracker på skolområdet. Barackerna hyser drygt 100 elever, fritids och personal. Under 2004 kommer Östans elever att flytta in i huvudbyggnaden och den ena baracken kommer att användas till lokaler för skolans ledning, personalrum och fritidshem. Inspektionen avser förskoleklass och grundskola. Genomförandet av inspektionen i Elmsta skola Skolverket sände den 17 november 2003 skriftlig information till kommunen om att verksamheten skulle inspekteras och om inspektionens syfte och genomförande. Inspektörsteamet med ansvar för inspektionen i Elmsta skola har bestått av undervisningsråden Silja Jundin och Tommy Bucht. Besök i Elmsta skola inleddes den 10 maj och avslutades den 11 maj 2004. Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Skolverket följer därefter upp eventuella krav på åtgärder som riktas till huvudmannen och vilka effekter i övrigt som utbildningsinspektionen leder till. Tidpunkter för uppföljningen framgår av Skolverkets beslut. Underlag Underlaget till denna rapport består av dels dokument från kommunen och Elmsta skola, dels den information som samlats in vid observationer, intervjuer och samtal under besöket. Rapporten grundar sig också på annan information om kommunen och skolan som finns i Skolverkets nationella uppföljningssystem eller finns publicerat på annat sätt. I Elmsta skola genomfördes formella intervjuer med elever, lärare, föräldrar samt rektor. Lektionsbesök genomfördes. Inspektörerna intervjuade elevrådets medlemmar. 2

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Norrtälje kommun Elmsta skola Bedömning 1. Normer och värden Enligt skollagen skall utbildningen för barn och ungdom främja deras utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. I läroplanerna framhålls att barnen och eleverna skall utveckla förståelse och respekt för alla människors lika värde. Skolan skall sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet. Eleverna skall också utveckla sin förmåga att göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden. Eleverna skall kunna ta ett allt större ansvar för det egna arbetet och för miljön. Inom detta granskningsområde behandlas resultaten av arbetet för att främja vårt samhälles demokratiska värderingar och för att utveckla normer och värden enligt läroplanernas mål. I Elmsta skola uppger eleverna att de är trygga. Enligt intervjuer med föräldrar går barnen med glädje till skolan. Eleverna är hjälpsamma och visar omtanke. De uttrycker sin åsikt, lyssnar på varandra och visar respekt för varandra. Skolan är välskött och eleverna tar ansvar för skolmiljön. Det förekommer sällan mobbning på skolan och skolan arbetar aktivt förebyggande mot kränkningar. Händelser som inträffar åtgärdas snabbt. Verksamheten bedrivs i två separata s.k. spår Östan och Vintergatan. Lokalstandarden och den närmaste utomhusmiljön för eleverna på Östan är betydligt sämre än för eleverna på Vintergatan och det förekommer att eleverna på Östan upplever sig inte lika högt prioriterade vid resurstilldelning som eleverna på Vintergatan. Östaneleverna upplever inte att de alltid naturligt har tillgång till skolgården kring huvudbyggnaden vilket har lett till kontroverser mellan eleverna. De äldre elever som intervjuats anser att reglerna borde moderniseras och borde kunna ge större frihetsgrader till de äldre eleverna. Det finns ett uppbyggt system för det formella elevinflytandet genom klassråd och elevråd. Eleverna upplever att de ofta har svårt att få igenom sina förslag och att ekonomin styr. Rektor skulle vilja att elevrådsmötena handlade om annat än resurser. Elevers möjlighet till inflytande i det pedagogiska arbetet är begränsat. Lusten att lära varierar mellan elever. Sammanfattningsvis visar inspektionen att skolans resultat inom området normer och värden är bra. Förbättringsområden är att se över rastvaktsystemet och att öka elevernas reella inflytande. Ett viktigt förbättringsområde är också att genomföra den planerade flytten av eleverna från barackerna till huvudbyggnaden så att de två spåren kan smältas samman till en skola. 3

Elmsta skola SKOLVERKET 2. Kunskaper Utbildningen skall ge kunskaper i vid mening, såväl fakta och förståelse som färdigheter och förmåga att exempelvis utvärdera sitt eget lärande och att arbeta självständigt. Skolan skall sträva efter att varje elev tillägnar sig kunskaper inom utbildningens ämnesområden och kurser men även utvecklar en tillit till sin egen förmåga och en nyfikenhet och lust att lära. Målen för lärandet anges närmare i de nationella läroplanerna och i kursplanerna. Inom detta område granskas resultaten av det pedagogiska arbetet. I Elmsta skola har eleverna en god uppfattning om målen i svenska, engelska och matematik. För övriga ämnen är både elever och föräldrar osäkra om målen för utbildningen. Vid elevintervjuerna uttryckte eleverna en osäkerhet om i vilken mån utbildningen omfattar religion och geografi. Det är uppenbart att ämnena som ingår i utbildningen och målen vid det tematiska arbetssättet som tillämpas inte blir tydliggjorda. De föräldrar som intervjuades var oroliga för att kunskaperna inte skulle räcka vid övergången till årskurs 7. Elmsta skola arbetar med dokumentation av elevernas läsutveckling i s.k. läsutvecklingsscheman (LUS). LUS är ett kvalitativt bedömningsinstrument där individens läsförmåga relateras till en utvecklingspsykologisk beskrivning av läsutvecklingen och används från förskoleklass. I övriga ämnen finns inte motsvarande dokumentation av kunskapsutvecklingen. Enligt den dokumentation som Skolverket har tagit del av har 68 procent av flickorna och 40 procent av pojkarna i årskurs 3 uppnått kravnivån enligt LUS. Rektor har uppmärksammat resultatet och kommer att analysera resultatet tillsammans med lärarna. I Elmstaskolans kvalitetsredovisning för 2003 visar resultatet av nationella proven för årskurs 5 att 89 procent av pojkarna har nått målen i svenska och engelska och 81 procent i matematik. Av flickorna har 83 procent nått målen i engelska och 67 procent i svenska och matematik. Elever som inte når målen får stöd. Vid en procentuell jämförelse framstår pojkarnas resultat som bättre än flickornas. Eftersom antalet flickor i årskurs 5 är hälften av antalet pojkar innebär det dock att fler pojkar än flickor inte har uppnått målen i engelska och matematik. Även antalsmässigt har fler flickor än pojkar inte uppnått målen i svenska i årskurs 5. Sammanfattningsvis bedömer Skolverkets utbildningsinspektörer att skolans kunskapsresultat är acceptabelt. Ett förbättringsområde är att förtydliga målen för utbildningen. Viktiga förbättringsområden är också att noga analysera LUSresultaten och resultaten från de nationella proven i årskurs 5 samt att dokumentera kunskapsutvecklingen även i andra ämnen än svenska, engelska och matematik. 4

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Norrtälje kommun Elmsta skola 3. Arbetsmiljö och delaktighet Enligt skollagen skall verksamheten i skolan vara utformad i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar där skall främja aktning för varje människas egenvärde, respekt för vår gemensamma miljö samt jämställdhet mellan könen. Särskilt skall den som verkar inom skolan aktivt motverka alla former av kränkande behandling. All personal skall samverka med elever och föräldrar i arbetet för att forma en god miljö fysiskt och psykosocialt - för utveckling och lärande. Granskningen gäller hur man i verksamheten arbetar för en god miljö och för att förebygga kränkningar och ge möjlighet till delaktighet och samverkan. Elmsta skola har en plan mot kränkande behandling, framtagen av lärarna, med en lovvärd utgångspunkt enligt vilken ett led i arbetet för att förebygga mobbning ska vara att vuxna, personal och föräldrar, lär barnen respekt genom att själva behandla varje barn respektfullt. Perspektivet när en vuxen kränker en elev saknas dock i åtgärdsdelen av handlingsplanen. Skolan arbetar för att barnen ska vara trygga och prioriterar, enligt lärarna, det arbetet. Alla har ett uppdrag att se till att ingen är utanför. Skolan genomför tjej- och killsnack. Enligt det som framkommit i de elevintervjuer som Skolverkets inspektörer genomfört är kränkande behandling sällan förekommande på Elmsta skola. Skolan arbetar förebyggande och reagerar snabbt och konsekvent när kränkande behandling förekommer. Föräldrar uppger att skolan tar tag i mobbning. De elever som intervjuats har synpunkter på rastvaktsystemet och vill få ut fler vuxna på rasterna. Inspektörerna har fått intrycket att relationerna mellan elever och lärare är goda. I Elmsta skola utövar eleverna sitt formella inflytande genom klassråd och elevråd. Enligt kvalitetsredovisningen för 2003 har elevrådet med rektor som sammankallande regelbundna möten 4-5 gånger per termin. Elevrådsmötena leds inte av elever utan av rektor och protokollet skrivs av rektors assistent. Elevrådet saknar budget. Enligt självvärderingen i kvalitetsredovisningen 2003 är uppfyllelsen av målet att alla elever under sin tid i skolan ska ha haft uppdrag i klassråd, elevråd, etc. inte helt tillfredsställande. Formen för samverkan med föräldrarna är enhetsråd. I enhetsrådet där rektor är ordförande finns representanter för föräldrar och personal. Enligt kvalitetsredovisningen behandlar enhetsrådet övergripande frågeställningar kring arbetsmiljö, organisation och budget. Enligt rektor fungerar enhetsrådet väl. Intervjuade föräldrar upplever att samma frågor alltför ofta återkommer och att allting styrs av budgeten. Enligt föräldrarna avhandlas återkommande utomhusmiljön, ekonomin och barackerna vid enhetsrådsmötena. Skolan arbetar hälsofrämjande. Ett av inslagen i detta arbete är att skolan genom samarbete med ortens livsmedelshandlare erbjuder alla elever och all personal en frukt per dag som mellanmål till en kostnad av 1 krona. De äldre eleverna går en promenad före maten varje dag. 5

Elmsta skola SKOLVERKET Sammanfattningsvis visar inspektionen att arbetet med arbetsmiljö och delaktighet är bra men kan förbättras när det gäller elevinflytandet. Ett förbättringsområde är att även i åtgärdsdelen i planen mot kränkande behandling föra in perspektivet då en vuxen kränker en elev. 4. Pedagogisk verksamhet och undervisning Arbetet för att nå de nationella målen för utveckling och lärande skall främst utformas av eleverna och personalen. Skolan skall samverka med hemmen. Läroplanerna, andra statliga förordningar och kursplanerna ger riktlinjer för arbetet. Det finns bestämmelser om timplaner och ämnes- och kursstruktur, riktlinjer för stödinsatser, för betygssättning och utvecklingssamtal, för utbildning på arbetsplatser, en garanterad undervisningstid etc. Målen i kursplanerna ger dessutom vägledning för arbetssätten genom att beskriva vilka kunskaper, färdigheter och övrig utveckling barnen och ungdomarna skall nå. Granskningen riktas mot hur man arbetar för att nå målen och hur man anpassar arbetet till olika behov. I Elmsta skola är verksamheten uppdelad i två spår Östan i baracker och Vintergatan i huvudbyggnaden. Under 2004 kommer spåren att lokalmässigt integreras i huvudbyggnaden. Elever, lärare och föräldrar uppgav vid intervjuer att Östan och Vintergatan upplevs som två skolor med delvis olika arbetssätt och med vattentäta skott mellan spåren. Samarbetet mellan spåren är begränsat men viss grovplanering och utvärdering sker gemensamt. Både Östan och Vintergatan har brutit ner läroplanens mål i arbetsplaner där vägarna är olika men målen är lika. Enligt båda arbetslagen är organisationen flexibel. Undervisningen är varierad och eleverna arbetar bra både självständigt och i grupp. Utvecklingssamtal genomförs och för att kunna samverka med hemmen används planeringsböcker där lärarna skriver, eleverna lägger till och föräldrarna läser. Stöd till elever ges i olika former i de två spåren. På både Östan och Vintergatan finns en speciallärare. På Östan har specialläraren en väl fungerande stödverksamhet med öppet hus för eleverna i årskurs 4-6. Eleverna har tillgång till öppet hus-stödet alla dagar utom måndag då specialläraren ger stöd åt 6-åringar. När det gäller eleverna i förskoleklass till årskurs 3 bedömer lärarna vilka elever som behöver extra stöd. Vintergatans speciallärare arbetar mest med de yngre eleverna från förskoleklass till årskurs 3 och är mycket ute i verksamheten. Speciallärarna har ett gott samarbete med kommunens resursteam men är inte riktigt nöjda med resursteamets arbetsmetod. På Östan finns 10 elever i behov av särskilt stöd och på Vintergatan 12. För alla elever i behov av särskilt stöd finns åtgärdsprogram upprättade. Båda spåren prövar olika arbetssätt. En av eleverna uppskattad arbetsform är ateljé/verkstad som är en form av temaarbete. Skolan har ingen speciell profil men alla elever får lära sig spela schack. Skolan har också ett stort schackspel på huvudbyggnadens skolgård och deltar i schackturneringar. 6

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Norrtälje kommun Elmsta skola I Elmsta skola bedrivs verksamheten i åldershomogena grupper. Nivåindelning i grupper förekommer inte i Elmsta skola men det individuella arbetet i matematik planeras med utgångspunkt från resultat av förtester. Av elevintervjuerna framgick att det finns relativt många elever som upplever att de får för få utmaningar. Från förskoleklassen till årskurs 6 finns elever som tycker att de får för lätta uppgifter. Vi måste sitta och göra klart fast vi kan. Elmsta skola har ett samarbete med arbetslivet genom den två dagars PRAO som eleverna varje år har i årskurserna 4, 5 och 6. Enligt rektor har skolan även ett gott samarbete med kyrkan. Sammanfattningsvis visar inspektionen att skolans arbete med pedagogisk verksamhet och undervisning är bra när det gäller undervisningens utgångspunkt i de nationella kursplanerna och stödet till eleverna. Ett förbättringsområde är att analysera elevers behov av större utmaningar och att utveckla former för att erbjuda utmaningar. 5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Kommunerna har ett övergripande ansvar för förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen och skolan på lokal nivå. Kommunerna är också huvudmän för de flesta verksamheterna. Läroplanerna lägger tydliga ansvarsområden på rektor och personal för skolornas inre organisation och arbete. Sammantaget har dessa skyldighet att se till att rätten till utbildning och till att nå nationella mål tillgodoses. Frågor som behandlas vid inspektionen är exempelvis om verksamheten har en ledning enligt de nationella bestämmelserna, hur denna fungerar i praktiken och om det finns system för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen samt värna enskildas rättsäkerhet. Elmsta skolas rektor är utbildad förskollärare, gick den statliga rektorsutbildning åren 1993-96 och har tjänstgjort som rektor vid skolan i fyra år. Rektorn för Elmsta skola har arbetsgivaransvar för totalt 70 anställda (förskola, dagbarnvårdare, fritidshem, förskoleklass och grundskola) varav 55 är i tjänst. Under perioden januari till juli 2004 finns 10 fria ledningstimmar. Enligt kvalitetsredovisningen 2003 bedömer rektor det som omöjligt att klara pedagogisk, ekonomisk och humanistisk ledning för så många anställda. Vid intervjuer framkommer att rektor inte hinner med vardagen utan bara helheten och att arbetssituationen upplevs som splittrad. Rektor anser sig ha för många praktiska bekymmer och för lite tid till pedagogisk ledning. Rektor försöker vara en visionär ledare och en bra coach. Rektor träffar arbetslagen en gång i veckan. Samtidigt som rektor, enligt personalen, alltid går att få tag på signalerar personalen att de vill ha en tydligare pedagogisk ledning. Enligt lärarna har rektor inte tid att vara en pedagogisk ledare och de saknar pedagogiska diskussioner. En del av lärarna tycker inte att rektor är tillräckligt förtrogen med verksamheten. Kvalitetsredovisningen 2003 för Elmsta skola är upprättad av rektor. Kvalitetsredovisningen saknar kommentarer till resultaten av nationella proven i årskurs 5 och bedömningar av läsutvecklingen hos skolans elever. Vid intervjuer med personal och föräldrar framkommer att kännedom om dokumentet saknas. 7

Elmsta skola SKOLVERKET Sammanfattningsvis visar inspektionen att skolans styrning, ledning och kvalitetsarbete är acceptabelt men bör utvecklas. Förbättringsområden är det pedagogiska ledarskapet och att involvera personal och föräldrar i arbetet med kvalitetsredovisningen så att den blir ett verktyg för kvalitetsutveckling. 6. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning Lika tillgång till utbildning, oberoende av kön, geografisk hemvist samt sociala och ekonomiska förhållanden, är en grundprincip för det offentliga skolväsendet. Barnoch ungdomsutbildningen omfattar förskoleklassen, grundskolan, den obligatoriska särskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Det skall finnas lika möjligheter till utbildning för barn och ungdomar med olika funktionsnedsättningar och möjligheter till utbildning i särskilda utbildningsformer. Inom skolformerna skall det också finnas olika möjligheter för eleverna att individuellt göra val av ämnen, program, inriktningar och kurser. En skola kan, enligt skollagen, profilera sig för att tillgodose olika elevers behov eller öka elevernas motivation för lärande. Granskningen gäller om det finns tillgång till utbildning i den omfattning och med den valfrihet som anges i de statliga bestämmelserna. Även informationen om möjligheter till olika val av fördjupning, kurser, skolor och utbildningsvägar behandlas. I Elmsta skola behöver undervisningen i hemkunskap på det ena s.k. spåret Östan - utvecklas. Inspektörerna bedömer att elevens val tillgodoses inom ramen för skolans temaverksamhet ateljé/verkstad. Vid föräldraintervjuerna framkom att en elev vid enstaka tillfällen inte hade haft tillgång till undervisning när elevens assistent inte var i tjänst på skolan. Enligt rektor var detta en överenskommelse mellan skola och föräldrar. Skollagen anger en ovillkorlig rätt för alla barn med skolplikt att få tillgång till utbildning inom grundskolan. Ett förbättringsområde är således att utveckla stödet till elever så att tillgången till undervisning säkras. Enligt rektor har skolan en elev med ett fysiskt funktionshinder. Enligt rektor har elev med funktionshinder lika tillgång till utbildning som andra elever. Mer än hälften av eleverna har skolskjuts. Skolskjutsarna uppges fungera bra. Sammanfattningsvis visar inspektionen att skolans tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning till stora delar är acceptabelt men det får inte förekomma att en elev inte får tillgång till undervisning på grund av att elevens assistent inte är i tjänst. Elevens möjlighet att delta måste i dessa fall garanteras på annat sätt. Samtliga elever skall ges möjlighet att delta i hemkunskapsundervisning. 8

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Norrtälje kommun Elmsta skola 7. Resurser Huvudmannen och skolans ledning beslutar hur och med vilka resurser utbildningen skall genomföras för att de lärande skall nå de nationella målen för utbildningen. I skollagen finns dock bestämmelser om några viktiga förutsättningar för att säkra kvaliteten i utbildningen. Dessa avser främst krav på personalens kompetens, tillgång till ändamålsenliga lokaler, läromedel och annan utrustning som behövs för en tidsenlig utbildning. Även principerna för resursfördelningen aktualiseras vid inspektionen. I Elmsta skola har de flesta lärarna en utbildning avsedd för den undervisning de ska bedriva. Elmsta skola har två utbildade speciallärare. Skolan har en musiklärare med halvtidstjänst på skolan men saknar lärare med relevant utbildning i bild och idrott. En av lärarna går SÄL-utbildningen (den särskilda lärarutbildningen). Enligt kvalitetsredovisningen för 2003 har Elmsta skola kompetent personal. En god målsättning som uttrycks i kvalitetsredovisningen är att utveckla personalens kompetens i syfte att bättre kunna dokumentera elevernas utveckling och informera föräldrar. Det är också viktigt att i ett verksamhetsutvecklande syfte noga analysera de resultat som har dokumenterats. För kompetensutvecklingen finns, enligt lärarna, planer som ännu inte har sjösatts - många planer men inget händer. Personalen har valt bort att ha lärarkandidater på grund av att ersättningen upplevs som ringa. Lärarna tycker att det är synd att de på grund av den låga ersättningen känner att de inte kan ta emot lärarkandidater eftersom de ger kompetensutveckling. Enligt inspektörernas bedömning är läromedel, pedagogiska materiel, utrustning och skolmåltider av hög standard. Skolan har en slöjdsal med mycket god utrustning och en bra gymnastiksal. Huvudbyggnadens lokaler, där spåret Vintergatan, håller till är mycket ändamålsenliga. Elever och föräldrar som tillhör spåret Östan som håller till i barackerna har synpunkter på lokalerna och främst den ena baracken. Skolan har inget bibliotek i lokalerna utan utnyttjar Väddö folkhögskolas bibliotek. Enligt lärare och elever fungerar den lösningen bra. De äldre eleverna besöker biblioteket regelbundet och för de yngre eleverna finns ett system med boklåda. Skolan har god tillgång till datorer men kommunens datasupport fungerar dåligt. Sammanfattningsvis visar inspektionen att skolans resurser är bra Ett förbättringsområde är att realisera de kompetensutvecklingsplaner som finns. Sammanfattande bedömning Inspektörerna bedömer att verksamheten i Elmsta skola övergripande är av förhållandevis god kvalitet. Bra är till exempel elevernas trygghet, stora delar av arbetet med arbetsmiljön, stödet till eleverna i många avseenden och skolans resurser. 9

Elmsta skola SKOLVERKET Det finns dock behov av förbättringsinsatser inom följande områden: - analysera utbildningsresultaten och förtydliga målen för utbildningen, - erbjuda vissa elever större utmaningar, - det pedagogiska ledarskapet, - kompetensutveckling, - arbetet med kvalitetsredovisningen, - lokalerna, - elevernas inflytande, - handlingsprogrammet mot kränkande behandling samt - säkra tillgången till utbildning för elever i behov av stöd. Datum Ort 2004-09-28 Stockholm Silja Jundin Tommy Bucht 10

Utbildningsinspektion i Flygskolan UTBILDNINGSINSPEKTIONENS SYFTE Utbildningsinspektion i Norrtälje kommun Flygskolan Skolverkets utbildningsinspektion skall bidra till kvalitetsförbättring genom att bedöma hur verksamheterna arbetar i riktning mot de nationella målen för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, barn- och ungdomsutbildning och vuxenutbildning. En väsentlig del i inspektionen är att granska kvalitetsarbetet och förmågan att utveckla den egna verksamheten. Inspektionens inriktning Inspektionsutredningen har inriktats mot sju områden. De är särskilt väsentliga för att säkra att alla barn, elever och vuxenstuderande får den omsorg och utbildning som de har rätt till enligt nationella bestämmelser. De sju områdena, som granskats utifrån flera olika aspekter och frågeställningar, är: Resultaten: 1. Normer och värden 2. Kunskaper Verksamheten: 3. Arbetsmiljö och delaktighet 4. Pedagogisk verksamhet och undervisning 5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Förutsättningarna: 6. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning 7. Resurser I denna rapport behandlas i första hand förhållanden som avviker positivt eller negativt från vad som förväntas i fråga om utbildningskvaliteten enligt de nationella bestämmelserna. Några aspekter behandlas dock i alla aktuella verksamheter, nämligen kvalitetsarbetet, rektorsfunktionen, personalens kompetens, läromedel och utrustning, likvärdiga möjligheter vid funktionsnedsättning, stödinsatser, arbetet med övergripande hälsomål i läroplanerna, bedömning av lärandet och betygssättningen. En helhetsbedömning och motiveringar till bedömningarna görs inom varje granskningsområde. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån läroplaner och författningar i övrigt. Inspektörernas sakkunskap och erfarenheter av jämförbara verksamheter är också betydelsefulla. Analyserna av den insamlade informationen syftar till att klargöra om de lokala lösningarna och systemen fungerar väl. Rapporten avslutas med en sammanfattande bedömning som utgör underlag för Skolverkets beslut angående förbättrings- och kritikområden. 1

Flygskolan SKOLVERKET Beskrivning av skolan/rektorsområdet Flygskolan Antal barn/elever/studerande Grundskola 226 Förskoleklass 20 Förberedelseklass 20 Utbildningen vid skolan omfattar förskoleklass och grundskola. I anslutning till skolan finns fritidshem. På flygskolan finns, lokalintegrerat, även en förberedelseklass. Förberedelseklassens rektor hör organisatoriskt till resursteamet. Inspektionen omfattar grundskola och förberedelseklassen. Inspektionen av förberedelseklassen redovisas i separat rapport. Skolans pedagogiska personal arbetar i arbetslag i en mångkulturell skola. Enligt uppgift från skolans rektor kommer 42 procent av eleverna från andra länder. Enligt kommunens egen statistik för 2003 finns 56,0 årsarbetare inom hela Flygenheten, varav 20,29 inom grundskolan. Skolan ligger relativt nära Norrtälje centrum, inom distrikt 2, och byggdes 1993 med avsikt att fungera som mataffär. Den har sedermera byggts om och anpassats för att möta skolverksamhetens behov. Genomförandet av inspektionen i Flygskolan Skolverket sände den 17 november 2003 skriftlig information till kommunen om att verksamheten skulle inspekteras och om inspektionens syfte och genomförande. Inspektörsteamet med ansvar för Flygskolan har bestått av undervisningsrådet Elisabeth Ritchey samt expert Maria Bennet. Besök på Flygskolan inleddes den 23 mars 2004 och avslutades den 24 mars 2004 Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Skolverket följer därefter upp eventuella krav på åtgärder som riktas till huvudmannen och vilka effekter i övrigt som utbildningsinspektionen leder till. Tidpunkter för uppföljningen framgår av Skolverkets beslut. Underlag Underlaget till denna rapport består av dels dokument från kommunen och Flygskolan, dels den information som samlats in vid observationer, intervjuer och samtal under besöket. Rapporten grundar sig också på annan information om kommunen och skolan som finns i Skolverkets nationella uppföljningssystem eller finns publicerat på annat sätt. I Flygskolan genomfördes formella intervjuer med rektor, lärare, specialpedagog, elever samt föräldrar. Lektioner besöktes. Under besöket fördes också informella samtal med personal och elever. 2

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Norrtälje kommun Flygskolan Bedömning 1. Normer och värden Enligt skollagen skall utbildningen för barn och ungdom främja deras utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. I läroplanerna framhålls att barnen och eleverna skall utveckla förståelse och respekt för alla människors lika värde. Skolan skall sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet. Eleverna skall också utveckla sin förmåga att göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden. Eleverna skall kunna ta ett allt större ansvar för det egna arbetet och för miljön. Inom detta granskningsområde behandlas resultaten av arbetet för att främja vårt samhälles demokratiska värderingar och för att utveckla normer och värden enligt läroplanernas mål. Resultatet av Flygskolans arbete avseende normer och värden är självskattat som bra i skolans kvalitetsredovisning. Skattningen svarar på följande mål: Arbetsmiljön i skolan präglas av trygghet, arbetsro och reda samt respekt för andra människor och miljön. Självskattningen grundar sig på följande bedömning: I de flesta grupper råder det stor arbetsro, i de grupper som har problem satsas det extra resurser. Hur man bedömer arbetsro framgår dock inte i redovisningen. I intervjuer med elever bekräftar eleverna delvis skolans självskattning. De anger att de i stort känner sig trygga i skolan, att mobbning sällan förekommer, att det alltid finns någon vuxen att vända sig till, men att vuxna dock inte alltid ingriper. Eleverna uppger att de i stort trivs med sina klasskamrater och att de för det mesta trivs i skolan. Avseende arbetsro i klasserna bedömde inspektörerna att det varierar från klass till klass, men i stort råder arbetsro under lektionstid. Vid elevintervjuerna framkom dock att olika former av kränkningar förekommer. Grovt eller kränkande språkbruk, bråk och gruff på rasterna förekommer en del, utan att vuxna ingriper i tillräckligt stor utsträckning. I intervjuerna framkom även, att en del elever upplever sig kränkta av vuxnas språkbruk och tilltal. Inom ramen för klassråd, elevråd, mentorsgrupper, kamratstödjare och mobbningsteam, uppfattar eleverna vikten av att kunna påverka, och uttrycka egna uppfattningar som betydande. Elevernas inflytande på skolan som helhet i form av klassråd och elevråd förefaller att fungera väl. Eleverna upplever att de blir lyssnade till och att de har stöd från skolans ledning, även om de anser att i praktiken har de inte särskilt stora möjligheter att reellt påverka, enligt dem viktiga och önskvärda förändringar på skolan. Elevernas möjligheter till reellt inflytande över utbildningen, framstår som begränsade. Innehållet och ramen för arbetsuppgifterna är styrd av läraren och läroboken. En del elever svarar att de i samband med teman kan diskutera hur undervisningen ska genomföras men att inflytandet i övrigt inte är så stort, och att det är lärarrelaterat. Eleverna får till viss del träna på att ta eget ansvar. Ett 3

Flygskolan SKOLVERKET exempel är eleverna i årskurs sex som får en veckoplanering innehållande ett antal uppgifter som eleven skall ta ansvar för att klara av under veckan. Eleverna uppger vidare att undervisningen i språkval franska och tyska fungerar bra, men sämre i spanska, delvis på grund av att grupperna är stora och delvis på att man samläser med eleverna från Köpmanholmsskolan. Samarbetet med eleverna Köpmanholmsskolan uppges av eleverna att inte fungera på ett respektfullt sätt. Sammanfattningsvis visar inspektionen att skolans resultat inom området normer och värden är acceptabelt men bör förbättras. Utvecklingsområden är att tydligare utvärdera och ytterligare förbättra resultatet avseende normer och värden, avseende grovt och kränkande språkbruk och tilltal bland elever och vuxna. Det är bra att arbetet i de formella råden fungerar bra och att eleverna får utrymme att uttrycka egna uppfattningar. Elevernas möjligheter till reellt inflytande och delaktighet över sitt eget lärande behöver förstärkas och utvecklas att omfatta alla elever. Orsaker till problem och möjliga åtgärder i samarbetet med Köpmanholmsskolan behöver fortsätta att diskuteras. 2. Kunskaper Utbildningen skall ge kunskaper i vid mening, såväl fakta och förståelse som färdigheter och förmåga att exempelvis utvärdera sitt eget lärande och att arbeta självständigt. Skolan skall sträva efter att varje elev tillägnar sig kunskaper inom utbildningens ämnesområden och kurser men även utvecklar en tillit till sin egen förmåga och en nyfikenhet och lust att lära. Målen för lärandet anges närmare i de nationella läroplanerna och i kursplanerna. Inom detta område granskas resultaten av det pedagogiska arbetet. I Flygskolan mäts elevernas kunskapsresultat i olika avseenden. Kommunens statistik visar att andel flickor i årskurs 5 som har nått målen i svenska är 100 procent, i matematik 78 procent och i engelska 78 procent. Motsvarande andel pojkar är 71 procent, 71 procent och 57 procent. Alla elever får stöd i någon form. Skolans egen statistik visar att andel elever i årskurs 9 våren 2003 som uppnådde målen i svenska är 88 procent, i matematik 95 procent och i engelska 95 procent. Dessa andelar motsvarar andelen elever som var behöriga till gymnasiet. Enligt statistik når 62,2 procent av alla eleverna målen i alla ämnen. I Flygskolans kvalitetsredovisning för 2003 finns flera mål avseende barns och elevers utveckling och lärande. Enheten liksom kommunen generellt arbetar med LUS (läsutvecklingsschema) för att utvärdera elevernas läsutveckling. I kvalitetsredovisningen anges elevernas måluppfyllelse avseende läsutveckling för eleverna i årskurs 3 och 7 som inte helt tillfredsställande. Kunskapsanalyser görs kontinuerligt och de elever som riskerar att inte nå målen får någon form av stöd. Kunskapsresultat i andra ämnen än svenska, engelska och matematik finns inte sammanställda på ett övergripande sätt. Lärarna på Flygskolan uppger att de arbetar efter de nationella målen och kriterierna. En del lärare har gjort lokala målbearbetningar, kursplaner och betygskriterier. Man har kommit olika långt med de lokala kursplanebearbetningarna, men det uppges vara under utveckling i alla ämnen. Eleverna uppger i intervju- 4

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Norrtälje kommun Flygskolan erna att de känner i olika utsträckning till de nationella målen, varierande från lärare till lärare. Eleverna uppger dock vidare att de i de flesta ämnen känner till vad de skall arbeta med och vad de skall kunna inför proven och att de ofta har fått information om betygskriterierna. Intervjuer med föräldrar bekräftar att kunskapen om målen varierar beroende på klass, lärare och ämne. Utvärdering av lärandet sker på olika sätt. De flesta lärare har sitt sätt att sammanställa elevernas kunskapsresultat. Det vanligaste utvärderingssättet sker via prov, skriftliga och muntliga redovisningar. Utvecklingssamtal genomförs två gånger per läsår med föräldrar och elever. Föräldrarna uppger att i första hand kommunicerar man elevernas studieprogression i svenska, matematik och engelska. I övriga ämnen ges en översiktlig information om kunskapsutvecklingen. Samtliga intervjuade uppger att utvecklingssamtalen fungerar bra och att man i stort sett är nöjd med den information som ges. Sammanfattningsvis visar inspektionen att skolans resultat inom området kunskaper är acceptabel. Ett förbättringsområde är att ytterligare utveckla arbetet med lokala mål- och kriteriebearbetningar och att låta eleverna skall känna till dessa. Skolan bör vidare utveckla en struktur och rutiner för att elever och personal skall kunna följa upp kunskapsresultat även i andra ämnen än svenska, matematik och engelska. En analys över kunskapsresultaten behöver göras för att förbättra måluppfyllelsen. 3. Arbetsmiljö och delaktighet Enligt skollagen skall verksamheten i skolan vara utformad i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar där skall främja aktning för varje människas egenvärde, respekt för vår gemensamma miljö samt jämställdhet mellan könen. Särskilt skall den som verkar inom skolan aktivt motverka alla former av kränkande behandling. All personal skall samverka med elever och föräldrar i arbetet för att forma en god miljö fysiskt och psykosocialt - för utveckling och lärande. Granskningen gäller hur man i verksamheten arbetar för en god miljö och för att förebygga kränkningar och ge möjlighet till delaktighet och samverkan. Flygskolan har formella samverkansorgan med elever i form av klassråd och elevråd. Alla skolans klasser är representerade i elevråden. I intervjuer med eleverna framkom dock att klassråden fungerar mycket olika och förekommer i olika stor omfattning, beroende på årskurs och lärare. Samverkan med föräldrar sker genom enhetsråd, föräldramöten och utvecklingssamtal. Föräldrarna uppger att de är nöjda med skolans samverkan med hemmen. Flygskolan har ett handlingsprogram mot kränkande behandling som beskriver skolans förebyggande arbete, åtgärder, uppföljning och utvärderig och trivselregler. Programmet innehåller dock inte ett vuxen elevperspektiv. Skolan arbetar med värdegrundsfrågor på olika sätt. En åtgärd är att skolan har infört kamratstödjare, som representeras av två lärare och två elever från varje klass. Eleverna, som har uppdraget terminsvis, röstas fram på klassråden. Kamratstödjare har fått en utbildningsdag för att få kunskap om uppdraget. Skolan har också ett mobbningsteam, bestående av ett antal lärare. Teamet har genomfört en elev enkät för att följa upp skolans värdegrundsarbete. Utvärde- 5

Flygskolan SKOLVERKET ring av elevernas upplevelser kring frågor om kränkande behandling har gjorts en gång per termin. I samtliga intervjuer framgick att analysen av uppföljningen av enkätresultaten inte är känd. Mobbningsteamets medlemmar har fått gå på föreläsningar, som de senare återgett till övrig personal, för att få mer kunskap om uppdraget. För det delvis förebyggande arbetet med värdegrundsfrågor, har mentorstid införts på skolan. Lärarna är mentorer för ca 10-12 elever på schemalagd tid ca två gånger per vecka. Syftet med mentorstiden uppges av rektor vara att bl.a. diskutera viktiga frågor kring förhållningssätt och värdegrund, uppkomna händelser och praktiska frågor med den egna elevgruppen. I intervjuer med elever och lärare uppges dock att mentorstiden främst används för information kring praktiska frågor och inte för värdegrundsfrågor i någon större omfattning. Eleverna upplever dessutom att samtalen kring norm- och värdegrundsfrågor, då det sker, är mycket olika beroende på den mentor som har samtalet. Det aktiva arbetet mot kränkande behandling sker i samband med att något inträffar på skolan i t.ex. samband med raster. Rastvaktssystem finns utvecklat på skolan, såväl inomhus som på skolgården. I intervjuer med yngre elever uppgav de dock att vuxna inte alltid ingriper trots att de är nära, när slagsmål, gruff och bråk uppstår och när de blir kränkta med grovt språk och kränkande tilltal av främst äldre elever. Med ett ytterligare förebyggande och hälsofrämjande syfte har skolan infört obligatorisk, daglig promenad för alla elever. I intervjuerna uppger eleverna att dessa görs i olika omfattning, mycket beroende på läraren. Elevernas möjligheter till ansvar och inflytande över sitt lärande framstår som begränsade och omfattningen varierar beroende på vilken lärare elev har. Sammanfattningsvis visar inspektionen att skolans verksamhet avseende arbetsmiljö och delaktighet är acceptabel men bör förbättras. Bra är att skolan har tydlig struktur för ett kontinuerligt, förebyggande arbete mot kränkande behandling. Förbättringsområden är att på ett tydligt sätt identifiera och agera då kränkningar förekommer, speciellt kring yngre elever. Dessutom behöver handlingsprogrammet mot kränkande behandling förankras hos alla elever och all personal på skolan samt ett vuxen - elevperspektiv införas. Det är bra att mobbningsteamet utvärderar elevernas upplevelser kring frågor om kränkande behandling. Genomförda elevenkätsresultat behöver dock analyseras, följas upp och göras kända. Elevernas delaktighet och inflytande i undervisningen i alla ämnen över hela skolan bör stärkas och utvecklas. 6

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Norrtälje kommun Flygskolan 4. Pedagogisk verksamhet och undervisning Arbetet för att nå de nationella målen för utveckling och lärande skall främst utformas av eleverna och personalen. Skolan skall samverka med hemmen. Läroplanerna, andra statliga förordningar och kursplanerna ger riktlinjer för arbetet. Det finns bestämmelser om timplaner och ämnes- och kursstruktur, riktlinjer för stödinsatser, för betygssättning och utvecklingssamtal, för utbildning på arbetsplatser, en garanterad undervisningstid etc. Målen i kursplanerna ger dessutom vägledning för arbetssätten genom att beskriva vilka kunskaper, färdigheter och övrig utveckling barnen och ungdomarna skall nå. Granskningen riktas mot hur man arbetar för att nå målen och hur man anpassar arbetet till olika behov. Presentationen och informationen av nationella styrdokument såsom kursmålen och betygskriterierna, som uppges ske vid terminens början, uppfattas av eleverna som formella och svåra att förstå och ta till sig. Presentationens kvalitet uppges även vara lärarrelaterad. Eleverna uppger att det inte är vanligt att lärare återvänder till dessa styrdokument under terminens gång och därmed gör dem styrande eller till någon verklig hjälp för eleverna för att kunna bedöma sina studieresultat i förhållande till målen och kraven i kursplanerna. Eleverna arbetar främst i helklass, självständigt eller i par, beroende på lokalernas utformning enligt lärarna. Eleverna arbetar individuellt eller med kamrater med givna arbetsuppgifter. Skolans bibliotek och tillgängliga datorer, fungerar som en integrerad del i den pedagogiska verksamheten. I intervjuerna uppger eleverna att de i stort är nöjda med den undervisning de får, men att undervisningen inte alltid fungerar på ett stimulerande och engagerande sätt. Yngre elever samt deras föräldrar uppger till exempel att elever som har gjort uppgifter inom utsatt tid, måste invänta andra, vilket leder till att de blir understimulerade, tycker att de har tråkigt och vet inte vad de skall göra. Eleverna uppger att de särskilt är nöjda med undervisningen i musik, idrott och hälsa och slöjd. De uppgav dock att då slöjdläraren blev sjuk uteblev undervisningen under flera veckor. I efterföljande kommentar har vi fått veta att detta inte överensstämmer med rektorns genomgång av sjukfrånvarorapporteringen. Föräldrar uppger att skolan har bra lärarkår och bra rektor. På skolan finns inga gemensamma rutiner för arbetet med elever i behov av särskilt stöd. Man försöker dock arbeta flexibelt för att hitta bra lösningar. Stödbehovet signaleras av klasslärarna utifrån identifierade kunskapsbrister. Eleverna går till skolans fyra speciallärare som hjälper eleverna under en tid. Det finns ingen kö till speciallärarna, men eleverna uppger att de ibland kan få vänta ett tag. Rektor uppger att det beror på att klasslärarna först tar kontakt med vårdnadshavare. Det finns flera mindre särskilda undervisningsgrupper där några elever får all sin undervisning och andra elever får en viss del av sin undervisning. Beslut fattas av skolledningen tillsammans med föräldrarna om placering av barn i dessa grupper. I intervjuer med speciallärarna framkom att de försöker hjälpa alla elever så långt det är möjligt i alla ämnen. Elever, föräldrar och lärare bekräftar att alla elever alltid får stöd i någon form. Speciallärarnas arbetsbörda, såväl fysisk som psykisk, upplevs som mycket stor och ständigt växande. Samtidigt uppgav spe- 7

Flygskolan SKOLVERKET ciallärarna att arbetet är roligt och stimulerande, men att de ibland känner sig lite ensamma i sin roll och önskar utökat samarbete med skolans övriga lärare. De uppgav även att arbetsbelastningen har diskuterats med rektor, men andra frågor har hittills prioriterats och ännu har ingenting förändrats. Enligt egen uppskattning uppger man att ca 25 procent av alla elever på skolan får hjälp i olika omfattning och av olika slag. Av personalintervjuerna framgår samtidigt att man är tveksam till om stödet alltid är av tillräcklig omfattning och om stödbehovet är tydligt identifierat för alla elever. Föräldrar bekräftar även detta i intervjuerna. Då stora stödbehov identifieras tas ärenden upp på elevvårdskonferenser, ibland i samarbete med distriktets elevvårdsteam. Teamet består av skolpsykolog, kurator, skolsköterska och specialpedagog. Teamet ger i vissa fall stöd till lärarna och deltar vid påkallat behov i elevvårdskonferenser. Åtgärdsprogram upprättas tillsammans med elev, mentor och föräldrar. Skolan har en handlingsplan för åtgärdsprogram och mallar för såväl åtgärdsprogram som uppföljning av åtgärdsprogram. Sammanfattningsvis visar inspektionen att skolans arbete inom området pedagogisk verksamhet och undervisning är acceptabel. Ett förbättringsområde är att utveckla rutiner och skapa dialog som kan hjälpa skolans elever att bedöma sina studieresultat, utifrån kursmål och kriterier, oavsett arbetslag och ämne. En samordning av diskussioner kring framtagna lokala bearbetningar av mål och betygskriterier behöver utvecklas i alla ämnen. Ett ytterligare förbättringsområde är att genomföra en analys av skolans arbetssätt avseende särskilt stöd. Dessutom en analys avseende speciallärarnas arbetssituation och om uppdraget är rätt utformat. Föräldrarnas och elevernas synpunkter om understimulans i undervisningen behöver diskuteras och om möjligt åtgärdas. 5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Kommunerna har ett övergripande ansvar för förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen och skolan på lokal nivå. Kommunerna är också huvudmän för de flesta verksamheterna. Läroplanerna lägger tydliga ansvarsområden på rektor och personal för skolornas inre organisation och arbete. Sammantaget har dessa skyldighet att se till att rätten till utbildning och till att nå nationella mål tillgodoses. Frågor som behandlas vid inspektionen är exempelvis om verksamheten har en ledning enligt de nationella bestämmelserna, hur denna fungerar i praktiken och om det finns system för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen samt värna enskildas rättsäkerhet. Skolan leds av en rektor som tillträdde skolledartjänsten i februari 2003. Samtliga intervjuade, lärare, elever och föräldrar, anser att rektor är förtrogen med verksamheten trots den korta tiden på skolan. Eleverna uppger också att han syns på skolan och att man kan vända sig till honom då något händer. Personalen och föräldrarna uppger att ledningssituationen nu upplevs som stabil och bra jämfört med tidigare. Avseende rektorns vardagliga, pedagogiska ledning uppger personalen att det kan utvecklas ytterligare framöver. 8

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Norrtälje kommun Flygskolan Rektor deltar regelbundet och aktivt i olika arbetsmöten och uppges ha tagit tag i vissa frågor på ett tydligt sätt. Lärarna uppger att rektor har initierat och driver arbetet med lokala mål och kriteriebearbetningar, som nu pågår i alla ämnen. Även arbetet med utformningen av individuella utvecklingsplaner har nu påbörjats. Skolan har en lokal arbetsplan för 2003, men lärarna uppger att den inte upplevs som ett levande dokument för skolan. Rektor bekräftade detta och uppgav att skolans styrdokument behöver revideras och utvecklas. Rektorn uppger att samarbetet med distriktchefen fungerar mycket bra, däremot är kontakten med förvaltning och nämnd liten. Kvalitetsredovisningen för 2003, som bygger på kommunens mall, har gjorts av tidigare rektor, utan personalens delaktighet. Ett av de prioriterade målen som uppges är att forma en ledningsgrupp där ledamöterna tillika skall vara arbetenhetsledare. I intervju med nuvarande rektor framgår att skolans kvalitetsarbete helt har lagts på Växtkrafts Mål 3 projektet under 2003. På rektorns initiativ har en skolledningsgrupp bildats med representanter från varje arbetslag för att diskutera pedagogiska frågor och för att driva kvalitetsarbetet på skolan. Enligt rektor har gruppen dock ännu inte hittat formerna för sitt arbete och arbetsgruppen är inte heller helt förankrad på skolan. Rektor uppger att arbetsformer, ansvarsfrågor, arbetsområden samt ett helhetstänkande som omfattar skolans alla årskurser behöver utformas och utvecklas. Rektor uppger avseende skolans dokumentation i elevärenden, finns protokoll från elevvårdsteamens möten, dock inga formella beslut finns kring elever som har t.ex. anpassad studiegång. Enligt rektorn är alla original och kopior av åtgärdsprogram samt annan dokumentation med känslig information inlåst i säkerhetsskåp. Sammanfattningsvis visar inspektionen att arbetet med styrning, ledning och kvalitetsarbete är bra. Rektor behöver se över, analysera personalens behov avseende den pedagogiska ledningen. Bra är att rektor har initierat kvalitetsarbetet med att skapa en ledningsgrupp för vidare skolutveckling. Förbättringsområden är att utveckla skolans arbete med kvalitetsredovisningen till att omfatta personal och elever. Dessutom behöver rutiner för formella beslut ses över och brister åtgärdas. Det är inte acceptabelt att formella beslut saknas t.ex. avseende särskild undervisningsgrupp eller information om rätt att överklaga och de inte hanteras på ett korrekt sätt. Detta måste åtgärdas. 9

Flygskolan SKOLVERKET 6. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning Lika tillgång till utbildning, oberoende av kön, geografisk hemvist samt sociala och ekonomiska förhållanden, är en grundprincip för det offentliga skolväsendet. Barnoch ungdomsutbildningen omfattar förskoleklassen, grundskolan, den obligatoriska särskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Det skall finnas lika möjligheter till utbildning för barn och ungdomar med olika funktionsnedsättningar och möjligheter till utbildning i särskilda utbildningsformer. Inom skolformerna skall det också finnas olika möjligheter för eleverna att individuellt göra val av ämnen, program, inriktningar och kurser. En skola kan, enligt skollagen, profilera sig för att tillgodose olika elevers behov eller öka elevernas motivation för lärande. Granskningen gäller om det finns tillgång till utbildning i den omfattning och med den valfrihet som anges i de statliga bestämmelserna. Även informationen om möjligheter till olika val av fördjupning, kurser, skolor och utbildningsvägar behandlas. I Flygskolan finns ett antal elever som är berättigade till undervisning i modersmål, i ett flertal olika språk. Alla elever erbjuds denna undervisning men endast hälften av dessa elever deltar i sådan undervisning. Ungefär lika många elever är berättigade till undervisning i svenska som andra språk. Ca 65 procent av dessa elever deltar i den undervisningen. På Flygskolan uppfattar elever och lärare att vissa elever i årskurserna 7-9 erbjuds ämnet endast efter skoltid. Språkval erbjuds i franska, spanska och tyska. Spanska samläses med elever från Köpmanholmsskolan på Flygskolans lokaler. Undervisning erbjuds också i svenska och engelska om särskilda behov kan påvisas. Enligt rektor, erbjuds elevens val på skolan endast i svenska, engelska och matematik sedan år 2002. Löpande information om skolans verksamhet och om olika valmöjligheter ges till föräldrar via utvecklingssamtal och föräldramöten. Information ges även på möten med enhetsrådet. Elever och föräldrar uppger att de i stort är nöjda med den information de får. Rektor uppger att det finns en funktionshindrad elev på skolan. Personalen uppger att eleven erbjuds bra stöd och har möjlighet att studera på samma villkor som övriga elever. Sammanfattningsvis bedömer inspektionen att tillgången till utbildning på skolan är acceptabel men behöver förbättras. Förbättringsområden är att analysera orsakerna till elevbortfallet i modersmålsundervisningen samt att granska hur det förhåller sig med erbjudande av svenska som andraspråk efter skoltid för vissa elever. Det är inte acceptabelt att Flygskolan inte erbjuder elevens val i andra ämnen än svenska och matematik. Detta måste åtgärdas. Informationen till föräldrarna är bra. 10

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Norrtälje kommun Flygskolan 7. Resurser Huvudmannen och skolans ledning beslutar hur och med vilka resurser utbildningen skall genomföras för att de lärande skall nå de nationella målen för utbildningen. I skollagen finns dock bestämmelser om några viktiga förutsättningar för att säkra kvaliteten i utbildningen. Dessa avser främst krav på personalens kompetens, tillgång till ändamålsenliga lokaler, läromedel och annan utrustning som behövs för en tidsenlig utbildning. Även principerna för resursfördelningen aktualiseras vid inspektionen. I kvalitetsredovisningen för 2003 framgår att all personal för förskolan upp till årskurs 6 har utbildning avsedd för den undervisning de skall bedriva, medan för årskurserna 7-9 är motsvarande andel ca 50 procent. I skolans kvalitetsredovisning framgår att redan under höstterminen 2003 påbörjades ett aktivt rekryteringsarbete efter personal med utbildning avsedd för den undervisning de skall bedriva, för anställning höstterminen 2004. Elever och föräldrar är i stort nöjda med lokalerna, däremot uppgav personalen att lokalerna ur ett pedagogiskt perspektiv inte är ändamålsenliga. Det saknas grupprum, det är trångt och det är svårt att hitta lokaler för samarbete mellan klasser. Eleverna uttryckte bristen och även storleken på elevskåp som ett stort problem. Eleverna går med ytterkläder och kepsar på sig inomhus med motiveringen att de inte kan lägga ifrån sig dem på ett säkert ställe. Utifrån besöket kan inspektörerna bekräfta detta. Många skåp var utan dörrar, många var små och nedklottrade. Skolan saknar en permanent matsal, vilket löses genom att en del elever äter i två stora, befintliga lokaler och en del i sina klassrum. Maten köps till skolan och hämtas av elever och personalen i ett separat köksutrymme. Eleverna uppger att det ofta serveras alltför lite mat och att de inte blir mätta. De uppger att det därför är ganska vanligt att ett antal elever äter på närliggande McDonalds. Inspektörerna kan bekräfta att maten tog slut innan alla elever hade fått mat. Läromedel och bibliotek finns som av de flesta upplevs som förhållandevis bra. Samtliga intervjuade vittnar om att det finns god tillgång till datorer och bra ITutrustning i övrigt. Datorer och kringutrustning går dock ständigt sönder bl.a. på grund av elevers oaktsamma hantering. I efterföljande kommentar har vi fått veta att datorerna nyligen har reparerats och uppges nu fungera klanderfritt och att man även har börjat med en hemsida. Sammanfattningsvis visar inspektionen att skolans resurser i många delar är acceptabelt men behöver förbättras. Förbättringsområde är arbetet att öka andelen lärare i årskurserna 7-9 som har utbildning avsedd för den undervisning de skall bedriva. Ytterligare förbättringsområden är att bibehålla kontinuerlig datorsupport samt se över om det går att göra något för att förbättra lunchsituationen för elever och personal. Lokalernas ändamålsenligt, särskilt beträffande elevskåp, behöver också ses över. 11

Flygskolan SKOLVERKET Sammanfattande bedömning Inspektörerna bedömer att verksamheten i Flygskolan övergripande är av godtagbar kvalitet. Bra är till exempel arbetet i de formella råden, elevernas utrymme att uttrycka egna uppfattningar, strukturen för ett kontinuerligt förebyggande arbete mot kränkande behandling, befintligt mobbningsteam, rektorns styrning, ledning och informationen till föräldrarna. Det finns dock behov av förbättringsinsatser inom följande områden: - elevernas inflytande och delaktighet över sitt eget lärande, - språkbruk och tilltal bland elever och vuxna, - samarbetet med Köpmanholmsskolan, - elevernas kunskap om lokala mål- och kriteriebearbetningar, - uppföljning av kunskapsresultat i andra ämnen än svenska, matematik och engelska, - agerandet vid kränkningar bland yngre elever, - handlingsprogram mot kränkande behandling, - skolans arbetssätt avseende särskilt stöd, - elevbortfallet i modersmålsundervisningen, - erbjudandet i svenska som andraspråk för vissa elever, - andelen lärare i årskurserna 7-9 som har utbildning avsedd för den undervisning de skall bedriva samt - lunchsituationen för elever och personal samt elevskåpen. Det finns också sådana brister i verksamheten att författningarnas krav inte uppfylls. Bristerna inom nedan angivna områden skall snarast åtgärdas. - Beslut saknas för elever som placeras i särskild undervisningsgrupp, alternativt saknas information om rätten att överklaga (5 kap. 5 samt 8 kap. 1 grundskoleförordningen). - Eleverna erbjuds inte elevens val i enlighet med författningarnas krav (2 kap. 19 grundskoleförordningen). Datum Ort 2004-09-28 Stockholm Maria Bennet Elisabeth Ritchey 12

Frötunaskolan Utbildningsinspektion i Frötunaskolan UTBILDNINGSINSPEKTIONENS SYFTE Skolverkets utbildningsinspektion skall bidra till kvalitetsförbättring genom att bedöma hur verksamheterna arbetar i riktning mot de nationella målen för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, barn- och ungdomsutbildning och vuxenutbildning. En väsentlig del i inspektionen är att granska kvalitetsarbetet och förmågan att utveckla den egna verksamheten. Inspektionens inriktning Inspektionsutredningen har inriktats mot sju områden. De är särskilt väsentliga för att säkra att alla barn, elever och vuxenstuderande får den omsorg och utbildning som de har rätt till enligt nationella bestämmelser. De sju områdena, som granskats utifrån flera olika aspekter och frågeställningar, är: Resultaten: 1. Normer och värden 2. Kunskaper Verksamheten: 3. Arbetsmiljö och delaktighet 4. Pedagogisk verksamhet och undervisning 5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Förutsättningarna: 6. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning 7. Resurser I denna rapport behandlas i första hand förhållanden som avviker positivt eller negativt från vad som förväntas i fråga om utbildningskvaliteten enligt de nationella bestämmelserna. Några aspekter behandlas dock i alla aktuella verksamheter, nämligen kvalitetsarbetet, rektorsfunktionen, personalens kompetens, läromedel och utrustning, likvärdiga möjligheter vid funktionsnedsättning, stödinsatser, arbetet med övergripande hälsomål i läroplanerna, bedömning av lärandet och betygssättningen. En helhetsbedömning och motiveringar till bedömningarna görs inom varje granskningsområde. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån läroplaner och författningar i övrigt. Inspektörernas sakkunskap och erfarenheter av jämförbara verksamheter är också betydelsefulla. Analyserna av den insamlade informationen syftar till att klargöra om de lokala lösningarna och systemen fungerar väl. Rapporten avslutas med en sammanfattande bedömning som utgör underlag för Skolverkets beslut angående förbättrings- och kritikområden. 1

Frötunaskolan SKOLVERKET Beskrivning av skolan/rektorsområdet Frötunaskolan Antal barn/elever/studerande Grundskola 154 Förskoleklass 20 Utbildningen vid skolan omfattar förskoleklass till årskurs 6. Skolan har en klass i varje årskurs. Det finns särskoleelever med särskolans rektor som rektor och samundervisning med grundskoleelever från Frötuna skolan i en klass. Att betrakta som en särskild undervisningsgrupp. Skolans pedagogiska personal arbetar i två arbetslag. På skolan är 32 personer anställda som i huvudsak arbetar med barnomsorg och grundskola. Skolan tillhör distriktet Norrtälje 1. Genomförandet av inspektionen i Frötunaskolan Skolverket sände den 17 november 2003 skriftlig information till kommunen om att verksamheten skulle inspekteras och om inspektionens syfte och genomförande. Inspektörsteamet med ansvar för Frötunaskolan har bestått av undervisningsråden Tommy Bucht och Mats Peterson. Besök på Frötunaskolan genomfördes den 6 och 7 maj 2004. Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Skolverket följer därefter upp eventuella krav på åtgärder som riktas till huvudmannen och vilka effekter i övrigt som utbildningsinspektionen leder till. Tidpunkter för uppföljningen framgår av Skolverkets beslut. Underlag Underlaget till denna rapport består av dels dokument från kommunen och Frötunaskolan, dels den information som samlats in vid observationer, intervjuer och samtal under besöket. Rapporten grundar sig också på annan information om kommunen och skolan som finns i Skolverkets nationella uppföljningssystem eller finns publicerat på annat sätt. På Frötunaskolan genomfördes formella intervjuer med rektorn, lärare, elevvårdspersonal, föräldrar och elever. Lektioner besöktes. Under besöket fördes också informella samtal med personal och elever. 2

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Norrtälje kommun Frötunaskolan Bedömning 1. Normer och värden Enligt skollagen skall utbildningen för barn och ungdom främja deras utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. I läroplanerna framhålls att barnen och eleverna skall utveckla förståelse och respekt för alla människors lika värde. Skolan skall sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet. Eleverna skall också utveckla sin förmåga att göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden. Eleverna skall kunna ta ett allt större ansvar för det egna arbetet och för miljön. Inom detta granskningsområde behandlas resultaten av arbetet för att främja vårt samhälles demokratiska värderingar och för att utveckla normer och värden enligt läroplanernas mål. I Frötunaskolans kvalitetsredovisning för 2003 finns mål avseende trygg miljö. Personalen skattar resultatet som mycket bra. Vid inspektionsbesöket är samtliga intervjuade ense om att skolan i allmänhet är trygg. Kränkningar förekommer i mycket liten utsträckning. Personal och föräldrar uppger att den för tillfället enda kända kränkningen är ett utanförskap för en elev. Ett arbete omkring detta pågår. Inspektörerna kan också vid besöket se och höra att elever bemöter varandra med respekt och har ett gott språkbruk. Skolan är klotterfri. Inspektörsteamet har vid inspektionen uppfattat att de flesta elever visar lust att lära, vill vara med och påverka undervisningen, hjälper varandra och visar hänsyn för varandra på lektionerna. De formella råden med elevrådet som exempel uppges fungera bra och eleverna anser att de har möjlighet till inflytande. I kvalitetsredovisningen för 2003 anges att resultatet är bra/mycket bra när det gäller elevinflytande i det pedagogiska arbetet och elevernas möjligheter till ökade befogenheter och ansvarstagande för sitt lärande och sin skolsituation. Inspektionen visar visserligen att alla elever har inflytande via de formella råden, men omfattningen på elevinflytandet i undervisningen varierar mellan arbetslag och lärare. Inspektionen visar trots detta att alla elever i något avseende har inflytande på undervisningen, exempelvis vid fördjupningsarbeten. En del elever uttrycker att det är bra att lärarna bestämmer. Skolan arbetar med elever som kamratstödjare. Detta arbete fungerar mycket bra enligt eleverna själva och lärarna. Sammanfattningsvis visar inspektionen att skolans resultat avseende normer och värden är bra. Skolan bör dock stärka elevinflytandet i undervisningen generellt så att det blir likvärdigt i skolan. 3

Frötunaskolan SKOLVERKET 2. Kunskaper Utbildningen skall ge kunskaper i vid mening, såväl fakta och förståelse som färdigheter och förmåga att exempelvis utvärdera sitt eget lärande och att arbeta självständigt. Skolan skall sträva efter att varje elev tillägnar sig kunskaper inom utbildningens ämnesområden och kurser men även utvecklar en tillit till sin egen förmåga och en nyfikenhet och lust att lära. Målen för lärandet anges närmare i de nationella läroplanerna och i kursplanerna. Inom detta område granskas resultaten av det pedagogiska arbetet. I Frötunaskolans kvalitetsredovisning för 2003 visar resultatet för årskurs 5:s nationella prov att 94-100 procent av eleverna når målen i engelska, 100 procent i matematik och 94-100 procent i svenska. Enligt samtliga intervjuade erhåller eleverna stöd i dessa ämnen om de riskerar att inte nå målen. Enligt kvalitetsredovisningen för 2003 nås målen avseende läsutveckling. Skolan använder läsutvecklingsschemat LUS som är ett kvalitativt bedömningsinstrument där individens läsförmåga relateras till en utvecklingspsykologisk beskrivning av läsutvecklingen. Enligt den dokumentation Skolverket tagit del av har 48 procent av eleverna uppnått kravnivån. Lärarna uppger sig ha uppmärksammat detta och framtida planering för att förbättra detta resultat har inletts. Lärarna säger också att elevernas kunskaper i de övriga ämnena är goda. Detta bekräftas av den lärare som arbetar med elever i behov av stöd. Såsom ett mät och utvärderingsinstrument för detta används elevernas individuella utvecklingsplaner. Varje lärare har god kontroll över sina elevers kunskaper. Särskilt stöd ges i alla ämnen där elever behöver stöd. Åtgärdsprogram för dessa elever finns. Skolans personal uppger att eleverna lyckas väl med sin utbildning under sina år på Frötunaskolan. Föräldrar och elever upplever att eleverna lär sig mycket, att de ges stöd och att de får reda på kunskapsutvecklingen i alla ämnen i samband med utvecklingssamtalen. När det gäller målen för utbildningen visar inspektionen att det varierar mellan elevernas ålder hur pass mycket eleverna får kännedom om målen för utbildningen i förväg. Lärarna uppger att eleverna alltid får reda på delmålen. De yngre eleverna tar inte alltid till sig de övergripande målen. En del elever uppger att de inte får reda på målen i vissa ämnen medan andra uppger att de får det. I samband med de arbetsuppgifter eleverna arbetar med upplever de att de får mer information om vad som förväntas av dem. I ämnena trä- och textilslöjd finns alla mål eleverna ska uppnå uppsatta på väggarna i slöjdsalarna. Målen är dessutom genomgångna vid terminsstart av lärarna. Sammanfattningsvis visar inspektionen att resultatet avseende kunskaper är bra. Resultaten från de nationella proven är mycket bra. Det är bra att lärarna har uppmärksammat resultatet från LUS och att analys och framtida planering för åtgärder inletts. Vad gäller elevernas kännedom om målen för utbildningen bör detta förstärkas. Skolverkets inspektörer vill framhålla de bägge slöjdlärarnas arbete med måldokument, målbeskrivningar, kursplaner samt samarbete med eleverna och andra slöjdlärare i regionen. 4

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Norrtälje kommun Frötunaskolan 3. Arbetsmiljö och delaktighet Enligt skollagen skall verksamheten i skolan vara utformad i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar där skall främja aktning för varje människas egenvärde, respekt för vår gemensamma miljö samt jämställdhet mellan könen. Särskilt skall den som verkar inom skolan aktivt motverka alla former av kränkande behandling. All personal skall samverka med elever och föräldrar i arbetet för att forma en god miljö fysiskt och psykosocialt - för utveckling och lärande. Granskningen gäller hur man i verksamheten arbetar för en god miljö och för att förebygga kränkningar och ge möjlighet till delaktighet och samverkan. Frötuna skola har en plan för kränkande behandling vilket är bra. Det är oklart om planen avser enbart mobbning, trots att kränkande behandling nämns i rubriken. Denna plan behandlar inte vuxen elevperspektivet. Detta är en begränsning. Föräldrarna berättar vid intervjutillfället att de har upplevt att det tidigare har inträffat situationer då lärare har kränkt elev. Detta är dock inte aktuellt idag. Inspektionen visar att det visserligen sker vissa kränkningar men att dessa mer är av arten utanförskap. Inspektörsteamets bedömning är att skolan agerar kraftfullt när något inträffar. Skriftliga ordningsregler och förhållningssätt finns och är kända. Dessa har diskuterats av personal och elever. Förebyggande arbete finns såsom samtal om värdegrund och diskussioner på klassnivå. Diskussionerna på klassnivå varierar dock enligt eleverna i omfattning och hur de görs mellan lärare. Lärarna uppger att planen mot kränkande behandling är känd och att man arbetat med den i lärarkollegiet. En del elever uppger att de inte känner till planen. Intervjuade föräldrar uppger att de inte känner delaktighet i arbetet i enhetsråden. Det finns nu, vid rektorsbytet, en stark förhoppning och tro bland föräldrarna om att det ska ske en långsiktig planering och en tydlig förändring för att detta råd ska motsvara den funktion det en gång är presenterat för föräldrarna att fylla. Föräldramöten och utvecklingssamtal upplevs däremot som bra. Om eleverna riskerar att inte nå målen i något ämne upplever föräldrarna att informationen till dem kommer alldeles för sent. Föräldrar borde få sådan information med automatik, det ska inte vara något som man måste be om, säger en del av de intervjuade föräldrarna. Vid en fråga om detta till elever och elevråd svarade eleverna att om någon elev har något problem så ringer alltid lärarna hem till elevens föräldrar. När det gäller elevernas inflytande konstaterades under rubriken normer och värden att arbetet med elevråd och klassråd upplevs som positivt och de flesta eleverna tar råden på allvar. Elevinflytandet i undervisningen styr varje lärare själv. Eleverna får gärna ha synpunkter och dessa synpunkter delger de lärarna vid utvärderingen av veckans arbete. Lärarna bestämmer elevernas grundkurs/baskunskaper och eleverna har sedan sitt val vid fördjupning och breddning. Flera elever uppger att lärarna bestämmer det mesta av undervisningens innehåll och hur lektionerna utformas. Elevernas påverkan på undervisningen varierar mellan de olika lärarna. Tjänsten som skolsköterska på skolan är för tillfället vakant. Vid behov finns möjlighet att ringa efter en skolsköterska. Det arbete som är rutin för en skol- 5

Frötunaskolan SKOLVERKET sköterska t.ex. vaccinationer och hälsokontroller har under denna vakans skötts av en annan sköterska. Sammanfattningsvis visar inspektionen att arbetet med arbetsmiljö och delaktighet i vissa delar är bra och i andra delar behöver utvecklas. Mycket positivt är skolans snabba agerande vid eventuella kränkningar och elevers inflytande via formella råd. Programmet mot kränkanden behandling kan utvecklas ytterligare enligt ovan. Trots att skolan arbetar med föräldrainflytande finns det skäl att ytterligare analysera samarbetet och eventuellt vidta yttermera åtgärder. 4. Pedagogisk verksamhet och undervisning Arbetet för att nå de nationella målen för utveckling och lärande skall främst utformas av eleverna och personalen. Skolan skall samverka med hemmen. Läroplanerna, andra statliga förordningar och kursplanerna ger riktlinjer för arbetet. Det finns bestämmelser om timplaner och ämnes- och kursstruktur, riktlinjer för stödinsatser, för betygssättning och utvecklingssamtal, för utbildning på arbetsplatser, en garanterad undervisningstid etc. Målen i kursplanerna ger dessutom vägledning för arbetssätten genom att beskriva vilka kunskaper, färdigheter och övrig utveckling barnen och ungdomarna skall nå. Granskningen riktas mot hur man arbetar för att nå målen och hur man anpassar arbetet till olika behov. På skolan finns två arbetslag. Samarbetet i dessa arbetslag sker i arbetslagsträffar två timmar varje vecka. Innehållet i dessa möten är en blandning av information och mycket begränsande pedagogiska diskussioner. Samarbetet mellan arbetslagen sker på studiedagar. Enligt samtliga lärare sker det omfattande pedagogiska diskussioner mellan lärarna men ofta sker detta ostrukturerat och spontant. Alla lärare är tydliga med att de arbetar med de nationella kursplanerna och diskuterar hur målen ska kunna nås. Kontinuerlig utvärdering av undervisning sker enligt lärarna genom att alla elever har planeringsböcker. Planering skrivs av eleverna och i slutet av planeringsveckan utvärderar lärarna tillsammans med eleverna den gångna veckan och elevernas arbete. I samband med utvecklingssamtalen sker alltid någon form av utvärdering. Denna utvärdering delges då föräldrarna. Utvärdering sker också genom att eleverna skattas i användandet av LUS. Personalen uttrycker att skolan inte har någon riktig planering för utvärdering. Eleverna uttrycker att de i allmänhet är mycket nöjda med sina lärare och undervisningen. Lärarna i slöjd har ett samarbete med andra lärare i samma ämne för att kunna göra en egen utvärdering av ämnet. Alla skolans elever får om de har behov stöd och hjälp av en lärare som arbetar med detta på heltid. Mer stöd än vad som kan ges i en klass, ges också för de av skolans elever som går i samundervisningsklassen. Skolan ämnar enligt distriktschefen anställa en specialpedagog till höstterminen 2004. Frötunaskolan har ett elevvårdslag bestående av skolsköterska, kurator, skolpsykolog, specialpedagog och rektorn. Alla utom rektorn kommer från resursteamet. Rektorn kommer alltid att vara närvarande på elevvårdskonferenser enligt egen utsago. Alla intervjuade är ense om att alla elever i behov av särskilt stöd identifieras och att de ges stöd där de behöver. Detta stöd nedtecknas i åtgärdsprogram. 6

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Norrtälje kommun Frötunaskolan Åtgärdsprogrammen, liksom de individuella utvecklingsplanerna, följs upp. Vid intervjuer med såväl personal, elever som föräldrar hör inspektörerna att stödet i huvudsak koncentreras till ämnena svenska, engelska och matematik. Huruvida de elever som är i behov, får stöd i övriga ämnen är osäkert. Föräldrar och elever är nöjda med det stöd som ges från skolan. Personalen uppger att samarbetet med resursteamet fungerar bra och är positivt. Skolan uppger i kvalitetsredovisningen för 2003 att skolan arbetar med en hälsoprofil som ska genomsyra undervisningen. Vid inspektionstillfället kunde inte inspektörerna uppfatta att denna profil var ett inslag i den dagliga undervisningen och på en fråga medger personal, rektor och distriktschefen att detta arbete för tillfället ligger på nere. Skolan hade tidigare en idrottslärare som drev detta projekt. Inför hösten hoppas skolan på att ånyo kunna anställa en utbildad idrottslärare som ska kunna ta upp detta arbete igen. I stort sett åker alla skolans elever skolskjuts. Detta påverkar i hög grad skolans schemaläggning. Sammanfattningsvis visar inspektionen att skolans arbete med pedagogisk verksamhet och undervisning är bra i vissa delar, till exempel avseende utvecklingssamtal, undervisningens utgångspunkt i de nationella kursplanerna, identifieringen av elever i behov av särskilt stöd och arbetet avseende elevstöd. Det finns dock utvecklingsområden. Inspektörerna uppfattar ingen diskussion mellan arbetslagen i frågor gällande organisationen av undervisningen, tidsanvändningen för att nå utbildningsmålen och utvärdering av undervisningen. En analys av hur stödet i andra ämnen än svenska, matematik och engelska bör ske. 5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Kommunerna har ett övergripande ansvar för förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen och skolan på lokal nivå. Kommunerna är också huvudmän för de flesta verksamheterna. Läroplanerna lägger tydliga ansvarsområden på rektor och personal för skolornas inre organisation och arbete. Sammantaget har dessa skyldighet att se till att rätten till utbildning och till att nå nationella mål tillgodoses. Frågor som behandlas vid inspektionen är exempelvis om verksamheten har en ledning enligt de nationella bestämmelserna, hur denna fungerar i praktiken och om det finns system för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen samt värna enskildas rättsäkerhet. Rektorn hade endast arbetat någon vecka då skolinspektionen genomfördes. Detta medför naturligtvis att rektorn inte har hunnit sätta sig in alla de delar av styrning, ledning och kvalitetsarbete inspektörerna har frågor om. Skolans personal och elevernas föräldrar hyser stora förhoppningar om att skolan i och med rektorsbytet kommer att utvecklas pedagogiskt i framtiden. Föräldrarna har redan varit i kontakt med rektorn och framtida personalmöten och enhetsråd har planerats. Rektorn är trots den korta tiden redan välkänd på skolan av alla eleverna. Rektorn har enligt eleverna besökt alla eleverna i deras klassrum. Rektorn tänker under den första tiden på arbetsplatsen satsa på att vara delaktig i möten samt träffa elever och föräldrar. När det gäller den pedagogiska ledningen av verksamheten uppger rektorn att mycket av det arbetet just nu ligger på de två arbetslagen. Många lärare uppger 7

Frötunaskolan SKOLVERKET att de saknat en ledning och samordning av den pedagogiska verksamheten. Lärarna uppger vidare att man har bra kommunikation med den nya rektor och att han lyssnar på förslag. Lärarna har framfört att de många gånger inte har kännedom om hur det andra arbetslaget arbetar. Rektorn säger då att han uppmärksammat att vissa delar av den pedagogiska verksamheten inte samordnas nämnvärt och att detta blir en framtida arbetsuppgift. Rektorn säger också att de veckomöten personalen har, kommer att till sitt innehåll och sin organisation att struktureras om. Styrande dokument för verksamheten är enligt rektorn framförallt ledningsdeklaration från rektorn och nämndens verksamhetsplan. All personal har fått denna verksamhetsplan. De föräldrar inspektörerna träffade har också tagit del av verksamhetsplanen och har frågor till rektorn angående planen. Föräldrarna upplever att skolan inte tidigare har arbetat mot dessa mål och vill diskutera detta med rektorn. Kvalitetsredovisning finns för skolan. Den följer den kommunala mallen med resultat, analys av resultat och förslag till åtgärder. Det är lärarna på Frötunaskolan som har tagit fram hela analysdelen till kvalitetsredovisningen. Föräldrar och elever känner inte till att det finns en kvalitetsredovisning. Någon analys rörande kvalitetsredovisningen har ej gjorts. Rektorn uppger att han kommer att på personalnivå ha en diskussion kring detta och andra resultat. I kvalitetsredovisningen för 2003 skrivs att förvaltningen genomför en arbetsmiljöenkät och en föräldra- och personalenkät som analyseras på enhetsnivå. Personalen uppger att de inte har fått någon rapport om resultaten från dessa enkäter. När det gäller uppföljningar och utvärderingar avseende det pedagogiska arbetet i de olika arbetslagen har inspektörsteamet inte fått del av något sådant. Enligt personalen sköts uppföljningar av det pedagogiska arbetet direkt av enskilda lärare. Det finns även ett samarbete inom arbetslaget. Samarbetet mellan arbetslagen är obetydligt. I någon mån sker ett visst samarbete på studiedagar. Tre av Frötunaskolans elever är placerade i samundervisningsgruppen. Inspektörerna har inte fått tagit del av de beslut som ska föregå sådana placeringar. Skolverket vill framhålla vikten av att skolan har kontroll över de beslut som fattats inom ramen för myndighetskontroll. Sammanfattningsvis visar inspektionen att skolans styrning, ledning och kvalitetsarbete i vissa delar är acceptabelt men svårbedömd eftersom rektorn är nytillträdd. Skolverkets inspektörer ser dock att det finns ett tydligt utvecklingsområde avseende samsyn i uppföljning och utvärdering av den pedagogiska verksamheten, till exempel vad gäller lärares och arbetslags olika arbetssätt avseende elevinflytande och utvärdering av lärande. Det är inte acceptabelt att elever placeras i särskilda undervisningsgrupper utan att formella beslut är tagna. 8

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Norrtälje kommun Frötunaskolan 6. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning Lika tillgång till utbildning, oberoende av kön, geografisk hemvist samt sociala och ekonomiska förhållanden, är en grundprincip för det offentliga skolväsendet. Barnoch ungdomsutbildningen omfattar förskoleklassen, grundskolan, den obligatoriska särskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Det skall finnas lika möjligheter till utbildning för barn och ungdomar med olika funktionsnedsättningar och möjligheter till utbildning i särskilda utbildningsformer. Inom skolformerna skall det också finnas olika möjligheter för eleverna att individuellt göra val av ämnen, program, inriktningar och kurser. En skola kan, enligt skollagen, profilera sig för att tillgodose olika elevers behov eller öka elevernas motivation för lärande. Granskningen gäller om det finns tillgång till utbildning i den omfattning och med den valfrihet som anges i de statliga bestämmelserna. Även informationen om möjligheter till olika val av fördjupning, kurser, skolor och utbildningsvägar behandlas. Huruvida skolan informerar och erbjuder modersmålsundervisning och svenska som andraspråk är osäkert. Skolan har få invandrarelever. Rektorn är osäker om dessa elever har erbjudits modersmål eller svenska som andra språk. Skolan erbjuder inte elevens val i den form författningarna kräver. Skolan har inget samarbete med mottagande skolor om antalet timmar som erbjuds som elevens val. Enligt lärarna har eleverna möjlighet att fördjupa och bredda sig i de ämnen de arbetar med. Lärarna ger eleverna basen och eleverna väljer själva fördjupningsuppgifter. Vid elevintervjuer framkom att det också var så i vissa klasser. Andra klasser och elever säger sig inte ha den möjligheten. Således är det inte fråga om ett allsidigt utbud och ett reellt val för eleverna. Elevernas språkval tillgodoses på Lommarskolan som är fortsättningsskolan för Frötuna eleverna. Eleverna får välja mellan franska, spanska och tyska. Rektorn har vid inspektionstillfället ingen kontroll över huruvida elevernas utbildning omfattar den garanterade tiden enligt timplanen. Lärarna har lämnat schema till förra rektorn men inte fått någon uppföljning på detta. Skolan har en elev med funktionshinder. Detta fungerar mycket bra. Denna elev erbjuds utbildning efter samma förutsättningar som alla andra elever. I princip alla skolans elever åker skolskjuts. Skolskjutsarna uppges fungera bra. Sammanfattningsvis visar inspektionen att skolans tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning är acceptabelt men bör förbättras. Att skolan saknar elevens val som det beskrivs i skolförfattningarna är inte acceptabelt. Rektorn bör också kontrollera så att samtliga elever på Frötuna skola får den garanterade tiden i samtliga ämnen. 9

Frötunaskolan SKOLVERKET 7. Resurser Huvudmannen och skolans ledning beslutar hur och med vilka resurser utbildningen skall genomföras för att de lärande skall nå de nationella målen för utbildningen. I skollagen finns dock bestämmelser om några viktiga förutsättningar för att säkra kvaliteten i utbildningen. Dessa avser främst krav på personalens kompetens, tillgång till ändamålsenliga lokaler, läromedel och annan utrustning som behövs för en tidsenlig utbildning. Även principerna för resursfördelningen aktualiseras vid inspektionen. Skolan arbetar aktivt med rekrytering av ny personal genom att besöka mässor, lärarhögskolor samt erbjuda lärarstuderande från Stockholms och Uppsala lärarhögskolor praktikplats på Frötunaskolan. Enligt rektorn ser det ljusare ut än på länge. Av inspektionen framgår att det finns en obehörig personal på fritidshemmet, en lärare går den särskilda lärarutbildningen SÄL, en barnskötare som arbetar i förskoleklassen utbildar sig vidare till förskollärare. Den nuvarande idrottsläraren har inte utbildning för den undervisning denne ska bedriva men skolan har enligt rektorn ambitionen att anställa en idrottslärare inför höstterminen 2004. Den obehöriga personal som undervisar har enligt rektorn stor erfarenhet av undervisning och fungerar alldeles utmärkt på skolan. Eleverna uppger i intervjuerna att lärarna är mycket bra och att man lär sig mycket. Enligt samtliga intervjuade är tillgången på kompetensutveckling god. Kompetensutvecklingsbehov har identifierats i växtkraft, mål-3-arbetet. Enligt kvalitetsredovisningen har personalen individuella kompetensplaner. Skolan har ett litet eget bibliotek som komplement till den bokbuss som kommer till skolan en gång per månad. Skolan är väl hållen och har bra utrustning. Läromedlen är många och av olika slag. Flera av läromedlen är relativt nya och moderna. De intervjuade är i allmänhet nöjda med lokaler, läromedel och utrustning på skolan. Skolans gård är mycket barnvänlig och inbjuder till lek och rörelse. Kommunens datasupport fungerar dåligt. Skolans rektor berättade för inspektörerna att programmen i datorerna inte går att använda utan att man först kopplar upp sig på länk mot Norrtälje. Denna länk fungerar bristfälligt vilket medför att datorerna i hög grad blir outnyttjade. Sammanfattningsvis visar inspektionen att skolans resurser är bra men att man behöver arbeta vidare med rekryteringsförsöken för att få personal med relevant utbildningsbakgrund på alla tjänster. Skolan bör också arbeta vidare med att funktionaliteten för datorerna ska öka. Sammanfattande bedömning Inspektörerna bedömer att verksamheten på Frötunaskolan övergripande är av god kvalitet. Bra är skolans snabba agerande vid eventuella kränkningar och elevers inflytande via formella råd. Framhållas bör också slöjdlärarnas arbete med måldokument, målbeskrivningar, kursplaner samt samarbete med eleverna och andra slöjdlärare. I övrigt ligger den pedagogiska verksamheten på Frötunaskolan i linje med de nationella bestämmelserna och målen för grundskolan. Skolans storlek ger möjligheter till korta beslutsvägar och förutsättningar för att 10

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Norrtälje kommun Frötunaskolan följa utvecklingen på nära håll. Personalen på skolorna arbetar ambitiöst för att främja alla elevers lärande. Det finns dock behov av förbättringsinsatser inom följande områden: - elevinflytandet i undervisningen, - elevernas kännedom om målen för utbildningen, - skolans handlingsprogram mot kränkande behandling, - samarbetet med föräldrar, - samarbetet mellan arbetslagen, - skolans stöd i andra ämnen än svenska, engelska och matematik, - den garanterade undervisningstiden, - rekrytering av personal samt - datatillgängligheten. Det finns också sådana brister i verksamheten att författningarnas krav inte uppfylls. Bristerna inom nedan angivna områden skall snarast åtgärdas. - Elevens val (2 kap.19 grundskoleförordningen). - Beslut saknas för elever som placerats i särskild undervisningsgrupp (5 kap. 5 samt 8 kap. 1 grundskoleförordningen). Datum Ort 2004-09-28 Stockholm Tommy Bucht Mats Peterson 11

Gottsta skola Utbildningsinspektion i Gottsta skola UTBILDNINGSINSPEKTIONENS SYFTE Skolverkets utbildningsinspektion skall bidra till kvalitetsförbättring genom att bedöma hur verksamheterna arbetar i riktning mot de nationella målen för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, barn- och ungdomsutbildning och vuxenutbildning. En väsentlig del i inspektionen är att granska kvalitetsarbetet och förmågan att utveckla den egna verksamheten. Inspektionens inriktning Inspektionsutredningen har inriktats mot sju områden. De är särskilt väsentliga för att säkra att alla barn, elever och vuxenstuderande får den omsorg och utbildning som de har rätt till enligt nationella bestämmelser. De sju områdena, som granskats utifrån flera olika aspekter och frågeställningar, är: Resultaten: 1. Normer och värden 2. Kunskaper Verksamheten: 3. Arbetsmiljö och delaktighet 4. Pedagogisk verksamhet och undervisning 5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Förutsättningarna: 6. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning 7. Resurser I denna rapport behandlas i första hand förhållanden som avviker positivt eller negativt från vad som förväntas i fråga om utbildningskvaliteten enligt de nationella bestämmelserna. Några aspekter behandlas dock i alla aktuella verksamheter, nämligen kvalitetsarbetet, rektorsfunktionen, personalens kompetens, läromedel och utrustning, likvärdiga möjligheter vid funktionsnedsättning, stödinsatser, arbetet med övergripande hälsomål i läroplanerna, bedömning av lärandet och betygssättningen. En helhetsbedömning och motiveringar till bedömningarna görs inom varje granskningsområde. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån läroplaner och författningar i övrigt. Inspektörernas sakkunskap och erfarenheter av jämförbara verksamheter är också betydelsefulla. Analyserna av den insamlade informationen syftar till att klargöra om de lokala lösningarna och systemen fungerar väl. Rapporten avslutas med en sammanfattande bedömning som utgör underlag för Skolverkets beslut angående förbättrings- och kritikområden. 1

Gottsta skola SKOLVERKET Beskrivning av skolan/rektorsområdet Gottsta skolat Antal barn/elever/studerande Grundskola 167 Förskoleklass 21 Gottstaenheten tillhör distrikt Häverö - Väddö och innefattar förskoleklass, årskurs 1-6, skolbarnsomsorg och förskola. Inspektionen omfattar förskoleklassen och grundskolan. Skolans elever och pedagogiska personal arbetar i två arbetslag, benämnda Havet och Hagen. Utbildningen bedrivs till största delen i åldersblandade grupper i de båda arbetslagen. Havet omfattar en gruppering med förskoleklass och årskurs 1, två grupperingar för elever i årskurs 2-4 samt en för årskurs 4-5. Arbetslaget Hagen omfattar en förskoleklass, en gruppering för vardera årskurs 1-3, 2-4, 4-5 samt en grupp för skolans samtliga elever i årskurs 6. På skolan finns också en tal- och språkklass omfattande sex platser med hela distriktet som upptagningsområde och som ingår i Havet. Enligt uppgifter från skolan finns vårterminen 2004 14,65 årsarbetare inom skolan, varav 1,62 årsarbetare är förskollärare i förskoleklassen. Dessutom finns två årsarbetare i tal- och språkklassen. Skolan består av en huvudbyggnad, uppförd 1969, och en angränsande mindre byggnad av senare datum. Flertalet elever har kort skolväg. Upptagningsområdet består huvudsakligen av villaområden. Skolan ingår i försök med undervisning utan timplan. Genomförandet av inspektionen i Gottsta skola Skolverket sände den 17 november 2003 skriftlig information till kommunen om att verksamheten skulle inspekteras och om inspektionens syfte och genomförande. Inspektörsteamet med ansvar för inspektionen i Gottsta skola har bestått av undervisningsråden Tommy Bucht och Mariette Dennholt. Besök i Gottsta skola genomfördes den 17 och den 18 mars 2003. Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Skolverket följer därefter upp eventuella krav på åtgärder som riktas till huvudmannen och vilka effekter i övrigt som utbildningsinspektionen leder till. Tidpunkter för uppföljningen framgår av Skolverkets beslut. Underlag Underlaget till denna rapport består av dels dokument från kommunen och Gottsta skola, dels den information som samlats in vid observationer, intervjuer och samtal under besöket. Rapporten grundar sig också på annan information om kommunen och skolan som finns i Skolverkets nationella uppföljningssystem eller finns publicerat på annat sätt. 2

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Norrtälje kommun Gottsta skola I Gottsta skola genomfördes formella intervjuer med rektor, lärare, elever, elevråd och föräldrar. Besök i förskoleklassen och lektionsbesök genomfördes. Under besöket fördes också informella samtal med barn, elever och personal. Nämns inte förskoleklassen specifikt i rapporten gäller beskrivna förhållanden även denna verksamhet. 1. Normer och värden Bedömning Enligt skollagen skall utbildningen för barn och ungdom främja deras utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. I läroplanerna framhålls att barnen och eleverna skall utveckla förståelse och respekt för alla människors lika värde. Skolan skall sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet. Eleverna skall också utveckla sin förmåga att göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden. Eleverna skall kunna ta ett allt större ansvar för det egna arbetet och för miljön. Inom detta granskningsområde behandlas resultaten av arbetet för att främja vårt samhälles demokratiska värderingar och för att utveckla normer och värden enligt läroplanernas mål. I Gottsta skola finns formella samverkansorgan för eleverna i form av klassråd och elevråd som enligt intervjuade elever, lärare och rektor fungerar bra. Eleverna är även representerade i skolans enhetsråd. Intervjuade elever är medvetna om den demokratiska processen och uppger att de tycker att det är viktigt att kunna framföra sina åsikter och påverka. De kan även ge några exempel på frågor där de haft inflytande. Enligt rektor och lärare arbetar skolan med att träna eleverna i att ta ansvar för sin utbildning och sin miljö. Lärare och föräldrar anser dock att ansvarstagandet varierar hos eleverna. I skolan finns olika ansvarsområden i klassrummen och matsalen där eleverna tränas i att ta ansvar för miljön. Skolan har även regelbundet återkommande städdagar. När det gäller ansvar för och inflytande över det egna lärandet uppger eleverna att detta är både viktigt och roligt. De äldre eleverna upplever att de i viss utsträckning har ansvar och inflytande och uttrycker även spontant att det ökar med åldern. Som exempel nämns på ämnen nämns SO samt idrott och hälsa då elever får planera och hålla lektioner. De yngre eleverna beskriver att det främst är läraren som planerar men att de väljer dels inom ramen för planeringen, dels redovisningssätt. Inspektörernas sammantagna bedömning vid inspektionsbesöket är att skolan har kommit en bit på väg mot ett ökat elevinflytande över det egna lärandet, men att det varierar beroende på årskurs och lärare. I skolans kvalitetsredovisning för 2003 har skolans resultat avseende trygg arbetsmiljö, arbetsro och reda samt respekt för andra människor och den gemensamma miljön skattats som bra. Intervjuade elever och föräldrar ger uttryck för stor trivsel och trygghet på skolan. Enligt samtliga intervjugrupper har klimatet på skolan förbättras de senaste åren. Inspektionen visar att elevernas har acceptans för olikheter och eleverna uttrycker även att man får vara olika. Eleverna uppger att det vid behov alltid finns vuxna att vända sig till om något 3

Gottsta skola SKOLVERKET inträffar. Att skolan agerar snabbt och tar itu med problem som uppstår är något som samtliga intervjuade vittnar om. Mobbning och annan kränkande behandling är inte vanligt förekommande. Lärarna uppger dock att det finns ett fåtal elever som är utsatta, vilket skolan arbetar för att komma tillrätta med. Enligt samtliga intervjugrupper har eleverna ett grovt språkbruk. Detta har även noterats av inspektörerna. Diskussioner om språkbruket förs i samtliga formella samverkansorganen för elever och föräldrar samt generellt i klasserna. Alla är överens om att detta är område som skolan behöver fortsätta sitt arbete med att stävja. Sammanfattningsvis bedömer Skolverkets inspektörer att resultatet avseende normer och värden vid Gottsta skola är bra, men att det kan förbättras. Förbättringsområden är att se över alla elevers trygghet på skolan och språkbruket samt stärka elevernas inflytande över sitt eget lärande. 2. Kunskaper Utbildningen skall ge kunskaper i vid mening, såväl fakta och förståelse som färdigheter och förmåga att exempelvis utvärdera sitt eget lärande och att arbeta självständigt. Skolan skall sträva efter att varje elev tillägnar sig kunskaper inom utbildningens ämnesområden och kurser men även utvecklar en tillit till sin egen förmåga och en nyfikenhet och lust att lära. Målen för lärandet anges närmare i de nationella läroplanerna och i kursplanerna. Inom detta område granskas resultaten av det pedagogiska arbetet. I Gottsta skola finns bearbetningar av de nationella kursplanerna för skolår 3 och 6 i samtliga ämnen. Enligt rektor och lärarna förs diskussioner om behovet av revidering. Samtliga lärare använder sig av både de lokala och de nationella kursplanerna i undervisningen. Inspektionen har visat att elevernas kännedom om målen för utbildningen varierar beroende på arbetslag och även lärare, vilket närmare beskrivs under område Pedagogisk verksamhet och undervisning. Föräldrar får del av skolans bearbetningar av de nationella kursplanerna. I Gottsta skola finns ett utvecklat system för dokumentation av elevernas kunskapsutveckling i svenska, engelska och matematik genom diagnoser i matematik årskurs 2 och de nationella ämnesproven. Skolan har även ett väl utvecklat system för dokumentation och kontroll av elevernas läs- och skrivutveckling i s.k. läsutvecklingsscheman (LUS) 1 och s.k. skrivutvecklingsscheman (SUS) 2. Skolan har påbörjat ett arbete för att systematiskt dokumentera elevernas kunskapsresultat i övriga ämnen. I skolans kvalitetsredovisning samt vid intervjuer 1 LUS är ett kvalitativt bedömningsinstrument där individens läsförmåga relateras till en utvecklingspsykologisk beskrivning av läsutvecklingen och används från förskoleklassen upp t o m årskurs 9. 2 SUS är ett kvalitativt bedömningsinstrument där individens skrivförmåga relateras till en utvecklingspsykologisk beskrivning av skrivutvecklingen fram till vuxenåldern, i stället för att relateras till ett medelvärde och en normalfördelning. 4

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Norrtälje kommun Gottsta skola med lärare och rektor framgår att diskussioner förs inom och mellan arbetslagen om att utveckla arbetet med en enhetlig och samlad dokumentation av elevernas kunskapsutveckling i samtliga ämnen. Detta ser inspektörerna som mycket positivt. Enligt kommunens sammanställning av LUS för år 2003 har 87,5 procent av flickorna och 29,4 procent av pojkarna i årskurs 3 uppnått kravnivån. Sammanställningen av de nationella ämnesprovens resultat år 2003 visar att 89 procent av pojkarna når målen i matematik och engelska. I svenska uppnådde samtliga pojkar målen. För flickorna är resultatet i engelska 78 procent samt i svenska och matematik 94 procent. Inspektörerna har även fått del av en kortfattad sammanställning över resultaten i förhållande till målen i övriga ämnen, vilket visar att alla elever utom en uppnått målen. Skolan har analyserat resultaten och vidtagit åtgärder för de elever som riskerar att inte uppnå målen. De elever som är i behov av särskilt stöd erhåller detta. Enligt rektor visar skolans sammanställning av LUS för våren 2004 avsevärt förbättrade resultat för elever i årskurs 3. Även flertalet resultat av de nationella ämnesproven för elever i årskurs 5 har förbättrats. De centrala sammanställningarna är dock inte färdiga. Elevernas resultat och utveckling, både kunskapsmässigt och socialt, diskuteras vid utvecklingssamtal som hålls varje termin. Intervjuade föräldrar uppger att de är nöjda med de kunskapsresultat som eleverna uppnår och uppger att man vid utvecklingssamtalen även diskuterar utifrån målen för utbildningen. Sammanfattningsvis visar inspektionen att resultatet avseenden kunskaper är förhållandevis bra. Resultaten indikerar dock att åtgärder behöver vidtas i syfte att ge berörda elever förutsättningar att nå målen. Inspektörerna bedömer att det på skolan finns rutiner och ett strukturerat arbete avseende elever i behov av särskilt stöd, vilket torde ge goda förutsättningar för ökad måluppfyllelse. Skolan har god kontroll över elevernas kunskapsutveckling i engelska, svenska och matematik samt över elevernas läs- och skrivutveckling. Skolan har även börjat utveckla en systematisk dokumentation över hur eleverna når målen i övriga ämnen, vilket är mycket positivt. Detta är dock något som ytterligare kan utvecklas. Ett annat förbättringsområde är att tydliggöra målen för utbildningen för samtliga elever. 3. Arbetsmiljö och delaktighet Enligt skollagen skall verksamheten i skolan vara utformad i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar där skall främja aktning för varje människas egenvärde, respekt för vår gemensamma miljö samt jämställdhet mellan könen. Särskilt skall den som verkar inom skolan aktivt motverka alla former av kränkande behandling. All personal skall samverka med elever och föräldrar i arbetet för att forma en god miljö fysiskt och psykosocialt - för utveckling och lärande. Granskningen gäller hur man i verksamheten arbetar för en god miljö och för att förebygga kränkningar och ge möjlighet till delaktighet och samverkan. 5

Gottsta skola SKOLVERKET I Gottsta skola finns fungerande formella samverkansorgan i form av klassråd och elevråd. Rektor uppger att diskussioner förs om att förbättra innehållet i elevrådets möten i syfte att bredda frågorna. När det gäller elevernas informella inflytande i den pedagogiska verksamheten konstaterades under område Normer och värden att eleverna bedöms ha vissa möjligheter till inflytande över sitt eget lärande men att det kan bli enhetligare och öka. I stort sett samtliga elever beskriver dock att de genom t.ex. planerings- och loggböcker samt inom temaarbeten har möjlighet att påverka undervisningen. Skolans samverkan med hemmen sker genom ett enhetsråd och två lagråd, ett för respektive arbetslag. I enhetsrådet ingår representanter för föräldrar, elever, personal och rektor. Dessa träffas cirka tre gånger per termin för att diskutera övergripande frågor för skolan. Frågor från elevrådet och lagråden finns även med på enhetsrådets agenda. Lagråden utgörs av föräldra- och lärarrepresentanter och träffas en gång per månad. I lagråden diskuteras bl.a. värdegrunds- och arbetsmiljöfrågor. Protokoll från råden delges hemmen. Vid föräldraintervjuer framgår att de formella samverkansorganen är uppskattade och fungerar bra. En önskan om ett ökat föräldraengagemang uttrycks dock. En stor del av övrig samverkan och information från skolan till hemmen sker genom veckobrev. Vissa lärare använder sig även av kontaktböcker. Därutöver hålls utvecklingssamtal och föräldramöten. Vid intervjuerna med föräldrarna uttrycks en stor nöjdhet med skolans samverkan med hemmen. Föräldrarna anser att man blir bra bemött och lyssnad på i kontakterna med skolan. I Gottsta skola är värdegrundsarbetet ett prioriterat utvecklingsområde enligt kvalitetsredovisningen för år 2003. Inspektionen har även visat att man på skolan bedriver ett aktivt arbete med värdegrunden. Personalen på skolan för diskussioner om värdegrundsfrågor både inom och mellan arbetslagen. Skolan samverkar även om normer och värden med föräldrarna på olika sätt i arbetslagen. Exempelvis bedrivs inom arbetslaget Hagen ett arbete tillsammans med föräldrarna om en gemensam värdegrund. I Gottsta skola förs samtal med eleverna om etik och moral. Skolan har det senaste läsåret börjat arbeta tillsammans med eleverna med ett material som kallas Project Charlie. Personalen arbetade inledningsvis i tvärgrupper med materialet. Syftet med Project Charlie är bland annat att stärka elevernas självkänsla, utveckla en medkänsla för andra och lära ut konflikthantering. Eleverna bekräftar att de pratar mycket om värdegrundsfrågor, men eleverna i årskurs 6 uppger dock att det var mer regelbundet förekommande när de var yngre. Gemensamma trivsel- och ordningsregler finns och har framtagits under medverkan av elever, föräldrar samt personal. Reglerna skall dock revideras. I Gottsta skola finns ett handlingsprogram mot kränkande behandling och mobbning. Planen är framtagen av lärarna och reviderades för två år sedan. Den innehåller bl.a. en redogörelse för skolans förebyggande åtgärder, arbetsgången vid åtgärder samt beskrivning av hur föräldrakontakter ska ske. Handlingsprogrammet saknar dock en definition av kränkande behandling och be- 6

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Norrtälje kommun Gottsta skola handlar främst mobbning samt omfattar inte kränkningar mellan vuxen och elev. Två separata handlingsplaner finns emellertid rörande våld och hot mellan elever och personal. Såväl elever som föräldrar uppger att de känner till handlingsplanen mot kränkande behandling. Skolan har ett antimobbningsteam som utgörs av två lärare och som blir inkopplat i händelse av konflikter eller kränkningar. Arbetet mot kränkande behandling dokumenteras och följs upp. Elever och föräldrar känner till att det finns ett team. Intervjuade föräldrar är mycket positiva till skolans arbete mot kränkande behandling. Inspektionen har visat att Gottsta skola bedriver ett hälsofrämjande arbete. Exempelvis har eleverna i årskurs 3-5 utökad idrott och hälsa. Motions- och kostfrågor är även något som båda arbetslagen på olika sätt arbetar aktivt med. Sammanfattningsvis visar inspektionen att Gottsta skolas arbete inom området arbetsmiljö och delaktighet är bra. Skolans samverkan med hemmen, det hälsofrämjande arbetet och arbetet mot kränkande behandling är mycket bra. Handlingsprogrammet bör dock även omfatta kränkningar mellan vuxen och elev. Ett förbättringsområde för skolan är att diskutera och samordna arbetet med att utveckla formerna för elevernas delaktighet i planeringen av innehållet i undervisningen så att inflytande och ansvarstagande ökar. 4. Pedagogisk verksamhet och undervisning Arbetet för att nå de nationella målen för utveckling och lärande skall främst utformas av eleverna och personalen. Skolan skall samverka med hemmen. Läroplanerna, andra statliga förordningar och kursplanerna ger riktlinjer för arbetet. Det finns bestämmelser om timplaner och ämnes- och kursstruktur, riktlinjer för stödinsatser, för betygssättning och utvecklingssamtal, för utbildning på arbetsplatser, en garanterad undervisningstid etc. Målen i kursplanerna ger dessutom vägledning för arbetssätten genom att beskriva vilka kunskaper, färdigheter och övrig utveckling barnen och ungdomarna skall nå. Granskningen riktas mot hur man arbetar för att nå målen och hur man anpassar arbetet till olika behov. Inspektionen i Gottsta skola har visat att elevernas kännedom om målen för utbildningen varierar beroende på arbetslag och lärare. Intervjuade elever i årskurs 6 uppger att de i stor utsträckning känner till målen i de olika ämnena. Flertalet yngre elever uttrycker att de har kännedom om målen alternativt känner till vad som de är bra på och vad de behöver arbeta mer med i de olika ämnena. Elever i årskurs 4-5 uppger dock att de saknar kännedom om målen. Enligt lärarna i arbetslaget Havet talar man med samtliga elever om målen. I arbetslaget Hagen tydliggör man det i olika omfattning beroende på lärare. Undervisningen bedrivs till stor del i åldersintegrerade grupper i respektive arbetslag, med undantag för förskoleklassen i arbetslaget Hagen samt skolans elever i årskurs 6. I arbetslaget Havet arbetar eleverna dock i åldershomogena grupper i ämnena engelska, SO, NO, slöjd, hem- och konsumentkunskap samt idrott och hälsa. I Hagen bedrivs undervisningen i åldershomogena grupper i engelska, slöjd, hem- och konsumentkunskap samt för årskurs 4-5 i idrott och 7

Gottsta skola SKOLVERKET hälsa. Samarbete mellan arbetslagen förekommer i viss utsträckning, exempelvis i slöjd för några årskurser, mellan förskoleklasserna samt i läsprojekt. Inspektionen har visat att eleverna arbetar självständigt, parvis och i grupp. Det framkom även exempel på att eleverna får ta sig an större uppgifter i form av temaarbeten. Båda arbetslagen arbetar inom olika teman några gånger per läsår. Eleverna i årskurs 6 uppgav dock att de inte har grupparbeten och mer sällan arbetar med teman jämfört med tidigare. Inspektionen har visat att skolan har en funktionell och flexibel organisation av grupper. Ett flertal exempel har uppgetts och observerats på omprioriteringar och grupperingar efter elevernas behov inom arbetslagen. Skolan omfattas av kommunens gemensamma satsning på att stimulera elevernas läsande, vilket visar sig genom att läsning är en viktig del i den pedagogiska verksamheten. Skolan lägger även stor vikt vid elevernas skrivutveckling. I Gottsta skola finns en tal- och språkklass som kallas Krokodilen. Skoldagarna är tydligt strukturerade och undervisningen bedrivs utifrån elevernas individuella behov. Krokodilen har en egen arbetsplan som beskriver arbetet med eleverna och i viss mån kunskapsmål. Eleverna har undervisning i engelska, bild och slöjd tillsammans med den klass som de tillhör. Samverkan med kommunens resursteam fungerar på ett bra sätt. Vid föräldraintervjuerna uttrycks en stor nöjdhet med samverkan och stödet. Vid lärarintervjuer framkommer att det finns i snitt två elever i varje klass som är i behov av särskilt stöd. Skolan har ett dokument benämnt Rutiner för elevvårdsarbete på Gottstaenheten som kortfattat beskriver hur man på skolan identifierar barn och elever i behov av särskilt stöd, arbetsgången i elevvårdsärenden och exempel på stödåtgärder. I arbetslagen diskuteras elevvårdsärenden varje vecka och rektor har regelbundna möten med distriktets resursteam. Resurser som sätts in kan vara exempelvis stöd i form av elevassistent samt stöd i mindre grupp eller enskilt med lärare. En extra lärarresurs har tillsatts för att arbeta särskilt med de elever som inte uppnådde målen i de nationella ämnesproven. Inspektionen har inte visat annat än att elever i behov av särskilt stöd får stöd i svenska, engelska och matematik. Inspektörerna har dock funnit det osäkert hur stöd identifieras och i vilken omfattning det erbjuds för berörda elever i andra ämnen än svenska, matematik och engelska. Skolan använder sig av en kommunalt framtagen mall för åtgärdsprogram. Åtgärdsprogram upprättas i samverkan med elever och föräldrar. Inspektionen har dock visat att cirka hälften av eleverna som är i behov av särskilt stöd saknar åtgärdsprogram. Enligt rektor kommer skolan att ta fram individuella utvecklingsplaner för samtliga elever. Ett centralt framtaget material är under revidering. Utvärdering av undervisningen görs av lärarna på olika sätt. Förutom LUS, SUS, nationella ämnesprov, prov och diagnoser, utvecklingssamtal görs utvärderingar vid lektionerna t.ex. i samband med redovisningar. Vid inspektionen framkommer att elevernas deltagande i planering och utvärdering skiljer sig mellan arbetslag och lärare. Samtliga elever i arbetslaget Havet har loggböcker där eleverna för in sina planeringar och utvärderar veckans arbete, varefter loggböckerna skickas hem till föräldrarna. Vissa lärare planerar och utvärderar 8

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Norrtälje kommun Gottsta skola tillsammans med eleverna. Generellt är det dock vanligt förekommande att lärarna bestämmer vad eleverna skall arbeta med och att elevernas inflytande sker inom ramen för denna planering. Det är dock inspektörernas bedömning att utvärderingar sker främst utifrån frågeställningar om hur arbetet har gått mer än vad eleverna har lärt sig. Diskussioner om bedömningar av elevernas kunskaper sker främst inom arbetslagen och sällan mellan arbetslagen. Behovet av gemensamma konferenser i detta syfte på skolan diskuteras dock. Vid utvecklingssamtalen diskuteras elevernas resultat och utveckling, både kunskapsmässigt och socialt i samtliga ämnen. Samtalen förbereds innan genom ett frågeformulär som skickas hem till elever och föräldrar. Intervjuade föräldrar och elever uppger att de är mycket nöjda med utvecklingssamtalen. Samtalen förs utifrån målen för utbildningen och föräldrarna uttrycker en stor tillit till lärarna. I tal- och språkklassen hålls utvecklingssamtal två gånger per termin. Sammanfattningsvis visar inspektionen att Gottsta skolas arbete inom området pedagogisk verksamhet och undervisning i många delar är bra. Det gäller exempelvis läs- och skrivsatsningen som omfattar hela skolan, tal- och språkklassen och utvecklingssamtalen. Förbättringsområden är dock att göra eleverna mer delaktiga i utvärderingen av lärandet. Skolan bör även analysera hur särskilt stöd identifieras och erbjuds i andra ämnen än svenska, matematik och engelska. Det är inte acceptabelt att åtgärdsprogram saknas för elever i behov av särskilt stöd, vilket skall åtgärdas. 5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Kommunerna har ett övergripande ansvar för förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen och skolan på lokal nivå. Kommunerna är också huvudmän för de flesta verksamheterna. Läroplanerna lägger tydliga ansvarsområden på rektor och personal för skolornas inre organisation och arbete. Sammantaget har dessa skyldighet att se till att rätten till utbildning och till att nå nationella mål tillgodoses. Frågor som behandlas vid inspektionen är exempelvis om verksamheten har en ledning enligt de nationella bestämmelserna, hur denna fungerar i praktiken och om det finns system för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen samt värna enskildas rättsäkerhet. Gottsta skolas rektor är utbildad förskollärare och har bland annat genomgått den statliga rektorsutbildningen. I rektorstjänsten för rektorsområdet ingår ansvar för förskola, skolbarnsomsorg, förskoleklass och grundskola. Rektor har administrativt stöd om 12 timmar per vecka. Något ansvar är inte delegerat inom enheten. Arbetslagen har dock ett stort ansvar över bland annat organisationen i arbetslagen utifrån tilldelade resurser, ekonomi och planering av den pedagogiska verksamheten. Rektor deltar vid regelbundna ledningsmöten med skolledare inom distriktet och i kommunen samt med distriktschefen. Innehållet är främst av informationskaraktär och samordning. Pedagogiska diskussioner sker sällan. Möten med förvaltningschefen sker månatligen. Rektor anser att kontakterna med distriktschefen och förvaltningschef fungerar på ett bra sätt. Rektor fattar beslut i alla ärenden där delegation till rektor föreligger. Enligt rektor är det dock osä- 9

Gottsta skola SKOLVERKET kert om samtliga beslut återrapporteras till ansvarig politisk nämnd. Detta har heller inte efterfrågats. Redovisning av resultat i verksamheten från förvaltningen har främst efterfrågats i form av kvalitetsredovisningen. Systemet med kontaktpolitiker har inte fungerat på flera år enligt rektorn och lärarna. Rektor anser att hon är förtrogen med verksamheterna och tar ett övergripande ledningsansvar. Detta bekräftas vid intervjuer med lärare. När det gäller det pedagogiska ledarskapet anser lärarna att rektor drar upp riktlinjerna för den pedagogiska utvecklingen samt att de har stor frihet och tillåts styra mycket själva, dock med stöd från rektorn. Intervjuade föräldrar uppfattar rektor som en demokratisk ledare och anser att hon är tillgänglig i stor utsträckning. Enligt eleverna syns rektor ute i verksamheten och är en person man kan vända sig till vid behov. På skolan sker regelbundna och täta möten i arbetslagen. Gemensamma konferenser för hela skolan hålls cirka en gång per månad. Rektor medverkar vid möten med samtliga verksamheter som hör till rektorsområdet. Pedagogiska diskussioner förs såväl inom som mellan arbetslagen. I skolans kvalitetsredovisning och enligt rektor framgår. Skolan har inte någon särskild plan för uppföljning eller utvärdering av verksamheterna. Verksamheten följs dock bland annat upp kontinuerligt genom diskussioner i arbetslag, utvärdering av teman, kommunala trivselenkäter, i samtal med eleverna samt genom att arbetsplanerna följs årligen upp av arbetslagen. De nationella ämnesproven samt läs- och skrivutvecklingen (LUS och SUS) följs upp mer strukturerat. Andra delar följs dock inte upp på ett strukturerat sätt. Detta gäller exempelvis skolans arbete med elevinflytande och hur kunskapsmål delges och tydliggörs för eleverna eller hur arbetslagen arbetar med och planerar den pedagogiska verksamheten. Skolans arbete med kvalitetsredovisning har nyligen påbörjats. Rektor fick kort tid på sig att sammanställa och inge kvalitetsredovisningen, som utgår ifrån den kommungemensamma mallen och bygger på skolans dokumentation samt enhetens arbete inom ramen för växtkraftprojektet i Norrtälje. Vid inspektionsbesöket hade någon återkoppling inte erhållits. Information om kvalitetsredovisningen har delgetts personal och lagråden. Sammanfattningsvis bedömer Skolverkets inspektörer att skolans arbete avseende styrning, ledning och kvalitetsarbete till vissa delar är bra och till andra delar acceptabelt. Rektorns förtrogenhet är bra. Förbättringsområde är att stärka den pedagogiska ledningen och samordningen mellan arbetslagen avseende exempelvis elevinflytande, variationen i och utvärdering av undervisningen. Ett annat förbättringsområde är systematiken i uppföljning och utvärdering med kvalitetsredovisningen som redskap för att möjliggöra ytterligare utveckling av verksamheten. Det finns vidare anledning att se över rutinerna för återrapportering av delegationsbeslut till nämnden. 10

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Norrtälje kommun Gottsta skola 6. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning Lika tillgång till utbildning, oberoende av kön, geografisk hemvist samt sociala och ekonomiska förhållanden, är en grundprincip för det offentliga skolväsendet. Barnoch ungdomsutbildningen omfattar förskoleklassen, grundskolan, den obligatoriska särskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Det skall finnas lika möjligheter till utbildning för barn och ungdomar med olika funktionsnedsättningar och möjligheter till utbildning i särskilda utbildningsformer. Inom skolformerna skall det också finnas olika möjligheter för eleverna att individuellt göra val av ämnen, program, inriktningar och kurser. En skola kan, enligt skollagen, profilera sig för att tillgodose olika elevers behov eller öka elevernas motivation för lärande. Granskningen gäller om det finns tillgång till utbildning i den omfattning och med den valfrihet som anges i de statliga bestämmelserna. Även informationen om möjligheter till olika val av fördjupning, kurser, skolor och utbildningsvägar behandlas. Eleverna i Gottsta skola erhåller hem- och konsumentkunskap samt språkval, vid Centralskolan vilket uppges fungera bra enligt intervjuade elever och rektor. Eleverna får som språkval välja mellan tyska, franska och spanska. Det ges även möjlighet till undervisning i engelska eller svenska. Vid inspektionsbesöket finns inte några elever som har modersmålsundervisning, svenska som andraspråk eller studiehandledning på modersmålet. Skolan informerar om och erbjuder dock detta. Eleverna i Gottsta skola erbjuds inte elevens val. Elevens val har tidigare erbjudits, men skolan har sedan den senaste omorganisationen inte funnit formerna för detta ännu. Skolan har inget samarbete med Centralskolan om antalet timmar som erbjuds som elevens val. Inspektörerna vill uppmärksamma skolan på att Centralskolan inte erbjuder elevens val i den utsträckningen så att det täcker det totala antalet enligt den nationella timplanen. Tal- och språkklassen Krokodilen har för närvarande sex elever från förskoleklassen och grundskolan. De elever som placeras i klassen hör till distrikt Häverö Väddö och beslut om placering i denna särskilda undervisningsgrupp fattas av distriktschefen. Inspektörerna har vid inspektionsbesöket begärt, men har i efterhand fått del av nyligen fattade beslut om placering. Enligt distriktschefen har de ursprungliga besluten inte kunnat hittas. Rektor på Gottsta skola ansvarar för samtliga elever, men eleverna tillhör sina hemskolor. Rektor och personalen uppger att det inte finns något samarbete med hemskolornas rektorer. Samtliga elever i Krokodilen har en klasstillhörighet på Gottsta skola och har undervisning i vissa ämnen med sin klass. I skolan finns enligt rektor enstaka elever med funktionshinder, som bedöms ha likvärdig tillgång till utbildning jämfört med övriga elever. Enligt intervjuade föräldrar ger skolan bra information om verksamheterna. Informationen ges på olika sätt, exempelvis genom veckobrev, föräldramöten, utvecklingssamtal, skolans hemsida och skolfoldern. Rektor skickar även vid behov brev till hemmen. Sammanfattningsvis visar inspektionen att eleverna generellt har bra tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning. Att skolan saknar elevens 11

Gottsta skola SKOLVERKET val är inte acceptabelt, vilket måste åtgärdas. En samverkan med mottagande skolor bör utformas. 7. Resurser Huvudmannen och skolans ledning beslutar hur och med vilka resurser utbildningen skall genomföras för att de lärande skall nå de nationella målen för utbildningen. I skollagen finns dock bestämmelser om några viktiga förutsättningar för att säkra kvaliteten i utbildningen. Dessa avser främst krav på personalens kompetens, tillgång till ändamålsenliga lokaler, läromedel och annan utrustning som behövs för en tidsenlig utbildning. Även principerna för resursfördelningen aktualiseras vid inspektionen. Gottsta skolas personalomsättning är låg och personalstyrkan har en bra kompetens- och åldersmässig blandning. Några av den pedagogiska personalen saknar dock utbildning avsedd för den undervisning som bedrivs. Skolan arbeta aktivt med rekrytering, men det senaste året har det varit svårt att rekrytera. Intervjuade elever och föräldrar uppger att de är nöjda med skolans lärare. Gottsta skola har under år 2003 arbetat med kartläggningen av kompetensbehovet på skolan inom ramen för växtkraftprojektet i Norrtälje kommun. Personalen har tidigare fått kompetensutveckling och den gemensamt framtagna kompetensutvecklingsanalysen ligger till grund för det fortsatta arbetet. Fortbildningsplanen är dock fördröjd. Läromedlen och annat pedagogiskt material är anpassade till de krav en tidsenlig utbildning kräver. Skolan har ett eget bibliotek och använder kommunens folkbibliotek som komplement. Gottsta skola har bra tillgång till datorer för samtliga elever. Den kommunala supporten fungerar dock inte på ett tillfredsställande sätt, vilket medför hinder att använda datorn som ett pedagogiskt verktyg. När det gäller lokalerna anges i skolans kvalitetsredovisning att dessa inte är helt tillfredsställande då det råder en trångboddhet på skolan och brist på grupprum. Detta framgår även vid lärarintervjuer. Rektor och lärare uppger att tack vare en god samverkan utnyttjas lokalerna intill bristningsgränsen, vilket även noterades av inspektörerna. Sammanfattningsvis bedömer Skolverkets inspektörer att skolans resurser sammantaget är bra. Ett förbättringsområde är dock att fortsätta ansträngningarna med att rekrytera personal som har en utbildning avsedd för den undervisning de i huvudsak skall bedriva. Den kommunala datorsupporten bör även förbättras. Lokalerna svarar mot de pedagogiska kraven i utbildningen, men det finns dock behov av att se över dem. Sammanfattande bedömning Inspektörerna bedömer att verksamheten övergripande är av god kvalitet. Bra är till exempel arbetet för att främja elevernas lärande och demokratiska fostran, skolans samverkan med elever och föräldrar kring värdegrundsfrågor och vid utvecklingssamtal, arbetet mot kränkande behandling, verksamheten i tal- och 12

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Norrtälje kommun Gottsta skola språkklassen, satsningen på elevernas läs- och skrivutveckling och det hälsofrämjande arbetet. Det finns dock behov av förbättringsinsatser inom följande områden: - alla elevers trygghet och språkbruket på skolan, - elevernas inflytande över det egna lärandet och delaktigheten i utvärderingen av lärandet samt samordningen kring detta arbete på skolan, - elevernas kunskap om målen för utbildningen, - den systematiska uppföljningen och analysen av elevernas kunskapsutveckling i samtliga ämnen, - identifiering och erbjudande av särskilt stöd, - handlingsprogrammet mot kränkande behandling, - samordningen mellan arbetslagen, - rutinerna för återrapportering av delegationsbeslut, - arbetet med kvalitetsredovisningen, - rekrytering av personal samt - datasupporten och skolans lokaler. Det finns också sådana brister i verksamheten att författningarnas krav inte uppfylls. Bristerna inom nedan angivna områden skall snarast åtgärdas. - Åtgärdsprogram upprättas inte för samtliga elever som är i behov av särskilt stöd (5 kap. 1 grundskoleförordningen). - Elevens val erbjuds inte på skolan (2 kap. 19 grundskoleförordningen). Datum Ort 2004-09-28 Stockholm Mariette Dennholt Tommy Bucht 13

Grindskolan Utbildningsinspektion i Grindskolan UTBILDNINGSINSPEKTIONENS SYFTE Skolverkets utbildningsinspektion skall bidra till kvalitetsförbättring genom att bedöma hur verksamheterna arbetar i riktning mot de nationella målen för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, barn- och ungdomsutbildning och vuxenutbildning. En väsentlig del i inspektionen är att granska kvalitetsarbetet och förmågan att utveckla den egna verksamheten. Inspektionens inriktning Inspektionsutredningen har inriktats mot sju områden. De är särskilt väsentliga för att säkra att alla barn, elever och vuxenstuderande får den omsorg och utbildning som de har rätt till enligt nationella bestämmelser. De sju områdena, som granskats utifrån flera olika aspekter och frågeställningar, är: Resultaten: 1. Normer och värden 2. Kunskaper Verksamheten: 3. Arbetsmiljö och delaktighet 4. Pedagogisk verksamhet och undervisning 5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Förutsättningarna: 6. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning 7. Resurser I denna rapport behandlas i första hand förhållanden som avviker positivt eller negativt från vad som förväntas i fråga om utbildningskvaliteten enligt de nationella bestämmelserna. Några aspekter behandlas dock i alla aktuella verksamheter, nämligen kvalitetsarbetet, rektorsfunktionen, personalens kompetens, läromedel och utrustning, likvärdiga möjligheter vid funktionsnedsättning, stödinsatser, arbetet med övergripande hälsomål i läroplanerna, bedömning av lärandet och betygssättningen. En helhetsbedömning och motiveringar till bedömningarna görs inom varje granskningsområde. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån läroplaner och författningar i övrigt. Inspektörernas sakkunskap och erfarenheter av jämförbara verksamheter är också betydelsefulla. Analyserna av den insamlade informationen syftar till att klargöra om de lokala lösningarna och systemen fungerar väl. Rapporten avslutas med en sammanfattande bedömning som utgör underlag för Skolverkets beslut angående förbättrings- och kritikområden. 1

Grindskolan SKOLVERKET Beskrivning av skolan/rektorsområdet Grindskolan Antal barn/elever/studerande Grundskola 352 Skolbarnsomsorg 142 Förskoleklass 41 Utbildningen vid skolan omfattar årskurs F till 6. I anslutning till skolan finns förskola, fritidshem med fem avdelningar (fyra för 6 till 8 år och en för 9 till 12 år) och särskola (fyra klasser och två individintegrerade elever). Särskolans elever är knutna till särskolans rektor. Särskolan behandlas i separat rapport. Skolan pedagogiska personal arbetar i sex arbetslag varav ett är Montessoriinspirerat och innefattar alla årskurserna. I övrigt är eleverna i årskurs F till 3 är åldersblandade. I årskurs 4 till 6 är verksamheten åldershomogen. Enligt kommunens egen statistik för 2003 finns 44,6 årsarbetare i grundskolan, 5,1 årsarbetare i förskoleklass och 15,3 årsarbetare i fritidshemmen. Skolan tillhör distrikt Norrtälje 2. Genomförandet av inspektionen i Grindskolan Skolverket sände den 17 november skriftlig information till kommunen om att verksamheten skulle inspekteras och om inspektionens syfte och genomförande. Inspektörsteamet med ansvar för inspektionen i Grindskolan har bestått av undervisningsråden Mats Peterson och Elisabeth Ritchey. Besök i Grindskolan genomfördes den 6 och 7 april 2004. Teamet besökte särskolan den 5 april 2004. Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Skolverket följer därefter upp eventuella krav på åtgärder som riktas till huvudmannen och vilka effekter i övrigt som utbildningsinspektionen leder till. Tidpunkter för uppföljningen framgår av Skolverkets beslut. Underlag Underlaget till denna rapport består av dels dokument från kommunen och Grindskolan, dels den information som samlats in vid observationer, intervjuer och samtal under besöket. Rapporten grundar sig också på annan information om kommunen och skolan som finns i Skolverkets nationella uppföljningssystem eller finns publicerat på annat sätt. I Grindskolan genomfördes formella intervjuer med rektorn, lärare, elevvårdspersonal och personal från distriktets resursteam, elever och föräldrar. Lektioner besöktes. Inspektörerna genomförde även en formell intervju med elevrådet. Under besöket fördes också samtal med personal och elever mer informellt. Nämns inte förskoleklass och fritidshem specifikt i rapporten gäller beskrivna förhållanden även dessa verksamheter. 2

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Norrtälje kommun Grindskolan Bedömning 1. Normer och värden Enligt skollagen skall utbildningen för barn och ungdom främja deras utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. I läroplanerna framhålls att barnen och eleverna skall utveckla förståelse och respekt för alla människors lika värde. Skolan skall sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet. Eleverna skall också utveckla sin förmåga att göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden. Eleverna skall kunna ta ett allt större ansvar för det egna arbetet och för miljön. Inom detta granskningsområde behandlas resultaten av arbetet för att främja vårt samhälles demokratiska värderingar och för att utveckla normer och värden enligt läroplanernas mål. I Grindskolans kvalitetsredovisning för 2003 har rektorn skattat skolans värde avseende elevernas trygghet och respekt för varandra som inte helt tillfredsställande. Inspektionen visar att eleverna i allmänhet är trygga, visar respekt för varandra och för sin miljö och har ett bra språkbruk. Det gäller även den tid barnen är på fritidshemmet. Inspektörerna har dock sett exempel på andra förhållanden och också fått höra i intervjuerna att alla barn inte alltid känner sig trygga. Det är främst de yngre eleverna som uttrycker detta. Även språkbruket kan vara grovt. Samtliga intervjuade uppger dock att skolans personal alltid agerar snabbt och resolut när till exempel någon kränkning förekommer. Vidare uppges att det blivit bättre under det senaste året när det gäller trygghet och språkbruk. Enligt skolans hemsida är elevrådet aktivt. Inspektionen visar att detta stämmer. Elevrådet uttrycker själva att de kan påverka skolans verksamhet, dock i mindre utsträckning vad gäller själva undervisningen. De uppger vidare att rektorn och övrig inblandad personal lyssnar på dem. Andra elever på skolan tycker också att elevrådet fungerar bra. Klassråden uppges i samtliga fall fungera bra och eleverna ger också exempel på att de genom råden påverkat undervisningen. Elevinflytande i undervisningen finns enligt eleverna och de exemplifierar till exempel med att de kan påverka arbetssätt vid temaarbeten. Inspektionen visar dock att arbetslagen inte diskuterar elevinflytande sinsemellan varför inflytandet varierar beroende på lärare, ämnen och arbetslag. Sammanfattningsvis visar inspektionen att skolans resultat avseende normer och värden är bra men att det ytterligare kan förbättras. Det gäller dels alla elevers trygghet, språkbruk och respekt för varandra, dels elevernas inflytande på undervisningen. 3

Grindskolan SKOLVERKET 2. Kunskaper Utbildningen skall ge kunskaper i vid mening, såväl fakta och förståelse som färdigheter och förmåga att exempelvis utvärdera sitt eget lärande och att arbeta självständigt. Skolan skall sträva efter att varje elev tillägnar sig kunskaper inom utbildningens ämnesområden och kurser men även utvecklar en tillit till sin egen förmåga och en nyfikenhet och lust att lära. Målen för lärandet anges närmare i de nationella läroplanerna och i kursplanerna. Inom detta område granskas resultaten av det pedagogiska arbetet. De nationella proven för år 2003 visar att 97 procent av flickorna i årskurs 5 och 79 procent av pojkarna når målen i engelska, 90 procent av flickorna och 85 procent av pojkarna når målen i matematik och 93 procent av flickorna och 85 procent av pojkarna målen i svenska. Av intervjuerna framgår att de elever som riskerar att inte nå målen får stöd i något avseende. Vad gäller resultaten i övriga ämnen uppger rektorn att hon på en mycket övergripande nivå har vetskap om resultaten genom att hon har läst en del individuella utvecklingsplaner. Elever, föräldrar och personal bekräftar att man i utvecklingssamtal får reda på kunskapsutvecklingen för eleverna i alla ämnen. Vidare uppger föräldrar och elever att de rent allmänt är nöjda med elevernas kunskapsutveckling. Enligt kvalitetsredovisningen ges alla elever stöd som riskerar att inte nå målen. Åtgärdsprogram ska finnas för dessa elever. Inspektionen bekräftar detta. Av personalintervjuerna framgår dock att man är tveksam till om stödet verkligen alltid är av tillräcklig omfattning. Elever och föräldrar är dock nöjda med det stöd som ges. Inspektionen visar att de flesta elever på något sätt får kännedom om målen för utbildningen. I vilken omfattning det sker och på vilket sätt varierar från lärare till lärare och mellan ämnen och arbetslag. Framförallt i arbetslaget som är Montessori-inspirerat är det tydligt att eleverna vet vad de ska kunna i ett ämne eller ett tema. När det gäller fritidshemmet är rektor och personal tydliga med att man arbetar både med att komplettera skolans verksamhet och att erbjuda en meningsfull fritid. Elever och föräldrar är mycket nöjda med fritidshemmens verksamhet utifrån denna aspekt. Sammanfattningsvis visar inspektionen att skolans resultat avseende kunskaper är förhållandevis bra. Resultatet är bra för flickorna, även om målet måste vara att ytterligare förbättra det. Framförallt för pojkarna kan resultaten i svenska, engelska och matematik förbättras. I övriga ämnen är det svårt att uttala sig om resultaten eftersom skolan inte följt upp detta på en skolövergripande nivå, vilket bör göras. Av intervjuerna sägs dock resultatet vara bra. När det gäller elevernas kunskaper om målen för utbildningen visar inspektionen att trots att dessa är förhållandevis bra finns förbättringsmöjligheter både avseende elevernas kunskaper om målen och samordningen av arbetet kring detta. 4

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Norrtälje kommun Grindskolan 3. Arbetsmiljö och delaktighet Enligt skollagen skall verksamheten i skolan vara utformad i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar där skall främja aktning för varje människas egenvärde, respekt för vår gemensamma miljö samt jämställdhet mellan könen. Särskilt skall den som verkar inom skolan aktivt motverka alla former av kränkande behandling. All personal skall samverka med elever och föräldrar i arbetet för att forma en god miljö fysiskt och psykosocialt - för utveckling och lärande. Granskningen gäller hur man i verksamheten arbetar för en god miljö och för att förebygga kränkningar och ge möjlighet till delaktighet och samverkan. I Grindskolan upplevs arbetet med elevråd, klassråd och matråd som bra av alla intervjuade. De yngre eleverna deltar inte i elevrådets styrelsearbete men är med på så kallade stormöten där elevrådsstyrelsen träffar valda representanter för samtliga klasser. Samtliga elevintervjuer visar att även de yngre eleverna har möjlighet att också komma till tals på dessa möten. Under rubriken Normer och värden framgick att elevrådet inte diskuterar pedagogisk verksamhet i någon större omfattning. Klassråden gör dock detta i viss mån. När det gäller elevinflytandet på den pedagogiska verksamheten konstaterades under rubriken Normer och värden att det kan bli enhetligare och öka. I stort sett samtliga elever beskriver dock att de till exempel genom planerings- och loggböcker har möjlighet att påverka undervisningen. Inspektionen visar att det sker vissa diskussioner mellan lärarna om elevinflytande men att det sker på ett informellt och ostrukturerat sätt. Rektorn uppger att elevinflytande är det område som hon planerar att arbeta med närmast. På skolan finns ett handlingsprogram för att förebygga och förhindra kränkningar, mobbning och oacceptabelt beteende. Programmet innehåller definition av kränkande behandling, beskrivning av förebyggande arbete och uppföljning. Däremot saknas ett tydligt vuxen elevperspektiv. I separat dokument som skolan för tillfället arbetar med finns detta dock tydligt angivet. Programmet är känt av samtliga intervjuade elever och föräldrar. Skolan har kända trivselregler och rastvaktssystem som uppges fungera bra. Alla elever och personal uppger att värdegrundsdiskussioner sker i klasserna och att skolans personal alltid agerar snabbt om något inträffar avseende kränkningar. Så är fallet även vad gäller till exempelvis klotter och grovt språk. Föräldrarna finns i enhetsråd, deltar i föräldramöten och på utvecklingssamtal. De är nöjda med samarbetet med skolan och bekräftar att enhetsrådet till exempel arbetat med programmet mot kränkande behandling. Samtlig personal uppger att värdegrundsfrågor diskuteras på övergripande nivå på skolan och att alla vet vad övriga arbetslag anser om detta. Även fritidshemspersonalen uppger att de är tydlig med i dessa diskussioner och att skolan har ett gemensamt synsätt i dessa frågor Sammanfattningsvis visar inspektionen att skolans arbete med arbetsmiljö och delaktighet är bra. Arbetet mot kränkande behandling är mycket bra. Skolan bör dock diskutera och samordna arbetet kring elevinflytande i undervisningen. 5

Grindskolan SKOLVERKET 4. Pedagogisk verksamhet och undervisning Arbetet för att nå de nationella målen för utveckling och lärande skall främst utformas av eleverna och personalen. Skolan skall samverka med hemmen. Läroplanerna, andra statliga förordningar och kursplanerna ger riktlinjer för arbetet. Det finns bestämmelser om timplaner och ämnes- och kursstruktur, riktlinjer för stödinsatser, för betygssättning och utvecklingssamtal, för utbildning på arbetsplatser, en garanterad undervisningstid etc. Målen i kursplanerna ger dessutom vägledning för arbetssätten genom att beskriva vilka kunskaper, färdigheter och övrig utveckling barnen och ungdomarna skall nå. Granskningen riktas mot hur man arbetar för att nå målen och hur man anpassar arbetet till olika behov. I Grindskolan har de nationella kursplanerna bearbetats. Inspektionen visar att dessa diskuteras på en övergripande nivå på skolan liksom i arbetslagen. Även kunskapsbedömningar diskuteras på övergripande skolnivå och i arbetslagen. Inspektionen visar vidare att undervisningen främjar lärandet och att eleverna i allmänhet erbjuds ett flexibelt arbetssätt. Eleverna arbetar i olika grupper och konstellationer i olika ämnen. Det varierar dock en del mellan lärarna hur man arbetar konkret i detta avseende även om man till exempel enats om ett gemensamt tema. Skolan har specifikt inte diskuterat pojkarnas sämre resultat i förhållande till den pedagogik som används. Under rubriken Kunskaper konstaterades att alla elever som riskerar att inte nå målen ges någon form av stöd. Inspektionen bekräftar detta, även avseende fritidshemsverksamheten. Skolan arbetar aktivt med ett elevvårdsteam, som utgör en del av det centrala resursteamet, för att identifiera och kunna erbjuda stöd till eleverna. Personalen uppger att samarbetet med distriktets resursteam är bra. Alla elever som identifierats har åtgärdsprogram utom i ett fall. Skolan arbetar med att fokusera sin kompetens på de elever som är i behov av stöd och arbetar med olika lösningar, till exempel små undervisningsgrupper och fritidspedagogers medverkan i undervisning för att frigöra lärare till att ge stöd. Vissa lärare erbjuder även stöd efter elevernas skoltid. Alla elever har individuella utvecklingsplaner som följs upp. Även på fritidshemmet ges vissa barn extra stöd. Föräldrar och elever uppger att eleverna alltid ges stöd om det behövs. Det gäller alla ämnen även om flera elever uppger att fokus ligger på svenska, engelska och matematik. Alla elever uppger att de på något sätt får delta i utvärdering av undervisningen. Hur och när det sker är dock lärarberoende. Inspektionen visar att detta inte diskuteras mellan arbetslagen. Sammanfattningsvis visar inspektionen att skolans arbete med pedagogisk verksamhet och undervisning är bra. Förbättringsområden är dock att göra en analys av hur undervisningen kan understödja pojkars lärande och utveckla hur undervisningen utvärderas. Slutligen bör en analys göras av hur stödet i andra ämnen än svenska, matematik och engelska erbjuds. 6

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Norrtälje kommun Grindskolan 5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Kommunerna har ett övergripande ansvar för förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen och skolan på lokal nivå. Kommunerna är också huvudmän för de flesta verksamheterna. Läroplanerna lägger tydliga ansvarsområden på rektor och personal för skolornas inre organisation och arbete. Sammantaget har dessa skyldighet att se till att rätten till utbildning och till att nå nationella mål tillgodoses. Frågor som behandlas vid inspektionen är exempelvis om verksamheten har en ledning enligt de nationella bestämmelserna, hur denna fungerar i praktiken och om det finns system för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen samt värna enskildas rättsäkerhet. Samtliga intervjuade uppger att rektorn är väl förtrogen med skolans och fritidshemmets verksamhet trots att hon inte har något administrativt stöd till sitt förfogande. Hon deltar regelbundet i de olika arbetslagens möten och genomför olika uppföljningar och utvärderingar för att få en bild av verksamheten. Dessa bygger dock inte direkt lokala styrdokument. Eleverna uppger också att hon syns på skolan. Personalen uppger att rektorn är pedagogiskt ansvarig och också tydligt driver vissa frågor, till exempel senast värdegrundsfrågor. I Växtkraft Mål 3-arbetet identifierades brister i samarbetet mellan arbetslagen. Personal och rektor uppger att det är mycket bättre nu och att man arbetar för att skapa en mer sammanhållen verksamhet. Ett arbete med temagrupper över arbetslagsgränserna har just påbörjats. Det finns en kvalitetsredovisning för skolan med resultat, analys och åtgärder. Kvalitetsredovisningen är inte känd hos personalen men rektorn uppger att den bygger på Växtkraft Mål 3-arbetet där personalen varit delaktig. Uppdraget om kvalitetsredovisning enligt den nya modellen fick skolorna i november 2003 och har därför inte hunnit förankras enligt rektorn. Rektorn har inte fått någon återkoppling på resultaten från förvaltningen. Inte heller när det gäller andra resultat som till exempel kundnöjdhetsenkäten. Denna enkäts resultat kände ingen i personalen till. Det finns en ledningsdeklaration från rektorn med rektors vision och målsättning med verksamheten. Skolan har en lokal arbetsplan som för närvarande omarbetas. Fritidshemmet har en egen arbetsplan med tydliga mål och aktiviteter. Fritidshemmet har inte fått någon återkoppling på arbetsplanen, och resultat utifrån denna, även om rektorn ofta följer upp verksamheten. Sammanfattningsvis visar inspektionen att skolans arbete med styrning, ledning och kvalitetsarbete är bra. Rektorns förtrogenhet med verksamheten är mycket bra. Den pedagogiska ledningen är bra men det finns skäl att ytterligare stärka samordningen mellan arbetslagen, till exempel avseende elevinflytande och utvärdering av undervisning. Bra är också skolans arbete med uppföljning och utvärdering även om utvärderingarna kan bli tydligare i förhållande till centrala och lokala styrdokument. Även fritidshemmet bör få återkoppling på de analyser som lämnats till rektorn. Kvalitetsredovisningen bör göras känd bland personal, elever och föräldrar. 7

Grindskolan SKOLVERKET 6. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning Lika tillgång till utbildning, oberoende av kön, geografisk hemvist samt sociala och ekonomiska förhållanden, är en grundprincip för det offentliga skolväsendet. Barnoch ungdomsutbildningen omfattar förskoleklassen, grundskolan, den obligatoriska särskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Det skall finnas lika möjligheter till utbildning för barn och ungdomar med olika funktionsnedsättningar och möjligheter till utbildning i särskilda utbildningsformer. Inom skolformerna skall det också finnas olika möjligheter för eleverna att individuellt göra val av ämnen, program, inriktningar och kurser. En skola kan, enligt skollagen, profilera sig för att tillgodose olika elevers behov eller öka elevernas motivation för lärande. Granskningen gäller om det finns tillgång till utbildning i den omfattning och med den valfrihet som anges i de statliga bestämmelserna. Även informationen om möjligheter till olika val av fördjupning, kurser, skolor och utbildningsvägar behandlas. I Grindskolan erbjuds modersmålsundervisning. Svenska som andraspråk erbjuds och fyra elever har för närvarande undervisning i ämnet. Elevens val erbjuds inte. Skolan har några funktionshindrade elever som erbjuds ett bra stöd och har möjlighet att studera på samma villkor som övriga elever. Skolan ger bra information om verksamheten enligt föräldrarna. De får information på flera olika sätt, till exempel genom skolans hemsida, föräldramöten och utvecklingssamtal. Fritidshemmens personal finns med på föräldramötena. Sammanfattningsvis visar inspektionen att skolan till stora delar, enligt ovan, ger bra tillgång till utbildning. Det är dock inte acceptabelt att elevens val inte erbjuds. När det gäller informationen till föräldrarna är denna bra men behöver förtydligas när det gäller modersmålsstöd och elevens val. 7. Resurser Huvudmannen och skolans ledning beslutar hur och med vilka resurser utbildningen skall genomföras för att de lärande skall nå de nationella målen för utbildningen. I skollagen finns dock bestämmelser om några viktiga förutsättningar för att säkra kvaliteten i utbildningen. Dessa avser främst krav på personalens kompetens, tillgång till ändamålsenliga lokaler, läromedel och annan utrustning som behövs för en tidsenlig utbildning. Även principerna för resursfördelningen aktualiseras vid inspektionen. I Grindskolan har all personal utbildning avsedd för den undervisning de ska bedriva utom i slöjd och hem- och konsumentkunskap. Inför varje läsårsstart utannonseras dessa tjänster och samarbete med andra skolor finns i dessa ämnen. Rektorn uppger vidare att diskussioner förs kring bedömningar och kursplaner för dessa ämnen. Vidare uppger hon att undervisningen fungerar bra, vilket eleverna bekräftar. Enligt personalen får de kompetensutveckling som bygger på vad de själva arbetat fram inom ramen för Växtkraft-mål 3-arbete. Skolan har en skriftlig kompetensutvecklingsplan i tre delar; övergripande, arbetslagsnivå och individuellt. 8

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Norrtälje kommun Grindskolan De flesta uppger att lokaler, läromedel och utrustning i allmänhet är mycket bra. När det gäller biblioteket tog dock flera elever upp att det inte är så bra eftersom det finns i en korridor. Enligt rektorn planerar man att byta lokaler för biblioteket inför hösten. Några toaletter uppges vara mycket ofräscha. En del elever uppgav att de inte går på dessa toaletter utan håller sig till eftermiddagen. Rektorn är uppmärksammad på problemet och har pratat med lokalvårdarna. Fritidshemmets lokaler är slitna, liksom möblerna, enligt personal. Det finns dock en plan för hur dessa ska upprustas/bytas ut. Sammanfattningsvis visar inspektionen att skolans resurser till övervägande del är bra. Det är dock viktigt att skolan fortsätter arbetet med att rekrytera personal med utbildning avsedd för den undervisning de ska bedriva. Det är vidare angeläget att skolan vidtar åtgärder så att alla toaletter blir lika fräscha. När det gäller biblioteket är det viktigt att skolan realiserar sina planer att förbättra bibliotekets lokaler. Sammanfattande bedömning Inspektörerna bedömer att verksamheten i Grindskolan övergripande är av god kvalitet och i många delar av mycket god kvalitet. Bra är till exempel elevernas trygghet, kunskapsresultaten i vissa delar, arbetet mot kränkande behandling, rektorns förtrogenhet, och skolans uppföljningsarbete i många delar. Det finns dock behov av förbättringsinsatser inom följande områden: - elevernas trygghet, språkbruk och respekt för varandra, - elevernas inflytande på undervisningen, - pojkarnas resultat i svenska, engelska och matematik, - uppföljning av resultaten i andra ämnen än svenska, matematik och engelska, samt stödet i dessa ämnen, - elevernas kunskaper om målen för utbildningen, - utvärderingen av undervisningen, - samordningen mellan arbetslagen, - återkoppling på fritidshemmets analyser, - kvalitetsredovisningen, - information om modersmålsstöd och elevens val, - rekrytering av personal samt - toaletterna och bibliotekets lokaler. 9

Grindskolan SKOLVERKET Det finns också sådana brister i verksamheten att författningarnas krav inte uppfylls. Bristerna inom nedan angivna områden skall snarast åtgärdas. - Eleverna erbjuds inte elevens val (2 kap. 19 grundskoleförordningen). Datum Ort 2004-09-28 Stockholm Mats Peterson Elisabeth Ritchey 10

Grisslehamns skola, Singö skola och Söderbykarls skola Dnr 52-2003:2911 Utbildningsinspektion i Grisslehamns skola, Singö skola och Söderbykarls skola UTBILDNINGSINSPEKTIONENS SYFTE Skolverkets utbildningsinspektion skall bidra till kvalitetsförbättring genom att bedöma hur verksamheterna arbetar i riktning mot de nationella målen för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, barn- och ungdomsutbildning och vuxenutbildning. En väsentlig del i inspektionen är att granska kvalitetsarbetet och förmågan att utveckla den egna verksamheten. Inspektionens inriktning Inspektionsutredningen har inriktats mot sju områden. De är särskilt väsentliga för att säkra att alla barn, elever och vuxenstuderande får den omsorg och utbildning som de har rätt till enligt nationella bestämmelser. De sju områdena, som granskats utifrån flera olika aspekter och frågeställningar, är: Resultaten: 1. Normer och värden 2. Kunskaper Verksamheten: 3. Arbetsmiljö och delaktighet 4. Pedagogisk verksamhet och undervisning 5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Förutsättningarna: 6. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning 7. Resurser I denna rapport behandlas i första hand förhållanden som avviker positivt eller negativt från vad som förväntas i fråga om utbildningskvaliteten enligt de nationella bestämmelserna. Några aspekter behandlas dock i alla aktuella verksamheter, nämligen kvalitetsarbetet, rektorsfunktionen, personalens kompetens, läromedel och utrustning, likvärdiga möjligheter vid funktionsnedsättning, stödinsatser, arbetet med övergripande hälsomål i läroplanerna, bedömning av lärandet och betygssättningen. En helhetsbedömning och motiveringar till bedömningarna görs inom varje granskningsområde. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån läroplaner och författningar i övrigt. Inspektörernas sakkunskap och erfarenheter av jämförbara verksamheter är också betydelsefulla. Analyserna av den insamlade informationen syftar till att klargöra om de lokala lösningarna och systemen fungerar väl. Rapporten avslutas med en sammanfattande bedömning som utgör underlag för Skolverkets beslut angående förbättrings- och kritikområden. 1

Grisslehamns skola, Singö skola och Söderbykarls skola Dnr 52-2003:2911 SKOLVERKET Beskrivning av skolan/rektorsområdet Grisslehamn skola Antal barn/elever/studerande Grundskola 41 Singö skola Antal barn/elever/studerande Grundskola 29 Förskoleklass 5 Söderbykarls skola Antal barn/elever/studerande Grundskola 66 Förskoleklass 7 Skolorna tillhör Häverö/Väddö distriktet. Det är ca 8 kilometer mellan Singö skola och Grisslehamns skola. Mellan Grisslehamns skola och Söderbykarls skola är det ytterligare ca 27 kilometer. Alla tre skolorna har samma rektor. Singö skola består av förskoleklass årskurs 3. Alla arbetar i ett arbetslag. Grisslehamns skola består av årskurs 4 6 som ett arbetslag. Eleverna börjar årskurs 1 på Singö skola och avslutar årskurs 6 på Grisslehamns skola, därför betraktas dessa skolor som en enhet. Singö skola har åldersblandade grupper som ibland arbetar åldersspecifikt. Förskoleklassens barn har egna utrymmen och en egen personal. Grisslehamns skola har eleverna uppdelade i årskurs 4 5 och årskurs 6. Söderbykarls skola med elever från förskoleklass årskurs 6 är en egen enhet. Här är eleverna uppdelade i tre åldersintegrerade grupper från förskoleklass årskurs 6. Även här har eleverna i förskoleklassen egen personal och egna lokaler. Många elever har lång skolväg och åker antingen skolbuss/taxi eller SL-buss till skolan. Eleverna på Singö skola har sitt fritidshem på Grisslehamns skola. De elever som går i fritidsverksamhet börjar alltså sin skoldag och avslutar den på Grisslehamns skola. Söderbykarls skola är liksom Singö skola och Grisslehamns skola gammal men här ser inspektörerna en mer nedsliten skola. Till Söderbykarls skola hör två baracker varav den ena enligt rektorn är utdömd och skall bytas ut. Elevernas matsal är inhyrd i Söderbykarls idrottsförenings klubblokal ca 200 meter från skolan. Eleverna på Grisslehamns skola och Söderbykarls skola i årskurs 6 har sitt språkval i samarbete med Norrsundsskolan i Älmsta. 2

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Norrtälje kommun Grisslehamns skola, Singö skola och Söderbykarls skola Dnr 52-2003:2911 Genomförandet av inspektionen i Grisslehamns skola, Singö skola och Söderbykarls skola Skolverket sände den 17 november 2004 skriftlig information till kommunen om att verksamheten skulle inspekteras och om inspektionens syfte och genomförande. Inspektörsteamet med ansvar för inspektionen i Grisslehamns skola, Singö skola och Söderbykarls skola har bestått av undervisningsråden Silja Jundin och Tommy Bucht. Besök i Grisslehamns skola och Singö skola genomfördes den 21 april 2004. Besök i Söderbykarls skola genomfördes den 22 april 2004. Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Skolverket följer därefter upp eventuella krav på åtgärder som riktas till huvudmannen och vilka effekter i övrigt som utbildningsinspektionen leder till. Tidpunkter för uppföljningen framgår av Skolverkets beslut. Underlag Underlaget till denna rapport består av dels dokument från kommunen och Grisslehamns skola, Singö skola och Söderbykarls skola, dels den information som samlats in vid observationer, intervjuer och samtal under besöket. Rapporten grundar sig också på annan information om kommunen och skolan som finns i Skolverkets nationella uppföljningssystem eller finns publicerat på annat sätt. I Grisslehamns skola, Singö skola och Söderbykarls skola genomfördes formella intervjuer med rektorn och med ett urval elever, personal, föräldrar samt speciallärare. Lektionsbesök genomfördes. Under besöket fördes också informella samtal med personal och elever. 1. Normer och värden Bedömning Enligt skollagen skall utbildningen för barn och ungdom främja deras utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. I läroplanerna framhålls att barnen och eleverna skall utveckla förståelse och respekt för alla människors lika värde. Skolan skall sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet. Eleverna skall också utveckla sin förmåga att göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden. Eleverna skall kunna ta ett allt större ansvar för det egna arbetet och för miljön. Inom detta granskningsområde behandlas resultaten av arbetet för att främja vårt samhälles demokratiska värderingar och för att utveckla normer och värden enligt läroplanernas mål. I Grisslehamns skola, Singö skola och Söderbykarls skola är resultatet avseende arbetet med skolans värdegrund bra. Elever, föräldrar och personal uppger vid intervjuer att man alltid reagerar snabbt om något händer. Eleverna är trygga och föräldrarna känner förtroende för skolorna. 3

Grisslehamns skola, Singö skola och Söderbykarls skola Dnr 52-2003:2911 SKOLVERKET Söderbykarls skola har enligt elever och personal inte samma regler på fritidshemmet som i skolan. Detta uppger eleverna vid intervjutillfället är förvirrande och kan framkalla en känsla av orättvisa. En del elever på Söderbykarls skola upplever också att vissa regler är olika över tid och för olika lärare. Andra elever säger att de inte känner till reglerna men att de ändå vet vad som är tillåtet och inte. Singö skola och Grisslehamns skola har samma regler för alla. Inspektörsteamet har vid inspektionen uppfattat att de allra flesta elever visar lust att lära, hjälper varandra och visar respekt för varandra. De formella råden på skolorna uppges fungera bra. Inspektionen visar att alla elever i något avseende har inflytande på undervisningen, dock tenderar inflytandet minska med ökad ålder på Grisslehamns skola och på Söderbykarls skola. På Singö skola har eleverna stort inflytande på undervisningen. Detta inflytande inleds redan i förskoleklassen och ökar sedan i takt med ålder och mognad. Sammanfattningsvis är resultatet avseende normer och värden bra på Grisslehamns skola, Söderbykarls skola och på Singö skola. Det finns en tendens att elevernas delaktighet över det egna lärandet minskar i stället för att tillta med stigande ålder. Därför ser inspektörerna det som ett utvecklingsområde för Grisslehamns skola och Söderbykarls skola att öka inflytandet för de äldre eleverna. De formella råden för eleverna fungerar bra på skolorna. 2. Kunskaper Utbildningen skall ge kunskaper i vid mening, såväl fakta och förståelse som färdigheter och förmåga att exempelvis utvärdera sitt eget lärande och att arbeta självständigt. Skolan skall sträva efter att varje elev tillägnar sig kunskaper inom utbildningens ämnesområden och kurser men även utvecklar en tillit till sin egen förmåga och en nyfikenhet och lust att lära. Målen för lärandet anges närmare i de nationella läroplanerna och i kursplanerna. Inom detta område granskas resultaten av det pedagogiska arbetet. I kvalitetsredovisningen för 2003 för de tre skolorna skattar skolorna själva att de har lyckats bra med att ge eleverna ett gott självförtroende. Skolorna redovisar även att alla elever i årskurs 3 är goda läsare och att elevernas ansvar har ökat sedan de personliga planeringsböckerna införts. I kvalitetsredovisningen för 2003 för Grisslehamns skola, visar de nationella proven för 2003 ett bra resultat. De visar att 100 procent når målen i svenska. I matematik är siffran något lägre, här bedöms 89 procent av eleverna nå målen. I engelska bedöms 89 procent av pojkarna och 78 procent av flickorna nå målen. Söderbykarls resultat från de nationella proven i svenska är också goda. De visar att 100 procent av eleverna når målen i svenska. I matematik är siffran 100 procent för pojkarna och 78 procent för flickorna. I engelska når 75 procent av pojkarna målen och 78 procent av flickorna. Genom egna prov och uppföljningar bedömer lärarna på skolorna att elevernas kunskaper i de övriga ämnena är adekvata. Någon sammanställning över detta har inte inspektörerna sett. 4

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Norrtälje kommun Grisslehamns skola, Singö skola och Söderbykarls skola Dnr 52-2003:2911 På Singö skola är enligt föräldrarna eleverna goda läsare. Engelskundervisningen visar på ett bra resultat. Eleverna och deras föräldrar upplever generellt att eleverna lär sig mycket och har en god kunskapsutveckling vilket också inspektionen visade. Kunskap om detta får föräldrarna på utvecklingssamtalen men även de tester och redovisningar eleverna får göra på skolan visar på detta. Eleverna har tillsammans med lärarna, en god kontroll på kunskapsutvecklingen i alla ämnen. Detta bekräftas också av skolans speciallärare. Resultatet av arbetet mäts på flera olika sätt. Skolan använder sig av årskurs 2 diagnoser och LUS och har här uppnått ett gott resultat. LUS är ett läsutvecklingsschema som är ett kvalitativt bedömningsinstrument där individens läsförmåga relateras till en utvecklingspsykologisk beskrivning av läsutvecklingen. Skolan har också ett avprickningssystem i skolämnena. Överenskommelser med vårdnadshavarna på utvecklingssamtal skrivs in i elevernas planeringsböcker. Alla elever har egna inlåsta lådor. I lådorna förvaras elevernas individuella studieplaner, målbeskrivningar i skolämnena, elevens måluppfyllelse och eventuella åtgärdsprogram. Förskoleklassen har också ett tydligt måldokument. På Grisslehamns skola arbetar man med att ge eleverna möjlighet att söka kunskaper på olika sätt. Elever har tillgång till många datorer och personalen på skolan är kunnig och intresserad av detta hjälpmedel. Alla elever har en planringsbok där de själva försöker att planera sitt arbete. I planeringsboken finns målbeskrivningar för eleverna. Målbeskrivningarna täcker in matematik, engelska och svenska. Eleverna har inte tydliga mål i de övriga ämnena. Föräldrarna säger vid intervjutillfället att detta gör att det är svårt att få grepp om helheten för utbildningen. Föräldrarna tycker också att engelskundervisningen skiljer sig mycket åt den deras barn tidigare haft på Singö skola. Detta oroar föräldrarna. Lärarna är medvetna om att det saknas mål i flera ämnen och planerar att arbeta med detta i en snar framtid. Flera av lärarna är nya på skolan och detta är en förklaring till att detta arbete stannat upp. På Söderbykarls skola arbetar man med målbeskrivningar. Målbeskrivningar finns i musik och idrott och hälsa. Lärarna använder LUS. Skolan har en helt ny matematikplan och har erbjudit föräldrar en temakväll på skolan då de dels ska presentera mål och arbetssätt, men även förklara matematiken så att föräldrarna kan hjälpa eleverna hemma. Alla tre skolorna anser att de elever som är i behov av stöd får det. Stödet organiseras inom den befintliga ramen med omorganisationer. Singö skola och Grisslehamns skola har också stöd av en special pedagog. I en del fall har enligt rektorn, även specialpedagogen arbetat med vissa elever på Söderbykarls skola. Söderbykarls skola har ett gott samarbete med resursteamet och får adekvat handledning och hjälp. Frånsett resultaten i svenska, engelska och matematik finns ingen sammanställning av resultaten på Söderbykarls skola och Grisslehamns skola i övriga ämnen. Föräldrarna på skolorna säger vid intervjutillfällena att de får information om sina barns kunskaper på utvecklingssamtalen och de anser att deras barn får goda kunskaper i skolorna. Informationen är speciellt tydlig i svenska, matematik och engelska. 5

Grisslehamns skola, Singö skola och Söderbykarls skola Dnr 52-2003:2911 SKOLVERKET Sammanfattningsvis är Singö skola, Grisslehamns skola och Söderbykarls skolas resultat avseende kunskaper förhållandevis bra. Skolorna arbetar medvetet för att eleverna ska få en helhetsbild av sin kunskapsutveckling. Dock bör Grisslehamns skola utveckla sina målbeskrivningar samt förtydliga dem till elever och föräldrar. Initiativet att på Söderbykarls skola inbjuda föräldrarna till en temakväll i matematik där lärarna ger föräldrarna en chans att få dessa frågor belysta är ett lovvärt uppslag. Skolan uppmanas i övrigt att också de som en utveckling, arbeta med att ta fram och förtydliga målen i skolans alla ämnen för elever och föräldrar. Singö skola har utskrivna mål för eleverna i skolans alla ämnen. 3. Arbetsmiljö och delaktighet Enligt skollagen skall verksamheten i skolan vara utformad i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar där skall främja aktning för varje människas egenvärde, respekt för vår gemensamma miljö samt jämställdhet mellan könen. Särskilt skall den som verkar inom skolan aktivt motverka alla former av kränkande behandling. All personal skall samverka med elever och föräldrar i arbetet för att forma en god miljö fysiskt och psykosocialt - för utveckling och lärande. Granskningen gäller hur man i verksamheten arbetar för en god miljö och för att förebygga kränkningar och ge möjlighet till delaktighet och samverkan. I Grisslehamn skola, Singö skola och Söderbykarls skola pågår ett bra arbete med värdegrunden. Inspektionen visar att alla tre skolorna i princip är befriade från kränkningar. Personalen säger att det förekommer tråkiga händelser men inte i något större mått. Enligt föräldrarna ingriper skolorna alltid kvickt vid tillstymmelser till kränkningar. En del elever och även personal på Söderbykarls skola uttrycker att de tidigare har haft en påfrestande period med upprepade negativa händelser. Dessa händelser verkar för närvarande vara över. En del elever har också bytt sida och är numera föredömen för sina kamrater. Skolan arbetar med kamratstödjare. Arbetet med åldersblandade grupper och flexibla lösningar gör att man ofta kan vara flera vuxna tillsammans med barnen. Detta ger goda förutsättningar för arbete och resultatet av arbetet med normer och värden. Eleverna har också faddergrupper, elever i olika åldrar, där de tar hand om varandra. Skolorna har mobbningsplaner och arbetar enligt personalen efter dem. Elever och föräldrar har ej varit delaktiga i framtagandet av planerna. Rektorn säger vid intervjutillfället att planerna ska revideras enligt Skolverkets anvisningar så att de kommer att innehålla det vidare begreppet kränkande behandling samt omfatta även vuxen elevperspektivet. Planerna kommer då också att kallas, skolans plan mot kränkande behandling. Alla skolorna arbetar med kompissamtal. Kompissamtal är ett sätt, att i grupp, föra ett samtal om normer och värden. På Singö skola använder man sig av drama för att belysa värdegrundsfrågor och på Grisslehamns skola har man en öppen dialog med eleverna. Klassråd och elevråd finns på Grisslehamns skola och Söderbykarls skola. På Singö skola finns enbart ett gemensamt klassråd. Det behövs inget elevråd eftersom vi är så få säger både elever, personal och rektorn. Eleverna tar dessa råd på allvar och upplever att de har inflytande över verksamheterna. Föräldrasamverkan med skolorna sker genom enhetsråd. Föräldrarna på Singö skola och 6

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Norrtälje kommun Grisslehamns skola, Singö skola och Söderbykarls skola Dnr 52-2003:2911 Grisslehamns skola tycker att innehållet i dessa möten mest består av information och att frågorna inte är av någon större vikt. Detta menar också rektorn som har ambitionen att omarbeta innehållet i dessa möten. På Söderbykarls skola säger föräldrarna vid intervjutillfället att de är missnöjda över att enhetsråden så ofta ställs in. Det blir för lång tid mellan mötena. Inflytandet över utformningen av utbildningen varierar på de olika skolorna och även inom skolorna. En del elever tycker att de har möjlighet att påverka, en del inte och andra vill inte påverka. Generellt är möjligheten att påverka utbildningen mycket beroende på läraren. Eleverna på Singö tycker att det tas stor hänsyn till hur de vill ha det medan de äldre eleverna på Grisslehamns skola och Söderbykarls skola anser att lärarna styr i hög grad. Lärarna på Grisslehamns skola och Söderbykarls skola själva säger att de oftast arbetar på det sättet att eleverna får ramar och sedan får de själva styra över innehållet. Detta kunde också ses vid lektionsbesöken. En elevgrupp på Grisslehamns skola arbetade helt lärarstyrt. Orsaken till detta är den rådande situationen i klassen. Vid klassrumsbesök observerade inspektörerna enstaka elever som satt av lektioner. På Söderbykarls skola har man stormöten då all personal och alla elever på skolan är med. Dessa möten leds av rektorn och har karaktären av etik, moral och fostran. Här har eleverna inget inflytande. Eleverna från förskoleklassen upp till årskurs 6 uttrycker att dessa möten fyller en funktion. Skolhälsovården tillser att eleverna får besök av en skolsköterska varannan vecka. Hennes huvudsakliga arbetsuppgifter är de traditionella såsom vaccinationer och hälsokontroller. Skolsköterskan har också till en viss del samtal med uppsökande elever. Rektorn har en önskan att vidareutveckla skolhälsovården till hälsosamtal, första hjälpen m.m. Sammanfattningsvis visar inspektionen att arbetet avseende arbetsmiljö och delaktighet är av bra. Mycket positivt är skolornas förebyggande arbete och kraftfulla agerande vid eventuella kränkningar och elevers möjlighet till inflytande via formella råd. Dock bör enhetsråden till sitt innehåll utvecklas så att föräldrarna känner delaktighet i frågorna. Enhetsrådet på Söderbykarls skola bör få en bättre kontinuitet. Vidare bör programmet mot kränkande behandling utvecklas enligt ovan på alla tre skolorna. Söderbykarls skola har som utvecklingsområde att hitta en samstämmighet i sitt regelsystem för hela verksamheten och lika lydelse för alla oavsett person. 7

Grisslehamns skola, Singö skola och Söderbykarls skola Dnr 52-2003:2911 SKOLVERKET 4. Pedagogisk verksamhet och undervisning Arbetet för att nå de nationella målen för utveckling och lärande skall främst utformas av eleverna och personalen. Skolan skall samverka med hemmen. Läroplanerna, andra statliga förordningar och kursplanerna ger riktlinjer för arbetet. Det finns bestämmelser om timplaner och ämnes- och kursstruktur, riktlinjer för stödinsatser, för betygssättning och utvecklingssamtal, för utbildning på arbetsplatser, en garanterad undervisningstid etc. Målen i kursplanerna ger dessutom vägledning för arbetssätten genom att beskriva vilka kunskaper, färdigheter och övrig utveckling barnen och ungdomarna skall nå. Granskningen riktas mot hur man arbetar för att nå målen och hur man anpassar arbetet till olika behov. Den pedagogiska verksamheten och undervisningen bedrivs på flera olika sätt på skolorna. Skolorna har engagerade lärare. De flesta elever tycker att de lär sig mycket och att skolorna är bra. På Singö skola arbetar eleverna från förskoleklass årskurs 3 i en klass. Vid elevernas behov delas dessa sedan upp för att eleverna ska få största möjliga stöd och utvecklingsmöjligheter. Eleverna på Singö skola har engelskundervisning från förskoleklassen. En pensionerad lärare har hand om all engelskundervisning för alla eleverna. Detta ger vid hand att eleverna får övning redan tidigt i ålder, känner sig bekväma och vågar använda språket. Resultatet av arbetet mäts på flera olika sätt. Skolan använder sig av årskurs 2 diagnoser och LUS. Skolan har också ett avprickningssystem i skolämnena. Överenskommelser med vårdnadshavarna skrivs in i elevernas planeringsböcker. Alla elever har en samlad dokumentation. Singös förskoleklass har också ett tydligt måldokument. Förskoleklassens möjligheter till pedagogisk lek och utveckling är stor då de har egna lokaler samt disponerar lokaler tillsammans med skolan. De har också en utbildad fritidspedagog med stor erfarenhet från barn i denna ålder. På Grisslehamns skola arbetar eleverna i en årskurs 4 5 och i en årskurs 6. Skolan arbetar på ett varierat arbetssätt. Datorerna används flitigt. Vid inspektörernas besök arbetade årskurs 4-5 med So uppgifter. Eleverna i årskurs 4 5 bekräftar att de ofta väljer arbetssätt och även kan påverka innehållet i undervisningen. Årskurs 6 arbetade mest lärarstyrt. Föräldrarna på Grisslehamns skola tycker att engelskundervisningen skiljer sig mycket åt den deras barn tidigare har haft på Singö skola. Detta oroar föräldrarna. På Söderbykarls skola arbetar eleverna i tre arbetslag med elever från förskoleklass årskurs 6. På Söderbykarls skola finns också möjlighet att dela upp grupperna efter behov. Vid temaarbete på Söderbykarls skola arbetar man i andra konstellationer och då efter ett schema som skiljer sig från det vardagliga. Vid inspektionstillfället arbetade eleverna med temat olympiska spel och var ivrigt sysselsatta att spela och dansa Zorba, läsa grekisk historia, måla deltagande lands flaggor, studera deras geografi m.m. Ämnen som är svåra att få in i temat har separat undervisning enligt timplanen. Föräldrarna på Söderbykarls skola vill speciellt framhålla skolans ambition med samverkan och öppenhet mot samhället. Skolan gör ofta utflykter som berikar elevernas lärande. Samtliga skolor uttrycker att samarbetet över ålders och klassgränser ökar elevernas möj- 8

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Norrtälje kommun Grisslehamns skola, Singö skola och Söderbykarls skola Dnr 52-2003:2911 ligheter att uppnå målen. Flexibilitet i organisationerna är ett måste och det fungera bra på alla skolorna. Den pedagogiska diskussionen på skolorna finns både i arbetslagen och informellt mellan lärarna. På utvecklingssamtalen, en gång per termin får föräldrarna besked om elevernas kunskaper och de mål de ska uppnå. Här sker också en del av utvärderingen av elevernas lärande. Undervisningen på skolorna utvärderas oftast direkt med eleverna i klassrummen och då i samband med arbetsuppgifters avslutande. Stödet på Singö och Grisslehamns skola tillgodoses av en special pedagog. Både elever och personal uppger att de är nöjda med det stödet. På Söderbykarls skola har man ett utvecklat samarbete med distriktets resursteam. Detta samarbete är enligt lärarna bra och fungerar väl. Stödet tillgodoses i första hand i svenska, matematik och engelska men de övriga ämnena är på intet sätt bortglömda. Samtliga skolor arbetar med åtgärdsprogram. Grisslehamns skola har dock inte åtgärdsprogram i den utsträckning som erfordras. Rektorn har kontroll på att skolorna följer den nationella timplanen. Skolbarnsomsorg för Singö skolas elever finns på Grisslehamns skola 8 kilometer bort. Eleverna bussas emellan. Sammanfattningsvis visar inspektionen att skolornas arbete avseende pedagogisk verksamhet och undervisning bra. På Singö skola mycket bra. Det är inte acceptabelt att Grisslehamns skola saknar åtgärdsprogram för en del av sina elever. 5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Kommunerna har ett övergripande ansvar för förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen och skolan på lokal nivå. Kommunerna är också huvudmän för de flesta verksamheterna. Läroplanerna lägger tydliga ansvarsområden på rektor och personal för skolornas inre organisation och arbete. Sammantaget har dessa skyldighet att se till att rätten till utbildning och till att nå nationella mål tillgodoses. Frågor som behandlas vid inspektionen är exempelvis om verksamheten har en ledning enligt de nationella bestämmelserna, hur denna fungerar i praktiken och om det finns system för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen samt värna enskildas rättsäkerhet. Samtlig personal på Grisslehamns skola, Singö skola och Söderbykarls skola uppger att rektorn är förtrogen med skolornas verksamhet. Rektorn är också väl känd av alla tillfrågade elever och alla tillfrågade föräldrar. Klassråd och elevråd finns på Grisslehamns skola och Söderbykarls skola. Rektorn deltar från och med i år på dessa möten. Eleverna upplever detta mycket positivt. De anser att beslutsvägarna har kortats och att de genom detta har en större påverkansmöjlighet. På Singö skola finns ett klassråd som fungerar som elevråd. Eleverna tar dessa råd på allvar och upplever att de har inflytande över verksamheten. När det gäller den pedagogiska utvecklingen på de tre skolorna känner lärarna att de skulle behöva ett större stöd från rektorn. Lärarna vill ha en tydligare 9

Grisslehamns skola, Singö skola och Söderbykarls skola Dnr 52-2003:2911 SKOLVERKET styrning och ett tydligare förhållningssätt från rektorn. Rektorn är av olika skäl tidvis frånvarande från skolorna (sjukdom, rektorsutbildning m.m.). Detta gör att utvecklingen stannar upp och inte kommer vidare i den önskvärda takten, uppger personalen. Rektorn, flera av lärarna och även en del av de intervjuade föräldrarna bedömer den nuvarande organisationen som mycket svår för en rektor. Det är tre skolor och långt mellan skolorna. Vid intervjutillfället med rektorn framkom att arbetet är mycket splittrat och det är svårt att hinna med de pedagogiska frågorna. Rektorn säger att han i dagsläget mer ser sig som en administrativ rektor. Rektorn är lärarutbildad och har tidigare arbetat som biträdande rektor enbart på Singö skola och Grisslehamns skola. Den nuvarande organisationen är relativt ny. Styrande dokument för verksamheten är enligt rektorn framförallt rektorns vision, den röda tråden som är en helhetssyn på lärande för barn från 1 16 år och kommunens planer. Kvalitetsredovisningen är till formen framtagen av kommunen. Innehållet från skolorna är framtaget av rektorn. Rektorn uttrycker att kvalitetsredovisningen kommer att utvecklas. Kvalitetsredovisningen är inte känd vare sig hos personal, elever eller föräldrar. Rektorn uppger att han har informerat personal och föräldrar vid enhetsråden om kvalitetsredovisningen. I kvalitetsredovisningen för 2003 skrivs att en arbetsmiljöplan skrivs varje år och följs upp på enheterna. En föräldra- och personalenkät analyseras på enhetsnivå. Vidare uppges att utvärderingar sker terminsvis och vid årliga utvärderingsdagar. Någon återkoppling från förvaltningen har inte skett. Däremot återkopplas utvärderingsdagarnas resultat och blir då föremål för diskussion. Medarbetarsamtal genomförs i grupp. Det finns också möjligheter att få individuella sådana samtal vid behov. Sammanfattningsvis visar inspektionen att arbetet med styrning, ledning och kvalitetsarbete är acceptabel. Ett tydligt utvecklingsområde är den pedagogiska ledningen på skolorna. Den behöver förbättras. Bra är rektorns förtrogenhet med arbetet på skolorna. Grisslehamns skola och Söderbykarls skola bör också intensivera arbetet avseende elevers delaktighet av målbeskrivningar. 6. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning Lika tillgång till utbildning, oberoende av kön, geografisk hemvist samt sociala och ekonomiska förhållanden, är en grundprincip för det offentliga skolväsendet. Barnoch ungdomsutbildningen omfattar förskoleklassen, grundskolan, den obligatoriska särskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Det skall finnas lika möjligheter till utbildning för barn och ungdomar med olika funktionsnedsättningar och möjligheter till utbildning i särskilda utbildningsformer. Inom skolformerna skall det också finnas olika möjligheter för eleverna att individuellt göra val av ämnen, program, inriktningar och kurser. En skola kan, enligt skollagen, profilera sig för att tillgodose olika elevers behov eller öka elevernas motivation för lärande. Granskningen gäller om det finns tillgång till utbildning i den omfattning och med den valfrihet som anges i de statliga bestämmelserna. Även informationen om möjligheter till olika val av fördjupning, kurser, skolor och utbildningsvägar behandlas. Grisslehamn skola och Söderbykarls skola får sina språkval tillgodosedda genom ett samarbete med Norrsundsskolan. 10

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Norrtälje kommun Grisslehamns skola, Singö skola och Söderbykarls skola Dnr 52-2003:2911 På Singö skola och Grisslehamns skola finns inte elevens val. Grisslehamns skola har enligt eleverna något som kallas ttf, timme till förfogande. Det betyder att utifrån elevernas egna önskningar kan man få gå på badhuset, besöka egna eller andras föräldrar på arbetsplatsen och/eller utöva olika former av idrott. Lärarna på Grisslehamns skola vill inte kalla detta elevens val. På Söderbykarls skola utövar man elevens val två heldagar per termin för alla elever. Eleverna får då själva välja vad de vill arbeta med. Eleverna breddar då och fördjupar sina kunskaper. Detta bekräftas vid elevintervjuer. Ingen av skolorna har stämt av med mottagande skola om omfattningen av elevens val. De elever som är funktionshindrade får särskilt stöd beroende på funktionshinder. Detta gäller alla tre skolorna. Sammanfattningsvis visar inspektionen att Singö skola och Grisslehamns skola tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning till vissa delar är bra. Dock är det inte acceptabelt att Singö skola och Grisslehamns skola inte har elevens val. Inspektionen på Söderbykarls skola visar att tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning är bra. 7. Resurser Huvudmannen och skolans ledning beslutar hur och med vilka resurser utbildningen skall genomföras för att de lärande skall nå de nationella målen för utbildningen. I skollagen finns dock bestämmelser om några viktiga förutsättningar för att säkra kvaliteten i utbildningen. Dessa avser främst krav på personalens kompetens, tillgång till ändamålsenliga lokaler, läromedel och annan utrustning som behövs för en tidsenlig utbildning. Även principerna för resursfördelningen aktualiseras vid inspektionen. På Grisslehamn skola, Singö skola och Söderbykarls skola arbetar man aktivt för att samtliga lärare skall ha en utbildning för den undervisning de i huvudsak skall bedriva. På Singö skola håller tre lärare i personalen på med kompletterande utbildning för att få sin lärarexamen. Övriga har en utbildning avsedd för den undervisning de bedriver. Grisslehamns skolas personal har en utbildning för den undervisning de i huvudsak skall bedriva. På Söderbykarls skola finns två lärare i personalen som inte har adekvat utbildning. Övriga har en utbildning avsedd för den undervisning de bedriver. Skolorna arbetar mycket aktivt med att få studenter/lärarstuderande att förlägga sin praktik på skolorna. Vid inspektionstillfället fanns två studenter på Singö skola, två studenter på Grisslehamns skola och en student på Söderbykarls skola. Förutom den pågående kompetensutbildning att skaffa sig behörighet arbetar skolorna med att erbjuda alla arbetslagen handledning. Framtida kompetensutveckling, är dokumentation för elevers utveckling samt information om detta till deras föräldrar. Måldokumentation är också det en prioriterad utbildning. Ett stort problem på Singö skola, Grisslehamns skola och Söderbykarls skola är att datorerna fungerar dåligt. Hos personal och elever kan man se en viss uppgivenhet. Detta är en brist då det resulterar i att eleverna inte kan använda datorerna i en tidsenlig undervisning. Detta håller redan på att underminera elevernas förtroende för att kunna använda datorerna i sitt arbete. 11

Grisslehamns skola, Singö skola och Söderbykarls skola Dnr 52-2003:2911 SKOLVERKET På Singö skola är duschmöjligheterna efter idrottslektionerna små. Den sal som används till idrott är också skolans samlingsrum och bör mer betraktas som ett lekrum. Idrotten på Singö skola praktiseras mest utomhus. Lokalerna i övrigt på Singö skola och Grisslehamns skola får anses som funktionella. Däremot är lokalerna på Söderbykarls skola slitna. Den ena av de två barackerna måste anses som undermålig. På Söderbykarls skola delar fritidshemmet lokaler med träslöjdsundervisningen. Detta innebär att möblerna ska bäras ut vid slöjdtillfällena. Att ha verksamheterna slöjd och fritidshem i samma lokal måste ses som en nödlösning. Sammanfattningsvis är skolornas arbete avseende resurser till vissa delar bra. Till vissa delar behöver de utvecklas. Engagemanget att få behörig personal till skolorna och kompetensutveckling är bra. Det är viktigt att arbetet med att få utbildad personal fortskrider. Ett annat utvecklingsområde är datatillgängligheten. Det är viktigt att Singö skolas brist på duschmöjligheter åtgärdas samt att ombyggnad av Söderbykarls skola blir av. Sammanfattande bedömning Inspektörerna bedömer att verksamheten på Singö skola, Grisslehamns skola och Söderbykarls skola övergripande är av god kvalitet. Bra är skolornas förebyggande arbete och kraftfulla agerande vid eventuella kränkningar. Bra är också Söderbykarls skolas initiativ att inbjuda föräldrarna till en temakväll för att belysa specifika ämnesfrågor för föräldrarna. Bra är elevernas kunskapsnivå och den pedagogiska verksamheten på Singö skola Grisslehamns skolas arbete med att ge eleverna möjlighet att söka kunskaper på olika sätt är också det ett lovvärt initiativ. Den pedagogiska verksamheten på Singö skola, Grisslehamns skola och Söderbykarls skola ligger i linje med de nationella bestämmelserna och målen för grundskolan. Skolornas storlek ger möjligheter till korta beslutsvägar och förutsättningar för att följa utvecklingen på nära håll. Personalen på skolorna arbetar ambitiöst för att främja alla elevers lärande. Singö skola Det finns dock behov av förbättringsinsatser inom följande områden på: - enhetsrådets arbete, - den pedagogiska ledningen, - personalens utbildning, - datatillgängligheten samt - skolans handlingsprogram mot kränkande behandling. Det finns också sådana brister i verksamheten på Singö skola att författningarnas krav inte uppfylls. Bristerna inom nedan angivna områden skall snarast åtgärdas. - Elevens val (2 kap. 19 grundskoleförordningen ). 12

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Norrtälje kommun Grisslehamns skola, Singö skola och Söderbykarls skola Dnr 52-2003:2911 Grisslehamns skola Det finns dock behov av förbättringsinsatser inom följande områden på: - elevernas påverkan på undervisningen, - arbetet med målbeskrivningar, - enhetsrådets arbete, - skolans handlingsprogram mot kränkande behandling, - den pedagogiska ledningen på skolan, - personalens utbildning samt - datatillgängligheten. Det finns också sådana brister i verksamheten på Grisslehamns skola att författningarnas krav inte uppfylls. Bristerna inom nedan angivna områden skall snarast åtgärdas. - Elevens val erbjuds inte (2 kap. 19 i grundskoleförordningen). - Åtgärdsprogram upprättas inte för samtliga elever som är i behov av särskilt stöd (5 kap. 1 grundskoleförordningen). Söderbykarls skola Det finns dock behov av förbättringsinsatser inom följande områden på: - elevernas påverkan på undervisningen, - gemensamma normer/regler på hela verksamheten, - enhetsrådets arbete, - arbetet med målbeskrivningar, - skolans handlingsprogram mot kränkande behandling, - den pedagogiska ledningen på skolan, - kontroll av elevens val på mottagande skola samt - personalens utbildning. Datum Ort 2004-09-28 Stockholm Tommy Bucht Silja Jundin 13

Hallsta skola Utbildningsinspektion i Hallsta skola UTBILDNINGSINSPEKTIONENS SYFTE Skolverkets utbildningsinspektion skall bidra till kvalitetsförbättring genom att bedöma hur verksamheterna arbetar i riktning mot de nationella målen för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, barn- och ungdomsutbildning och vuxenutbildning. En väsentlig del i inspektionen är att granska kvalitetsarbetet och förmågan att utveckla den egna verksamheten. Inspektionens inriktning Inspektionsutredningen har inriktats mot sju områden. De är särskilt väsentliga för att säkra att alla barn, elever och vuxenstuderande får den omsorg och utbildning som de har rätt till enligt nationella bestämmelser. De sju områdena, som granskats utifrån flera olika aspekter och frågeställningar, är: Resultaten: 1. Normer och värden 2. Kunskaper Verksamheten: 3. Arbetsmiljö och delaktighet 4. Pedagogisk verksamhet och undervisning 5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Förutsättningarna: 6. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning 7. Resurser I denna rapport behandlas i första hand förhållanden som avviker positivt eller negativt från vad som förväntas i fråga om utbildningskvaliteten enligt de nationella bestämmelserna. Några aspekter behandlas dock i alla aktuella verksamheter, nämligen kvalitetsarbetet, rektorsfunktionen, personalens kompetens, läromedel och utrustning, likvärdiga möjligheter vid funktionsnedsättning, stödinsatser, arbetet med övergripande hälsomål i läroplanerna, bedömning av lärandet och betygssättningen. En helhetsbedömning och motiveringar till bedömningarna görs inom varje granskningsområde. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån läroplaner och författningar i övrigt. Inspektörernas sakkunskap och erfarenheter av jämförbara verksamheter är också betydelsefulla. Analyserna av den insamlade informationen syftar till att klargöra om de lokala lösningarna och systemen fungerar väl. Rapporten avslutas med en sammanfattande bedömning som utgör underlag för Skolverkets beslut angående förbättrings- och kritikområden. 1

Hallsta skola SKOLVERKET Beskrivning av skolan/rektorsområdet Hallsta skola Antal barn/elever/studerande Grundskola 187 Förskoleklass 21 Utbildningen vid skolan omfattar förskoleklass och grundskola. I anslutning till skolan finns fritidshem, förskola och öppen förskola. På Hallsta skola finns lokalintegrerade särskoleelever. Särskolans elever är knutna till rektorn för särskolan. Särskolans verksamhet redovisas i separat rapport. Skolans pedagogiska personal arbetar i två arbetslag/två spår, förskoleklass till årskurs 6 i varje spår. Enligt rektors uppgift finns för 2003 15,41 årsarbetare i grundskolan och 1,75 årsarbetare inom förskoleklassen. Skolan har en kulturprofil och har så kallade kulturklasser i årskurs 4 till 6. Alla elever i årskurs 2 och 3 spelar stråkinstrument. Skolan ingår i försök med undervisning utan timplan. Skolan tillhör distrikt Häverö Väddö. Genomförandet av inspektionen i Hallsta skola Skolverket sände den 17 november skriftlig information till kommunen om att verksamheten skulle inspekteras och om inspektionens syfte och genomförande. Inspektörsteamet med ansvar för inspektionen i Hallsta skolan har bestått av undervisningsråden Mariette Dennholt och Mats Peterson. Besök i Hallsta skolan genomfördes den 11 och 12 mars 2004. Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Skolverket följer därefter upp eventuella krav på åtgärder som riktas till huvudmannen och vilka effekter i övrigt som utbildningsinspektionen leder till. Tidpunkter för uppföljningen framgår av Skolverkets beslut. Underlag Underlaget till denna rapport består av dels dokument från kommunen och Hallstaskolan, dels den information som samlats in vid observationer, intervjuer och samtal under besöket. Rapporten grundar sig också på annan information om kommunen och skolan som finns i Skolverkets nationella uppföljningssystem eller finns publicerat på annat sätt. I Hallsta skola genomfördes formella intervjuer med rektor, lärare, elevvårdspersonal, elever samt föräldrar. Lektioner besöktes. Under besöket fördes också informella samtal med personal och elever. 2

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Norrtälje kommun Hallsta skola Bedömning 1. Normer och värden Enligt skollagen skall utbildningen för barn och ungdom främja deras utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. I läroplanerna framhålls att barnen och eleverna skall utveckla förståelse och respekt för alla människors lika värde. Skolan skall sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet. Eleverna skall också utveckla sin förmåga att göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden. Eleverna skall kunna ta ett allt större ansvar för det egna arbetet och för miljön. Inom detta granskningsområde behandlas resultaten av arbetet för att främja vårt samhälles demokratiska värderingar och för att utveckla normer och värden enligt läroplanernas mål. I Hallsta skola uppger föräldrar och elever att skolan är trygg men att språkbruket till vissa delar är grovt. I kvalitetsredovisning för 2003 uppges resultatet avseende trygg arbetsmiljö, arbetsro och reda samt respekt för andra och miljön vara bra. Rektorn och övrig personal uppger att skolan är trygg men att det för närvarande är en tung period med mycket bråk och stök på skolan. Vid inspektionstillfället hölls flera samtal med elever som betett sig illa mot varandra. Inspektörsteamets bild av skolan är att kränkningar förekommer men att skolan i allmänhet är förhållandevis lugn och trygg. Ett skäl till att skolan upplevs som trygg kan vara att skolan genast hanterar de kränkningar som förekommer. Formella råd finns i form av enhetsråd, klassråd, elevråd, spårråd och miljöråd. Elever och föräldrar uppger att dessa formella organ fungerar bra och att man genom dessa har möjlighet att påverka skolans verksamhet. Även rektorn och skolans personal i övrigt uppger att råden fungerar bra. I kvalitetsredovisningen för 2003 anges att resultatet är bra när det gäller elevinflytande i det pedagogiska arbetet och elevernas möjligheter till ökade befogenheter och ansvarstagande för sitt lärande och sin skolsituation. Inspektionen visar att eleverna har inflytande över undervisningen fast i varierande grad beroende på lärare och ämne. En del elever svarar att de i samband med teman kan diskutera hur undervisningen ska genomföras men att inflytandet i övrigt inte är stort. Andra elever uppger att de har mer inflytande. Inspektionen visar att eleverna i allmänhet uttrycker egna uppfattningar, vill och försöker påverka sitt skolarbete och skolans verksamhet. Sammanfattningsvis visar inspektionen att skolans resultat inom området normer och värden är acceptabelt. Förbättringsområden är att ytterligare försöka förbättra resultatet avseende elevernas normer och värden och att stärka elevinflytandet generellt. Inspektionen visar att arbetet i de formella råden fungerar bra och att eleverna uttrycker en vilja till påverkan av den egna lärsituationen och skolans verksamhet generellt. 3

Hallsta skola SKOLVERKET 2. Kunskaper Utbildningen skall ge kunskaper i vid mening, såväl fakta och förståelse som färdigheter och förmåga att exempelvis utvärdera sitt eget lärande och att arbeta självständigt. Skolan skall sträva efter att varje elev tillägnar sig kunskaper inom utbildningens ämnesområden och kurser men även utvecklar en tillit till sin egen förmåga och en nyfikenhet och lust att lära. Målen för lärandet anges närmare i de nationella läroplanerna och i kursplanerna. Inom detta område granskas resultaten av det pedagogiska arbetet. I Hallsta skola mäts elevernas kunskapsresultat i olika avseenden. Nationella proven i svenska år 2003 visar att endast 50 procent pojkarna når målen. I matematik är resultatet 40 procent och i engelska 50 procent. Resultaten har försämrats de senaste tre åren. Enligt rektorn är hon och personalen väl medveten om resultatet för pojkarna och har vidtagit åtgärder för att förbättra resultaten (se avsnitt Pedagogisk verksamhet och undervisning). Efter samtal med läraren, och den specialpedagog som anställts, för den klass vars resultat var lågt 2003 uppges att elevernas kunskaper i allmänhet har förbättrats. För flickorna är resultatet 2003 i svenska 81 procent, i matematik 71 procent och i engelska 86 procent. Även tidigare år har resultaten varit bra. Rektorn följer tidigare elevers betygsutveckling i Centralskolan (7-9-skola) för att se hur Hallsta skolan elever lyckas där. Enligt rektorn visar den senaste kontrollen att de lyckas mycket bra. Rektorn har återrapporterat detta till skolans personal. I Hallsta skolas kvalitetsredovisning för 2003 finns flera mål avseende barns och elevers utveckling och lärande. Enheten, liksom kommunen generellt, arbetar med LUS (läsutvecklingsschema) för att utvärdera elevernas läsutveckling. I kvalitetsredovisningen anges att skolan för eleverna i årskurs 3 och 6 nått resultatet mycket bra. Uppföljning och dokumentation av kunskapsresultat i övriga ämnen sker inte på samma sätt som för svenska, engelska och matematik. Inför utvecklingssamtalen kontrolleras dock elevernas kunskapsutveckling även i andra ämnen. Föräldrar och elever uppger att eleverna lär sig mycket, att lärarna är duktiga och att de får reda på kunskapsutvecklingen i alla ämnen och också den sociala utvecklingen. Inspektionen visar vidare att lärarna arbetar utifrån de nationella kursplanerna. Enligt kvalitetsredovisningen ges alla elever stöd som riskerar att inte nå målen. Åtgärdsprogram finns för dessa elever. Av samtliga personalintervjuer framgår dock att man är tveksam till om stödet verkligen är av tillräcklig omfattning. Elever och föräldrar är dock nöjda med det stöd som ges. Eleverna känner i olika utsträckning till målen för utbildningen. Sammanfattningsvis visar inspektionen att skolans resultat inom området kunskaper är acceptabelt. När det gäller flickornas kunskapsresultat är resultatet bra. När det gäller pojkarnas resultat är finns ett tydligt förbättringsområde som det är angeläget att skolan arbetar vidare med. Mycket bra är rektors uppföljning av elevernas resultat när de slutat på Hallsta skola. Inspektionen visar vidare att det finns ett förbättringsområde när det gäller elevernas kunskaper om 4

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Norrtälje kommun Hallsta skola utbildningsmålen. Skolan bör dokumentera elevernas utveckling på en övergripande nivå i andra ämnen än svenska, matematik och engelska för att kunna uttala sig om var eventuella generella stödinsatser ska sättas in. 3. Arbetsmiljö och delaktighet Enligt skollagen skall verksamheten i skolan vara utformad i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar där skall främja aktning för varje människas egenvärde, respekt för vår gemensamma miljö samt jämställdhet mellan könen. Särskilt skall den som verkar inom skolan aktivt motverka alla former av kränkande behandling. All personal skall samverka med elever och föräldrar i arbetet för att forma en god miljö fysiskt och psykosocialt - för utveckling och lärande. Granskningen gäller hur man i verksamheten arbetar för en god miljö och för att förebygga kränkningar och ge möjlighet till delaktighet och samverkan. Hallsta skola har som tidigare redovisats ett utvecklingsområde när det gäller elevernas normer och värden. Inspektionen visar dock att skolan mycket aktivt agerar när kränkningar eller bråk uppstår. Vid inspektörsteamets besök fördes flera samtal med elever med anledning av detta. Som åtgärd för att förbättra resultat avseende trygghet, arbetsro och respekt anges i kvalitetsredovisningen för 2003 att personalen ska hjälpa barnen att hantera konflikter i så nära anslutning till dessa som möjligt. Inspektionen visar att så också sker. Skolan har ett handlingsprogram mot kränkande behandling som följs av personalen men som trots att den finns med i skolkatalogen inte är känd bland vissa elever och föräldrar. Programmet har diskuterats på enhetsrådsmöten. Programmet innehåller inte ett vuxen elevperspektiv. Det finns regler på skolan hur man ska förhålla sig mot varandra. Eleverna kände till dessa men visste inte om att de finns i skolkatalogen. I vissa klassrum finns ordningsregler framtagna av klasserna. Det förebyggande arbetet mot kränkande behandling sker i allmänhet i samband med att något inträffar på skolan. Lärarna arbetar på olika sätt när det gäller att föra samtal med eleverna som förebyggande åtgärder. Enligt intervjuerna har dock samtliga lärare någon form av etiska samtal med eleverna. Rastvaktssystem finns på skolan. I kvalitetsredovisning 2003 uppges att alla elever under sin skoltid ska ha haft uppdrag inom någon typ av formellt inflytandeorgan på skolan, t.ex. i elevråd eller klassråd. Eleverna berättar att de tycker om att delta i råden och att arbetet fungerar bra trots att det är många saker de inte fått bestämma. Enligt arbetsplanen för spår ett har eleverna egna planeringsböcker där de delvis själva väljer hur de arbetar under veckan. I arbetsplanen för spår två finns inte motsvarande beskrivning. På samma sätt som planerna skiljer sig åt skiljer sig också det reella elevinflytande åt mellan lärare och arbetslag. Enligt lärarna diskuteras frågan inte på övergripande nivå. När det gäller skolans ämnesövergripande temaarbeten är dock arbetat mer likartat. I samband med utvecklingssamtalen uppger både lärare och elever att eleverna har viss möjlighet att påverka studierna så till vida att de kan styra vad som ska fokuseras på framöver. Skolhälsovård finns i form av skolsköterska och tillgång till skolläkare. Av intervjuerna framgår att skolan många gånger också använder skolsköterskan i andra sammanhang, till exempel i temaarbete kroppen. 5

Hallsta skola SKOLVERKET Sammanfattningsvis visar inspektionen att skolans arbete när det gäller arbetsmiljö och delaktighet är bra när det gäller att agera vid eventuella kränkningar och när det gäller hur skolan arbetar med de olika formella råden. Det förebyggande arbetet mot kränkande behandling bör ytterligare stärkas och struktureras. Ett ytterligare förbättringsområde är att samordna och strukturera arbetet med elevinflytande. Inspektörsteamet vill lyfta fram det positiva samarbetet med skolsköterskan i temaarbeten. 4. Pedagogisk verksamhet och undervisning Arbetet för att nå de nationella målen för utveckling och lärande skall främst utformas av eleverna och personalen. Skolan skall samverka med hemmen. Läroplanerna, andra statliga förordningar och kursplanerna ger riktlinjer för arbetet. Det finns bestämmelser om timplaner och ämnes- och kursstruktur, riktlinjer för stödinsatser, för betygssättning och utvecklingssamtal, för utbildning på arbetsplatser, en garanterad undervisningstid etc. Målen i kursplanerna ger dessutom vägledning för arbetssätten genom att beskriva vilka kunskaper, färdigheter och övrig utveckling barnen och ungdomarna skall nå. Granskningen riktas mot hur man arbetar för att nå målen och hur man anpassar arbetet till olika behov. I Hallsta skola arbetar lärarna med de nationella kursplanerna och har även arbetat med lokala bearbetningar av dessa i vissa ämnen. Skolan arbetar med ämnesövergripande teman. Exempel är tema om kroppen, rymden och trädet. I arbetet med dessa teman arbetar eleverna mycket flexibelt och verkar utnyttja tiden väl. När det gäller övrig verksamhet har inspektörsteamet svårt att göra en bedömning av tidsanvändningen eftersom det omfattande arbetet med elevvårdsärenden tog tid från undervisningen i övrigt. Rektorn uppger att hon lagt mycket ansvar för den pedagogiska verksamheten på arbetslag och lärare. I arbetslagen/spåren, men kanske framförallt i mindre grupper diskuterar lärarna hur undervisningen ska läggas upp. Någon diskussion mellan de två arbetslagen i detta avseende sker inte mer än spontant. Lärarna utvärderar sin undervisning på olika sätt. Alla gör det dock på något sätt. Hur pass mycket det sker med hjälp av eleverna varierar. Vissa elever uppger att de endast vid enstaka tillfällen tillfrågats om hur undervisningen bedrivits, medan andra elever uppger att de ofta får sådana frågor, också i skriftlig form. När det gäller teman uppges utvärderingar med eleverna vara mer frekvent. Enligt kvalitetsredovisningen för 2003 genomförs utvecklingssamtal för alla elever. Inför dessa får barn och föräldrar fylla i frågeformulär med frågor om hur man uppfattar undervisningen i olika avseenden. Samtliga intervjuade uppger att utvecklingssamtalen följs upp. Alla elever har individuella utvecklingsplaner. Alla intervjuade elever berättar att de i någon form i förväg får reda vilka mål de ska uppnå i vissa årskurser alternativt vad som förväntas av dem i ett ämne eller tema. Inspektionen visar att hur presentationen av mål går till och i vilken omfattning det sker är lärarberoende. De nationella proven visar på vissa brister framförallt när det gäller pojkarnas kunskapsutveckling över tiden. I kvalitetsredovisningen för 2003 har rektorn 6

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Norrtälje kommun Hallsta skola uppgivit att skolan med anledning av resultatet utökat aktiviteter som intresserar även pojkar, exempelvis att bedriva undervisningen mycket mer utomhus. Det gäller ämnena hemkunskap, teknik och slöjd. Skolan har i vissa avseenden utökat antalet studiebesök för att öka intresset för lärande. För den klass som fick dåliga resultat på nationella provet har skolan fokuserat sina specialpedagogresurser på klassen från mars 03. Rektorn, klassläraren och specialpedagogen uppger samtliga att arbetet givit mycket positiva resultat på lärandet för dessa elever. I kvalitetsredovisningen uppges att ett skäl till det dåliga resultatet på de nationella proven är att många obehöriga lärare undervisat. Nu uppges lärarsituationen vara stabil. Åtgärdsprogram används vid utformningen av stöd för alla de elever som riskerar att inte nå målen. Förutom ovan nämnda stödåtgärder arbetar skolan med extra läxläsning efter skoltid. Övrig stödverksamhet är möjlighet till extra lästräning och stöd i matematik som ges under skoltid. Specialpedagogen i årskurs sex används även till liten del i årskurs tre och fungerar som handledning till lärare i övrigt. För några elever med behov av andra stödåtgärder än kunskapsmässiga har skolan nyligen rekryterat en extraresurs. Samtliga intervjuade uppger att alla elever i behov av särskilt stöd identifieras och att tydliga system för identifikation finns. Lärarna uppger att stödet i elevvårdsärenden har förbättrats eftersom rektorn för Skebo skola numera biträder rektorn i detta avseende. Från det centrala resursteamet får skolan stöd med handledning och utredningar. Skolan deltar i försöket med undervisning utan timplan. Eleverna uppfattar inte att de får undervisning i ämnet teknik. Rektorn och lärare är dock tydliga med att eleverna har ämnet teknik men att det ingår i olika teman. Sammanfattningsvis visar inspektionen att skolans arbete inom området pedagogisk verksamhet och undervisning i många delar är bra. Det gäller skolans initiativ till arbetet med att stärka pojkars möjlighet till lärande, utvecklingssamtal och arbetet med teman. Ett förbättringsområde är samordning och strukturering av den pedagogiska verksamheten/diskussionen, liksom informationen kring ämnet teknik. 5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Kommunerna har ett övergripande ansvar för förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen och skolan på lokal nivå. Kommunerna är också huvudmän för de flesta verksamheterna. Läroplanerna lägger tydliga ansvarsområden på rektor och personal för skolornas inre organisation och arbete. Sammantaget har dessa skyldighet att se till att rätten till utbildning och till att nå nationella mål tillgodoses. Frågor som behandlas vid inspektionen är exempelvis om verksamheten har en ledning enligt de nationella bestämmelserna, hur denna fungerar i praktiken och om det finns system för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen samt värna enskildas rättsäkerhet. I Hallsta skola styr rektorn verksamheten genom bland annat arbetsplatsträffar, samverkansmöten och planeringsdagar. Det blir inte tid för så mycket pedagogisk diskussion på dessa möten enligt rektorn. Lärare och elever anser att rektorn är förtrogen med den verksamhet hon leder. Rektorn uppger även själv 7

Hallsta skola SKOLVERKET det. Via de gemensamma träffarna ovan, utvecklingssamtal samt diskussioner om elevvårdsärenden har hon överblick över skolans verksamhet. Rektor träffar andra rektorer och distriktschef en gång i veckan. Syftet är inte pedagogiska diskussioner i första hand utan samordning. På frågan om någon chef efterfrågar några resultat i verksamheten bortsett från kvalitetsredovisningen är svaret nej. När det gäller kvalitetsredovisningen har ingen återkoppling på resultatet skett och inte heller på kommunens undersökning om kundnöjdhet (Sfinxen) där i och för sig resultatet var bra. Systemet med kontaktpolitiker har inte fungerat på flera år enligt rektorn och personalen. Rektorn uppger att som styrande dokument för de lokala arbetsplanerna för spåren/arbetslagen tjänar distriktets (Häverö/Väddö) verksamhetsplan, verksamhetsplanen från nämnden samt rektorns ledningsdeklaration. Arbetsplanerna följs upp av arbetslagen men inga uppföljningar har lämnats eller efterfrågats av rektorn. I kvalitetsredovisningen för 2003 konstateras att det inte finns någon speciell plan för uppföljning eller utvärdering på enheten men att verksamheten bland annat följs upp kontinuerligt genom diskussioner i arbetslag och i samtal med barnen. Rektor har skrivit kvalitetsredovisningen. Personalen har ännu inte tagit del av den och har inte heller arbetat med den. Elever och föräldrar känner inte till den. På skolan följs de nationella proven och läsutvecklingen (LUS) samt betygen på Centralskolan upp mer strukturerat. Även växtkraft-projeketet har följts upp från rektorns sida. Andra delar följs inte upp på ett strukturerat sätt, till exempel hur lärarna och arbetslagen arbetar med elevinflytande, hur man arbetar med att presentera mål för eleverna eller hur arbetslagen arbetar med och planerar den pedagogiska verksamheten. Vissa lärare efterfrågar en tydligare ledning av den pedagogiska verksamheten och en tydligare samsyn i detta avseende. Enligt rektorn återrapporterar hon inte alla delegationsbeslut till nämnden. Hon har tidigare gjort det men fått höra att ingen annan gör det. Ingen från förvaltningen har efterfrågat detta. Enligt rektorn är det tydligt att alla original och kopior av åtgärdsprogram samt annan dokumentation med känslig information finns inlåst i säkerhetsskåp. I inspektionen uppmärksammades dock åtgärdsprogram med känslig information i en pärm i ett klassrum. Sammanfattningsvis visar inspektionen att arbetet med styrning, ledning och kvalitetsarbete till vissa delar är bra och till andra delar acceptabelt. Bra är bland annat rektorns förtrogenhet. Förbättringsområden är rutinerna för återrapportering av delegationsbeslut till nämnden, den pedagogiska ledningen som behöver stärkas liksom systematiken i uppföljning och utvärdering för att möjliggöra ytterligare utveckling av verksamheten. Att inte alla åtgärdsprogram med känslig information är inlåsta i säkerhetsskåp bör åtgärdas. 8

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Norrtälje kommun Hallsta skola 6. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning Lika tillgång till utbildning, oberoende av kön, geografisk hemvist samt sociala och ekonomiska förhållanden, är en grundprincip för det offentliga skolväsendet. Barnoch ungdomsutbildningen omfattar förskoleklassen, grundskolan, den obligatoriska särskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Det skall finnas lika möjligheter till utbildning för barn och ungdomar med olika funktionsnedsättningar och möjligheter till utbildning i särskilda utbildningsformer. Inom skolformerna skall det också finnas olika möjligheter för eleverna att individuellt göra val av ämnen, program, inriktningar och kurser. En skola kan, enligt skollagen, profilera sig för att tillgodose olika elevers behov eller öka elevernas motivation för lärande. Granskningen gäller om det finns tillgång till utbildning i den omfattning och med den valfrihet som anges i de statliga bestämmelserna. Även informationen om möjligheter till olika val av fördjupning, kurser, skolor och utbildningsvägar behandlas. I Hallsta skola erbjuds modersmålsundervisning främst i form av finska. Samtliga intervjuade uppger att stöd ges vid behov. Språkval ges på Centralskolan. Svenska som andraspråk ges till åtta elever. Enligt rektorn är tolv elever berättigade till stödet. En familj har tackat nej. Löpande information om skolans verksamhet och om olika valmöjligheter ges till föräldrar via hembrev, vid utvecklingssamtal och föräldramöten. Information ges även på möten med enhetsrådet. Skolan har även en egen hemsida med information. Elever och föräldrar är nöjda med den information de får. Det finns ingen information till elever och föräldrar om försöket med undervisning utan timplan. Ett förtydligande bör göras från skolan om att alla ämnen finns med enligt den nationella timplanen och på vilket sätt undervisningen garanteras. Enligt rektorn är det mycket tydligt att eleverna får undervisning i alla ämnen. Elevens val erbjuds inte på skolan enligt elev- och föräldraintervjuer. Eleverna får dock enligt rektorn välja områden man får fördjupa sig i. Ju äldre eleverna är desto mer kan de enligt rektorn välja att fördjupa sig i. Centralskolan, som tar emot Hallsta skolas elever, erbjuder inte elevens val så att deras timmar täcker hela den nationella timplanens timmar. Det finns för närvarande ingen funktionshindrad elev på skolan. Sammanfattningsvis visar inspektionen att tillgången till utbildning på skolan som helhet är god. Det är dock inte acceptabelt att elever som har behov av svenska som andraspråk inte erbjuds detta ämne och att elevens val inte erbjuds enligt författningarnas krav. Ett förbättringsområde är informationen till föräldrar och elever avseende försöket med undervisning utan timplan. 7. Resurser Huvudmannen och skolans ledning beslutar hur och med vilka resurser utbildningen skall genomföras för att de lärande skall nå de nationella målen för utbildningen. I skollagen finns dock bestämmelser om några viktiga förutsättningar för att säkra kvaliteten i utbildningen. Dessa avser främst krav på personalens kompetens, tillgång till ändamålsenliga lokaler, läromedel och annan utrustning som behövs för en tidsenlig utbildning. Även principerna för resursfördelningen aktualiseras vid inspektionen. 9

Hallsta skola SKOLVERKET I Hallsta skola innehas enligt kvalitetsredovisningen alla grundtjänster av personal med utbildning avsedd för den undervisning de ska bedriva. Musiklärare saknas sedan i julas. Eleverna får dock musikundervisning av musiklärare på den närliggande musikskolan. Eftersom skolan har musikprofil så får alla bra musikundervisning enligt rektorn. Skolan arbetar med att rekrytera musiklärare. Kompetensutveckling ges till all personal, dels i form av kurser och seminarier, dels i form av handledning. Under 2003 har enheten arbetat med Växtkraft mål - 3 (EU-projektmedel). All personal har individuella kompetensutvecklingsplaner enligt kvalitetsredovisningen. I kvalitetsredovisningen för 2003 konstateras att det finns gott om ytor men att lokalerna inte är ändamålsenliga. På fråga vad det innebär blir svaret från rektorn att det bland annat saknas små grupprum men att det finns bra möjligheter att ändå bedriva en god pedagogisk verksamhet. Elever och föräldrar och personal i allmänhet är nöjda med lokalerna. Enligt de äldre eleverna är skolgården något torftig för de äldre eleverna. Det finns enligt dem inte så mycket att göra. Läromedel och bibliotek finns som av de flesta upplevs som förhållandevis bra. Samtliga intervjuade vittnar om att det finns god tillgång till datorer och bra ITutrustning i övrigt. Datorer och kringutrustning går dock ständigt sönder och det dröjer med reparationer. Det gör att skolans elever inte använder datorerna så ofta. Både rektorn och personal i övrigt är kritiska till kommunens resursfördelningssystem avseende resurser för särskilt stöd. Enligt dem tas inga hänsyn till vilka sociala bakgrundsfaktorer enheterna har utan resurser fördelas per elev. Sammanfattningsvis visar inspektionen att skolans resurser i många delar är bra. Förbättringsområden är att rekrytera musiklärare med utbildning avsedd för detta, att få till stånd en bättre datorsupport samt se över om det går att göra något för att förbättra utemiljön för de äldre eleverna. Sammanfattande bedömning Inspektörerna bedömer att verksamheten i Hallsta skola övergripande är av förhållandevis god kvalitet. Verksamheten är i flera avseenden bra, till exempel arbetet i de formella råden, flickornas kunskapsresultat, agerandet vid eventuella kränkningar, samarbetet med skolsköterskan i undervisningen, arbetet med pojkars sätt att lära och rektorns förtrogenhet. Det finns dock behov av förbättringsinsatser inom följande områden: - resultatet avseende elevernas normer och värden, - elevinflytandet, - pojkarnas kunskapsresultat, - elevernas kunskaper om utbildningsmålen, - dokumentation av elevernas utveckling i andra ämnen än svenska, matematik och engelska, - det förebyggande arbetet mot kränkande behandling, 10

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Norrtälje kommun Hallsta skola - ledning, samordning och strukturering av den pedagogiska verksamheten, - informationen kring försöket med undervisning utan timplan, - systematiken i uppföljning och utvärdering, - rutinerna kring förvaring av åtgärdsprogram, - rutinerna för återrapportering av delegationsbeslut, - rekrytering av personal, - datorsupporten samt - utemiljön för de äldre eleverna. Det finns också sådana brister i verksamheten att författningarnas krav inte uppfylls. Bristerna inom nedan angivna områden skall snarast åtgärdas. - Eleverna erbjuds inte elevens val (2 kap. 19 grundskoleförordningen). - Eleverna erbjuds inte undervisning i svenska som andraspråk (2 kap. 15 grundskoleförordningen). Datum Ort 2004-09-28 Stockholm Mats Peterson Mariette Dennholt 11

Utbildningsinspektion i Herrängs skola och Skärsta skola UTBILDNINGSINSPEKTIONENS SYFTE Utbildningsinspektion i Norrtälje kommun Herrängs skola och Skärsta skola Skolverkets utbildningsinspektion skall bidra till kvalitetsförbättring genom att bedöma hur verksamheterna arbetar i riktning mot de nationella målen för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, barn- och ungdomsutbildning och vuxenutbildning. En väsentlig del i inspektionen är att granska kvalitetsarbetet och förmågan att utveckla den egna verksamheten. Inspektionens inriktning Inspektionsutredningen har inriktats mot sju områden. De är särskilt väsentliga för att säkra att alla barn, elever och vuxenstuderande får den omsorg och utbildning som de har rätt till enligt nationella bestämmelser. De sju områdena, som granskats utifrån flera olika aspekter och frågeställningar, är: Resultaten: 1. Normer och värden 2. Kunskaper Verksamheten: 3. Arbetsmiljö och delaktighet 4. Pedagogisk verksamhet och undervisning 5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Förutsättningarna: 6. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning 7. Resurser I denna rapport behandlas i första hand förhållanden som avviker positivt eller negativt från vad som förväntas i fråga om utbildningskvaliteten enligt de nationella bestämmelserna. Några aspekter behandlas dock i alla aktuella verksamheter, nämligen kvalitetsarbetet, rektorsfunktionen, personalens kompetens, läromedel och utrustning, likvärdiga möjligheter vid funktionsnedsättning, stödinsatser, arbetet med övergripande hälsomål i läroplanerna, bedömning av lärandet och betygssättningen. En helhetsbedömning och motiveringar till bedömningarna görs inom varje granskningsområde. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån läroplaner och författningar i övrigt. Inspektörernas sakkunskap och erfarenheter av jämförbara verksamheter är också betydelsefulla. Analyserna av den insamlade informationen syftar till att klargöra om de lokala lösningarna och systemen fungerar väl. Rapporten avslutas med en sammanfattande bedömning som utgör underlag för Skolverkets beslut angående förbättrings- och kritikområden. 1

Herrängs skola och Skärsta skola SKOLVERKET Beskrivning av skolan/rektorsområdet Herrängs skola Antal barn/elever/studerande Grundskola: 64 Förskoleverksamhet: 30 Skolbarnsomsorg: 20 Förskoleklass: 6 Skärsta skola Antal barn/elever/studerande Grundskola: 92 Förskoleklass: 15 Herrängs skola och Skärsta skola tillhör distriktet Häverö - Väddö. Skolorna leds av en rektor. Båda skolorna deltar i en försöksverksamhet med timplanelös grundskola. Herrängs skola ingår även i kommunens försöksverksamhet med lokala styrelser med föräldramajoritet. Utbildningen vid Herrängsenheten omfattar förskoleklass och årskurserna 1-6, fritidshemmet Smedjan och förskolan Kuggwass med två avdelningar. Inspektionen omfattar samtliga verksamheter. Skolans elever och pedagogisk personal arbetar i två åldersintegrerade spår som är organiserade i två F - 3 klasser samt två 4-6 klasser. Herrängsenheten är uppdelad i fem olika hus. I huvudbyggnaden, som är från 1965, finns fritidshemmet Smedjan, förskoleklassen och årskurs 1-3 samt personalutrymmen. I en paviljong finns årskurs 4-6. I separata byggnader finns matsalen med kök samt gymnastiksalen och bild- och slöjdlokaler. I anslutning till skolan har förskolan Kuggwass sina lokaler i ett hus byggt 1992. Cirka en tredjedel av elever har lång skolväg och åker skolbuss då skolan ligger i glesbygd. På Herrängs skola arbetar fem lärare. På Fritidshemmet Smedjan arbetar två fritidspedagoger och på förskolan Kuggwass arbetar sex personer som är utbildade barnskötare eller förskollärare. Utbildningen vid Skärsta skola omfattar förskoleklass och årskurserna 1-6, fritidshemmet Sjöboden och förskolan Tallbacken. Inspektionen omfattar förskoleklassen och grundskola. Skolans elever och pedagogiska personal är organiserade i en grupp för förskoleklassen, två grupper för årskurs 1-2 samt en grupp för årskurs 3 4 och en grupp för årskurs 5-6. Skärsta skola är från 1922. I huvudbyggnaden undervisas årskurs 3-6. I röda huset Sjöboden undervisas förskoleklassen och årskurs 1-2. Detta hus är nyrenoverat. I övrigt är skolan liten och trång. Den före detta gymnastiksalen används som matsal. Genomförandet av inspektionen i Herrängs skola och Skärsta skola Skolverket sände den 17 november 2003 skriftlig information till kommunen om att verksamheten skulle inspekteras och om inspektionens syfte och genom- 2

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Norrtälje kommun Herrängs skola och Skärsta skola förande. Inspektörsteamet med ansvar för inspektionen i Herrängs skola och Skärsta skola har bestått av undervisningsråden Tommy Bucht och Mariette Dennholt. Besök i Herrängs skola inleddes den 3 mars 2004 och avslutades den 4 mars 2004. I Skärsta skola besöktes verksamheten den 25 mars 2004. Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Skolverket följer därefter upp eventuella krav på åtgärder som riktas till huvudmannen och vilka effekter i övrigt som utbildningsinspektionen leder till. Tidpunkter för uppföljningen framgår av Skolverkets beslut. Underlag Underlaget till denna rapport består av dels dokument från kommunen och Herrängs skola och Skärsta skola, dels den information som samlats in vid observationer, intervjuer och samtal under besöket. Rapporten grundar sig också på annan information om kommunen och skolan som finns i Skolverkets nationella uppföljningssystem eller finns publicerat på annat sätt. I Herrängs skola och Skärsta skola genomfördes formella intervjuer med förskolebarn, förskolepersonal, elever, lärare, fritidspersonal, föräldrar och rektor. Lektionsbesök samt besök i förskoleklass, fritidshems- och förskola genomfördes. Under besöket genomfördes även informella samtal med personal, barn och elever. 1. Normer och värden Bedömning Enligt skollagen skall utbildningen för barn och ungdom främja deras utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. I läroplanerna framhålls att barnen och eleverna skall utveckla förståelse och respekt för alla människors lika värde. Skolan skall sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet och lust att lära. Eleverna skall också utveckla sin förmåga att göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden. Eleverna skall kunna ta ett allt större ansvar för det egna arbetet och för miljön. Inom detta granskningsområde behandlas resultaten av arbetet för att främja vårt samhälles demokratiska värderingar och för att utveckla normer och värden enligt läroplanernas mål. Den allmänna stämningen Herrängs skola präglas av öppna, glada och frimodiga elever. De flesta elever och föräldrar uppger att de trivs i skolan och känner trygghet. Rektorn skattar resultatet i kvalitetsredovisningen för 2003 som bra. I klasserna diskuteras enligt lärarna fortlöpande värdegrundsfrågor med eleverna. Det finns sedan länge en fungerande fadderverksamhet och föräldrarna känner att de blir bra bemötta då de kontaktar skolan. Enligt några föräldrar framkommer det dock att det inte alltid händer så mycket efter det trevliga bemötandet. En del föräldrar och elever uttrycker att mobbning och kränkning förekommer på skolan. De flesta uppger dock att mobbning och kränkning inte är vanligt förekommande. Vid inspektionen framkom olika synpunkter på skolans rastvaktssystem. Flera av de äldre eleverna och en del föräldrar säger att rast- 3

Herrängs skola och Skärsta skola SKOLVERKET vakter inte tar tillräckligt stort ansvar. De yngre eleverna uppger att de är trygga och att rastvakterna är bra. Rektor och personalen är medvetna om att värdegrundsarbetet måste intensifieras och utvecklas för att skolan ska nå ett bättre resultat. Genom intervjuer med föräldrar, lärare och elever har det framkommit att det i Herrängs skolas datorer finns pornografiska bilder. Vid samtal med rektor framkommer att skolan har kännedom om detta och har begärt hjälp från centralt håll för att komma tillrätta med problemet. Inspektörerna observerade även vid inspektionstillfället datorer som var nedplockade för att skickas till Norrtälje för genomgång. Skolan signalerar att de behöver hjälp på längre sikt för att hantera detta problem. Klass och elevråd finns och är fungerande på båda skolorna. På Herrängsskolan uppger eleverna att elevrådet fungerar så bra att de vill ha dessa möten oftare. Föräldrarnas samverkansform på Herrängs skola är en lokal styrelse och på Skärsta skola enhetsråd. Föräldrarna på båda skolorna anser att dessa samverkansformer fungerar men skulle kunna förbättras till sitt innehåll. På Herrängs skola framstår elevernas möjlighet till ansvar och inflytande över sitt eget lärande som begränsat. De mindre eleverna synes ha ett större inflytande över sitt sätt att arbeta än de äldre eleverna. I de högre åldrarna styrs och planeras de flesta lektionerna av lärarna och eleverna uppger att de mer sällan är delaktiga i planeringen av undervisningen. Eleverna får dock alltid välja redovisningsform för sina arbeten. På Skärsta skola är resultatet avseende normer och värden mycket bra. Här har inte rektorn avgett något resultat i kvalitetsredovisningen för 2003. Samtliga av de elever och föräldrar som inspektörerna träffade säger att de trivs och att de är trygga samt att de tar ett tydligt ansvar för sig själva, sina kamrater och skolan. Vid ett flertal tillfällen kunde inspektörerna vid sitt besök se att de större eleverna tar hand om och stöttar de mindre eleverna. På skolan bedrivs ett aktivt arbete med värdegrunden. Ett exempel är strukturerade kompissamtal från förskoleklass. Personalen kan alla elevernas namn och griper in vid minsta skärmytsling. Bråk förekommer ändock till och från men i mycket liten omfattning. Vid intervjuer säger såväl elever, personal som föräldrar att här är vi rädda om varandra. På Skärsta skola ger eleverna exempel på hur de i viss utsträckning kan påverka undervisningen. De berättar vid intervjutillfället om sina möjligheter att påverka lektionsinnehåll och arbetssätt. Speciellt framhåller eleverna idrottslektionerna som föredömliga. Vid lektionsbesöken kan inspektörerna se eleverna aktivt engagera sig i undervisningen och argumentera för sina idéer. Fritidshemmet Smedjan på Herrängs skola har ett uttalat mål att alla barn i verksamheten ska vara trygga och känna trivsel. Personalen träffar och samtalar med varje barn, varje dag, var för sig, då de kommer till fritidshemmet. Barnen är delaktiga i verksamhetens innehåll och ansvarar för sina uppgifter. Eleverna upplever fritidshemmet som en mycket bra plats att vara på. Att det är så bekräftas vid elev- och föräldraintervjuer. På förskolan Kuggwass på Herrängs skola råder ett gott klimat för utveckling i förskolan. Målet är glada och pigga barn. Personalen är bra på att ta sig tid med 4

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Norrtälje kommun Herrängs skola och Skärsta skola barnen i olika situationer. Inspektionen visar att barnen trivs och har ett inflytande över verksamheten. Enligt personalen kan bråk och konflikter förekomma då barnen säger sårande saker till varandra. Personalen ser dock som sin uppgift att redan i denna ålder, tillsammans med barnen försöka lära barnen att lösa konflikter. Detta sker genom samtal. Vetskapen om en konflikt får personalen genom den täta samvaron med barnen. Inspektionen finner att barnen har ett inflytande över olika aktiviteter i verksamheten. Bägge skolorna har storsamling en gång varje vecka. Då deltar alla elever och all personal. Detta syftar till att ge eleverna en gemenskap. Sammanfattningsvis är resultatet av normer och värden vid Herrängs skola bra men det är inte acceptabelt att kränkningar förekommer. Elevernas möjligheter till inflytande och ansvar över sitt eget lärande behöver förbättras genom att de i högre grad kan göras delaktiga i planeringen och utvärderingen av sitt eget lärande. De pornografiska bilderna i skolans datorer bör då de strider mot såväl etik, moral som skollagen omedelbart avlägsnas av kunnig personal. Skolan behöver få hjälp att hitta en strategi för att inte detta ska upprepas. På Skärsta skola är resultatet avseende normer och värden mycket bra. Såväl elever som personal engagerar på ett aktivt sätt sig. Detta engagemang ger skolans elever en social gemenskap, trygghet och lust att lära. Inspektionen finner att eleverna har ett visst inflytande över olika aktiviteter i verksamheten dock kan arbetet med att successivt öka elevernas inflytande över och ansvar för det egna lärandet förbättras. På fritidshemmet Smedjan finner inspektörerna att personal och elever tillsammans arbetar på ett föredömligt sätt för att skapa trygghet. Elevernas delaktighet i verksamheten är stor. Skolverkets inspektörer bedömer att barnen på förskolan Kuggwass utvecklar normer och värden i linje med läroplanens mål. Inspektörerna finner att barnen har inflytande över olika aktiviteter. Enligt inspektörerna bedriver barn och personal på Kuggwass ett aktivt och bra arbete med värdegrundsfrågor. 2. Kunskaper U Utbildningen skall ge kunskaper i vid mening, såväl fakta och förståelse som färdigheter och förtrogenhet att exempelvis utvärdera sitt eget lärande och att arbeta självständigt. Skolan skall sträva efter att varje elev tillägnar sig kunskaper men även utvecklar en tillit till sin egen förmåga och en nyfikenhet och lust att lära. Målen för lärandet anges närmare i de nationella läroplanerna och i kursplanerna. Inom detta område granskas resultaten av det pedagogiska arbetet. På Herrängs skola använder man sig av ett utvärderingsinstrument för kunskapsutveckling som heter LUS. LUS används för alla elever. LUS är ett kvalitativt bedömningsinstrument där individens läsförmåga relateras till en utvecklingspsykologisk beskrivning av läsutvecklingen. Elevernas läsutveckling kontrolleras från 6 års ålder t.o.m. årskurs 6. Genom denna kontroll vet skolan vilket resultat varje elev uppnår beträffande läsning och kan vidta åtgärder när eleven behöver stöd för att komma vidare i sin utveckling. Resultaten av de nationella proven 2003 visar att 86 procent av pojkarna och 90 procent av 5

Herrängs skola och Skärsta skola SKOLVERKET flickorna når målen i svenska. I engelska är resultaten 86 procent för pojkarna, men endast 40 procent för flickorna. I matematik har 100 procent av flickorna nått målen men endast 57 procent av pojkarna. Dessa resultat är för tillfället föremål för analys. Behovet av stödinsatser i engelska för flickor och matematik för pojkar kommer att ske inom den befintliga ramen. Personal från fritidshemmet kommer att vara skolan behjälplig. Skolan använder sig också av egna prov och diagnosen för årskurs 2 som utvärderingsinstrument. Dokumentation i övriga ämnen saknas allmänt för elevernas kunskapsutveckling. För närvarande finns ingen bedömningsdiskussion i lärarlaget uppger lärarna. Skolan arbetar utan timplan och är målstyrd, men varken föräldrar eller elever känner till skolans kunskapsmål. Lärarna beskriver detta som under utveckling. Enligt rektorn sker en diskussion i arbetslaget där osäkerhet råder gällande elevers utveckling. Vid utvecklingssamtalen diskuteras också elevernas kunskapsmål för tiden fram till nästa samtal. På förskolan Kuggwass arbetar personalen med individuella utvecklingsplaner för varje barn. Man dokumenterar, utvärderar och följer upp varje barns utveckling. På fritidshemmet Smedjan strävar personalen efter att alltid ha en pedagogisk tanke bakom alla aktiviteter. Alla är delaktiga i beslutsprocesserna. De olika uppgifterna anpassas utifrån de enskilda elevernas behov. Stöd och uppmuntran under såväl läxläsning som fysiska och konstnärliga aktiviteter är självklart. På Skärsta skola känner inte eleverna och föräldrarna till kunskapsmålen för utbildningen trots att föräldrarna säger sig få dessa i samband med utvecklingssamtalen. Föräldrarna har ett stort förtroende för lärarna och är nöjda med den information de får i samband med utvecklingssamtalen. Eleverna är också nöjda med informationen och anser att de får veta målen i samband med att deras arbetsuppgifter ska genomföras. De nationella proven på skolan tillsammans med LUS, egna glosprov, prov i svenska och matematik, delar av diagnosen för årskurs 2 samt den nya IUP, individuella utvecklingsplaner är några av skolans utvärderingsinstrument. IUP är en utvecklingsplan för förskolan till årskurs 9. Modellen ger i olika steg i svenska, matematik, engelska och social utveckling en målöversikt över vad eleverna skall kunna. Resultaten från de nationella proven för pojkar visar att 78 procent av pojkarna och 100 procent av flickorna når målen i svenska. I engelska är resultaten 78 procent för pojkarna, och 100 procent för flickorna. I matematik har 75 procent av flickorna nått målen men endast 56 procent av pojkarna. Skolan har analyserat dessa resultat och vidtagit åtgärder. En av dessa åtgärder består bl. a av extra engelska efter skoltid. Övrigt stöd ges inom ramen för den egna skolans resurser. Sammanfattningsvis visar inspektionen vid Herrängs skola att resultatet avseende kunskaper till vissa delar är bra och till vissa delar kan förbättras. Skolan har god kontroll och dokumentation av elevernas resultat beträffande läsutvecklingen från 6 års ålder t.o.m. årskurs 6. I övrigt bedömer inspektörerna att konkretisering av mål och utvärdering resultaten bör förbättras på Herrängs skola. Vid inspektionen på Herrängs skola har det framkommit att det finns ett behov av att arbeta fram gemensamma rutiner för dokumentation och analys av elevernas kunskapsutveckling i samtliga ämnen. 6

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Norrtälje kommun Herrängs skola och Skärsta skola På såväl fritidshemmet Smedjan som förskolan Kuggwass är eleverna delaktiga och har inflytande över olika aktiviteter. Båda verksamheterna bedriver ett aktivt och bra arbete med värdegrundsfrågor. På Skärsta skola är resultatet av kunskaper i vissa delar bra och i andra delar behöver utvecklas. Skolan bör förbättra dokumentationen och konkretisera målen för föräldrar och elever. Detta bör göras i samtliga ämnen. Inspektörerna vill göra skolorna uppmärksamma på att elever som saknar kännedom om vilka kunskaper som eftersträvas enligt kursplanerna har mindre möjligheter att medverka i planerandet av arbetssätt och lektionernas innehåll såsom är föreskrivet i läroplanen. Bägge skolorna bör analysera resultaten och orsaken till skillnader mellan pojkar och flickor i de nationella proven. 3. Arbetsmiljö och delaktighet Enligt skollagen skall verksamheten i skolan vara utformad i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar där skall främja aktning för varje människas egenvärde, respekt för vår gemensamma miljö samt jämställdhet mellan könen. Särskilt skall den som verkar inom skolan aktivt motverka alla former av kränkande behandling. All personal skall samverka med elever och föräldrar i arbetet för att forma en god miljö fysiskt och psykosocialt - för utveckling och lärande. Granskningen gäller hur man i verksamheten arbetar för en god miljö och för att förebygga kränkningar och ge möjlighet till delaktighet och samverkan. I Herrängs skola och Skärsta skola finns sedan många år väl fungerande faddersystem. Inspektörerna kan vid sina besök se flera exempel på att dessa system fungerar och är ett levande inslag i vardagen. Skolorna använder sig också av kompis-, tjej- och killsamtal och stora samlingar, då hela skolan är närvarande. Skolornas samverkan med eleverna är klassråd varje vecka, och elevråd varannan vecka. Klassrådet är förberedelser inför elevrådet. På elevrådet behandlas till exempel frågor som smärre inköp, eventuella problem på skolan eller i klasserna, allt detta enligt eleverna. Eleverna anser att deras möjligheter till formell medverkan är god. Eleverna på Herrängs skola har haft synpunkter på tillvägagångssättet vid valet av elevrepresentanter till elevrådet. Skolorna samverkar i övrigt genom föräldramöten och veckobrev. Herrängs skola har en lokal styrelse och Skärsta skola har ett enhetsråd Skolorna har föräldramöte en gång per termin. På både Herrängs skola och Skärsta skola finns en mobbningsplan och trivselregler. Dessa är inskrivna i skolans elevkatalog. Dokumenten är väl kända av Herrängs skolas elever men inte av alla intervjuade föräldrar trots att de enligt rektorn är genomgångna och underskrivna av föräldrarna. På Skärsta skola kände inte alla eleverna till dokumenten. Deras föräldrar däremot kände väl till dem. På Herrängs skola har planerna tagits fram av arbetslagen och den lokala styrelsen. På Skärsta skola har arbetslagen och enhetsrådet varit delaktiga. Planen innehåller en definition av mobbning och åtgärder vid mobbning. Handlingsplanen omfattas dock inte av det vidare begreppet kränkande behandling 7

Herrängs skola och Skärsta skola SKOLVERKET eller vuxen - elev perspektivet. Några av de intervjuade eleverna och deras föräldrar är överens om att mobbning och annan kränkande behandling emellanåt förekommer på Herrängs skola. De anser att skolans arbete mot mobbning inte alltid följer planen. Skolinspektörerna ser som ett utvecklingsområde att arbetet med normer och värden fördjupas och omfattar hela skolan för såväl elever som vuxna. För att uppnå ett hållbart resultat bör detta arbete även inbegripa elevernas vårdnadshavare. Inspektörerna anser att det finns anledning för skolan att utveckla rastvaktssytemet mot bakgrund av de synpunkter som framförts vid inspektionen. På Skärsta skola finns ett väl synligt arbete mot kränkande behandling. De större eleverna tar ett ansvar för sina mindre kamrater. Eleverna berättar att på skolan finns en sol målad på skolgården dit man går om man känner sig ensam eller ledsen. Ser man sedan att någon står i solen går man dit och frågar om man kan göra något för den personen. Eleverna berättar glatt att detta faktiskt fungerar. Rektorn berättar vid intervjun att bägge skolorna arbetar aktivt för att motverka kränkande behandling. Det ingår i det dagliga arbetet. Varje klass har klassregler. Dessa regler ger lärarna en möjlighet att diskutera normer och värden och få en delaktighet av eleverna. Eleverna på Herrängs skola kan prova på att arbeta i olika konstellationer om de så vill. Mycket av arbetet i klassrummen är styrt av läraren både till innehåll och till arbetssätt. Några lärare uppfattar att eleverna har svårt att ta ansvar. När eleverna har eget arbete ska de själva ta initiativ och välja arbetsuppgift. Om de behöver hjälp säger de till en lärare. Fritidshemmet Smedjan, betraktas av eleverna som en fristad. En åsikt som delas av deras föräldrar. Man uttalar att det är dit man går om man är bekymrad över något. Fritidspersonalen anser själva att deras viktigaste uppgifter är att lyssna på eleverna, ha en nära kontakt och finnas till för samtal. Eleverna uppger att de känner att de blir bra bemötta på fritidshemmet och att de med förtroende kan vända sig till personalen. I förskolan Kuggwass samverkar personal och föräldrar kring barnens fostran. Barnen berättar att personalen lyssnar på dem och är lyhörda för deras förslag. Barnen leker tillsammans och tar väl hand om varandra oavsett ålder och kön. Personalen lyssnar på föräldrarna och är mycket flexibla. Inskolningar fungerar bra utifrån barnens och föräldrarnas behov. Förskolan har vid sina samlingar med de små barnen tillfällen att samtala om hur man bör vara mot varandra. Barnen är mycket meddelsamma och låter personalen få veta allt som barnen betraktar som orättvisor. På Skärsta skola har arbetet kommit långt med att få eleverna delaktiga i det dagliga arbetet. Elevernas medbestämmande sträcker sig inte enbart till att bestämma över sitt eget arbete utan möjligheter ges också till att påverka delar av undervisningen i stort, såväl till innehåll som utförande. I elevernas veckoplaneringsbok finns de överenskommelser som görs vid utvecklingssamtalen mellan elever, deras föräldrar och lärare inklistrat som en ständig påminnelse för eleverna. Skärsta skola arbetar hälsobefrämjande genom att varje dag låta eleverna före lunch gå en promenad på nästan 1 kilometer. 8

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Norrtälje kommun Herrängs skola och Skärsta skola Sammanfattningsvis bedömer Skolverkets inspektörer att Herrängs skolas arbete med arbetsmiljö och delaktighet är acceptabelt men bör förbättras. Arbetet mot kränkande behandling behöver fördjupas och omfatta hela skolan. Elevernas möjligheter till inflytande och ansvar över sitt eget lärande behöver förstärkas genom att de i högre grad kan göras delaktiga i planeringen och utvärderingen av sitt eget lärande. Herrängs skola har en lokal styrelse med delegation i vissa frågor. Delegationen är känd hos föräldrarna som skrift men inte till innehåll. Föräldrarna skulle gärna se att deras möjlighet att påverka innehållet i dessa möten ökade. Bägge skolorna bör omarbeta skolornas mobbningsplan så att den omfattar alla former av kränkande behandling och innehåller vuxen elev perspektivet samt förtydliga planen så att den blir känd bland alla elever. På fritidshemmet Smedjan och förskolan Kuggwass visar inspektionen att arbetet avseende arbetsmiljö och delaktighet är mycket bra. Barnen uppger att de känner delaktighet i de olika verksamheterna och blir bra bemötta. Barnen har stort förtroende för personalen. På Skärsta skola är arbetet bra avseende arbetsmiljö och delaktighet. Eleverna är delaktiga i det dagliga arbetet och möjligheter ges att påverka undervisningen. Dock kan detta utvecklas vidare i alla ämnen. På Skärsta skola är arbetet mot kränkande behandling bra men informationen om arbetet bör tydliggöras. 4. Pedagogisk verksamhet och undervisning Arbetet för att nå de nationella målen för utveckling och lärande skall främst utformas av eleverna och personalen. Skolan skall samverka med hemmen. Läroplanerna, andra statliga förordningar och kursplanerna ger riktlinjer för arbetet. Det finns bestämmelser om timplaner och ämnes- och kursstruktur, riktlinjer för stödinsatser, för betygssättning och utvecklingssamtal, för utbildning på arbetsplatser, en garanterad undervisningstid etc. Målen i kursplanerna ger dessutom vägledning för arbetssätten genom att beskriva vilka kunskaper, färdigheter och övrig utveckling barnen och ungdomarna skall nå. Granskningen riktas mot hur man arbetar för att nå målen och hur man anpassar arbetet till olika behov. Förskoleklassen på Herrängs skola är helt integrerad i skolverksamheten. Dessa elever har sin placering i de två F 3 grupperna. Förskoleklassens elever arbetar mestadels med skolverksamhet. När de vill leka, går de ifrån en stund. De går då in i fritidshemmets lokaler. Huruvida förskoleklassens elever får sin pedagogiska lek tillgodosedd på detta sätt såg inspektörerna inte p.g.a. att sexåringarna föredrog att vara i skolan. Eleverna i förskoleklassen bekräftade också vid intervjuer att de föredrog att vara i klassrummet tillsammans med de äldre eleverna. Skolan har enligt rektorn tankar på att göra en omorganisation till hösten för att på detta sätt bättre kunna tillgodose sexåringarnas behov av lek. I Herrängs skola berättar elever och föräldrar vid inspektörernas besök att skolan har haft en stor omsättning på personal. Eleverna och deras föräldrar uttrycker på grund av detta en oro kring lärarnas möjligheter att göra en rättvis bedömning av elevernas kunskaper. I skolan bedrivs undervisningen i åldersblandade grupper. Samtliga elever på skolan har tillgång till skolans bildlärare. 9

Herrängs skola och Skärsta skola SKOLVERKET Undervisningen är enligt elever och rektor mycket uppskattad. Detta bekräftas också av föräldrar och de konstverk som skolinspektörerna kan se vid sitt besök. I kvalitetsredovisningen för 2003 beskriver skolan sina prioriterade områden som värdegrunden, natur- och miljö samt kärnämnena och då i första hand läs- och skrivförmågan. Skolan satsar också på att utveckla samarbetet mellan förskola, skola och fritidshem. Skolan har ambitionen att bland annat ha olika former av samarbetsaktiviteter och arbeta tematiskt och ämnesövergripande för att nå dessa mål. Inspektörerna kan vid inspektionen observera både åldersblandade och åldersspecifika grupper. Eleverna arbetar varierat med uppgifter som skiljer sig åt både till sätt och till svårighetsgrad. Inspektionen på Herrängs skola har visat att eleverna kan arbeta självständigt, parvis eller i grupp. Pedagogiska diskussioner sker planerat på konferenser och spontant i verksamheten. Skärsta skola har åldersblandade flexibla grupper. Här är förskoleklassen skild från skolverksamheten. Föräldrarna är mycket nöjda med förskoleklassens verksamhet. Man leker fram kunskaper, säger någon bland föräldrarna och de andra instämmer. Verksamheten är anpassad efter elevernas behov. Förskoleklassen samverkar med årskurs 1 2 och då främst vid tema. Skolan satsar enligt kvalitetsredovisningen för 2003 mycket på att höja läsförmågan och då speciellt i de yngre åldrarna. De praktisktestetiska ämnena är viktiga Inspektörerna kunde vid sina lektionsbesök se ett varierat undervisningssätt där eleverna var delaktiga i såväl utförandet såsom utvärdering i direkt anslutning till lektionerna. Föräldrarna på Skärsta skola uttrycker att de är mycket nöjda med lärarna och verksamheten på skolan. Våra barn får vara barn länge. Även här sker pedagogiska diskussioner planerat på konferenser och spontant i verksamheten. Enligt lärarna på Herrängs skola finns det elever på skolan som är i behov av särskilt stöd. Åtgärdsprogram saknas för flertalet. Lärarna signalerar en osäkerhet när det gäller utformningen och vilka elever som ska ha ett åtgärdsprogram. Det stöd som finns att tillgå på skolan förutom lärarna är en fritidspedagog som arbetar i skolan 1 2 timmar per vecka. Fritidspedagogen har förutom sin fritidspedagogkompetens också fem poäng i specialpedagogik. Det är rektorns uppgift att omfördela resurserna och organisera verksamheten så att eleverna kan få stöd. Detta sker i samverkan med arbetslagen. Skolan har enligt rektorn stor samverkan med föräldrarna i denna fråga. Skärsta skola erbjuder enligt alla mycket flexibla lösningar när det gäller elevers stödbehov. Dessa lösningar diskuteras alltid tillsammans med berörda vårdnadshavare. På skolan finns elever som har behov av särskilt stöd. Av dessa har alla åtgärdsprogram. De elever som är i behov stöd får enligt lärarna det. Vid intervjuer med föräldrar och elever framkommer att skolan väl tillgodoser eleverna stödbehov. Skärsta skola har rutiner kring identifiering, arbete och analys för elever i behov av särskilt stöd. Detta gäller alla ämnen. På Herrängs skola hålls utvecklingssamtal en gång per termin och dessa fungerar bra enligt elever, föräldrar och lärare. De elever som går på fritidshemmet har också den personalen med på utvecklingssamtalen. Överenskommelser görs på utvecklingssamtalen, vilka följs upp på nästa utvecklingssamtal. Några föräldrar och en del elever säger att uppföljningen från det ena utvecklingssamtalet till nästa ofta faller bort p.g.a. många personalbyten. 10

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Norrtälje kommun Herrängs skola och Skärsta skola Skärsta skola har utvecklingssamtal en gång per termin. Vid behov kan föräldrar få flera utvecklingssamtal. Alla är nöjda med den informationen som ges vid dessa samtal. Föräldrarna uppger dock att de är osäkra på målen för sina barns utbildning. Basala frågor för fritidshemmet Smedjan på Herrängs skola är värdegrunden och inflytande. Dessa tankar genomsyrar också det pedagogiska arbetet. Rent konkret syns detta arbete i barnens förhållningssätt till varandra på fritids och i de arbeten, såväl enskilda som grupparbeten som är utställda i lokalerna. Fritidshemmet Smedjan använder sig av Skolverkets allmänna råd för fritidshem som styrdokument. Detta dokument är en riktlinje i det pedagogiska arbetet med eleverna. De egna målen för Smedjans verksamhet är nedskrivna och innehåller vad personalen vill ge barnen och vad de vill lära barnen. T. ex Vi vill ge barnen omsorg omtanke, trygghet gemenskap, lek skapande. Vi vill lära barnen ansvar, ta en instruktion utföra den samt slutföra uppgiften, gruppbeteende, hänsyn, förståelse för natur och miljö. För att nå dessa mål används metoderna att se varje barn varje dag, ge barnen en nära relation till vuxna, vara lyhörda och visa barnen respekt, gemenskap och trivsel med mera. Dessa mål utvärderas av personalen på fritidshemmet. Den pedagogiska verksamheten på fritidshemmet bedöms som meningsfull och som ett komplement till skolan. Förskolan Kuggwass på Herrängs skolas arbete utgår förutom från läroplanen och från en egen arbetsplan som utvärderas terminsvis. Detta resultat efterfrågas och redovisas till rektorn. Förskolan har den senaste terminen prioriterat den fria leken. Vid intervjutillfället med barnen berättar de att de är mycket nöjda med alla de aktiviteter de har på förskolan. Barnen känner sig delaktiga i såväl planering som utförande. Andra för förskolan viktiga områden är trygghet, harmoni, samlingar och rörelselek. Förskolan har ett visst samarbete med fritidshemmet vid öppningar med frukost och stängningar. Samarbetet med skolan har inte varit så stort men det finns en vilja att utöka detta för de blivande sexåringarnas skull. Föräldrakontakten anses som god. Det finns alltid personal kvar från bägge avdelningarna då föräldrarna ska hämta sina barn. Det betyder att det alltid är någon som har information om hur dagen har varit för barnet. I förskolan finns flera elever som är i behov av stöd. De elever som har språksvårigheter får detta stöd tillgodosett av särskild personal som kommer till förskolan för att ge detta stöd. Detta sker en gång per vecka. Övrigt stöd tillgodoser personalen inom den befintliga verksamheten. Förskolan dokumenterar stödbehovet och åtgärder för sina barn. Viss kompetensutveckling gällande stöd har tillgodosetts av kommunen. Sammanfattningsvis visar inspektionen att Herrängs skolas arbete avseende pedagogisk verksamhet och undervisning till vissa delar är bra och till vissa delar kan utvecklas. Det är inte acceptabelt att Herrängs skola saknar åtgärdsprogram för en del av sina elever. Skolan bör också arbeta med identifiering av stöd i alla ämnen samt tillse att en samordning och analys sker kring de elever som har behov av detta. Det pedagogiska arbetet på fritidshemmet Smedjan och på förskolan Kuggwass bedöms som bra verksamhet utifrån elever och barns behov. 11

Herrängs skola och Skärsta skola SKOLVERKET På Skärsta skola bedöms arbetet avseende pedagogisk verksamhet och undervisning som bra 5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Kommunerna har ett övergripande ansvar för förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen och skolan på lokal nivå. Kommunerna är också huvudmän för de flesta verksamheterna. Läroplanerna lägger tydliga ansvarsområden på rektor och personal för skolornas inre organisation och arbete. Sammantaget har dessa skyldighet att se till att rätten till utbildning och till att nå nationella mål tillgodoses. Frågor som behandlas vid inspektionen är exempelvis om verksamheten har en ledning enligt de nationella bestämmelserna, hur denna fungerar i praktiken och om det finns system för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen samt värna enskildas rättsäkerhet. Rektorn för Herrängs skola och Skärsta skola tillträdde tjänsten 1992. Hon har lång erfarenhet som lärare och har genomgått den statliga rektorsutbildningen 1994. Eleverna på Herrängs skola och Skärsta skola känner väl till vem som är rektor. Rektorn är ofta ute i verksamheten och anses av personalen som förtrogen med verksamheten. Ingen del av rektorsfunktionen är formellt delegerad till någon annan. På Skärsta skola har en lärare en funktion som samordnare vid rektorns frånvaro. Hennes arbetsuppgifter är att vara sammanhållande och utvecklare av verksamheten. Bägge skolorna har ett flertal mötesformer. Rektorn är alltid med på elevvårdskonferenser och deltar också i stor utsträckning vid övriga möten. Rektorn försöker alltid vara nåbar på mobiltelefonen enligt samtliga intervjuade. Rektorn anser att de olika verksamheterna skola, fritidshem och förskola har kompetent personal som fungerar självgående. Denna uppfattning delas av personalen. Rektorn ger personalgrupperna ett informellt tillitsfullt förtroende, är diplomatisk och förankrar alltid sina beslut i berörda personalgrupper. I kvalitetsredovisningen för Herrängs skola för 2003 står Självständig personal behöver backning och närvaro av en ledning som lyssnar och ger tillbaka direkt, uppmuntrar, stödjer och kan vara bollplank. Detta skattas som inte helt tillfredsställande. Som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig personal i de båda skolorna, har rektorn det övergripande ansvaret för verksamheten. När det gäller den pedagogiska utvecklingen uppger personalen i samtliga verksamheter att de skulle vilja ha ett större stöd från rektorn. Inspektionen visar att den lokala styrelsen på Herrängs skola behöver ett klargörande av hur delegationen för styrelsen ser ut och vad den innnebär. Skolverkets inspektörer har ej tagit del av delegationen. Föräldrarna önskar också att deras påverkansmöjligheter ökar och att de får information samt underlag inför beslut i den lokala styrelsen. Inspektörerna tycker mot bakgrund av vad som framkommit vid inspektionen att det är viktigt att påpeka att beslut skall fattas enligt gällande delegation. Styrande dokument för verksamheterna är enligt rektorn framförallt läroplanen, skolornas arbetsplaner, ledningsdeklarationer från rektorn och kommunens verksamhetsplan. 12

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Norrtälje kommun Herrängs skola och Skärsta skola Skolan har en kvalitetsredovisning för 2003 enligt kommunens mall. Den innehåller mål, resultat, analys och åtgärder för utveckling. Kvalitetsredovisningen är gjord av rektorn. Föräldrar och elever känner inte till den. Enligt kvalitetsredovisningen används skolornas styrdokument vidutvärdering av verksamheten. Det systematiska kvalitetsarbetet sker först och främst inom arbetslagen, men även skolövergripande. Sammanfattningsvis visar inspektionen att skolans styrning, ledning och kvalitetsarbete i vissa delar är bra, till exempel när det gäller rektors förtrogenhet och att verksamheten utvecklas till elevernas bästa. Däremot finns det tydliga utvecklingsområdet att utveckla, samordna och analysera den pedagogiska ledningen på skolorna och den pedagogiska diskussion som sker i arbetslagen på fritidshemmet Smedjan och förskolan Kuggwass. 6. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning Lika tillgång till utbildning, oberoende av kön, geografisk hemvist samt sociala och ekonomiska förhållanden, är en grundprincip för det offentliga skolväsendet. Barnoch ungdomsutbildningen omfattar förskoleklassen, grundskolan, den obligatoriska särskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Det skall finnas lika möjligheter till utbildning för barn och ungdomar med olika funktionsnedsättningar och möjligheter till utbildning i särskilda utbildningsformer. Inom skolformerna skall det också finnas olika möjligheter för eleverna att individuellt göra val av ämnen, program, inriktningar och kurser. En skola kan, enligt skollagen, profilera sig för att tillgodose olika elevers behov eller öka elevernas motivation för lärande. Granskningen gäller om det finns tillgång till utbildning i den omfattning och med den valfrihet som anges i de statliga bestämmelserna. Även informationen om möjligheter till olika val av fördjupning, kurser, skolor och utbildningsvägar behandlas. I Herrängs skola och Skärsta skola är den tid då eleverna arbetar med ämnen de själva väljer, enligt rektorn, elevens val. Eleverna säger vid intervjutillfället att de tidigare har haft elevens val men att det nu är inbakat i eget arbete. Skolorna har inget samarbete med mottagande skola om antalet timmar som erbjuds som elevens val. Språkvalet, hem och konsumentkunskap samt musik köps in till skolan. Herrängs skola och Skärsta skola deltar i försök med undervisning utan timplan. Inspektörerna har tidigare beskrivit under avsnittet normer och värden att varken elever eller föräldrar känner till målen för elevernas undervisning. Skolornas personal beskriver arbetet med målbeskrivningar som under utveckling. Skolorna erbjuder modersmål och svenska som andra språk men har för tillfället inga elever i behov av detta. Skolorna har för tillfället inga elever med funktionshinder. Herrängs skola är byggd i ett plan och är inte svår att anpassa för elever med funktionshinder. Skärsta skola däremot är byggd i två plan och kan inte ta emot någon elev med behov av rullstol. Funktionshindrade elever blir därmed hänvisade till Gottsta skola. Sammanfattningsvis bedömer skolverkets utbildningsinspektörer att tillgången till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning på Herrängs skola och 13

Herrängs skola och Skärsta skola SKOLVERKET Skärsta skola är bra men ej acceptabel vad gäller uppläggningen av elevens val på skolorna. Elevens val är oklar avseende innehåll och omfattning och skall samordnas med mottagande skola. 7. Resurser Huvudmannen och skolans ledning beslutar hur och med vilka resurser utbildningen skall genomföras för att de lärande skall nå de nationella målen för utbildningen. I skollagen finns dock bestämmelser om några viktiga förutsättningar för att säkra kvaliteten i utbildningen. Dessa avser främst krav på personalens kompetens, tillgång till ändamålsenliga lokaler, läromedel och annan utrustning som behövs för en tidsenlig utbildning. Även principerna för resursfördelningen aktualiseras vid inspektionen. På Skärsta skola och Herrängs skola, fritidshemmet Smedjan och förskolan Kuggwass har all personal utbildning avsedd för den verksamhet de ska bedriva. Vid inspektionstillfället arbetar en vikarie i en årskurs 4 6 på Herrängs skola. Rekryteringsarbetet har varit svårt, enligt rektorn, då skolan ligger i glesbygd. Trots detta har rekryteringen enligt rektorn lyckats bra. Herrängs skola och Skärsta skola har nyligen arbetat med Växtkraft Mål 3. Växtkraft Mål 3 är ett EU-projekt som genom en analys av skolorna visar på skolornas kompetensutvecklingsbehov. Denna analys visar likartat kompetensutvecklingsbehov för bägge skolorna: Utveckla samarbetsformerna mellan arbetslag och föräldrasamverkan förskola skola fritids. Utveckla dokumentationsformerna. Leda utvecklingssamtal och skriva åtgärdsprogram. Få kunskap om olika inlärningsstilar och fördjupad ämnesutbildning. Enligt rektorn ska detta vara styrande för framtida kompetensutveckling men det kommer även att finnas ett visst utrymme för individuell utveckling. För tillfället är kompetensutvecklingen på skolorna: samarbete mellan olika verksamheter, kurser, föreläsningar och samtal om förnyelse i pedagogiska situationer. Herrängs skolas och fritidshemmets Smedjans lokaler är om inte i nyskick så ändå mycket ändamålsenliga. Förskolan Kuggwass har bra lokaler. Hela förskolans verksamhet är omgärdad av en stor och trevlig gård som utnyttjas både till rekreation och till arbete. Skärsta skola är en mycket gammal men väl underhållen skola. Det ena skolhuset är nyrenoverat. Skolgården är säker, trygg och uppskattad av eleverna. På Skärsta skola är det trångt, men flexibiliteten är stor vid därför fungerar ändå verksamheten bra. Tillgången till datorer är genomsnittlig. Vid samtliga intervjuer framkom att skolnätet fungerar till och från, vilket medför att eleverna får välja andra arbetssätt då systemet ligger nere och det gör det ofta enligt samtliga. Den kommunala datasupporten är dålig och systemet betraktas som osmidigt. Herrängs skola har inget eget bibliotek utan lånar böcker från kommunen. I klassrummen finns snurror med bibliotekslitteratur. Övrig litteratur och läromedel är av varierande kvalitet på Herrängs skola, såväl på Skärsta skola. En del är gammalt och en del är nytt men det mesta är ändamålsenligt. Skärsta skola har ett eget litet men välskött bibliotek. Ordningen i biblioteket handhas av de äldre eleverna. Skolan använder också kommunens bibliotek. Fritidshemmet Smedjan och förskolan Kuggwass har ändamålsenlig utrustning. 14

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Norrtälje kommun Herrängs skola och Skärsta skola Sammanfattningsvis bedömer Skolverkets inspektörer att lokalerna i Herrängs skola och Skärsta skola är ändamålsenliga. Datasupporten bör förbättras. Läromedlen i övrigt bedöms ändamålsenliga för en tidsenlig utbildning. Sammanfattande bedömning Inspektörerna bedömer att verksamheten i Herrängs skola på övergripande nivå är av godtagbar kvalitet och av god kvalitet i Skärsta skola. Bra är att personalen på skolorna, fritidshemmet och förskolan och rektorn arbetar ambitiöst för att främja elevernas lärande. Bra är också skolornas fungerande faddersystem som ger öppna och frimodiga barn som både törs och kan uttrycka sig. Klass och elevråden bör också framhållas som föredömlig verksamhet. Skolornas storlek ger möjligheter till korta beslutsvägar och förutsättningar för att följa utvecklingen på nära håll. Fritidshemmet Smedjan och förskolan Kuggwass är välordnad verksamhet för att erbjuda elever och barn en rik social gemenskap med vuxna och varandra. Herrängs skola Det finns dock behov av förbättringsinsatser inom följande områden på: - arbetet med normer och värden, - rastvaktssystemet, - elevernas möjligheter till inflytande och ansvar över sitt eget lärande, - dokumentation och analys av elevernas kunskapsutveckling i samtliga ämnen, - dokumentation av målen i samtliga ämnen, - arbetet mot kränkande behandling, - skolans handlingsprogram mot kränkande behandling, - identifiering av stöd i alla ämnen samt - den pedagogiska ledningen. Det finns också sådana brister i Herrängs skolas verksamhet att författningarnas krav inte uppfylls. Bristerna inom nedan angivna områden skall snarast åtgärdas. - Åtgärdsprogram för elever i behov av särskilt stöd. (5 kap. 1 grundskoleförordningen). - Elevens val utifrån innehåll och omfattning. (2 kap. 19 grundskoleförordningen). Skärsta skolans verksamhet Det finns dock behov av förbättringsinsatser inom följande områden i: - elevernas inflytande och ansvar över det egna lärandet, - dokumentation av målen i samtliga ämnen, - handlingsprogrammet mot kränkande behandling samt 15

Herrängs skola och Skärsta skola SKOLVERKET - den pedagogiska ledningen på skolan. Det finns också sådana brister i Skärsta skolas verksamhet att författningarnas krav inte uppfylls. Bristerna inom nedan angivna områden skall snarast åtgärdas. - Elevens val utifrån innehåll och omfattning. (2 kap. 19 grundskoleförordningen). Datum Ort 2004-09-28 Stockholm Tommy Bucht Mariette Dennholt 16

Köpmanholmsskolan Utbildningsinspektion i Köpmanholmsskolan UTBILDNINGSINSPEKTIONENS SYFTE Skolverkets utbildningsinspektion skall bidra till kvalitetsförbättring genom att bedöma hur verksamheterna arbetar i riktning mot de nationella målen för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, barn- och ungdomsutbildning och vuxenutbildning. En väsentlig del i inspektionen är att granska kvalitetsarbetet och förmågan att utveckla den egna verksamheten. Inspektionens inriktning Inspektionsutredningen har inriktats mot sju områden. De är särskilt väsentliga för att säkra att alla barn, elever och vuxenstuderande får den omsorg och utbildning som de har rätt till enligt nationella bestämmelser. De sju områdena, som granskats utifrån flera olika aspekter och frågeställningar, är: Resultaten: 1. Normer och värden 2. Kunskaper Verksamheten: 3. Arbetsmiljö och delaktighet 4. Pedagogisk verksamhet och undervisning 5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Förutsättningarna: 6. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning 7. Resurser I denna rapport behandlas i första hand förhållanden som avviker positivt eller negativt från vad som förväntas i fråga om utbildningskvaliteten enligt de nationella bestämmelserna. Några aspekter behandlas dock i alla aktuella verksamheter, nämligen kvalitetsarbetet, rektorsfunktionen, personalens kompetens, läromedel och utrustning, likvärdiga möjligheter vid funktionsnedsättning, stödinsatser, arbetet med övergripande hälsomål i läroplanerna, bedömning av lärandet och betygssättningen. En helhetsbedömning och motiveringar till bedömningarna görs inom varje granskningsområde. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån läroplaner och författningar i övrigt. Inspektörernas sakkunskap och erfarenheter av jämförbara verksamheter är också betydelsefulla. Analyserna av den insamlade informationen syftar till att klargöra om de lokala lösningarna och systemen fungerar väl. Rapporten avslutas med en sammanfattande bedömning som utgör underlag för Skolverkets beslut angående förbättrings- och kritikområden. 1

Köpmanholmsskolan SKOLVERKET Beskrivning av skolan/rektorsområdet Köpmanholmsskolan Antal barn/elever/studerande Grundskola 69 Förskoleklass 8 Köpmanholmsskolan tillhör distrikt 2. Inspektionen har avsett grundskola och förskoleklass. I grundskolan avser inspektionen årskurs 1 till 6. Inom enheten finns även förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg som inte inspekterats. Personalen är organiserade i ett sammanhållet arbetslag. Undervisningen sker i tre åldersblandade grupper F-2, 3-4 och 5-6. Antalet årsarbetare på skolan uppgår till 8,3. Skolan är byggd 1955, med en större tillbyggnad 1982. Köpmanholmsskolan är belägen på ön Yxlan och Norrtäljes enda ö-baserade skola. Genomförandet av inspektionen i Köpmanholmsskolan Skolverket sände den 17 november 2003 skriftlig information till kommunen om att verksamheten skulle inspekteras och om inspektionens syfte och genomförande. Inspektörsteamet med ansvar för skolan har bestått av undervisningsrådet Elisabeth Ritchey samt experten Björn Bylund. Besök i Köpmanholmsskolan genomfördes 18 mars 2004. Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Skolverket följer därefter upp eventuella krav på åtgärder som riktas till huvudmannen och vilka effekter i övrigt som utbildningsinspektionen leder till. Tidpunkter för uppföljningen framgår av Skolverkets beslut. Underlag Underlaget till denna rapport består av dels dokument från kommunen och Köpmanholmsskolan, dels den information som samlats in vid observationer, intervjuer och samtal under besöket. Rapporten grundar sig också på annan information om kommunen och skolan som finns i Skolverkets nationella uppföljningssystem eller finns publicerat på annat sätt. I Köpmanholmsskolan genomfördes formella intervjuer med rektor samt med lärare, elever och föräldrar. Lektioner besöktes. Under besöket fördes också samtal med andra elever och annan personal än den formellt intervjuade. 2

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Norrtälje kommun Köpmanholmsskolan Bedömning 1. Normer och värden Enligt skollagen skall utbildningen för barn och ungdom främja deras utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. I läroplanerna framhålls att barnen och eleverna skall utveckla förståelse och respekt för alla människors lika värde. Skolan skall sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet. Eleverna skall också utveckla sin förmåga att göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden. Eleverna skall kunna ta ett allt större ansvar för det egna arbetet och för miljön. Inom detta granskningsområde behandlas resultaten av arbetet för att främja vårt samhälles demokratiska värderingar och för att utveckla normer och värden enligt läroplanernas mål. I Köpmanholmsskolan framstår resultatet av normer och värden som bra. Det är en lugn och trygg miljö på skolan, enligt elever, föräldrar och personal. Eleverna trivs i skolan och känner lust att lära. Det finns ingen mobbning på skolan, enligt eleverna. På rasterna finns alltid en vuxen ute, men bara på framsidan av skolgården, inte på baksidan där eleverna oftare gör sig illa under lek. Eleverna känner att de kan prata med de vuxna på skolan. I klasserna pratar man om vad som sker på rasterna och hur man ska agera i olika situationer. Frågor om delaktighet och arbetssätt får lågt betyg i kvalitetsredovisningen. Eleverna får till viss del vara med och planera, även i förskoleklassen och de lägre årskurserna. Elevinflytandet över det egna arbetet är dock lågt. Det formella inflytandet via elevråd fungerar bra. I elevrådet deltar representanter från alla klasser. En föräldraenkät har genomförts under våren 2004 och den visar att föräldrarna till största delen är nöjda med elevernas trygghet, trivsel och bemötandet från skolan, liksom att kränkande behandling är ovanligt på skolan. Sammanfattningsvis visar inspektionen att resultatet av arbetet med normer och värden är bra. Eleverna är trygga, trivs i skolan och känner lust att lära. Ett förbättringsområde är att arbeta för att elevinflytandet och delaktigheten avseende arbetssätt ska öka. 2. Kunskaper Utbildningen skall ge kunskaper i vid mening, såväl fakta och förståelse som färdigheter och förmåga att exempelvis utvärdera sitt eget lärande och att arbeta självständigt. Skolan skall sträva efter att varje elev tillägnar sig kunskaper inom utbildningens ämnesområden och kurser men även utvecklar en tillit till sin egen förmåga och en nyfikenhet och lust att lära. Målen för lärandet anges närmare i de nationella läroplanerna och i kursplanerna. Inom detta område granskas resultaten av det pedagogiska arbetet. Resultaten av de nationella proven i årskurs 5 är genomgående goda. Samtliga elever har nått målen i matematik och 93 procent, dvs. alla utom en som är på 3

Köpmanholmsskolan SKOLVERKET god väg har nått målen i svenska. 79 procent av eleverna når målen i engelska, medan 7 procent (1 elev) bedöms vara på god väg att nå målen och 14 procent (2 elever) bedöms som osäkra. De elever som riskerar att inte nå målen ges stöd. På skolan finns, enligt kvalitetsredovisningen, inte någon dokumenterad plan för uppföljning och utvärdering av hela verksamheten. Någon sammanställning på skolnivå över resultaten i andra ämnen än svenska, engelska och matematik finns inte. Eleverna uppger att de är oklara över vilka mål de ska nå och inget för inspektörerna presenterat arbete pågår på skolan med att öka elevernas kunskaper om målen. Att utöka elevernas kunskaper om målen med utbildningen är ett utvecklingsområde. Sammanfattningsvis visar inspektionen att resultatet av kunskaper är bra. Elevernas kännedom om målen med utbildningen är ett förbättringsområde, liksom att skolan bör skaffa sig en bild över resultaten i samtliga ämnen. 3. Arbetsmiljö och delaktighet Enligt skollagen skall verksamheten i skolan vara utformad i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar där skall främja aktning för varje människas egenvärde, respekt för vår gemensamma miljö samt jämställdhet mellan könen. Särskilt skall den som verkar inom skolan aktivt motverka alla former av kränkande behandling. All personal skall samverka med elever och föräldrar i arbetet för att forma en god miljö fysiskt och psykosocialt - för utveckling och lärande. Granskningen gäller hur man i verksamheten arbetar för en god miljö och för att förebygga kränkningar och ge möjlighet till delaktighet och samverkan. Alla klasser har klassråd och frågor skickas vidare till elevrådet, som träffas var tredje vecka. På klassråden diskuterar man t.ex. hur man ska sköta sig i matsalen och läxplanering. Varje klass har en klassrådsbok som de har med sig till elevrådet. Ofta finns, enligt eleverna, inte pengar att genomföra det som elevrådet föreslår, men rektor förklarar vilka möjligheter skolan har. Nya bandymål och tvättkorg har köpts in efter att elevrådet tagit upp frågan. Rektor uppger att hon vill att eleverna ska få mer inflytande och eleverna tycker att de fått mer inflytande under senaste året. Informationen från skolan till föräldrarna fungerar bra. I de lägre årskurserna har eleverna en kontaktbok som föräldrar och lärare skriver i. Eleverna har boken med sig hem varje dag. I högre årskurserna ersätts kontaktboken av en loggbok, där också almanacka ingår. Kommunikationen med föräldrarna sker via föräldramöten, loggbok/kontaktbok, läxbok, mentorskommentarer varje vecka och utvecklingssamtalet i en genomtänkt struktur. Vid skolan finns ett föräldraråd, där föräldrarna förbereder frågor inför enhetsrådet. Enhetsrådet leds av rektor och där ingår också elever, föräldrar och personal. Problem finns, enligt rektor, med att få uppslutning av föräldrar vid föräldramöten. Ca 50 procent uteblir. Mellan skolans rektor och personal och de föräldrar som kommer till skolan på föräldramöten upplevs kontakterna ömsesidigt som bra 4

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Norrtälje kommun Köpmanholmsskolan Handlingsplan mot mobbing och kränkande behandling finns på skolan och används också. Den innehåller också ett vuxenbarnperspektiv och är känd av personal, elever och föräldrar. I de fall mobbing förekommer arbetar skolan efter handlingsplanen, vilken man anser fungerar bra. Skolan har i samarbete med föräldrar under det senaste året tagit fram handlingsplan för föräldramedverkan, utvärdering, information och rutiner för åtgärder och uppföljning av arbete för att förebygga mobbning och kränkande beteende. I verksamhetsplanen prioriteras elevaktiva och undersökande arbetssätt. Inspektörernas upplevelse är att elevernas möjligheter att påverka och planera sitt eget lärande är begränsat. De val elever får göra är oftast mellan fasta alternativ, som styrs av läraren. Den prioritering på elevaktiva och undersökande arbetssätt som skolan gjort i verksamhetsplanen behöver utvecklas och förstärkas. Sammanfattningsvis visar inspektionen att arbetsmiljö och delaktighet fungerar delvis bra. Det formella inflytandet för eleverna, arbetet med kränkande behandling, liksom informationen till föräldrarna, fungerar bra. Ett utvecklingsområde är att få fler föräldrar att engagera sig i samverkan med skolan. Ett annat förbättringsområde gemensamt på skolan diskutera hur elevinflytandet ska öka. 4. Pedagogisk verksamhet och undervisning Arbetet för att nå de nationella målen för utveckling och lärande skall främst utformas av eleverna och personalen. Skolan skall samverka med hemmen. Läroplanerna, andra statliga förordningar och kursplanerna ger riktlinjer för arbetet. Det finns bestämmelser om timplaner och ämnes- och kursstruktur, riktlinjer för stödinsatser, för betygssättning och utvecklingssamtal, för utbildning på arbetsplatser, en garanterad undervisningstid etc. Målen i kursplanerna ger dessutom vägledning för arbetssätten genom att beskriva vilka kunskaper, färdigheter och övrig utveckling barnen och ungdomarna skall nå. Granskningen riktas mot hur man arbetar för att nå målen och hur man anpassar arbetet till olika behov. Varje skoldag inleds med läsning för alla elever i alla årskurser. Läsningen har enligt personal och rektor medfört att eleverna läskunskaper ökat avsevärt. Skolan har en väl utvecklad måldokumentation. Lokal plan för bedömning av elevens kunskapsutveckling finns på skolan. Bedömningen är målrelaterad och utgår från fyra F: Fakta, Förståelse, Färdighet och Förtrogenhet. Kravnivåer finns för årskurs 2, 4 och 6 i matematik, svenska och engelska. Skolan deltar också i den för Norrtälje gemensamma bedömningen av läsutvecklingen enligt LUS-metoden. Lärarna är utbildade i LUS-modellen. LUS dokumenteras i s.k. protokoll, medan annan uppföljning dokumenteras via portfolio, loggbok eller digitalt. Eleverna säger att de har litet utrymme för egen planering, men viss valfrihet att arbeta i egen takt. Personal i de yngre åldrarna menar att det förhärskande arbetssättet hos dem är temainriktat arbete. Temaarbete genomförs också i de högre årskurserna. Där kan eleven välja tema, t.ex. historia eller forska. 5

Köpmanholmsskolan SKOLVERKET I samband med utvecklingssamtal diskuteras individuell utvecklingsplan för eleverna. Då pratar man om elevernas sociala utveckling och den kunskapsmässiga utvecklingen i alla ämnen. Utvecklingssamtalen fungerar, enligt elever och föräldrar, bra och föräldrarna får den information de efterfrågar. De mål eleverna ska nå har i utvecklingssamtalen gjorts tydligare anser föräldrar och elever, men kan göras ännu tydligare. Lektioner i idrott och hälsa genomförs ibland klassvis och ibland flickor för sig och pojkar för sig. Dessa variationer upplevs av lärare och elever som positiva. En gång per månad träffar lärarna distriktets resursteam. Stöd kunskapsmässigt i alla ämnen till eleverna ges i tillräcklig omfattning, enligt lärarna. Lärarna efterfrågar mer handledning i att hantera sociala problem. Åtgärdsprogram upprättas om eleverna riskerar att inte nå de nationella målen i årskurs 5 och i övriga fall vid behov. Enligt kvalitetsredovisningen vill skolan skapa en röd tråd genom hela utbildningen. En viss samverkan sker inom arbetslaget, men tidigare läroplaners stadietänkande lever kvar i skolans organisation och lärarnas olika kompetenser tas inte alltid tillvara. I slutet av vårterminen sker samverkan mellan årskurs 2 och 3, samt 4 och 5 för att underlätta övergången mellan årskurserna. Inom matematik förs en diskussion om nya arbetssätt och nya läromedel, påverkad av att en anställd nu går lärarutbildning på 50 procent och arbetar på skolan 50 procent. Inspektörerna anser att delar i skolans arbete idag utgår från tidigare läroplaners stadietänkande. Detta kan överbryggas genom en integrerad samverkan mellan de olika arbetslagen, där lärarnas olika ämneskompetenser tillvaratas. Sammanfattningsvis visar inspektionen att pedagogisk verksamhet och undervisning fungerar huvudsakligen bra. Skolan har en väl utvecklad måldokumentation, inklusive en väl fungerande lokal plan för bedömning av elevens kunskapsutveckling. Skolans satsning på läsning för alla elever varje dag visar goda resultat. Utvecklingssamtalen fungerar också bra. Ett förbättringsområde är att överbrygga de delar i skolans arbete som idag utgår från tidigare läroplaners stadietänkande genom att utveckla arbetslagsorganisationen och lärandeprocessen. 5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Kommunerna har ett övergripande ansvar för förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen och skolan på lokal nivå. Kommunerna är också huvudmän för de flesta verksamheterna. Läroplanerna lägger tydliga ansvarsområden på rektor och personal för skolornas inre organisation och arbete. Sammantaget har dessa skyldighet att se till att rätten till utbildning och till att nå nationella mål tillgodoses. Frågor som behandlas vid inspektionen är exempelvis om verksamheten har en ledning enligt de nationella bestämmelserna, hur denna fungerar i praktiken och om det finns system för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen samt värna enskildas rättsäkerhet. Skolan leds av rektor som är anställd på 80 procent. Hon arbetar inte på skolan fredagar. Rektor har till sig knuten en rådgivande ledningsgrupp, med representanter från skolan och övriga enheter. 6

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Norrtälje kommun Köpmanholmsskolan Rektor är väl förtrogen med verksamheten och är en god pedagogsikt ledare, enligt lärarna och föräldrarna. Hon upplevs som energisk och har planer för att utveckla skolan. Eleverna känner rektor väl. Rektor har skrivit en ledningsdeklaration. En verksamhetsplan för skolan finns fastställd. Till den finns också särskilda förbättringsområden och mål fastställda läsårsvis. En plan för ledning och styrning finns också, liksom planer för informations- och ansvarsområden. Verksamhetsplanen är känd av lärarna, som också medverkat i framtagandet av den. Föräldrar har även haft möjlighet att ta del av och få information om handlingsplaner och måldokument. Kvalitetsredovisningen följer kommunens mall, men den är inte känd av föräldrar eller elever. Lärarna har diskuterat och lämnat synpunkter på kvalitetsredovisningen. Kvalitetsredovisningen bör förankras ytterligare och då även bland eleverna. Rektor följer upp verksamheten genom deltagande via deltagande i arbetslagen och årlig bedömning av skolans resultat, självvärdering och en tidsatt utvärderingsplan över året. Rektor känner sig oklar över beslutsvägarna inom kommunen. Den organisatoriska strukturen är otydlig och rutiner och ansvarsområden är oklara. Rektor har svårigheter att finna vägar att lyfta viktiga pedagogiska ledningsfrågor som t.ex. att utveckla stödet för elever i behov av särskilt stöd och utformning av åtgärdsprogram. Tid och utrymme till dessa frågor finns oftast ej heller i rektorsgruppen i distriktet. Rektor upplever inte att någon styrning från skolchefen märks på skolnivå. Sammanfattningsvis visar inspektionen att arbetet med styrning, ledning och kvalitetsarbete är bra och i vissa fall mycket bra. Rektor är väl förtrogen med verksamheten och är en god pedagogiskt ledare. Olika aktiva styrdokument finns framtagna i samverkan med personal och föräldrar. Förbättringsområden är att stärka den pedagogiska ledningen/samordningen av arbetslagens arbete och att initiera en diskussion om hur elevinflytandet ska öka. 6. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning Lika tillgång till utbildning, oberoende av kön, geografisk hemvist samt sociala och ekonomiska förhållanden, är en grundprincip för det offentliga skolväsendet. Barnoch ungdomsutbildningen omfattar förskoleklassen, grundskolan, den obligatoriska särskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Det skall finnas lika möjligheter till utbildning för barn och ungdomar med olika funktionsnedsättningar och möjligheter till utbildning i särskilda utbildningsformer. Inom skolformerna skall det också finnas olika möjligheter för eleverna att individuellt göra val av ämnen, program, inriktningar och kurser. En skola kan, enligt skollagen, profilera sig för att tillgodose olika elevers behov eller öka elevernas motivation för lärande. Granskningen gäller om det finns tillgång till utbildning i den omfattning och med den valfrihet som anges i de statliga bestämmelserna. Även informationen om möjligheter till olika val av fördjupning, kurser, skolor och utbildningsvägar behandlas. Språkval erbjuds under höstterminen i årskurs 6 som språkverkstad i tyska, franska och spanska. Eleverna väljer under vårterminen ett språk som de sedan ska fortsätta med i högre årskurser. Möjligheter finns också att välja svenska och engelska. 7

Köpmanholmsskolan SKOLVERKET Skolan har haft problem att rekrytera språklärare. Språkvalet samordnas fr.o.m. detta läsår med och förlagt till Flygskolan, där eleverna också har slöjd i årskurs 6. Detta ingår som en del i ett planerat samarbete med Flygskolan för de elever som går över dit efter årskurs 6. För elever som söker sig till andra skolor från årskurs 6 finns inget samarbete för överlämnande. Enligt föräldrarna fungerar inte kontakterna med Flygskolan bra, då Köpmansholmseleverna inte tas emot på ett bra sätt och majoriteten av eleverna väljer en annan skola inför årskurs 7. Samverkan med Flygskolan och andra skolor för övergångar till årskurs 7 bör utvecklas. Elevens val finns inte på skolan idag. Att inte erbjuda elevens val står i strid mot författningarna och är inte acceptabelt. Ett antal elever finns på skolan med olika typer av funktionshinder, liksom några familjehemsplacerade elever med särskilda resursbehov. För dessa utgår särskilt stöd. Dessa elever bedöms av inspektörerna ha likvärdig tillgång till utbildning jämfört med övriga elever. Sammanfattningsvis visar inspektionen att inget elevens val finns på skolan, vilket inte är acceptabelt och ska åtgärdas. I övrigt är skolans tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning bra. 7. Resurser Huvudmannen och skolans ledning beslutar hur och med vilka resurser utbildningen skall genomföras för att de lärande skall nå de nationella målen för utbildningen. I skollagen finns dock bestämmelser om några viktiga förutsättningar för att säkra kvaliteten i utbildningen. Dessa avser främst krav på personalens kompetens, tillgång till ändamålsenliga lokaler, läromedel och annan utrustning som behövs för en tidsenlig utbildning. Även principerna för resursfördelningen aktualiseras vid inspektionen. Samtliga klasslärare har utbildning avsedd för den undervisning de ska bedriva och har funnits vid skolan under lång tid. De beskrivs i kvalitetsredovisningen som engagerade, ambitiösa och självgående. Det är svårt att rekrytera lärare till språk, varför elevernas språkval samordnats med Flygskolan. Förutom ovan nämnd lärarpersonal finns lärare i textilslöjd med utbildning avsedd för den undervisning hon ska bedriva vid skolan, medan den idrottslärare som finns vid skolan inte har formell utbildning. Utbildningen inom Växtkraft mål 3 är avslutad på skolan. De flesta av lärarna har en egen kompetensutvecklingsplan och för övriga lärare är planen under framtagande. Lärarna får också kompetensutveckling enligt uppgjord plan, enligt rektor och lärare. Tillgången på datorer är god. Den centrala supporten av datorerna fungerar dock inte tillfredsställande, vilket medför hinder att använda datorn som ett pedagogiskt verktyg. Skolbiblioteket har nyligen inrättats, men där finns inga moderna uppslagsböcker, utan enbart äldre. Till viss del kompenseras det med att eleverna kan söka information via internet. 8

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Norrtälje kommun Köpmanholmsskolan Rektor uppger att inget behov finns av modersmål och svenska för invandrare, men det erbjuds om behov uppkommer. Resurser tilldelas skolan utifrån antalet barn i verksamheten. Vid behov kan resurser omprioriteras från en verksamhet till en annan under pågående verksamhetsår. Sammanfattningsvis visar inspektionen att skolans resurser är bra. Datasupporten behöver utvecklas. Sammanfattande bedömning Inspektörerna bedömer att verksamheten i Köpmanholmsskolan övergripande är av god kvalitet. Resultatet av arbetet med normer och värden är bra. Eleverna är trygga, trivs i skolan och känner lust att lära. Även resultatet av kunskaper är bra. Skolan har en väl utvecklad måldokumentation, inklusive en väl fungerande lokal plan för bedömning av elevens kunskapsutveckling. Skolans satsning på läsning för alla elever varje dag visar goda resultat. Utvecklingssamtalen fungerar också bra. Rektor är väl förtrogen med verksamheten och är en god pedagogiskt ledare. Olika aktiva styrdokument finns framtagna i samverkan med personal och föräldrar. Det finns dock behov av förbättringsinsatser inom följande områden: - elevinflytandet och elevdelaktigheten, - elevernas kännedom om målen med utbildningen, - kännedom om resultaten i samtliga ämnen, - föräldrarnas samverkan med skolan, - stadietänkande i arbetslagsorganisationen, - den pedagogiska ledningen/samordningen av arbetslagens arbete samt - datasupporten. Det finns också sådana brister i verksamheten att författningarnas krav inte uppfylls. Bristerna inom nedan angivna områden skall snarast åtgärdas. - Elevens val erbjuds inte på skolan (2 kap.19 grundskoleförordningen). Datum Ort 2004-09-28 Stockholm Björn Bylund Elisabeth Ritchey 9

Kvisthamraskolan Utbildningsinspektion i Kvisthamraskolan UTBILDNINGSINSPEKTIONENS SYFTE Skolverkets utbildningsinspektion skall bidra till kvalitetsförbättring genom att bedöma hur verksamheterna arbetar i riktning mot de nationella målen för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, barn- och ungdomsutbildning och vuxenutbildning. En väsentlig del i inspektionen är att granska kvalitetsarbetet och förmågan att utveckla den egna verksamheten. Inspektionens inriktning Inspektionsutredningen har inriktats mot sju områden. De är särskilt väsentliga för att säkra att alla barn, elever och vuxenstuderande får den omsorg och utbildning som de har rätt till enligt nationella bestämmelser. De sju områdena, som granskats utifrån flera olika aspekter och frågeställningar, är: Resultaten: 1. Normer och värden 2. Kunskaper Verksamheten: 3. Arbetsmiljö och delaktighet 4. Pedagogisk verksamhet och undervisning 5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Förutsättningarna: 6. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning 7. Resurser I denna rapport behandlas i första hand förhållanden som avviker positivt eller negativt från vad som förväntas i fråga om utbildningskvaliteten enligt de nationella bestämmelserna. Några aspekter behandlas dock i alla aktuella verksamheter, nämligen kvalitetsarbetet, rektorsfunktionen, personalens kompetens, läromedel och utrustning, likvärdiga möjligheter vid funktionsnedsättning, stödinsatser, arbetet med övergripande hälsomål i läroplanerna, bedömning av lärandet och betygssättningen. En helhetsbedömning och motiveringar till bedömningarna görs inom varje granskningsområde. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån läroplaner och författningar i övrigt. Inspektörernas sakkunskap och erfarenheter av jämförbara verksamheter är också betydelsefulla. Analyserna av den insamlade informationen syftar till att klargöra om de lokala lösningarna och systemen fungerar väl. Rapporten avslutas med en sammanfattande bedömning som utgör underlag för Skolverkets beslut angående förbättrings- och kritikområden. 1

Kvisthamraskolan SKOLVERKET Beskrivning av skolan/rektorsområdet Kvisthamraskolan Antal barn/elever/studerande Grundskola 244 Förskoleklass 24 Kvisthamraenheten, som ligger i Norrtälje distrikt 2, omfattar Kvisthamraskolan med förskoleklass och grundskola med årskurserna 1 6 samt ett fritidshem med tre avdelningar. På skolan finns också en samverkansklass. Inspektion genomfördes på Kvisthamraskolan med inriktning på förskoleklass och grundskola. Inget besök gjordes på fritidshemmet. Skolan är en grundskola som omfattar årskurserna 1-6 samt förskoleklass. Skolan har två åldershomogena arbetslag. Det ena omfattar förskoleklass t.o.m. årskurs 3, det andra årskurserna 4-6. Skolan leds av en rektor. Enligt kommunens egen statistik för 2003 finns 31,7 årsarbetare i grundskolan och 1,5 årsarbetare inom förskoleklassen. Skolans byggnader är från 1950-talet. Undervisningen bedrivs dels i huvudbyggnaden och dels i tre mindre byggnader på skolområdet. En större tillbyggnad gjordes 1962 och en större renovering av lokalerna 1995. Genomförandet av inspektionen i Kvisthamraskolan Skolverket sände den 17 november 2004 skriftlig information till kommunen om att verksamheten skulle inspekteras och om inspektionens syfte och genomförande. Inspektörsteamet med ansvar för inspektionen i Kvisthamraskolan har bestått av undervisningsråden Åke Johansson och Mats Peterson. Besök i Kvisthamraskolan inleddes den 8 mars och avslutades den 11 mars 2004. Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Skolverket följer därefter upp eventuella krav på åtgärder som riktas till huvudmannen och vilka effekter i övrigt som utbildningsinspektionen leder till. Tidpunkter för uppföljningen framgår av Skolverkets beslut. Underlag Underlaget till denna rapport består av dels dokument från kommunen och Kvisthamraskolan, dels den information som samlats in vid observationer, intervjuer och samtal under besöket. Rapporten grundar sig också på annan information om kommunen och skolan som finns i Skolverkets nationella uppföljningssystem eller finns publicerat på annat sätt. I Kvisthamraskolan genomfördes formella intervjuer med rektorn och med ett urval av elever, personal och föräldrar. Även skolans båda elevråd intervjuades. Lektioner i ett flertal olika ämnen och årskurser besöktes. Inspektörerna deltog i måndagsmöte och i klassrådsmöte. Under besöket fördes också samtal med andra elever och med annan personal än den formellt intervjuade. 2

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Norrtälje kommun Kvisthamraskolan Bedömning 1. Normer och värden Enligt skollagen skall utbildningen för barn och ungdom främja deras utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. I läroplanerna framhålls att barnen och eleverna skall utveckla förståelse och respekt för alla människors lika värde. Skolan skall sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet. Eleverna skall också utveckla sin förmåga att göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden. Eleverna skall kunna ta ett allt större ansvar för det egna arbetet och för miljön. Inom detta granskningsområde behandlas resultaten av arbetet för att främja vårt samhälles demokratiska värderingar och för att utveckla normer och värden enligt läroplanernas mål. Kvisthamraskolan arbetar aktivt mot kränkande behandling. I samtliga intervjugrupper framkom att mobbning och annan kränkande behandling inte är något problem på skolan. I händelse av kränkningar ingriper skolans personal och rektor direkt. I skolans kvalitetsredovisning värderas arbetet mot kränkande behandling som mycket bra. Skolverkets inspektörer fick intrycket av att skolans elever respekterar varandra. Skolverkets inspektörer kunde dock konstatera att skolans personal inte alltid agerade utifrån ett gemensamt förhållningssätt (konsekvent) när elever bröt mot skolans ordningsregler. Vid samtalen med elever och föräldrar framkom att eleverna har ett visst inflytande över sin utbildning. Skolan saknar dock en gemensam strategi för arbetet med elevinflytande och graden av inflytande varierar beroende på vilken lärare eleverna har. Sammanfattningsvis bedömer Skolverkets inspektörer att resultatet avseende normer och värden vid Kvisthamraskolan är bra men kan förbättras. Detta gäller till exempel att all personal inte alltid agerar efter skolans gemensamma förhållningssätt vid överträdelser av överenskomna ordningsregler. Ett utvecklingsområde för skolan är också elevinflytandet som generellt kan utökas. 2. Kunskaper Utbildningen skall ge kunskaper i vid mening, såväl fakta och förståelse som färdigheter och förmåga att exempelvis utvärdera sitt eget lärande och att arbeta självständigt. Skolan skall sträva efter att varje elev tillägnar sig kunskaper inom utbildningens ämnesområden och kurser men även utvecklar en tillit till sin egen förmåga och en nyfikenhet och lust att lära. Målen för lärandet anges närmare i de nationella läroplanerna och i kursplanerna. Inom detta område granskas resultaten av det pedagogiska arbetet. Kvisthamraskolan har ett väl utvecklat system för dokumentation av elevernas kunskapsutveckling i engelska, svenska och matematik genom arbetet med individuella utvecklingsplaner (iup). De individuella utvecklingsplanerna innehåller även social kompetens. Skolan arbetar också aktivt med dokumentation av elevernas läsutveckling i s.k. läsutvecklingsscheman (LUS). LUS är ett kvalitativt bedömningsinstrument där individens läsförmåga relateras till en utvecklings- 3

Kvisthamraskolan SKOLVERKET psykologisk beskrivning av läsutvecklingen och används från förskoleklassen upp t.o.m. årskurs 9. I övriga ämnen finns inte motsvarande dokumentation av kunskapsutvecklingen. I en del klasser samlas dock elevernas arbeten i så kallade portfoliomappar. Elevernas resultat och utveckling, både kunskapsmässigt och socialt, diskuteras vid utvecklingssamtalen. Vid intervjuerna med föräldrarna framkom att de är nöjda med utvecklingssamtalen och de kunskapsresultat som eleverna uppnår. En av klasserna i årskurs 4 6 har haft vikarier vid ett flertal tillfällen vilket har påverkat dokumentationen av elevernas kunskapsutveckling på ett negativt sätt. Enligt skolans sammanställning av de nationella provens resultat 2003 för årskurs 5 har 92 procent av eleverna nått målen i svenska. I matematik har 71 procent av eleverna nått målen och i engelska 83 procent. Skolan har påbörjat en process för att göra eleverna mer medvetna om kunskapsmålen. Vid intervjuerna med eleverna framkom att lärarna i olika grad och omfattning informerar om de nationella målen för de olika ämnena. Sammanfattningsvis bedömer Skolverkets utbildningsinspektörer att skolans kunskapsresultat i form av måluppfyllelse i relation till de nationella målen är bra men kan bli bättre, framför allt i matematik. Skolan har god kontroll över elevernas kunskapsutveckling i engelska, svenska och matematik samt över elevernas läsutveckling. Någon dokumentation över hur eleverna når målen i övriga ämnen finns dock inte, vilket bedöms vara ett utvecklingsområde för skolan. 3. Arbetsmiljö och delaktighet Enligt skollagen skall verksamheten i skolan vara utformad i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar där skall främja aktning för varje människas egenvärde, respekt för vår gemensamma miljö samt jämställdhet mellan könen. Särskilt skall den som verkar inom skolan aktivt motverka alla former av kränkande behandling. All personal skall samverka med elever och föräldrar i arbetet för att forma en god miljö fysiskt och psykosocialt - för utveckling och lärande. Granskningen gäller hur man i verksamheten arbetar för en god miljö och för att förebygga kränkningar och ge möjlighet till delaktighet och samverkan. Kvisthamraskolan har ett aktivt arbete mot kränkande behandling. Som en röd tråd för hela skolan finns Rosenprogrammet som är ett dokument som omfattar hela enhetens arbete mot kränkande behandling. Alla på skolan känner till Rosenprogrammet och arbetar efter detta. En central funktion i detta arbete har Rosengruppen som består av lärare, fritidspersonal, skolsköterska och rektor. Under höstterminen genomförs Rosenveckan där man i form av rollspel konfronterar eleverna med ställningstaganden i värdegrundsfrågor. Skolans gemensamma övergripande regler är: Var rädd om dig själv, var rädd om andra och var rädd om saker. Varje klass konkretiserar ordningsreglerna utifrån egna behov. Alla, såväl elever som lärare och föräldrar, känner till de övergripande reglerna. På Kvisthamraskolan finns klassråd samt två elevråd, ett för de yngre eleverna och ett för de äldre. Elevrådet för de yngre eleverna (årskurs 1-3) leds av en av 4

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Norrtälje kommun Kvisthamraskolan lärarna medan rektorn deltar i de äldres elevrådsmöten. Vid klassrådsmötena roterar ordförandeskapet och sekreterarskapet så att alla elever får pröva på dessa funktioner. Värdegrundsfrågor diskuteras i både klassråd och elevråd. Vid intervjun med elevrådets ledamöter framkom att elevrådet för de äldre eleverna har svårt att driva frågor och få respons för sina synpunkter. Elevrådet känner sig mestadels inte delaktigt i de beslut som berör eleverna. I några klasser förekommer ett aktivt arbete med könsrollsfrågor genom bildande av tjej- och killgrupper. Inga elevskyddsombud finns på skolan. Elevernas ges vissa möjligheter till inflytande över sitt eget lärande. De flesta lektioner styrs och planeras av lärarna men eleverna ges valmöjligheter och påverkansmöjligheter inom denna ram, bland annat genom sina veckoplaneringar. Skolans samverkan med hemmen sker genom klassföräldrarna och enhetsrådet som är ett samverkansorgan för hem och skola. En stor del av informationen från skolan till hemmen sker genom veckobrev och kontaktböcker. Vid intervjuerna med föräldrarna framkom att det är nöjda med den samverkan som finns mellan hem och skola. För tillfället finns ingen fast anställd skolsköterska på Kvisthamraskolan. Den vikarierande skolsköterskan tjänstgör en dag i veckan på skolan. Sammanfattningsvis bedömer Skolverkets utbildningsinspektörer att skolans arbete inom området arbetsmiljö och delaktighet är bra men kan förbättras. Arbetet mot kränkande behandling enligt Rosenprogrammet är mycket bra medan arbetet med elevernas delaktighet i skolverksamheten är ett utvecklingsområde för skolan. 4. Pedagogisk verksamhet och undervisning Arbetet för att nå de nationella målen för utveckling och lärande skall främst utformas av eleverna och personalen. Skolan skall samverka med hemmen. Läroplanerna, andra statliga förordningar och kursplanerna ger riktlinjer för arbetet. Det finns bestämmelser om timplaner och ämnes- och kursstruktur, riktlinjer för stödinsatser, för betygssättning och utvecklingssamtal, för utbildning på arbetsplatser, en garanterad undervisningstid etc. Målen i kursplanerna ger dessutom vägledning för arbetssätten genom att beskriva vilka kunskaper, färdigheter och övrig utveckling barnen och ungdomarna skall nå. Granskningen riktas mot hur man arbetar för att nå målen och hur man anpassar arbetet till olika behov. Undervisningen vid Kvisthamraskolan bedrivs inte efter någon speciell pedagogisk modell utan arbetsformarna varierar beroende på ämne och lärare. Ämnesövergripande arbete förekommer med tre större teman per läsår. I ämnena svenska, engelska och matematik är undervisningen kopplad till de olika stegen i de individuella utvecklingsplanerna. Innevarnade läsår deltar skolan i ett Commeniusprojekt tillsammans med skolor från Tyskland, Frankrike, Spanien, Italien och Rumänien. Projektets tema är Sagor och barnlitteratur i Europa och innebär bland annat att de deltagande skolornas elever skriver brev på engelska till varandra och berättar sagor från respektive land. Skolan omfattas av kommunens satsning på att stimulera läsandet vilket visar sig i att läsning är en viktig del i skolarbetet. Mål finns för elevernas läsutveck- 5

Kvisthamraskolan SKOLVERKET ling och skolans bibliotek fyller en viktig del i den pedagogiska verksamheten. Flera av lärarna utvärderar undervisningen med eleverna efter varje avslutat arbetsområde. Utvärdering av arbetsmetoder görs inom arbetslagen och gemensamt på skolans utvecklingsdagar. Skolan har flera elever som är i behov av särskilt stöd. På skolan finns en speciallärare som har större delen av sin tjänstgöring förlagd till årskurserna 1 3. Specialläraren träffar alla elever i årskurs 1 för att kartlägga stödbehovet. Specialläraren är också med på alla arbetslagsmöten. Stöd ges i matematik, svenska och engelska. Enligt specialläraren ges stöd i någon form till alla elever som behöver detta, dock inte i den utsträckning som behoven visar. Speciellt för årskurs 4-6 uppgavs att stödinsatserna inte var tillräckliga. Vid intervjuerna med lärarna och rektorn framkom att de ser behov av ytterligare en speciallärare. Samarbete med distriktets resursteam förekommer. Resursteamet ger handledning till lärarna men även direkt stöd i enskilda elevfall. För att bibehålla kontinuiteten mellan arbetslagen hålls överlämnandesamtal när eleverna går vidare från årskurs 3 till årskurs 4. Skolans lärare genomför utvecklingssamtal med elever och föräldrar minst en gång per termin. Vid utvecklingssamtalen diskuteras bland annat elevernas kunskapsutveckling utifrån de individuella utvecklingsplanerna. I elevernas reflektions-/kontaktböcker kan föräldrarna ta del av det arbete som gjorts under veckan. Sammanfattningsvis bedömer Skolverkets inspektörer att skolans arbete avseende pedagogisk verksamhet och undervisning är bra men kan förbättras. Ett utvecklingsområde utgör analys av stödinsatser för elever i behov av särskilt stöd, speciellt i årskurs 4-6. 5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Kommunerna har ett övergripande ansvar för förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen och skolan på lokal nivå. Kommunerna är också huvudmän för de flesta verksamheterna. Läroplanerna lägger tydliga ansvarsområden på rektor och personal för skolornas inre organisation och arbete. Sammantaget har dessa skyldighet att se till att rätten till utbildning och till att nå nationella mål tillgodoses. Frågor som behandlas vid inspektionen är exempelvis om verksamheten har en ledning enligt de nationella bestämmelserna, hur denna fungerar i praktiken och om det finns system för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen samt värna enskildas rättsäkerhet. Kvisthamraskolan har en rektor som enligt lärare och föräldrar är väl förtrogen med arbetet i skolan. Rektorn ansvarar för skolans pedagogiska ledning. På skolan finns två arbetslag som två gånger i månaden möts i pedagogiska träffar. Vid samtalen med rektorn framkom att det ibland är svårt att hålla ihop arbetslagen. Detta framkom också i samtalen med eleverna där det visade sig att samma tema inom temaarbetet återkommit i flera årskurser för några elever. Rektorn träffar distriktschefen och övriga rektorer inom distriktet två gånger i månaden. Mötena innehåller till stor del information från distriktschefen. Förvaltningschefen har under nuvarande rektorns tid ännu inte besökt skolan. Besök av nämndens politiker har skett vid två tillfällen under denna period. 6

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Norrtälje kommun Kvisthamraskolan Kvisthamraskolans arbete med kvalitetsredovisning har nyligen kommit igång. Arbetet påbörjades i december 2003 och skickades till kommunen i mitten av januari 2004. Den kvalitetsredovisning som föreligger innehåller målbeskrivningar, prioriterade mål samt åtgärder för att målen. Kvalitetsredovisningen bygger på de uppgifter som kommit fram i arbetet med skolans växtkraftsrapport. Kvalitetsredovisningen är inte känd av all personal. På skolan finns en arbetsgrupp som arbetar med uppföljning och utvärdering. Sammanfattningsvis bedömer Skolverkets inspektörer att skolans arbete avseende styrning, ledning och kvalitetsarbete är bra men kan förbättras. Rektorns förtrogenhet med det dagliga arbetet är mycket bra medan samordningen mellan arbetslagen bedöms som ett utvecklingsområde för skolan. 6. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning Lika tillgång till utbildning, oberoende av kön, geografisk hemvist samt sociala och ekonomiska förhållanden, är en grundprincip för det offentliga skolväsendet. Barnoch ungdomsutbildningen omfattar förskoleklassen, grundskolan, den obligatoriska särskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Det skall finnas lika möjligheter till utbildning för barn och ungdomar med olika funktionsnedsättningar och möjligheter till utbildning i särskilda utbildningsformer. Inom skolformerna skall det också finnas olika möjligheter för eleverna att individuellt göra val av ämnen, program, inriktningar och kurser. En skola kan, enligt skollagen, profilera sig för att tillgodose olika elevers behov eller öka elevernas motivation för lärande. Granskningen gäller om det finns tillgång till utbildning i den omfattning och med den valfrihet som anges i de statliga bestämmelserna. Även informationen om möjligheter till olika val av fördjupning, kurser, skolor och utbildningsvägar behandlas. Vid Kvisthamraskolan väljer eleverna språk i åk 6. Språkundervisningen sker på Roslagsskolan. Eleverna erbjuds modersmålsundervisning som för närvarande omfattar 6 elever som läser spanska. Det finns två elever på skolan som är berättigade till undervisning i svenska som andra språk. Skolan har dock inte erbjudit eleverna denna undervisning. Skolan har inte elevens val, men enligt rektorn erbjuds detta de elever som fortsätter årskurs 7 9 vid Roslagsskolan inom distriktet. Den garanterade undervisningstiden för eleverna avstäms genom samverkan mellan rektorerna inom distriktet. Detta sker genom diskussion, jämförelse och eventuell förändring av timplanerna. Samarbetet har påbörjats under vårterminen 2004. På Kvisthamraskolan finns en elev med fysiskt funktionshinder. Eleven har personlig assistent och bedöms ha likvärdig tillgång till utbildning jämfört med övriga elever. Sammanfattningsvis bedömer Skolverkets inspektörer att Kvisthamraskolan inte uppfyller författningarnas krav avseende elevens val och elevs rätt till undervisning i svenska som andra språk, vilket måste åtgärdas. Under inspektionens gång har skolan dock åtgärdat bristerna avseende elevernas rätt undervisning i svenska som andraspråk, vilket är mycket bra. Inspektörerna bedömer att elevernas tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning i övrigt är bra vid skolan. Det är mycket bra att distriktets rektorer påbörjat ett samarbete 7

Kvisthamraskolan SKOLVERKET för att avstämma timplanerna så att eleverna erhåller den garanterade undervisningstiden. 7. Resurser Huvudmannen och skolans ledning beslutar hur och med vilka resurser utbildningen skall genomföras för att de lärande skall nå de nationella målen för utbildningen. I skollagen finns dock bestämmelser om några viktiga förutsättningar för att säkra kvaliteten i utbildningen. Dessa avser främst krav på personalens kompetens, tillgång till ändamålsenliga lokaler, läromedel och annan utrustning som behövs för en tidsenlig utbildning. Även principerna för resursfördelningen aktualiseras vid inspektionen. På Kvisthamraskolan har nästan alla lärare utbildning avsedd för den undervisning de ska bedriva. Personalomsättningen är låg. Vid lärarintervjuerna framkom dock att det är svårt att täcka personalbortfall vid t.ex. sjukfrånvaro. Skolans lokaler är stora och ljusa med tillgång till grupprum. Skolan har gjort en IT-satsning och eleverna har tillgång till datorer. Ett välutrustat bibliotek finns. Läromedlen är tidsenliga. Personalen får kompetensutveckling utifrån de personliga kompetensutvecklingsplaner som tagits fram i och med arbetet med växtkraftsmålet. I kvalitetsredovisningen anges ekonomin som ett stort hot mot skolan. Sammanfattningsvis bedömer Skolverkets inspektörer att skolans tillgång till resurser är bra. Sammanfattande bedömning Inspektörerna bedömer att verksamheten i Kvisthamraskolan övergripande är av god kvalitet. Bra är till exempel elevernas trygghet, arbetet mot kränkande behandling enligt Rosen-metoden, skolans pedagogiska verksamhet i många avseenden och rektorns förtrogenhet. Det finns dock behov av förbättringsinsatser inom följande områden: - elevernas resultat i ämnet matematik, - elevinflytande, - dokumentation av elevernas måluppfyllelse i ämnen utöver engelska, svenska och matematik, - stödinsatser för elever i behov av särskilt stöd, speciellt i årskurs 4-6 samt - samordning mellan arbetslagen. 8

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Norrtälje kommun Kvisthamraskolan Det finns också sådana brister i verksamheten att författningarnas krav inte uppfylls. Bristerna inom nedan angivna områden skall snarast åtgärdas. - Elevens val erbjuds inte (2 kap. 19 grundskoleförordningen). - Elevs rätt till undervisning i svenska som andra språk (2 kap. 15 grundskoleförordningen). Under inspektionens gång har detta åtgärdats. Datum Ort 2004-09-28 Stockholm Åke Johansson Mats Peterson 9

Lommarskolan Utbildningsinspektion i Lommarskolan UTBILDNINGSINSPEKTIONENS SYFTE Skolverkets utbildningsinspektion skall bidra till kvalitetsförbättring genom att bedöma hur verksamheterna arbetar i riktning mot de nationella målen för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, barn- och ungdomsutbildning och vuxenutbildning. En väsentlig del i inspektionen är att granska kvalitetsarbetet och förmågan att utveckla den egna verksamheten. Inspektionens inriktning Inspektionsutredningen har inriktats mot sju områden. De är särskilt väsentliga för att säkra att alla barn, elever och vuxenstuderande får den omsorg och utbildning som de har rätt till enligt nationella bestämmelser. De sju områdena, som granskats utifrån flera olika aspekter och frågeställningar, är: Resultaten: 1. Normer och värden 2. Kunskaper Verksamheten: 3. Arbetsmiljö och delaktighet 4. Pedagogisk verksamhet och undervisning 5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Förutsättningarna: 6. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning 7. Resurser I denna rapport behandlas i första hand förhållanden som avviker positivt eller negativt från vad som förväntas i fråga om utbildningskvaliteten enligt de nationella bestämmelserna. Några aspekter behandlas dock i alla aktuella verksamheter, nämligen kvalitetsarbetet, rektorsfunktionen, personalens kompetens, läromedel och utrustning, likvärdiga möjligheter vid funktionsnedsättning, stödinsatser, arbetet med övergripande hälsomål i läroplanerna, bedömning av lärandet och betygssättningen. En helhetsbedömning och motiveringar till bedömningarna görs inom varje granskningsområde. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån läroplaner och författningar i övrigt. Inspektörernas sakkunskap och erfarenheter av jämförbara verksamheter är också betydelsefulla. Analyserna av den insamlade informationen syftar till att klargöra om de lokala lösningarna och systemen fungerar väl. Rapporten avslutas med en sammanfattande bedömning som utgör underlag för Skolverkets beslut angående förbättrings- och kritikområden. 1

Lommarskolan SKOLVERKET Beskrivning av skolan/rektorsområdet Lommarskolan Antal barn/elever/studerande Grundskola 244 Förskoleklass 10 Utbildningen vid Lommarskolan omfattar förskoleklass, grundskola med årskurserna 1-9, särskola, samverkansklass och resursklass. Samtliga verksamheter har inspekterats. Inspektionen av särskolan redovisas i en separat särskolerapport och inspektionen av samverkansklassen och resursklassen i en rapport om resursenheten. I anslutning till skolan finns två fritidshem för barn i åldern 6-12 år. Dessa har inte inspekterats. Lommarskolan hör till distrikt Norrtälje 1. Skolans elever och pedagogiska personal arbetar i tre arbetsenheter med olika inriktningar: IT-enheten (IT), Estetiska enheten (ES) och enheten Motion och Hälsa (MH). Undervisningen sker till stora delar i åldersintegrerade grupper och klasser. Enligt kommunens egen statistik för år 2003 finns i Lommarskola 40,2 årsarbetare och i förskoleklassen 2,0. Inför årskurs 7 kommer ca hälften av eleverna från andra skolor i distriktet, främst från Vigelsjö och Frötuna skolor. Skolan deltar i försöksverksamheten Utan timplan i grundskolan. Genomförandet av inspektionen i Lommarskolan Skolverket sände den 17 november 2003 skriftlig information till kommunen om att verksamheten skulle inspekteras och om inspektionens syfte och genomförande. Inspektörsteamet med ansvar för Lommarskolan har bestått av undervisningsråden Elisabeth Ritchey och Mariette Dennholt. Besök i Lomarskolan inleddes den 4 maj 2004 och avslutades den 6 maj 2004. Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Skolverket följer därefter upp eventuella krav på åtgärder som riktas till huvudmannen och vilka effekter i övrigt som utbildningsinspektionen leder till. Tidpunkter för uppföljningen framgår av Skolverkets beslut. Underlag Underlaget till denna rapport består av dels dokument från kommunen och Lommarskolan, dels den information som samlats in vid observationer, intervjuer och samtal under besöket. Rapporten grundar sig också på annan information om kommunen och skolan som finns i Skolverkets nationella uppföljningssystem eller finns publicerat på annat sätt. I Lommarskolan genomfördes formella intervjuer med elever, elevråd, föräldrar, personal samt rektor. Dessutom genomfördes intervjuer med distriktets resursteam bestående av skolpsykolog, kurator, skolsköterska samt speciallärare/talpedagog. Lektioner i ett flertal ämnen och klasser besöktes. Under besö- 2

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Norrtälje kommun Lommarskolan ket fördes också samtal med annan personal och elever än de formellt intervjuade. Nämns inte förskoleklassen specifikt i rapporten gäller beskrivna förhållanden även denna verksamhet. 1. Normer och värden Bedömning Enligt skollagen skall utbildningen för barn och ungdom främja deras utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. I läroplanerna framhålls att barnen och eleverna skall utveckla förståelse och respekt för alla människors lika värde. Skolan skall sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet. Eleverna skall också utveckla sin förmåga att göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden. Eleverna skall kunna ta ett allt större ansvar för det egna arbetet och för miljön. Inom detta granskningsområde behandlas resultaten av arbetet för att främja vårt samhälles demokratiska värderingar och för att utveckla normer och värden enligt läroplanernas mål. Lommarskolan hade enligt rektor tidigare ett dåligt rykte som orolig och stökig med dåliga kunskapsresultat men har förändrats till det bättre under det senaste läsåret. Detta bekräftas enligt rektorn av en elevenkät för årskurserna 6 9 som genomfördes i november 2003. Eleverna från två av enheterna uppger till Skolverkets inspektörer att de trivs i skolan och känner sig trygga. Eleverna i de allra yngsta klasserna är genomgående positiva till skolan. Samtidigt berättar flertalet elever i årskurserna 4-9 att det nästan dagligen förekommer mobbning och kränkande behandling - framför allt mellan eleverna i särskolan, samverkansklassen, resursklassen och grundskolans elever - utan att de vuxna agerar särskilt kraftfullt. I vissa delar av skolan finns mycket klotter och eleverna från en av enheterna uppger att de inte trivs och ibland känner sig otrygga. Inspektörernas observationer bekräftar att det i framför allt en arbetsenhet finns elever som driver omkring i skolans korridorer utan att gå in på lektion, provocerar jämnåriga och vuxna samt använder ett mycket grovt och kränkande språkbruk. Denna bild bekräftades även av flera lärare och andra vuxna i skolan samt av rektor. Majoriteten av föräldrarna uppgav att skolan fungerar bra för de flesta elever och att de som föräldrar i stort sett är nöjda med hur skolan fungerar för deras barn. De känner dock till att det finns elever som inte trivs och som enligt dem inte fullt ut klarar av att ta ansvar för det självständiga arbetssättet. Eleverna utrycker genomgående att det är viktigt att kunna påverka såväl hur det fungerar och ser ut i skolan som vad och hur man lär sig. Genom elevråd och klassråd kan eleverna påverka skolgemensamma frågor och har t.ex. fått vara med och bestämma om vilka stolar man skulle köpa in till cafeterian. Elevrådet uppfattas dock av eleverna som ett inte särskilt viktigt påverkansorgan. De flesta inflytandefrågor diskuteras i stället inom respektive arbetsenhet på klassrådstiden. Eleverna ger exempel på frågor där de haft ett visst inflytande, liksom på frågor där de inte fått vara delaktiga i beslut. 3

Lommarskolan SKOLVERKET Majoriteten av eleverna anser att de har mycket stora möjligheter till inflytande och ansvar över sitt eget lärande. Detta beskrivs vidare under avsnittet Arbetsmiljö och delaktighet. Sammanfattningsvis bedömer inspektionen resultatet avseende normer och värden som inte acceptabelt i vissa avseenden, som acceptabelt och som bra i andra avseenden. Det är inte acceptabelt att elever går omkring i korridorer under lektionstid, inte heller att det förekommer kränkningar, grovt språkbruk och klotter. Detta skall åtgärdas. Elevernas möjligheter till inflytande via klassråd och elevråd är acceptabelt men elevernas upplevelse av elevrådets betydelse bör analyseras. Elevernas möjligheter till inflytande och ansvar över sitt eget lärande bedöms till stora delar som bra. 2. Kunskaper Utbildningen skall ge kunskaper i vid mening, såväl fakta och förståelse som färdigheter och förmåga att exempelvis utvärdera sitt eget lärande och att arbeta självständigt. Skolan skall sträva efter att varje elev tillägnar sig kunskaper inom utbildningens ämnesområden och kurser men även utvecklar en tillit till sin egen förmåga och en nyfikenhet och lust att lära. Målen för lärandet anges närmare i de nationella läroplanerna och i kursplanerna. Inom detta område granskas resultaten av det pedagogiska arbetet. Liksom andra skolor i kommunen använder Lommarskolan det s.k. läsutvecklingsschemat LUS för att bedöma och följa barnens läsutveckling. Enligt kommunens egen statistik har 72.7 procent av eleverna i årskurs 3 och 74.2 procent av eleverna i årskurs 7 uppnått kravnivån. Det finns emellertid stora skillnader mellan pojkarnas och flickornas resultat, särskilt i årskurs 3 där 57.1 procent av pojkarna och 100 procent av flickorna uppnått kravnivån. Resultaten av de nationella proven 2003 för årskurs 5 visar att i svenska har 80 procent av pojkarna och 88 procent av flickorna nått målen. I matematik har 50 procent av pojkarna och 100 procent av flickorna nått målen och i engelska är motsvarande siffra för pojkarna 80 procent respektive för flickorna 75 procent. Av intervjuerna med lärare och rektor framgår att resultatet inte har diskuterats eller analyserats närmare. Man har inte heller vidtagit några specifika åtgärder inriktade mot t.ex. pojkarnas kunskaper i matematik. Däremot har man gjort en allmän satsning på läskunskap och läsgrupper för att på så sätt öka elevernas läsförmåga. Rektor uppger att resultatet överlag förbättrats i alla ämnen i och med satsningen på läsningen. Samtliga elevers läskunskaper har testats av en speciallärare och de elever som befanns vara i behov av läs- och skrivstöd har också fått det. Av SCB:s betygsstatistik för elevernas slutbetyg i årskurs 9 för år 2003 framgår att 91 procent av eleverna var godkända i svenska och 88 procent i engelska och matematik. 82.1 procent var behöriga till gymnasieskolans nationella pro- 4

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Norrtälje kommun Lommarskolan gram. SALSA 1 visar att det faktiska betygsresultatet är 70 procent medan det modellberäknade resultatet är 74 procent. Enligt rektor har resultatet markant förbättrats sedan år 2002 då Lommarskolan hade ett medelvärde som låg bland de lägsta i kommunen. För resultaten i övriga ämnen saknas en övergripande sammanställning. Enligt lärarna har de dock en mycket god kännedom om elevernas kunskapsutveckling genom elevernas planeringsböcker eller arbetskort. Detta bekräftas även av eleverna. Föräldrarna till de yngre barnen är mycket nöjda med barnens kunskapsutveckling och den information de får i samband med utvecklingssamtalen. Föräldrarna till de äldre barnen uppger att det finns påtagliga skillnader i barnens kunskapsutveckling beroende på vilken enhet de tillhör. Även den information de får i utvecklingssamtalen varierar beroende på enhet och lärare. Elevernas kunskaper om målen varierar mellan olika åldrar och arbetsenheter. De yngsta eleverna samt äldre elever från två av enheterna uppger att de får mycket bra information om vilka mål som ska uppnås inom olika arbetsområden, medan i en tredje enhet är informationen mer otydlig och formulerad som en lista på uppgifter som ska utföras. Föräldrarna till de yngre barnen får tydlig information om målen på utvecklingssamtalen. Föräldrarna till de äldre barnen uppger att informationen varierar mellan olika lärare och arbetsenheter. Enligt inspektörernas observationer pågår bland flertalet elever ett stimulerande arbete med stor lust att lära, vilket också bekräftas av elever och lärare. I en av arbetsenheterna uppvisar dock påfallande många elever brist på stimulans och engagemang. Samtliga elever som inspektörerna talade med påtalade de stora skillnaderna mellan enheterna, vilket delvis även bekräftas av personal och rektor. Sammanfattningsvis bedöms resultatet avseende elevernas kunskaper som acceptabelt men med angelägna förbättringsområden. Det är bra att resultatet har förbättrats under det senaste året. Ett mycket angeläget förbättringsområde utgör brister i elevernas lust att lära i en av enheterna. Ett annat förbättringsområde är att undersöka de skillnader mellan olika enheter som föräldrarna upplever beträffande barnens kunskapsutveckling och den information de får på utvecklingssamtalen. Övriga förbättringsområden är att ta fram en samlad bild över elevernas resultat i andra ämnen än svenska, engelska och matematik samt att analysera skillnaderna mellan pojkars och flickors resultat. 1 För att få en mer nyanserad bild av skolors betygsresultat än enbart genom att tillhandahålla de faktiska betygsresultaten som skolor uppnår, har Skolverket utvecklat Skolverkets Arbetsverktyg för Lokala SambandsAnalyser - Salsa. Verktyget jämför i en statistisk modell kommuners och skolors faktiska betygsresultat avseende "andel elever som uppnått målen" respektive "genomsnittligt meritvärde" med ett modellberäknat värde. I denna beräkning tas hänsyn till bakgrundsfaktorer som föräldrars utbildningsnivå, andel elever med utländsk bakgrund och fördelning pojkar/flickor i kommuner och skolor. 5

Lommarskolan SKOLVERKET 3. Arbetsmiljö och delaktighet Enligt skollagen skall verksamheten i skolan vara utformad i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar där skall främja aktning för varje människas egenvärde, respekt för vår gemensamma miljö samt jämställdhet mellan könen. Särskilt skall den som verkar inom skolan aktivt motverka alla former av kränkande behandling. All personal skall samverka med elever och föräldrar i arbetet för att forma en god miljö fysiskt och psykosocialt - för utveckling och lärande. Granskningen gäller hur man i verksamheten arbetar för en god miljö och för att förebygga kränkningar och ge möjlighet till delaktighet och samverkan. I Lommarskolan förekommer såväl kränkningar som mobbning. Detta har beskrivits under avsnittet Normer och värden. Eleverna uppgav att de vuxna inte alltid reagerar över kränkningar och grovt språkbruk. Föräldrarna uppgav att de känner till att mobbning och kränkningar förekommer och gav exempel såväl på situationer där skolan gjort en bra insats och kommit tillrätta med problemen som på pågående mobbningssituationer där skolan inte agerat i enlighet med sitt handlingsprogram och inte heller kommit tillrätta med mobbningen. Enligt vad som kommit till inspektörernas kännedom förs inte regelbundet diskussioner om värdegrundsfrågor i flertalet klasser. Ibland förekommer killoch tjejsnack i några grupper och i någon klass förekom gruppövningar om relationer och kamratskap. Undantaget är klasserna med de allra yngsta eleverna, förskoleklassbarn årskurs 3, där man enligt personal, elever och föräldrar nästan dagligen pratar om värdegrundsfrågor på ett eller annat sätt. Där finns också ett utbyggt system med t.ex. fadderverksamhet, vilket innebär att äldre elever tar hand om de yngre, och Mombusvänner 2, där eleverna hjälps åt att bevaka att ingen känner sig utanför. I ledningsdeklarationen lyfts värdegrunden upp som skolans främsta mål och i dokumentet En skola i framtiden redovisas skolans gemensamma värdegrunder och normer samt plan mot kränkande behandling. Kränkningar mellan vuxna och elever behandlas dock inte. Elever och flertalet föräldrar känner till att det finns ett handlingsprogram, även om de inte har tagit del av det. Det finns ett elevråd, bestående av två elever från varje arbetsenhet. En från varje enhet är elevskyddsombud och en innehar någon av funktionerna ordförande, sekreterare eller vice ordförande. Elevrådet träffas ca en gång i månaden efter kallelse från rektor som också sitter med på samtliga elevrådsmöten. Rektor skriver dagordningen. Eleverna uppger att de har frihet att själv ta upp frågor men att det sällan blir fallet. Elevernas möjligheter till inflytande över sitt eget lärande bedöms genomgående som stort och i vissa grupper som mycket stort. Samtliga elever har egna planeringsböcker, arbetskort eller motsvarande där målen eller arbetsuppgifter- 2 Mombus syftar till man skall bry sig om och respektera varandra, vara en god kamrat samt vara rädd om sina kamrater. 6

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Norrtälje kommun Lommarskolan na finns nedskrivna. Utifrån planeringarna får eleverna sedan välja vad de vill arbeta med under speciella arbetspass. Även under perioder med temaarbete får eleverna i hög grad påverka såväl arbetsformerna som innehållet i temat. I vissa grupper har lärarna det största ansvaret för innehållet i planeringarna, medan i andra grupper har eleverna stora möjligheter att påverka även innehållet. Föräldrarna får information från skolan via skolans hemsida, föräldramöten, telefonkontakter mellan skola och hem samt utvecklingssamtal varje termin. Inför årskurs 7 inbjuds föräldrarna till ett informationsmöte där man bl.a. informerar om de olika arbetsenheternas inriktningar och arbetssätt. I vissa enheter får föräldrarna information via barnens planeringsböcker, med utvärdering och mentorns kommentarer. I en arbetsenhet skickas skriftlig information om barnens kunskapsutveckling hem till föräldrarna tre till fyra gånger per termin. Samverkan sker även via skolans enhetsråd med representanter från föräldrar, personal och elever. Flertalet av de föräldrar som Skolverkets inspektörer intervjuade uppfattar att de får bra och tydlig information från skolan. Några föräldrar uppgav dock att det i en arbetsenhet sällan förekommer föräldramöten för de äldre eleverna och att informationen brister om vad som händer i skolan. Enligt rektorn och en del av personalen är det ett bekymmer att vissa föräldrar inte kommer på föräldramötena. Sammanfattningsvis bedöms arbetsmiljö och delaktighet som inte acceptabelt i ett avseende och som acceptabelt och bra i andra avseenden. Inspektörerna uppfattar att de åtgärder som vidtas för att komma tillrätta med pågående mobbning och kränkande behandling inte är tillräckliga och att det saknas en samstämmighet och systematik i det förebyggande värdegrundsarbetet. Skolan behöver analysera det pågående värdegrundsarbetet samt ta fram en handlingsplan för hur man systematiskt och tillsammans på skolan ska kunna komma tillrätta med de problem som finns. Detta är inte acceptabelt och skall åtgärdas. Handlingsprogrammet mot kränkande behandling bör även innefatta kränkningar mellan vuxna och elever. Inspektörerna bedömer informationen till föräldrarna som acceptabel. Föräldrarna har dock lämnat olika uppfattningar angående avsaknad av föräldramöten och information om vad som händer i skolan. Detta bör undersökas. Elevernas möjligheter till inflytande över sitt eget lärande bedöms som bra. 4. Pedagogisk verksamhet och undervisning Arbetet för att nå de nationella målen för utveckling och lärande skall främst utformas av eleverna och personalen. Skolan skall samverka med hemmen. Läroplanerna, andra statliga förordningar och kursplanerna ger riktlinjer för arbetet. Det finns bestämmelser om timplaner och ämnes- och kursstruktur, riktlinjer för stödinsatser, för betygssättning och utvecklingssamtal, för utbildning på arbetsplatser, en garanterad undervisningstid etc. Målen i kursplanerna ger dessutom vägledning för arbetssätten genom att beskriva vilka kunskaper, färdigheter och övrig utveckling barnen och ungdomarna skall nå. Granskningen riktas mot hur man arbetar för att nå målen och hur man anpassar arbetet till olika behov. 7

Lommarskolan SKOLVERKET Ett gemensamt mål för Lommarskolan är en väl fungerande individanpassad undervisning utifrån tematiska studier. Varje arbetsenhet har sin egen verksamhetsidé och det finns stora skillnader mellan de olika arbetsenheterna. Projektet Utan timplan i grundskolan innebär ett stort mått av friutrymme på så sätt att en stor del av undervisningen sker dels under passen eget arbete eller motsvarande, då eleverna själva väljer vad de vill arbeta med utifrån en i förväg uppgjord planering, dels under temaperioderna. Samtliga lärare poängterar att de främst fungerar som handledare, och att eleverna uppmuntras att arbeta självständigt. Alla elever har sin egen mentor som följer elevens totala utveckling. Alla elever börjar klockan 8.00 och slutar klockan 14.15. Enligt rektorn får alla elever sin garanterade undervisningstid. IT-enhetens (IT) verksamhetsidé är att arbeta med barns och elevers utveckling och lärande genom att eleverna lär sig att planera sitt eget arbete. En planeringsperiod i årskurserna 4-6 kan vara en timme, en dag eller en vecka och stort fokus ligger på att få eleverna att ta ansvar för sina studier. I årskurserna 7-9 inleds veckan med en gemensam samling och eleverna får sedan arbeta utifrån ett s.k. arbetskort som gäller för två till tre veckor. Där framgår vilka uppgifter eleverna ska arbeta med i svenska, engelska, matematik, SO och NO. Enligt enhetens egen elevenkät tycker vissa elever det är rörigt. Detta bekräftas av den bild inspektörerna fick. Enligt elever och till viss del föräldrar och lärare är det många som inte klarar av det självständiga arbetssättet. Några elever uppger att de ibland inte kan få arbetsro i skolan utan i stället tar hem arbetet och fullföljer det hemma. Estetsiska (ES) enhetens verksamhetsidé är att arbeta med barns och elevers utveckling och lärande genom att stärka deras självförtroende. Detta görs framför allt man genom att arbeta mycket med de estetiska ämnena musik, drama och bild. Under ett läsår har man flera större teman och varje tema varar mellan 6-10 veckor, uppdelade i treveckorsperioder. Lärarna planerar arbetet som skall göras under varje period och stämmer av detta mot kursplanemålen. Planeringen kan se olika ut för varje elev, en del arbeten sker enskilt, andra i grupp. I ämnena svenska, engelska och matematik är eleverna indelade i olika grupper utifrån förmåga och intresse. Elevgrupperna är ofta ålders- och könsintegrerade. Enligt eleverna varierar arbetssättet. I början av veckan förekommer mer genomgångar medan eget arbete dominerar i slutet av veckan. Motions- och hälsaenhetens (MH) verksamhetsidé är att arbeta med barns och elevers utveckling och lärande genom rörelse, motion och lek. Varje elev har två idrottslektioner i veckan. I årskurserna 7-9 har man utökad idrottstid för två grupper och under arbetspasset profil arbetar man med matkunskap, friluftsliv, massage och avslappning. Varje år arbetar man med fyra teman som är uppdelade i grund- och fördjupningskurser. I fördjupningsdelen ges stort utrymme för elevernas egen planering. Enligt förra årets utvärdering ville flertalet elever ha mindre tid för eget arbete och mer av tema- och projektarbeten. Samtliga tillfrågade elever uppgav att de trivs bättre nu när det förekommer mer temaarbete. I språkvalet undervisas eleverna i årskurs 7-9 i åldersblandade grupper. Undervisningen i spanska är enligt eleverna undermålig och de flesta elever hoppar av undervisningen och väljer svenska eller engelska i stället. 8

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Norrtälje kommun Lommarskolan Eleverna i förskoleklassen och i årskurserna 1-3 finns fördelade på två arbetsenheter. De arbetar montessoriinriktat med hög grad av individanpassning och självständigt arbete varvat med gemensamma samlingar. En förmiddag i veckan har de naturskola utomhus. Elevernas kunskapsutveckling dokumenteras i form av planeringsböcker eller arbetskort. Läsutvecklingen dokumenteras med hjälp av läsutvecklingsschemat LUS, kunskaperna i matematik med hjälp av diagnoser och förtest och i flertalet ämnen förekommer prov och inlämningsuppgifter. I förskoleklassen samlar barnen sina arbeten i s.k. samlingspärmar. I Lommarskolan finns tydliga mål och väl genomarbetade kursplaner för förskoleklassen och årskurserna 1-3. Dessa elever uppger också att de väl känner till målen. För övriga årskurser saknas lokalt bearbetade kursplaner. Eleverna i årskurs 7-9 i två av arbetsenheterna uppger att de får mycket bra information om vilka mål de ska uppnå inför varje temaperiod. I t.ex. temat Antiken får eleverna veta att kunskapsmålet är att känna till den antika gudavärlden och reflektera över dess betydelse för oss. Ett metodmål är att använda och reflektera kring sin inlärningsstil och ett socialt mål är att kunna uppföra sig i grupp. Detta uppfattar inspektörerna som mycket tydligt och bra. Betygssättande lärare deltar i centrala ämneskonferenser som syftar till att göra bedömningarna likvärdiga i hela kommunen. De uppger dock att de inför betygssättningen sällan samråder med varandra mellan arbetsenheterna. Eleverna utvärderar sitt arbete på olika sätt, t.ex. genom att de efter varje arbetsperiod skriver in i sina planeringsböcker eller arbetskort hur de tycker arbetet har varit. I vissa grupper tränas eleverna att tydligt formulera vad de har lärt sig i förhållande till de angivna målen. Viss utvärdering sker muntligt i grupp, på mentorstiden. Planeringsböcker, arbetskort eller motsvarande skickas hem till föräldrar för information och påskrift. Rektor har tagit fram ett dokument som beskriver hur man går tillväga för att identifiera elever i behov av särskilt stöd. Detta innefattar t.ex. att tid avsätts på arbetsenhetsträffarna för diskussion av elevvårdsfrågor, att eleverna får genomgå olika specialpedagogiska test och vid behov även psykologbedömning. Ansvaret för elevvårdsarbetet ligger inom respektive arbetsenhet. Stödet organiseras vanligtvis i olika grupper, t.ex. läsgrupper, stödundervisning med specialpedagog eller undervisning i mindre grupp delar av dagen. Lärarna uppger att det i årskurserna 4-6 finns elever som är i mycket stort behov av framför allt socialt och emotionellt stöd och som inte får detta fullt ut. De elever som inspektörerna talade med uppgav att de tror att alla elever som behöver stöd får det. Åtgärdsprogram finns för de elever som är i behov av stöd. De innehåller en beskrivning av den aktuella situationen med nuläge, elevens starka sidor och svårigheter samt mål och åtgärder. Åtgärderna delas upp i elevens ansvar respektive skolans och hemmets ansvar. Åtgärdsprogrammen är enligt inspektörerna mycket välstrukturerade. Utvecklingssamtal hålls en gång per termin. Föräldrarna uppger genomgående att de är nöjda med utvecklingssamtalen och att de får bra information om elevernas kunskapsutveckling. 9

Lommarskolan SKOLVERKET Samverkan med arbetslivet sker i först hand genom olika utflykter och studiebesök. Enligt rektorn har eleverna möjlighet att gå ut på PRAO (praktiskt arbetslivsorientering) en vecka i årskurs 7-9 om de själva tar initiativ och arrangerar det. Några av de elever från årskurs 9 som inspektörerna samtalade med kände inte till att de har denna möjlighet. Inspektörerna anser att eleverna bör informeras om detta. Sammanfattningsvis bedöms den pedagogiska verksamheten och undervisningen som delvis bra och delvis acceptabel. Den pedagogiska verksamheten och undervisningen i förskoleklasserna och årskurserna 1-3 är mycket bra. Målen är tydliga och kursplanerna väl genomarbetade. Likaså bedöms dokumentationen samt utvärderingen av elevernas kunskapsutveckling som till stora delar bra för samtliga elever. Det vore dock en styrka om olikheterna i dokumenteringen och utvärderingen diskuterades och analyserades av lärarna. Ett angeläget förbättringsområde är att analysera utsagorna om att vissa elever dels inte klarar av det självständiga arbetssättet, dels saknar arbetsro i skolan och hellre går hem och arbetar. Ett annat angeläget förbättringsområde är att analysera avhoppen i spanska. Övriga förbättringsområden är att ta fram lokalt bearbetade kursplaner, att analysera elevers behov av emotionellt och socialt stöd i årskurserna 4-6 samt för rektor att skapa förutsättningar för samråd mellan lärare i olika arbetsenheter inför betygssättning och bedömningar av elevernas kunskapsutveckling. 5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Kommunerna har ett övergripande ansvar för förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen och skolan på lokal nivå. Kommunerna är också huvudmän för de flesta verksamheterna. Läroplanerna lägger tydliga ansvarsområden på rektor och personal för skolornas inre organisation och arbete. Sammantaget har dessa skyldighet att se till att rätten till utbildning och till att nå nationella mål tillgodoses. Frågor som behandlas vid inspektionen är exempelvis om verksamheten har en ledning enligt de nationella bestämmelserna, hur denna fungerar i praktiken och om det finns system för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen samt värna enskildas rättsäkerhet. Rektorn för Lommarskolan är sedan den 1 mars 2004 även rektor för Vigelsjö skola och ansvarar totalt för ca 65 anställda, varav ca 40 finns på Lommarskolan. En kanslist är för närvarande anställd på 20 timmar i veckan. I Lommarskolan finns för varje arbetsenhet en arbetsenhetsledare som tillsammans med rektorn bildar skolans ledningsgrupp. Inom varje arbetsenhet finns ett arbetsenhetsråd och varje arbetsenhet har eget ansvar enligt särskild delegationsordning. En samverksansgrupp, gemensam med Vigelsjö skola, träffas en gång i månaden. En skola i framtiden - ett för skolan gemensamt framtaget styrdokument - ligger till grund för arbetsenheternas arbetsplaner och varje arbetsenhet gör sina egna arbetsplaner som diskuteras på arbetsplatsträffarna. För varje arbetsenhet finns enligt kvalitetsredovisningen långsiktiga respektive kortsiktiga mål. Exempel på långsiktiga mål är att alla elever ska vara godkända i svenska, engelska och matematik när de lämnar Lommarskolan. Utifrån det gemensamma styrdo- 10

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Norrtälje kommun Lommarskolan kumentet utvärderar varje arbetsenhet det pedagogiska arbetet vid vårterminens slut, och i mitten av varje hösttermin ger rektor feedback på utvärderingarna. Rektor håller medarbetarsamtal med varje anställd på skolan. Rektor har sällan direktkontakt med förvaltningschefen. I distriktsgruppen förs enligt honom ibland bra diskussioner, ibland är det mest information som ges. Enligt lärarna är rektor förtrogen med verksamheten genom att de, och framför allt arbetsenhetsledarna, regelbundet rapporterar till honom. Det är sällan som rektor genomför lektionsbesök, vilket bekräftas av eleverna. Lärarna känner dock tilltro till rektorns kännedom om och förtrogenhet med verksamheten. Föräldrarna uppger att även de känner tilltro till rektorns kännedom om och förmåga att leda verksamheten. Rektorn uppger att han utövar sitt pedagogiska ledarskap framför allt genom de tre arbetsenhetsledarna som han träffar ca en gång i veckan och i denna grupp initieras ofta den pedagogiska utvecklingen. Enligt lärarna saknar de ett pedagogiskt ledarskap i rektorn och uppfattar att de själva ansvarar för den pedagogiska verksamheten. Ibland deltar rektorn i arbetsenhetsmötena, men ansvaret för att utveckla verksamheten ligger, enligt såväl rektorn som lärarna, på arbetsenhetsledarna. Vissa värdegrundsdiskussioner har dock initierats av rektorn. Ca en gång i månaden hålls arbetsplatsträffar, då rektor informerar sin personal. Ibland förs då pedagogiska diskussioner i smågrupper, oftast inom respektive arbetsenhet. Det förekommer enligt lärarna mycket lite samverkan mellan de tre arbetsenheterna. En gemensam plattform saknas och det förs sällan pedagogiska diskussioner mellan lärare i olika enheter, t.ex. så finns inga enhetsövergripande ämneskonferenser eller betygsdiskussioner. Flertalet lärare gav uttryck för en önskan om att kunna föra gemensamma diskussioner. Spontant samarbete förekommer mellan enstaka lärare i olika arbetsenheter. För att komma tillrätta med den problematik som varit har en omorganisation av arbetslagen initierats. Kvalitetsredovisningen har tagits fram mot bakgrund av personalens deltagande i EU-projektet Växtkraft Mål 3. Den innehåller resultat, analys och åtgärder och är känd bland personalen även om de uppger att de inte varit delaktiga i att ta fram den. Den är inte känd av föräldrar och elever. Uppdraget om kvalitetsredovisningen fick skolorna så sent som i november 2003, vilket enligt rektorn är anledningen till att den inte har förankrats. Rektor har inte fått någon återkoppling på resultaten från förvaltningen. Sammanfattningsvis bedömer inspektionen styrningen och ledningen som acceptabel. Utvärdering av verksamheten bedöms som bra. Ett angeläget förbättringsområde är den pedagogiska ledningen av verksamheten. Idag finns enligt inspektörernas bedömning stora kvalitativa skillnader mellan de olika enheterna samtidigt som det saknas forum för gemensamma diskussioner. Hur den pedagogiska verksamheten utformas inom respektive enhet är idag beroende på lärarnas kompetens och intressen inom respektive enhet. Detta behöver åtgärdas. 11

Lommarskolan SKOLVERKET Skolans arbete med kvalitetsredovisning har just påbörjats och behöver utvecklas och förankras bland elever, personal och föräldrar. 6. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning Lika tillgång till utbildning, oberoende av kön, geografisk hemvist samt sociala och ekonomiska förhållanden, är en grundprincip för det offentliga skolväsendet. Barnoch ungdomsutbildningen omfattar förskoleklassen, grundskolan, den obligatoriska särskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Det skall finnas lika möjligheter till utbildning för barn och ungdomar med olika funktionsnedsättningar och möjligheter till utbildning i särskilda utbildningsformer. Inom skolformerna skall det också finnas olika möjligheter för eleverna att individuellt göra val av ämnen, program, inriktningar och kurser. En skola kan, enligt skollagen, profilera sig för att tillgodose olika elevers behov eller öka elevernas motivation för lärande. Granskningen gäller om det finns tillgång till utbildning i den omfattning och med den valfrihet som anges i de statliga bestämmelserna. Även informationen om möjligheter till olika val av fördjupning, kurser, skolor och utbildningsvägar behandlas. Lommarskolan tar emot elever från Vigelsjö och Frötuna skolor för undervisning i språkval och från Vigelsjö även i slöjd och hem- och konsumentkunskap. I språkval får eleverna välja mellan spanska, tyska och franska. I undantagsfall kan vissa elever enligt rektorn i stället få välja svenska eller engelska. De elever som har behov av undervisning i svenska som andraspråk erbjuds sådan undervisning enligt rektorn. Specialpedagogen ansvarar för denna. Vissa elever får undervisning i modersmål. Enligt rektor erbjuds undervisning i modersmål om det finns fler än fem elever på skolan som talar samma språk. Enstaka elever med annat modersmål erbjuds ingen undervisning. Handledning på elevernas modersmål erbjuds inte. Det går inte ut någon särskild information till föräldrar om rätten till undervisning i modersmål eller svenska som andraspråk, men enligt rektorn har lärarna och han själv kunskap om vilka elever som är i behov av sådan undervisning och erbjuder då detta. Föräldrarna uppger att de visserligen inte fått någon särskild information om rätten till undervisning i modersmål och svenska som andraspråk men att de ändå känner sig trygga med att lärarna vet och bevakar vad barnen behöver. Elevens val erbjuds som fördjupning inom respektive enhet. I ES-enheten kan t.ex. eleverna fördjupa sig i drama, bild eller musik. Eleverna är överlag nöjda med hur elevens val är arrangerat. Vid inspektionsbesöket framkom att i en arbetsenhet hade eleverna i årskurs 7-9 blivit tillsagda av sina lärare att inte komma till skolan förrän ca klockan 12.00. Anledningen var enligt vissa lärare och elever att ett par lärare var sjuka och att skolan inte har råd att ta in vikarier. Detta kan inte anses vara förenligt med skollagens bestämmelser om rätten till utbildning. I skolan finns enligt rektorn en funktionshindrad elev som bedöms ha likvärdig tillgång till utbildning jämfört med övriga elever. Sammanfattningsvis bedömer inspektionen att tillgång till pedagogisk verksamhet och undervisning är acceptabel. 12

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Norrtälje kommun Lommarskolan Ett mycket angeläget förbättringsområde är att se över rutinerna så att alla elevers rätt till utbildning kan garanteras, även när ordinarie lärare är sjuka. Ett annat förbättringsområde är att undervisning och studiehandledning i modersmål ska erbjudas om det finns fler än fem elever i kommunen som talar språket. Det åligger därför rektor att undersöka om det finns fler elever i kommunen som talar de språk som finns på Lommarskolan. Dessutom behöver informationen till föräldrarna om rätten till undervisning i modersmål och svenska som andraspråk förtydligas. 7. Resurser Huvudmannen och skolans ledning beslutar hur och med vilka resurser utbildningen skall genomföras för att de lärande skall nå de nationella målen för utbildningen. I skollagen finns dock bestämmelser om några viktiga förutsättningar för att säkra kvaliteten i utbildningen. Dessa avser främst krav på personalens kompetens, tillgång till ändamålsenliga lokaler, läromedel och annan utrustning som behövs för en tidsenlig utbildning. Även principerna för resursfördelningen aktualiseras vid inspektionen. Andelen personal med utbildning för den undervisning som bedrivs är enligt skolans egen statistik 90 procent. Enligt rektor har rörligheten i personalstyrkan under de senaste åren varit stor beroende på att flera lärare varit föräldralediga och långtidssjukskrivna och då ersatts av lärare som saknat utbildning för den undervisning som de i huvudsak bedrivit. Personalsituationen är nu enligt rektorn mer stabil. Föräldrarna uppfattar att det finns stora skillnader mellan lärarna beträffande erfarenhet och kompetens. Liksom på övriga skolor i kommunen har personalen deltagit i EU-projektet Växtkraft Mål 3 och i anslutning till detta framfört önskemål om gemensam och individuell kompetensutveckling. I skolans ledningsdeklaration anges att värdegrundsarbetet ska genomsyra allt arbete på skolan och för att kunna nå målen läggs en stor del av kompetensutvecklingen på värdegrundsarbete. Bl.a. har tre personer, en från varje arbetsenhet, utbildats som pilot i ämnet livskompetens. Övrig kompetensutveckling innefattar bl.a. alternativa undervisningsmetoder, konflikthantering, drama, audiovisuella hjälpmedel och data. Läromedlen upplevs av de flesta som förhållandevis bra. En stor del av undervisningen sker dock med hjälp av stenciler eller egentillverkat undervisningsmaterial. De elever som Skolverkets inspektörer talat med uppger att de tycker detta är mycket bra. Datorer finns i anslutning till varje klassrum. Enligt elever och personal krånglar ofta uppkopplingen och det tar lång tid innan kommunens datasupport har åtgärdat problemen. De olika arbetsenheterna finns lokaliserade i skilda delar av skolan och det finns enligt inspektörerna stora kvalitetsmässiga skillnader mellan de olika delarna. I vissa delar ger skolan intryck av att vara sliten och ofräsch, klassrum är torftigt möblerade och utsmyckningar saknas. I andra delar är klassrummen trivsamma, fyllda av elevernas arbeten och fria från klotter. Enligt inspektörerna är det inte tillfredsställande med så stora kvalitetsmässiga skillnader inom en och samma skola. 13

Lommarskolan SKOLVERKET Resursfördelningen inom kommunen är kopplad till antal elever, vilket enligt rektorn innebär att Lommarskolan kommer att få minskade anslag. Enligt honom borde det tas större hänsyn till de sociala bakgrundsfaktorerna. Sammanfattningsvis bedöms området resurser som till vissa delar bra och till vissa delar acceptabelt. Kompetensutvecklingen är bra, särskilt beträffande satsningen på värdegrundsarbete för all personal på skolan. Förbättringsområden är de stora skillnaderna beträffande lokalerna samt datasupporten, vilket bör åtgärdas. Sammanfattande bedömning Inspektörerna bedömer att verksamheten i Lommarskolan övergripande är av godtagbar kvalitet. Den pedagogiska verksamheten och undervisningen i förskoleklasserna och årskurserna 1-3 är mycket bra. Elevernas möjligheter till inflytande och ansvar över sitt eget lärande bedöms till stora delar som bra liksom dokumentationen och utvärderingen av elevernas kunskapsutveckling. Det är bra att kunskapsresultatet har förbättrats under det senaste året. Kompetensutvecklingen är bra, särskilt beträffande satsningen på värdegrundsarbete för all personal på skolan. Det finns dock behov av förbättringsinsatser inom följande områden: - elevernas formella inflytande, - elevernas lust att lära och arbetsro i en av enheterna, - en samlad bild över elevernas resultat i alla ämnen, - analys av skillnaderna mellan pojkars och flickors kunskapsresultat, - handlingsprogram mot kränkande behandling, - information till föräldrar, - arbetssättet i en av enheterna, - undervisning i spanska, - lokalt bearbetade kursplaner, - emotionellt och socialt stöd till elever som är i behov av detta, - likvärdighet i betygssättning och bedömningar av elevernas kunskapsutveckling, - pedagogisk ledning av verksamheten, - skolans kvalitetsarbete innefattande utvärdering, uppföljning samt kvalitetsredovisning, - elevers rätt till utbildning, särskilt med avseende på när ordinarie lärare är frånvarande, - undervisning och studiehandledning i modersmål samt information till föräldrar om rätten till undervisning i modersmål och svenska som andraspråk, - vissa lokaler samt 14

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Norrtälje kommun Lommarskolan - datasupport. Det finns också sådana brister i verksamheten att författningarnas krav inte uppfylls. Bristerna inom nedan angivna områden skall snarast åtgärdas. - Kränkningar förekommer i sådan omfattning att elever känner sig otrygga. De förebyggande åtgärderna mot kränkande behandling är otillräckliga (avsnitt 1 i läroplan för det obligatoriska skolväsendet). Datum Ort 2004-09-28 Stockholm Elisabeth Ritchey Mariette Dennholt 15

Långsjöskolan Utbildningsinspektion i Långsjöskolan UTBILDNINGSINSPEKTIONENS SYFTE Skolverkets utbildningsinspektion skall bidra till kvalitetsförbättring genom att bedöma hur verksamheterna arbetar i riktning mot de nationella målen för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, barn- och ungdomsutbildning och vuxenutbildning. En väsentlig del i inspektionen är att granska kvalitetsarbetet och förmågan att utveckla den egna verksamheten. Inspektionens inriktning Inspektionsutredningen har inriktats mot sju områden. De är särskilt väsentliga för att säkra att alla barn, elever och vuxenstuderande får den omsorg och utbildning som de har rätt till enligt nationella bestämmelser. De sju områdena, som granskats utifrån flera olika aspekter och frågeställningar, är: Resultaten: 1. Normer och värden 2. Kunskaper Verksamheten: 3. Arbetsmiljö och delaktighet 4. Pedagogisk verksamhet och undervisning 5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Förutsättningarna: 6. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning 7. Resurser I denna rapport behandlas i första hand förhållanden som avviker positivt eller negativt från vad som förväntas i fråga om utbildningskvaliteten enligt de nationella bestämmelserna. Några aspekter behandlas dock i alla aktuella verksamheter, nämligen kvalitetsarbetet, rektorsfunktionen, personalens kompetens, läromedel och utrustning, likvärdiga möjligheter vid funktionsnedsättning, stödinsatser, arbetet med övergripande hälsomål i läroplanerna, bedömning av lärandet och betygssättningen. En helhetsbedömning och motiveringar till bedömningarna görs inom varje granskningsområde. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån läroplaner och författningar i övrigt. Inspektörernas sakkunskap och erfarenheter av jämförbara verksamheter är också betydelsefulla. Analyserna av den insamlade informationen syftar till att klargöra om de lokala lösningarna och systemen fungerar väl. Rapporten avslutas med en sammanfattande bedömning som utgör underlag för Skolverkets beslut angående förbättrings- och kritikområden. 1

Långsjöskolan SKOLVERKET Beskrivning av skolan/rektorsområdet Långsjöskolan Antal barn/elever/studerande Grundskola 508 Skolbarnsomsorg 91 Förskoleklass 23 Långsjöenheten hör till Rimbodistriktet och innefattar förskoleklass, grundskola med årskurserna 1-9 samt förskola och fritidshem. Till enheten hör också en öppen förskola, en fritidsgård samt en resursklass och fyra särskoleklasser. Inspektionen omfattar förskoleklass, grundskola, fritidshem, resursklass och särskoleklass. Inspektionen av resursklassen och särskolan redovisas i separata rapporter. Skolans elever och pedagogiska personal arbetar i fem arbetslag: tre arbetslag förskoleklass årskurs 6 och två årskurs 7-9. Enligt kommunens egen statistik för år 2003 finns i Långsjöskolan 72,9 årsarbetare och i förskoleklassen 2,4. Eleverna i F-6 undervisas delvis i åldersintegrerade klasser och två av arbetslagen arbetar montessoriinspirerat. Skolans leds av två rektorer med tydligt definierade ansvarsområden för var och en och deltar i försöksverksamheten Utan timplan i grundskolan. Det finns fyra fritidshemsavdelningar. Tre av dem är knutna till respektive F-6 arbetslag och finns lokalmässigt placerade i anslutning till arbetslagen. Det fjärde fritidshemmet tar emot de äldre barnen, 9-12 år. Skolan består av flera olika byggnader. Mitt i skolan finns fritidsgården med elevcafeteria. Genomförandet av inspektionen i Långsjöskolan Skolverket sände den 17 november 2003 skriftlig information till kommunen om att verksamheten skulle inspekteras och om inspektionens syfte och genomförande. Inspektörsteamet med ansvar för Långsjöskolan har bestått av undervisningsrådet Elisabeth Ritchey och experten Maria Bennet. Besök i Långsjöskolan inleddes den 9 mars 2003 och avslutades den 11 mars 2003. Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Skolverket följer därefter upp eventuella krav på åtgärder som riktas till huvudmannen och vilka effekter i övrigt som utbildningsinspektionen leder till. Tidpunkter för uppföljningen framgår av Skolverkets beslut. Underlag Underlaget till denna rapport består av dels dokument från kommunen och Långsjöskolan, dels den information som samlats in vid observationer, intervjuer och samtal under besöket. Rapporten grundar sig också på annan information om kommunen och skolan som finns i Skolverkets nationella uppföljningssystem eller finns publicerat på annat sätt. 2

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Norrtälje kommun Långsjöskolan I Långsjöskolan genomfördes formella intervjuer med elever, elevråd, lärare, fritidshemspersonal, skolpsykolog, föräldrar samt skolledning. Lektioner i ett flertal ämnen och klasser besöktes. Besök genomfördes även på fritidshemmen och i förskoleklasser. Under besöket fördes också samtal med annan personal än den formellt intervjuade samt med elever och elevråd. Nämns inte förskoleklass specifikt i rapporten gäller beskrivna förhållanden även denna verksamhet. 1. Normer och värden Bedömning Enligt skollagen skall utbildningen för barn och ungdom främja deras utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. I läroplanerna framhålls att barnen och eleverna skall utveckla förståelse och respekt för alla människors lika värde. Skolan skall sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet. Eleverna skall också utveckla sin förmåga att göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden. Eleverna skall kunna ta ett allt större ansvar för det egna arbetet och för miljön. Inom detta granskningsområde behandlas resultaten av arbetet för att främja vårt samhälles demokratiska värderingar och för att utveckla normer och värden enligt läroplanernas mål. Långsjöskolan uppfattas av personal, elever och föräldrar som till största delen trygg. Enligt intervjuer och observationer råder lugn och ro i flertalet klasser, medan det i vissa klasser är mer oroligt. Skolan är i stort sett klotterfri och enligt inspektörernas observationer är eleverna vänliga och respektfulla mot varandra och mot de vuxna i skolan. I intervjuerna uppges att det sällan förekommer kränkningar eller mobbning och att det pågår ett regelbundet och bra värdegrundsarbete i klasserna. Dock kom det till inspektörernas kännedom att några äldre elever upplever kränkningar från vissa vuxna avseende förhållningssätt och tilltal, och trots att skolan har ett strukturerat rastvaktssystem uppfattar flera av de yngre barnen att det händer saker som de vuxna inte ser och att de ibland är rädda för de äldre barnen. Detta bekräftas även av föräldrar som berättar om episoder där yngre barn har rymt från skolan och inte har saknats av personal förrän efter en lång stund. Elevernas möjligheter till inflytande och ansvar är ett prioriterat utvecklingsområde på skolan men framstår trots detta som delvis begränsat. Det finns en väl fungerande struktur för det formella elevinflytande genom klassråd, elevråd och enhetsråd. Eleverna uppger dock i intervjuer och samtal att de upplever att de har mycket små möjligheter till inflytande eftersom ingenting händer och det inte finns pengar. Elevernas möjligheter till inflytande och ansvar över sitt eget lärande varierar mellan olika klasser. I några av de lägre klasserna är eleverna i hög grad delaktiga i planering över sitt eget lärande. Särskilt i de allra lägsta åldrarna, i den s.k. barnskolan med elever i årskurserna 1-2, är elevinflytandet stort över det egna lärandet. I flertalet övriga klasser är elevernas inflytande mer begränsat, och i intervjuerna framkommer att det är lärarna som nästan uteslutande planerar och 3

Långsjöskolan SKOLVERKET styr undervisningen. Detta bekräftas även av gjorda observationer samt av skolans kvalitetsredovisning där elevernas möjligheter till inflytande i det pedagogiska arbetet har skattats som inte helt tillfredsställande. Barnen från fritidshemmet uppger att de trivs och tycker det är roligt på fritidshemmet. Detta bekräftas av föräldrarna. I gemensamma samlingar diskuteras respekt och samarbete och om något händer på rasterna. Barnen uppger att vuxna alltid ingriper om någon bråkar. Oftast får de välja vad de vill göra, antingen fri lek eller planerande aktiviteter. Sammanfattningsvis bedöms resultatet avseende normer och värden som acceptabelt. Förbättringsområden bedöms vara att se över rastvaktssystemets struktur med avseende på de yngre elevernas trygghet samt analysera de äldre elevernas upplevelser av kränkande tilltal från vissa vuxna. Ytterligare ett förbättringsområde är elevinflytandet i elevråden och de äldre elevernas möjligheter till ansvar över det egna lärandet. Resultatet av normer och värden på fritidshemmen bedöms som mycket bra. 2. Kunskaper Utbildningen skall ge kunskaper i vid mening, såväl fakta och förståelse som färdigheter och förmåga att exempelvis utvärdera sitt eget lärande och att arbeta självständigt. Skolan skall sträva efter att varje elev tillägnar sig kunskaper inom utbildningens ämnesområden och kurser men även utvecklar en tillit till sin egen förmåga och en nyfikenhet och lust att lära. Målen för lärandet anges närmare i de nationella läroplanerna och i kursplanerna. Inom detta område granskas resultaten av det pedagogiska arbetet. I Långsjöskolan finns ett väl utvecklat system för dokumentation och kontroll av elevernas läsutveckling i det s.k. läsutvecklingsschemat LUS. Enligt kommunens egen statistik har 59.4 procent av eleverna i årskurs 3 och 100 procent i årskurs 7 uppnått kravnivån. De nationella proven för år 2003 visar att i årskurs 5 når 73 procent av pojkarna och 88 procent av flickorna målen i matematik, 87 procent av pojkarna och 100 procent av flickorna når målen i svenska och 87 procent av pojkarna och 94 procent av flickorna målen i engelska. Resultatet av nationella proven för årskurs 9 visar att 78 procent av pojkarna och 80 procent av flickorna uppnådde målen i matematik. I svenska och engelska nådde 97-100 procent av eleverna målen. Av SCB:s statistik för år 2003 framgår att 88 procent av eleverna i årskurs 9 var behöriga till gymnasieskolans nationella program. I övriga ämnen uppges resultaten vara bra. SALSA 1 visar att det faktiska betygsresultatet är identiskt med det modellberäknade resultatet, 74 1 För att få en mer nyanserad bild av skolors betygsresultat än enbart genom att tillhandahålla de faktiska betygsresultaten som skolor uppnår, har Skolverket utvecklat Skolverkets Arbetsverktyg för Lokala SambandsAnalyser - Salsa. Verktyget jämför i en statistisk modell kommuners och skolors faktiska betygsresultat avseende "andel elever som uppnått målen" respektive "genomsnittligt meritvärde" med ett modellberäknat värde. I denna beräkning tas hänsyn till bakgrundsfaktorer som föräldrars utbildningsnivå, andel elever med utländsk bakgrund och fördelning pojkar/flickor i kommuner och skolor. 4

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Norrtälje kommun Långsjöskolan procent. Enligt rektorerna har man bl.a. tillsammans med föräldrarna diskuterat de låga resultaten i matematik. Enligt personalintervjuerna har resultaten inte diskuterats i arbetslagen och en av de undervisande lärarna i matematik kände inte till resultatet. Föräldrarna uppgav att eleverna upplevde matematiken som svår. För resultatet i andra ämnen än svenska, engelska och matematik saknas en övergripande sammanställning. Enligt rektorerna och lärarna har de dock god kännedom om elevernas kunskapsutveckling i och med att samtliga elever har individuella utvecklingsplaner. De föräldrar som Skolverkets inspektörer intervjuade uppgav att de i stort sett är nöjda med barnens kunskapsutveckling och den information de får på utvecklingssamtalen. Av intervjuerna framgår att de elever som riskerar att inte nå målen i svenska, matematik och engelska får stöd i något avseende i dessa ämnen. I övriga ämnen ges inte stöd fullt ut. Av personalintervjuerna framgår att man är tveksam till om stödet är tillräckligt, särskilt för de yngre eleverna. I Långsjöskolan saknas lokala bearbetningar av de nationella målen och elever uppger att de i de flesta ämnen inte får någon information om målen. De flesta elever som Skolverkets inspektörer intervjuat och samtalat med känner inte till betygskriterierna. Inte heller föräldrarna har fått information om kunskapsmål eller betygskriterier. Ett mycket positivt undantag utgör undervisningen i hemoch konsumentkunskap där eleverna fortlöpande får kännedom om såväl mål som betygskriterier. Vid intervjuerna framkommer att det finns en genomtänkt pedagogisk planering av verksamheten på fritidshemmen med delvis fritt arbete och delvis pedagogisk strukturerad verksamhet. Fritidshemmen bedöms därför uppfylla kraven på att vara ett komplement till skolan och ge barnen en meningsfull fritid. Sammanfattningsvis bedöms resultatet avseende elevernas kunskaper som acceptabelt. Förbättringsområden är analys av läsutveckling för de yngre eleverna och analys av resultatet i matematik i såväl årskurs 5 som 9. Ytterligare förbättringsområden är samanställning av resultat i andra ämnen än svenska, engelska och matematik samt information till elever och föräldrar om kunskapsmål och betygskriterier. 3. Arbetsmiljö och delaktighet Enligt skollagen skall verksamheten i skolan vara utformad i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar där skall främja aktning för varje människas egenvärde, respekt för vår gemensamma miljö samt jämställdhet mellan könen. Särskilt skall den som verkar inom skolan aktivt motverka alla former av kränkande behandling. All personal skall samverka med elever och föräldrar i arbetet för att forma en god miljö fysiskt och psykosocialt - för utveckling och lärande. Granskningen gäller hur man i verksamheten arbetar för en god miljö och för att förebygga kränkningar och ge möjlighet till delaktighet och samverkan. I Långsjöskolan förs regelbundna diskussioner om värdegrundsfrågor. I intervjuer med elever och personal framkommer att man ofta pratar om kamratskap, kränkande behandling, språkbruk, mm. Dramaövningar eller tjej- och killsnack 5

Långsjöskolan SKOLVERKET förekommer i flera klasser. Ibland hålls föreläsningar för personal och föräldrar om värdegrundsfrågor. De föräldrar som inspektörerna intervjuade är mycket nöjda med hur skolan arbetar mot mobbning och kränkande behandling. Det finns gemensamma regler för elever och personal samt ordningsregler och konsekvenser om ordningsreglerna inte följs. En skolvärdinna har till uppgift att göra det trivsamt på skolan och ansvarar för att skolan är klotterfri. Skolans Handlingsplan vid kränkande behandling är daterad februari 2001 och innehåller en definition av mobbning, en beskrivning av förebyggande åtgärder och av vilka åtgärder som bör vidtas vid konstaterad kränkande behandling. Kränkningar mellan vuxna och elever behandlas inte. De intervjuade föräldrarna har inte sett handlingsplanen men vet att den tidigare har presenterats i enhetsrådet. Personalen uppger att handlingsplanen är ett aktivt dokument som används vid kränkningar. Det finns två elevråd, ett för de yngre eleverna (F-6) och ett för de äldre (7-9). Elevråden består av klassrepresentanter som har valt var sin styrelse. De båda styrelserna har handledare som engagerar sig i att stärka elevrådens möjligheter till inflytande samt bevakar att protokoll skrivs. Elevråden har stormöten ca en gång i månaden då rektorerna deltar. Enhetsrådet är ett rådgivande organ som består av representanter för elever, föräldrar och personal. I enhetsrådet behandlas frågor som budget, lokaler, verksamhetsfrågor, mm och sammanträder ca 10 gånger per år. Elevrådet utser elevrepresentanter till enhetsrådet som leds av en av rektorerna. Klasserna har avsatt tid för klassråd varje vecka. Majoriteten av de elever som Skolverkets inspektörer samtalade med uppgav dock att de inte anser sig ha så mycket att säga till om och ett par elever uttryckte det som att det inte lönar sig att föreslå saker eftersom ingenting händer. Elevernas möjligheter till inflytande över sitt eget lärande varierar. De yngsta eleverna har stora möjligheter att påverka och får t.ex. välja på morgnarna vad de vill arbeta med. I några klasser utgår de från individuella arbetsplaner eller schema som de fyller i allt eftersom de har fullföljt sina arbetsuppgifter. I andra klasser får eleverna till viss del arbeta i egen takt och ibland välja vad de vill arbeta med. Eleverna i årskurserna 3-6 hade tidigare möjligheter att fritt välja vad de ville arbeta med, men detta skapade enligt lärarna oro i klasserna och nu har man gått över till ett system där eleverna är indelade i fasta grupper och lärarna bestämmer vad de ska arbete med. Eleverna tycker det är synd att de inte får bestämma själva men menar å andra sidan att det är lugnare nu. I årskurserna 7-9 har eleverna vissa valmöjligheter framför allt inom ramen för de s.k. Ea-tiden, dvs. lektioner med Eget arbete. Föräldrarna får information från skolan via utvecklingssamtal, veckobrev, föräldramöten, enhetsråd samt via en föräldraförening dit alla föräldrar med barn vid Långsjöenheten automatiskt är anslutna. Föräldraföreningen är mycket aktiv och har bl.a. drivit frågan om ett nytt idrottshus eftersom det enligt föräldrarna fanns mögel i det gamla. I enhetsrådet driver också föräldrarna frågor om rätten till stöd för barn som är i behov av detta samt rättvisa betyg. 6

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Norrtälje kommun Långsjöskolan På fritidshemmen har barnen olika ansvarsområden, som t.ex. att duka borden i anslutning till mellanmålet. På samlingarna diskuteras kamratskap, respekt mm och barnen har fått vara delaktiga i att ta fram egna regler. Föräldrar med barn på fritidshemmen uppger att personalen medvetet arbetar med att skapa ett positivt klimat i barngrupperna. Sammanfattningsvis visar inspektionen att skolans arbete med arbetsmiljö och delaktighet är delvis bra och delvis behöver förbättras. Det pågående värdegrundsarbetet är bra medan elevernas möjligheter till inflytande genom elevråden bör förbättras. Elevernas möjligheter till delaktighet i sitt eget lärande bör likaså förbättras framför allt för de äldre eleverna. Handlingsprogrammet mot kränkande behandling bör kontinuerligt utvärderas och revideras samt förankras hos elever och föräldrar. Handlingsprogrammet bör även innefatta kränkningar mellan vuxna och elever. På fritidshemmen bedöms arbetsmiljön och delaktigheten som mycket bra. 4. Pedagogisk verksamhet och undervisning Arbetet för att nå de nationella målen för utveckling och lärande skall främst utformas av eleverna och personalen. Skolan skall samverka med hemmen. Läroplanerna, andra statliga förordningar och kursplanerna ger riktlinjer för arbetet. Det finns bestämmelser om timplaner och ämnes- och kursstruktur, riktlinjer för stödinsatser, för betygssättning och utvecklingssamtal, för utbildning på arbetsplatser, en garanterad undervisningstid etc. Målen i kursplanerna ger dessutom vägledning för arbetssätten genom att beskriva vilka kunskaper, färdigheter och övrig utveckling barnen och ungdomarna skall nå. Granskningen riktas mot hur man arbetar för att nå målen och hur man anpassar arbetet till olika behov. Av intervjuer och observationer framgår att arbetssättet skiljer sig mellan olika klasser och ämnen. I vissa klasser och ämnen förekommer en hög grad av individanpassning medan i andra klasser och ämnen styrs undervisningen till största delen av lärarna. Arbetssättet för de yngre barnen sker delvis åldersintegrerat, bl.a. i de två montessoriinspirerade arbetslagen. I årskurserna 7-9 innebär den s.k. Ea-tiden en hög grad av individanpassning. Inför dessa arbetspass samlas eleverna med sina klassföreståndare och bestämmer individuellt vad de vill arbeta med. De kan välja antingen teoretiska eller praktiskt-estetiska ämnen, som slöjd, hem- och konsumentkunskap eller idrott och hälsa. Under Ea-tiden kan de elever som behöver extra stöd få det, andra elever fördjupar sig i projekt, ytterligare andra gör sina läxor. Temaarbete är ett prioriterat utvecklingsområde för 2003 enligt kvalitetsredovisningen och under några veckor varje termin arbetar man med olika teman, som t.ex. Författare eller Kroppen. Vissa ämnen som hem- och konsumentkunskap samverkar kontinuerligt med andra ämnen i gemensamma teman. Friskvård och hälsa är enligt kvalitetsredovisningen ett prioriterat utvecklingsområde vilket bl.a. visar sig i att flera klasser går ut och promenerar en stund före lunchen. Samtliga elevers läsutveckling dokumenteras i läsutvecklingsschemat LUS. De yngre elevernas skrivförmåga dokumenteras i ett motsvarande skrivutvecklings- 7

Långsjöskolan SKOLVERKET schema och kunskaperna i matematik dokumenteras med hjälp av en s.k. mattecirkel. I de individuella utvecklingsplanerna dokumenteras elevernas sociala och kunskapsmässiga utveckling. I förskoleklassen dokumenteras barnens kunskapsutveckling i en dagbok för varje enskilt barn. Elever, föräldrar och personal uppger i intervjuerna att de individuella utvecklingsplanerna ligger till grund för utvecklingssamtalen och att man genom dessa får bra information om barnens och elevernas utveckling. I Långsjöskolan saknas egna bearbetningar av de nationella kursplanerna. Personalen i arbetslagen F-6 uppger att man nyligen har påbörjat arbetet med att ta fram lokala kursplaner. Personalen i arbetslagen 7-9 berättar att de deltar i centrala ämneskonferenser som syftar till att göra bedömningarna likvärdiga i hela kommunen. Dock uppger personalen att de inte alltid samråder med varandra inför betygssättning. I vissa ämnen, som t.ex. NO och SO, sätter vissa lärare blockbetyg medan andra sätter ämnesbetyg. Enligt några lärare saknas forum på skolan att föra betygsdiskussioner i. Enligt elever och föräldrar är betygen inte alltid rättvisa och föräldrarna i enhetsrådet har ställt en skriftlig fråga till rektorerna om vad de uppfattar som orättvis betygssättning. Inom Rimbodistriktet har enligt rektorerna beslut fattats om att undervisningen i ämnet musik ska avslutas i årskurs 7 varvid betyg ska sättas. Slutbetyget erhålls dock i årskurs 9. I anslutning till utbildningsinspektionen har en av skolans musiklärare framfört att eleverna i årskurs 7 inte har de kunskaper de behöver för att nå de nationella målen för årskurs 9. Detta påtalades även av vissa elever som gav uttryck för ett stort missnöje över att de inte erbjudits musikundervisning i årskurserna 8 och 9. Enligt kvalitetsredovisningen finns många barn i behov av stöd och rektorerna uppger att enheten har begränsade ekonomiska möjligheter att hjälpa alla barn. Långa väntetider samt få platser till alternativa grupperingar via resursenheten gör att det uppstår svårhanterliga situationer där vissa barn och elever inte får det stöd de skulle behöva. I personalintervjuerna bekräftas att det finns många barn som är i behov av stöd. I flertalet klasser får eleverna stöd fullt ut, i några klasser får de inte det. I ett arbetslag med yngre elever har lärarna haft möjlighet att organisera undervisningen så att samtliga elever som behöver stöd också får det. I ett annat arbetslag saknar vissa elever stöd enligt både personal och föräldrar. Enligt lärarna får eleverna i årskurserna 7-9 stöd fullt ut i ämnena svenska, matematik och engelska. De barn som riskerar att inte nå målen erbjuds även ferieskola. De barn som bedöms vara i behov av särskilt stöd anmäls av klassföreståndaren till elevvårdsteamet. Åtgärdsprogram skrivs för samtliga barn som är i behov av stöd eller som riskerar att inte nå målen. Åtgärdsprogram skrivs även för andra ämnen än svenska, matematik och engelska. Utvärdering av undervisningen sker dels muntligt, dels av eleverna i deras planeringshäften eller motsvarande. Fritidshemspersonalen arbetar i klasserna på förmiddagarna och deltar i viss utsträckning i arbetslagens planering. Det förekommer dock sällan enligt fritidshemspersonalen att man då också diskuterar fritidshemsfrågor. Verksamheten på fritidshemmen är målstyrd och tar sin utgångspunkt i arbetslagens ge- 8

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Norrtälje kommun Långsjöskolan mensamma arbetsplan som innehåller beskrivningar och mål över hur man arbetar i skolan och på fritidshemmen. Personalen uppger att de fått god hjälp i projektet Växtkraft Mål 3 att formulera mätbara mål. På fritidshemmen varvas fri lek med planerade aktiviteter som t.ex. idrott på måndagar och bakning på torsdagar. Ibland går man i väg på utflykter och tar mellanmål med sig. Personalen uppfattar att på vissa av fritidshemmen finns elever som är oroliga och behöver ha mycket vuxenkontakt. En del av dessa skulle behöva ha mer stöd än vad de får idag. Personalen uppger att de vid behov kan föra upp till diskussion vissa barn på möte med elevvårdsteamet. Sammanfattningsvis visar inspektionen att den pedagogiska verksamheten och undervisningen i ett avseende inte uppfyller författningarnas krav. Det gäller betygsättning i ämnet musik vilket måste åtgärdas. I övriga avseenden bedöms den pedagogiska verksamheten och undervisningen som acceptabel men behöver förbättras inom ett antal områden. Det är inte förenligt med författningarna att betyg i musik sätts i årskurs 7. Dessutom bör en analys genomföras av hur stödet är utformat samt rutiner utarbetas så att samtliga elever som är i behov av stöd kan få detta i tillräcklig omfattning. Slutligen bör brister i likvärdighet i betygssättningen åtgärdas och skillnaderna i den pedagogiska verksamheten mellan olika klasser och ämnen analysera. Den pedagogiska verksamheten på fritidshemmen bedöms som mycket bra. 5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Kommunerna har ett övergripande ansvar för förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen och skolan på lokal nivå. Kommunerna är också huvudmän för de flesta verksamheterna. Läroplanerna lägger tydliga ansvarsområden på rektor och personal för skolornas inre organisation och arbete. Sammantaget har dessa skyldighet att se till att rätten till utbildning och till att nå nationella mål tillgodoses. Frågor som behandlas vid inspektionen är exempelvis om verksamheten har en ledning enligt de nationella bestämmelserna, hur denna fungerar i praktiken och om det finns system för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen samt värna enskildas rättsäkerhet. I Långsjöskolan finns två rektorer som ansvarar för olika arbetslag. Arbetsfördelningen mellan rektorerna är tydlig och väl känd av elever och personal. Några av de intervjuade föräldrarna visste inte vilken rektor som ansvarade för vilka arbetslag, men uppgav att de skulle kunna vända sig till vilken som helst av rektorerna. Personalen har en delad uppfattning om rektorernas förtrogenhet med verksamheten. Några uttryckte visst missnöje med att en av rektorerna är ledig en dag i veckan för studier på skolledarhögskolan och att båda två är borta på möte ytterligare en dag. Dessa lärare uppgav att den rektor som var borta mest inte var helt förtrogen med verksamheten. Däremot uttrycker lärarna i årskurserna 7-9 att bägge rektorerna syns i verksamheten och att de är förtrogna med den. Rektorerna har byggt upp en väl förankrad struktur för styrning och ledning. Beslut i viktigare frågor fattas efter hörande av enhetsråd och samverkansgrupp. En utvecklingsgrupp bestående av representanter för varje arbetslag arbetar med specifika utvecklingsfrågor. Stor del av det pedagogiska ansvaret inklusive 9

Långsjöskolan SKOLVERKET bl.a. ekonomin för läromedel, är delegerat till arbetslagen. Den allmänna uppfattningen är att rektorerna är pedagogiska ledare och ansvarar för styrningen och ledningen av den pedagogiska verksamheten. Personalkonferens hålls ca en gång i månaden och personalen uppger i intervjuerna att de i hög grad känner sig delaktiga i beslut som fattas på skolan, vilket de tycker är bra. I ledningsdeklarationen för Långsjöenheten och i kvalitetsredovisningen presenteras enhetens värdegrund och följande gemensamma utvecklingsområden/mål: arbetsmiljö - delaktighet, hälsa friskvård, arbetssätt - barns och ungdomars inflytande samt föräldrainflytande. I personalintervjuerna framkom att man i samtliga arbetslag har diskuterat hur man vill arbeta för att nå målen. Kvalitetsredovisningen har tagits fram av rektorerna mot bakgrund av det arbete och de diskussioner som genomförts inom ramen för Växtkraft Mål 3- projektet. Den innehåller resultat, analys och åtgärder och innefattar till viss del även fritidshemmens verksamhet. Innehållet i kvalitetsredovisningen är känd bland personalen även om de uppger att de inte varit delaktiga i att ta fram den. Den är inte känd bland elever och föräldrar. Uppdraget in kvalitetsredovisningen fick skolorna så sent som i november 2003, vilket enligt rektorerna är anledningen till att den inte har förankrats. Rektorerna har inte fått någon återkoppling på resultaten från förvaltningen. I arbetslagen genomförs utvärderingar och uppföljningar av verksamheten i december och maj månad. Det finns flera mindre särskilda undervisningsgrupper där några elever får all sin undervisning och andra elever får en viss del av sin undervisning. Beslut om placering av barn i dessa grupper fattas av någon av rektorerna i samråd med föräldrarna. De beslut som inspektörerna fått ta del av saknar information om hur besluten kan överklagas. Rektorerna ansvarar för de fritidshem som är knutna till respektive arbetslag. Fritidshemspersonalen uppfattar inte rektorerna som fullt ut förtrogna med verksamheten utan uppger att de mest får klara sig själva. De gör sina egna scheman och planerar sin verksamhet på egen hand. Rektorerna besöker sällan deras verksamhet. En gång i månaden träffar fritidshemspersonalen rektorerna på den gemensamma personalkonferensen. Här ges dock mest praktisk information och förs sällan pedagogiska diskussioner. Personalen på de olika fritidshemmen saknar möjligheter till gemensam planering och träffas sällan eller aldrig för att diskutera verksamheten och pedagogiska frågor. Ibland försöker de få till stånd spontana träffar mellan de olika fritidshemmen. En gång i månaden sker planering i arbetslagen tillsammans med lärarna, men då diskuteras sällan fritidshemmens verksamhet. Den praktiska planeringen av fritidshemmen sker inom respektive fritidshem. Arbetslagen har arbetsplaner som innefattar såväl skol- som fritidshemsverksamhet och fritidshemspersonalen uppger att de varit delaktiga i arbetet att ta fram arbetsplanerna. I arbetsplanerna finns mål och beskrivningar för hur man arbetar. Flera fritidshem genomför regelbunden utvärdering av verksamheten som riktar sig till barn och föräldrar. På vissa fritidshem sker utvärderingen varje år, på andra vartannat år. 10

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Norrtälje kommun Långsjöskolan Sammanfattningsvis bedömer Skolverkets inspektörer att skolans styrning och ledning är acceptabel utom avseende beslut om placering av elever i särskild undervisningsgrupp. Detta måste åtgärdas. Övriga förbättringsområden är att utveckla förtrogenheten för en av rektorerna ytterligare. Den pedagogiska ledningen beträffande fritidshemmens verksamhet bör förbättras avseende personalens möjligheter till gemensamma planeringsmöten såväl på respektive fritidshem som mellan de olika fritidshemmen. Skolans kvalitetsarbete har just påbörjats och behöver utvecklas och förankras bland elever, personal och föräldrar. 6. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning Lika tillgång till utbildning, oberoende av kön, geografisk hemvist samt sociala och ekonomiska förhållanden, är en grundprincip för det offentliga skolväsendet. Barnoch ungdomsutbildningen omfattar förskoleklassen, grundskolan, den obligatoriska särskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Det skall finnas lika möjligheter till utbildning för barn och ungdomar med olika funktionsnedsättningar och möjligheter till utbildning i särskilda utbildningsformer. Inom skolformerna skall det också finnas olika möjligheter för eleverna att individuellt göra val av ämnen, program, inriktningar och kurser. En skola kan, enligt skollagen, profilera sig för att tillgodose olika elevers behov eller öka elevernas motivation för lärande. Granskningen gäller om det finns tillgång till utbildning i den omfattning och med den valfrihet som anges i de statliga bestämmelserna. Även informationen om möjligheter till olika val av fördjupning, kurser, skolor och utbildningsvägar behandlas. I Långsjöskolan finns ett antal elever som är berättigade till undervisning i modersmål varav flertalet deltar i sådan undervisning. Enligt rektorerna får alla elever som vill undervisning i modersmål. Inga elever har behov av undervisning i svenska som andraspråk. Språkval i årskurs 6 arrangeras som s.k. språkverkstad där eleverna under ca tre veckor får prova på de tre språken tyska, spanska och franska. Därefter får de välja vilket språk de vill läsa. Elever från andra skolor i distriktet skjutsas till Långsjöskolan för undervisning i språkval. Elevens val erbjuds i årskurserna 6-9 och fungerar enligt elever och personal mycket bra. En gång i veckan, tre perioder om året, får eleverna välja tre ämnen. Dessa är såväl teoretiska ämnen, som t.ex. svenska och NO, som praktiskt-estetiska, som t.ex. idrott och hälsa, hem- och konsumentkunskap, musik och bild. Det fanns enligt rektorerna vid inspektionstillfället inga elever med funktionshinder. Information till föräldrar om skolans verksamhet sker via föräldramöten, föräldraförening och enhetsråd. Några av de intervjuade föräldrarna uppgav att de skulle vilja ha mer övergripande information från skolan om t.ex. kunskapsmål och betygskriterier. Plats på fritidshem erbjuds barn i åldern 6-12 år och ett av fritidshemmen tar emot de äldre barnen. En informationsbroschyr från respektive fritidshem innehåller en presentation av personalen samt mål och arbetssätt. Informationen 11

Långsjöskolan SKOLVERKET till föräldrar sker via månadsblad eller veckobrev och personalen lämnar underlag inför utvecklingssamtalen genom att fylla i en blankett om barnet som lämnas till lärarna. På samtliga fritidshem finns särskoleelever integrerade varav alla utom en får stöd i form av resursassistenter. Enligt personalen är kontakten mellan särskolans barn och övriga barn i grupperna mycket bra. Sammanfattningsvis visar inspektionen att skolan ger den tillgång till utbildning som krävs enligt bestämmelserna. 7. Resurser Huvudmannen och skolans ledning beslutar hur och med vilka resurser utbildningen skall genomföras för att de lärande skall nå de nationella målen för utbildningen. I skollagen finns dock bestämmelser om några viktiga förutsättningar för att säkra kvaliteten i utbildningen. Dessa avser främst krav på personalens kompetens, tillgång till ändamålsenliga lokaler, läromedel och annan utrustning som behövs för en tidsenlig utbildning. Även principerna för resursfördelningen aktualiseras vid inspektionen. Andelen personal med utbildning avsedd för den undervisning de ska bedriva är enligt skolans kvalitetsredovisning 95 procent. Rörligheten i personalstyrkan är låg och personalen uppger i intervjuerna att de trivs på skolan. Enligt kvalitetsredovisningen förekommer dock stressproblem bland personalen. Nyanställd personal får en egen mentor. Varje anställd har en kompetensutvecklingsplan. Enligt rektorerna fick i och med Växtkraftsprojektet en lagledare från varje verksamhetsområde möjlighet att åka på handledarutbildning under våren 2003. Samtlig personal fick två utbildningsdagar kring begreppet kompetens samt hur man lär sig. Under pågående verksamhetsår är målet att förankra ledningsdeklarationen och skolans utvecklingsområden samt att skapa rutiner för hur man följer upp och utvärderar detta. Syftet är att skapa större delaktighet för enhetens medarbetare. Personalen anser att de alltför sällan erbjuds kompetensutveckling. Enligt kvalitetsredovisningen råder problem med ventilation och trånga utrymmen. Lokaler för grupprum och avkoppling saknas i vissa delar av skolan. Inspektörerna uppfattade lokalerna som i stort sett ändamålsenliga. Utemiljön uppfattas av elever, personal och föräldrar som mycket torftig. Lekredskap saknas. Långsjöskolan har ett eget skolkök som enligt eleverna serverar mycket god mat. Detta kunde bekräftas av inspektörerna. Datorer finns såväl i klassrum som i skolans bibliotek. Enligt kvalitetsredovisningen behövs emellertid fler datorer. En anställd på skolan är IT-ansvarig på 20 tim/veckan. Enligt elever och personal krånglar ofta datorerna och tillgängligheterna till dem som fungerar är låg. På samtliga fritidshem finns utbildade pedagoger (fritidspedagoger/förskollärare). Vid sjukdom finns ibland möjlighet att ta in vikarier. Fritidshemspersonalen uppger att de har fått mycket lite kompetensutveckling. De har dock varit delaktiga i Växtkraftsprojektet och kan anmäla sig till kurser om de vill t.ex. på kvällar. En har fått kompetensutveckling i data. Personalen har 12

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Norrtälje kommun Långsjöskolan bett att få handledning i hur man ska förhålla sig till särskolebarnen men har inte fått detta. Barnen uppger att de tycker att personalen bryr sig om dem och har tid med dem. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att området resurser är acceptabelt men bör i vissa avseende förbättras. Detta gäller utomhusmiljön, ITsupport och analys av stressen bland personalen. Ett annat förbättringsområde är att grundskolerektorerna och särskolerektorn gemensamt bör diskutera fritidshemspersonalens önskemål om kompetensutveckling med avseende på förhållningssätt till särskolebarnen. Sammanfattande bedömning Inspektörerna bedömer att verksamheten i Långsjöskolan övergripande är av godtagbar kvalitet. Verksamheten på fritidshemmen är genomgående mycket bra, t.ex. avseende resultatet av normer och värden, barnens möjligheter till delaktighet samt den pedagogiska verksamheten i stort. Värdegrundsarbetet bedöms genomgående som bra på hela skolan. Skolmaten håller mycket hög kvalitet och är mycket uppskattat av eleverna. Det finns dock behov av förbättringsinsatser inom följande områden: - yngre elevers trygghet under rasterna, äldre elevers upplevelser av kränkande tilltal från vissa vuxna samt handlingsprogrammet mot kränkande behandling, - elevinflytande i elevråden, - elevernas möjligheter till ansvar över det egna lärandet särskilt gällande de äldre eleverna, - läsutveckling för de yngre eleverna samt resultatet i matematik för elever i årskurs 5 och 9, - en samlad bild över elevernas resultat i alla ämnen, - information om kunskapsmål och betygskriterier, - undervisningen i musik i årskurserna 8 och 9, - likvärdighet i betygssättningen, - stöd till samtliga elever som är i behov av detta, - den pedagogiska verksamheten med avseende på skillnader mellan olika klasser och ämnen, - ytterligare utveckling av en av rektorernas förtrogenhet med verksamheten, - pedagogisk ledning av fritidshemmen, - skolans kvalitetsarbete innefattande utvärdering, uppföljning samt kvalitetsredovisning, - utomhusmiljön, - datasupport, - personalens arbetsmiljö med avseende på stress samt 13

Långsjöskolan SKOLVERKET - kompetensutveckling av fritidshemspersonalen med avseende på förhållningssätt till särskoleeleverna. Det finns också sådana brister i verksamheten att författningarnas krav inte uppfylls. Bristerna inom nedan angivna områden skall snarast åtgärdas. - Betyg i ämnet musik sätts i årskurs 7 (7 kap. 4 grundskoleförordningen). - Beslut om placering av elever i särskild undervisningsgrupp saknar information om hur besluten kan överklagas (8 kap. 1 grundskoleförordningen). Datum Ort 2004-09-28 Stockholm Elisabeth Ritchey Maria Bennet 14

Utbildningsinspektion i Länna skola och Riala skola UTBILDNINGSINSPEKTIONENS SYFTE Utbildningsinspektion i Norrtälje kommun Länna skola och Riala skola Skolverkets utbildningsinspektion skall bidra till kvalitetsförbättring genom att bedöma hur verksamheterna arbetar i riktning mot de nationella målen för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, barn- och ungdomsutbildning och vuxenutbildning. En väsentlig del i inspektionen är att granska kvalitetsarbetet och förmågan att utveckla den egna verksamheten. Inspektionens inriktning Inspektionsutredningen har inriktats mot sju områden. De är särskilt väsentliga för att säkra att alla barn, elever och vuxenstuderande får den omsorg och utbildning som de har rätt till enligt nationella bestämmelser. De sju områdena, som granskats utifrån flera olika aspekter och frågeställningar, är: Resultaten: 1. Normer och värden 2. Kunskaper Verksamheten: 3. Arbetsmiljö och delaktighet 4. Pedagogisk verksamhet och undervisning 5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Förutsättningarna: 6. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning 7. Resurser I denna rapport behandlas i första hand förhållanden som avviker positivt eller negativt från vad som förväntas i fråga om utbildningskvaliteten enligt de nationella bestämmelserna. Några aspekter behandlas dock i alla aktuella verksamheter, nämligen kvalitetsarbetet, rektorsfunktionen, personalens kompetens, läromedel och utrustning, likvärdiga möjligheter vid funktionsnedsättning, stödinsatser, arbetet med övergripande hälsomål i läroplanerna, bedömning av lärandet och betygssättningen. En helhetsbedömning och motiveringar till bedömningarna görs inom varje granskningsområde. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån läroplaner och författningar i övrigt. Inspektörernas sakkunskap och erfarenheter av jämförbara verksamheter är också betydelsefulla. Analyserna av den insamlade informationen syftar till att klargöra om de lokala lösningarna och systemen fungerar väl. Rapporten avslutas med en sammanfattande bedömning som utgör underlag för Skolverkets beslut angående förbättrings- och kritikområden. 1

Länna skola och Riala skola SKOLVERKET Beskrivning av skolan/rektorsområdet Länna skola, F- 9 Antal barn/elever/studerande Grundskola 416 Förskoleklass 24 Riala skola, F- 6 Antal barn/elever/studerande Grundskola 120 Förskoleklass 14 Skolornas elever och pedagogiska personal arbetar i arbetslag. Riala skola är ett arbetslag medan man arbetar i tre arbetslag på Länna skola: förskoleklassenårskurs 3, årskurs 4-6 samt årskurs 7-9. En rektor har ansvaret för både Länna och Riala skolor. I enheten ingår även fritidshem, förskola och familjedaghem, dessa har inte inspekterats. Många elever har lång skolväg och åker antingen skolbuss eller SL-buss till skolan. På Länna skola går fem elever i grundsärskolan. De tillhör inte Länna Rialaenheten utan tillhör en resursklass i Norrtälje särskola, som har en annan rektor. Eleverna i Riala skola har undervisning i slöjd, språkval samt hem och konsumentkunskap på Länna skola Genomförandet av inspektionen i Länna skola och Riala skola Skolverket sände den 17 november 2003 skriftlig information till kommunen om att verksamheten skulle inspekteras och om inspektionens syfte och genomförande. Inspektörsteamet med ansvar för Länna och Riala skolor har bestått av undervisningsråden Pia-Lotta Fellke och Silja Jundin. Besök i Riala skola genomfördes den 9 mars 2004. I Länna skola inleddes besöket den 10 mars 2004 och avslutades den 11 mars 2004 Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Skolverket följer därefter upp eventuella krav på åtgärder som riktas till huvudmannen och vilka effekter i övrigt som utbildningsinspektionen leder till. Tidpunkter för uppföljningen framgår av Skolverkets beslut. Underlag Underlaget till denna rapport består av dels dokument från kommunen och Länna och Riala skolor, dels den information som samlats in vid observationer, intervjuer och samtal under besöket. Rapporten grundar sig också på annan information om kommunen och skolan som finns i Skolverkets nationella uppföljningssystem eller finns publicerat på annat sätt. 2

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Norrtälje kommun Länna skola och Riala skola I Länna och Riala skolor genomfördes formella intervjuer med ett urval av elever, personal, rektor samt föräldrar. Lektionsbesök genomfördes. Under besöket fördes också informella samtal med personal och elever. 1. Normer och värden Bedömning Enligt skollagen skall utbildningen för barn och ungdom främja deras utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. I läroplanerna framhålls att barnen och eleverna skall utveckla förståelse och respekt för alla människors lika värde. Skolan skall sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet. Eleverna skall också utveckla sin förmåga att göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden. Eleverna skall kunna ta ett allt större ansvar för det egna arbetet och för miljön. Inom detta granskningsområde behandlas resultaten av arbetet för att främja vårt samhälles demokratiska värderingar och för att utveckla normer och värden enligt läroplanernas mål. Eleverna i Länna och Riala skolor trivs på skolorna och känner sig trygga. De vuxna tar tag i situationer som uppstår, vilket av eleverna upplevs som en del av tryggheten. På båda skolorna poängteras vikten av föräldrakontakt. Skolorna genomför årligen en brukarenkät angående omdömena av verksamheterna. Frågan som ställs är hur nöjd eller missnöjd man är med verksamheten. Skalan är i femgradig från mycket missnöjd (1) till mycket nöjd (5). Samtliga elever (årskurs 5) i Riala skola har markerat fyra. Elevenkäten för Länna skola är inte redovisad. Föräldraenkäterna visar att av dem som besvarat frågan har 81 procent (Riala skola) respektive 72 procent (Länna skola) markerat fyra eller fem. Man har mätt hur nöjd man är med verksamheten, vilket kan vara ett resultat av arbetet på skolan, men detta går inte att konstatera då man inte har gjort någon analys av resultatet. Några ytterligare frågor är inte ställda i enkäten t.ex. specifikt beträffande normer och värden. Riala skolas lärare anser att de kan se en förbättring av elevernas uppträdande från höstterminen till vårterminen efter det att lärarna diskuterat vikten av att agera likartat på skolgården inför alla elever och att arbeta förebyggande. I årskurs 7 på Länna skola påtalar eleverna att stämningen i klassen inte är så bra, även om det blivit bättre sedan årskurs 6. I intervjuer framkommer att det formella elevinflytandet, som sker genom klassråd och elevråd fungerar bra på båda skolorna. På Riala skola berättade en elev följande: matsalen har vi tagit upp på många elevråd och titta, nu har vi fått en ny. Det är många års arbete på olika nivåer, från elevråd till kommunnivå som givit resultat i en ny matsal i en tillbyggnad av skolan. Den invigdes i januari 2004. Inflytandet över utformningen av utbildningen varierar på de olika skolorna. En del elever tycker att de har stor möjlighet att påverka, en del inte och andra vill inte påverka. Generellt är möjligheten att påverka utbildningen relativt liten och är beroende av lärarens inställning. 3

Länna skola och Riala skola SKOLVERKET Sammanfattningsvis är resultatet avseende normer och värden godtagbart på Länna och Riala skolor. Arbetet med värdegrunden kräver kontinuitet och det redan påbörjade arbetet behöver vidareutvecklas för att ytterligare förbättras. Brukarenkäten kan utvecklas till att även innehålla frågor om normer och värden. En analys av resultatet och planering av åtgärder bör genomföras. Ännu ett förbättringsområde för skolorna är elevens inflytande över det egna lärandet. 2. Kunskaper Utbildningen skall ge kunskaper i vid mening, såväl fakta och förståelse som färdigheter och förmåga att exempelvis utvärdera sitt eget lärande och att arbeta självständigt. Skolan skall sträva efter att varje elev tillägnar sig kunskaper inom utbildningens ämnesområden och kurser men även utvecklar en tillit till sin egen förmåga och en nyfikenhet och lust att lära. Målen för lärandet anges närmare i de nationella läroplanerna och i kursplanerna. Inom detta område granskas resultaten av det pedagogiska arbetet. I Länna och Riala skolor är resultatet avseende kunskaper är bra. Resultatet av arbetet mäts på flera olika sätt. Båda skolorna använder sig av diagnoser i matematik och svenska för årskurs 2 samt nationella prov i årskurs 5 och 9. Skolorna samarbetar med varandra kring bedömningar av nationella prov i årskurs 5, där 92 procent av eleverna nådde målen i två av de tre ämnena år 2003. Resultaten skilde sig mellan pojkar och flickor i svenska och engelska. I svenska uppnådde 74 procent av pojkarna målen och 92 procent av flickorna. I engelska var resultatet 67 procent för flickorna och 92procent för pojkarna. Alla elever i årskurs 9 i Länna skola var år 2004 behöriga att söka till gymnasieskolans nationella program. Det genomsnittliga meritvärdet ligger något högre; 209,8, än rikets 205,4. Detta gäller även andelen som uppnått målen i alla ämnen; 76,9 mot rikets 74,8. Enligt lärarna begär kommunen in resultatet av nationella prov och slutbetyg, men ger aldrig feedback eller analyserar varför resultatet ser ut som det gör. I Länna och Riala skolor använder man sig av läsutvecklingschema (LUS) för alla elever. LUS är ett kvalitativt bedömningsinstrument där individens läsförmåga relateras till en utvecklingspsykologisk beskrivning av läsutvecklingen. Elevernas läsutveckling kontrolleras varje termin från förskoleklassen. Detta har gjort att man fokuserat på läsningen, vilket fått goda resultat. Skolorna har ett väl fungerande elevvårdsteam, där man kan se goda resultat av arbetet med barn i behov av särskilt stöd. De elever som riskerar att inte nå målen får stöd. På Länna och Riala skolor använder man sig av en utvecklingsplan för varje elev vid utvecklingssamtal där lärare, elev och föräldrar, tillsammans går igenom elevens kunskapsutveckling. Dessa utvecklingsplaner är under revidering vårterminen-04. Enligt inspektörerna innehåller utvecklingsplanerna förslag på aktiviteter istället för en beskrivning av vad elevens kan och behöver utveckla i förhållande till kunskapsmålen. Elevernas kunskaper om målen varierar beroende på om lärarna presenterar mål för ämnena, vilket inte alla lärare gör. Bland elever i årskurs 8 och 9 är kännedomen om betygskriterierna god. 4

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Norrtälje kommun Länna skola och Riala skola Sammanfattningsvis är Länna och Riala skolors resultat avseende kunskaper är bra. Skolorna arbetar medvetet för att få en helhetsbild av elevens kunskapsutveckling. Utvecklingsplanen är under revidering och detta ses av utbildningsinspektörerna som en nödvändighet då eleverna bör känna till vilka mål de strävar mot. 3. Arbetsmiljö och delaktighet Enligt skollagen skall verksamheten i skolan vara utformad i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar där skall främja aktning för varje människas egenvärde, respekt för vår gemensamma miljö samt jämställdhet mellan könen. Särskilt skall den som verkar inom skolan aktivt motverka alla former av kränkande behandling. All personal skall samverka med elever och föräldrar i arbetet för att forma en god miljö fysiskt och psykosocialt - för utveckling och lärande. Granskningen gäller hur man i verksamheten arbetar för en god miljö och för att förebygga kränkningar och ge möjlighet till delaktighet och samverkan. I Länna och Riala skolor pågår ett bra arbete med arbetsmiljö och delaktighet. Lärarna agerar snabbt då kränkningar sker och föräldrarna meddelas. Eleverna får då ringa till föräldern och ge sin bild av händelsen. Föräldrarna kontaktas även av lärarna. Det förebyggande arbetet sker på olika sätt genom bl.a. samtal, ibland inspirerat av en film eller en skönlitterär bok. Eleverna försöker själva lösa de konflikter som uppstår, men tar hjälp av en vuxen om de inte lyckas. De problem som Länna skola arbetar med angående arbetsmiljön är främst språkbruket och killarnas dominans över tjejerna, enligt både lärare och elever. Eleverna är väl införstådda med problematiken, men de säger också att beteendet/språkbruket åter tas i bruk när inte de vuxna är med. Då man ofta är två vuxna i årskurserna förskoleklass- årskurs 6 i Länna skola är förutsättningarna goda att arbeta med normer och värden i dessa årskurser. Skolorna reviderar under vårterminen -04 ett handlingsprogram mot mobbning och annan kränkande behandling som ska gälla på båda skolorna. Tanken är att detta ska bli ett levande dokument för lärare, elever och föräldrar. Inspektörerna vill påpeka vikten av att även behandla perspektivet vuxen- elev i handlingsprogrammet. Vid inspektionstillfället förekom exempel på träning för eleverna i att kunna tillämpa ett demokratiskt arbetssätt. På Riala skola skulle eleverna spela in en cd-skiva, i och med detta arbete enades eleverna om innehåll och arbetssätt. På en del av klassråden diskuterar eleverna hur de uppträder mot varandra och andra, och man tar även upp frågor som senare behandlas på elevrådet. Beslut som fattas i elevrådet handlar om t.ex. lekredskap på skolgården och deltagande i idrottsturneringar. Enligt en del av eleverna är viss undervisning lärarstyrd och där finns små möjligheter till att påverka undervisningens innehåll, medan andra elever tycker att man kan påverka undervisningen. Vissa elever beskriver att man arbetar i olika läroböcker, mer eller mindre beroende på ämne. För att kunna få inflytande och ta ansvar för sitt eget lärande behövs en diskussion om lärandet och vilka mål 5

Länna skola och Riala skola SKOLVERKET man arbetar mot. En elev kommenterade inflytandet över sitt eget lärande på följande sätt: Det är vi som bestämmer om vi lär oss. Samverkan med föräldrarna sker bl.a. via enhetsrådet, dit alla föräldrar är välkomna. Enhetsrådet har även inbjudit till öppna föreläsningar för föräldrar. På båda skolorna poängterar lärare och rektor vikten av kontakten med hemmet, vilken uppskattas av de intervjuade föräldrarna. Enligt föräldrarna känner de sig alltid välkomna till skolan. En förälder uttryckte sitt omdöme om skolan på följande sätt: Skolan är bra, engagerade lärare och en bra rektor. Information ges vid föräldramöte, i veckobrev, i protokoll vid enhetsråden och i kontakten med lärare. Sammanfattningsvis är arbetet med arbetsmiljön och delaktigheten bra på Länna och Riala skola. Det påbörjade arbetet med handlingsprogram mot mobbning och annan kränkande behandling bör slutföras under vårterminen och då även omfatta kränkningar mellan elev och vuxen. Skolan bör hitta ytterligare vägar att hantera inte önskat språkbruk och oacceptabelt beteende mellan elever. Ett viktigt förbättringsområde är att utforma system som möjliggör att eleverna får inflytande över det egna lärandet och om förmågan att se sin egen utveckling utifrån vad man kan och givna mål. 4. Pedagogisk verksamhet och undervisning Arbetet för att nå de nationella målen för utveckling och lärande skall främst utformas av eleverna och personalen. Skolan skall samverka med hemmen. Läroplanerna, andra statliga förordningar och kursplanerna ger riktlinjer för arbetet. Det finns bestämmelser om timplaner och ämnes- och kursstruktur, riktlinjer för stödinsatser, för betygssättning och utvecklingssamtal, för utbildning på arbetsplatser, en garanterad undervisningstid etc. Målen i kursplanerna ger dessutom vägledning för arbetssätten genom att beskriva vilka kunskaper, färdigheter och övrig utveckling barnen och ungdomarna skall nå. Granskningen riktas mot hur man arbetar för att nå målen och hur man anpassar arbetet till olika behov. Den pedagogiska verksamheten och undervisningen bedrivs på flera olika sätt på skolorna. Skolorna har engagerade lärare. De flesta elever tycker att det lär sig mycket och att skolan är bra. Elevernas uppfattning om vilka mål som styr verksamheten varierar. En del elever har mycket god kännedom om vilka mål de arbetar mot och kan beskriva detta, såsom när elever i årskurs 2 på Länna skola berättar i elevintervjun var de låg på läsutvecklingschemat och vad de nu tränade på för att komma vidare i sin läsning. För andra elever är målstyrningen mindre känd. De äldre eleverna har god kunskap om betygskriterierna och verkar i vissa fall fokusera på dessa mer än på målen. En diskussion förekommer på Länna skola om hur stressande det är för eleverna att arbeta med de olika betygskriterierna. Lärarna har arbetat mycket med betygskriterierna på Länna skola och för närvarande diskuterar man i grupper inom kommunen för att få en likvärdighet. Arbetet har dock pågått under en längre tid på Länna skola varför den kommunvisa diskussionen inte ligger helt i fas för lärarna. Att känna till målen och fokuse- 6

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Norrtälje kommun Länna skola och Riala skola ra på dessa ökar dock elevernas möjligheter till inflytande och ansvar. Någon bearbetning av de nationella målen i kursplanerna har inte kommit inspektörerna till del. De övergripande målen är väl beskrivna i verksamhetsplanen för Länna/Rialaenheten. Elever såväl som föräldrar anser att utvecklingssamtalen är bra. Då en revidering av utvecklingsplanen som används vid utvecklingssamtal är på gång bör man där göra en tydlig koppling till målen i kursplanerna. Flera lärare har poängterat vikten av att synliggöra framstegen för eleverna, vilket inspektörerna anser vara bra. Eleverna bör bli medvetna om sin egen utveckling och inte enbart koncentrera sig på hur långt de ska komma i boken. I Länna och Riala skolor arbetar man med läsutvecklingschemat och flera lärare anser att man koncentrerat sig på läsningen under senare tid. Kommunen har även satsat på kompetensutveckling inom detta område. På Länna skola har man i några årskurser perioder av intensivläsning som givit goda resultat. Skolorna har ett väl fungerande elevvårdsteam som arbetar med elever som är i behov av särskilt stöd och man prioriterar främst de yngre eleverna. Teamet består av rektor, biträdande rektor, kurator, psykolog, skolsköterska och speciallärare. De träffas varje vecka och arbetslagen har regelbundna träffar med elevvårdsteamet. Vid dessa träffar identifieras vilka elever som behöver stöd. Åtgärdsprogram upprättas. Både lärare, föräldrar och elever påtalar att skolornas arbete med elevvård är god. Enligt inspektörerna stärks detta då lärarna har möjlighet till handledning av kurator från distriktets resursteam. På Riala skola har man handledning en gång varannan vecka av kurator från distriktets resursteam. På Riala skola anländer en del elever med skolskjuts redan kl.7.15 på morgonen och skolan börjar 7.45. Elever och föräldrar uppger att väntan innan lektionen startar blir för lång. En vidare analys av hur man på bästa sätt kan tillmötesgå det faktum att elever anländer tidigt och använda tiden på ett bra sätt kan genomföras. Sammanfattningsvis ges en varierad bild av den pedagogiska verksamheten och undervisningen. Mycket goda exempel på elever som i sin undervisning fått kännedom om sin egen kunskapsutveckling blandas med elever vars drivkraft blir att hinna så långt som möjligt i boken. I revideringen av utvecklingsplanen bör målstyrningen tydliggöras. 5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Kommunerna har ett övergripande ansvar för förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen och skolan på lokal nivå. Kommunerna är också huvudmän för de flesta verksamheterna. Läroplanerna lägger tydliga ansvarsområden på rektor och personal för skolornas inre organisation och arbete. Sammantaget har dessa skyldighet att se till att rätten till utbildning och till att nå nationella mål tillgodoses. Frågor som behandlas vid inspektionen är exempelvis om verksamheten har en ledning enligt de nationella bestämmelserna, hur denna fungerar i praktiken och om det finns system för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen samt värna enskildas rättsäkerhet. 7

Länna skola och Riala skola SKOLVERKET Länna och Riala skolors rektor har tidigare arbetat som lärare på en av skolorna och arbetar sedan tre år tillbaka som rektor för Länna/Rialaenheten. Han befinner sig en gång i veckan på Riala skola. Personalen på Riala skola tycker att de vid behov lätt kan komma i kontakt med rektor. På enheten finns även en biträdande rektor vars arbetsuppgifter mestadels är förlagda inom skolbarnsomsorg och förskoleverksamhet. Rektorn går andra terminen på rektorsutbildning. Rektorn beskrivs av lärare och föräldrar som en närvarande, tydlig och lyssnande rektor. Lärarna anser att rektorn är en pedagogisk ledare medan han själv anser att det är svårt att hinna med den pedagogiska ledningen och ser detta som ett utvecklingsområde. De pedagogiska diskussionerna förs främst i arbetslagen och rektorns deltagande i arbetslagsmötet är behovsstyrt. Skolorna inriktar arbetet under vårterminen på att revidera och utveckla utvecklingsplanen, åtgärdsprogrammen och mobbningsprogrammet, vilket är beskrivet i både verksamhetsplanen 2003-2004 och kvalitetsredovisningen. Kvalitetsredovisningen tillkom i november enligt den modell som kommunen bestämt sig för. Lärarna är indelade i grupper och arbetet skall vara klart vid läsårsstarten. Utvärdering av verksamheten sker löpande genom bl.a. utvecklingssamtal, brukarenkäter, nationella och diagnosiska prov, arbetsmiljöundersökningar, sjuk- och närvarostatistik och medarbetarsamtal. Personalen har även en utvärderingsdag per läsår. Lärarna ser inte nyttan med en distriktschef medan rektorn tycker att han får hjälp av densamma vid behov. Sammanfattningsvis fungerar styrning, ledning och kvalitetsarbete bra på Länna och Riala skolor 6. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning Lika tillgång till utbildning, oberoende av kön, geografisk hemvist samt sociala och ekonomiska förhållanden, är en grundprincip för det offentliga skolväsendet. Barnoch ungdomsutbildningen omfattar förskoleklassen, grundskolan, den obligatoriska särskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Det skall finnas lika möjligheter till utbildning för barn och ungdomar med olika funktionsnedsättningar och möjligheter till utbildning i särskilda utbildningsformer. Inom skolformerna skall det också finnas olika möjligheter för eleverna att individuellt göra val av ämnen, program, inriktningar och kurser. En skola kan, enligt skollagen, profilera sig för att tillgodose olika elevers behov eller öka elevernas motivation för lärande. Granskningen gäller om det finns tillgång till utbildning i den omfattning och med den valfrihet som anges i de statliga bestämmelserna. Även informationen om möjligheter till olika val av fördjupning, kurser, skolor och utbildningsvägar behandlas. Språkvalet tillgodoses för elever från Riala skola (årskurs 6) på Länna skola. Flest elever väljer spanska, men även franska och tyska ges som språkval på skolan. I Riala skola är elevens val, enligt lärarna, organiserat i dels en förlängd tid för idrott och hälsa dels i elevernas eget arbete då de väljer själva vilket ämne de vill arbeta med. Man har även koncentrerat ämnet i perioder då man t.ex. har ett 8

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Norrtälje kommun Länna skola och Riala skola teaterprojekt. Eleverna i de yngre åldrarna uppger att de får elevens val i årskurs 7. I Länna skola väljer eleverna i årskurs 7-9 mellan olika aktiviteter och ämnen i elevens val, som är förlagd till ett lektionspass i veckan. Eleverna i de yngre åldrarna får välja vad de vill göra inom de områden som de arbetar med vid ett tillfälle i veckan. De elever som är funktionshindrade får det särskilt stöd som de behöver. Inspektörerna har även delgivits exempel på information från rektor till föräldrar, se vidare under rubriken Arbetsmiljö och delaktighet. Sammanfattningsvis ger Länna och Riala skolor den tillgång till utbildning som krävs enligt bestämmelserna. Ett förbättringsområde är att för de yngre eleverna tydliggöra innehållet i elevens val. 7. Resurser Huvudmannen och skolans ledning beslutar hur och med vilka resurser utbildningen skall genomföras för att de lärande skall nå de nationella målen för utbildningen. I skollagen finns dock bestämmelser om några viktiga förutsättningar för att säkra kvaliteten i utbildningen. Dessa avser främst krav på personalens kompetens, tillgång till ändamålsenliga lokaler, läromedel och annan utrustning som behövs för en tidsenlig utbildning. Även principerna för resursfördelningen aktualiseras vid inspektionen. I Länna och Riala skolor arbetar man aktivt för att samtliga lärare skall ha en utbildning avsedd för den undervisning de i huvudsak skall bedriva. Fem lärare kompletterar nu sina påbörjade lärarutbildningar för att få lärarexamen, övriga lärare har en utbildning avsedd för den undervisning de bedriver. Skolorna har gjort en kartläggning av kompetensutvecklingsbehovet och sammanställningen ligger till grund för kompetensutvecklingsplanen de närmsta tre åren, vilket utbildningsinspektörerna anser vara bra. Tanken är att Länna och Riala skolor framöver ska ha en kontinuitet i treåriga kompetensutvecklingsplaner. Utifrån planen koncentreras innehållet på samtalsmetodik på Länna skola och närmiljön/naturen i undervisningen på Riala skola. Lärarna i NO och estetiska ämnen upplever det svårt att få sina kompetensutvecklingsbehov tillgodosedda. Enligt lärarna får enstaka punktinsatser från kommunens sida oftast inte någon effekt på verksamheten. Eleverna påpekade problemet med att dataserven inte fungerade, vilket också blev ett faktum under inspektionsbesöket. Årskurs 9, som vid inspektionsbesöket arbetade med olika religioner, kunde inte under en eftermiddag använda datorerna för informationshämtning. På längre sikt kan användningen av datorerna minska då tillförlitligheten att de fungerar försämras. Det kan även försvåra igångsättandet av goda idéer, som t.ex. användandet av datorerna till att spara och kommentera elevernas arbeten (t.ex. med hjälp av digitala foton på träslöjdsarbeten). På båda skolorna är duschmöjligheterna för eleverna undermåliga, vilket elever, föräldrar, lärare och rektor är eniga om. 9

Länna skola och Riala skola SKOLVERKET Sammanfattningsvis är skolans resurser bra i vissa avseenden t.ex. skolans arbete med pedagogiskt utbildad personal. Länna och Riala skolor håller även på att utarbeta en treårig kompetensutvecklingsplan, vilket på sikt ytterligare kan motivera lärarna till vidare utveckling av arbetet. Förbättringsområden är datatillgängligheten samt skolornas duschmöjligheter. Sammanfattande bedömning Inspektörerna bedömer att verksamheten i Länna och Riala skolor övergripande är av god kvalitet. Det formella elevinflytandet, som sker genom elevråd och klassråd, fungerar bra på båda skolorna. Även föräldrarnas delaktighet via enhetsråd upplevs positivt. Resultaten avseende kunskaper är bra. För elever och föräldrar blir utvecklingen av lärandet tydligt i den utvecklingsplan för varje elev som skolorna använder sig av. Skolorna har väl fungerande elevvårdsteam. Styrning, ledning och kvalitetsarbete är av god kvalitet på båda skolorna. Det finns dock behov av förbättringsinsatser inom följande områden: - elevernas ansvarstagande och inflytande över sitt eget lärande, - värdering och analys beträffande resultatet av normer och värden, - handlingsprogrammet mot mobbning och annan kränkande behandling beträffande kränkningar mellan elev-vuxen/vuxen-elev samt språkbruket, - tydliggöra målstyrningen bl.a. i varje elevs utvecklingsplan, - elevens val för de yngre eleverna, - datatillgängligheten samt - elevernas duschmöjligheter. Datum Ort 2004-09-28 Stockholm Pia-Lotta Fellke Silja Jundin 10

Närtuna skola Utbildningsinspektion i Närtuna skola UTBILDNINGSINSPEKTIONENS SYFTE Skolverkets utbildningsinspektion skall bidra till kvalitetsförbättring genom att bedöma hur verksamheterna arbetar i riktning mot de nationella målen för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, barn- och ungdomsutbildning och vuxenutbildning. En väsentlig del i inspektionen är att granska kvalitetsarbetet och förmågan att utveckla den egna verksamheten. Inspektionens inriktning Inspektionsutredningen har inriktats mot sju områden. De är särskilt väsentliga för att säkra att alla barn, elever och vuxenstuderande får den omsorg och utbildning som de har rätt till enligt nationella bestämmelser. De sju områdena, som granskats utifrån flera olika aspekter och frågeställningar, är: Resultaten: 1. Normer och värden 2. Kunskaper Verksamheten: 3. Arbetsmiljö och delaktighet 4. Pedagogisk verksamhet och undervisning 5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Förutsättningarna: 6. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning 7. Resurser I denna rapport behandlas i första hand förhållanden som avviker positivt eller negativt från vad som förväntas i fråga om utbildningskvaliteten enligt de nationella bestämmelserna. Några aspekter behandlas dock i alla aktuella verksamheter, nämligen kvalitetsarbetet, rektorsfunktionen, personalens kompetens, läromedel och utrustning, likvärdiga möjligheter vid funktionsnedsättning, stödinsatser, arbetet med övergripande hälsomål i läroplanerna, bedömning av lärandet och betygssättningen. En helhetsbedömning och motiveringar till bedömningarna görs inom varje granskningsområde. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån läroplaner och författningar i övrigt. Inspektörernas sakkunskap och erfarenheter av jämförbara verksamheter är också betydelsefulla. Analyserna av den insamlade informationen syftar till att klargöra om de lokala lösningarna och systemen fungerar väl. Rapporten avslutas med en sammanfattande bedömning som utgör underlag för Skolverkets beslut angående förbättrings- och kritikområden. 1

Närtuna skola SKOLVERKET Beskrivning av skolan/rektorsområdet Närtuna skola Antal barn/elever/studerande Grundskola 96 Förskoleklass 11 Utbildningen vid skolan omfattar förskoleklass t.o.m. åk 6. I anslutning till skolan finns fritidshem och Trollstugan, en lokal där dagbarnvårdare arbetar med 23 barn, dessa har inte inspekterats. Skolans elever och pedagogiska personal arbetar i arbetslag; förskoleklass - årskurs 3 och årskurs 4-6. Skolan leds av en rektor. Flertalet elever har lång skolväg och åker skolbuss till skolan då skolan ligger i glesbygd. Skolan har funnits i över hundra år. Skolans huvudbyggnad är ombyggd och tillbyggd vid olika tillfällen. Matsalen med kök, gymnastiksalen och träslöjdslokalen ligger i en separat byggnad. Skolan deltar i en försöksverksamhet med timplanelös grundskola. Genomförandet av inspektionen i Närtuna skola Skolverket sände den 17 november 2003 skriftlig information till kommunen om att verksamheten skulle inspekteras och om inspektionens syfte och genomförande. Inspektörsteamet med ansvar för Närtuna skola har bestått av undervisningsråden Pia-Lotta Fellke och Silja Jundin. Besök i Närtuna skola genomfördes den 19 februari 2004. Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Skolverket följer därefter upp eventuella krav på åtgärder som riktas till huvudmannen och vilka effekter i övrigt som utbildningsinspektionen leder till. Tidpunkter för uppföljningen framgår av Skolverkets beslut. Underlag Underlaget till denna rapport består av dels dokument från kommunen och Närtuna skola, dels den information som samlats in vid observationer, intervjuer och samtal under besöket. Rapporten grundar sig också på annan information om kommunen och skolan som finns i Skolverkets nationella uppföljningssystem eller finns publicerat på annat sätt. I Närtuna skola genomfördes formella intervjuer med elever, lärare, elevassistenter, föräldrar och rektor. Lektionsbesök genomfördes. Under besöket fördes också informella samtal med personal och elever. 2

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Norrtälje kommun Närtuna skola Bedömning 1. Normer och värden Enligt skollagen skall utbildningen för barn och ungdom främja deras utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. I läroplanerna framhålls att barnen och eleverna skall utveckla förståelse och respekt för alla människors lika värde. Skolan skall sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet. Eleverna skall också utveckla sin förmåga att göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden. Eleverna skall kunna ta ett allt större ansvar för det egna arbetet och för miljön. Inom detta granskningsområde behandlas resultaten av arbetet för att främja vårt samhälles demokratiska värderingar och för att utveckla normer och värden enligt läroplanernas mål. Närtuna skolas resultat avseende normer och värden är godtagbart. Eleverna känner sig trygga och även föräldrarna känner en trygghet då de lämnar barnen på skolan. Man arbetar med värdegrunden på flera olika sätt vilket beskrivs under rubriken Arbetsmiljö och delaktighet. Personalen och till viss del eleverna tycker att relationerna mellan eleverna i F-3 och eleverna i 4-6, som tidigare varit dålig, har blivit bättre. Det finns dock elever i de lägre åldrarna som uttrycker en rädsla för vissa elever i de äldre åldrarna, vilket bör följas upp. Personalen och rektorn är medvetna om att det påbörjade värdegrundsarbetet ständigt måste fortsätta och utvecklas för att skolan ska nå ännu bättre resultat beträffande normer och värden. Språkbruket mellan eleverna har diskuterats och enligt eleverna har detta blivit bättre. Måluppfyllelsen avseende värdegrunden finns redovisat i kvalitetsredovisningen som tagits fram genom diskussioner på skolan i november 2003. Där bedöms värdegrundsarbetet vara övervägande bra. Vidare fördjupning av hur man mäter resultatet av värdegrundsarbetet, analyserar och vidtar åtgärder har ännu ej kommit tillstånd. Eleverna har varierade möjligheter att delta i planeringen av sitt eget arbete. En del elever får möjlighet att välja när man vill arbeta med olika arbetsuppgifter, vilket sker i de äldre åldrarna. Eleverna i de yngre åldrarna får möjlighet att välja vad de vill arbeta med, vilket innehåll, utifrån egna frågor. I F-3 har även eleverna ansvar för sitt eget arbetsschema. Utbildningsinspektörerna vill påpeka skillnaden mellan att få välja mellan uppgifter och att även få vara delaktig i planering av innehållet och ansvara för sitt eget arbetsschema, där det senare innebär en bättre kvalitet av elevinflytande. Sammanfattningsvis är resultatet avseende normer och värden på Närtuna skola acceptabelt. Det påbörjade arbetet med att förbättra relationerna mellan de olika åldersgrupperna bör fortsätta. Språkbruket mellan eleverna är även detta ett fortsatt förbättringsområde. Resultatet av arbetet med normer och värden bör fortsättningsvis mätas, värderas och analyseras för att utvecklas och förbättras. Även elevinflytandet är ett utvecklingsområde. I de lägre åldrarna fungerar elevinflytandet mycket bra. Inflytandet avtar dock ju äldre eleverna blir fast det istället ska öka med stigande ålder och mognad. 3

Närtuna skola SKOLVERKET 2. Kunskaper Utbildningen skall ge kunskaper i vid mening, såväl fakta och förståelse som färdigheter och förmåga att exempelvis utvärdera sitt eget lärande och att arbeta självständigt. Skolan skall sträva efter att varje elev tillägnar sig kunskaper inom utbildningens ämnesområden och kurser men även utvecklar en tillit till sin egen förmåga och en nyfikenhet och lust att lära. Målen för lärandet anges närmare i de nationella läroplanerna och i kursplanerna. Inom detta område granskas resultaten av det pedagogiska arbetet. I Närtuna skola använder man sig av läsutvecklingschema (LUS) för alla elever. LUS är ett kvalitativt bedömningsinstrument där individens läsförmåga relateras till en utvecklingspsykologisk beskrivning av läsutvecklingen. Elevernas läsutveckling kontrolleras två gånger per läsår från förskoleklassen t.o.m. år 6. Genom att kontrollera elevernas läsutveckling vet skolan vilket resultat varje elev uppnår beträffande läsning och kan vidta åtgärder när eleven behöver stöd för att komma vidare i sin utveckling. Enstaka elever i årskurs 4 och 5 har inte uppnått den läsförmåga som är nödvändig för att klara målen i årskurs 5. Resultaten av läsning samt elevens utveckling i övriga ämnen, både kunskapsmässigt och socialt, diskuteras på utvecklingssamtalen, men finns inte dokumenterade. Målen är inte tydliga för eleverna, de vet vad de ska göra, inte vad de ska lära sig. För att kunna uppnå målen i samtliga ämnen måste rimliga förutsättningar ges. Eleverna i årskurs 6 upplever att vissa ämnen såsom bild och musik inte ges tillräcklig tid. De nationella proven för årskurs 5 genomförs i engelska, svenska och matematik på Närtuna skola. I svenska hade en av 17 elever inte uppnått målen, i matematik två samt i engelska tre. Målet är dock att alla elever ska nå målen i årskurs 5. De elever som inte än uppnår målen får stöd. Sammanfattningsvis visar inspektionen att resultaten av kunskaper är acceptabla. Skolan har en god kontroll av elevernas resultat beträffande läsutvecklingen från förskoleklassen t.o.m. årskurs 6 och lämpliga stödåtgärder kan därmed vidtas. Målen bör tydliggöras för eleverna och för att kunna redovisa elevernas resultat i samtliga ämnen bör skolan dokumentera huruvida eleverna når målen i övriga ämnen. En analys av resultaten, för att kunna vidta åtgärder för en ökad måluppfyllelse bör genomföras. 3. Arbetsmiljö och delaktighet Enligt skollagen skall verksamheten i skolan vara utformad i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar där skall främja aktning för varje människas egenvärde, respekt för vår gemensamma miljö samt jämställdhet mellan könen. Särskilt skall den som verkar inom skolan aktivt motverka alla former av kränkande behandling. All personal skall samverka med elever och föräldrar i arbetet för att forma en god miljö fysiskt och psykosocialt - för utveckling och lärande. Granskningen gäller hur man i verksamheten arbetar för en god miljö och för att förebygga kränkningar och ge möjlighet till delaktighet och samverkan. 4

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Norrtälje kommun Närtuna skola Närtuna skola har ett bra pågående arbete med arbetsmiljö och delaktighet. Närtunaenheten håller på att bearbeta ett handlingsprogram för att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling. Dokumentet heter Kompisplan och är en handlingsplan för alla verksamheter i Närtuna skola; dagbarnvårdare, fritidshem, F-3 och 4-9. Dokumentet innehåller för närvarande definition av mobbning, förebyggande arbete och arbete vid konstaterad mobbning. I dokumentet saknas begreppet kränkande behandling, perspektivet när vuxen kränker elev samt information om vilka som ingår i den s.k. stödgruppen. Tidigare har verksamheterna arbetat var för sig medan skolan nu vill åstadkomma ett gemensamt förhållningssätt i värdegrundsarbetet. I början på höstterminen genomfördes en gemensam lägerskola då de äldre eleverna övernattade medan de yngre kom och hälsade på över dagen. Fadderverksamhet startade. Andra aktiviteter som man haft tillsammans är pysseldagar och friluftsdagar. Personalen uttrycker fördelarna med att arbeta övergripande och förebyggande med värdegrunden Det finns också planerade, men ännu inte genomförda, förebyggande värdegrundsbaserade aktiviteter inom ämnena idrott och hälsa samt svenska. I det dagliga arbetet förs diskussioner med eleverna om hur man är tillsammans och med varandra, ibland i hela gruppen, ibland i tjej- respektive killgrupper. Vid inspektionsbesöket diskuterades språkbruket mellan eleverna. På lektionerna i idrott och hälsa hade man under hösten ett tema med diskussioner kring fair play, vad det är och hur man agerar för att uppnå fair play. Det finns alltid vuxna ute på rasterna och enligt eleverna finns det alltid vuxna att ta kontakt med vid behov. Både i F-3 och 4-6 genomför man klassråd och klasserna har representanter i elevrådet, där rektor är ordförande. På dessa råd tas ofta frågor om den yttre miljön upp och eleverna upplever att de ibland får igenom förslag, men ibland sätter ekonomin stopp för deras förslag. Utbildningsinspektionen visar att elevinflytandet och ansvarstagandet över det egna lärandet avtar med stigande ålder, vilket inte är tillfredställande. Förutsättningen för att elevinflytandet kan öka med ålder och mognad är att eleverna blir mer och mer insatta i vad de kan ha inflytande över och vilka mål de arbetar mot. Skolan har föräldraråd som träffas tre gånger per termin och upplevs positivt av de föräldrar som deltar. Det är öppet för intresserade föräldrar att delta, men deltagandet har inte varit stort enligt föräldrar och rektor. Förklaringen är, enligt rektor och intervjuade föräldrar, dels avståndet mellan hem och skola dels att det inte finns behov av föräldraråd då skolan fungerar och inga större problem finns att diskutera. Frågan om hur man kan engagera fler föräldrar har dock diskuterats. Elevrådet rapporterar vilka frågor de har diskuterat till föräldrarådet. Sammanfattningsvis är arbetet med arbetsmiljö och delaktighet bra i Närtuna skola. Det påbörjade arbetet med ett gemensamt handlingsprogram mot mobbning och annan kränkande behandling, vilket kommer att gälla för alla verksamheter, är bra och bör fortsättningsvis även involvera de planerade aktiviteterna som ännu inte har genomförts. I arbetet med handlingsprogrammet ska 5

Närtuna skola SKOLVERKET även elever och föräldrar medverka. Programmet bör kompletteras enligt ovan innan det färdigställs. Närtuna skola har en väl fungerande rådsverksamhet men behöver utveckla elevernas inflytande över det egna lärandet för de äldre eleverna. 4. Pedagogisk verksamhet och undervisning Arbetet för att nå de nationella målen för utveckling och lärande skall främst utformas av eleverna och personalen. Skolan skall samverka med hemmen. Läroplanerna, andra statliga förordningar och kursplanerna ger riktlinjer för arbetet. Det finns bestämmelser om timplaner och ämnes- och kursstruktur, riktlinjer för stödinsatser, för betygssättning och utvecklingssamtal, för utbildning på arbetsplatser, en garanterad undervisningstid etc. Målen i kursplanerna ger dessutom vägledning för arbetssätten genom att beskriva vilka kunskaper, färdigheter och övrig utveckling barnen och ungdomarna skall nå. Granskningen riktas mot hur man arbetar för att nå målen och hur man anpassar arbetet till olika behov. Närtuna skola har, för ett antal år sedan, bearbetat de nationella kursplanerna till lokala kursplaner i de olika ämnena. Dessa var vid inspektionstillfället, enligt rektor, under omarbetning och den första lokala kursplanen som kommer att förändras är svenska. Närtuna skola ingår i försöksverksamheten med slopad timplan, varför bearbetningen av de nationella kursplanerna till ett lokalt målarbete är en förutsättning så att det blir tydligt för föräldrar och elever vilka mål man arbetar mot och när dessa är uppnådda. Då det i ämnena inte är helt tydligt för eleverna vilka mål som de arbetar mot är det svårt att veta om man uppnått målen i t.ex. bild och musik. Beträffande musikundervisningen har skolan en ämnesutbildad lärare, men lokalutrymmen saknas. De båda arbetslagen i Närtuna skola arbetar med individualiserade arbetssätt, men kopplingen till de lokalt bearbetade målen är inte tydlig. I F-3 klassen får eleverna välja arbetsuppgifter (matematik, svenska eller forskning) och har ett arbetsschema som de har ansvar för. Vid inspektionstillfället var årskurs 2 i badhuset, vilket de besöker 10 gånger utmed vårterminen för att lära sig simma. Det roligaste i skolan är att åka och simma, tyckte några av eleverna i årskurs 2 vid intervjutillfället. Flera lärare har fått utbildning i Storyline. I framför allt årskurs 6 har man vid ett tillfälle arbetat med Storyline. I en storyline arbetar man ämnesövergripande med berättelsen som struktur och kontext. Den röda tråden utgörs av det händelseförlopp som lärarlaget planerat tillsammans. Eleverna arbetar likt författare som håller på med researcharbetet inför skrivandet av sin berättelse. Skolan har för avsikt att utvidga arbetet med storyline till fler tillfällen och i fler klasser. Utbildningsinspektionen vill påpeka vikten av att även i detta arbete tydliggöra målen för eleverna. De elever som är i behov av särskilt stöd ges detta på olika sätt och åtgärdsprogram skrivs. Både lärare och rektorn understryker vikten av samarbetet med föräldrarna och arbetet med elever i behov av stöd fungerar mestadels bra. Skolan har tre elevassistenter, som självskrivet ingår i arbetslagen. Skolan får hjälp med de olika stödinsatserna av stödteamet i Rimbo, där framför allt handled- 6

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Norrtälje kommun Närtuna skola ning av specialpedagogen upplevs av lärare och rektorn som bra. Däremot fungerar hjälpen från stödteamet beträffande elevhälsan mindre bra. Då behovet av stöd med den sociala utvecklingen är stort behöver Närtuna skola hjälp från stödteamet med psykolog och kurator. Kurator har inte funnits under en tid i stödteamet, så den hjälpen har inte kunnat ges till eleverna. Skolan arbetar även med socialtjänsten både i den egna kommunen och i andra kommuner. I arbetet med elever i behov av stöd i den sociala utvecklingen beskriver rektorn en oro för övergången från Närtuna skola till andra skolor vid årskurs 7, då det inte finns ett upparbetat samarbete mellan skolorna. Utvecklingssamtal förekommer en gång per termin och fungerar bra enligt elever, föräldrar och lärare. Föräldrarna uppfattade att olika lärare har olika rutiner vid utvecklingssamtal, avseende förberedande enkäter och vad som dokumenteras. Detta blir påtagligt då föräldrar har barn i olika åldrar på skolan. Överenskommelser görs på utvecklingssamtalen, vilka följs upp vid nästa utvecklingssamtal. Personal och rektor poängterar vikten av att samarbeta med föräldrar och det har förekommit att lärare genomfört utvecklingssamtal i hemmet då det varit svårt att få föräldrarna till skolan. Sammanfattningsvis fungerar den pedagogiska verksamheten och undervisningen bra i Närtuna skola. Det lokala målarbetet behöver utvecklas så att målen blir tydliga för personal, elever och föräldrar bl.a. med tanke på att skolan ingår i försöksverksamheten utan timplan samt att nya arbetssätt skall etableras. Stödverksamheten fungerar i stort sett bra på skolan, men avsaknaden av hjälp från resursteamet angående elevers sociala utveckling samt oron för övergången till årskurs 7 för de elever som är i behov av socialt stöd bör uppmärksammas. 5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Kommunerna har ett övergripande ansvar för förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen och skolan på lokal nivå. Kommunerna är också huvudmän för de flesta verksamheterna. Läroplanerna lägger tydliga ansvarsområden på rektor och personal för skolornas inre organisation och arbete. Sammantaget har dessa skyldighet att se till att rätten till utbildning och till att nå nationella mål tillgodoses. Frågor som behandlas vid inspektionen är exempelvis om verksamheten har en ledning enligt de nationella bestämmelserna, hur denna fungerar i praktiken och om det finns system för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen samt värna enskildas rättsäkerhet. Rektorn för Närtunaenheten tillträdde tjänsten i september och har tidigare arbetat som lärare på skolan. Han har skolledarutbildning och tidigare erfarenhet som skolledare. Eleverna känner väl till vem som är rektor och berättar att han gör besök i klasserna ibland. Både personal och föräldrar uttrycker att rektorn är väl förtrogen med verksamheten, undervisar ibland och är tillgänglig vid behov. Inspektörernas intryck är även att han har en gedigen erfarenhet av att arbeta med elever som är i behov av stöd i den sociala utvecklingen. Den pedagogiska diskussionen som för närvarande förs och leds av rektor har bl.a. handlat om metodutvecklingen av storyline. Det är första året skolan arbetar med en kvalitetsredovisning. Arbetet påbörjades i december 2003 och skulle, skickas in till kommunen i mitten av januari 2004. Personalen har varit delaktig i framtagandet av Närtuna skolas kvalitets- 7

Närtuna skola SKOLVERKET redovisning, men enligt rektorn finns det mycket att utveckla i kvalitetsredovisningsarbetet, vilket är ett arbete som kommer att vidtas. Personalen och rektor har tillsammans diskuterat Närtuna skola utifrån kommunens kvalitetsredovisningsmall och utgått från den då kommentarer gjorts. Enligt inspektörerna saknas tydliga målbeskrivningar, vilket är en förutsättning för att kunna utvärdera och analysera arbetet för fortsatt kvalitetsarbete. I kvalitetsredovisningen saknas även kopplingen till skolans egna dokument för den lokala målstyrningen. Sammanfattningsvis bedöms styrning, ledning och kvalitetsarbete som godtagbar. Närtuna skola har en rektor som är väl förtrogen med verksamheten men arbetet med utvärdering av verksamheten och kvalitetsredovisningen bör utvecklas och målen tydliggöras. Resultaten arbetet bör beskrivas, mätas, analyseras och värderas för en ökad måluppfyllelse. 6. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning Lika tillgång till utbildning, oberoende av kön, geografisk hemvist samt sociala och ekonomiska förhållanden, är en grundprincip för det offentliga skolväsendet. Barnoch ungdomsutbildningen omfattar förskoleklassen, grundskolan, den obligatoriska särskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Det skall finnas lika möjligheter till utbildning för barn och ungdomar med olika funktionsnedsättningar och möjligheter till utbildning i särskilda utbildningsformer. Inom skolformerna skall det också finnas olika möjligheter för eleverna att individuellt göra val av ämnen, program, inriktningar och kurser. En skola kan, enligt skollagen, profilera sig för att tillgodose olika elevers behov eller öka elevernas motivation för lärande. Granskningen gäller om det finns tillgång till utbildning i den omfattning och med den valfrihet som anges i de statliga bestämmelserna. Även informationen om möjligheter till olika val av fördjupning, kurser, skolor och utbildningsvägar behandlas. I Närtuna skola ingår elevens val i elevens egen planering. D.v.s. den tid då eleverna arbetar med de ämnen de själva väljer är, enligt lärare och rektorn, elevens val. Under elevens egen planering finns utrymme att fördjupa eller bredda kunskaper, enligt lärare och rektorn. Eleverna upplever att de tidigare har haft elevens val och då valt mellan olika aktiviteter en hel dag, men att de inte längre har detta. Utbildningsinspektörerna uppfattar att skolan väljer att kalla elevens olika valmöjligheter för elevens val, men av eleverna uppfattas inte detta som ett extra val utöver det dagliga skolarbetet. Informationen till eleverna i detta avseende måste bli tydligare. Det fanns vid inspektionstillfället inga elever med funktionshinder. Sammanfattningsvis är tillgången till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning godtagbar. Det måste bli tydligare för eleverna att elevens val erbjuds. Då skolan ingår i försöksverksamheten med slopad timplan måste det tydliggöras på vilket sätt eleverna erbjuds elevens val. 8

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Norrtälje kommun Närtuna skola 7. Resurser Huvudmannen och skolans ledning beslutar hur och med vilka resurser utbildningen skall genomföras för att de lärande skall nå de nationella målen för utbildningen. I skollagen finns dock bestämmelser om några viktiga förutsättningar för att säkra kvaliteten i utbildningen. Dessa avser främst krav på personalens kompetens, tillgång till ändamålsenliga lokaler, läromedel och annan utrustning som behövs för en tidsenlig utbildning. Även principerna för resursfördelningen aktualiseras vid inspektionen. På Närtunaenheten har 71 procent av lärarna pedagogisk utbildning. Rekryteringsarbetet är svårt, enligt rektorn, då skolan ligger 2-3 mil från närmaste tätort. Ett intensivt arbete med rekrytering har bedrivits inför terminsstarten via annonsering och en nyutbildad lärare har anställts. Kompetensutvecklingsområden framöver är att bl.a. utarbeta grunderna för en gemensam pedagogisk inriktning. Enstaka lärare har erbjudits kompetensutveckling i t.ex. storyline. Samtliga intervjuade påpekar att idrottssalen har stora brister. Den är trång och det ges inte är möjligt till att utöva bollsporter fullt ut, varför idrott och hälsa i möjligaste mån bedrivs utomhus. Utbildningsinspektörerna kan konstatera att möjligheten till rörelseaktiviteter är begränsad i lokalen. Tillgången till datorer är, enligt rektorn och eleverna, undermålig. Detta gäller användarmöjligheten. Skolnätet fungerar ibland och ibland inte vilket medför att eleverna får välja en annan aktivitet och vänta tills servern i Norrtälje fungerar igen. Detta händer alltför ofta och upplevs segt av eleverna. Utbildningsinspektörerna vill påpeka vikten av ett användarvänligt system för att vara pedagogiskt ändamålsenligt. Sammanfattningsvis visar utbildningsinspektionen att Närtuna skolas resurser är acceptabla. Närtuna skola har dock flera lärare som saknar pedagogisk utbildning. Det pågående arbetet med rekrytering bör därför fortgå. Idrottssalen är inte ändamålsenlig för ämnet idrott och hälsa. Ett utvecklingsområde är tillgången till skolnätet där användarmöjligheten för eleverna borde förbättras. Sammanfattande bedömning Inspektörerna bedömer att verksamheten i Närtuna skola övergripande är av god kvalitet. Fadderverksamheten, vilket innebär att de äldre eleverna tar hand om de yngre, och som är en del av det förebyggande arbetet kring normer och värden är bra. Föräldrarådet upplevs positivt. Skolan arbetar väl med de elever som är i behov av särskilt stöd. Rektor är väl förtrogen med verksamheten. Det finns dock behov av förbättringsinsatser inom följande områden: - elevernas inflytande och ansvarstagande över sitt eget lärande, - handlingsprogram mot kränkande behandling, - det lokala målarbetet samt i det involvera eleverna i detta, - värdering och analys beträffande resultatet av normer och värden, 9

Närtuna skola SKOLVERKET - arbetet med utvärdering och kvalitetsredovisning, - rekryteringsarbetet, - informationen till eleverna avseende elevens val, - datatillgängligheten samt - idrottssalens ändamålsenlighet. Datum Ort 2004-09-28 Stockholm Pia-Lotta Fellke Silja Jundin 10

Utbildningsinspektion i Parkskolan UTBILDNINGSINSPEKTIONENS SYFTE Utbildningsinspektion i Norrtälje kommun Parkskolan Skolverkets utbildningsinspektion skall bidra till kvalitetsförbättring genom att bedöma hur verksamheterna arbetar i riktning mot de nationella målen för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, barn- och ungdomsutbildning och vuxenutbildning. En väsentlig del i inspektionen är att granska kvalitetsarbetet och förmågan att utveckla den egna verksamheten. Inspektionens inriktning Inspektionsutredningen har inriktats mot sju områden. De är särskilt väsentliga för att säkra att alla barn, elever och vuxenstuderande får den omsorg och utbildning som de har rätt till enligt nationella bestämmelser. De sju områdena, som granskats utifrån flera olika aspekter och frågeställningar, är: Resultaten: 1. Normer och värden 2. Kunskaper Verksamheten: 3. Arbetsmiljö och delaktighet 4. Pedagogisk verksamhet och undervisning 5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Förutsättningarna: 6. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning 7. Resurser I denna rapport behandlas i första hand förhållanden som avviker positivt eller negativt från vad som förväntas i fråga om utbildningskvaliteten enligt de nationella bestämmelserna. Några aspekter behandlas dock i alla aktuella verksamheter, nämligen kvalitetsarbetet, rektorsfunktionen, personalens kompetens, läromedel och utrustning, likvärdiga möjligheter vid funktionsnedsättning, stödinsatser, arbetet med övergripande hälsomål i läroplanerna, bedömning av lärandet och betygssättningen. En helhetsbedömning och motiveringar till bedömningarna görs inom varje granskningsområde. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån läroplaner och författningar i övrigt. Inspektörernas sakkunskap och erfarenheter av jämförbara verksamheter är också betydelsefulla. Analyserna av den insamlade informationen syftar till att klargöra om de lokala lösningarna och systemen fungerar väl. Rapporten avslutas med en sammanfattande bedömning som utgör underlag för Skolverkets beslut angående förbättrings- och kritikområden. 1

Parkskolan SKOLVERKET Beskrivning av skolan/rektorsområdet Parkskolan Antal barn/elever/studerande Grundskola 162 Förskoleklass 22 Parkenheten tillhör distriktet Norrtälje 1 och innefattar förutom en förskoleklass och årskurserna 1-6 även en tal- och språkgrupp (Papegojan) samt tre fritidshemsavdelningar och en fritidsklubb för barn mellan 6-12 år. Inspektionen innefattar förskoleklassen och grundskolan, inklusive tal- och språkgruppen. På skolan finns en särskoleintegrerade elev. Inspektionen av särskolan redovisas i en separat rapport. Skolans elever och pedagogiska personal arbetar i två arbetslag: förskoleklass t.o.m. årskurs 3 samt årskurserna 4-6. Undervisningen i klasserna är åldershomogen men viss samverkan sker över åldersgränserna i s.k. tvärgrupper. Enligt kommunens egen statistik för år 2003 finns i grundskolan 26,2 årsarbetare och i förskoleklassen 2,7. Enligt rektorns egna beräkningar ligger siffrorna lägre. Enheten består av fyra byggnader. I huvudbyggnaden finns förskoleklassen och årskurserna 2 och 3 samt två fritidshemsavdelningar. I en separat byggnad finns årskurs 1, fritidshem samt tal- och språkgruppen och i ytterligare en annan byggnad finns bl.a. skolans matsal och gymnastiksal. I en paviljong en bit från skolan har av utrymmesskäl årskurserna 4-6 sin undervisning. Genomförandet av inspektionen i Parkskolan Skolverket sände den 17 november 2003 skriftlig information till kommunen om att verksamheten skulle inspekteras och om inspektionens syfte och genomförande. Inspektörsteamet med ansvar för Parkskolan har bestått av undervisningsråden Elisabeth Ritchey och Silja Jundin. Besök i Parkskolan genomfördes den 30 mars 2004. Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Skolverket följer därefter upp eventuella krav på åtgärder som riktas till huvudmannen och vilka effekter i övrigt som utbildningsinspektionen leder till. Tidpunkter för uppföljningen framgår av Skolverkets beslut. Underlag Underlaget till denna rapport består av dels dokument från kommunen och Parkskolan, dels den information som samlats in vid observationer, intervjuer och samtal under besöket. Rapporten grundar sig också på annan information om kommunen och skolan som finns i Skolverkets nationella uppföljningssystem eller finns publicerat på annat sätt. I Parkskolan genomfördes formella intervjuer med lärare, föräldrar, elever, elevråd samt rektor. Lektionsbesök i ett flertal ämnen och klasser genomfördes. Under besöket fördes också samtal med övriga elever och personal. 2

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Norrtälje kommun Parkskolan Nämns inte förskoleklassen specifikt i rapporten gäller beskrivna förhållanden även denna verksamhet. 1. Normer och värden Bedömning Enligt skollagen skall utbildningen för barn och ungdom främja deras utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. I läroplanerna framhålls att barnen och eleverna skall utveckla förståelse och respekt för alla människors lika värde. Skolan skall sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet. Eleverna skall också utveckla sin förmåga att göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden. Eleverna skall kunna ta ett allt större ansvar för det egna arbetet och för miljön. Inom detta granskningsområde behandlas resultaten av arbetet för att främja vårt samhälles demokratiska värderingar och för att utveckla normer och värden enligt läroplanernas mål. I Parkskolan uppger eleverna att de trivs på skolan och känner sig trygga. Om något händer kan de med förtroende vända sig till någon vuxen i skolan som alltid ingriper. Enligt eleverna ser de vuxna om något händer och tar då omedelbart tag i situationen. Denna positiva bild bekräftas av de föräldrar som intervjuades av Skolverkets inspektörer. Vid inspektionstillfället möttes inspektörerna av elever som visar respekt, vänlighet och hänsynsfullhet gentemot såväl varandra som vuxna. Det förekommer sällan mobbning på skolan. Med faddrar och kamratstödjare finns det ett väl utbyggt system för att fånga upp elever som inte trivs eller blir utsatta för kränkningar. Det finns även ett väl uppbyggt system för det formella elevinflytandet genom klassråd, matråd och elevråd. Som exempel på elevernas delaktighet är matrådets beslut att varje klass får välja matsedel en vecka per termin. Alla elever som Skolverkets inspektörer samtalade med uppgav att de tycker sig ha inflytande, att de kan påverka beslut som fattas i skolan och att de vuxna lyssnar på dem och deras önskemål. Eleverna har också vissa möjligheter till inflytande över det egna lärandet på så sätt att eleverna självständigt kan välja vilka moment de vill arbeta med. Lärarna har dock lagt ut i förväg vilka arbetsmoment det finns att välja mellan. Sammanfattningsvis bedömer inspektionen att resultatet avseende normer och värden är delvis mycket bra och delvis bra. Trivsel, trygghet och respekt för varandra bedöms som mycket bra, medan elevinflytandet över det egna lärandet kan förbättras. 3

Parkskolan SKOLVERKET 2. Kunskaper Utbildningen skall ge kunskaper i vid mening, såväl fakta och förståelse som färdigheter och förmåga att exempelvis utvärdera sitt eget lärande och att arbeta självständigt. Skolan skall sträva efter att varje elev tillägnar sig kunskaper inom utbildningens ämnesområden och kurser men även utvecklar en tillit till sin egen förmåga och en nyfikenhet och lust att lära. Målen för lärandet anges närmare i de nationella läroplanerna och i kursplanerna. Inom detta område granskas resultaten av det pedagogiska arbetet. I Parkskolan finns ett väl utbyggt system för dokumentation av barnens kunskapsutveckling. Genomgående används det s.k. läsutvecklingsschemat LUS för att dokumentera elevernas läsutveckling och varje elev har ett eget läsutvecklingsschema. Resultatet av elevernas läsutveckling i årskurs 3 visar enligt kommunens statistik på att 76,9 procent av eleverna i årskurs 3 har uppnått kravnivån. I årskurs 2 används diagnostiskt prov i matematik. Kunskapsresultatet i övriga ämnen dokumenteras bl.a. i s.k. portfoliopärmar i årskurserna 1-3. Portfoliometodiken innebär att eleverna under en längre tid samlar sina arbeten och tränas i att sätta mål, reflektera över och utvärdera sin egen kunskapsutveckling. Inspektionen visar dock att det saknas en samlad bild över elevernas resultat i övriga ämnen. Resultaten av de nationella proven 2003 för årskurs 5 visar att i svenska har 88 procent av pojkarna och 100 procent av flickorna nått målen. I matematik har 94 procent av pojkarna och 100 procent av flickorna nått målen och i engelska är motsvarande siffra för pojkarna 94 procent respektive för flickorna 40 procent. Av intervjuerna framgår att de elever som inte når målen erbjuds någon form av stöd. Eleverna uppger att de tycker att de lär sig mycket men att de inte alltid vet vilka målen är. Personalen bekräftar att de inte helt tydligt informerar vad barnen ska kunna, utan mer att de berättar om vad man ska arbeta med under en viss period. De elever som riskerar att inte nå målen får särskilt stöd. Föräldrarna berättar i inspektionen att de är mycket nöjda med barnens kunskapsutveckling och med den information de får om deras utveckling i utvecklingssamtalen. Vid inspektionen observerades många elever som arbetade självständigt och som uppvisade stor lust att lära. Sammanfattningsvis bedöms resultatet avseende kunskaper som bra. Förbättringsområden är dels att få en samlad bild över elevernas resultat i andra ämnen än svenska, engelska och matematik, dels att förtydliga informationen om kunskapsmålen till eleverna. Dessutom bör en analys företas beträffande flickornas resultat i engelska i årskurs 5. 4

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Norrtälje kommun Parkskolan 3. Arbetsmiljö och delaktighet Enligt skollagen skall verksamheten i skolan vara utformad i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar där skall främja aktning för varje människas egenvärde, respekt för vår gemensamma miljö samt jämställdhet mellan könen. Särskilt skall den som verkar inom skolan aktivt motverka alla former av kränkande behandling. All personal skall samverka med elever och föräldrar i arbetet för att forma en god miljö fysiskt och psykosocialt - för utveckling och lärande. Granskningen gäller hur man i verksamheten arbetar för en god miljö och för att förebygga kränkningar och ge möjlighet till delaktighet och samverkan. Det förekommer sällan mobbning eller kränkande behandling. Enligt personalen diskuteras regelbundet värdegrundsfrågor på arbetsplatsträffar och verksamhetsmöten. I årskurserna 4, 5 och 6 används materialet Lions Quest - värderingsövningar från organisationen Lions - som utgångspunkt för värdegrundsdiskussioner i klasserna. I de yngre åldrarna används ett material som heter Jag duger. Eleverna bekräftar att man ofta diskuterar hur man ska vara mot varandra i klassen. Med faddrar och kamratstödjare finns det ett väl utbyggt system för att fånga upp elever som inte trivs eller blir utsatta för kränkningar. Samtliga elever som Skolverkets inspektörer samtalade med ansåg att värdegrundsarbetet fungerar bra. Även föräldrarna var nöjda och tror att personalen är uppmärksam och agerar snabbt om något händer. Eleverna har varit med om att utarbeta de trivselregler som sitter uppsatta på klassrumsdörrarna. Trivselreglerna revideras årligen gemensamt elever, personal och föräldrar. På skolan finns ett mobbningsteam som blir inkopplat när konflikter eller kränkningar uppstår. Eleverna uppger att de vet vilka som ingår i mobbningsteamet. Även föräldrarna har kunskap om att det finns ett mobbningsteam och hur teamet agerar i händelse av mobbning eller kränkande behandling. Parkskolan har en väl genomarbetad handlingsplan för kränkande behandling. Denna innefattar såväl förebyggande åtgärder som en redogörelse för vilka åtgärder som ska vidtas om mobbning eller kränkning upptäcks. Handlingsplanen innefattar även ett vuxen-elev perspektiv i händelse av att vuxna kränker elever. Föräldrarna känner till handlingsplanen och har fått den hemskickad till sig. Några föräldrar som sitter i enhetsrådet uppger att handlingsplanen har diskuterats där. Planen revideras årligen av personal och föräldrar, och personalen uppger att de arbetar efter den om mobbning eller kränkningar uppstår. I Parkskolan utövar eleverna sitt formella inflytande genom klassråd, matråd och elevråd. I elevrådet innehar elever från årskurserna 5 och 6 styrelseposter som ordförande, sekreterare och kassör. Rektor finns med som stöd i styrelsen. Enligt eleverna i elevrådet är rektorn till god hjälp men det är de själva som styr mötena. En gång i månaden är det stormöten då alla klassrepresentanter, två från varje klass, deltar. Oftast begränsas dock elevrådets diskussioner till inköp av lek- och sportartiklar. Eleverna bedöms ha vissa möjligheter till inflytande över sitt eget lärande genom att de ansvarar för sina egna arbetsscheman. Framför allt i årskurserna 4 6 finns s.k. AP-pass (arbetspass), då eleverna självständigt kan välja vilka moment de vill arbeta med inom ämnena matematik, svenska och engelska. Där- 5

Parkskolan SKOLVERKET emot är de mer sällan delaktiga i planeringen av innehållet i undervisningen utan det är lärarna som i förväg bestämmer vilka arbetsmoment som eleverna har att välja mellan. Även i de lägre årskurserna har eleverna möjligheter att vara med och bestämma i vilken ordning de kan arbeta med vissa förutbestämda arbetsuppgifter. I rektorns ledningsdeklaration är samverkan med hemmen, mellan årskurser och klasser och samverkan inom närområdet en prioriterad fråga. Samverkan med föräldrar sker bl.a. inom det s.k. enhetsrådet där föräldrar och personalrepresentanter ingår. Enhetsrådet har en rådgörande funktion och sammanträder 3-4 gånger per termin. Föräldrarna informeras dessutom via veckobrev, månadsbrev och genom föräldramöten. I vissa klasser finns även kontaktböcker. Föräldrarna uppger i intervjun att de anser sig få mycket bra information från skolan, både övergripande information om skolan som helhet och hur det går för barnen. Det sistnämnda sker via utvecklingssamtalen som enligt föräldrarna fungerar bra. Samverkan med förskolan sker under våren inför 6-åringarnas start i förskoleklassen. Visst samarbete finns med Roslagsskolan som är den skola som tar emot Parkskolans elever från årskurs 7 om inte föräldrarna väljer annat alternativ. Parkskolan samverkar även med t.ex. brandkåren och med bandyföreningen, som tidigare har ansvarat för en av skolans friluftsdagar. Eleverna gör ofta studiebesök i närområdet. Sammanfattningsvis bedöms skolans arbetsmiljö och delaktighet som delvis mycket bra och delvis bra. Värdegrundsarbetet och handlingsprogrammet mot kränkande behandling bedöms som mycket bra, särskilt bra är att handlingsprogrammet även innefattar vuxnas kränkningar av elever. Även informationen till föräldrarna bedöms som mycket bra. Elevernas möjligheter till formellt inflytande bedöms som bra, men inspektörerna vill betona vikten av att inte diskussionerna i elevrådet begränsas till önskningar om lek- och sportartiklar. Elevinflytandet över det egna lärandet är ett förbättringsområde beträffande elevernas delaktighet i planeringen av innehållet i undervisningen. 4. Pedagogisk verksamhet och undervisning Arbetet för att nå de nationella målen för utveckling och lärande skall främst utformas av eleverna och personalen. Skolan skall samverka med hemmen. Läroplanerna, andra statliga förordningar och kursplanerna ger riktlinjer för arbetet. Det finns bestämmelser om timplaner och ämnes- och kursstruktur, riktlinjer för stödinsatser, för betygssättning och utvecklingssamtal, för utbildning på arbetsplatser, en garanterad undervisningstid etc. Målen i kursplanerna ger dessutom vägledning för arbetssätten genom att beskriva vilka kunskaper, färdigheter och övrig utveckling barnen och ungdomarna skall nå. Granskningen riktas mot hur man arbetar för att nå målen och hur man anpassar arbetet till olika behov. I Parkskolan är det gemensamma målet enligt kvalitetsredovisningen en individanpassad verksamhet utifrån upprättade mål. Vid inspektionen observerades att flertalet elever i hög grad arbetade självständigt och individanpassat. Elever och personal uppger att de ibland även arbetar i grupper, bl.a. utifrån olika teman, t.ex. bild, drama och rörelse. 6

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Norrtälje kommun Parkskolan Undervisningen bedrivs oftast i åldershomogena grupper. Med jämna mellanrum arbetar eleverna även i åldersblandade s.k. tvärgrupper och rektorn uppger att verksamheten långsamt håller på att anpassas till en alltmer åldersblandad undervisning. För årskurserna 1, 2 och 3 ansvarar respektive klasslärare för undervisningen i sin klass. I årskurserna 4, 5 och 6 undervisar lärarna över klassgränserna inom sina ämneskompetenser. Förskoleklassen samarbetar med årskurs 1 och med Papegojan (tal- och språkgruppen) vid fasta tidpunkter varje vecka. Mycket av undervisningen sker i halvklass såväl bland de äldre som yngre eleverna och halvklassundervisningen har också blivit ett sätt att ge stöd till elever som är oroliga i klasserna. Lokalt bearbetade kursplaner finns för flertalet ämnen, som mål att sträva mot i årskurs 3 samt för uppnåendemål i årskurserna 5 samt 6. Papegojans tal- och språkklass har en egen arbetsplan för samtliga ämnen i årskurserna F-3. Ett sätt att redovisa sina arbeten är genom de s.k. silversamlingarna då alla elever och föräldrar bjuds in för att ta del av elevernas arbeten. Detta är enligt rektor och personal också ett sätt för eleverna att våga visar upp sina arbeten för varandra. Silversamlingarna återkommer ca en gång i månaden och är mycket uppskattat av såväl elever, personal som föräldrar. Skolan arbetar för att öka elevernas läsintresse, bl.a. är eleverna delaktiga i införskaffandet av skönlitteratur. För de elever som enligt LUS-testet inte når de föreskrivna målen anordnas kontinuerligt olika läsprojekt som t.ex. En kvart om dagen. I matematik sker samverkan med förskoleklassen för att införa ett grundläggande matematiskt tänkande på ett lekfullt sätt. Eleverna följs upp i årskurs 1 och stödinsatser sätts in vid behov. Det finns utarbetade rutiner som beskriver hur skolan identifierar vilka elever som är i behov av stöd samt hur arbetet organiseras för dessa elever. Ett elevvårdsteam - som tillika är distriktets resursteam - leds av rektor och träffas var tredje vecka. Resurser som sätts in kan vara allt ifrån stöd i form av personal (elevassistent), olika temaprojekt i ämnen som svenska och matematik, stöd i mindre grupp eller handledning av personal. Detta innebär enligt samtliga intervjuade att alla elever som behöver stöd också får det i någon form och att stödet genomgående fungerar bra. På skolan finns en lärare som arbetar som specialpedagog på 50 procent. Specialpedagogen arbetar med små grupper av elever från årskurs 2 i svenska, matematik och till viss del även i engelska. De elever som regelbundet får stöd i mindre grupper har åtgärdsprogram, men åtgärdsprogram håller även på att tas fram för övriga elever som är i behov av stöd. Åtgärdsprogrammen utarbetat utifrån den mall som har tagits fram av resursteamet centralt i kommunen. Parallellt pågår ett arbete med att ta fram individuella utvecklingsplaner för samtliga elever. Eleverna utvärderar undervisningen veckovis i sina egna arbetsscheman. Sammanfattningsvis bedöms den pedagogiska verksamheten och undervisningen som bra. Arbetssättet varierar och olika former av stöd ges till de elever som behöver det. Bearbetade kunskapsmål finns framtagna. De åtgärdsprogram 7

Parkskolan SKOLVERKET som inspektörerna fått ta del av bedöms som mycket väl genomarbetade. Ett förbättringsområde är att fortsätta arbetet med att ta fram åtgärdsprogram för samtliga elever som är i behov av stöd. 5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Kommunerna har ett övergripande ansvar för förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen och skolan på lokal nivå. Kommunerna är också huvudmän för de flesta verksamheterna. Läroplanerna lägger tydliga ansvarsområden på rektor och personal för skolornas inre organisation och arbete. Sammantaget har dessa skyldighet att se till att rätten till utbildning och till att nå nationella mål tillgodoses. Frågor som behandlas vid inspektionen är exempelvis om verksamheten har en ledning enligt de nationella bestämmelserna, hur denna fungerar i praktiken och om det finns system för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen samt värna enskildas rättsäkerhet. Parkskolan leds av en rektor som ansvarar för hela enheten. Till sin hjälp har hon en kanslist knuten till enheten 10 timmar i veckan med ekonomiskt uppföljningsansvar. Rektorn uppger att hon fattar beslut efter att ha inhämtat synpunkter från enhetsrådet och samverkansgruppen. Rektorn uppfattas av elever, personal och föräldrar som en pedagogisk ledare som styr och leder verksamheten. Hon bedöms vara mycket väl förtrogen med verksamheten och eleverna berättar att de känner henne väl och att hon ofta kommer in och är med en stund på lektionerna. Rektorn är utbildad fritidspedagog och har arbetat på skolan i drygt ett år. Hon saknar skolledarutbildning men uppger att Norrtälje kommun erbjuder skolledarutbildning till rektorer som arbetat i kommunen i två år, så snart är det hennes tur. Hon får handledning och samarbetet i rektorsgruppen och med distriktschefen fungerar enligt henne mycket bra. Hon får det stöd och råd hon anser hon behöver. Däremot har hon inte fått någon återkoppling på resultaten från förvaltningen. Utvärdering och planering av verksamheten sker tillsammans med personalen i slutet och början av varje läsår. Förra läsåret genomförde Norrtälje kommun en central enkät bland elever, föräldrar och personal. Rektorn uppger att hon ännu inte haft tid och möjlighet att genomföra egna enkäter men har för avsikt att göra detta. Rektor har tagit fram en ledningsdeklaration som bl.a. innefattar målet att förbättra samverkan mellan klasserna och mellan låg- och mellanstadiet. I kvalitetsredovisningen poängteras likaså målet om en smidig övergång mellan stadierna. Inspektörerna kunde notera en mycket hög grad av stadietänkande på skolan. I slutet av förra året påbörjades arbetet med att ta fram en kvalitetsredovisning utifrån en mall som tagits fram centralt i kommunen. Parkskolans kvalitetsredovisning har skrivits av rektorn och tar sin utgångspunkt i personalens arbete inom EU-projektet Växtkraft Mål 3. Själva kvalitetsredovisningen är dock inte allmänt känd bland personal och föräldrar. 8

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Norrtälje kommun Parkskolan Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att styrningen och ledningen av verksamheten är bra och att rektorn är mycket väl förtrogen med verksamheten. Ett förbättringsområde är dock utvärdering och uppföljning av verksamheten liksom att arbetet med kvalitetsredovisning behöver utvecklas och förankras bland elever, personal och föräldrar. Ytterligare ett förbättringsområde är att fortsätta utvecklingen med samverkan mellan årskurserna och åldersgränserna så att tidigare läroplaners stadietänkande överbryggs. 6. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning Lika tillgång till utbildning, oberoende av kön, geografisk hemvist samt sociala och ekonomiska förhållanden, är en grundprincip för det offentliga skolväsendet. Barnoch ungdomsutbildningen omfattar förskoleklassen, grundskolan, den obligatoriska särskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Det skall finnas lika möjligheter till utbildning för barn och ungdomar med olika funktionsnedsättningar och möjligheter till utbildning i särskilda utbildningsformer. Inom skolformerna skall det också finnas olika möjligheter för eleverna att individuellt göra val av ämnen, program, inriktningar och kurser. En skola kan, enligt skollagen, profilera sig för att tillgodose olika elevers behov eller öka elevernas motivation för lärande. Granskningen gäller om det finns tillgång till utbildning i den omfattning och med den valfrihet som anges i de statliga bestämmelserna. Även informationen om möjligheter till olika val av fördjupning, kurser, skolor och utbildningsvägar behandlas. I Parkskolans tal- och språkgrupp, Papegojan, finns för närvarande fyra elever från förskoleklassen och 8 från grundskolan. Klassen hör sedan den 1 januari 2004 till rektors ansvarsområde tidigare hörde den till resursenheten. De elever som placeras där hör till distrikten Norrtälje 1 och 2 och beslut om placering fattas av distriktschefen. Idag hör fyra av eleverna till andra skolor. Rektorn ansvarar för samtliga elever men uppger att det inte finns något samarbete med hemskolornas rektorer. Åtgärdsprogram finns för alla barn och Papegojan har en egen arbetsplan som beskriver arbetet med eleverna och vilka kunskapsmål de ska arbeta mot. I Parkskolan finns enligt rektorn inga funktionshindrade elever. Undervisningen i språkval i årskurs 6 sker i Roslagsskolan. Språkvalet arrangeras som en s.k. språkverkstad där eleverna under 6 veckor får prova på de olika språken tyska, franska och spanska. Därefter får eleverna välja någon av dessa språk under återstoden av läsåret. Från årskurs 7 kan eleverna även välja svenska eller engelska. Undervisningen i slöjd sker på Grindskolan för elever i årskurserna 3, 4 och 5 och i Roslagsskolan för elever i årskurs 6. Elevens val saknas. Enligt rektorn har elevens val inte funnits på skolan så länge hon har arbetat där och är osäker på anledningen till detta. Sammanfattningsvis visar inspektionen att skolan till vissa delar ger bra tillgång till utbildning. Det är dock inte acceptabelt att elevens val inte erbjuds, vilket skall åtgärdas. Ett förbättringsområde är för rektorn att skapa ett samarbete med de elevers respektive hemskolor som finns placerade i tal- och språkgruppen. 9

Parkskolan SKOLVERKET 7. Resurser Huvudmannen och skolans ledning beslutar hur och med vilka resurser utbildningen skall genomföras för att de lärande skall nå de nationella målen för utbildningen. I skollagen finns dock bestämmelser om några viktiga förutsättningar för att säkra kvaliteten i utbildningen. Dessa avser främst krav på personalens kompetens, tillgång till ändamålsenliga lokaler, läromedel och annan utrustning som behövs för en tidsenlig utbildning. Även principerna för resursfördelningen aktualiseras vid inspektionen. Andelen personal med utbildning avsedd för den undervisning de ska bedriva är enligt skolans kvalitetsredovisning 82 procent. Enligt rektorn är idag två av lärarna visstidsanställda. I ämnena hem- och konsumentkunskap, idrott och hälsa, bild och delvis musik ansvarar fritidspedagoger för undervisningen. Enligt kvalitetsredovisningen har skolan som mål att öka kompetensen i ämnena idrott och hälsa, svenska och specialpedagogik. Det har tidigare funnits en viss rörlighet i personalstyrkan, framför allt bland lärare som undervisar i årskurserna 4-6. Rektorn söker aktivt efter utbildade lärare till de tjänster där sådan utbildning saknas, vilket inspektörerna uppfattar som positivt. En verksamhets- och kompetensanalys har genomförts genom Europeiska socialfonden (ESF) och samtlig personal har deltagit i Växtkraft Mål 3 projektet. Detta har bl.a. resulterat i att all personal har genomgått LUS-utbildning. Delar av personalen har även genomgått behovsanpassad utbildning inom data samt fått kompetensutveckling i matematik. Idag är undervisningen i årskurserna 4-6 förlagd till en paviljong en bit från skolan, men målet är att de inom kort ska flytta till lokaler närmare den övriga delen av skolan. Enligt inspektörerna bidrar den nuvarande uppdelningen av årskurserna i olika lokaler till att förstärka stadietänkandet på skolan. Enligt rektorn och personalen kommer samarbetet mellan de yngre och äldre eleverna då att underlättas. Flera av klassrummen är mycket små, vilket sätter begränsningar på hur undervisning kan bedrivas. Grupprum saknas och eleverna använder delvis korridoren som arbetsutrymme. Datorer finns i anslutning till varje klassrum och i korridoren utanför klassrummen. Enligt elever och personal krånglar ofta uppkopplingen och det tar lång tid innan kommunens datasupport har åtgärdat problemen. Sammanfattningsvis bedömer Skolverkets inspektörer att skolans resurser är acceptabla. Förbättringsområden är att föra diskussioner på skolan om lokalernas ändamålsenlighet, att rutinerna kring datasupporten ses över samt att rektor fortsätter sitt arbete med att försöka rekrytera personal som har utbildning avsedd för den undervisning de ska bedriva. Sammanfattande bedömning Inspektörerna bedömer att verksamheten i Parkskolan övergripande är av mycket god kvalitet. Resultatet avseende normer och värden är mycket bra och skolmiljön präglas av trivsel, trygghet och respekt för varandra. Det finns ett väl uppbyggt system för formellt elevinflytande genom klassråd, elevråd och mat- 10

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Norrtälje kommun Parkskolan råd. Värdegrundsarbetet och handlingsprogrammet mot kränkande behandling är mycket bra, särskilt bra är att handlingsprogrammet även innefattar vuxnas kränkningar av elever. Den pedagogiska verksamheten och undervisningen uppvisar hög kvalitet med bra resultat och ett varierat arbetssätt. Föräldrarna är mycket nöjda med den information de får från skolan. Olika former av stöd ges till de elever som behöver det och åtgärdsprogrammen är mycket väl genomarbetade. Styrningen och ledningen av verksamheten är bra och rektorn är mycket väl förtrogen med verksamheten. Det finns dock behov av förbättringsinsatser inom följande områden: - elevernas inflytande över sitt eget lärande - framför allt gällande elevernas delaktighet i planeringen av innehållet, - en samlad bild över elevernas resultat i alla ämnen, - analys av flickornas resultat i engelska i årskurs 5, - information om kunskapsmålen, - skolans kvalitetsarbete innefattande utvärdering, uppföljning samt kvalitetsredovisning, - samverkan mellan årskurserna och åldersgränserna, - rekrytering av personal som har utbildning avsedd för den undervisning de ska bedriva, - lokalernas ändamålsenlighet, - datasupport samt - samarbete med de elevers respektive hemskolor som finns placerade i taloch språkgruppen Papegojan. Det finns också sådana brister i verksamheten att författningarnas krav inte uppfylls. Bristerna inom nedan angivna områden skall snarast åtgärdas. - Eleverna erbjuds inte elevens val (2 kap. 19 grundskoleförordningen). Datum Ort 2004-09-28 Stockholm Elisabeth Ritchey Silja Jundin 11

Roslagsskolan Utbildningsinspektion i Roslagsskolan UTBILDNINGSINSPEKTIONENS SYFTE Skolverkets utbildningsinspektion skall bidra till kvalitetsförbättring genom att bedöma hur verksamheterna arbetar i riktning mot de nationella målen för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, barn- och ungdomsutbildning och vuxenutbildning. En väsentlig del i inspektionen är att granska kvalitetsarbetet och förmågan att utveckla den egna verksamheten. Inspektionens inriktning Inspektionsutredningen har inriktats mot sju områden. De är särskilt väsentliga för att säkra att alla barn, elever och vuxenstuderande får den omsorg och utbildning som de har rätt till enligt nationella bestämmelser. De sju områdena, som granskats utifrån flera olika aspekter och frågeställningar, är: Resultaten: 1. Normer och värden 2. Kunskaper Verksamheten: 3. Arbetsmiljö och delaktighet 4. Pedagogisk verksamhet och undervisning 5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Förutsättningarna: 6. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning 7. Resurser I denna rapport behandlas i första hand förhållanden som avviker positivt eller negativt från vad som förväntas i fråga om utbildningskvaliteten enligt de nationella bestämmelserna. Några aspekter behandlas dock i alla aktuella verksamheter, nämligen kvalitetsarbetet, rektorsfunktionen, personalens kompetens, läromedel och utrustning, likvärdiga möjligheter vid funktionsnedsättning, stödinsatser, arbetet med övergripande hälsomål i läroplanerna, bedömning av lärandet och betygssättningen. En helhetsbedömning och motiveringar till bedömningarna görs inom varje granskningsområde. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån läroplaner och författningar i övrigt. Inspektörernas sakkunskap och erfarenheter av jämförbara verksamheter är också betydelsefulla. Analyserna av den insamlade informationen syftar till att klargöra om de lokala lösningarna och systemen fungerar väl. Rapporten avslutas med en sammanfattande bedömning som utgör underlag för Skolverkets beslut angående förbättrings- och kritikområden. 1

Roslagsskolan SKOLVERKET Beskrivning av skolan/rektorsområdet Roslagsskolan Antal barn/elever/studerande Grundskola 512 Utbildningen vid skolan omfattar grundskolan årskurser 7-9. Skolans pedagogiska personal arbetar i sex arbetslag efter fem skolprofiler, musik, matematik, allmän, idrott och samhällsvetenskap. Enligt kommunens egen statistik för 2003 finns 63,7 årsarbetare i Roslagsskolan. Roslagsskolan hör till Norrtäljedistrikt 2. Genomförandet av inspektionen i Roslagsskolan Skolverket sände den 17 november 2003 skriftlig information till kommunen om att verksamheten skulle inspekteras och om inspektionens syfte och genomförande. Inspektörsteamet med ansvar för Roslagsskolan har bestått av undervisningsrådet Mats Peterson och experten Maria Bennet. Besöket på Roslagsskolan inleddes den 22 april 2004 och avslutades den 23 april 2004. Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Skolverket följer därefter upp eventuella krav på åtgärder som riktas till huvudmannen och vilka effekter i övrigt som utbildningsinspektionen leder till. Tidpunkter för uppföljningen framgår av Skolverkets beslut. Underlag Underlaget till denna rapport består av dels dokument från kommunen och Roslagsskolan, dels den information som samlats in vid observationer, intervjuer och samtal under besöket. Rapporten grundar sig också på annan information om kommunen och skolan som finns i Skolverkets nationella uppföljningssystem eller finns publicerat på annat sätt. I Roslagsskolan genomfördes formella intervjuer med rektor, lärare, elevvårdspersonal, elever samt föräldrar. Lektioner besöktes. Under besöket fördes också informella samtal med personal och elever. 2

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Norrtälje kommun Roslagsskolan Bedömning 1. Normer och värden Enligt skollagen skall utbildningen för barn och ungdom främja deras utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. I läroplanerna framhålls att barnen och eleverna skall utveckla förståelse och respekt för alla människors lika värde. Skolan skall sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet. Eleverna skall också utveckla sin förmåga att göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden. Eleverna skall kunna ta ett allt större ansvar för det egna arbetet och för miljön. Inom detta granskningsområde behandlas resultaten av arbetet för att främja vårt samhälles demokratiska värderingar och för att utveckla normer och värden enligt läroplanernas mål. I Roslagsskolan uppger föräldrar och elever att skolan är trygg men att viss mobbning och utanförskap förekommer ibland. Vid intervjuerna uppgav de flesta eleverna att de visar respekt för varandra och den allmänna stämningen på skolan präglas av kamratskap men vissa inslag av negativt bemötande förekommer. En del intervjuer antyder att det förekommer att elever är rädda att vistas på en del platser i skolan och att vuxna inte alltid ingriper. En hel del skolk förekommer enligt utsagor. Rektorn och övrig personal uppger att skolan på det stora hela är trygg men att incidenter av olika akuta slag inträffar då och då. Inspektörerna bevittnade just ett sådant vid besöket. Rektorn vidtog omedelbart nödvändiga åtgärder för att lösa det inträffade. I kvalitetsredovisningen för 2003 självskattas resultatet avseende om arbetsmiljön präglas av trygghet, arbetsro och reda samt respekt för andra och miljön som inte helt tillfredsställande. Samma skattning uppges avseende elevinflytande i det pedagogiska arbetet och elevernas möjligheter till ökade befogenheter och ansvarstagande för sitt lärande och sin skolsituation. Elevernas möjligheter till ansvar och inflytande över sitt lärande framstår som begränsade. De flesta lektioner styrs och planeras av lärarna och eleverna uppger att de endast är delaktiga i liten utsträckning. Delaktigheten omfattar då t.ex. tidsplaneringen av prov eller val av arbetsområde inom ett visst givet tema. Eleverna uppger att möjligheten till delaktighet är mycket olika dels beroende på vilket arbetslag de tillhör och dels vilken lärare de har. Eleverna uppger att de via skolans elevråd uppfattar vikten av att kunna och vilja påverka sin arbetsmiljö. De uppger vid intervjuerna att elevrådsarbetet inte upplevs som viktigt för många elever, då man ofta upplever att elevernas arbete inte tas på allvar, att de inte alltid blir lyssnade till och att det inte händer något. Sammanfattningsvis visar inspektionen att skolans resultat inom området normer och värden är acceptabel. Inspektörsteamets ögonblicksbild av skolan är att den är lugn och trygg och att akuta händelser som inträffar åtgärdas snabbt. Förbättringsområde avseende normer och värden är att ytterligare förbättra resultatet till att omfatta alla i skolan, såväl elever som vuxna. Elevernas aktiva inflytande över utbildningen är begränsat. Elevernas möjligheter till infly- 3

Roslagsskolan SKOLVERKET tande och ansvar behöver förstärkas och utvecklas genom att eleverna får ökat inflytande över sitt eget lärande. 2. Kunskaper Utbildningen skall ge kunskaper i vid mening, såväl fakta och förståelse som färdigheter och förmåga att exempelvis utvärdera sitt eget lärande och att arbeta självständigt. Skolan skall sträva efter att varje elev tillägnar sig kunskaper inom utbildningens ämnesområden och kurser men även utvecklar en tillit till sin egen förmåga och en nyfikenhet och lust att lära. Målen för lärandet anges närmare i de nationella läroplanerna och i kursplanerna. Inom detta område granskas resultaten av det pedagogiska arbetet. I Roslagsskolan mäts elevernas kunskapsresultat på olika sätt. Nationella proven i svenska år 2003 visar att 92 procent av eleverna når målen. I matematik är resultatet att 93 procent av pojkarna och 87 procent av flickorna når målen. I engelska når ca 94 procent av flickorna och 99 procent av pojkarna målen, dvs. fler pojkar än flickor når målen. Andelen behöriga till gymnasiet är 97 procent. Andelen elever som når målen i alla ämnen är ca 68 procent för år 2003. Resultaten av elevens utveckling både kunskapsmässigt och socialt diskuteras på utvecklingssamtalen. Föräldrarna och eleverna uppger att eleverna lär sig, att de i stort är nöjda med skolans lärare och med utvecklingssamtalen. Enligt kvalitetsredovisningen ges elever stöd som riskerar att inte nå målen. Åtgärdsprogram ska finnas för dessa elever. Av samtliga personalintervjuer framgår dock att man är osäker om stödet är tillräckligt för att tillgodose alla de behov som finns. Elever och föräldrar är dock nöjda med det stöd som ges. Eleverna känner i olika utsträckning till målen för olika ämnen, varierande från lärare till lärare. Eleverna uppger dock i intervjuerna att de i de flesta ämnen känner till vad de skall kunna inför proven och att de har fått information om betygskriterierna. Sammanfattningsvis bedömer Skolverkets utbildningsinspektörer att skolans kunskapsresultat är bra. Dock kan resultaten framförallt i andra ämnen än matematik, svenska och engelska utvecklas ytterligare. Inspektionen pekar på utvecklingsområde avseende elevernas kunskap om utbildningsmålen. Omfattningen av stödbehovet för de elever som riskerar att inte nå målen är ett område som bör analyseras vidare. 3. Arbetsmiljö och delaktighet Enligt skollagen skall verksamheten i skolan vara utformad i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar där skall främja aktning för varje människas egenvärde, respekt för vår gemensamma miljö samt jämställdhet mellan könen. Särskilt skall den som verkar inom skolan aktivt motverka alla former av kränkande behandling. All personal skall samverka med elever och föräldrar i arbetet för att forma en god miljö fysiskt och psykosocialt - för utveckling och lärande. Granskningen gäller hur man i verksamheten arbetar för en god miljö och för att förebygga kränkningar och ge möjlighet till delaktighet och samverkan. 4

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Norrtälje kommun Roslagsskolan På Roslagsskolan finns formella råd för samverkan med elever och med föräldrar. Dessa finns i form av enhetsråd, arbetsenhetsråd, klassråd, elevråd, matråd och ett mobbningsråd. I arbetsenhetsrådet har föräldrar, elever och lärare möjlighet att delta. Föräldrarna uppger att dessa arbetar och fungerar mycket olika beroende på vilket arbetslag råden representerar. Samarbetet mellan arbetsenhetsråden, arbetslagspersonalen och mentorerna uppges fungera bra. Vi intervju med elevrådet framkom att elevrådet har svårt att driva frågor då möten ofta störs av elever som inte är seriösa och att de oftast inte får respons på sina synpunkter. Eleverna anger i intervjuerna att klassråden fungerar mycket olika beroende på vilket arbetslag och vilken klass eleverna går i. Det finns tid avsatt varje vecka för klassråd, men tiden används till en mängd olika frågor som inte hör till. I kvalitetsredovisningen för 2003 skattas föräldrarnas aktiva samarbete i skolans arbete till inte helt tillfredsställande. Föräldrarna uppger att det är svårt att få tillstånd en bra diskussion i enhetsrådet. Skolans samverkan med hemmen sker för övrigt genom föräldramöten, veckobrev inom vissa arbetslag och utvecklingssamtal. Elevernas möjligheter till ansvar och inflytande över sitt lärande framstår som begränsade och omfattningen varierar beroende på vilken lärare elev har. Skolan har ett handlingsprogram mot kränkande behandling som beskriver förebyggande åtgärder och de åtgärder vuxna skall vidta då kränkande behandling konstateras. Handlingsprogrammet saknar dock ett vuxen elevperspektiv i sin nuvarande utformning. Programmet har presenterats för enhetsrådet och för elevrådet. Vid intervjuerna framkom att handlingsprogrammet inte är märkbart känt av eleverna. Skolan arbetar aktivt mot förebyggande av kränkande behandling genom t.ex. temadagar med externa föredragshållare. En heltidsresurs finns på skolan för att utgöra ett flexibelt stöd till alla elever, avseende såväl behov av social- som av kunskapskaraktär. En del av lärarna uppger att man känner till programmet och att rektor agerar snabbt då något inträffar. I intervjuer med eleverna uppges att skolan regler avseende bl.a. rökning, kepsar och frånvaro hanteras olika av lärarna. Sammanfattningsvis bedömer Skolverkets utbildningsinspektörer att elevernas arbetsmiljö och delaktighet är acceptabelt. Det förebyggande, det kontinuerliga och det akuta arbetet mot kränkande behandling bedöms vara bra. Förbättringsområden är att ytterligare förankra handlingsprogrammet mot kränkande behandling hos alla elever och all personal på skolan och införa vuxen - elevperspektiv. Samarbetet med enhetsrådet och elevrådet bör ytterligare stärkas till exempel genom tydlig återkoppling till råden på dessas synpunkter och förslag. Samordning av lärarnas arbete med elevinflytandet är också ett område som behöver utvecklas. 5

Roslagsskolan SKOLVERKET 4. Pedagogisk verksamhet och undervisning Arbetet för att nå de nationella målen för utveckling och lärande skall främst utformas av eleverna och personalen. Skolan skall samverka med hemmen. Läroplanerna, andra statliga förordningar och kursplanerna ger riktlinjer för arbetet. Det finns bestämmelser om timplaner och ämnes- och kursstruktur, riktlinjer för stödinsatser, för betygssättning och utvecklingssamtal, för utbildning på arbetsplatser, en garanterad undervisningstid etc. Målen i kursplanerna ger dessutom vägledning för arbetssätten genom att beskriva vilka kunskaper, färdigheter och övrig utveckling barnen och ungdomarna skall nå. Granskningen riktas mot hur man arbetar för att nå målen och hur man anpassar arbetet till olika behov. I Roslagsskolan arbetar lärarna med de nationella kursplanerna och en del lärare har även arbetat med lokala bearbetningar av mål och betygskriterier. Undervisningen är organiserad inom 5 arbetslag med olika ämnesprofiler samt 1 arbetslag med administrativ personal. Arbetslagen kan skapa förutsättningar för lärarsamarbete över ämnesgränserna. I intervjuerna med lärarna framkom att sådant samarbete förekommer mellan en del lärare inom arbetslaget, men mellan arbetslagen är samarbetet ytterst litet. Skolledningen uppger att man arbetar med detta. Eleverna uppger att kunskapen om de framtagna lokala bearbetningarna av mål och betygskriterierna varierar beroende på vilken lärare man har. Lärare uppger att inom enheten, liksom i kommunen generellt arbetar tre personer, med LUS (läsutvecklingsschema) för att utvärdera elevernas läsutveckling. Lärarna uppger att de deltar i kommunens nätverk för ämneskonferenser som bl.a. tar upp frågor kring betygsbedömningar. I intervjuer med eleverna framkom att elevernas kunskap om mål och bedömningskriterier uppfattas som mycket olika beroende på vilken lärare man har. Lärarna uppger att de arbetar utifrån de nationella kursplanerna och de flesta elever får kännedom om de nationella kursmålen i början av terminen. Eleverna uppger dock att de inte alltid får information som tydliggör på vilket sätt givna arbetsuppgifter ingår i betygsbedömningen. Skolans elever som har behov av särskilt stöd kan vända sig till skolans speciallärare och till skolans resurslärare. Åtgärdsprogram upprättas i samråd med föräldrar och eleven för de elever som bedöms inte nå kunskapsmålen. Eleverna kan få stöd även i andra ämnen än svenska, matematik och engelska men detta är inte strukturerat. Individuella studieplaner finns inte utformade för alla elever på skolan, arbetslagen hanterar detta lite olika. Intervjuer med personal och elevvårdsteamet uppger att skolan saknar tillräckligt bra struktur för att elevvårdsärenden skall kunna hanteras på ett optimalt effektivt sätt. Elevärenden anmäls av mentorerna till rektor och till elevvårdsteamet. Åtgärdsuppdragen och tagna beslut som lämnas av rektor till arbetslaget eller till respektive handläggare upplevs inte som tillräckligt tydliga för att kunna hanteras på ett bra sätt. Lärarna utvärderar lärandet på olika sätt. Alla gör det dock på något sätt. Hur pass mycket utvärderingen sker tillsammans med eleverna varierar. Vissa elever 6

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Norrtälje kommun Roslagsskolan uppger att de endast vid enstaka tillfällen tillfrågats om hur de uppfattar lärandet, medan andra elever uppger att ofta får sådana frågor, också i skriftlig form. Utvecklingssamtal med elever och föräldrar hålls minst en gång per termin. Vid samtalen diskuteras bl.a. elevernas kunskapsutveckling. Intervjuerna med personal, föräldrar och elever antyder att samtalen är givande och fungerar bra. Sammanfattningsvis visar inspektionen att skolans arbete inom området pedagogisk verksamhet och undervisning i många delar är bra. Eleverna är nöjda och många når målen. Informationen till eleverna om målen för utbildningen tillämpas olika i arbetslagen. En samordning i detta behöver utvecklas. Dessutom behöver elevvårdsteamets arbete analyseras för att se om arbetet kan effektiviseras. 5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Kommunerna har ett övergripande ansvar för förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen och skolan på lokal nivå. Kommunerna är också huvudmän för de flesta verksamheterna. Läroplanerna lägger tydliga ansvarsområden på rektor och personal för skolornas inre organisation och arbete. Sammantaget har dessa skyldighet att se till att rätten till utbildning och till att nå nationella mål tillgodoses. Frågor som behandlas vid inspektionen är exempelvis om verksamheten har en ledning enligt de nationella bestämmelserna, hur denna fungerar i praktiken och om det finns system för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen samt värna enskildas rättsäkerhet. Skolledningen utgörs av en rektor och en biträdande rektor. Båda tillträdde sina tjänster för två sedan. Rektorerna uppger att kommunikationen med kommunens och förvaltningen inte sker särskilt ofta. På frågan om någon chef efterfrågar vissa resultat i verksamheten bortsett från kvalitetsredovisningen är svaret nej. När det gäller kvalitetsredovisningen har ingen återkoppling på resultatet skett och inte heller på kommunens undersökning om kundnöjdhet (Sfinxen). En gång per vecka har tid avsatts för möten med rektor och all personal. Dessa möten används i första hand för information och frågor av praktisk karaktär och inte för pedagogiska diskussioner i någon större utsträckning. Möten för skolledning och arbetslaget sker främst då någonting speciellt inträffar. Arbetslagen har ingen kontaktperson, vilket upplevs som ett hinder för regelbundna möten. Rektorerna deltar i elevvårdsmöten som sker var 14:e dag. Lärare och elever anser att rektorn är förtrogen med den verksamhet han leder och eleverna känner väl till vem som är rektor på skolan. Man upplever dock att ledningsansvaret för den pedagogiska utvecklingen ligger på arbetslagen. Skolans lokala styrdokument utgörs av verksamhetsplanen för Roslagsskolan 2002-2005, ledningsdeklarationen samt fem olika arbetsplaner, en för varje arbetslag. Skolan har även en gemensam lokal arbetsplan som inbegriper hela verksamheten. Utvärdering av verksamhetsåret 2002/2003 har gjorts efter en gemensam mall som alla arbetslag har besvarat. Intervjuer med personalen antyder att man inte har fått tydlig återkoppling på dessa utvärderingar, vilket upplevs som att inte så mycket händer eller förändras. 7

Roslagsskolan SKOLVERKET Roslagsskolans arbete med kvalitetsredovisning har nyligen kommit igång. Rektor har gjort kvalitetsredovisningen för 2003 enligt kommunens gemensamma mall. Personalen har ännu inte tagit del av den och har inte heller arbetat med den. Underlaget utgörs dock av arbetet i Växtkraft-mål-3 arbetet där personalen varit delaktiga. Elever och föräldrar känner inte till redovisningen. Sammanfattningsvis visar inspektionen att arbetet med styrning, ledning och kvalitetsarbete är bra i vissa avseende och acceptabelt i andra. Bra är rektorns förtrogenhet med verksamheten och att det sker uppföljning av verksamhetsåret. Förbättringsområden är att det pedagogiska ledarskapet bör stärkas för att ytterligare samordna verksamheten. En gemensam struktur för analys och återkoppling av gjord uppföljning bör utvecklas ytterligare. Skolans arbete med kvalitetsredovisning behöver utvecklas så att personal, elever och föräldrar blir delaktiga i någon form. 6. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning Lika tillgång till utbildning, oberoende av kön, geografisk hemvist samt sociala och ekonomiska förhållanden, är en grundprincip för det offentliga skolväsendet. Barnoch ungdomsutbildningen omfattar förskoleklassen, grundskolan, den obligatoriska särskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Det skall finnas lika möjligheter till utbildning för barn och ungdomar med olika funktionsnedsättningar och möjligheter till utbildning i särskilda utbildningsformer. Inom skolformerna skall det också finnas olika möjligheter för eleverna att individuellt göra val av ämnen, program, inriktningar och kurser. En skola kan, enligt skollagen, profilera sig för att tillgodose olika elevers behov eller öka elevernas motivation för lärande. Granskningen gäller om det finns tillgång till utbildning i den omfattning och med den valfrihet som anges i de statliga bestämmelserna. Även informationen om möjligheter till olika val av fördjupning, kurser, skolor och utbildningsvägar behandlas. I Roslagsskolan erbjuds eleverna den garanterade undervisningstiden i alla ämnen. Intervjuer med skolledning framkom att rektor har gjort en noggrann genomgång av den lokala timplanen för att eleverna skall få all den garanterade undervisningstiden enligt den nationella tidplanen. Elevens val tillgodoses genom att skolan erbjuder de olika profilerna, varvid tiden läggs ut på respektive val inom arbetslaget. Skolan erbjuder språkvalen spanska, tyska och franska. Eleverna ges möjlighet att byta språk, även till engelska och svenska efter noggrann genomgång av elevens studieresultat eller andra skäl till önskat byte. Beslut om språkbyte tas i samverkan och i elevvårdskonferens. Inspektörsteamet vill i sammanhanget lyfta fram det positiva med att rektorn arbetar för att eleverna inte av slentrian byter språk eftersom syftet med språkvalet inte är detta. Om det dock finns entydiga önskemål från elev och förälder om ett byte får detta inte försvåras alltför mycket. Skolans lokaler är inte lämpade för funktionshindrade elever som t.ex. är i behov av rullstol och skolan hänvisar därför elever med sådana behov till annan kommunal skola. Viktig information till föräldrar om skolans verksamhet sker via hembrev, via utvecklingssamtal och föräldramöten. Information ges även på möten med enhetsrådet. De intervjuade föräldrarna är nöjda med den information de får. 8

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Norrtälje kommun Roslagsskolan Sammanfattningsvis visar inspektionen att tillgången till utbildning på skolan är bra. 7. Resurser Huvudmannen och skolans ledning beslutar hur och med vilka resurser utbildningen skall genomföras för att de lärande skall nå de nationella målen för utbildningen. I skollagen finns dock bestämmelser om några viktiga förutsättningar för att säkra kvaliteten i utbildningen. Dessa avser främst krav på personalens kompetens, tillgång till ändamålsenliga lokaler, läromedel och annan utrustning som behövs för en tidsenlig utbildning. Även principerna för resursfördelningen aktualiseras vid inspektionen. Under 2003 har enheten arbetat med bl.a. kartläggningen av kompetensbehovet på skolan inom ramen för växtkraftprojektet i Norrtälje kommun. Ett viktigt mål kompetensutvecklingen anges i kvalitetsredovisningen vara problemorienterat lärande. I kvalitetsredovisningen framgår vidare att de flesta lärare har utbildning eller kommer att ha inom kort, avsedd för den undervisning de ska bedriva. Skolan arbetar långsiktligt med att rekrytera behörig och kompetent personal. I kvalitetsredovisningen för 2003 konstateras att det finns gott om ytor men att lokalerna inte fullt är ändamålsenliga för att samarbete och flexibilitet skall vara möjligt. En ombyggnad av skolan anges vara ett prioriterat förbättringsområde under 2004. I intervjuerna med föräldrar och personal framkom dock att man i stort sett är nöjda med befintliga lokaler. Elever uppgav att duschrummen och toaletterna i anslutning till omklädningsrummen i gymnastiksalen ofta är ofräscha, att det ofta saknas toalettpapper mm. Lokalvårdarna har försökt åtgärda detta enligt rektorn men de kan inte göra så mycket mer åt situationen. Enligt rektorn är behovet av inre underhåll i form av till exempel målning stort. Läromedel och bibliotek finns som av de flesta upplevs som förhållandevis bra. Bibliotekets öppettider är begränsade vilket uppges vara ett hinder i undervisningen. Tillgången till datorer varierar inom de olika arbetslagen. En del arbetslag har god tillgång till egna fungerade datorer, medan andras har blivit stulna eller förstörda. Det gör att skolans alla elever inte använder datorerna så ofta som de skulle vilja och behöva. Sammanfattningsvis visar inspektionen att skolans resurser i många delar är bra. De flesta lärare har en utbildning avsedd för den undervisning de ska bedriva och skolan har en långsiktig personalförsörjningsstrategi. Förbättringsområden ge alla elever förutsättningar för arbete vid datorer oavsett arbetslag och att tillgodose att toaletter och duschrum är fräscha. Sammanfattande bedömning Inspektörerna bedömer att verksamheten i Roslagsskolan övergripande är av förhållandevis god kvalitet. Bra är till exempel åtgärdandet av eventuella kränkningar, skolans kunskapsresultat, förebyggande arbetet mot kränkande behandling, rektorns förtrogenhet med verksamheten samt att de flesta lärarna har utbildning som är avsedd för den undervisning de ska bedriva. 9

Roslagsskolan SKOLVERKET Det finns dock behov av förbättringsinsatser inom följande områden: - resultatet inom området normer och värden, - elevernas ansvarstagande och inflytande över sitt eget lärande, - resultaten i andra ämnen än matematik, svenska och engelska, - elevernas kunskap om utbildningsmålen, - analys av omfattningen av de elever som riskerar att inte nå målen, - handlingsprogrammet mot kränkande behandling, - samarbetet med enhetsrådet och elevrådet, - elevvårdsteamets arbete, - det pedagogiska ledarskapet avseende samordning av verksamheten, - strukturen för analys och återkoppling av gjorda uppföljningar, - arbetet med kvalitetsredovisningen samt, - toaletter, duschrum samt datatillgängligheten. Datum Ort 2004-09-28 Stockholm Mats Peterson Maria Bennet 10

Rådmansö skola Utbildningsinspektion i Rådmansö skola UTBILDNINGSINSPEKTIONENS SYFTE Skolverkets utbildningsinspektion skall bidra till kvalitetsförbättring genom att bedöma hur verksamheterna arbetar i riktning mot de nationella målen för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, barn- och ungdomsutbildning och vuxenutbildning. En väsentlig del i inspektionen är att granska kvalitetsarbetet och förmågan att utveckla den egna verksamheten. Inspektionens inriktning Inspektionsutredningen har inriktats mot sju områden. De är särskilt väsentliga för att säkra att alla barn, elever och vuxenstuderande får den omsorg och utbildning som de har rätt till enligt nationella bestämmelser. De sju områdena, som granskats utifrån flera olika aspekter och frågeställningar, är: Resultaten: 1. Normer och värden 2. Kunskaper Verksamheten: 3. Arbetsmiljö och delaktighet 4. Pedagogisk verksamhet och undervisning 5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Förutsättningarna: 6. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning 7. Resurser I denna rapport behandlas i första hand förhållanden som avviker positivt eller negativt från vad som förväntas i fråga om utbildningskvaliteten enligt de nationella bestämmelserna. Några aspekter behandlas dock i alla aktuella verksamheter, nämligen kvalitetsarbetet, rektorsfunktionen, personalens kompetens, läromedel och utrustning, likvärdiga möjligheter vid funktionsnedsättning, stödinsatser, arbetet med övergripande hälsomål i läroplanerna, bedömning av lärandet och betygssättningen. En helhetsbedömning och motiveringar till bedömningarna görs inom varje granskningsområde. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån läroplaner och författningar i övrigt. Inspektörernas sakkunskap och erfarenheter av jämförbara verksamheter är också betydelsefulla. Analyserna av den insamlade informationen syftar till att klargöra om de lokala lösningarna och systemen fungerar väl. Rapporten avslutas med en sammanfattande bedömning som utgör underlag för Skolverkets beslut angående förbättrings- och kritikområden. 1

Rådmansö skola SKOLVERKET Beskrivning av skolan/rektorsområdet Rådmansö skola Antal barn/elever/studerande Grundskola 223 Förskoleklass 26 Enheten Rådmansö tillhör distriktet Norrtälje 1 och innefattar förskoleklass och årskurserna 1-9 samt förskola med tre avdelningar, familjedaghem och fritidshem 6-12 år som är integrerad i skolans lokaler. För förskolan, familjedaghemmen och fritidshemmet har rektor hjälp av en verksamhetsansvarig. Inspektionen innefattar förskoleklassen och grundskolan. Skolans elever och pedagogiska personal arbetar i fyra arbetslag: förskoleklass årskurs tre i A- respektive B-spår, årskurserna 4-6 samt årskurserna 7-9. Undervisningen i F-3 sker i åldersblandade grupper. Enligt kommunens egen statistik för år 2003 finns i Rådmansö grundskola 27,4 årsarbetare och i förskoleklassen 2,4. Skolans inriktning är kultur- och musik med bl.a. nära samarbete med Rådmansö kyrka. Enheten är ett inflyttningsområde med många fritidsboende som blir bofasta. Under de tre senaste läsåren har en utbyggnad av skolan skett och under innevarande läsår är skolan fullt utbyggd t.o.m. årskurs 9. Flertalet elever har lång skolväg och åker skolskjuts. Skolans huvudbyggnad, där förskoleklasserna t.o.m. årskurs tre finns, är från 1920-talet. Övriga klasser är belägna i sidobyggnader. I en av sidobyggnaderna finns en idrottshall där även klassrummen för årskurserna 5-9 är belägna. Genomförandet av inspektionen i Rådmansö skola Skolverket sände den 17 november 2003 skriftlig information till kommunen om att verksamheten skulle inspekteras och om inspektionens syfte och genomförande. Inspektörsteamet med ansvar för Rådmansö skola har bestått av undervisningsrådet Elisabeth Ritchey samt experten Björn Bylund. Besök i Rådmansö skola inleddes den 2 mars 2004 och avslutades den 3 mars 2004. Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Skolverket följer därefter upp eventuella krav på åtgärder som riktas till huvudmannen och vilka effekter i övrigt som utbildningsinspektionen leder till. Tidpunkter för uppföljningen framgår av Skolverkets beslut. Underlag Underlaget till denna rapport består av dels dokument från kommunen och Rådmansö skola, dels den information som samlats in vid observationer, intervjuer och samtal under besöket. Rapporten grundar sig också på annan information om kommunen och skolan som finns i Skolverkets nationella uppföljningssystem eller finns publicerat på annat sätt. 2

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Norrtälje kommun Rådmansö skola I Rådmansö skola genomfördes formella intervjuer med lärare, föräldrar, elever, elevråd samt rektor. Lektioner i förskoleklassen och årskurserna 1-9 besöktes. Under besöket fördes också samtal med annan personal och elever än de formellt intervjuade. Nämns inte förskoleklassen specifikt i rapporten gäller beskrivna förhållanden även denna verksamhet. 1. Normer och värden Bedömning Enligt skollagen skall utbildningen för barn och ungdom främja deras utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. I läroplanerna framhålls att barnen och eleverna skall utveckla förståelse och respekt för alla människors lika värde. Skolan skall sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet. Eleverna skall också utveckla sin förmåga att göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden. Eleverna skall kunna ta ett allt större ansvar för det egna arbetet och för miljön. Inom detta granskningsområde behandlas resultaten av arbetet för att främja vårt samhälles demokratiska värderingar och för att utveckla normer och värden enligt läroplanernas mål. I Rådmansö skola framstår resultatet avseende normer och värden som delvis mycket bra. Gemensamma värdegrundsfrågor diskuteras regelbundet i samtliga klasser, vilket beskrivs i avsnittet Arbetsmiljö och delaktighet. Eleverna uppger att de trivs i skolan, att de känner sig trygga och att de vuxna lyssnar på dem. Skolverkets inspektörer observerar vid inspektionen en positiv stämning bland elever och personal med ömsesidig respekt och vänlighet. Eleverna uppger att om något händer vänder de sig till de vuxna i skolan som alltid ingriper och att ingen mobbning eller kränkande behandling förekommer. I en elevenkät för årskurserna 5 och 9 som under 2002 genomfördes för hela Norrtälje kommun var medelvärdet för eleverna i dåvarande årskurs 5 på Rådmansö skola 4.5 på en femgradig skala - på frågan om de känner sig trygga och om de trivs i skolan. I motsvarande föräldraenkät för elever i årskurserna 2 och 5 uppgav 80 procent av föräldrarna att de är nöjda eller mycket nöjda med skolan och på frågor om deras barn känner sig trygga, om det är en positiv stämning och om det är roligt att gå till skolan låg medelvärdet för föräldrarna på ca 3.9. I inspektionens föräldraintervjuer bekräftas bilden av skolan som trygg och trivsam och att de vuxna i skolan ingriper snabbt och kraftfullt om något händer. När det gäller elevinflytande är dock resultaten inte lika bra. Eleverna deltar med viss oregelbundenhet i klassråd och elevråd och några av de äldre eleverna upplever att de endast har få möjligheter att påverka och vara delaktiga i beslut rörande skolan och utbildningen. De vuxna lyssnar visserligen på dem, men eleverna upplever att ingenting händer. Några elever uttrycker tveksamhet kring nödvändigheten av att kunna påverka och några lärare uppgav att eleverna visar ett svagt intresse av att vara delaktig i beslut. 3

Rådmansö skola SKOLVERKET Elevernas möjligheter till ansvar och inflytande över sitt eget lärande framstår likaså som delvis begränsat, särskilt bland de äldre eleverna. De yngre, i årskurserna 1-3, arbetar efter egna planeringar och utvärderingar och har möjligheter att själva välja vad de vill arbeta med. De äldre eleverna upplever att de sällan eller aldrig får vara delaktiga i planering och utvärdering av sitt eget lärande. Sammanfattningsvis bedöms resultatet avseende normer och värden som delvis mycket bra och delvis som acceptabelt. Eleverna uppger att de trivs, att de är trygga och att det är roligt att gå till skolan. Om något händer vänder sig eleverna till någon vuxen i skolan som ingriper. Detta bedöms av inspektörerna som mycket bra. Elevernas möjligheter till inflytande över utbildningen både avseende de formella råden och elevernas inflytande över sitt eget lärande bedöms som ett förbättringsområde, framför allt för de äldre eleverna. 2. Kunskaper Utbildningen skall ge kunskaper i vid mening, såväl fakta och förståelse som färdigheter och förmåga att exempelvis utvärdera sitt eget lärande och att arbeta självständigt. Skolan skall sträva efter att varje elev tillägnar sig kunskaper inom utbildningens ämnesområden och kurser men även utvecklar en tillit till sin egen förmåga och en nyfikenhet och lust att lära. Målen för lärandet anges närmare i de nationella läroplanerna och i kursplanerna. Inom detta område granskas resultaten av det pedagogiska arbetet. I Rådmansö skola finns ett väl utvecklat system för dokumentation och kontroll av elevernas läsutveckling i det s.k. läsutvecklingsschemat LUS. Elevernas kunskaper i matematik dokumenteras på liknande sätt. Resultatet av de nationella proven 2003 för årskurs 5 visar att i svenska har 93 procent av pojkarna och 100 procent av flickorna nått målen. I matematik har 100 procent av pojkarna och 81 procent av flickorna nått målen och i engelska är motsvarande siffra för pojkarna 100 procent respektive för flickorna 91 procent. Av intervjuerna framgår att de elever som inte når målen erbjuds någon form av stöd. Kunskapsresultatet i övriga ämnen dokumenteras bl.a. i s.k. portfoliopärmar. Portfoliometodiken innebär att eleverna under en längre tid samlar sina arbeten och tränas i att sätta mål, reflektera över och utvärdera sin egen kunskapsutveckling. Föräldrarna berättar i inspektionen att de är nöjda med barnens kunskapsutveckling och den information de får om deras utveckling i utvecklingssamtalen. En övergripande sammanställning av resultaten i övriga ämnen saknas dock. Eftersom det tidigare inte funnits elever i årskurs 9 på skolan finns inte heller något resultat av nationella prov eller betyg för dessa elever. Eleverna uppger i intervjuerna att de i de flesta ämnen får information om vad de ska kunna för att nå målen. De har också fått information om betygskriterier och anser att betygssättningen är rättvis. Arbetet med att ta fram lokala bearbetningar av de nationella kursplanerna har påbörjats. 4

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Norrtälje kommun Rådmansö skola Sammanfattningsvis bedöms resultatet av det pedagogiska arbetet som bra. Det finns ett väl utvecklat system för dokumentation och kontroll av elevernas kunskapsutveckling i olika ämnen. Eleverna får information om målen för utbildningen och uppfattar betygssättningen som rättvis. Föräldrarna är nöjda med barnens kunskapsutveckling och den information de får i utvecklingssamtalen. Ett förbättringsområde är att ta fram en samlad bild över elevernas resultat i andra ämnen än svenska, engelska och matematik. 3. Arbetsmiljö och delaktighet Enligt skollagen skall verksamheten i skolan vara utformad i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar där skall främja aktning för varje människas egenvärde, respekt för vår gemensamma miljö samt jämställdhet mellan könen. Särskilt skall den som verkar inom skolan aktivt motverka alla former av kränkande behandling. All personal skall samverka med elever och föräldrar i arbetet för att forma en god miljö fysiskt och psykosocialt - för utveckling och lärande. Granskningen gäller hur man i verksamheten arbetar för en god miljö och för att förebygga kränkningar och ge möjlighet till delaktighet och samverkan. I Rådmansö skola arbetar man regelbundet och bra med värdegrundsfrågor, t.ex. genom övningar i Lions Quest - värderingsövningar från organisationen Lions. Så fort något händer tas detta upp i klassrådet eller vid andra tillfällen, och enligt personalen informeras arbetslaget och ibland hela skolan när något har hänt. Värdegrundsarbetet utvärderas regelbundet i arbetslagen och vid personalkonferenser. Enligt såväl elever, personal som föräldrar förekommer sällan kränkande behandling eller mobbning. Gemensamma regler finns för skolan. Eleverna i årskurserna 7, 8 och 9 har varit delaktiga i att tillsammans med sina lärare utarbeta regler som finns uppsatta på klassrumsdörrarna. Det finns ett väl fungerande rastvaktssystem där den rastvaktande läraren tar på sig en väst i självlysande färg för att eleverna lätt ska kunna känna igen vem det är som vaktar. Det finns ett tydligt och bra handlingsprogram mot kränkande behandling och mobbning. Handlingsprogrammet tar upp förebyggande åtgärder som t.ex. vuxnas närvaro på rasterna samt vilka åtgärder som ska vidtas vid mobbning eller kränkande behandling. Kränkningar mellan vuxna och elever behandlas dock inte. Enligt personalen har de varit delaktiga i att ta fram handlingsprogrammet som också används aktivt när något händer. Föräldrarna känner till handlingsprogrammet och uppger att det har diskuterats på enhetsrådet. Det finns två elevråd ett för de yngre eleverna (årskurs 1-6) och ett för de äldre (årskurs 7-9). I kvalitetsredovisningen anges att skolans måluppfyllelse om att alla elever under sin skoltid ska ha haft uppdrag inom t.ex. klassråd, elevråd eller enhetsråd inte är helt tillfredsställande, bl.a. för att det upplevs som svårt att engagera alla elever. Eleverna uppger i intervju till Skolverkets inspektörer att klassråden många gånger ställs in för att det inte finns något att diskutera. Under en period har inte heller de båda elevråden haft några möten på grund av att de ansvariga lärarna varit sjukskrivna. 5

Rådmansö skola SKOLVERKET Elevernas möjligheter att delta i planering av den egna utbildningen framhålls i skolans verksamhetsplan. De äldre eleverna uppger dock att de sällan eller aldrig deltar i planeringen av det egna lärandet. Speciellt i årskurserna 7, 8 och 9 styrs lärandet i hög grad av lärarna och av läromedlen. Ett undantag är de arbetspass som benämns Eget arbete då eleverna får välja vad de vill arbeta med, t.ex. om de kommit efter i något ämne eller om de har en läxa eller en uppgift som behöver göras färdigt. Men även under detta arbetspass kan eleverna endast välja sådana arbetsuppgifter som redan är planerade och beslutade av lärarna. I inspektionen bekräftas genom observationer att de yngre eleverna, framför allt i årskurserna 1-3, har större möjligheter att påverka innehållet i undervisningen, medan de äldre elevernas möjligheter till inflytande framstår som mycket begränsat. De föräldrar som Skolverket intervjuade uppfattar informationen från skolan som mycket bra. Den sker via e-post, veckobrev från mentorer och skrivelser från rektor. De yngre barnen har kontaktbok för daglig kommunikation mellan hemmet och skolan eller dagbok där barnens veckoplanering samt utvärdering av veckans arbete skrivs in och delges föräldrarna. I varje klass utses två föräldrar till klassombud som företräder föräldrarna och bildar ett nätverk, samrådsföräldrar. Samrådsföräldrarna utser i sin tur representanter till enhetsrådet. I enhetsrådet ingår rektor som ordförande samt lärarrepresentanter och två äldre elever från elevrådet. Sammanfattningsvis framstår skolans arbete med arbetsmiljö och delaktighet som till vissa delar bra, till andra delar acceptabelt. Det förekommer ett regelbundet arbete för att förebygga och åtgärda kränkande behandling och handlingsprogrammet är tydligt och väl genomarbetat. Detta bedöms som bra. Dock bör programmet även innefatta kränkningar mellan vuxna och elever. Elevernas möjligheter till delaktighet är till vissa delar otillfredsställande och bör förbättras, framför allt för de äldre eleverna. Klassråd och elevråd förekommer sporadiskt och särskilt de äldre eleverna bedöms ha begränsade möjligheter att påverka innehållet i undervisningen samt att vara delaktig i planering av sitt eget lärande. Detta bör förbättras. Detsamma gäller arbetssättet för de äldre eleverna som i hög grad styrs av läromedlen och lärarnas planering. Informationen till föräldrarna samt deras möjligheter till delaktighet bedöms som bra. 4. Pedagogisk verksamhet och undervisning Arbetet för att nå de nationella målen för utveckling och lärande skall främst utformas av eleverna och personalen. Skolan skall samverka med hemmen. Läroplanerna, andra statliga förordningar och kursplanerna ger riktlinjer för arbetet. Det finns bestämmelser om timplaner och ämnes- och kursstruktur, riktlinjer för stödinsatser, för betygssättning och utvecklingssamtal, för utbildning på arbetsplatser, en garanterad undervisningstid etc. Målen i kursplanerna ger dessutom vägledning för arbetssätten genom att beskriva vilka kunskaper, färdigheter och övrig utveckling barnen och ungdomarna skall nå. Granskningen riktas mot hur man arbetar för att nå målen och hur man anpassar arbetet till olika behov. 6

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Norrtälje kommun Rådmansö skola Rådmansö skola har en inriktning mot kultur och musik där samarbetet med Rådmansö kyrka är av stor betydelse. Bl.a. bistår kyrkan med ekonomiska medel för att t.ex. hyra in danspedagoger och körledare samt finansierar en turné i Dalarna med skolans sångkör. Kyrkan har även varit delaktig i skolans temavecka Skärgårdsliv då elever i årskurs 8 tillbringat en vecka i skärgården. Bidragen från kyrkan betraktas av samtliga intervjuade som ett värdefullt tillskott och en förhöjning av kvaliteten i undervisningen. I Rådmansö skola har man nyligen tagit fram arbetsplaner för förskoleklassen och årskurserna 1-3 där det tydligt framgår vad barnen ska kunna i läsning, skrivning och i matematik. Elevernas kunskapsutveckling i svenska dokumenteras med hjälp av LUS-schema. För de yngre eleverna, t.o.m. årskurs 3, har lärarna utarbetat en egen variant av LUS-schemat och en motsvarande dokumentation för bedömning av elevernas skrivutveckling. När det gäller matematikundervisningen dokumenteras de yngre elevernas kunskaper med hjälp av en tydlig mall i form av en hage, där olika moment fylls i allt eftersom eleverna når de planerade delmålen. Ett matematikutvecklingsschema för de yngre barnen är under utveckling. Dokumentationen i matematik för de yngre eleverna kompletteras med diagnostiska prov för årskurs 2 samt de diagnoser som finns i läromedlet. I Rådmansö skola reflekterar barnen över sin egen kunskapsutveckling och väljer ibland tillsammans med läraren - vad som ska finnas i de s.k. portfoliopärmarna som följer barnen från förskoleklassen genom hela skoltiden. Pärmen används också som underlag vid utvecklingssamtalen då lärare, elever och föräldrar gemensamt samtalar om elevernas kunskapsutveckling. I kommunen pågår regelbundna träffar för ämneslärarna där likvärdighet i bedömningarna diskuteras. Detta gäller samtliga ämnen och uppfattas av personalen som mycket positivt. Undervisningen för de yngre eleverna tar sin utgångspunkt i elevernas egen planering och utvärdering och präglas av ett varierat arbetssätt, där eleverna arbetar självständigt, både enskilt och i grupp, framför allt under det arbetspass som benämns Eget arbete. När eleverna nått de föreskrivna målen, går de själva vidare med nästa moment. Återkommande temaarbeten är vanligt förekommande och är mycket uppskattade av elever, föräldrar och personal. Utvärdering av undervisningen sker av lärare och elever tillsammans i t.ex. portfoliopärmar och i elevernas egna planeringsböcker. Övergripande utvärdering för hela skolan saknas. Arbetet med lokala bearbetningar av de nationella kursplanerna har nyligen påbörjats genom att de mål eleverna ska uppnå i slutet av årskurs 3 respektive 6 i samtliga ämnen har dokumenterats. Detta är enligt rektorn också ett sätt att upprätthålla den röda tråden från förskoleklass t.o.m. årskurs 9. Inspektörerna kunde dock konstatera att det finns mycket lite samverkan mellan de olika arbetslagen och att tidigare läroplaners stadietänkande lever kvar i skolans organisation och lärarnas olika kompetens inte alltid tas tillvara. Andelen barn i behov av särskilt stöd uppges vara stort, men alla barn som är i behov av stöd får någon form av stöd - även om det inte alltid uppfattas vara tillräckligt mycket eller rätt utformat utifrån elevernas specifika behov. För några av eleverna med diagnos finns elevassistenter. Enligt intervjuer med skolans 7

Rådmansö skola SKOLVERKET lärare utgår stödet oftare från vilka lärare som finns tillgängliga och hur de kan samverka och organisera undervisningen i t.ex. smågrupper eller halvklasser. Detta innebär att vissa elever och elevgrupper får ett bra stöd i t.ex. läsning och matematik medan andra elever får betydligt mindre stöd. Särskilt i årskurserna 4, 5 och 6 är undervisningen ofta organiserad i halvklasser. Lärare med specialpedagogisk kompetens saknas. Det finns enligt personalen ett bra samarbete med resursteamet dit skolpsykolog, kurator, skolsköterska och specialpedagog hör - och lärarna får vid behov viss handledning, dock inte tillräckligt enligt lärarintervjuerna. Sammanfattningsvis bedöms arbetet med den pedagogiska verksamheten och undervisningen till övervägande delen som bra. Arbetet med att ta fram lokala kursplaner för att förtydliga målen har påbörjats. Detta är ett fortsatt förbättringsområde. Inspektörerna ser positivt på de centrala ämneskonferenserna där likvärdighet i betygssättningen diskuteras. Förbättringsområde är att utveckla samarbetet mellan personal i de olika arbetslagen för att säkerställa likvärdigheten i elevernas utbildning 5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Kommunerna har ett övergripande ansvar för förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen och skolan på lokal nivå. Kommunerna är också huvudmän för de flesta verksamheterna. Läroplanerna lägger tydliga ansvarsområden på rektor och personal för skolornas inre organisation och arbete. Sammantaget har dessa skyldighet att se till att rätten till utbildning och till att nå nationella mål tillgodoses. Frågor som behandlas vid inspektionen är exempelvis om verksamheten har en ledning enligt de nationella bestämmelserna, hur denna fungerar i praktiken och om det finns system för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen samt värna enskildas rättsäkerhet. I Rådmansö skola är rektorn enligt personalen väl förtrogen med verksamheten genom att han styr och leder den pedagogiska verksamheten i olika möten med personalen. Även föräldrar och elever uttrycker att rektorn engagerar sig i skolans problem och att han ibland går in och vikarierar. Det finns för enheten en kortfattad verksamhetsplan där vissa mål finns beskrivna. Utvärdering och uppföljning av dessa mål saknas dock. Rektorn uppger att det finns ett gott samarbete med distriktschefen och övriga rektorer i distriktet. De resultat som rektor lämnar vidare till central förvaltningsnivå är bl.a. resultaten av elevernas läsutveckling via LUS-schemat samt resultaten av nationella prov i årskurserna 5 och 9. Någon återkoppling tillbaka ges dock inte. Utvärdering med elever och föräldrar sker en gång per år centralt för hela kommunen. Någon egen utvärdering har inte skett. I slutet av förra året påbörjades arbetet med att ta fram en kvalitetsredovisning utifrån en mall som tagits fram centralt i kommunen. Häri anges resultat, åtgärder och analys. Kvalitetsredovisningen är inte känd hos personalen men rektor uppger att den bygger på Växtkraft Mål 3-arbetet där personalen varit delaktig. Uppdraget om kvalitetsredovisningen fick skolorna så sent som i november 2003 och har därför inte 8

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Norrtälje kommun Rådmansö skola förankrats bland personalen, enligt rektorn. De föräldrar och elever som inspektörsteamet träffade känner inte till kvalitetsredovisningen. Sammanfattningsvis bedömer Skolverkets inspektörer att skolans styrning och ledning är acceptabel men att utvärdering och uppföljning behöver utvecklas. Skolans arbete med kvalitetsredovisning har just påbörjats och behöver utvecklas och förankras bland elever, personal och föräldrar. 6. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning Lika tillgång till utbildning, oberoende av kön, geografisk hemvist samt sociala och ekonomiska förhållanden, är en grundprincip för det offentliga skolväsendet. Barnoch ungdomsutbildningen omfattar förskoleklassen, grundskolan, den obligatoriska särskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Det skall finnas lika möjligheter till utbildning för barn och ungdomar med olika funktionsnedsättningar och möjligheter till utbildning i särskilda utbildningsformer. Inom skolformerna skall det också finnas olika möjligheter för eleverna att individuellt göra val av ämnen, program, inriktningar och kurser. En skola kan, enligt skollagen, profilera sig för att tillgodose olika elevers behov eller öka elevernas motivation för lärande. Granskningen gäller om det finns tillgång till utbildning i den omfattning och med den valfrihet som anges i de statliga bestämmelserna. Även informationen om möjligheter till olika val av fördjupning, kurser, skolor och utbildningsvägar behandlas. I Rådmansö skola arrangeras språkval i årskurs 6 som en s.k. språkverkstad där eleverna får prova på de tre språken tyska, spanska och franska. Inför årskurs 7 får eleverna sedan välja språk. På grund av lärarproblem erbjuds eleverna för närvarande enbart undervisning i franska i årskurs 6. Franska erbjuds dock inte som val i årskurs 7. Eleverna uppger att de på grund av lärarproblem inte fått tillräckligt med undervisning i engelska. På förfrågan från inspektörerna bekräftar rektorn att svårigheter har funnits och att han har för avsikt att särskilt uppmärksamma elevernas eventuella behov av stöd i engelska. Eleverna i årskurs 9 uppger även att de inte fått tillräckliga kunskaper i kemi och att det tidigare inte funnits möjligheter till laborationer. En lärare har dock nyligen anställts och rektorn uppger att eleverna kommer att kunna nå målen innan läsårets slut. Elevens val arrangerades förra terminen genom att eleverna en gång i veckan fick välja mellan olika alternativ som bl.a. media, musik och idrott. Denna termin har elevens val i stället förlagts till två heldagar, vilket eleverna genomgående var missnöjda med. Att utforma elevens val i samarbete med elevernas önskemål skulle för skolans del kunna vara ett led i förbättringsområdet att öka elevernas inflytande. I skolan finns enligt rektorn en funktionshindrad elev som bedöms ha likvärdig tillgång till utbildning jämfört med övriga elever. Sammanfattningsvis bedömer Skolverkets inspektörer att tillgången till pedagogisk verksamhet och undervisning är acceptabel. Förbättringsområden är dels elevens val, dels organiseringen av språkvalet så att eleverna har möjligheter att fortsätta i årskurs 7 med de språk de läser i årskurs 6. Rektor bör även uppmärksamma undervisningen i engelska och kemi samt kontrollera att eleverna får de timmar de har rätt till enligt timplanen. 9

Rådmansö skola SKOLVERKET 7. Resurser Huvudmannen och skolans ledning beslutar hur och med vilka resurser utbildningen skall genomföras för att de lärande skall nå de nationella målen för utbildningen. I skollagen finns dock bestämmelser om några viktiga förutsättningar för att säkra kvaliteten i utbildningen. Dessa avser främst krav på personalens kompetens, tillgång till ändamålsenliga lokaler, läromedel och annan utrustning som behövs för en tidsenlig utbildning. Även principerna för resursfördelningen aktualiseras vid inspektionen. Principerna för resursfördelning utgår från de resurser skolan tilldelas med utgångspunkt för elevantalet. Resurserna inom skolan fördelas sedan efter diskussioner i arbetslaget och på arbetsplatsträffar. Vid personalintervjuerna framkommer dock att resurserna inte är uppfattas som tillräckliga för vissa elever. Detta har tidigare redovisats under rubriken Pedagogisk verksamhet och undervisning. Andelen behörig personal är enligt skolans egen statistik 77 procent. Rörligheten i personalstyrkan har under de senaste åren varit stor beroende på att flera pedagoger varit föräldralediga och långtidssjuk-skrivna och då ersatts av obehöriga lärare. Personalsituationen är nu enligt rektorn mer stabil även om svårigheter fortfarande finns att rekrytera behöriga lärare i NO och i språkval. Specialpedagog saknas och rektor ser för närvarande inga ekonomiska möjligheter att anställa en sådan. Lärarna erbjuds i stället handledning från resursteamet. Personalen befinner sig mitt uppe i arbetet med Växtkraft-Mål 3, steg 1, vilket kommer att mynna ut i en kompetensutvecklingsplan för samtliga anställda inom enheten. Kompetensutveckling har skett för pedagogerna i användandet av LUS-schema samt i teknik, specialpedagogik och handledarskap. Lokalerna är av ojämn kvalitet. Vissa utrymmen är rymliga och i hög grad ändamålsenliga - speciellt idrottshallen men även musiksalen och de klassrum som finns i samma byggnad som denna - medan andra lokaler är små och enligt kvalitetsredovisningen från år 2003 inte ändamålsenliga. Undervisningen i textilslöjd sker t.ex. i en mycket liten sal, klassrummen tillhörande årskurserna 5 och 6 är mycket små i förhållande till antalet elever och viss undervisning i årskurserna 7-9 sker i en stor sal som saknar ljudisolerade plattor i taket. Bristen på grupprum är ett annat problem. I utvärderingsenkäten från år 2002 ger eleverna medelvärdet 2 på frågan om skollokalerna är trivsamma. Enligt observationer och vad som framkommit i intervjuerna kan dock pedagogisk undervisning ske i lokalerna. Datorer finns i klassrummen, men enligt elever och personal krånglar ofta uppkopplingen och det tar lång tid innan kommunens datasupport har åtgärdat problemen. Sammanfattningsvis bedöms området resurser som acceptabelt. Förbättringsområden är lokalerna som bör utvecklas beträffande ändamålsenlighet. Likaså är personalens utbildningsnivå inte helt tillfredsställande och datorerna fungerar inte fullt ut. Detta bör åtgärdas. 10

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Norrtälje kommun Rådmansö skola Sammanfattande bedömning Inspektörerna bedömer att verksamheten i Rådmansö skola övergripande är av god kvalitet. Resultatet av arbetet med normer och värden är bra. Eleverna trivs och känner sig trygga på skolan. Det finns ett väl utvecklat system för dokumentation och kontroll av elevernas kunskapsutveckling i olika ämnen, och föräldrarna är nöjda med barnens kunskapsutveckling och den information de får i utvecklingssamtalen. Det förekommer ett regelbundet och bra arbete för att förebygga och åtgärda kränkande behandling och handlingsprogrammet är tydligt och väl genomarbetat. Den pedagogiska verksamheten och undervisningen är till övervägande delen bra. Det finns dock behov av förbättringsinsatser inom följande områden: - elevernas möjligheter till inflytande i klassråd och elevråd, - elevernas inflytande över sitt eget lärande - framför allt gällande de äldre eleverna, - handlingsprogram mot kränkande behandling så att det även innefattar kränkningar mellan vuxna och elever, - information om målen för utbildningen till elever och föräldrar, - samarbete mellan personal i de olika arbetslagen, - skolans kvalitetsarbete innefattande utvärdering, uppföljning samt kvalitetsredovisning, - organisering av språkvalet så att eleverna har möjligheter att fortsätta i årskurs 7 med de språk de läser i årskurs 6, - undervisning i engelska och kemi, - ändamålsenlighet i vissa av skolans lokaler samt - datasupport. Datum Ort 2004-09-28 Stockholm Elisabeth Ritchey Björn Bylund 11

Rånäs skola Utbildningsinspektion i Rånäs skola UTBILDNINGSINSPEKTIONENS SYFTE Skolverkets utbildningsinspektion skall bidra till kvalitetsförbättring genom att bedöma hur verksamheterna arbetar i riktning mot de nationella målen för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, barn- och ungdomsutbildning och vuxenutbildning. En väsentlig del i inspektionen är att granska kvalitetsarbetet och förmågan att utveckla den egna verksamheten. Inspektionens inriktning Inspektionsutredningen har inriktats mot sju områden. De är särskilt väsentliga för att säkra att alla barn, elever och vuxenstuderande får den omsorg och utbildning som de har rätt till enligt nationella bestämmelser. De sju områdena, som granskats utifrån flera olika aspekter och frågeställningar, är: Resultaten: 1. Normer och värden 2. Kunskaper Verksamheten: 3. Arbetsmiljö och delaktighet 4. Pedagogisk verksamhet och undervisning 5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Förutsättningarna: 6. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning 7. Resurser I denna rapport behandlas i första hand förhållanden som avviker positivt eller negativt från vad som förväntas i fråga om utbildningskvaliteten enligt de nationella bestämmelserna. Några aspekter behandlas dock i alla aktuella verksamheter, nämligen kvalitetsarbetet, rektorsfunktionen, personalens kompetens, läromedel och utrustning, likvärdiga möjligheter vid funktionsnedsättning, stödinsatser, arbetet med övergripande hälsomål i läroplanerna, bedömning av lärandet och betygssättningen. En helhetsbedömning och motiveringar till bedömningarna görs inom varje granskningsområde. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån läroplaner och författningar i övrigt. Inspektörernas sakkunskap och erfarenheter av jämförbara verksamheter är också betydelsefulla. Analyserna av den insamlade informationen syftar till att klargöra om de lokala lösningarna och systemen fungerar väl. Rapporten avslutas med en sammanfattande bedömning som utgör underlag för Skolverkets beslut angående förbättrings- och kritikområden. 1

Rånäs skola SKOLVERKET Beskrivning av skolan/rektorsområdet Rånäs skola Antal barn/elever/studerande Grundskola 97 Förskoleklass 10 Rånäs skola tillhör Rimbodistriktet i Norrtälje. Inspektionen har avsett grundskola och förskoleklass. I grundskolan avser inspektionen årskurs 1 till 6. Inom enheten finns även förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg som inte inspekterats. Personalen är organiserad i två arbetslag, F-2 och 3-6. Undervisningen sker i åldersblandade grupper F-2, 3-4 och 5-6. Antalet årsarbetare i förskoleklassen är 1 och i grundskolan 7,5 tjänster. Skolan är byggd 1882. En större tillbyggnad och renovering genomfördes 2001-2002. Skolan deltar i försöksverksamheten Skola utan Timplan. Genomförandet av inspektionen i Rånäs skola Skolverket sände den 17 november 2003 skriftlig information till kommunen om att verksamheten skulle inspekteras och om inspektionens syfte och genomförande. Inspektörsteamet med ansvar för skolan har bestått av undervisningsrådet Mats Peterson och experten Björn Bylund. Besök i Rånäs skola genomfördes 18 maj, 2004. Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Skolverket följer därefter upp eventuella krav på åtgärder som riktas till huvudmannen och vilka effekter i övrigt som utbildningsinspektionen leder till. Tidpunkter för uppföljningen framgår av Skolverkets beslut. Underlag Underlaget till denna rapport består av dels dokument från kommunen och Rånäs skola, dels den information som samlats in vid observationer, intervjuer och samtal under besöket. Rapporten grundar sig också på annan information om kommunen och skolan som finns i Skolverkets nationella uppföljningssystem eller finns publicerat på annat sätt. I Rånäs skola genomfördes formella intervjuer med rektor samt med lärare, elever och föräldrar. Lektioner besöktes. Under besöket fördes också samtal med andra elever och annan personal än den formellt intervjuade. 2

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Norrtälje kommun Rånäs skola Bedömning 1. Normer och värden Enligt skollagen skall utbildningen för barn och ungdom främja deras utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. I läroplanerna framhålls att barnen och eleverna skall utveckla förståelse och respekt för alla människors lika värde. Skolan skall sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet. Eleverna skall också utveckla sin förmåga att göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden. Eleverna skall kunna ta ett allt större ansvar för det egna arbetet och för miljön. Inom detta granskningsområde behandlas resultaten av arbetet för att främja vårt samhälles demokratiska värderingar och för att utveckla normer och värden enligt läroplanernas mål. I Rånäs skola framstår resultatet av normer och värden som mycket bra. Det är en lugn och trygg miljö på skolan, enligt elever, föräldrar och personal. Eleverna trivs i skolan och känner lust att lära. I en av kommunen genomförd enkät ger föräldrarna skolan ett mycket högt betyg avseende trivsel, trygghet och skolans aktiva åtgärder för att motverka mobbning. Det finns ingen mobbning på skolan, enligt eleverna. På rasterna finns alltid vuxna ute. Det råder ett öppet förhållande mellan elever och lärare och eleverna känner att de alltid kan vända sig till de vuxna, vilket också föräldrarna anser. Elevriksdagen (se vidare under Arbetsmiljö och delaktighet) har på skolan ersatt elevrådet och är mycket uppskattat av eleverna. Enligt samtliga intervjuade har eleverna inflytande över verksamheten. Inspektörerna har fått uppfattningen att elevernas inflytande över undervisningen är förhållandevis stort, men det varierar mellan arbetslag och lärare hur man arbetar med inflytandefrågorna. Sammanfattningsvis visar inspektionen att resultatet av arbetet med normer och värden är mycket bra. Elevriksdagen som ersätter elevrådet är mycket uppskattat av eleverna. Ett förbättringsområde är att samordna och diskutera formerna för elevinflytande. 2. Kunskaper Utbildningen skall ge kunskaper i vid mening, såväl fakta och förståelse som färdigheter och förmåga att exempelvis utvärdera sitt eget lärande och att arbeta självständigt. Skolan skall sträva efter att varje elev tillägnar sig kunskaper inom utbildningens ämnesområden och kurser men även utvecklar en tillit till sin egen förmåga och en nyfikenhet och lust att lära. Målen för lärandet anges närmare i de nationella läroplanerna och i kursplanerna. Inom detta område granskas resultaten av det pedagogiska arbetet. Resultaten på skolan bedöms genom lärarnas kontinuerliga bedömningar i den dagliga verksamheten, diagnoser i årskurs 2 och de nationella proven i årskurs 5. Kontroll finns inte på skolnivå avseende resultaten i andra ämnen än matematik, svenska och engelska. 3

Rånäs skola SKOLVERKET Resultaten av de nationella proven i årskurs 5 är acceptabla. 62 procent av eleverna har nått målen i samtliga tre ämnen. I matematik har 76 procent nått målen, i svenska 86 procent och i engelska 67 procent. I svenska och matematik är de elever som inte nått målen på god väg att nå målen. I engelska finns 9 procent som bedöms vara osäkra, medan 24 procent bedöms på god väg att nå målen. Särskilda åtgärder har vidtagits för att alla elever ska nå målen (se vidare under pedagogisk verksamhet och undervisning). Enligt rektor följs inte resultaten upp på en skolövergripande nivå. Eleverna uppger att det har svag kännedom om målen för utbildningen. I samband med utvecklingssamtalen får de och föräldrarna till viss del kännedom om målen. Sammanfattningsvis visar inspektionen att resultatet avseende kunskaper är acceptabelt. Det är dock viktigt att skolan fortsätter arbeta för att förbättra resultaten. Resultaten på skolnivå bör följas upp i samtliga ämnen. 3. Arbetsmiljö och delaktighet Enligt skollagen skall verksamheten i skolan vara utformad i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar där skall främja aktning för varje människas egenvärde, respekt för vår gemensamma miljö samt jämställdhet mellan könen. Särskilt skall den som verkar inom skolan aktivt motverka alla former av kränkande behandling. All personal skall samverka med elever och föräldrar i arbetet för att forma en god miljö fysiskt och psykosocialt - för utveckling och lärande. Granskningen gäller hur man i verksamheten arbetar för en god miljö och för att förebygga kränkningar och ge möjlighet till delaktighet och samverkan. Enligt kommunens föräldraenkät ger föräldrarna goda betyg avseende hur elevernas självständighet och samarbetsförmåga utvecklas, att eleverna får uppmärksamhet och stärkt självförtroende. Informationen till föräldrarna fungerar bra via veckobrev, månadskalendarier, skolans hemsida och det gemensamma nätverket Rurik. Några elever menar att de kan missa information och veckobrev om de är sjuka och vill att veckobreven sätts upp på en anslagstavla. Elevriksdagen, som ersatt elevrådet, utses genom att eleverna själva bildar partier med partiledare eller språkrör och ministrar. Dessa väljs på ett års mandat av eleverna och har varje månad möten med rektor. När frågor kommer till elevriksdagen från klasserna tillsätts en arbetsgrupp som utreder frågan. Återkommande tas frågor om skolmat och demokrati upp. Till elevriksdagen finns också en kamratstödjargrupp där två lärare och elever ingår. Om problem uppkommer, t.ex. att en elev uppför sig olämpligt, utnyttjas kamratstödjarna. Eleverna uppger att arbetet med kamratstödjare fungerar bra och är uppskattat. Skolan har ett handlingsprogram mot kränkande behandling med tillhörande föräldrabroschyr. Dessa är dock inte kända av föräldrar eller elever. Programmet saknar dessutom vuxenelevperspektivet. Enhetsrådet fungerar, enligt föräldrarna, tillfredsställande, men kan utvecklas. Den stora frågan under senare år har varit ombyggnaden av skolan. Nu tas bar- 4

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Norrtälje kommun Rånäs skola nens riksdagsfrågor stor del av rådets arbete, t.ex. skolmaten. Även normer och värden, t.ex. elevernas språkbruk diskuteras. Föräldrarna känner sig alltid välkomna i skolan, men uppger att de inte får någon återkoppling från de enkäter som kommunen genomför med föräldrar till årskurs 2 och 5 eleverna. Eleverna har, enligt lärarna, egen planering i viss omfattning, med stigande ansvar utifrån ålder. Det egna ansvaret uppmuntras inom ramen för försöksverksamheten med Skola utan timplan. Sammanfattningsvis visar inspektionen att arbetet med arbetsmiljö och delaktighet fungerar huvudsakligen bra. Speciellt positivt framstår arbetet med elevriksdagen och kamratstödjarna. Ett utvecklingsområde är att göra handlingsprogrammet mot kränkande behandling känt bland elever och föräldrar och komplettera det med ett vuxenelevperspektiv. 4. Pedagogisk verksamhet och undervisning Arbetet för att nå de nationella målen för utveckling och lärande skall främst utformas av eleverna och personalen. Skolan skall samverka med hemmen. Läroplanerna, andra statliga förordningar och kursplanerna ger riktlinjer för arbetet. Det finns bestämmelser om timplaner och ämnes- och kursstruktur, riktlinjer för stödinsatser, för betygssättning och utvecklingssamtal, för utbildning på arbetsplatser, en garanterad undervisningstid etc. Målen i kursplanerna ger dessutom vägledning för arbetssätten genom att beskriva vilka kunskaper, färdigheter och övrig utveckling barnen och ungdomarna skall nå. Granskningen riktas mot hur man arbetar för att nå målen och hur man anpassar arbetet till olika behov. Skolan deltar i försöksverksamheten med Skola utan timplan och beskriver verksamheten som temainriktad och upplevelsebaserad. Speciellt i det ämnesintegrerade arbetssättet upplevs friheten från timplanestyrning positivt. Lärarna försöker tillvarata de olika kompetenser som finns i arbetslaget och arbeta tillsammans med ett gemensamt ansvar för eleverna. Inspektörerna anser att en fortsatt utveckling av det ämnesintegrerade arbetssättet kan medföra att de rester som finns kvar av tidigare läroplaners stadietänkande avlägsnas. Endast mat, idrott och slöjd är schemalagt, medan övrig tid disponeras utifrån arbetet och individuella behov hos eleverna. Under läsåret 2003/04 har hela skolan arbetat med ett tema Då, Nu, Framtiden, 1904-2004-2104. Skolan arbetar med tvärgrupper med blandade åldrar, vilket enligt skolan också upplevs positivt av eleverna. Genom arbetssättet får eleverna, enligt lärarna och rektor, känna att de har större ansvar och växer med uppgifterna. Även föräldrarna uppger att de, trots en tveksamhet när det temainriktade arbetet startade, nu upplever positiva resultat av arbetssättet. Konkret märker de att eleverna har bättre kunskaper jämfört med andra elever när de kommer till årskurs 7 i annan skola. Rektor har i sin ledningsdeklaration angivit att i utvecklingen och lärandet för eleverna ska trygghet, lust, glädje och utmaningar vara grunden. Detta är också hörnstenarna i rektors arbetsplan för skolan. Arbetsenheterna för F-2, 3-4 och 5-6 utgår också från dessa begrepp i sina arbetsplaner. Skolans ledningsdeklaration och arbetsplanerna uppges av föräldrarna inte vara kända. Däremot har de fått information om temaarbetet. Även eleverna är informerade om temaarbetet, men de har glömt vad lärarna angivit som orsak till att ha temaarbete. 5

Rånäs skola SKOLVERKET Under det senaste läsåret har skolan bedrivit en uppskattad bild, färg och keramikverksamhet. De lägre årskurserna badar varje vecka. Målet är att alla ska kunna simma minst 25 meter när de slutar årskurs 3. Skolan deltar i den för Norrtälje gemensamma bedömningen av läsutvecklingen enligt LUS-metoden. 3-4 och 5-6 har lästema varje dag ca 20 minuter. Lärarna har gått kurser i LUS och kan med hjälp av dessa se utvecklingen hos eleverna mellan två mätperioder. Det resultat som skickats in centralt till kommunen har skolan inte upplevt någon respons på. Till viss del har böckerna i skolbiblioteket bedömts enligt LUS-metoden och ytterligare bedömningar är på gång via skolans bibliotekarie. Utvecklingssamtal genomförs en gång per termin med föräldrar, elev och lärare, utifrån ett för skolan gemensamt grundmaterial. Vid samtalen tas både sociala aspekter och elevens kunskapsresultat upp, dock inte alltid resultat från ämnen som inte klassläraren har. Inom skoldistriktet finns ett gemensamt upplägg för utvecklingssamtal, som utvecklas inom en särskild arbetsgrupp bestående av lärare från olika skolor. Bland de elever i årskurs 5 som inte når de nationella målen finns flera med diagnostiserade eller andra problem. Åtgärdsprogram finns för dessa elever och två heltidsanställa resurspersoner finns anställda. Flera av dessa elever har haft behov av extra resurser från förskoleklass och också fått stöd via distriktets resursteam. Eleverna upplever att alla får det stöd de behöver. Även föräldrarna anger att de är nöjda med det stöd som ges. Eleverna får hjälp, uppskattning och handledning i tillräcklig omfattning, enligt föräldraenkäten. Att stödet till eleverna fungerar är beroende av lärarnas goda insatser, enligt rektor. Extra stöd ges bl.a. genom nivågrupperingar och mindre grupper. Samarbetet med distriktets resursteam upplevs som gott, liksom att lärarna på ett bra sätt klarar att identifiera elever med behov av särskilda resurser. Arbetslagen har egen handledning. En timme i veckan träffas alla i en enhetskonferens, där rektor är med. Utifrån att effektivisera tidsanvändningen diskuteras en förändring, där enhetskonferenserna blir färre. Pedagogisk diskussion förs företrädesvis i samband med planering av teman. Lärarna upplever att den pedagogiska utvecklingsdiskussionen kan utökas framför allt när det gäller dokumentation av kunskapsutveckling. Behoven koncentreras till utvärdering, portfolio och dokumentation. Sammanfattningsvis visar inspektionen att pedagogisk verksamhet och undervisning fungerar huvudsakligen bra. En bra utveckling sker inom ramen för det temainriktade och upplevelsebaserade arbetet. Användande av lästema och utveckling av LUS-metoden inom skolbilioteksverksamheten är positiv. Utvecklingssamtalens innehåll kan utvecklas, enligt ovan, liksom att den pedagogiska utvecklingsdiskussionen ges mer tid. 6

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Norrtälje kommun Rånäs skola 5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Kommunerna har ett övergripande ansvar för förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen och skolan på lokal nivå. Kommunerna är också huvudmän för de flesta verksamheterna. Läroplanerna lägger tydliga ansvarsområden på rektor och personal för skolornas inre organisation och arbete. Sammantaget har dessa skyldighet att se till att rätten till utbildning och till att nå nationella mål tillgodoses. Frågor som behandlas vid inspektionen är exempelvis om verksamheten har en ledning enligt de nationella bestämmelserna, hur denna fungerar i praktiken och om det finns system för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen samt värna enskildas rättsäkerhet. Rektor upplevs som förtrogen med verksamheten och är pedagogisk ledare. Den pedagogiska vision, med ett tematiskt arbetssätt, som rektor har delas också av personalen. Rektor deltar i arbetsenhetsmöten varje vecka och i arbetslagsmöten om han kallas till dessa. Rektor är också väl känd och fungerar bra bland elever och föräldrar Rektor upplever liksom lärarna att de inte får någon återkoppling från distrikt eller förvaltning avseende t.ex. resultat från LUS. Kvalitetsredovisning har inte inlämnats av rektor. Rektor anger att orsaken till detta är att han fick för kort tid för att han skulle kunna förankra kvalitetsredovisningen på skolan och därför avstod han från att göra en. Att inte lämna kvalitetsredovisning är inte acceptabelt, men samtidigt hyser inspektörerna förståelse för rektors agerande utifrån aspekten att personalen skulle delta i arbetet. Uppföljning och utvärdering görs efter varje läsår, först i arbetsenheten och sedan tillsammans med rektor. Ledningsdeklaration, lokala arbetsplaner, lokala mål för arbetet med timplanelös skola är som framgått i tidigare avsnitt inte kända bland föräldrar och elever och att kommunicera dessa är ett utvecklingsområde. Sammanfattningsvis visar inspektionen att styrning, ledning och kvalitetsarbete är bra. Rektor är väl förtrogen med verksamheten och tar sitt pedagogiska ansvar med en vision som delas av personalen på skolan. Att det inte finns en kvalitetsredovisning är inte acceptabelt. Utvecklingsområden är att kommunicera och göra känd bland elever och föräldrar skolans ledningsdeklaration, lokala arbetsplaner och lokala mål för arbetet med timplanelös skola. Skolan bör analysera om det går att använda ytterligare tid för skolgemensamma pedagogiska samtal. 7

Rånäs skola SKOLVERKET 6. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning Lika tillgång till utbildning, oberoende av kön, geografisk hemvist samt sociala och ekonomiska förhållanden, är en grundprincip för det offentliga skolväsendet. Barnoch ungdomsutbildningen omfattar förskoleklassen, grundskolan, den obligatoriska särskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Det skall finnas lika möjligheter till utbildning för barn och ungdomar med olika funktionsnedsättningar och möjligheter till utbildning i särskilda utbildningsformer. Inom skolformerna skall det också finnas olika möjligheter för eleverna att individuellt göra val av ämnen, program, inriktningar och kurser. En skola kan, enligt skollagen, profilera sig för att tillgodose olika elevers behov eller öka elevernas motivation för lärande. Granskningen gäller om det finns tillgång till utbildning i den omfattning och med den valfrihet som anges i de statliga bestämmelserna. Även informationen om möjligheter till olika val av fördjupning, kurser, skolor och utbildningsvägar behandlas. Språkval erbjuds under höstterminen i årskurs 6 som språkverkstad i tyska, franska och spanska. Språkvalet är förlagt till Långsjöskolan, dit eleverna hänvisas inför årskurs 7, och eleverna upplever det som positivt att ha språkvalet på annan skola. Eleverna väljer under vårterminen i årskurs 6 ett språk som de sedan ska fortsätta med i högre årskurser. Elevens val finns på skolan, vilket också eleverna uppfattar. Detta sker genom tema, verkstäder, bild mm. Inga elever finns på skolan som har svenska som andraspråk eller modersmålsundervisning. Inspektörerna träffar dock under dagen på att fyra elever är berättigade till detta. Enligt rektor har tre av eleverna erbjudits detta med placering på annan skola, men avböjt. Den fjärde eleven är inte känd av rektor. Ett utvecklingsområde är att skolan upprättar rutiner så att alla elever som har rätt till svenska som andraspråk och modersmålsundervisning också erbjuds detta. Några elever uppger att de i hem- och konsumentkunskapsundervisningen endast fått baka, medan andra uppger att de fått både baka och laga mat. I hemoch konsumentkunskapsundervisningen ska ingå båda delarna enligt kursplanen. Eleverna får, enligt rektor, sin garanterade undervisningstid inom ramen för försöksverksamheten med Skola utan timplan. Överlämnande till mottagande skola sker på våren i årskurs 6 och med uppföljning under hösten i årskurs 7. Eleverna uppger att de fått en genomgång av vad de ska kunna inför övergången till årskurs 7, men huvudsakligen i matematik och engelska. Föräldrarna anser att övergången fungerar bra, men att en markerad övergång till ett annat, mer traditionellt, arbetssätt sker vid övergången till Långsjöskolan. Skolan har idag inga elever med funktionshinder, enligt rektor. Sammanfattningsvis visar inspektionen att skolans tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning är huvudsakligen bra. Utvecklingsområden är att skapa rutiner så att alla elever som har rätt till svenska som andraspråk och modersmålsundervisning också erbjuds detta. Det är inte acceptabelt att alla elever inte får utbildning i hem- och konsumentkunskap enligt kursplanen. 8

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Norrtälje kommun Rånäs skola 7. Resurser Huvudmannen och skolans ledning beslutar hur och med vilka resurser utbildningen skall genomföras för att de lärande skall nå de nationella målen för utbildningen. I skollagen finns dock bestämmelser om några viktiga förutsättningar för att säkra kvaliteten i utbildningen. Dessa avser främst krav på personalens kompetens, tillgång till ändamålsenliga lokaler, läromedel och annan utrustning som behövs för en tidsenlig utbildning. Även principerna för resursfördelningen aktualiseras vid inspektionen. Huvuddelen av den pedagogiska personalen har utbildning avsedd för den undervisning de ska bedriva. Vid skolan finns en lärare i textilslöjd med utbildning avsedd för den undervisning han ska bedriva och en lärare trä- och metallslöjd i utan formell utbildning. Dessa delar sin tid med ytterligare tre skolor (Edsbro, Långsjö och Skederid). Elever och föräldrar är mycket nöjda med lärarna. Inom ramen för arbetet med Växtkraft mål 3 har personalen fått speciella utvecklingsmöjligheter genom arbete i grupper om 4. Även egna kompetensutvecklingsplaner har tagits fram inom detta arbete. De gemensamma kompetensutvecklingsbehov som kommit fram är de tidigare nämnda områdena dokumentation, portfolio och utvärdering. Personalen stöds i arbetet med temainriktning m.m. genom handledning. Tillgången på datorer på skolan är bra, men datasupporten fungerar inte tillfredsställande. Skollokalerna är mycket trivsamma och av hög kvalitet och innefattar ett bibliotek av mycket god standard. Föräldrar och rektor menar att gymnastiksalen är för liten. Även utemiljön är av bra. Resurser tilldelas skolan utifrån antalet barn i respektive verksamhet. Sammanfattningsvis visar inspektionen att skolans resurser är bra. Handledning och kompetensutveckling för personalen fungerar bra. Skollokalerna med bibliotek håller mycket hög standard. Datasupporten behöver utvecklas. Sammanfattande bedömning Inspektörerna bedömer att verksamheten i Rånäs skola övergripande är av god kvalitet och i många avseende av mycket god kvalitet. Resultatet av arbetet med normer och värden är mycket bra. Elevriksdagen som ersätter elevrådet är mycket uppskattat av eleverna. En bra utveckling sker inom ramen för det temainriktade och upplevelsebaserade arbetet. Användande av lästema och utveckling av LUS-metoden inom skolbilioteksverksamheten är positiv. Rektor är väl förtrogen med verksamheten och tar sitt pedagogiska ansvar med en vision som delas av personalen på skolan. Handledning och kompetensutveckling för personalen fungerar bra. Skollokalerna med bibliotek håller mycket hög standard. 9

Rånäs skola SKOLVERKET Det finns dock behov av förbättringsinsatser inom följande områden: - formerna för elevinflytande, - resultaten på skolnivå i samtliga ämnen, - handlingsprogrammet mot kränkande behandling, - utvecklingssamtalen, - den pedagogiska utvecklingsdiskussionen, - kommuniceringen av skolans ledningsdeklaration, lokala arbetsplaner och lokala mål för arbetet med timplanelös skola, - rutinerna för att erbjuda alla elever svenska som andraspråk och modersmålsundervisning samt - datasupporten. Det finns också sådana brister i verksamheten att författningarnas krav inte uppfylls. Bristerna inom nedan angivna områden skall snarast åtgärdas. - Kvalitetsredovisning saknas (1 förordning om kvalitetsredovisning inom skolväsendet). - Alla elever får inte utbildning i alla moment i hem- och konsumentkunskap enligt kursplanen (2 kap 6 grundskoleförordningen). Datum Ort 2004-09-28 Stockholm Björn Bylund Mats Peterson 10

Skebo skola Utbildningsinspektion i Skebo skola UTBILDNINGSINSPEKTIONENS SYFTE Skolverkets utbildningsinspektion skall bidra till kvalitetsförbättring genom att bedöma hur verksamheterna arbetar i riktning mot de nationella målen för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, barn- och ungdomsutbildning och vuxenutbildning. En väsentlig del i inspektionen är att granska kvalitetsarbetet och förmågan att utveckla den egna verksamheten. Inspektionens inriktning Inspektionsutredningen har inriktats mot sju områden. De är särskilt väsentliga för att säkra att alla barn, elever och vuxenstuderande får den omsorg och utbildning som de har rätt till enligt nationella bestämmelser. De sju områdena, som granskats utifrån flera olika aspekter och frågeställningar, är: Resultaten: 1. Normer och värden 2. Kunskaper Verksamheten: 3. Arbetsmiljö och delaktighet 4. Pedagogisk verksamhet och undervisning 5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Förutsättningarna: 6. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning 7. Resurser I denna rapport behandlas i första hand förhållanden som avviker positivt eller negativt från vad som förväntas i fråga om utbildningskvaliteten enligt de nationella bestämmelserna. Några aspekter behandlas dock i alla aktuella verksamheter, nämligen kvalitetsarbetet, rektorsfunktionen, personalens kompetens, läromedel och utrustning, likvärdiga möjligheter vid funktionsnedsättning, stödinsatser, arbetet med övergripande hälsomål i läroplanerna, bedömning av lärandet och betygssättningen. En helhetsbedömning och motiveringar till bedömningarna görs inom varje granskningsområde. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån läroplaner och författningar i övrigt. Inspektörernas sakkunskap och erfarenheter av jämförbara verksamheter är också betydelsefulla. Analyserna av den insamlade informationen syftar till att klargöra om de lokala lösningarna och systemen fungerar väl. Rapporten avslutas med en sammanfattande bedömning som utgör underlag för Skolverkets beslut angående förbättrings- och kritikområden. 1

Skebo skola SKOLVERKET Beskrivning av skolan/rektorsområdet Skebo skola Antal barn/elever/studerande Grundskola 38 Förskoleklass 8 Skeboenheten tillhör distrikt Häverö - Väddö och innefattar förskoleklass, årskurs 1-6 i grundskolan, fritidshem, förskola samt familjedaghem. Fritidshem och förskola bedrivs i lokaler i anslutning till skolan. Inspektionen omfattar förskoleklassen och grundskolan. På skolan finns en lokalintegrerad särskoleelev, för vilken rektorn för särskolan ansvarar. Särskolans verksamhet redovisas i separat rapport. Skolans pedagogiska personal arbetar i ett arbetslag. Utbildningen bedrivs åldersintegrerat. Barn och elever är vid inspektionsbesöket fördelade på följande grupperingar: förskoleklassen och årskurs 1, årskurs 2-3 samt årskurs 4-6. Enligt rektor finns 3,74 årsarbetare i grundskolan och i förskoleklassen enligt skolans totala resurstilldelning. Flertalet elever har lång skolväg och åker skolskjuts. Skolans huvudbyggnad är från 1920-talet. I anslutning till denna finns en fristående byggnad där slöjdsal och skolmatsal finns. Skolan ingår i försök med undervisning utan timplan samt i kommunens försöksverksamhet med lokala styrelser med föräldramajoritet. Genomförandet av inspektionen i Skebo skola Skolverket sände den 17 november 2003 skriftlig information till kommunen om att verksamheten skulle inspekteras och om inspektionens syfte och genomförande. Inspektörsteamet med ansvar för inspektionen i Skebo skola har bestått av undervisningsråden Tommy Bucht och Mariette Dennholt. Besök i Skebo skola genomfördes den 19 februari 2004. Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Skolverket följer därefter upp eventuella krav på åtgärder som riktas till huvudmannen och vilka effekter i övrigt som utbildningsinspektionen leder till. Tidpunkter för uppföljningen framgår av Skolverkets beslut. Underlag Underlaget till denna rapport består av dels dokument från kommunen och Skebo skola, dels den information som samlats in vid observationer, intervjuer och samtal under besöket. Rapporten grundar sig också på annan information om kommunen och skolan som finns i Skolverkets nationella uppföljningssystem eller finns publicerat på annat sätt. I Skebo skola genomfördes formella intervjuer med rektor, lärare, elever, elevråd och föräldrar. Besök i förskoleklassen och lektionsbesök genomfördes. Under besöket fördes också informella samtal med elever och personal. 2

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Norrtälje kommun Skebo skola Nämns inte förskoleklassen specifikt i rapporten gäller beskrivna förhållanden även denna verksamhet. 1. Normer och värden Bedömning Enligt skollagen skall utbildningen för barn och ungdom främja deras utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. I läroplanerna framhålls att barnen och eleverna skall utveckla förståelse och respekt för alla människors lika värde. Skolan skall sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet. Eleverna skall också utveckla sin förmåga att göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden. Eleverna skall kunna ta ett allt större ansvar för det egna arbetet och för miljön. Inom detta granskningsområde behandlas resultaten av arbetet för att främja vårt samhälles demokratiska värderingar och för att utveckla normer och värden enligt läroplanernas mål. I Skebo skola känner eleverna till vad som menas med demokrati och anser att de till viss del lärt sig detta i skolan. Äldre elever ger uttryck för att skolan inte är en demokratisk arbetsplats utan tycker att lärarna bestämmer det mesta. Eleverna uttrycker att det är roligt att gå till skolan. Inspektörernas intryck är att eleverna i allmänhet har lust att lära, särskilt de yngre barnen. Bland vissa av de äldre eleverna framkom dock att utbildningen ibland inte alltid upplevs som så meningsfull. Inspektionen visar att eleverna i allmänhet uttrycker egna uppfattningar och vill påverka sitt skolarbete och verksamheten. I skolans kvalitetsredovisning för 2003 anges att resultatet inte är helt tillfredsställande när det gäller elevers möjlighet till inflytande i det pedagogiska arbetet och elevernas möjligheter till ökade befogenheter och ansvarstagande för sitt lärande och sin skolsituation. Inspektionen visar också att det är vanligt att lektionerna planeras och styrs av lärarna, särskilt i årskurs 4-6. Flertalet elever uttrycker att de sällan är delaktiga i undervisningens innehåll och arbetsformer. En del elever, främst de yngre, uppger att de har vissa valmöjligheter inom ramen för lärarens planering. I Skebo skola finns formella samverkansorgan med eleverna i form av klassråd, elevråd och matråd. Två elevrepresentanter från elevrådet ingår även i den lokala styrelsen med föräldramajoritet. Samtliga intervjugrupper anser att de formella samverkansorganen fungerar bra. Enligt samtliga intervjugrupper har situationen på Skebo skola tidigare varit turbulent med en stor omsättning av lärare. Ett av de prioriterade målen i skolans arbetsplan är att inget barn skall byta enhet på grund av kritik mot verksamheten. Målet är tillkommet på grund av att skolan tidigare brottades med svåra elevvårdsärenden, ett sämre klimat och flera elever bytte skola. Situationen har dock förändrats och skolan har idag ett bättre rykte. Rektor, personal och föräldrar beskriver att man arbetar aktivt och medvetet på skolan för att tillsammans med eleverna skapa trygghet och ett gott klimat. 3

Skebo skola SKOLVERKET I skolans kvalitetsredovisning uppges resultatet avseende trygg arbetsmiljö, arbetsro och reda samt respekt för andra människor och den gemensamma miljön vara bra. Trivselenkäter bland eleverna genomförs regelbundet och resultaten från enkäterna har varit goda. Vid besöket mötte inspektörerna öppna och glada elever, som var lätta att få kontakt med. Eleverna visar varandra hänsyn och hjälpsamhet. Eleverna uppger att de trivs och är trygga i skolan. Om något händer finns det alltid någon vuxen i skolan att vända sig till och skolan tar itu med situationen. Elevernas bild bekräftas av föräldrarna. Kränkande behandling är numera inte vanligt förekommande enligt de intervjuade grupperna. Inspektörerna har dock innan och i samband med besöket fått signaler om att kränkningar i enstaka fall förekommer mellan lärare och elev samt att skolan inte har vidtagit tillräckliga aktiva åtgärder när detta påtalats. Sammanfattningsvis visar inspektionen att skolans resultat avseende normer och värden är acceptabelt. De formella samverkansorganen fungerar bra. Inspektörerna anser att det för skolan finns anledning att beakta och analysera de signaler om kränkande behandling som framkommit. Förbättringsområden är att ytterligare försöka förbättra resultatet avseende elevernas normer och värden och att stärka elevernas inflytande över sitt eget lärande. 2. Kunskaper Utbildningen skall ge kunskaper i vid mening, såväl fakta och förståelse som färdigheter och förmåga att exempelvis utvärdera sitt eget lärande och att arbeta självständigt. Skolan skall sträva efter att varje elev tillägnar sig kunskaper inom utbildningens ämnesområden och kurser men även utvecklar en tillit till sin egen förmåga och en nyfikenhet och lust att lära. Målen för lärandet anges närmare i de nationella läroplanerna och i kursplanerna. Inom detta område granskas resultaten av det pedagogiska arbetet. Skebo skola ingår i försöksverksamhet med undervisning utan timplan. Lokala bearbetningar av de nationella kursplanerna finns inte. Vid intervjuer med rektor och lärare framgår att alla lärare arbetar med de nationella kursplanerna och diskuterar hur målen ska kunna nås. Varken elever eller föräldrar har dock kännedom om de nationella målen för de olika ämnena. Rektor är medveten om att skolan har en angelägen uppgift att tydliggöra målen för utbildningen. I Skebo skola finns ett system för dokumentation av elevernas kunskapsutveckling i svenska, engelska och matematik genom diagnoser, nationella prov och individuella utvecklingsplaner (IUP). Skolan har även ett väl utvecklat system för dokumentation och kontroll av elevernas läsutveckling i det s.k. läsutvecklingsschemat (LUS) 1. En samlad bild över kunskapsresultaten i övriga ämnen saknas dock på skolan. Resultaten för pojkarna i de nationella ämnesproven år 2003 för årskurs 5 visar att 20 procent uppnådde målen i svenska, 40 procent i matematik och 20 procent i engelska. Resultatet för flickorna visar 0 procent i samtliga ämnen. Det bör dock anmärkas att antalet elever är lågt. Skolan har analyserat och vidtagit 1 LUS är ett kvalitativt bedömningsinstrument där individens läsförmåga relateras till en utvecklingspsykologisk beskrivning av läsutvecklingen och används från förskoleklassen upp t o m årskurs 9. 4

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Norrtälje kommun Skebo skola åtgärder för att komma till rätta med de låga resultaten. Särskilda insatser har även satts in tidigare för att ge fler elever bättre förutsättningar att nå målen. De elever som är i behov av särskilt stöd erhåller detta. Enligt redovisning från rektor visar skolans sammanställning av de nationella ämnesproven år 2004 förbättrade resultat för elever i årskurs 5. Varje elev har en utvecklingsplan som uppdateras vid utvecklingssamtalen. Vid samtalen diskuteras elevernas resultat och utveckling, både kunskapsmässigt och socialt. Intervjuade föräldrar är nöjda med barnens kunskapsutveckling i årskurs 1-3. Sammanfattningsvis visar inspektionen att när det gäller resultaten av de nationella ämnesproven i svenska, engelska och matematik i Skebo skola inte är acceptabla. Resultaten är mycket låga och indikerar ett tydligt förbättringsområde som det är angeläget att skolan arbetar vidare med. Sammantaget är dock skolans resultat inom området kunskaper acceptabelt. Inspektörerna bedömer att det på skolan finns rutiner och bedrivs ett strukturerat arbete avseende elever i behov av särskilt stöd, vilket torde ge förutsättningar för ökad måluppfyllelse. Skolverkets utbildningsinspektörer kan inte uttala sig om resultatet i övriga ämnen då det på skolan saknas systematisk dokumentation av elevernas kunskapsutveckling, vilket är något som skolan bör förbättra. När det gäller elevernas kunskaper om målen för utbildningen visar inspektionen att det finns ett förbättringsområde att öka elevernas kunskaper om målen. 3. Arbetsmiljö och delaktighet Enligt skollagen skall verksamheten i skolan vara utformad i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar där skall främja aktning för varje människas egenvärde, respekt för vår gemensamma miljö samt jämställdhet mellan könen. Särskilt skall den som verkar inom skolan aktivt motverka alla former av kränkande behandling. All personal skall samverka med elever och föräldrar i arbetet för att forma en god miljö fysiskt och psykosocialt - för utveckling och lärande. Granskningen gäller hur man i verksamheten arbetar för en god miljö och för att förebygga kränkningar och ge möjlighet till delaktighet och samverkan. I Skebo skola hålls klassråd, elevråd och matråd regelbundet. Dessutom har eleverna representation i den lokala styrelsen, vilket de ser som viktigt. Elevrådet har en stående punkt på styrelsens agenda. Eleverna upplever att de har möjlighet att driva frågor och påverka. Forum för föräldrars samverkan och delaktighet finns genom föräldraföreningen och den lokala styrelsen, vilka uppges fungera enligt rektor och föräldrar. Från både skolan och föräldraföreningen uttalas dock en önskan om ett större engagemang från föräldrar i allmänhet när det gäller barnens skolgång. På skolan hålls vidare föräldramöten och utvecklingssamtal. Veckobrev skickas hem till föräldrar med barn i förskoleklass och årskurserna 1-3, vilket föräldrarna är mycket nöjda med. Föräldrar till elever i årskurs 4-6 har tidigare erhållit 5

Skebo skola SKOLVERKET detta och saknar en löpande information. Intervjuade föräldrar är i övrigt nöjda med skolans samverkan med hemmen. Som beskrivits under avsnittet Normer och värden är elevernas inflytande över det egna lärandet generellt sett lågt. Enligt flertalet elever är undervisningen lärarstyrd och möjligheterna till att påverka undervisningens innehåll är små. Den vanligaste formen av inflytande är att eleven har möjlighet att välja bland vissa arbetsuppgifter inom ett arbetsschema som utformats av läraren. I Skebo skola finns gemensamma trivselregler. Elever och föräldrar har varit delaktiga vid framtagandet av reglerna, dels genom diskussion i klassråden, dels genom att dessa skickats hem för synpunkter. Skolan har ett system med rastvakter som enligt lärare och rektor fungerar. Flera elever och föräldrar framför dock vid inspektionsbesöket synpunkter på att detta inte fungerar tillfredsställande på grund av att det ibland saknas vuxna ute på rasterna. Enligt några elever händer det även att elever blir hänvisade till sina respektive klasslärare när de påkallar hjälp från rastvakten. Situationen vid Skebo skola har tidigare varit turbulent med stökig miljö och många lärarbyten för eleverna. För att skapa en bättre arbetsmiljö och ett bättre klimat på skolan har man därför intensifierat arbetet med normer och värden med eleverna Vid Skebo skola förs samtal om etik och moral tillsammans med eleverna och i synnerhet med elever i årskurs 4-6. Samtalen hålls främst när behov uppstår. På skolan finns en killgrupp som en manlig slöjdlärare träffar regelbundet. Varje fredag samlas hela skolan i en s.k. Storsamling, varvid elever uppträder eller redovisar sina arbeten och man går tillsammans igenom vad som hänt under veckan. I förskoleklassen och årskurs 1-3 bedrivs ett förebyggande arbete varje vecka genom Mombus. Mombus syftar till man skall bry sig om och respektera varandra, vara en god kamrat samt vara rädd om sina kamrater För de äldre eleverna finns kamratstödjare, som elevrådet har fått utse. Alla intervjuade grupper upplevde Mombus och kamratstödjarverksamheten som mycket positivt. I Skebo skola finns en handlingsplan mot kränkande behandling som har framtagits under medverkan av skolans personal och den lokala styrelsen. Revidering görs årligen. Handlingsplanen innehåller en definition av kränkande behandling samt beskriver förebyggande åtgärder, åtgärder och uppföljning. Den omfattar dock inte förhållanden där vuxna kränker elever. Intervjuade föräldrar och flertalet elever känner till handlingsplanen. Eleverna vet hur man ska handla om bråk inträffar eller om någon blir retad. Samtliga intervjuade uppger att man på skolan snabbt tar itu med konfliktsituationer och vidtar åtgärder. Under inspektionen har dock framkommit vissa synpunkter om arbetet mot kränkande behandling från några föräldrar. Detta framgår under område Normer och värden. Vid inspektionen framkommer att någon samverkan med arbetslivet inte förekommer. Eleverna uttrycker dock önskemål om detta. Rektor uppger att det geografiska läget för skolan försvårar en sådan samverkan. Sammanfattningsvis visar inspektionen att skolans arbete inom området arbetsmiljö och delaktighet är acceptabelt, men bör förbättras. Arbetet mot krän- 6

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Norrtälje kommun Skebo skola kande behandling är bra, men handlingsprogrammet bör även omfatta kränkningar mellan vuxen och elev. Inspektörerna bedömer att skolan behöver diskutera och samordna arbetet med att utveckla formerna för elevernas delaktighet så att inflytande och ansvarstagande ökar. Vidare bör skolans samverkan med arbetslivet förbättras. Det finns även anledning att utvärdera rastvaktsystemet mot bakgrund av framförda synpunkter. 4. Pedagogisk verksamhet och undervisning Arbetet för att nå de nationella målen för utveckling och lärande skall främst utformas av eleverna och personalen. Skolan skall samverka med hemmen. Läroplanerna, andra statliga förordningar och kursplanerna ger riktlinjer för arbetet. Det finns bestämmelser om timplaner och ämnes- och kursstruktur, riktlinjer för stödinsatser, för betygssättning och utvecklingssamtal, för utbildning på arbetsplatser, en garanterad undervisningstid etc. Målen i kursplanerna ger dessutom vägledning för arbetssätten genom att beskriva vilka kunskaper, färdigheter och övrig utveckling barnen och ungdomarna skall nå. Granskningen riktas mot hur man arbetar för att nå målen och hur man anpassar arbetet till olika behov. Enligt inspektörerna bedrivs verksamheten för barnen i förskoleklass utifrån personalens kunskap om de enskilda barnen och deras behov. Några förmiddagar per vecka bedrivs en verksamhet som kallas Lek och lär, vilket är ett väl fungerande samarbete mellan förskolans äldre barn och skolans förskoleklass och årskurs 1. Inspektionen har visat att arbetsformerna varierar beroende på ämne och lärare. De äldre eleverna arbetar främst självständigt och ibland parvis. Grupparbeten sker förhållandevis sällan. Skolan har dock påbörjat ett arbete med ämnesövergripande teman och eleverna gav exempel på att de ibland får ta sig an större uppgifter i form av temaarbeten. Enligt rektor avser man att utveckla detta arbetssätt, vilket kommer att främja variationen för eleverna. Skebo skola omfattas av kommunens satsning på att stimulera läsandet, vilket visar sig i att läsning är en viktig del i skolarbetet. Det finns planerade lästimmar och läsgrupper, både sagoläsning och läsläxa. Fadderläsning, som även är en del i värdegrundsarbetet, sker varje vecka, varvid äldre och yngre elever parvis läser sina läxor för varandra. Enligt rektor och personal har skolan börjat använda sig av individuella utvecklingsplaner, IUP, som följs upp. Lärarna utvärderar undervisningen på olika sätt. Generellt är det vanligt förekommande att lärarna bestämmer vad eleverna skall arbeta med och elevernas inflytande sker inom ramen för denna planering. Vid inspektionen har framkommit enstaka exempel i enskilda ämnen där eleverna får deltaga i planeringen och utvärdering, bl.a. i sina veckoplaneringar och vid teman. Utvärderingar sker dock främst utifrån frågeställningar om hur arbetet har gått mer än vad eleverna har lärt sig. Det saknas bearbetningar av de nationella målen i kursplanerna och lärarna arbetar utifrån de nationella målen. Eleverna känner dock inte till målen. Inspektörerna vill göra skolan uppmärksam på att elever som saknar kännedom om vilka kunskaper som eftersträvas enligt kursplanerna har små möjligheter att medverka i planerandet av arbetssätt och innehåll så som läroplanen föreskriver. 7

Skebo skola SKOLVERKET När det gäller utvecklingssamtalen är intervjuade föräldrar nöjda med dessa samtal i årskurs 1-3. Föräldrarna är dock mindre nöjda med utvecklingssamtalen i årskurs 4-6 då samtalen enligt deras uppfattning främst rör ämnena svenska, matematik och engelska. Enligt rektor och lärare diskuteras och organiseras verksamheterna utifrån elevernas behov. Detta är anledningen till innevarande läsårs organisation. I Skebo skola leds elevvårdsarbetet av rektor, som träffar arbetslaget regelbundet i detta syfte. Skolan får stöd med handledning och utredningar från det centrala resursteamet. Inspektionen har visat att det finns ett stort antal elever som är i behov av särskilt stöd både kunskapsmässigt och socialt. Enligt lärare och rektor pågår ett arbete för att utveckla bättre rutiner i arbetet med elever i behov av särskilt stöd. På grund av de låga resultaten i de nationella ämnesproven har skolan fokuserat särskilda insatser för att ge berörda elever bättre förutsättningar att nå målen. Skolan har även fokuserat insatser för de elever som under vårterminen genomfört nationella proven. Vid inspektionen har framkommit att det är osäkert huruvida de elever som är i behov av särskilt stöd får stöd i andra ämnen än svenska, matematik och engelska. Inspektörerna vill framhålla att det är av största vikt att se över detta så att alla berörda elever får det särskilda stöd de har rätt till. Åtgärdsprogram upprättas för elever i behov av särskilt stöd. Detta görs i samverkan med förälder och elev. Vid inspektionsbesöket framkommer dock att åtgärdsprogram saknas för ett antal elever, vilket inte är acceptabelt. Flertalet av skolans elever åker skolskjuts, vilket i hög grad påverkar skolans schemaläggning. Sammanfattningsvis visar inspektionen att skolans arbete inom området pedagogisk verksamhet och undervisning är bra i vissa delar. Det gäller undervisningen i de lägre åldrarna, läsprojektet som omfattar hela skolan samt de särskilda insatser som görs för att komma till rätta med de låga resultaten i de nationella ämnesproven. Ett förbättringsområde är dock att göra eleverna mer delaktiga i utvärderingen av det egna lärandet. Det är inte acceptabelt att åtgärdsprogram saknas för elever i behov av särskilt stöd. Skolan bör vidare analysera hur stödet i andra ämnen än svenska, matematik och engelska bör ske. Skolan bör även utvärdera synpunkterna avseende utvecklingssamtalen för de äldre eleverna. 5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Kommunerna har ett övergripande ansvar för förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen och skolan på lokal nivå. Kommunerna är också huvudmän för de flesta verksamheterna. Läroplanerna lägger tydliga ansvarsområden på rektor och personal för skolornas inre organisation och arbete. Sammantaget har dessa skyldighet att se till att rätten till utbildning och till att nå nationella mål tillgodoses. Frågor som behandlas vid inspektionen är exempelvis om verksamheten har en ledning enligt de nationella bestämmelserna, hur denna fungerar i praktiken och om det finns system för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen samt värna enskildas rättsäkerhet. Skebo skola leds av en rektor. Rektor innehar även sedan 1 januari 2004 en tjänst om 25 procent som rektor för Hallsta skola och skall biträda i elevvårds- 8

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Norrtälje kommun Skebo skola ärenden. Rektor har administrativt stöd om fyra timmar per vecka samt viss hjälp från distriktskontoret i detta avseende. Rektor uppger sig ha väl fungerande kontakter med distriktschefen. Möten med andra skolledare och distriktschef sker regelbundet. Syftet är främst information och samordning och pedagogiska diskussioner sker ibland. Rektor har i många frågor en nära samverkan med skolans samverkansgrupp. Rektor fattar beslut i alla ärenden där delegation till rektor föreligger. Återrapportering av samtliga beslut sker dock inte till ansvarig politisk nämnd, vilket inte heller har efterfrågats. Redovisning av resultat i verksamheten från förvaltningen har främst efterfrågats i form av kvalitetsredovisningen, resultat från nationella prov och LUS samt genom kommunens egna enkäter. Enligt intervjuad personal och föräldrar uppfattas rektor som förtrogen med verksamheten och det går lätt att få kontakt med henne. Eleverna uppger att rektor ofta syns i verksamheten och är en person de kan vända sig till vid behov. Rektor träffar arbetslaget varannan vecka, varvid även pedagogiska diskussioner förs. Lärarna anser att rektor är en pedagogisk ledare. De uttrycker dock ett stort friutrymme och att mycket av det pedagogiska utvecklingsarbetet bedrivs gemensamt på skolan. När det gäller den lokala styrelsen med föräldramajoritet uppfattar inspektörerna att de frågor som enligt delegationsordningen har delegerats till styrelsen från den politiska nämnden inte är kända fullt ut i styrelsen. Detta försvårar styrelsens arbete och det finns en risk för att beslut inte fattas på korrekt sätt. De kommunala styrdokumenten och rektors ledningsdeklaration ligger till grund för skolans arbetsplan. Arbetsplanen utarbetas av arbetslaget och revideras årligen. Uppföljning och utvärdering av verksamheterna genomförs löpande på olika sätt genom utvecklingssamtalen, trivselenkäter till eleverna, nationella och diagnostiska prov och LUS. Verksamheterna följs upp även upp kontinuerligt genom diskussioner i arbetslag och i samtal med eleverna. Varje läsår har arbetslaget en utvärderingsdag. Skebo skolas arbete med kvalitetsredovisning har nyligen kommit igång. Kvalitetsredovisningen för 2003 har upprättats av rektor enligt kommunens gemensamma mall. Rektor gavs kort tid för detta. Skolans samverkansgrupp har i efterhand fått möjlighet att komma med synpunkter på kvalitetsredovisningen. Den har även delgetts lärarna och den lokala styrelsen, men föräldrar och elever känner dock inte till den. Rektorn uttrycker att kvalitetsredovisningen kommer att utvecklas. Någon återkoppling från förvaltningen har inte skett. Sammanfattningsvis visar inspektionen att arbetet med styrning, ledning och kvalitetsarbete till vissa delar är bra och till andra delar acceptabelt. Bra är bland annat rektorns förtrogenhet. Även den pedagogiska ledningen är bra, men det finns skäl att ytterligare stärka ledningen, till exempel avseende elevinflytande och utvärdering av undervisningen. Rutinerna för återrapportering av delegationsbeslut bör ses över. Skolans lokala styrelse bör se över delegationsordningen så att beslut fattas i enlighet med gällande delegationsordning. 9

Skebo skola SKOLVERKET Skolverkets utbildningsinspektörer bedömer att kvalitetsarbetet är acceptabelt men bör utvecklas med kvalitetsredovisningen som redskap. Inspektörerna anser att kvalitetsredovisningen bör innehålla en tydligare koppling mellan måluppfyllelsen och de åtgärder som skolan avser att vidta för ökad måluppfyllelse. Kvalitetsredovisningen bör även förankras bland elever, personal och föräldrar. 6. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning Lika tillgång till utbildning, oberoende av kön, geografisk hemvist samt sociala och ekonomiska förhållanden, är en grundprincip för det offentliga skolväsendet. Barnoch ungdomsutbildningen omfattar förskoleklassen, grundskolan, den obligatoriska särskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Det skall finnas lika möjligheter till utbildning för barn och ungdomar med olika funktionsnedsättningar och möjligheter till utbildning i särskilda utbildningsformer. Inom skolformerna skall det också finnas olika möjligheter för eleverna att individuellt göra val av ämnen, program, inriktningar och kurser. En skola kan, enligt skollagen, profilera sig för att tillgodose olika elevers behov eller öka elevernas motivation för lärande. Granskningen gäller om det finns tillgång till utbildning i den omfattning och med den valfrihet som anges i de statliga bestämmelserna. Även informationen om möjligheter till olika val av fördjupning, kurser, skolor och utbildningsvägar behandlas. Undervisningen i hem- och konsumentkunskap och elevernas språkval tillgodoses på Hallstaskolan, dit de flesta eleverna går över efter årskurs 6. Eleverna får som språkval välja mellan franska, tyska och spanska. Det ges även möjlighet till undervisning i engelska eller svenska. På skolan finns vid inspektionsbesöket inga elever som har svenska som andraspråk, modersmålsundervisning, eller studiehandledning på modersmålet. Skolan erbjuder dock detta. Enligt rektor erbjuds elevens val inom ramen för teman, då eleverna väljer arbetsområden. Vid elevintervjuer framkom att de inte uppfattar sig ha elevens val. Det är inspektörernas bedömning att skolan inte erbjuder elevens val i den form författningarna kräver. Skolan har heller inget samarbete med mottagande skolor om antalet timmar som erbjuds som elevens val. När det gäller ämnet teknik uppfattar inte eleverna att de får undervisning i ämnet. Rektorn och lärare är dock tydliga med att teknik erbjuds inom ramen för olika teman. Med anledning av vad som framkommit vid inspektionen bedömer inspektörerna att det finns en risk för brister i måluppfyllelsen i exempelvis ämnen som teknik, kemi och fysik. För en skola som arbetar i försök med slopad timplan är det angeläget att likvärdiga förutsättningar ges eleverna i samtliga ämnen. Inspektörer vill även göra skolan uppmärksam på vikten av ett systematiskt arbete med att konkretisera de nationella kursplanerna och organisera undervisningen för att tillgodose elevernas möjlighet att nå målen i samtliga ämnen. På Skebo skola finns enligt rektor en funktionshindrad elev, som bedöms ha likvärdig tillgång till utbildning jämfört med övriga elever. När det gäller information om verksamheten framkom några negativa synpunkter från föräldrarna om höstens information inför skolans organisationsföränd- 10

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Norrtälje kommun Skebo skola ring. Inspektionen visar i övrigt att skolan informerar om verksamheterna på ett bra sätt. Sammanfattningsvis bedömer Skolverkets inspektörer att elevernas tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning är acceptabel men bör förbättras. Att skolan saknar elevens val är inte acceptabelt och ett samarbete med mottagande skolor bör även utformas. Inspektörerna vill även framhålla vikten av att eleverna ges förutsättningar att nå målen i alla ämnen. Avsaknaden av en tydlig struktur på skolan kan leda till brister i likvärdigheten ifråga om elevernas utbildning. 7. Resurser Huvudmannen och skolans ledning beslutar hur och med vilka resurser utbildningen skall genomföras för att de lärande skall nå de nationella målen för utbildningen. I skollagen finns dock bestämmelser om några viktiga förutsättningar för att säkra kvaliteten i utbildningen. Dessa avser främst krav på personalens kompetens, tillgång till ändamålsenliga lokaler, läromedel och annan utrustning som behövs för en tidsenlig utbildning. Även principerna för resursfördelningen aktualiseras vid inspektionen. Skebo skola har tidigare haft stor personalomsättning och svårigheter att rekrytera behörig personal. Genom ett aktivt rekryteringsarbete har dock skolan numera personal som är utbildad för den undervisning som i huvudsak bedrivs. Under år 2003 har enheten inom ramen för växtkraftprojektet i Norrtälje kommun arbetat med kartläggningen av kompetensbehovet på skolan. Kompetensutvecklingsanalysen ligger till grund för det fortsatta kompetensutvecklingsarbetet. Lärarna är nöjda med den kompetensutveckling och fortbildning som erhållits. Inspektionen har visat att skolans lokaler är ändamålsenliga. Skolan har ett litet eget bibliotek och får som komplement besök av en bokbuss en gång per månad. Enligt skolans kvalitetsredovisning för 2003 är läromedel och bibliotek inte i önskvärt skick, men under uppbyggnad. Detta gäller även kunskapen om och utnyttjandet av datorer och andra hjälpmedel. Skolan har tillgång till datorer för eleverna, men kommunens datasupport fungerar dåligt. När det gäller datoranvändningen uppger flera äldre elever att de önskar få möjlighet att använda datorerna i större omfattning i sitt arbete. Sammanfattningsvis visar inspektionen att skolans resurser till övervägande del är bra. Supporten av datorerna bör dock förbättras och skolan bör även se över användandet av datorerna i undervisningen. Sammanfattande bedömning Inspektörerna bedömer att verksamheten i Skebo skola övergripande är av godtagbar kvalitet. Bra är till exempel de formella samverkansorganen, det förbättrade resultatet avseende elevernas normer och värden, undervisningen i de lägre åldrarna, läs- och skrivsatsningen samt de särskilda insatser som görs för att komma till rätta med elevernas låga resultat. 11

Skebo skola SKOLVERKET Det finns dock behov av förbättringsinsatser inom följande områden: - trygghet och trivsel på skolan, - elevernas inflytande över och ansvarstagande för det egna lärandet, - elevernas kunskap om målen för utbildningen, - elevernas kunskapsresultat i svenska, engelska och matematik, - den systematiska uppföljningen och dokumentationen av elevernas kunskapsutveckling i samtliga ämnen, - handlingsprogrammet mot kränkande behandling, - skolans samverkan med arbetslivet, - rastvaktssystemet, - elevernas delaktighet i utvärderingen av lärandet, - särskilt stöd i samtliga ämnen, - utvecklingssamtalen för de äldre eleverna, - arbetet med kvalitetsredovisningen, - delegationsordningen för den lokala styrelsen, - rutinerna för återrapportering av delegationsbeslut, - undervisningen i ämnen som fysik, kemi och teknik samt - datasupporten och användandet av datorer i undervisningen. Det finns också sådana brister i verksamheten att författningarnas krav inte uppfylls. Bristerna inom nedan angivna områden skall snarast åtgärdas. - Åtgärdsprogram finns inte för samtliga elever som är i behov av särskilt stöd (5 kap. 1 grundskoleförordningen). - Elevens val erbjuds inte på skolan (2 kap. 19 grundskoleförordningen). Datum Ort 2004-09-28 Stockholm Mariette Dennholt Tommy Bucht 12

Skederids skola Utbildningsinspektion i Skederids skola UTBILDNINGSINSPEKTIONENS SYFTE Skolverkets utbildningsinspektion skall bidra till kvalitetsförbättring genom att bedöma hur verksamheterna arbetar i riktning mot de nationella målen för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, barn- och ungdomsutbildning och vuxenutbildning. En väsentlig del i inspektionen är att granska kvalitetsarbetet och förmågan att utveckla den egna verksamheten. Inspektionens inriktning Inspektionsutredningen har inriktats mot sju områden. De är särskilt väsentliga för att säkra att alla barn, elever och vuxenstuderande får den omsorg och utbildning som de har rätt till enligt nationella bestämmelser. De sju områdena, som granskats utifrån flera olika aspekter och frågeställningar, är: Resultaten: 1. Normer och värden 2. Kunskaper Verksamheten: 3. Arbetsmiljö och delaktighet 4. Pedagogisk verksamhet och undervisning 5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Förutsättningarna: 6. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning 7. Resurser I denna rapport behandlas i första hand förhållanden som avviker positivt eller negativt från vad som förväntas i fråga om utbildningskvaliteten enligt de nationella bestämmelserna. Några aspekter behandlas dock i alla aktuella verksamheter, nämligen kvalitetsarbetet, rektorsfunktionen, personalens kompetens, läromedel och utrustning, likvärdiga möjligheter vid funktionsnedsättning, stödinsatser, arbetet med övergripande hälsomål i läroplanerna, bedömning av lärandet och betygssättningen. En helhetsbedömning och motiveringar till bedömningarna görs inom varje granskningsområde. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån läroplaner och författningar i övrigt. Inspektörernas sakkunskap och erfarenheter av jämförbara verksamheter är också betydelsefulla. Analyserna av den insamlade informationen syftar till att klargöra om de lokala lösningarna och systemen fungerar väl. Rapporten avslutas med en sammanfattande bedömning som utgör underlag för Skolverkets beslut angående förbättrings- och kritikområden. 1

Skederids skola SKOLVERKET Beskrivning av skolan/rektorsområdet Skederids skola Antal barn/elever/studerande Grundskola 103 Förskoleklass 18 Skederidsskolan tillhör Rimbodistriktet i Norrtälje. Inspektionen har avsett grundskola och förskoleklass. I grundskolan avser inspektionen årskurs 1 till 6. Inom enheten finns även förskola, fritidshem, dagbarnvårdare och öppen förskola som inte inspekterats. Den pedagogiska personalen i skolan är organiserade i två arbetslag F-2 och 3-6. Undervisningen sker i 2 åldersblandade grupper F-2 gul och F-2 blå och åldershomogena grupper årskurs 3-6. Antalet årsarbetare på skolan uppgår till 9,9. Skolan är byggd 1980, tillbyggd 1990 och takrenoverad mellan 2001 och 2002. Den ligger i Finsta mellan Rimbo och Norrtälje. Genomförandet av inspektionen i Skederids skola Skolverket sände den 17 november 2003 skriftlig information till kommunen om att verksamheten skulle inspekteras och om inspektionens syfte och genomförande. Inspektörsteamet med ansvar för skolan har bestått av undervisningsrådet Pia-Lotta Fellke och experten Björn Bylund. Besök i Skederids skola genomfördes 24 mars 2004. Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Skolverket följer därefter upp eventuella krav på åtgärder som riktas till huvudmannen och vilka effekter i övrigt som utbildningsinspektionen leder till. Tidpunkter för uppföljningen framgår av Skolverkets beslut. Underlag Underlaget till denna rapport består av dels dokument från kommunen och Skederids skola, dels den information som samlats in vid observationer, intervjuer och samtal under besöket. Rapporten grundar sig också på annan information om kommunen och skolan som finns i Skolverkets nationella uppföljningssystem eller finns publicerat på annat sätt. I Skederids skola genomfördes formella intervjuer med rektor samt med lärare, elever och föräldrar. Lektioner besöktes. Under besöket fördes också samtal med andra elever och annan personal än den formellt intervjuade. 2

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Norrtälje kommun Skederids skola Bedömning 1. Normer och värden Enligt skollagen skall utbildningen för barn och ungdom främja deras utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. I läroplanerna framhålls att barnen och eleverna skall utveckla förståelse och respekt för alla människors lika värde. Skolan skall sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet. Eleverna skall också utveckla sin förmåga att göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden. Eleverna skall kunna ta ett allt större ansvar för det egna arbetet och för miljön. Inom detta granskningsområde behandlas resultaten av arbetet för att främja vårt samhälles demokratiska värderingar och för att utveckla normer och värden enligt läroplanernas mål. Eleverna upplever genomgående en stor lust att lära och tycker att det är roligt att gå i skolan. Inget klotter och ingen skadegörelse finns på skolan. Förhållandet mellan elever och vuxna på skolan är genomgående gott och eleverna känner sig oftast trygga, vilket även verifieras av föräldrarna. En under början av 2004 genomförd elevenkätenkät visar att 97 elever säger att de trivs bra i skolan, medan 20 svarar att de trivs varken bra eller dåligt. Ingen säger sig trivas dåligt eller mycket dåligt. Däremot uppger några elever att de trivs dåligt i klassen, ofta blir retade eller retas, att de ibland blir slagna eller slår någon i skolan. Enstaka eller några elever uppger att de känner sig utanför eller att de känner till att andra elever ställs utanför. Ibland förekommer bråk på rasterna mellan elever. Äldre elever försöker då avstyra bråket och om inte det går pratar de oftast med någon vuxen, i första hand sin lärare. En vuxen finns ute på rasten, vilket är för lite enligt eleverna, då skolan också har en baksida där barnen leker och bygger kojor. Den formella delaktigheten fungerar väl för eleverna, medan den informella delaktigheten fungerar sämre, vilket framgår under kapitlet arbetsmiljö och delaktighet. Inspektörernas uppfattning är att skolarbetet blir alltför lärarstyrt och att eleverna får ta alltför lite eget ansvar för sitt arbete istället för att i takt med sin utveckling ta ett ökat ansvar och ha ökat inflytande. Sammanfattningsvis visar inspektionen att resultatet inom området normer och värden är acceptabelt. Det finns ett huvudsakligen positivt arbetsklimat på skolan, med god samverkan mellan elever och vuxna och en vilja och lust att lära bland eleverna. Förbättringsområden är att följa upp och åtgärda de problem som finns med att elever känner sig utanför och att ge eleverna möjlighet att i takt med sin utveckling ta ett ökat ansvar och ha ökat inflytande på sitt eget skolarbete. 3

Skederids skola SKOLVERKET 2. Kunskaper Utbildningen skall ge kunskaper i vid mening, såväl fakta och förståelse som färdigheter och förmåga att exempelvis utvärdera sitt eget lärande och att arbeta självständigt. Skolan skall sträva efter att varje elev tillägnar sig kunskaper inom utbildningens ämnesområden och kurser men även utvecklar en tillit till sin egen förmåga och en nyfikenhet och lust att lära. Målen för lärandet anges närmare i de nationella läroplanerna och i kursplanerna. Inom detta område granskas resultaten av det pedagogiska arbetet. Resultaten av de nationella proven i årskurs 5 för 2003 visar på brister hos en stor grupp elever i såväl svenska, som engelska och matematik. Endast 33 procent av pojkarna och 10 procent av flickorna har nått målen fullt ut i svenska. I matematik var motsvarande siffror 44 procent respektive 50 procent och i engelska 33 procent respektive 20 procent. Enligt föräldrarna har resultatet i år för dessa elever förbättrats. De hittills genomförda proven nationella proven i årskurs 5 för 2004 pekar på att ca 80 procent av eleverna når målen, vilket är förhållandevis bra. Resultaten och måluppfyllelsen för övriga ämnen är inte känd. Målen för läsutveckling enligt LUS (ett läs- och skrivutvecklingsschema, för att dokumentera elevernas kunskaper) i årskurs 3 nås inte av alla elever, enligt lärarna. Behovet av stöd för dessa behandlas under avsnittet Pedagogisk verksamhet och undervisning. Resultaten har skickats in till kommunen centralt, men ingen återkoppling har givits. Eleverna vet inte vilka mål de ska nå, men de får veta vilka områden de ska öva mer på. Även vid utvecklingssamtalet görs en genomgång av var mer övning behövs. Detta gäller samtliga ämnen. Sammanfattningsvis visar inspektionen att resultatet avseende kunskaper för årskurs 5 2003 inte är acceptabelt. Kunskaperna bland klassens elever som inte nådde målen i årskurs 5 behöver därför följas upp bland de enskilda eleverna efter att de lämnat årskurs 6 och övergått till annan skola i högre årskurser. Denna uppföljning åvilar kommunen. Resultaten avseende kunskaper i övrigt är förhållandevis bra. Elevernas kännedom om målen för utbildningen bör förbättras. Ett annat förbättringsområde är att analysera resultaten av andra ämnen än svenska, matematik och engelska. 3. Arbetsmiljö och delaktighet Enligt skollagen skall verksamheten i skolan vara utformad i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar där skall främja aktning för varje människas egenvärde, respekt för vår gemensamma miljö samt jämställdhet mellan könen. Särskilt skall den som verkar inom skolan aktivt motverka alla former av kränkande behandling. All personal skall samverka med elever och föräldrar i arbetet för att forma en god miljö fysiskt och psykosocialt - för utveckling och lärande. Granskningen gäller hur man i verksamheten arbetar för en god miljö och för att förebygga kränkningar och ge möjlighet till delaktighet och samverkan. 4

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Norrtälje kommun Skederids skola En bra, informativ beskrivning av skolan, dess mål och praktisk handledning finns i Skederids skolas välkommenbroschyr. Där finns även en handlingsplan mot mobbning och främlingsfientlighet för skolan, som dock har brister avseende bemötande av kränkande behandling och relationen vuxen-elev. Elever och föräldrar har sett planen, men de är inte förtrogna med innehållet När någon incident inträffat tar lärarna upp frågan och diskuterar i klassen. Någon policy för gemensamt agerande i värdegrundsfrågor bland de vuxna på skolan finns inte. Inspektörernas uppfattning är en sådan policy bör fastställas för skolan och att det bör ske i samverkan med barnen och deras föräldrar. Krisplan finns och har använts med tillfredsställande resultat. Skolan har som mål för läsåret 2003/04 att eleven i takt med sin utveckling ska ta ett ökat ansvar och ha ökat inflytande. En ambition är att alla elever ska delta i klassråd, elevråd eller liknande verksamhet. Eleverna delas ibland in i ansvarsgrupper som kompisgrupper med äldre och yngre elever, temaarbetsgrupper eller grupper som ansvarar för praktiska göromål t.ex. att hålla skolgården ren. Klassråd genomförs i alla klasser. Elevrådet har representanter från alla klasser F-6 och behandlar huvudsakligen frågor om hur man ska vara mot varandra och frågor om skolgårdsmiljön. Enhetsråd med rektor, personal, föräldrar och elever finns på skolan, men funktionen upplevs av rektor som oklar. Föräldrarna visar en vilja att i rådet arbeta med för skolan övergripande pedagogiska och resursfrågor, vilket de idag inte har möjlighet att påverka. Föräldrarna känner sig alltid välkomna till skolan när de kommer på besök. Elevinflytandet i undervisningen finns huvudsakligen inom ramen för val mellan olika arbetsuppgifter inom ett ämne som eleven kan göra. I F-2 arbetar eleverna ibland med egna scheman och i åldersblandade grupper, medan de äldre eleverna går i åldershomogena klasser. Någon möjlighet för eleven att göra veckoplanering eller på annat sätt mer aktivt påverka utbildningens uppläggning och innehåll förekommer inte. Detta styrs av klassläraren. Sammanfattningsvis visar inspektionen att arbetet med arbetsmiljö och delaktighet är acceptabelt. Skolan genomför ett gott arbete med det formella inflytandet. Arbetet med det informella inflytandet på det egna lärandet behöver förbättras så att eleven får större möjligheter att själv påverka. Ett annat förbättringsområde är att personal, elever och föräldrar bearbetar och fastställer skolans gemensamma värdegrund i ett handlingsprogram mot kränkande behandling som kompletteras med ett vuxenelevperspektiv och en policy för gemensamt agerande i värdegrundsfrågor. 5

Skederids skola SKOLVERKET 4. Pedagogisk verksamhet och undervisning Arbetet för att nå de nationella målen för utveckling och lärande skall främst utformas av eleverna och personalen. Skolan skall samverka med hemmen. Läroplanerna, andra statliga förordningar och kursplanerna ger riktlinjer för arbetet. Det finns bestämmelser om timplaner och ämnes- och kursstruktur, riktlinjer för stödinsatser, för betygssättning och utvecklingssamtal, för utbildning på arbetsplatser, en garanterad undervisningstid etc. Målen i kursplanerna ger dessutom vägledning för arbetssätten genom att beskriva vilka kunskaper, färdigheter och övrig utveckling barnen och ungdomarna skall nå. Granskningen riktas mot hur man arbetar för att nå målen och hur man anpassar arbetet till olika behov. Skolan deltar i den för Norrtälje gemensamma bedömningen av läsutvecklingen enligt LUS-metoden. Lärarna känner dock att de inte har tillräckligt stöd att erbjuda de elever som inte når upp till LUS-målen och inte heller för de elever i övrigt som behöver stöd. Elevvårdsteamets insatser upplevs som alltför små och utökade speciallärarresurser för direkt arbete med elever känns angeläget. Även föräldrarna upplever att skolans resurser för elever med särskilda behov är för små. Åtgärdsprogram upprättas vid behov. Oftast diskuteras frågan med föräldrarna i samband med utvecklingssamtal. Rutiner finns fastställda från 2004 för identifiering av elever i behov av särskilt stöd. Någon dokumenterad analys finns inte till de brister som framkommit i de nationella proven i årskurs 5, men vid intervjuer framförs olika skäl till resultaten, bl.a. många lärarbyten i klassen i kombination med att där finns flera elever med behov av särskilt stöd. Det har genom hela skolgången funnits extra mycket stödbehov i den aktuella klassen. Distriktets resursteam har varit inkopplad och specialundervisning har satts in. Speciellt föräldrarna upplever att situationen nu i årskurs 6 för dessa elever har förbättrats. Utvecklingssamtal genomförs återkommande, varvid tidigare utvecklingssamtal följs upp och de uppfattas positivt av lärare, elever och föräldrar. En fördjupning i elevens hela studie- och övrig skolsituation görs vid detta tillfälle. Inspektörerna anser att delar i skolans arbete idag utgår från tidigare läroplaners stadietänkande. Detta kan överbryggas genom en integrerad samverkan mellan de olika arbetslagen, där lärarnas olika ämneskompetenser tillvaratas. Idag sker en samverkan sker mellan avlämnande och mottagande lärare vid övergång till högre årskurser inom skolan. Genom en närmare samverkan kan reella arbetslag utvecklas, där vars och ens specialkunskaper kan användas för att nå bästa resultat med varje elev, anser inspektörerna. Sammanfattningsvis visar inspektionen att skolans arbete avseende pedagogisk verksamhet och undervisning är bra avseende utvecklingssamtal och identifieringen av elever i behov av särskilt stöd. Ett förbättringsområde är dock att analysera om de elever som identifierats vara i behov av stöd också får detta stöd i tillräcklig omfattning. Ett annat förbättringsområde är att utveckla arbetslagsorganisationen och lärandeprocessen genom att överbrygga de delar i skolans arbete som idag utgår från tidigare läroplaners stadietänkande. 6

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Norrtälje kommun Skederids skola 5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Kommunerna har ett övergripande ansvar för förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen och skolan på lokal nivå. Kommunerna är också huvudmän för de flesta verksamheterna. Läroplanerna lägger tydliga ansvarsområden på rektor och personal för skolornas inre organisation och arbete. Sammantaget har dessa skyldighet att se till att rätten till utbildning och till att nå nationella mål tillgodoses. Frågor som behandlas vid inspektionen är exempelvis om verksamheten har en ledning enligt de nationella bestämmelserna, hur denna fungerar i praktiken och om det finns system för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen samt värna enskildas rättsäkerhet. Skolan leds av rektor. Ingen ledningsgrupp finns. Arbetsplatsmöte genomförs tre gånger per termin och varje vecka har all skolpersonal konferens. Arbetslagen F 2 och 3 6 sköter sig huvudsakligen själva. Rektor finns med på deras möten två till tre gånger per termin och har utvecklingssamtal med varje anställd en gång per år. Avsaknad av egen vaktmästare på skolan, vilket tidigare funnits, och endast 8 timmars administrativt stöd till rektor gör att rektors tid för pedagogisk ledning minskat. Stödet från distrikt och förvaltning upplevs av rektor som svagt. Speciella problem finns med att resurstilldelningsbeslut för 2004 fattats först under pågående budgetår och att budget ändå för hösten 2004 är oklar, då ett nytt resursfördelningssystem kommer att införas under pågående budgetår. Rektor har skrivit en ledningsdeklaration. En verksamhetsplan för skolan finns fastställd. Till den finns också särskilda utvecklingsområden och mål fastställda. Verksamhetsplanen följs upp i diskussioner i samband med utvärdering, enligt rektor. Skolans kvalitetsredovisning är huvudsakligen rektors produkt, men innehåller resultat, analys och förslag till åtgärder. Lärarna känner till den, men har inte deltagit i utarbetandet, medan föräldrarna inte känner till kvalitetsredovisningen. Rektors förhållande till elever är gott. Däremot behöver kontakterna mellan rektor och både personal och föräldrar utvecklas. Av intervjuerna framgår att rektor inte upplevs ha full förtrogenhet med skolarbetet och de visioner som rektor tar fram är inte förankrade hos lärare och föräldrar. Den framtagna verksamhetsplanen är dock känd av lärarna och används i skolans arbete. Behov finns av att stärka det pedagogiska ledarskapet och också utveckla samordningen mellan de olika arbetslagen. Idag styrs verksamheten till stor del av lärarna själva. Detta fungerar ofta för den enskilda klassen, men helheten för skolan går förlorad. Sammanfattningsvis visar inspektionen att skolans styrning, ledning och kvalitetsarbete är acceptabelt, men behöver förbättras när det gäller rektors förtrogenhet med skolarbetet och det pedagogiska ledningsansvaret. 7

Skederids skola SKOLVERKET 6. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning Lika tillgång till utbildning, oberoende av kön, geografisk hemvist samt sociala och ekonomiska förhållanden, är en grundprincip för det offentliga skolväsendet. Barnoch ungdomsutbildningen omfattar förskoleklassen, grundskolan, den obligatoriska särskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Det skall finnas lika möjligheter till utbildning för barn och ungdomar med olika funktionsnedsättningar och möjligheter till utbildning i särskilda utbildningsformer. Inom skolformerna skall det också finnas olika möjligheter för eleverna att individuellt göra val av ämnen, program, inriktningar och kurser. En skola kan, enligt skollagen, profilera sig för att tillgodose olika elevers behov eller öka elevernas motivation för lärande. Granskningen gäller om det finns tillgång till utbildning i den omfattning och med den valfrihet som anges i de statliga bestämmelserna. Även informationen om möjligheter till olika val av fördjupning, kurser, skolor och utbildningsvägar behandlas. Språkval erbjuds i årskurs 6 som språkverkstad i tyska, franska och spanska under höstterminen för att eleverna sedan under vårterminen väljer ett språk som de sedan ska fortsätta med i högre årskurser. Språkvalet genomförs på Långsjöskolan, som Skederids skola har ett planerat samarbete med för de elever som övergår dit till högre årskurser. För elever som söker sig till andra skolor från årskurs 6 finns inget samarbete för överlämnande. Elevens val har innevarande läsår erbjudits med praktisk/estetiska ämnen. Undervisningen har legat som block under läsåret. Tre perioder med två hela dagar elevens val har legat i varje period. Eleverna har fått välja tre olika ämnen, ett ämne för varje period. Särskilda resurser för svenska som andraspråk har inte funnits tidigare vid skolan, men tilldelning har skett nu och skolan planerar att starta utbildning för de tre elever som är berättigade till undervisningen. Modersmålsundervisning erbjuds, enligt rektor, inte. Både för svenska som andraspråk och modersmålsundervisningen gäller att ingen samordning sker mellan skolorna eller inom distriktet. Rektor uppger att skolan är anpassad för att ta emot de elever vid skolan som idag har funktionshinder. Sammanfattningsvis visar inspektionen att skolans tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning är huvudsakligen god. Det är dock inte acceptabelt att modersmålsundervisning inte erbjuds. 7. Resurser Huvudmannen och skolans ledning beslutar hur och med vilka resurser utbildningen skall genomföras för att de lärande skall nå de nationella målen för utbildningen. I skollagen finns dock bestämmelser om några viktiga förutsättningar för att säkra kvaliteten i utbildningen. Dessa avser främst krav på personalens kompetens, tillgång till ändamålsenliga lokaler, läromedel och annan utrustning som behövs för en tidsenlig utbildning. Även principerna för resursfördelningen aktualiseras vid inspektionen. Det finns åtta lärare anställda på skolan, varav en inte har utbildning avsedd för den undervisning som ska bedrivas. Vid skolan finns en lärare i textilslöjd med 8

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Norrtälje kommun Skederids skola utbildning avsedd för den undervisning han ska bedriva och en lärare trä- och metallslöjd i utan formell utbildning. Dessa delar sin tid med ytterligare tre skolor (Edsbro, Närtuna och Rånäs). Två assistenter finns anställda kopplade till elever med särskilda behov. För dessa elever finns också en speciallärarresurs två dagar per vecka. För en elev som är knuten till skolan, men placerad på annan enhet, betalar skolan en assistentresurs. Utbildningsnivån hos de lärare som finns vid skolan är tillfredsställande, men strävan är att samtliga lärare ska ha relevant utbildning. Ny annonsering kommer att ske inför höstterminen. Kompetensutvecklingsplan, individuell och gemensam, saknas. Arbete har påbörjats inom ramen för Växtkraft mål 3, men fortsättningen och fördjupningen i det arbetet har ännu inte kommit igång. Inspektörerna ser det som viktigt att kompetensutvecklingsarbetet snarast kommer igång. Samtliga på skolan och föräldrarna upplever att förhållandena på skolan har försämrats i och med att skolan inte längre har tillgång till egen vaktmästare. Den nuvarande externa vaktmästartjänsten fungerar vid akuta problem, men gör inte samma uppgifter som tidigare vaktmästare och finns inte på plats på skolan. Underhållet eftersätts och andra uppgifter som tidigare vaktmästaren gjordes får göras av personal på skolan, eller görs inte alls. Skolan är relativt väl försedd med datorer, men den centrala supporten av datorerna fungerar inte tillfredsställande. Tidigare hade skolan en datapedagog anställd som kunde sköta stora delar av supporten. Då fungerade datorerna mycket bättre och elever och lärare fick det datastöd de behövde. Ett kombinerat skol- och folkbibliotek finns på skolan. Bibliotekarie finns på skolan en dag i veckan. Biblioteket används ibland i undervisningen, och eleverna kan låna böcker varje vecka. Böcker exponeras både i klassrum och på öppna ytor i skolan i övrigt på ett positivt och inbjudande sätt. Resurser tilldelas skolan utifrån antalet barn i respektive verksamhet. Rektor är kritisk till kommunens resursfördelningssystem avseende resurser för särskilt stöd. Inga hänsyn tas till vilka sociala bakgrundsfaktorer enheterna har utan resurser fördelas per elev. Respektive arbetslag ansvarar för resurser till läromedel. Rektor beslutar om personalresurser. Dessa principer för resursfördelning är fastställda under 2004. Sammanfattningsvis visar inspektionen att skolans resurser är acceptabla men att skolan behöver arbeta vidare med det påbörjade kompetensutvecklingsarbetet inom ramen för Växtkraft mål 3. Datasupporten bör förbättras. Arbetet med biblioteket och exponeringen av böcker i skolan är positivt. Sammanfattande bedömning Inspektörerna bedömer att verksamheten i Skederids skola övergripande har godtagbar kvalitet. Det finns ett huvudsakligen positivt arbetsklimat på skolan, med god samverkan mellan elever och vuxna och en vilja och lust att lära bland eleverna. Skolan genomför ett gott arbete med det formella inflytandet. Arbetet med biblioteket och exponeringen av böcker i skolan är positivt. 9

Skederids skola SKOLVERKET Det finns dock behov av förbättringsinsatser inom följande områden: - vissa elevers utanförskap, - eleverna möjlighet till ökat ansvar och inflytande på sitt eget skolarbete, - elevernas kännedom om målen för utbildningen, - fortsatt arbetet med elevernas kunskapsutveckling, - analys av resultaten av andra ämnen än svenska, matematik och engelska, - handlingsprogram mot kränkande behandling, - analys av om stöd ges i tillräcklig omfattning, - arbetslagsorganisationen, - rektors förtrogenhet och pedagogiska ledning, - kompetensutvecklingsarbetet samt - datasupporten. Det finns också sådana brister i verksamheten att författningarnas krav inte uppfylls. Bristerna inom nedan angivna områden skall snarast åtgärdas. - Modersmålsundervisning erbjuds inte (2 kap. 9 grundskoleförordningen). Datum Ort 2004-09-28 Stockholm Björn Bylund Pia-Lotta Fellke 10

Svanbergaskolan Utbildningsinspektion i Svanbergaskolan UTBILDNINGSINSPEKTIONENS SYFTE Skolverkets utbildningsinspektion skall bidra till kvalitetsförbättring genom att bedöma hur verksamheterna arbetar i riktning mot de nationella målen för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, barn- och ungdomsutbildning och vuxenutbildning. En väsentlig del i inspektionen är att granska kvalitetsarbetet och förmågan att utveckla den egna verksamheten. Inspektionens inriktning Inspektionsutredningen har inriktats mot sju områden. De är särskilt väsentliga för att säkra att alla barn, elever och vuxenstuderande får den omsorg och utbildning som de har rätt till enligt nationella bestämmelser. De sju områdena, som granskats utifrån flera olika aspekter och frågeställningar, är: Resultaten: 1. Normer och värden 2. Kunskaper Verksamheten: 3. Arbetsmiljö och delaktighet 4. Pedagogisk verksamhet och undervisning 5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Förutsättningarna: 6. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning 7. Resurser I denna rapport behandlas i första hand förhållanden som avviker positivt eller negativt från vad som förväntas i fråga om utbildningskvaliteten enligt de nationella bestämmelserna. Några aspekter behandlas dock i alla aktuella verksamheter, nämligen kvalitetsarbetet, rektorsfunktionen, personalens kompetens, läromedel och utrustning, likvärdiga möjligheter vid funktionsnedsättning, stödinsatser, arbetet med övergripande hälsomål i läroplanerna, bedömning av lärandet och betygssättningen. En helhetsbedömning och motiveringar till bedömningarna görs inom varje granskningsområde. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån läroplaner och författningar i övrigt. Inspektörernas sakkunskap och erfarenheter av jämförbara verksamheter är också betydelsefulla. Analyserna av den insamlade informationen syftar till att klargöra om de lokala lösningarna och systemen fungerar väl. Rapporten avslutas med en sammanfattande bedömning som utgör underlag för Skolverkets beslut angående förbättrings- och kritikområden. 1

Svanbergaskolan SKOLVERKET Beskrivning av skolan/rektorsområdet Svanbergaskolan Antal barn/elever/studerande Grundskola: 315 Förskoleklass: 34 Svanbergaenheten tillhör Norrtälje distrikt 1. Utbildningen vid skolan omfattar förskoleklass och årskurs 1-9. Enheten innefattar även skolbarnsomsorg, som dock inte ingår i inspektionen. Skolans pedagogiska personal och elever arbetar i tre arbetslag, ett för förskoleklass och årskurs 1-2, ett för årskurs 3-6 samt ett för årskurs 7-9. Utbildningen i förskoleklass och årskurs 1-6 bedrivs i totalt nio åldersintegrerade grupper och fördelade enligt följande; tre grupper för förskoleklass och årskurs 1-2, tre för årskurs 3-4 samt tre för årskurs 5-6. Årskurs 7-9 är tvåparallellig (A och B) och utgörs av åldershomogena grupper. Enligt kommunens egen statistik för 2003 finns 6,9 årsarbetare inom förskoleklassen och 44,6 årsarbetare i grundskolan. Skolan ligger vid sjön Erken. Huvudbyggnaden är från år 1995 och har flera separata ingångar med egna små täppor. En tillbyggnad för årskurs 7-9, kallad Paviljongen, blev klar år 1998. Arbete med natur, miljö och kultur utgör skolans profil. Genomförandet av inspektionen i Svanbergaskolan Skolverket sände den 17 november 2003 skriftlig information till kommunen om att verksamheten skulle inspekteras och om inspektionens syfte och genomförande. Inspektörsteamet med ansvar för inspektionen i Svanbergaskolan har bestått av undervisningsråden Mariette Dennholt och Mats Peterson. Besök i Svanbergaskolan genomfördes den 23 och den 24 mars 2004. Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Skolverket följer därefter upp eventuella krav på åtgärder som riktas till huvudmannen och vilka effekter i övrigt som utbildningsinspektionen leder till. Tidpunkter för uppföljningen framgår av Skolverkets beslut. Underlag Underlaget till denna rapport består av dels dokument från kommunen och Svanbergaskolan, dels den information som samlats in vid observationer, intervjuer och samtal under besöket. Rapporten grundar sig också på annan information om kommunen och skolan som finns i Skolverkets nationella uppföljningssystem eller finns publicerat på annat sätt. I Svanbergaskolan genomfördes formella intervjuer med barn, elever, elevråd föräldrar, lärare, elevvårdspersonal och rektor. Lektionsbesök och besök i förskoleklass genomfördes. Under besöket fördes också informella samtal med barn, elever och personal. 2

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Norrtälje kommun Svanbergaskolan Nämns inte förskoleklassen specifikt i rapporten gäller beskrivna förhållanden även denna verksamhet. 1. Normer och värden Bedömning Enligt skollagen skall utbildningen för barn och ungdom främja deras utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. I läroplanerna framhålls att barnen och eleverna skall utveckla förståelse och respekt för alla människors lika värde. Skolan skall sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet. Eleverna skall också utveckla sin förmåga att göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden. Eleverna skall kunna ta ett allt större ansvar för det egna arbetet och för miljön. Inom detta granskningsområde behandlas resultaten av arbetet för att främja vårt samhälles demokratiska värderingar och för att utveckla normer och värden enligt läroplanernas mål. I Svanbergaskolans kvalitetsredovisning för 2003 anges att barns och elevers inflytande är ett prioriterat område för skolan och att enheten har som mål att utveckla det elevaktiva arbetssättet. Lärare uppger att skolan arbetar aktivt med ansvarstagande, men att ansvarstagandet varierar hos de äldre eleverna. Inspektionen visar att eleverna i allmänhet är motiverade och tar ansvar för sin utbildning och miljön. I Svanbergaskolan finns formella samverkansorgan i form av klassråd, elevråd och matråd. Dessa uppges av eleverna fungera på ett bra sätt och de kan ge exempel på frågor där de även haft inflytande. Flertalet elever anser att det är viktigt att kunna påverka och göra sin stämma hörd och att de flesta lärare lyssnar på dem. Det finns dock äldre elever som inte ser vikten av att kunna påverka. Inspektionen visar att elevernas inflytande över det egna lärandet är förhållandevis stort, men att det varierar på skolan. Eleverna i de yngre åldrarna har generellt sett mindre inflytande än elever i årskurs 7-9. De yngre har vissa möjligheter till inflytande genom att de självständigt kan välja vilka moment de vill arbeta med utifrån sina planeringsböcker, under vissa arbetspass eller i samband med teman. Deras upplevelse är dock att det är läraren som planerar och styr undervisningen. Äldre elever beskriver däremot att de i stor utsträckning ges möjlighet till ansvarstagande och inflytande, men att det dock är beroende av vilken lärare man har. Trygghet och kunskap är skolans ledstjärnor. I skolans kvalitetsredovisning för 2003 har skolans resultat avseende trygg arbetsmiljö, arbetsro och reda samt respekt för andra människor och den gemensamma miljön skattats som bra. Resultat grundar sig bland annat på genomförda enkäter med eleverna. Samtliga intervjuade elever uppger att de känner sig trygga och trivs på skolan samt tror även att flertalet andra elever instämmer i detta. Denna positiva bild bekräftas av de föräldrar som inspektörerna träffat. 3

Svanbergaskolan SKOLVERKET Observationer och intervjuer visar att många elever har en lust att lära och tycker att det är roligt att gå i skolan. Detta gäller i synnerhet yngre elever. Inspektionen har även visat att elever i allmänhet visar respekt för varandra och för sin miljö samt har ett bra språkbruk. Eleverna uppger att det alltid finns någon vuxen som de med förtroende kan vända sig till vid behov. Enligt samtliga intervjuade grupper tar skolan snabbt itu med uppkomna konflikter eller andra problem och reagerar resolut. Äldre elever ger som ett exempel att skolan reagerat kraftfullt gentemot förekomsten av rasistiska eller nazistiska symboler i skolan. Mobbning och annan kränkande behandling uppges inte vara vanligt förekommande på skolan. Enligt rektor, lärare och elever finns dock några elever som är utsatta, vilket skolan arbetar för att komma tillrätta med. Sammanfattningsvis visar inspektionen att skolans resultat avseende normer och värden i stora delar är bra. De formella samverkansorganen samt elevernas trivsel, trygghet och respekt för varandra är bra. Skolan har även kommit en bra bit på väg mot ett ökat informellt inflytande för eleverna. Ett förbättringsområde är att ytterligare stärka elevernas inflytande över det egna lärandet, framförallt för de yngre eleverna. 2. Kunskaper Utbildningen skall ge kunskaper i vid mening, såväl fakta och förståelse som färdigheter och förmåga att exempelvis utvärdera sitt eget lärande och att arbeta självständigt. Skolan skall sträva efter att varje elev tillägnar sig kunskaper inom utbildningens ämnesområden och kurser men även utvecklar en tillit till sin egen förmåga och en nyfikenhet och lust att lära. Målen för lärandet anges närmare i de nationella läroplanerna och i kursplanerna. Inom detta område granskas resultaten av det pedagogiska arbetet. I Svanbergaskolan varierar elevernas kännedom om målen för utbildningen. Intervjuade elever i årskurs 7-9 känner i förhållandevis stor utsträckning till målen, men uppger att det är beroende på lärare och ämne. Flertalet yngre elever saknar dock kännedom om kunskapsmålen, även om några elever nämner att det talas om mål vid utvecklingssamtalen. Lärarna för elever i årskurs 1-6 bekräftar även att de inte helt tydligt informerar vad eleverna skall kunna och varför. Skolan använder sig av läsutvecklingsscheman (LUS) 1 för alla elever. Elevernas läsutveckling kontrolleras varje termin från förskoleklassen. Detta har gjort att man fokuserat på läsningen, vilket har lett till förbättrade resultat. Enligt kommunens egen statistik har 80,6 procent av eleverna i årskurs 3 och 93,2 procent i årskurs 7 uppnått kravnivån. Skolans sammanställning av de nationella ämnesprovens resultat 2003 för årskurs 5 visar att av pojkarna uppnådde 42 procent målen i svenska, 75 procent i matematik och 50 procent i engelska. Resultatet för flickorna i dessa ämnen visar 58 procent i svenska och matematik samt 83 procent i engelska. 1 LUS är ett kvalitativt bedömningsinstrument där individens läsförmåga relateras till en utvecklingspsykologisk beskrivning av läsutvecklingen och används från förskoleklassen upp t o m årskurs 9. 4

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Norrtälje kommun Svanbergaskolan Av resultaten i nationella ämnesproven för samtliga elever i årskurs 9 för 2003 framgår enligt rektor att 90 procent av eleverna uppnådde målen i svenska samt 93 procent i matematik och engelska. Skolan har analyserat resultaten av de nationella proven och vidtagit åtgärder för att ge berörda elever bättre förutsättningar att nå målen. De elever som är i behov av särskilt stöd erhåller detta och åtgärdsprogram upprättas. När det gäller slutbetyg för elever i årskurs 9 år 2003 är andelen behöriga till nationella gymnasieprogram 88,6 procent. Det genomsnittliga meritvärdet är 205,3 och ligger nära rikets 205,4. Enligt Skolverkets beräkningsmodell SALSA 2 var andelen elever i årskurs 9 som uppnått målen för utbildningen i alla ämnen år 2003 drygt 61 procent. Rikssnittet är 75 procent. Skolans resultat är enligt SALSA sämre än det förväntade med hänsyn till elevsammansättningen och resultatet har försämrats jämfört med året innan. Enligt rektor saknar skolan kännedom om resultatet i SALSA, varför detta inte har analyserats. Kommunen begär in resultatet av nationella prov och slutbetyg, men ger dock inte feedback eller analys på varför resultatet ser ut som det gör. Kunskaperna om elevernas resultat i finns samlade i elevernas individuella utvecklingsplaner och presenteras i samband med utvecklingssamtal för elever och föräldrar. Utvecklingsplanerna är under fortsatt utveckling på skolan. Såväl föräldrar som elever upplever att eleverna på skolan lär sig mycket och föräldrarna är nöjda med elevernas kunskapsresultat. Föräldrarna uppger dock att de inte känner till målen för utbildningen, även om några uttrycker att samtalen handlar om olika nivåer eller mål. Sammanfattningsvis bedömer Skolverket utbildningsinspektörer att resultatet avseende kunskaper i vissa delar är bra. Detta gäller resultaten av nationella proven för elever i årskurs 9 och arbetet med att dokumentera elevernas kunskapsutveckling i samtliga ämnen. Ett förbättringsområde är att analysera elevernas kunskapsresultat i alla ämnen samt analysera varför 40 procent av eleverna inte når målen i årskurs 9. Resultaten avseende ämnesproven för elever i årskurs 5 indikerar även att särskilda insatser kan behöva göras tidigare för att ge fler elever bättre förutsättningar att nå målen. Inspektörerna bedömer att det på skolan finns rutiner och ett strukturerat arbete avseende elever i behov av särskilt stöd, vilket torde ge goda förutsättningar för ökad måluppfyllelse. När det gäller elevernas kunskaper om målen för utbildningen visar inspektionen att det finns ett förbättringsområde både avseende att öka samtliga elevers kunskaper om målen och samordna arbetet på skolan kring detta. 2 För att få en mer nyanserad bild av skolors betygsresultat än enbart genom att tillhandahålla de faktiska betygsresultaten som skolor uppnår, har Skolverket utvecklat Skolverkets Arbetsverktyg för Lokala SambandsAnalyser - Salsa. Verktyget jämför i en statistisk modell kommuners och skolors faktiska betygsresultat avseende "andel elever som uppnått målen" respektive "genomsnittligt meritvärde" med ett modellberäknat värde. I denna beräkning tas hänsyn till bakgrundsfaktorer som föräldrars utbildningsnivå, andel elever med utländsk bakgrund och fördelning pojkar/flickor i kommuner och skolor. 5

Svanbergaskolan SKOLVERKET 3. Arbetsmiljö och delaktighet Enligt skollagen skall verksamheten i skolan vara utformad i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar där skall främja aktning för varje människas egenvärde, respekt för vår gemensamma miljö samt jämställdhet mellan könen. Särskilt skall den som verkar inom skolan aktivt motverka alla former av kränkande behandling. All personal skall samverka med elever och föräldrar i arbetet för att forma en god miljö fysiskt och psykosocialt - för utveckling och lärande. Granskningen gäller hur man i verksamheten arbetar för en god miljö och för att förebygga kränkningar och ge möjlighet till delaktighet och samverkan. I Svanbergaskolan har man två elevråd, ett för elever i förskoleklass och årskurs 1-6 samt ett för elever i årskurs 7-9. Klassråd hålls även regelbundet. Arbetsmiljöfrågor behandlas genom elevskyddsombud som medverkar vid skyddsronder. Elever finns även representerade i matråd och skolans enhetsråd. Inspektionen har visat att en del elever, i synnerhet de yngre, anser att undervisningen lärarstyrd och att deras möjligheter att påverka undervisningens innehåll inte är så stora. Andra elever, främst de äldre, tycker att möjligheterna att påverka undervisningen är ganska stora, vilket inspektörerna ser positivt på. Bedömningen är att det ser olika ut på skolan och är lärarberoende, varför diskussionerna bör intensifieras och omfatta hela skolan. Forum för samverkan mellan hem och skola finns genom enhetsrådet som utgörs av rektor samt representanter för elever, föräldrar och personal. Protokoll från enhetsrådet delges hemmen tillsammans med skolans informationsblad Dandy. Övrig samverkan sker genom föräldramöten och utvecklingssamtal. Enligt intervjuade föräldrar fungerar samverkan numera bra även om samverkan kring normer och värden inte sker. Enligt föräldrarna känner de sig alltid välkomna till skolan och blir väl bemötta i kontakterna. Värdegrundsarbetet är ett prioriterat område på skolan. Vid intervjuer med rektor och personal framkommer att värdegrundsdiskussioner dagligen sker med eleverna. Samtal om etik och moral förs på olika sätt i skolan. I förskoleklassen och årskurs 1-6 bedrivs arbete om tolerans och förståelse gentemot varandra och andra genom samtal eller inom ramen för teman. En tjejgrupp har bildats för elever i årskurs 9. Äldre elever uppger att samtal inte förekommer regelbundet som när de var yngre. Några säger även att detta har upphört helt. Inspektionen har visat att det är upp till de enskilda lärarna på vilket sätt och i vilken omfattning värdegrundssamtal genomförs. I vissa klasser hålls samtal med viss regelbundenhet, i andra klasser mer vid behov om något inträffat. Enligt flera lärare förs inte diskussioner gemensamt om detta i personalgruppen, men behov härom finns. Gemensamma trivselregler och klassvisa regler finns. Eleverna upplever att de har medverkat i framtagandet av trivselregler i klassrummet. I enhetsrådet har även gemensamma förväntans- och förhållningsregler nyligen arbetats fram. Skolan har en plan som kallas Amorplanen och står för antimobbning och relationsplan. Planen innehåller bland annat en definition av mobbning och behandlar även annan kränkande behandling såväl elever emellan som mellan 6

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Norrtälje kommun Svanbergaskolan vuxen och elev. Vidare beskrivs skolans förebyggande och åtgärdande arbete mot kränkande behandling samt i vilket skede föräldrar kontaktas. Handlingsplanen som utarbetats i personalgruppen finns tillgänglig på skolans hemsida och skickas hem till föräldrar. I arbetet mot kränkande behandling har skolan en grupp som kallas Amorbågen och utgörs av fyra lärare. Gruppen kopplas in i händelse av konflikter eller kränkningar. Arbetet dokumenteras och följs upp. I Amorplanen anges att kontrakt upprättas i skolans arbete mot kränkande behandling och skolan använder sig även av detta i viss utsträckning. Inspektörerna framhåller att dokumentation och åtgärdsprogram är bra hjälpmedel, men får däremot påpeka att JO i beslut, 1999/2000:J01 dnr 4639-1997, uttalat att kontraktsform inte kan godtas avseende underåriga elever eftersom deras beroendeställning i förhållande till skolan är hinder för kontraktet. Härav följer att kontraktsformen inte ens är lämplig när vårdnadshavaren biträder det s.k. kontraktet. Samtliga intervjugrupper uppger att skolan reagerar snabbt då situationer uppstår. Intervjuade äldre elever och föräldrar känner till handlingsprogrammet och gruppen. Ett flertal yngre elever känner dock inte till planen och inte heller vilka lärare som ingår i gruppen. Beträffande Amorgruppen framförde äldre elever synpunkter om att både kvinnliga och manliga lärare borde ingå i denna. Skolhälsovård finns i form av skolsköterska och tillgång till skolläkare. Skolsköterskan håller även Må bra-samtal med eleverna. Eleverna i årskurs 5-6 har s.k. hälsotimmar med läraren i idrott och hälsa, vilket omfattar bland annat kost, kroppen, massage, droger, relationer och kamratskap. Detta är något som skall utvecklas vidare till att omfatta samtliga elever. Enligt rektor finns även tankar om att arbetet ska utmynna i en hälsoprofil på skolan. Sammanfattningsvis bedömer Skolverkets utbildningsinspektörer att skolans arbete inom området arbetsmiljö och delaktighet är förhållandevis bra. Skolan bedriver ett aktivt värdegrundsarbete som dock kan samordnas och stärkas. Arbetet mot kränkande behandling enligt Amorplanen är bra och inspektörerna ser positivt på att programmet även omfattar kränkningar mellan vuxen och elev. Förbättringsområden för skolan är att diskutera och samordna arbetet mot kränkande behandling samt elevinflytande i undervisningen. Amorplanen och Amorgruppen bör även göras kända för alla elever på skolan. Inspektörerna vill lyfta fram det hälsofrämjande arbetet som är under utveckling på skolan. 7

Svanbergaskolan SKOLVERKET 4. Pedagogisk verksamhet och undervisning Arbetet för att nå de nationella målen för utveckling och lärande skall främst utformas av eleverna och personalen. Skolan skall samverka med hemmen. Läroplanerna, andra statliga förordningar och kursplanerna ger riktlinjer för arbetet. Det finns bestämmelser om timplaner och ämnes- och kursstruktur, riktlinjer för stödinsatser, för betygssättning och utvecklingssamtal, för utbildning på arbetsplatser, en garanterad undervisningstid etc. Målen i kursplanerna ger dessutom vägledning för arbetssätten genom att beskriva vilka kunskaper, färdigheter och övrig utveckling barnen och ungdomarna skall nå. Granskningen riktas mot hur man arbetar för att nå målen och hur man anpassar arbetet till olika behov. I Svanbergaskolan finns tre arbetslag. Pedagogiska diskussioner sker både inom och mellan arbetslagen. Skolan arbetar utifrån den röda tråden med ett perspektiv från förskoleklass till årskurs 9. Vid lärarintervjuer framgår att detta drivs tydligare av nuvarande rektor. Lokala bearbetningar av de nationella kursplanerna finns för respektive ämne, med undantag för teknik. Diskussioner om kursplanerna och bedömningar av kunskapsresultaten förs dock inte på en övergripande skolnivå. Detta sker främst lärare emellan och ibland inom arbetslagen, exempelvis i samband med ämnesövergripande arbeten för årskurs 1-6. Mellan lärare i årskurs 7-9 förs dock gemensamma diskussioner om bedömning och betygssättning. Kommunen anordnar även ämnesvisa konferenser för betygsättande skolor i syfte att säkerställa rättvisa och likvärdiga betyg. Skolan har olika sätt att presentera målen för utbildningen. I årskurs 7-9 finns kunskapsmål i viss utsträckning uppsatta i klassrummen. Målen delges dock främst i samband med nya arbetsområden, varvid elev och lärare tillsammans går igenom detta utifrån ett måldokument. Betygskriterier bifogas i förekommande fall. Intervjuade elever är positiva och anser att målen tydliggörs i de ämnen som detta görs. Inspektionen visar dock att det kan variera mellan lärare och ämnen hur pass mycket eleverna får kännedom om målen för utbildningen i förväg. Enligt lärare för de yngre eleverna tydliggörs målen inte i samma utsträckning. Elevers och föräldrars kännedom om målen är generellt något som skolan behöver arbeta vidare med, vilket ovan beskrivits under rubriken Kunskaper. Den pedagogiska verksamheten och undervisningen bedrivs på olika sätt i skolan. Arbetsformerna utformas inom respektive arbetslag. Flertalet elever anser att skolan är bra och tycker att de lär sig mycket. Verksamheten för barnen i förskoleklass utformas utifrån personalens kunskap om de enskilda barnen och deras behov. I utbildningen används utemiljön i stor omfattning. Inspektionen visar att eleverna i allmänhet erbjuds ett flexibelt arbetssätt och att undervisningen främjar lärandet. Eleverna får arbeta såväl självständigt som tillsammans med andra i olika konstellationer. I ämnena matematik och engelska är eleverna indelade i olika grupper utifrån förmåga och intresse. Skolan ar- 8

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Norrtälje kommun Svanbergaskolan betar med ämnesövergripande teman både i förskoleklassen och i grundskolan. Gemensamma teman på skolan förekommer dock mycket sällan. Inspektionen visar att lärarna utvärderar undervisningen på olika sätt och att elevernas delaktighet ser olika ut. Samtliga intervjuade elever uppger att de deltar i utvärdering av undervisningen på något sätt. För yngre eleverna sker det främst skriftligen utifrån den egna planeringen eller i samband med teman. Äldre eleverna utvärderar muntligen eller skriftligen, men när och hur beror på läraren. Diskussion om detta inte förs inte inom eller mellan arbetslagen i någon större utsträckning. Arbete med natur, miljö och kultur utgör skolans profil. Närliggande skog och natur används i stor utsträckning i undervisningen bland annat inom ramen för teman. Ett gemensamt miljöarbete bedrivs på skolan exempelvis genom elevernas deltagande i miljöjourgrupper, miljödagar och studiebesök. Tydliga rutiner för hur skolan identifierar vilka elever som är i behov av särskilt stöd finns för förskoleklass till årskurs 6. Vid personalintervjuer framgår att berörda elever är identifierade och erhåller stöd. Rutinerna kan dock utvecklas vidare avseende de äldre eleverna, då viss osäkerhet råder huruvida alla elever är identifierade. Inspektionen har dock inte visat annat än att elever i behov av särskilt stöd erhåller detta. Elevvårdsfrågor diskuteras varje vecka i arbetslagen. Speciallärare finns och ingår i skolans elevvårdsteam tillsammans med rektor och skolsköterskan. Speciallärarna arbetar även på olika sätt med elever i behov av särskilt stöd. Exempel på andra insatser är undervisning i mindre grupp, enskilt med speciallärare, efter skoltid i NO, anpassat studiematerial, resursassistenter och datoranvändning. Åtgärdsprogram upprättas för berörda elever utifrån den kommungemensamma mallen. Enligt intervjuer med personal och rektor har skolan har väl fungerande kontakter med distriktets resursteam i arbetet med elever i behov av särskilt stöd. Skolan har några elever i årskurs 7-9 med förvärvade hjärnskador som har undervisning i flera ämnen tillsammans med sina respektive klasser, exempelvis i engelska, bild, slöjd samt idrott och hälsa. En del av undervisningen sker i mindre grupp. Alla elever i skolan har individuella utvecklingsplaner innehållande kunskapsmål och social utveckling i syfte att stärka individualiseringen i undervisningen. Skolan påbörjade arbetet med att ta fram planerna under höstterminen 2003 och avser att utveckla detta vidare för att de skall bli enhetligare på skolan. Vid utvecklingssamtal diskuteras elevernas resultat och utveckling i samtliga ämnen, både avseende kunskaper och socialt. Samtalen förbereds genom frågeformulär som delges elever och föräldrar. Intervjuade föräldrar och elever är mycket nöjda med utvecklingssamtalen. Föräldrarna ger uttryck för en stor tillit till lärarna. Sammanfattningsvis bedöms den pedagogiska verksamheten och undervisningen som bra. Det gäller exempelvis de varierade arbetssätten, individualiseringen i undervisningen, läs- och skrivsatsningen, dokumentationen av elevernas kunskapsutveckling och utvecklingssamtalen. 9

Svanbergaskolan SKOLVERKET Förbättringsområden är dock att samordna arbetet på skolan med att tydliggöra målen för utbildningen för elever och föräldrar, samordna bedömningarna av elevernas kunskapsutveckling samt elevernas delaktighet i utvärderingen av lärandet. Skolan bör även se över rutinerna kring identifiering av elever i behov av särskilt stöd i årskurs 7-9. 5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Kommunerna har ett övergripande ansvar för förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen och skolan på lokal nivå. Kommunerna är också huvudmän för de flesta verksamheterna. Läroplanerna lägger tydliga ansvarsområden på rektor och personal för skolornas inre organisation och arbete. Sammantaget har dessa skyldighet att se till att rätten till utbildning och till att nå nationella mål tillgodoses. Frågor som behandlas vid inspektionen är exempelvis om verksamheten har en ledning enligt de nationella bestämmelserna, hur denna fungerar i praktiken och om det finns system för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen samt värna enskildas rättsäkerhet. Svanbergaskolans rektor tillträdde tjänsten inför höstterminen 2003 och är den sjätte rektorn på skolan under en åttaårsperiod. Hon är inom kort klar med den statliga rektorsutbildningen. Som administrativt stöd i arbetet har rektor en kanslist på skolan 20 timmar per vecka. Rektor deltar regelbundet i ledningsmöten med distriktschefen samt andra rektorer inom distriktet och i kommunen. Mötena rör främst budget- och informationsfrågor. Pedagogiska diskussioner förs inte särskilt ofta vid dessa möten enligt rektor. Rektor uppger att hon har bra stöd hos och god kontakt med distriktschefen. När det gäller kommunens styrning och ledning är rektors uppfattning dock att denna är förhållandevis otydlig. Rektor fattar beslut i alla ärenden där delegation föreligger. Det är dock osäkert om samtliga beslut återrapporteras vidare till ansvarig politisk nämnd. Detta har dock inte heller efterfrågats. I skolan finns en utvecklingsgrupp med representation från samtliga arbetslag. Gruppen fungerar som en länk mellan rektor och arbetslagen. Regelbundna möten hålls inom och mellan arbetslagen. Rektor träffar respektive arbetslag en gång per månad och samtliga lärare några gånger per termin. Flertalet intervjuade föräldrar uppfattar rektor som en stark ledare som tar itu med saker och står på sig i olika frågor. Äldre eleverna uppger att rektor syns i skolan och hon emellanåt håller storsamlingar med eleverna i årskurs 7-9. Rektor själv anser sig förtrogen med skolans verksamheter, särskilt vad gäller elevvården och årskurs 7-9 som hon ägnat stor del av sin tid åt sedan tillträdet. Intervjuade lärare anser att rektor är väl förtrogen med verksamheterna, framförallt med årskurs 7-9. De anser även att rektor tar det formellt övergripande ansvaret och är en bra pedagogisk ledare. Lärarna har en stor frihet när det gäller utformningen av den pedagogiska verksamheten. De anser dock att rektor har en tydlig viljeriktning och uppfattar henne som en drivande kraft i utvecklingsarbetet på skolan. Rektor och lärarna är ense om att samsynen och samver- 10

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Norrtälje kommun Svanbergaskolan kan mellan arbetslagen är något som behöver utvecklas vidare för att skapa en sammanhållen verksamhet från förskoleklass till årskurs 9. Skolans arbetsplan är ett måldokument med tydlig koppling till nationella och kommunala styrande dokument och anger hur man avser att arbeta för att nå målen. Den är framtagen tillsammans med personalen och revideras årligen. Även föräldrar har fått lämna synpunkter genom enhetsrådet och den finns tillgänglig på skolans hemsida. På skolan bedrivs ett systematiskt kvalitetsarbete genom uppföljningar och utvärderingar av verksamheterna. Skolans kvalitetsredovisning, som rektor fick kort tid på sig att sammanställa utifrån den kommungemensamma mallen, innehåller en beskrivning av resultat, analys och åtgärder. Personalens delaktighet består i att den bygger på skolans dokumentation där personal varit delaktiga. Självskattningarna bygger på skolans uppföljningar och utvärderingar. Personalen har i efterhand fått del av redovisningen och diskussioner har förts. Intervjuade föräldrar och elever känner dock inte till kvalitetsredovisningen. Rektorerna inom distriktet har fått opponera på varandras kvalitetsredovisningar, dock främst avseende formen och inte innehållet. Rektorn har dock inte fått någon återkoppling från förvaltningen. Sammanfattningsvis visar inspektionen att skolans arbete med styrning, ledning och kvalitetsarbete är bra i vissa delar, mycket bra i andra. Rektorns förtrogenhet med verksamheten i årskurs 7-9 är mycket bra, men kan ytterligare stärkas för övriga delar av verksamheterna. Den pedagogiska ledningen är bra. Förbättringsområden är dock att ytterligare stärka samordningen mellan arbetslagen, till exempel avseende elevinflytande, tydliggörande av målen för utbildningen, utvärdering av undervisning och rutinerna för återrapportering av delegationsbeslut till nämnden. Det systematiska utvecklingsarbetet kan även ytterligare stärkas genom kvalitetsredovisningen som redskap. I detta arbete bör personal, elever och föräldrar göras delaktiga. 6. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning Lika tillgång till utbildning, oberoende av kön, geografisk hemvist samt sociala och ekonomiska förhållanden, är en grundprincip för det offentliga skolväsendet. Barnoch ungdomsutbildningen omfattar förskoleklassen, grundskolan, den obligatoriska särskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Det skall finnas lika möjligheter till utbildning för barn och ungdomar med olika funktionsnedsättningar och möjligheter till utbildning i särskilda utbildningsformer. Inom skolformerna skall det också finnas olika möjligheter för eleverna att individuellt göra val av ämnen, program, inriktningar och kurser. En skola kan, enligt skollagen, profilera sig för att tillgodose olika elevers behov eller öka elevernas motivation för lärande. Granskningen gäller om det finns tillgång till utbildning i den omfattning och med den valfrihet som anges i de statliga bestämmelserna. Även informationen om möjligheter till olika val av fördjupning, kurser, skolor och utbildningsvägar behandlas. I Svanbergaskolan erbjuds eleverna som språkval spanska, franska och tyska. Det ges även möjlighet till undervisning i engelska eller svenska. Enligt rektor är ett fåtal elever berättigade till modersmålsundervisning, vilket erbjuds. En elev har dock valt att avstå. Svenska som andraspråk erbjuds och en 11

Svanbergaskolan SKOLVERKET elev får undervisning i ämnet. Inspektörernas bedömning är dock att skolans rutiner kring information om modersmålsundervisning, svenska som andraspråk och studiehandledning på modersmålet kan utvecklas och tydliggöras. Eleverna erbjuds inte elevens val, som syftar till att fördjupa och bredda kunskaper i ett eller flera ämnen. På skolan förs dock diskussioner om att erbjuda detta till höstterminen 2004. Enligt rektor har skolan ett fåtal funktionshindrade elever som erbjuds ett bra stöd och har möjlighet att studera på samma villkor som övriga elever. Intervjuade föräldrar anser att skolan ger bra information om verksamheterna. Informationen ges på olika sätt, exempelvis genom föräldramöten, utvecklingssamtal, skolans hemsida, skoltidningen och skolfoldern. Sammanfattningsvis visar inspektionen att skolan ger bra tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning. Det är dock inte acceptabelt att elevens val inte erbjuds, vilket måste åtgärdas. Rutinerna kring information om modersmålsundervisning, svenska som andraspråk och studiehandledning på modersmålet kan utvecklas och tydliggöras. 7. Resurser Huvudmannen och skolans ledning beslutar hur och med vilka resurser utbildningen skall genomföras för att de lärande skall nå de nationella målen för utbildningen. I skollagen finns dock bestämmelser om några viktiga förutsättningar för att säkra kvaliteten i utbildningen. Dessa avser främst krav på personalens kompetens, tillgång till ändamålsenliga lokaler, läromedel och annan utrustning som behövs för en tidsenlig utbildning. Även principerna för resursfördelningen aktualiseras vid inspektionen. Svanbergaskolan har enligt kvalitetsredovisningen en förhållandevis låg personalomsättning. Rörligheten har främst berört årskurserna 7-9. Flertalet lärare har en utbildning avsedd för den undervisning som i huvudsak bedrivs. Enligt skolans kvalitetsredovisning saknar fyra lärare pedagogisk utbildning. Skolan arbetar aktivt med rekrytering. Vid intervjuer har framkommit att föräldrarna och så gott som alla elever är nöjda med lärarna. Föräldrarna uttrycker en stor tillit till lärarna. Enligt synpunkter från lärarna vid arbetet med Växtkraft Mål 3 under år 2003 fick de tidigare för lite kompetensutveckling. Kompetensutvecklingen kommer i fortsättningen att bygga på vad de gemensamt arbetat fram inom ramen för detta arbete. Skolans skriftliga kompetensutvecklingsplan består av tre delar; övergripande, arbetslagsnivå och individuellt. Inspektionen har visat att läromedel och annat pedagogiskt material är bra och anpassat till de krav en tidsenlig utbildning kräver. Skolan har ett eget bibliotek. Skolans elever har tillgång till datorer som används i undervisningen. Den kommunala datorsupporten fungerar dock inte på ett tillfredsställande sätt. På skolan finns dock två lärare med visst ansvar för datorsupport vilket möjliggör en bra användning. 12

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Norrtälje kommun Svanbergaskolan Skolan har en mycket bra utomhusmiljö och som utnyttjas i undervisningen. Lokaler är generellt i bra skick och ändamålsenliga, men det finns stora kontraster. Förskoleklassen och årskurs 1-6 har ljusa och trivsamt inredda lokaler för olika aktiviteter. Barnens och elevernas alster dekorerar väggar i klassrum och korridor. Eleverna i årskurs 7-9 har sina undervisningslokaler i moduler i den s.k. Paviljongen. Dessa lokaler är betydligt mindre trivsamma med kala korridorer och klassrum. Eleverna i årskurs 7-9 anser att lokalerna är trista och att det även inte finns så mycket för dem att göra på raster. Deras uppehållsrum är heller inte särskilt inbjudande att vistas i, vilket inspektörerna även noterat. Sammanfattningsvis visar inspektionen att skolans resurser till övervägande del är bra. Ett förbättringsområde är dock att fortsätta ansträngningarna med att rekrytera personal som har en utbildning avsedd för den undervisning de i huvudsak skall bedriva. Den kommunala datorsupporten bör även förbättras och skolan bör se över lokalerna för de äldre eleverna. Sammanfattande bedömning I Svanbergaskolan bedrivs ett bra arbete för att främja elevernas demokratiska fostran och lärande. Inspektörerna bedömer att verksamheten övergripande är av god kvalitet. Detta gäller exempelvis den trygga arbetsmiljön för barn och elever, läs- och skrivsatsningen, individualiseringen i undervisningen och de varierade arbetssätten för eleverna samt rektors förtrogenhet med verksamheten i årskurs 7-9 och pedagogiska ledning. Vidare finns väl fungerande rutinerna i arbetet med att identifiera elever i behov av särskilt stöd till och med årskurs 6. Det finns dock behov av förbättringsinsatser inom följande områden: - elevernas inflytande över sitt eget lärande, - elevernas kunskap om målen för utbildningen, - uppföljning och analys av elevernas kunskapsresultat i samtliga ämnen, - värdegrundsarbetet samt arbetet mot kränkande behandling, - elevernas delaktighet i utvärderingen av det egna lärandet, - arbetet med bedömningen av elevernas kunskapsutveckling, - rutinerna kring identifiering av elever i behov av särskilt stöd i årskurs 7-9, - samordningen mellan arbetslagen, - rutinerna för återrapportering av delegationsbeslut, - utvecklingen av arbetet med kvalitetsredovisningen, - informationen avseende modersmålsundervisning, svenska som andraspråk och studiehandledning på modersmålet, - rekrytering av personal samt - datorsupporten och skolans lokaler för årskurs 7-9. 13

Svanbergaskolan SKOLVERKET Det finns också sådana brister i verksamheten att författningarnas krav inte uppfylls. Bristerna inom nedan angivna områden skall snarast åtgärdas. - Elevens val erbjuds inte på skolan (2 kap. 19 grundskoleförordningen). Datum Ort 2004-09-28 Stockholm Mariette Dennholt Mats Peterson 14

Vigelsjö skola Utbildningsinspektion i Vigelsjö skola UTBILDNINGSINSPEKTIONENS SYFTE Skolverkets utbildningsinspektion skall bidra till kvalitetsförbättring genom att bedöma hur verksamheterna arbetar i riktning mot de nationella målen för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, barn- och ungdomsutbildning och vuxenutbildning. En väsentlig del i inspektionen är att granska kvalitetsarbetet och förmågan att utveckla den egna verksamheten. Inspektionens inriktning Inspektionsutredningen har inriktats mot sju områden. De är särskilt väsentliga för att säkra att alla barn, elever och vuxenstuderande får den omsorg och utbildning som de har rätt till enligt nationella bestämmelser. De sju områdena, som granskats utifrån flera olika aspekter och frågeställningar, är: Resultaten: 1. Normer och värden 2. Kunskaper Verksamheten: 3. Arbetsmiljö och delaktighet 4. Pedagogisk verksamhet och undervisning 5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Förutsättningarna: 6. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning 7. Resurser I denna rapport behandlas i första hand förhållanden som avviker positivt eller negativt från vad som förväntas i fråga om utbildningskvaliteten enligt de nationella bestämmelserna. Några aspekter behandlas dock i alla aktuella verksamheter, nämligen kvalitetsarbetet, rektorsfunktionen, personalens kompetens, läromedel och utrustning, likvärdiga möjligheter vid funktionsnedsättning, stödinsatser, arbetet med övergripande hälsomål i läroplanerna, bedömning av lärandet och betygssättningen. En helhetsbedömning och motiveringar till bedömningarna görs inom varje granskningsområde. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån läroplaner och författningar i övrigt. Inspektörernas sakkunskap och erfarenheter av jämförbara verksamheter är också betydelsefulla. Analyserna av den insamlade informationen syftar till att klargöra om de lokala lösningarna och systemen fungerar väl. Rapporten avslutas med en sammanfattande bedömning som utgör underlag för Skolverkets beslut angående förbättrings- och kritikområden. 1

Vigelsjö skola SKOLVERKET Beskrivning av skolan/rektorsområdet Vigelsjö skola Antal barn/elever/studerande Grundskola 121 Förskoleklass 16 Vigelsjöenheten hör till Norrtäljedistrikt 1 och innefattar förskoleklass, grundskola med årskurserna 1-6 och fritidshem. Utbildningsinspektionen innefattar förskoleklass och grundskola. Vigelsjö skola ingår sedan den 1 mars 2004 i samma rektorsområde som Lommarskolan och leds sedan dess av samma rektor. En av anledningarna till omorganisationen var enligt rektorn minskande elevunderlag på såväl Lommarskolan som Vigelsjö skola. Skolans elever och pedagogiska personal arbetar i två arbetslag. Förskoleklassen och årskurserna 1-4 arbetar i åldershomogena klasser, medan årskurserna 5 och 6 arbetar åldersblandat i två 5-6:or. Enligt kommunens statistik för år 2003 finns i Vigelsjö skola 26,8 årsarbetare och i förskoleklassen 5,8. Skolan har stor in- och utflyttning av elever och många elever har utländsk bakgrund. Genomförandet av inspektionen i Vigelsjö skola Skolverket sände den 17 november 2003 skriftlig information till kommunen om att verksamheten skulle inspekteras och om inspektionens syfte och genomförande. Inspektörsteamet med ansvar för Vigelsjö skola har bestått av undervisningsråden Elisabeth Ritchey och Mariette Dennholt. Besök i Vigelsjö skola genomfördes den 24 maj 2004. Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Skolverket följer därefter upp eventuella krav på åtgärder som riktas till huvudmannen och vilka effekter i övrigt som utbildningsinspektionen leder till. Tidpunkter för uppföljningen framgår av Skolverkets beslut. Underlag Underlaget till denna rapport består av dels dokument från kommunen och Vigelsjö skola, dels den information som samlats in vid observationer, intervjuer och samtal under besöket. Rapporten grundar sig också på annan information om kommunen och skolan som finns i Skolverkets nationella uppföljningssystem eller finns publicerat på annat sätt. I Vigelsjö skola genomfördes formella intervjuer med elever, elevråd, föräldrar, personal samt rektor. Lektioner i ett flertal ämnen och klasser besöktes. Besök genomfördes även i förskoleklassen. Under besöket fördes också samtal med annan personal än den formellt intervjuade samt med elever. Nämns inte förskoleklassen specifikt i rapporten gäller beskrivna förhållanden även denna verksamhet. 2

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Norrtälje kommun Vigelsjö skola Bedömning 1. Normer och värden Enligt skollagen skall utbildningen för barn och ungdom främja deras utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. I läroplanerna framhålls att barnen och eleverna skall utveckla förståelse och respekt för alla människors lika värde. Skolan skall sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet. Eleverna skall också utveckla sin förmåga att göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden. Eleverna skall kunna ta ett allt större ansvar för det egna arbetet och för miljön. Inom detta granskningsområde behandlas resultaten av arbetet för att främja vårt samhälles demokratiska värderingar och för att utveckla normer och värden enligt läroplanernas mål. I kvalitetsredovisning för 2003 uppges resultatet avseende att arbetsmiljön i skolan präglas av trygghet, arbetsro och reda samt respekt för andra som mycket tillfredsställande. I intervjuerna uppger dock elever och personal att det är ett tufft klimat på skolan och att svårigheter finns med grovt språkbruk. Enligt eleverna råder det ofta brist på respekt såväl elever emellan som mellan elever och lärare. Detta bekräftas delvis av rektorn och kunde även noteras av inspektörerna. Eleverna berättar att det också förekommer mobbning och kränkande behandling och att de inte känner sig helt trygga på skolan. De föräldrar som Skolverkets inspektörer intervjuade uppgav att mobbning och kränkningar förekom tidigare på skolan men att de idag uppfattar skolan som trygg och säker för barnen. Däremot känner de till problemen med grovt språkbruk. Elevernas möjligheter till inflytande framstår som begränsat. Deras formella inflytande sker via klassråd och elevråd där eleverna framför olika önskemål. De har t.ex. fått lekmaterial och redskap till skolgården och idrotten, men oftast får de inte sina önskningar uppfyllda eftersom det enligt dem inte finns pengar. De flesta elever som Skolverkets inspektörer talat med upplever att de inte har särskilt mycket inflytande. En del elever uttryckte även tveksamhet kring nödvändigheten av att kunna påverka. Elevernas möjligheter till ansvar och inflytande över sitt eget lärande framstår likaså som begränsat. I planeringsböcker eller arbetsschema skriver lärarna in vad eleverna ska arbeta med, men eleverna får sällan vara med och planera innehållet i undervisningen. Detta behandlas mer utförligt i avsnittet Arbetsmiljö och delaktighet. Sammanfattningsvis bedöms resultatet avseende normer och värden som acceptabelt men med angelägna förbättringsområden. Inspektörerna vill särskilt påpeka vikten av att skolans arbete för att komma tillrätta med elevernas språkbruk och bristande respekt behöver förbättras och att resultatet av arbetet mot kränkande behandling behöver analyseras. Elevernas formella inflytande via klassråd och elevråd behöver utvecklas så att inflytandet inte bara begränsas till saker eleverna önskar sig. Slutligen behöver elevernas inflytande och ansvar över sitt eget lärande förstärkas genom att de i högre grad erbjuds medverka i planeringen av undervisningen. 3

Vigelsjö skola SKOLVERKET 2. Kunskaper Utbildningen skall ge kunskaper i vid mening, såväl fakta och förståelse som färdigheter och förmåga att exempelvis utvärdera sitt eget lärande och att arbeta självständigt. Skolan skall sträva efter att varje elev tillägnar sig kunskaper inom utbildningens ämnesområden och kurser men även utvecklar en tillit till sin egen förmåga och en nyfikenhet och lust att lära. Målen för lärandet anges närmare i de nationella läroplanerna och i kursplanerna. Inom detta område granskas resultaten av det pedagogiska arbetet. I Vigelsjö skola dokumenteras elevernas läsutveckling i det s.k. läsutvecklingsschemat LUS. Enligt kommunens egen statistik har 31.6 procent av eleverna i årskurs 3 uppnått kravnivån. För resultaten i övriga ämnen saknas en övergripande sammanställning. Lärarna uppfattar dock att de har god kännedom om elevernas kunskapsutveckling bl.a. genom elevernas planeringsböcker eller arbetsscheman. Föräldrarna uppger att de i allmänhet är nöjda med barnens kunskapsutveckling och den information de får i utvecklingssamtalen. De föräldrar som Skolverkets inspektörer intervjuade och som har barn som får viss undervisning i Lommarskolan är dock mycket missnöjda med att de inte får någon information om denna undervisning vare sig på utvecklingssamtalen eller vid andra tillfällen. Resultaten av de nationella proven 2003 för årskurs 5 visar att i svenska har 64 procent av pojkarna och 50 procent av flickorna nått målen. I matematik har 100 procent av pojkarna och 67 procent av flickorna nått målen och i engelska är motsvarande siffra för pojkarna 91 procent respektive för flickorna 75 procent. Två elever har inte genomfört nationella provet i engelska. Av intervjuerna framgår att de elever som inte når målen erbjuds någon form av stöd. Eleverna får i varierande utsträckning kännedom om målen. Föräldrarna uppger att de inte får någon direkt information om målen men att de är nöjda med utvecklingssamtalen. Vid inspektionen observerades i flera klasser stora brister beträffande elevernas lust att lära. Flera lektioner uppfattades av inspektörerna som stökiga och oroliga med elever som hade svårt att koncentrera sig, som sprang omkring, störde sina kamrater och pratade i munnen på varandra. Detta är ett mycket angeläget förbättringsområde. Sammanfattningsvis bedöms resultatet avseende elevernas kunskaper som acceptabelt. Ett mycket angeläget förbättringsområde utgör brister i elevernas lust att lära. Ett annat angeläget förbättringsområde är att föräldrar som har barn som får undervisning i Lommarskolan får information om barnens kunskapsutveckling. Övriga förbättringsområden är att analysera elevernas resultat i svenska samt ta fram en samlad bild över elevernas resultat i andra ämnen än svenska, engelska och matematik. Slutligen behöver informationen till elever och föräldrar om kunskapsmålen förtydligas. 4

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Norrtälje kommun Vigelsjö skola 3. Arbetsmiljö och delaktighet Enligt skollagen skall verksamheten i skolan vara utformad i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar där skall främja aktning för varje människas egenvärde, respekt för vår gemensamma miljö samt jämställdhet mellan könen. Särskilt skall den som verkar inom skolan aktivt motverka alla former av kränkande behandling. All personal skall samverka med elever och föräldrar i arbetet för att forma en god miljö fysiskt och psykosocialt - för utveckling och lärande. Granskningen gäller hur man i verksamheten arbetar för en god miljö och för att förebygga kränkningar och ge möjlighet till delaktighet och samverkan. I Vigelsjö skola är värdegrundsarbetet ett prioriterat utvecklingsområde enligt kvalitetsredovisningen för år 2003. Personalen uppger att de regelbundet arbetar med olika värderingsövningar, bl.a. med Lions Quest från organisationen Lions och med materialet Tillsammans. I vissa klasser finns lektioner schemalagda för detta arbete och i höstas fick all personal kompetensutveckling inom Lions Quest. Ofta diskuterar lärarna hur man kan öka elevernas förmåga att lyssna på varandra, t. ex. har skolans specialpedagog och kuratorn från distriktets resursteam haft s.k. tjejsnack. Vid några tillfällen har åtgärdsprogram tagits fram för att komma tillrätta med kränkningar och grovt språkbruk vilket inspektörerna uppfattar som mycket positivt. Eleverna bekräftar att de pratar mycket om värdegrundsfrågor och enligt dem reagerar alltid de vuxna vid kränkningar eller grovt språkbruk. Trots detta fortsätter kränkningarna och det grova språkbruket. Även föräldrarna känner till att mobbning och värdegrundsfrågor diskuteras i klasserna. Föräldrarna uppger dock att de känner sig trygga om något händer eftersom lärarna alltid tar tag i problemen. På rasterna finns lärare som rastvaktar och som eleverna kan vända sig till om något händer. Eleverna uppger att ibland, t.ex. när det regnar, går de vuxna in, vilket de uppfattar som orättvist. Skolans mobbningsteam, bestående av lärarrepresentanter från äldre och yngre elever samt från fritidshemmet, inkallas när något har hänt. I dokumentet Räck ut en hand, vilket togs fram för några månader sedan, redovisas skolans plan och åtgärdsprogram mot kränkande särbehandling och mobbning. Den innehåller en definition av kränkande behandling och mobbning, en redogörelse för skolans förebyggande åtgärder samt en modell för hur man hanterar mobbning. Handlingsplanen innefattar även en beskrivning av hur föräldrakontakter och uppföljning ska ske. Kränkningar mellan vuxna och elever behandlas dock inte. Såväl elever som föräldrar uppger att de känner till handlingsplanen. Föräldrarna har även fått den hemskickad. Skolan saknar gemensamma regler. Flertalet klasser har dock egna regler som finns uppskrivna på tavlan i klassrummet. Exempel på sådana regler är att det är förbjudet att sitta i korridoren och arbeta, förbjudet med kortspel på lektionstid och att eleverna får läsa i läseboken högst 15 minuter på Ea-tiden (lektioner med s.k. eget arbete). Enligt flera elever är det lärarna som bestämt vilka regler man ska ha utifrån att det varit problem med ordningen i klassrummen. 5

Vigelsjö skola SKOLVERKET Ett sätt att öka elevernas respekt för den gemensamma miljön är de olika ansvarsgrupperna som eleverna ingår i och som har till uppgift att bl.a. torka borden, städa hallen, mata fiskarna, m.m. Enligt eleverna har de dock inte varit delaktiga i beslut rörande dessa ansvarsområden utan det är lärarna som har beslutat detta. Elevernas formella inflytande sker genom klassråd och elevråd. Elevrådet består av sex representanter från årskurserna 4 och 6. Rektor är ordförande och sekreterare samt kallar till möten ca en gång i månaden. På elevrådet diskuteras framför allt önskemål som framförts på klassråden, t.ex. skateboard, linbanor och större matta till idrotten De elever som inspektörerna talat med uppfattar genomgående att de inte har så mycket att säga till om på skolan. Inspektionen visar att eleverna har begränsade möjligheter till inflytande över sitt eget lärande. I några klasser finns planeringsböcker eller arbetsschema där lärarna skriver in vad eleverna ska arbeta med under en vecka i framför allt svenska, engelska och matematik. Utifrån dessa planeringar får eleverna sedan arbeta i sin egen takt på ämnesgemensamma lektionspass. Enligt eleverna får de sällan vara delaktiga i planering av det egna arbetet. I en klass har eleverna en arbetstimme i veckan då de själva får välja vad de vill arbeta med. Lärarna bekräftar att det oftast är de som gör planeringarna men uppger samtidigt att eleverna har större möjligheter till inflytande när man arbetar med tema. Se mer om detta under rubriken Pedagogisk verksamhet och undervisning. I kvalitetsredovisningen för 2003 har målet att föräldrar och det omgivande samhället ska aktiveras i skolans arbete skattats som inte helt tillfredsställande. Rektor och lärarna framhåller att det finns svårigheter med bristande engagemang från vissa föräldrar. De föräldrar som Skolverkets inspektörer intervjuade var nöjda med den information de får från skolan antingen via hemboken eller utvärderingsboken där eleverna skriver vad som hänt i veckan (i vissa klasser). Föräldrarna får också information från skolan via veckobrev eller månadsbrev från klassläraren och på regelbundna klassmöten. Samverkan med föräldrar sker även via enhetsrådet som består av såväl föräldrar som lärare. Enhetsrådet leds av rektorn och protokoll går ut till samtliga föräldrar. Enligt föräldrarna är skolan öppen och de känner sig alltid välkomna att besöka skolan. Sammanfattningsvis bedöms arbetsmiljö och delaktighet som acceptabelt. Inspektörerna vill starkt påpeka vikten av att skolan analyserar det pågående värdegrundsarbetet samt att skolan tar fram en handlingsplan för hur man systematiskt och tillsammans på skolan ska kunna komma tillrätta med de problem som finns. Inspektörerna uppfattar att det genomförs en rad spridda åtgärder i ett försök att komma tillrätta med mobbning, kränkande behandling och grovt språkbruk på skolan. Var och en av dessa åtgärder är bra men det saknas en systematik i detta arbete. Andra förbättringsområden är elevernas möjligheter till inflytande i formella råd samt deras möjligheter till delaktighet i planering av det egna lärandet. Inspektörerna bedömer informationen till föräldrarna som bra. 6

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Norrtälje kommun Vigelsjö skola 4. Pedagogisk verksamhet och undervisning Arbetet för att nå de nationella målen för utveckling och lärande skall främst utformas av eleverna och personalen. Skolan skall samverka med hemmen. Läroplanerna, andra statliga förordningar och kursplanerna ger riktlinjer för arbetet. Det finns bestämmelser om timplaner och ämnes- och kursstruktur, riktlinjer för stödinsatser, för betygssättning och utvecklingssamtal, för utbildning på arbetsplatser, en garanterad undervisningstid etc. Målen i kursplanerna ger dessutom vägledning för arbetssätten genom att beskriva vilka kunskaper, färdigheter och övrig utveckling barnen och ungdomarna skall nå. Granskningen riktas mot hur man arbetar för att nå målen och hur man anpassar arbetet till olika behov. I Vigelsjö skola läggs stor vikt vid lästräning och enheten har prioriterat läsning som ett utvecklingsområde. Läsprojektet Skynda långsamt vänder sig till de elever som behöver extra träning i att läsa och arbetet är upplagt så att barnen läser i grupp för varandra i skolan och hemma varje dag tillsammans med en förälder. Temaarbete är vanligt förekommande och pågår vanligtvis under speciella lektionspass under ca två veckor. Enligt lärarna får eleverna arbeta klassvis eller individuellt med ett tema. För elever i förskoleklassen och årskurserna 1-3 har man nyligen arbetat med temat Bondgården. I årskurserna 5 och 6 får eleverna välja ett valfritt tema. Inspektörerna observerade en stor variation i arbetssätt med elever som arbetade såväl enskilt som i par eller i grupper. Även lektioner med samtliga barn i klassen observerades. Eleverna bekräftar att de arbetar på ett varierat sätt, vilket inspektörerna uppfattar som positivt. Elevernas kunskapsutveckling i läsning dokumenteras genom LUS. I matematik sker dokumentationen genom förtest och diagnoser som finns i läromedlet Mattestegen samt med hjälp av diagnosmaterialet Måns och Marie för elever i årskurs 2. I vissa ämnen som t.ex. geografi förekommer prov. Nyligen har ett arbete påbörjats att dokumentera elevernas kunskapsutveckling med hjälp av den s.k. portfoliometodiken, som innebär att eleverna under en längre tid samlar sina arbeten och tränas i att sätta mål, reflektera över och utvärdera sin egen kunskapsutveckling. Detta arbete har kommit olika långt i olika klasser. På skolan har man nyligen tagit fram lokalt bearbetade kursplaner och diskussioner pågår i arbetslagen om hur dessa ska användas. Inspektörerna uppfattar det som positivt att arbetet kommit igång och att detta arbete bör fördjupas. Enligt lärarna informeras eleverna om målen på olika sätt, ibland skrivs t.ex. veckans mål upp på tavlan, ibland berättar lärarna muntligt vad eleverna ska kunna. Vissa lärare informerar huvudsakligen i termer av hur långt eleverna ska hinna eller hur många sidor de ska arbeta med under en viss tidsperiod. Enligt eleverna får de veta hur de kunskapsmässigt ligger till i olika ämnen, framför allt genom utvecklingssamtalen. Eleverna utvärderar undervisningen veckovis, t.ex. genom att de skriver in i sina planeringsböcker hur långt de har kommit och vad som har varit bra respektive 7

Vigelsjö skola SKOLVERKET mindre bra. Muntlig utvärdering förekommer varje fredag genom att lärarna frågar eleverna om hur veckan har varit. Enligt rektorn och personalen är många elever i behov av särskilt stöd - dels emotionellt och socialt, som att stärka sitt jag och vara goda kamrater, dels stöd i sitt lärande. Framför allt finns många elever med stora språkluckor och här är enligt lärarna arbetet med olika läsgrupper av stor betydelse. Stödet är utformat på ett varierat och flexibelt sätt vilket inspektörerna uppfattar som positivt. En specialpedagog med 100 procents tjänstgöring arbetar både i klasserna och undervisar vissa elever i mindre grupper eller enskilt. Specialpedagogen har även läsgrupper i engelska. Elever med behov av stöd i andra ämnen, som t.ex. i SO och NO, kan enligt lärarna få det. Ett annat sätt att erbjuda stöd är att ha små klasser och att fritidshemspersonalen arbetar inne i klasserna på förmiddagarna. I en klass finns en extra personalresurs. Enligt samtliga intervjuade erbjuds stöd till samtliga elever som behöver det. Beträffande omfattningen skulle enligt uppgift vissa elever i årskurs 1 behöva mer stöd i svenska som andraspråk. Några elever skulle enligt rektor och lärare behöva mer socialt och emotionellt stöd. Åtgärdsprogram finns för samtliga barn. Utvecklingssamtal hålls en gång per termin och inför samtalet skickas ett frågeformulär till hemmen. Ibland är specialpedagogen närvarande. Lärarna uppger att flera föräldrar inte kommer till utvecklingssamtalen, vilket försvårar arbetet med framför allt de barn som är i behov av stöd. Sammanfattningsvis bedöms arbetet med den pedagogiska verksamheten och undervisningen delvis som bra, delvis som acceptabelt. Det är bra att stödet på skolan är flexibelt utformat för att möta olika elevers skiftande behov och att åtgärdsprogram finns för alla barn som är i behov av stöd. Arbetet med olika läsgrupper är också bra liksom variationen i arbetssättet. Förbättringsområden är att undersöka hur man kan arbeta för att ge vissa elever mer emotionellt och socialt stöd. Ett annat förbättringsområde är att analysera möjligheten att öka föräldrarnas delaktighet i utvecklingssamtalen. 5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Kommunerna har ett övergripande ansvar för förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen och skolan på lokal nivå. Kommunerna är också huvudmän för de flesta verksamheterna. Läroplanerna lägger tydliga ansvarsområden på rektor och personal för skolornas inre organisation och arbete. Sammantaget har dessa skyldighet att se till att rätten till utbildning och till att nå nationella mål tillgodoses. Frågor som behandlas vid inspektionen är exempelvis om verksamheten har en ledning enligt de nationella bestämmelserna, hur denna fungerar i praktiken och om det finns system för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen samt värna enskildas rättsäkerhet. Vigelsjö skola ingår sedan den 1 mars 2004 i samma rektorsområde som Lommarskolan och leds av samma rektor. Den tidigare rektorn arbetade drygt ett halvår på skolan. Dessförinnan har det funnits två andra rektorer under relativt kort tid. Rektorn uppger att det pågår en rekrytering av en verksamhetsansvarig på ca 60 procent som kommer att ansvara för delar av verksamheten, antingen på Vigelsjöskolan eller på Lommarskolan. På Vigelsjö finns ingen lednings- 8

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Norrtälje kommun Vigelsjö skola grupp, däremot en samverksansgrupp, gemensam med Lommarskolan, som träffas en gång i månaden. Rektorn ansvarar för totalt ca 65 anställda (inklusive Lommarskolans personal) och i hans uppdrag ingår att hålla medarbetarsamtal/lönesamtal med samtlig personal. Rektorn uppger att han gått runt i alla klasser och känner sig förhållandevis förtrogen med verksamheten med tanke på att han varit på skolan under bara drygt två månader. Detta bekräftas av personalen. Även elever och föräldrar uppfattar att rektorn är på god väg att sätta sig in i verksamheten och uppger att de känner förtroende för honom. Rektorn uppger att han utövar sitt pedagogiska ledarskap framför allt genom att delta i personalmöten två gånger i veckan, leda morgonmöten en gång i veckan och arbetsplatsträffar (APT) en gång i månaden. Morgonmötena innehåller ren praktisk information medan budget, tjänstefördelning och övrig information avhandlas på APT-träffarna. Enligt rektorn förs pedagogiska diskussioner med personalen även vid medarbetarsamtalen/lönesamtalen. Enligt lärarna saknas tydlig pedagogisk ledning. Samtidigt uppger de att de känner tilltro till rektorns förmåga att på sikt utveckla ett pedagogiskt ledarskap. Rektor har sällan direktkontakt med förvaltningschefen. I distriktsgruppen förs enligt honom diskussioner av varierande innehåll och kvalitet. Kvalitetsredovisningen har tagits fram mot bakgrund av det arbete och de diskussioner som genomförts inom ramen för Växtkraft Mål 3 projektet. Den innehåller resultat, analys och åtgärder men saknar plan för uppföljning och utvärdering. Enligt rektor utvärderar arbetslagen sin verksamhet varje läsår. Kvalitetsredovisningen är känd bland personalen även om de uppger att de inte varit delaktiga i att ta fram den. Endast en av de föräldrar som Skolverkets inspektörer intervjuade kände till den. Uppdraget om kvalitetsredovisningen fick skolorna i november 2003 och har därför inte förankrats enligt rektorn. Rektor har inte fått någon återkoppling på resultaten från förvaltningen. Enligt lärarna förekommer väldigt lite samverkan mellan arbetslagen. Varje arbetslag ansvarar för sin egen verksamhet och de flesta pedagogiska diskussioner förs därför inom respektive arbetslag. Flertalet lärare gav uttryck för en önskan om ett forum att kunna föra gemensamma diskussioner i. Enligt inspektörerna är det angeläget att ta tillvara på lärarnas önskemål i detta avseende. Sammanfattningsvis bedömer inspektionen styrningen och ledningen som acceptabel. Inspektörerna ser positivt på att rektorn är förhållandevis förtrogen med verksamheten med tanke på att han varit på skolan under så kort tid. Det stora antalet personal som ingår i rektorns ansvarsområde kommer dock att ställa stora krav på pedagogisk ledning. Rutiner för att utöva ett pedagogiskt ledarskap har börjat byggas upp men behöver utvecklas vidare, t.ex. behöver forum skapas som möjliggör pedagogiska diskussioner mellan arbetslagen. Detta utgör ett förbättringsområde. Skolans arbete med kvalitetsredovisning har nyligen påbörjats och behöver utvecklas och förankras bland elever, personal och föräldrar. 9

Vigelsjö skola SKOLVERKET 6. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning Lika tillgång till utbildning, oberoende av kön, geografisk hemvist samt sociala och ekonomiska förhållanden, är en grundprincip för det offentliga skolväsendet. Barnoch ungdomsutbildningen omfattar förskoleklassen, grundskolan, den obligatoriska särskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Det skall finnas lika möjligheter till utbildning för barn och ungdomar med olika funktionsnedsättningar och möjligheter till utbildning i särskilda utbildningsformer. Inom skolformerna skall det också finnas olika möjligheter för eleverna att individuellt göra val av ämnen, program, inriktningar och kurser. En skola kan, enligt skollagen, profilera sig för att tillgodose olika elevers behov eller öka elevernas motivation för lärande. Granskningen gäller om det finns tillgång till utbildning i den omfattning och med den valfrihet som anges i de statliga bestämmelserna. Även informationen om möjligheter till olika val av fördjupning, kurser, skolor och utbildningsvägar behandlas. I Vigelsjö skola går eleverna till Lommarskolan för undervisning i slöjd, språkval och hem- och konsumentkunskap. Språkvalet är organiserat så att eleverna i årskurs 6 har s.k. språkverkstad under höstterminen där de får prova på de olika språken tyska, franska och spanska. Till vårterminen i årskurs 6 får de välja ett av dessa språk. I undantagsfall kan elever välja svenska eller engelska vilket då erbjuds på Vigelsjö skola. Det finns två lärare - på tillsammans 75 procents tjänstgöring - som undervisar i svenska som andraspråk. De elever som har behov av undervisning i svenska som andraspråk erbjuds sådan undervisning enligt rektorn. Dock påpekades från lärarhåll att några elever i årskurs 1 inte får tillräckligt med undervisning i svenska som andraspråk. Undervisning i modersmål erbjuds enligt rektorn om det finns fler än fem elever på skolan som talar samma språk. Idag erbjuds modersmålsundervisning till elever som talar albanska och spanska. Enstaka elever med annat modersmål erbjuds ingen undervisning eftersom de är för få. Handledning på elevernas modersmål erbjuds inte. Det går inte ut någon särskild information till föräldrar om rätten till undervisning i modersmål eller svenska som andraspråk. Enligt rektorn har dock lärarna och han själv kunskap om vilka elever som är i behov av sådan undervisning och erbjuder då detta. Elevens val finns inte längre på skolan enligt eleverna, vilket bekräftas av lärarna och rektorn. Tidigare kunde de välja mellan t.ex. bild, musik, kemi. Men detta togs bort av besparingsskäl. Nu erbjuds i stället ett antal utedagar under våren då eleverna har möjlighet att välja t.ex. pingis, bowling, etc. Eleverna uppfattar detta som en stor försämring. Sammanfattningsvis bedömer inspektionen att tillgång till pedagogisk verksamhet och undervisning är acceptabel utom avseende elevens val. Ett antal utedagar kan inte anses ersätta den breddning och fördjupning av kursplanens ämnen vilket är avsikten med elevens val. Detta måste åtgärdas. Följande förbättringsområden finns: Undervisning och studiehandledning i modersmål ska erbjudas om det finns fler än fem elever i kommunen som talar språket. Det åligger därför rektor att undersöka om det finns fler elever i kom- 10

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Norrtälje kommun Vigelsjö skola munen som talar de språk som finns på Vigelsjö skola. Behovet av undervisning i svenska som andraspråk för elever i årskurs 1 behöver undersökas. Information till föräldrarna om rätten till undervisning i modersmål och svenska som andraspråk behöver förbättras. 7. Resurser Huvudmannen och skolans ledning beslutar hur och med vilka resurser utbildningen skall genomföras för att de lärande skall nå de nationella målen för utbildningen. I skollagen finns dock bestämmelser om några viktiga förutsättningar för att säkra kvaliteten i utbildningen. Dessa avser främst krav på personalens kompetens, tillgång till ändamålsenliga lokaler, läromedel och annan utrustning som behövs för en tidsenlig utbildning. Även principerna för resursfördelningen aktualiseras vid inspektionen. Andelen personal med utbildning för den undervisning som bedrivs är enligt skolans egen statistik 80 procent. Två tillsvidareanställda förskollärare genomgår för närvarande lärarutbildning, den s.k. SÄL-utbildningen. Enligt rektorn anställs lärare som saknar formell utbildning terminsvis eller läsårsvis. Liksom på övriga skolor i kommunen har personalen deltagit i projektet Växtkraft Mål 3 och i anslutning till detta framfört önskemål om gemensam och individuell kompetensutveckling. Samtlig personal har t.ex. genomgått kompetensutveckling i värderingsövningar med Lions Quest. Många har önskat kompetensutveckling i konflikthantering, vilket enligt rektorn kommer att erbjudas. Föräldrarna uppfattar lärarna som erfarna och kunniga. Lärarna uppger att de trivs på skolan, inte minst på grund av det öppna arbetsklimatet. Trots att inspektionen inte innefattade fritidshemmens verksamhet kom det till inspektörernas kännedom att fritidshemspersonalen upplever stora brister beträffande elever som är i behov av särskilt stöd och som inte får det på fritidshemmet. Läromedlen upplevs av de flesta som förhållandevis bra. Datorer finns i anslutning till varje klassrum och i vissa utrymmen utanför klassrummen. Enligt elever och personal krånglar ofta uppkopplingen och det tar lång tid innan kommunens datasupport har åtgärdat problemen. Skolan har ett eget tillagningskök. Flera elever gav dock uttryck för missnöje med att maten inte räcker till. Elevrådet har tagit upp problemet utan att det har blivit bättre. Elevrådet har likaså framfört förslag att eleverna klassvis ska få vara med och välja vissa maträtter, men det har ännu inte kommit till stånd. Personal och elever är nöjda med lokalerna, som av inspektörerna uppfattas som trivsamma. I flertalet klassrum finns en varierad möblering med bl.a. soffor och läshörna. En del föräldrar uppgav till inspektörerna att det känns otryggt när barnen går från Vigelsjö skola till Lommarskolan för viss undervisning. Enligt rektorn finns inga problem nu. Tidigare fanns under en kortare period vissa svårigheter vilket ledde till att en personal fick följa de yngre barnen. Eleverna uppger att de tycker promenaden till Lommarskolan fungerar bra. 11

Vigelsjö skola SKOLVERKET Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att området resurser till stora delar är bra. Förbättringsområde är datasupporten samt att granska de signaler angående brister i stödet för barn som går på fritidshemmet. Sammanfattande bedömning Inspektörerna bedömer att verksamheten i Vigelsjö skola övergripande är av godtagbar kvalitet. Det är bra att stödet på skolan är flexibelt utformat för att möta olika elevers skiftande behov och att åtgärdsprogram finns för alla barn som är i behov av stöd. Arbetet med olika läsgrupper är också bra liksom variationen i arbetssättet. Föräldrarna är nöjda med den information de får från skolan. Det finns dock behov av förbättringsinsatser inom följande områden: - värdegrundsarbete med avseende på mobbning, kränkande behandling och grovt språkbruk, - elevernas möjligheter till inflytande i klassråd och elevråd, - elevernas inflytande över sitt eget lärande - framför allt gällande elevernas delaktighet i planeringen av innehållet i undervisningen, - elevernas lust att lära, - en samlad bild över elevernas resultat i alla ämnen, - analys av elevernas resultat i svenska, - information om kunskapsmål och betygskriterier, - information till föräldrar om barnens kunskapsutveckling avseende de barn som får undervisning i Lommarskolan, - emotionellt och socialt stöd till elever som är i behov av detta, - föräldrarnas delaktighet i utvecklingssamtalen, - pedagogiska diskussioner mellan arbetslagen, - skolans kvalitetsarbete innefattande utvärdering, uppföljning samt kvalitetsredovisning, - undervisning och studiehandledning i modersmål samt information till föräldrarna om detta, - undervisning i svenska som andraspråk, särskilt avseende elever i årskurs 1, samt information till föräldrarna om detta, - tillgång till mat vid skollunchen samt - datasupport. 12

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Norrtälje kommun Vigelsjö skola Det finns också sådana brister i verksamheten att författningarnas krav inte uppfylls. Bristerna inom nedan angivna områden skall snarast åtgärdas. - Elevens val erbjuds i form av ett antal utedagar. Detta kan inte anses ersätta den breddning och fördjupning av kunskaperna i kursplanens ämnen vilket är syftet med elevens val (2 kap. 19 grundskoleförordningen). Datum Ort 2004-09-28 Stockholm Elisabeth Ritchey Mariette Dennholt 13

Utbildningsinspektion i Vätö skola UTBILDNINGSINSPEKTIONENS SYFTE Utbildningsinspektion i Norrtälje kommun Vätö skola Skolverkets utbildningsinspektion skall bidra till kvalitetsförbättring genom att bedöma hur verksamheterna arbetar i riktning mot de nationella målen för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, barn- och ungdomsutbildning och vuxenutbildning. En väsentlig del i inspektionen är att granska kvalitetsarbetet och förmågan att utveckla den egna verksamheten. Inspektionens inriktning Inspektionsutredningen har inriktats mot sju områden. De är särskilt väsentliga för att säkra att alla barn, elever och vuxenstuderande får den omsorg och utbildning som de har rätt till enligt nationella bestämmelser. De sju områdena, som granskats utifrån flera olika aspekter och frågeställningar, är: Resultaten: 1. Normer och värden 2. Kunskaper Verksamheten: 3. Arbetsmiljö och delaktighet 4. Pedagogisk verksamhet och undervisning 5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Förutsättningarna: 6. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning 7. Resurser I denna rapport behandlas i första hand förhållanden som avviker positivt eller negativt från vad som förväntas i fråga om utbildningskvaliteten enligt de nationella bestämmelserna. Några aspekter behandlas dock i alla aktuella verksamheter, nämligen kvalitetsarbetet, rektorsfunktionen, personalens kompetens, läromedel och utrustning, likvärdiga möjligheter vid funktionsnedsättning, stödinsatser, arbetet med övergripande hälsomål i läroplanerna, bedömning av lärandet och betygssättningen. En helhetsbedömning och motiveringar till bedömningarna görs inom varje granskningsområde. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån läroplaner och författningar i övrigt. Inspektörernas sakkunskap och erfarenheter av jämförbara verksamheter är också betydelsefulla. Analyserna av den insamlade informationen syftar till att klargöra om de lokala lösningarna och systemen fungerar väl. Rapporten avslutas med en sammanfattande bedömning som utgör underlag för Skolverkets beslut angående förbättrings- och kritikområden. 1

Vätö skola SKOLVERKET Beskrivning av skolan/rektorsområdet Vätö skola Antal barn/elever/studerande Grundskola 101 Förskoleverksamhet 43 Förskoleklass 10 Skolverkets inspektion av Vätöenheten omfattar förskolan med 3 avdelningar, förskoleklassen samt grundskolan årskurs 1-6. Vid enheten finns även ett fritidshem. Vid skolan finns en föräldradriven fritidsgård via idrottsföreningen. Skolan ingår i försöksverksamhet med lokal styrelse med föräldramajoritet. Styrelsen består av 9 föräldrarepresentanter, 4 personalrepresentanter, 4 elevrepresentanter och rektor. Enligt kommunens egen statistik för 2003 finns 18,69 årsarbetare inom hela Vätöenheten, varav 9,0 inom förskolan. Enheten är ett inflyttningsområde med många tidigare fritidsboende som har blivit bofasta. Flertalet elever har lång skolväg och åker skolskjuts eller buss. Skolan tillhör distrikt Norrtälje 2. Genomförandet av inspektionen i Vätö skola Skolverket sände den 17 november 2003 skriftlig information till kommunen om att verksamheten skulle inspekteras och om inspektionens syfte och genomförande. Inspektörsteamet med ansvar för Vätö skola har bestått av undervisningsrådet Mariette Dennholt och experten Maria Bennet. Besök i Vätö skolan inleddes den 27 april och avslutades den 28 april. Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Skolverket följer därefter upp eventuella krav på åtgärder som riktas till huvudmannen och vilka effekter i övrigt som utbildningsinspektionen leder till. Tidpunkter för uppföljningen framgår av Skolverkets beslut. Underlag Underlaget till denna rapport består av dels dokument från kommunen och Vätö skola, dels den information som samlats in vid observationer, intervjuer och samtal under besöket. Rapporten grundar sig också på annan information om kommunen och skolan som finns i Skolverkets nationella uppföljningssystem eller finns publicerat på annat sätt. I Vätö skola genomfördes formella intervjuer med rektor, lärare, förskolepersonal, elevvårdspersonal, barn, elever och föräldrar. Inspektörerna genomförde även en formell intervju med elevrådet. Lektionsbesök samt besök i förskoleklassen i förskolan och med barn från förskolan genomfördes. Under besöket fördes också samtal med personal, elever och barn mer informellt. 2

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Norrtälje kommun Vätö skola Nämns inte förskoleklass specifikt i rapporten gäller beskrivna förhållanden även den verksamheten. 1. Normer och värden Bedömning Enligt skollagen skall utbildningen för barn och ungdom främja deras utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. I läroplanerna framhålls att barnen och eleverna skall utveckla förståelse och respekt för alla människors lika värde. Skolan skall sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet. Eleverna skall också utveckla sin förmåga att göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden. Eleverna skall kunna ta ett allt större ansvar för det egna arbetet och för miljön. Inom detta granskningsområde behandlas resultaten av arbetet för att främja vårt samhälles demokratiska värderingar och för att utveckla normer och värden enligt läroplanernas mål. I Vätö skolas kvalitetsredovisning ingår målet: Arbetsmiljön i skolan och barnomsorgen präglas av trygghet, arbetsro och reda samt respekt för andra människor och den gemensamma miljön. Måluppfyllelsen skattas som Inte helt tillfredsställande och slutsats uppges vara brist på samarbete inom enheten. Eleverna uppger att de trivs i skolan och att de känner sig trygga. Samtidigt pekar elever och personal på att man känner till att ovårdat språkbruk och mobbning förekommer ibland, både nu och tidigare i olika omfattning och av olika art. Personalen uppger vidare att trots det att man alltid försöker agera snabbt och resolut är det ändå svårt att alltid klara upp situationer som uppstår. Man uppger t.ex. att en tidigare utsatt elev valde att byta skola under förra läsåret. Intervjuer med föräldrar bekräftar detta. Inspektionens ögonblicksbild av miljön på de besökta verksamheterna är att positiv, lugn och trygg stämning råder bland barn, elever och vuxna. Vid intervjuerna med föräldrar till förskolebarn framkom att de upplever trivselmiljön som positiv och trygg. Barnen gav dock även uttryck för annat som t.ex. att andra är dumma, att de bits, säger dumma saker och att de inte får vara med och leka. Personalen bekräftar detta och säger att det har varit oroligt i vissa barngrupper under en tid, att man arbetar med detta och att det har börjat ge resultat. Förskoleklassens föräldrar uppger i intervjun att deras barn ibland är oroliga eller rädda då de befinner sig på skolgården. Rastvakter finns på skolgården men området är alltför stort att övervaka, vilket kan medföra att de yngsta skolbarnen upplever oro. I intervju med föräldrar till skolbarn framkom att de känner sig trygga då de lämnar sina barn till skolan, att deras barn gärna går till skolan och att de har förtroende för skolans personal. I kvalitetsredovisningen självskattas elevers möjlighet till inflytande i det pedagogiska arbetet som bra. I intervjuerna framkom dock att eleverna upplever att klassråden fungerar bra men att elevrådet inte fungerar på ett tillfredställande sätt. 3

Vätö skola SKOLVERKET Vid intervjuerna med eleverna i skolan framkom att innehållet i och uppläggningen av undervisningen till stor del bestäms av lärarna vilket medför att elevernas möjligheter till ansvar och inflytande över sitt eget lärande är begränsat. Det framkom vidare att eleverna upplever delaktigheten vara olika beroende på vilken lärare man har. Avseende delaktigheten på förskolan uppger personalen och barnen, att de själva får själva bestämma vad de vill leka med och i viss mån även påverka innehållet i erbjudna aktiviteter. Barnen tränas också i att försöka lösa uppkomna konflikter. Sammanfattningsvis bedömer Skolverkets utbildningsinspektörer att resultatet avseende normer och värden som acceptabel. Situationen för de elever som enligt uppgift är oroliga eller rädda bör åtgärdas på ett aktivt sätt. Värdegrundsarbetet behöver fördjupas avseende alla elevers trygghet, och respekt för varandra. Eleverna bör ges större inflytande och delaktighet i undervisningen och i skolans verksamhet oavsett lärare, ämne och årskurs. 2. Kunskaper Utbildningen skall ge kunskaper i vid mening, såväl fakta och förståelse som färdigheter och förmåga att exempelvis utvärdera sitt eget lärande och att arbeta självständigt. Skolan skall sträva efter att varje elev tillägnar sig kunskaper inom utbildningens ämnesområden och kurser men även utvecklar en tillit till sin egen förmåga och en nyfikenhet och lust att lära. Målen för lärandet anges närmare i de nationella läroplanerna och i kursplanerna. Inom detta område granskas resultaten av det pedagogiska arbetet. Samtliga lärare på Vätö skolan har gått LUS-kursen och tillämpar metodiken på skolan. LUS är ett kvalitativt bedömningsinstrument där individens läsförmåga relateras till en utvecklingspsykologisk beskrivning av läsutvecklingen och används från förskoleklassen upp till och med årskurs 9. I kommunens sammanställning av andel elever som uppnått kravnivå för årskurs 3, uppges den vara 68,8 procent för Vätö skola. De nationella proven för år 2003 visar att 100 procent av flickorna i årskurs 5 och 70 procent av pojkarna når målen i engelska, 100 procent av flickorna och pojkarna når målen i matematik och 100 procent av flickorna och 90 procent av pojkarna målen i svenska. Av intervjuerna med rektor och med lärare framgår att de elever som inte har nått målen får stöd i det ämnet. Avseende andra ämnen uppger rektor att hon på en övergripande nivå har vetskap om resultaten genom att hon aktivt deltar i lärarkonferenser då kunskapsutvecklingen diskuteras. Skolan har samlad kunskapsdokumentation i svenska, matematik och engelska, men saknar systematisk dokumentation för övriga ämnen. Elever, föräldrar och personal uppger att genom utvecklingssamtalen får man reda på kunskapsutvecklingen för eleverna i alla ämnen. Vidare uppger lärare, föräldrar och elever att de rent allmänt är nöjda med kunskapsutvecklingen och resultaten. Inspektionen visar att eleverna får kännedom om målen för utbildningen i mycket begränsad omfattning. I vilken omfattning det sker och på vilket sätt 4

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Norrtälje kommun Vätö skola varierar från lärare till lärare. Intervjuerna med föräldrar bekräftar detta och uttrycker att de ofta undrar vilka mål som finns i olika ämnen. Sammanfattningsvis visar inspektionen att skolans resultat avseende kunskaper är bra utifrån nationella proven. Ett förbättringsområde är att göra en analys av pojkarnas resultat av nationella proven i engelska. I övriga ämnen är det svårt att uttala sig om resultatet eftersom skolan inte dokumenterar det fullt ut på en skolövergripande nivå. Utvecklingsområde är att rutiner och strukturer för uppföljning av andra kunskapsresultat än genom nationella prov utformas och omfattar hela skolan. Ett ytterligare utvecklingsområde är att elevernas och föräldrarnas kunskaper om målen för utbildningen i alla skolämnen, utvecklas och arbetet kring detta samordnas på skolan. 3. Arbetsmiljö och delaktighet Enligt skollagen skall verksamheten i skolan vara utformad i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar där skall främja aktning för varje människas egenvärde, respekt för vår gemensamma miljö samt jämställdhet mellan könen. Särskilt skall den som verkar inom skolan aktivt motverka alla former av kränkande behandling. All personal skall samverka med elever och föräldrar i arbetet för att forma en god miljö fysiskt och psykosocialt - för utveckling och lärande. Granskningen gäller hur man i verksamheten arbetar för en god miljö och för att förebygga kränkningar och ge möjlighet till delaktighet och samverkan. Vätö skola har formella samverkansorgan med föräldrar och elever i form av lokal styrelse med föräldramajoritet, elevråd och klassråd. Föräldrarna uppger att de är nöjda skolans samverkan med hemmen. Rektor uppger i intervjun att strukturen och agendan för de lokala styrelsemötena diskuterats i personalgruppen och är under utveckling. Det är rektorn som kallar till elevrådets möten, som sker en varje månad och som rektor håller i. De frågor som skall tas upp kommer från klassråden. Värdegrundsfrågor diskuteras ibland på klassråden för de äldre eleverna medan de yngre barnen uppger att samtal om gemensamma förhållningssätt och kamratskap förs oftast upp på klassråden. Lärarna upplever att eleverna är delaktiga i vissa delar, bl.a. i samband med att skolans trivselregler togs fram tillsammans med elevrådet. Eleverna bekräftar detta men säger att lärarna bestämmer om allt som gäller undervisningen. Eleverna uppger att möjligheten att påverka och driva frågor upplevdes som mycket begränsad. De upplever att saker redan är bestämda och att de inte kan ändra eller påverka redan tagna beslut eller rådande situation. Skolan har ett handlingsprogram och rutiner för att förebygga och förhindra kränkningar, mobbning och oacceptabelt negativt beteende och skolvägran. Programmet innehåller definition av kränkande behandling och mobbing, beskrivning av förebyggande arbete, gällande åtgärdsrutiner samt skolans trivselregler. Programmet behandlar i första hand elev-elevperspektiv men saknar kränkande behandling avseende vuxna, barn och elever. Programmet och framförallt skolans trivselregler är känt av de flesta intervjuade elever och föräldrar. 5

Vätö skola SKOLVERKET Skolan arbetar förebyggande på flera olika sätt. Skolan har haft samarbete med Mombus, som arbetar med kamratstödjare. Det finns också ett antimobbningsteam på två personer som ansvarar för observationer, samtal och dokumentation i förebyggande och åtgärdande syfte. Guldsamlingar, gruppövningar i begränsad omfattning, med äldre elever samt ett elevfaddersystem har införts på skolan. Elevfaddersystem innebär att äldre barn/elev är fadder för ett yngre. Detta uppges fungera bra och eleverna tycker det är roligt och ansvarsfullt. I intervjuerna med personalen framkom dock att inte alla hade kunskap om elevfaddersystemet var igång eller inte. Utvärderingar av arbetet uppges göras genom trivselenkäter minst en gång per termin. Elever och personal uppger att värdegrundsdiskussioner sker i viss mån klasserna och att skolans personal alltid agerar snabbt om något inträffar avseende kränkningar. Eleverna uppger att ovårdat språk förekommer hos dem själva och hos lärare och att skolans regler inte alltid följs av lärarna. Förskoleföräldrarna uppger att grovt språk förekommer hos skolbarnen, vilket man borde arbeta mera med. Föräldrarna deltar i föräldramöten och på utvecklingssamtal. De är nöjda med samarbetet med skolan och bekräftar att man snabbt tar tag i frågor och tillbud då sådana inträffar. Även föräldrarna till förskolebarn uppger att de är nöjda med förskolans arbete och med uppföljningen av deras barn i samband med utvecklingssamtalen. Sammanfattningsvis visar inspektionen att skolans arbete med arbetsmiljö och delaktighet är acceptabel. Skolan har ett bra värdegrundsarbete, i första hand det förebyggande, men det behöver utvecklas till att omfatta alla på skolan. Resultatet av gjorda utvärderingar behöver analyseras, diskuteras och vara underlag för planering och vidareutveckling. Elevrådets arbete bör stärkas och omfatta elevernas delaktighet i utbildningen samt elevernas inflytande i undervisningen. 4. Pedagogisk verksamhet och undervisning Arbetet för att nå de nationella målen för utveckling och lärande skall främst utformas av eleverna och personalen. Skolan skall samverka med hemmen. Läroplanerna, andra statliga förordningar och kursplanerna ger riktlinjer för arbetet. Det finns bestämmelser om timplaner och ämnes- och kursstruktur, riktlinjer för stödinsatser, för betygssättning och utvecklingssamtal, för utbildning på arbetsplatser, en garanterad undervisningstid etc. Målen i kursplanerna ger dessutom vägledning för arbetssätten genom att beskriva vilka kunskaper, färdigheter och övrig utveckling barnen och ungdomarna skall nå. Granskningen riktas mot hur man arbetar för att nå målen och hur man anpassar arbetet till olika behov. Vätö skolan har en arbetsplan för 2003-2004 och en målbeskrivning för årskurserna 0-6 för alla ämnen. Målen framställs i linje med de nationella målen på ett övergripande sätt. Personalen uppgav att de arbetar med lokala kursplaner och kriterier som dels är under utveckling och dels under revidering. I intervjuer med elever och föräldrar framgår dock att målen är okända för de allra flesta. Vidare uppges att undervisningen styrs till stor del av den indelning och steg som anges läro- och studieböckerna. 6

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Norrtälje kommun Vätö skola Vätö förskolan har en egen arbetsplan för 2003-2004. Som en viktig punkt i denna har man valt medveten rörelseträning. Personalen har därför utformat och utvecklat medveten rörelseträning som en arbetsmetod för barnen. Eleverna arbetar främst i helklass, självständigt eller i par, beroende på lokalernas utformning enligt lärarna. Eleverna uppger dock att i vissa klasser arbetar man mer med grupparbeten, och att arbetssätten till stor del är ämnes- och lärarberoende. Ibland arbetar klasserna med samma teman på skolan. Temaarbetet innebär att eleverna under en viss period arbetar med ett gemensamt tema t.ex. historia. Inom temat väljer klassen sin egen inriktning. Redovisning sker därefter vid s.k. Guldsamlingar för elever, förskolebarn och de föräldrar som kan komma på dagtid. Detta bekräftas av föräldrarna som en mycket uppskattad uppvisnings och redovisningsform. På skolan finns inga gemensamma rutiner för arbetet med elever i behov av särskilt stöd. Man försöker dock arbeta flexibelt för att hitta bra lösningar. Stödbehovet signaleras dels av klasslärarna och dels utifrån erhållna provresultat i årskurs 5 på de nationella proven. Studiestöd utformas främst till elever som inte har nått målen. Fokus för stödet ligger på svenska, engelska och matematik. Andra stödbehov försöker man tillgodose utifrån möjliga resurser. Lärartjänsterna fylls ut som stödresurs, vilket leder till att de flesta lärare har stödtimmar i sitt arbetsschema. Av personalintervjuerna framgår dock att man är tveksam till om stödet verkligen alltid är av tillräcklig omfattning och att stödbehovet är tydligt identifierat. Under HT 2003 utformades ny mall för åtgärdsprogram, och vid inspektionstillfället uppgavs att de flesta elever i behov av stöd saknar åtgärdsprogram. Individuella studieplaner har man börjat prata om, men detta arbete är endast påbörjat. På förskolan har varje barn en egen pärm där barnets arbeten och bilder samlas. Barnens kunskaps och sociala utveckling följs upp och sammanställs i en utvecklingsplan. Denna uppdateras varje halvår inför utvecklingssamtalen. I intervjuerna med förskolans personal framkom att stöd ges men man är tveksam till om tillräckligt stöd till alla barn i behov av särskilt stöd kan tillgodoses. Utvärdering av lärandet sker på olika sätt. De flesta lärare har sitt sätt att sammanställa elevernas kunskapsresultat. Diagnostiska prov i svenska och matematik för årskurs 2 görs av en del lärare. Utvecklingssamtal genomförs två gånger per läsår med föräldrar och elever. Inför samtalet får eleven svara på frågor som sedan tas upp på samtalet. Föräldrarna uppger att i första hand kommunicerar man elevernas studieprogression i svenska, matematik och engelska. I dessa ämnen upprättas en lägesrapport och utvecklingsplan. I övriga ämnen ges en översiktlig information om kunskapsutvecklingen. Sammanfattningsvis visar inspektionen att skolans arbete med pedagogisk verksamhet och undervisning är acceptabel i vissa delar. Bra är att eleverna arbetar med övergripande teman och får presentera resultaten på gemensamma samlingar. Bra är också förskolans rutin att samla barnens arbeten i individuell pärm. Förbättringsområden är att fortsätta arbetet med gemensamma lokala målbearbetningar och att kommunicera målen till elever och föräldrar. Dessutom behöver struktur och enhetliga rutiner utvecklas för kunskapsutvärderingen av alla ämnen på skolan. Skolans och förskolans rutiner kring arbetet med barn 7

Vätö skola SKOLVERKET i behov av särskilt stöd bör ses över. Det är inte acceptabelt att åtgärdsprogram saknas för barn i behov av särskilt stöd. 5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Kommunerna har ett övergripande ansvar för förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen och skolan på lokal nivå. Kommunerna är också huvudmän för de flesta verksamheterna. Läroplanerna lägger tydliga ansvarsområden på rektor och personal för skolornas inre organisation och arbete. Sammantaget har dessa skyldighet att se till att rätten till utbildning och till att nå nationella mål tillgodoses. Frågor som behandlas vid inspektionen är exempelvis om verksamheten har en ledning enligt de nationella bestämmelserna, hur denna fungerar i praktiken och om det finns system för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen samt värna enskildas rättsäkerhet. Skolan leds av en rektor som är vikarierande fr.o.m. december 2003 t.o.m. juni 2004. Samtliga intervjuade på skolan uppger att rektor är förtrogen med skolans verksamhet trots att hon är vikarierande och endast har verkat under relativt kort tid. Rektor deltar regelbundet i de olika arbetslagens möten och genomför olika uppföljningar och utvärderingar för att få en bild av verksamheten. Eleverna uppger också att hon syns på skolan. Personalen och föräldrarna uppger att ledningssituationen nu upplevs som stabil efter ett antal år med flera rektorsbyten. Rektor uppges ha tagit tag i vissa frågor och arbetat tydligt med dessa. Rektor uppger att hon har bra kontakt med distriktchefen och med förskoleansvarige. Vidare uppges att hon återrapporterar alla beslut som hon har på delegation till distriktschefen för kännedom. I intervju med rektor framkom att hon har gjort prioriteringar under arbetsåret och att det pedagogiska ledarskapet inte har hört till dessa fullt ut. Personalen bekräftar detta och uttrycker att det finns mycket kvar att göra. Rektorns prioriterade arbetsområden uppges vara bl.a. följande frågeområden: genomgång och revidering av skolans styrdokument, flytten av förskolan till en angränsande byggnad, genomgång av elevernas garanterade undervisningstid, timplanen, åtgärdsprogram och stödbehovet. Skolans lokala styrelse fattar beslut på delegation. Rektor uttryckte att hon önskar bättre struktur för att styrelsen skall fungera mer kraftfullt och fatta delegerade beslut. Avseende styrning och ledning på förskolan, uppges av personalen att rektorn inte är tillräckligt förtrogen med förskoleverksamheten och inte heller utövar pedagogisk utveckling i stor omfattning. På förskolan finns en kunnig och erfaren förskolelärare som enligt rektor är informellt ansvarig för förskoleverksamheten och som driver den pedagogiska utvecklingen. Detta uppges utgöra stort stöd för rektor och för förskolepersonalen. Tidigare hade samma person ett visst delegerat ansvar för den pedagogiska utvecklingen, förskolans personal, schema och administration. Personalen uttrycker att man saknar en förtrogen chef att vända sig till. Det finns en kvalitetsredovisning 2003 för Vätöenheten som den då nytillträdda rektor skrev under tidspress och utan tillräcklig verksamhetskännedom. Rektor 8

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Norrtälje kommun Vätö skola uppger att den bygger på arbetet Växtkraft där personalen var delaktiga och att den har tagits genom i samverkansgruppen och den lokala styrelsen. Kvalitetsredovisningen uppges inte vara känd hos personalen, föräldrarna och eleverna. Rektor har inte fått någon återkoppling på resultaten från förvaltningen. Sammanfattningsvis visar inspektionen att skolans arbete med styrning, ledning och kvalitetsarbete är acceptabelt. Rektorns förtrogenhet med skolverksamheten är bra, men behöver utökas med förtrogenhet av förskolan. Bra är att rektor aktivt har initierat skolans kvalitetsarbete inom viktiga frågor. Den pedagogiska ledningen behöver ytterligare stärkas och prioriteras inför det framtida utvecklingsarbetet. Kvalitetsredovisningen bör göras känd bland personal, elever och föräldrar. 6. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning Lika tillgång till utbildning, oberoende av kön, geografisk hemvist samt sociala och ekonomiska förhållanden, är en grundprincip för det offentliga skolväsendet. Barnoch ungdomsutbildningen omfattar förskoleklassen, grundskolan, den obligatoriska särskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Det skall finnas lika möjligheter till utbildning för barn och ungdomar med olika funktionsnedsättningar och möjligheter till utbildning i särskilda utbildningsformer. Inom skolformerna skall det också finnas olika möjligheter för eleverna att individuellt göra val av ämnen, program, inriktningar och kurser. En skola kan, enligt skollagen, profilera sig för att tillgodose olika elevers behov eller öka elevernas motivation för lärande. Granskningen gäller om det finns tillgång till utbildning i den omfattning och med den valfrihet som anges i de statliga bestämmelserna. Även informationen om möjligheter till olika val av fördjupning, kurser, skolor och utbildningsvägar behandlas. Skolan erbjuder modersmålsundervisning och svenska som andraspråk men vid inspektionstillfället fanns det inga elever som efterfrågade sådana. Rektor uppger att elevens val utarbetas utifrån den hälsoprofil som skolans val under läsåret som erbjuds enligt följande upplägg: Guldsamling hela skolan samlas och visar upp något arbetsområde som de arbetar med i klassen, Allaktivitetsdag olika idrottsaktiviteter som eleverna väljer mellan, nyckelpigedag i samverkan med förskolan, där elever går frågestig friidrottsdag, idrottsdag under vintersäsongen med olika aktiviteter att välja, med flera. Inspektörerna finner anledning att uppmärksamma skolan på följande. I den nationella timplanen för grundskolan anges att elever skall ha 382 timmar i elevens val under sin grundskoletid. Undervisningen i elevens val syftar till att fördjupa och bredda kunskaper i ett eller flera ämnen för eleven och eleven skall ges möjlighet att välja utifrån ett allsidigt urval av ämnen, känt som elevens val. Språkval erbjuds på Roslagskolan och hem-och konsumentkunskap erbjuds på Lommarskolan. Informationen till föräldrar och elever om språkvalet sker via veckobrev av klasslärarna. Föräldrarna uppgav att de var nöjda med informationen från skolan. I elevintervjuerna framkom att undervisningen i naturorienterande ämnen begränsas till biologi, medan kemi, fysik och teknik endast förekommer i begränsad omfattning. De laborativa inslagen som förekommer uppges i första hand vara i ämnet biologi och ske endast sporadiskt. Inspektörerna vill göra skolan uppmärksam på att det finns en risk att måluppfyllelse, exempelvis i ämnen som 9

Vätö skola SKOLVERKET kemi och fysik, kan variera stort beroende på arbetslag, samt att kursplanerna i naturvetenskapliga ämnen inte följs. Inspektörerna bedömer att personalen i ett arbetsslag kan sakna kännedom om vad andra klasser gör eller har gjort inom samma moment. Inspektörerna ser en risk i att olika lärare och arbetslag prioriterar ämnen på olika sätt och att det i avsaknad av en tydlig struktur på skolan kan leda till brister i likvärdigheten ifråga om elevernas utbildning. Rektor har gjort en genomgång av timplanen för att säkerställa att eleverna får den garanterade undervisningstiden. Trots det saknas ämnet teknik i skolans timplan och skolans målbeskrivning. Rektor uppger att det finns ett fåtal elever med funktionshinder. Dessa elever erbjuds bra stöd och har möjlighet att studera på samma villkor som övriga elever. Skolan ger bra information om verksamheterna enligt föräldrarna. De får information på flera olika sätt, till exempel genom telefonkontakt, bilder från förskolan, lappar till hemmen, veckobrev, föräldramöten och utvecklingssamtal. Sammanfattningsvis Inspektörer bedömer att elevernas tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning i stort är bra vid skolan. När det gäller informationen till föräldrarna är denna bra. Däremot, trots rektorns ansträngningar och utvecklingsarbeten, visar inspektionen brister avseende undervisning i naturvetenskapliga ämnen, teknik och elevens val, vilket inte är acceptabelt och måste åtgärdas. 7. Resurser Huvudmannen och skolans ledning beslutar hur och med vilka resurser utbildningen skall genomföras för att de lärande skall nå de nationella målen för utbildningen. I skollagen finns dock bestämmelser om några viktiga förutsättningar för att säkra kvaliteten i utbildningen. Dessa avser främst krav på personalens kompetens, tillgång till ändamålsenliga lokaler, läromedel och annan utrustning som behövs för en tidsenlig utbildning. Även principerna för resursfördelningen aktualiseras vid inspektionen. På Vätö skola har 6 lärare av 9 utbildning avsedd för den undervisning de i huvudsak skall bedriva. Personalen och rektor uppger att skolan saknar en specialpedagog utifrån befintliga behov. Aktiv rekryteringsprocess pågår för närvarande. På förskolan har all personal utbildning avsedd för den verksamhet som skall bedrivas. Enligt personalen får de kompetensutveckling som bygger på vad de själva arbetat fram inom ramen för Växtkraft projektet. Förskolepersonalen uppger att de får för lite kompetensutveckling, att de har svårt att komma ifrån och att de önskar mer kompetensutveckling än vad som finns. Rektor uppger att hon har haft kompetensutvecklingssamtal med all personal, som sedan redovisades på ett personalmöte. I intervjuerna framkom att föräldrarna är nöjda med skolans lärare. De flesta uppger att läromedel, material och utrustning i allmänhet är bra. När det gäller skollokaler och bibliotek uppger alla att de inte är tillräckligt ändamålsenliga. Det är trångt och ett klassrum delas med fritidsgårdsverksamheten, 10

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Norrtälje kommun Vätö skola vilket upplevs som mycket besvärande. Matsal saknas helt på skolan och måltiderna intas i klassrummen. Maten tillreds på skolan och skjutsas runt på vagnar. Samtliga intervjuade på skolan uppgav att maten är mycket bra. Rektor redogjorde för långt framskridna planer på lokaländringar för att förbättra mat situationen på skolan. Sammanfattningsvis visar inspektionen att skolans resurser är acceptabel. Det är viktigt att skolan fortsätter arbetet med att rekrytera personal avsedd för den undervisning de skall bedriva. Analys över kompetensutveckling för förskolans personal behöver göras på ett tydligt sätt Sammanfattande bedömning Inspektörerna bedömer att verksamheten i Vätö skola övergripande är av godtagbar kvalitet. Bra är elevernas kunskaper i vissa avseenden, förebyggande värdegrundsarbete, elevernas arbete med övergripande teman, presentation av resultat på gemensamma samlingar, förskolans rutiner med individuella pärmar, rektorns förtrogenhet med skolverksamheten, aktivt initiering av kvalitetsarbetet, samt informationen till föräldrarna Det finns dock behov av förbättringsinsatser inom följande områden: - elevernas inflytande och delaktighet i undervisningen, - elevrådets arbete, - rutiner och strukturer för uppföljning av andra kunskapsresultat än från de nationella proven, - elevernas och föräldrarnas kunskaper om målen för utbildningen, - skolans och förskolans rutiner kring arbetet med barn i behov av särskilt stöd, - åtgärdsprogram för elever i behov av särskilt stöd, - pedagogiska ledningen samt - undervisningen i naturvetenskapliga ämnen. Det finns också sådana brister i verksamheten att författningarnas krav inte uppfylls. Bristerna inom nedan angivna områden skall snarast åtgärdas. - Eleverna erbjuds inte ämnet teknik (4 kap. 3 a skollagen). Datum Ort 2004-09-28 Stockholm Maria Bennet Mariette Dennholt 11

Resursenheten Utbildningsinspektion i Resursenheten UTBILDNINGSINSPEKTIONENS SYFTE Skolverkets utbildningsinspektion skall bidra till kvalitetsförbättring genom att bedöma hur verksamheterna arbetar i riktning mot de nationella målen för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, barn- och ungdomsutbildning och vuxenutbildning. En väsentlig del i inspektionen är att granska kvalitetsarbetet och förmågan att utveckla den egna verksamheten. Inspektionens inriktning Inspektionsutredningen har inriktats mot sju områden. De är särskilt väsentliga för att säkra att alla barn, elever och vuxenstuderande får den omsorg och utbildning som de har rätt till enligt nationella bestämmelser. De sju områdena, som granskats utifrån flera olika aspekter och frågeställningar, är: Resultaten: 1. Normer och värden 2. Kunskaper Verksamheten: 3. Arbetsmiljö och delaktighet 4. Pedagogisk verksamhet och undervisning 5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Förutsättningarna: 6. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning 7. Resurser I denna rapport behandlas i första hand förhållanden som avviker positivt eller negativt från vad som förväntas i fråga om utbildningskvaliteten enligt de nationella bestämmelserna. Några aspekter behandlas dock i alla aktuella verksamheter, nämligen kvalitetsarbetet, rektorsfunktionen, personalens kompetens, läromedel och utrustning, likvärdiga möjligheter vid funktionsnedsättning, stödinsatser, arbetet med övergripande hälsomål i läroplanerna, bedömning av lärandet och betygssättningen. En helhetsbedömning och motiveringar till bedömningarna görs inom varje granskningsområde. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån läroplaner och författningar i övrigt. Inspektörernas sakkunskap och erfarenheter av jämförbara verksamheter är också betydelsefulla. Analyserna av den insamlade informationen syftar till att klargöra om de lokala lösningarna och systemen fungerar väl. Rapporten avslutas med en sammanfattande bedömning som utgör underlag för Skolverkets beslut angående förbättrings- och kritikområden. 1

Resursenheten SKOLVERKET Beskrivning av Resursenheten Resursklasser Antal barn/elever/studerande Lommarskolan för årskurs 3-9 11 Långsjöskolan för årskurs 7-9 6 Samverksklasser Kvisthammraskolan för årskurs 3-6 5 Lommarskolan för årskurs 7-9 5 Förberedelseklass Flygskolan 20 Skoldaghem Häverö för årskurs 3-6 12 Örnen för årskurs 7-9 5 Enligt arbetsplanen för resursenheten 2003-04 framgår följande beskrivning av resursenhetens uppdrag och inriktning. Resursenheten är en anslagsfinansierad stödfunktion inom Barn- och skolförvaltningen i Norrtälje kommun. Enheten är organiserad som en stabsfunktion med egen rektor direkt underställd förvaltningschefen. I resursenhetens uppdrag ingår att ge stöd till förskolor och skolor inom barn- och skolförvaltningen med inriktning främst på barn i behov av särskilt stöd. Resursenheten ansvarar för fyra distriktvis organiserade stödteam med huvudinriktning att stödja enheternas rektorer och personal kring arbetet med barn i behov av särskilt stöd. Personalkategorierna i varje team är psykolog, socionom, specialpedagog och skolsköterska. Resursenheten ansvarar också för ett kommunövergripande förskoleteam. Personalkategorierna i detta team är psykolog och specialpedagog. Det kommunövergripande förskoleteamet har inte intervjuats. Resursenheten har också i uppdrag att driva egna verksamheter/klasser med eget driftsansvar dit barn skrivs in i särskild ordning. De verksamheter/klasser som tillhör resursteamet i Norrtälje kommun är angivna i tabellen ovan. Resursenhetens klasser skall utifrån elevens behov och förutsättningar tillhandahålla stöd och hjälp så att varje elev tillförsäkras optimal skolgång. Klasserna och skoldaghemmen fungerar som mindre klasser där barn erbjuds särskilda miljöförutsättningar och särskild personalkompetens och personaltäthet. Förberedelseklasserna fungerar som inkörsport till grundskolan för elever som har svenska som andraspråk. Företrädesvis gäller det elever som nyligen har kommit till Sverige. Enligt resursenhetens kvalitetsredovisning finns det totalt 45 elevplatser i klasser med elevansvar inom resursenheten. Dessutom finns det 10-20 elevplatser i förberedelseklassen. I inspektionen uppgavs att totalt 63 elevplatser är nyttjade med fördelning enligt ovan i tabellen. I resursteamets kvalitetsredovisning uppges att enheten har 60 personer anställda vilket motsvarar 50,95 årsarbetare. 2

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Norrtälje kommun Resursenheten Skolverkets inspektion omfattar all ovan beskriven verksamhet. Det kommunövergripande förskoleteamet har inte intervjuats. Genomförandet av inspektionen i Resursenheten Skolverket sände den 17 november 2003 skriftlig information till kommunen om att verksamheten skulle inspekteras och om inspektionens syfte och genomförande. Inspektörsteamet med ansvar för resursenheten har bestått av undervisningsråden Mariette Dennholt, Mats Peterson, Elisabeth Ritchey samt experterna Maria Bennet och Tommy Bucht. Besök i de olika enheterna inleddes i februari 2004 och avslutades i maj 2004. Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Skolverket följer därefter upp eventuella krav på åtgärder som riktas till huvudmannen och vilka effekter i övrigt som utbildningsinspektionen leder till. Tidpunkter för uppföljningen framgår av Skolverkets beslut. Underlag Underlaget till denna rapport består av dels dokument från kommunen och Resursenheten, dels den information som samlats in vid observationer, intervjuer och samtal under besöket. Rapporten grundar sig också på annan information om kommunen och skolan som finns i Skolverkets nationella uppföljningssystem eller finns publicerat på annat sätt. I resursenheten genomfördes formella intervjuer med rektor, biträdande rektor, resursenhetens personal, lärare, elever och föräldrar. Lektionsbesök genomfördes på samtliga enheter. Under besöken fördes också informella samtal med elever och personal. 1. Normer och värden Bedömning Enligt skollagen skall utbildningen för barn och ungdom främja deras utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. I läroplanerna framhålls att barnen och eleverna skall utveckla förståelse och respekt för alla människors lika värde. Skolan skall sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet. Eleverna skall också utveckla sin förmåga att göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden. Eleverna skall kunna ta ett allt större ansvar för det egna arbetet och för miljön. Inom detta granskningsområde behandlas resultaten av arbetet för att främja vårt samhälles demokratiska värderingar och för att utveckla normer och värden enligt läroplanernas mål. I resursteamets kvalitetsredovisning för 2003, finns ingen uppgift avseende måluppfyllelsen för: Arbetsmiljön i skolan och barnomsorgen präglas av trygghet, arbetsro och reda samt respekt för andra människor och miljön. Inspektörerna bedömer resursenhetens resultat avseende normer och värden i de 3

Resursenheten SKOLVERKET flesta verksamheterna som mycket bra, vilket grundar sig på gjorda besök och utsagor. På båda skoldaghemmen är arbetsmiljön vänlig och öppen. Eleverna och personalen lyssnar på varandra och eleverna förefaller också vara trevliga mot varandra. Lärarna arbetar aktivt med elevernas språkbruk som ibland är relativt ovårdat och grovt. Eleverna på skoldaghemmet uppger dock att de vuxna ibland blir arga och kan reagera kraftigt, vilket leder till att eleverna, enligt utsago, ibland upplever sig kränkta och rädda. Personalen känner till detta och diskuterar frågeställningen. På Häverö skoldaghem följer man upp elevernas upplevelse av arbetsklimatet och lärande genom enkäter ett par gånger per termin. Resultaten visar sig oftast vara mycket bra, enligt utsago. Skoldaghemmet har inte några skriftliga styrdokument kring normer och värden, men personalen uppger att man alltid jobbar med detta, så behovet att dokumentera uppges inte som angeläget. Eleverna på Häverö uppger i intervjuerna att de har mycket bra koll på regler som gäller och att man ständigt pratar om förhållningssätt, normer och värden. De uppger att de i stort trivs mycket bra i skolan, även om vardagen kan se lite olika ut. Även på Örnen förefaller eleverna mycket trygga på sin skola. Eleverna och deras föräldrar bekräftar detta i intervjuerna. De uppger att deras tidigare skolbakgrund har varit brokig, men att de nu upplever ha hamnat rätt. I intervju med personal vid Långsjöskolans resursklasser framkom att arbetet med normer och värden har gett positivt resultat. Tidigare fanns viss mobbning av elever tillhörande denna grupp. Nu är personal alltid med ute på rasterna och all kränkning har upphört. Intervju med eleverna bekräftar att det inte är några problem med andra elever på skolan nu. De upplever att bra stämning råder i klassrummet, vilket bekräftas av inspektörernas observationer. Vid inspektionsbesöket i samverkansklasser på Kvisthamraskolan var tre av barnen i skolan. Arbetsmiljön var mycket lugn och gynnsam för lärandet. De uppgav även att de hinner med att hjälpa alla elever. På Lommarskolan uppges att eleverna i klasserna nästan dagligen utsätts för mobbning och kränkningar från grundskoleeleverna. Besöket i Flygskolans förberedelseklasser visar att arbetsmiljön var mycket lugn och gynnsam för lärandet. Eleverna kommunicerade på olika språk och på svenska, och stämningen mellan eleverna föreföll att vara öppen och respektfull. När det gäller elevernas inflytande och delaktighet uppger lärare och elever att delaktigheten är stor avseende vardagliga göromål, beslut och val av teman. Däremot avseende det reella inflytandet på undervisningen är det mer begränsat. Inspektionen visar att det även varierar i former och omfattning mellan verksamheterna. Formella råd finns generellt inte inom resursenhetens olika verksamheter. Det är viktigt att personalen fortsätter att diskutera sitt förhållningssätt gentemot eleverna. Sammanfattningsvis visar inspektionen att resultatet avseende normer och värden i allmänhet är bra. Det är dock angeläget att se till att eleverna på Lommarskolan inte blir kränkta. På Häverö skoldaghem bör personalen fortsätta 4

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Norrtälje kommun Resursenheten sina diskussioner om elevbemötande och elevinflytandet och ansvaret för det egna lärandet behöver i allmänhet utvecklas. 2. Kunskaper Utbildningen skall ge kunskaper i vid mening, såväl fakta och förståelse som färdigheter och förmåga att exempelvis utvärdera sitt eget lärande och att arbeta självständigt. Skolan skall sträva efter att varje elev tillägnar sig kunskaper inom utbildningens ämnesområden och kurser men även utvecklar en tillit till sin egen förmåga och en nyfikenhet och lust att lära. Målen för lärandet anges närmare i de nationella läroplanerna och i kursplanerna. Inom detta område granskas resultaten av det pedagogiska arbetet. Inom resursenhetens alla delar följer personalen kontinuerligt upp elevernas kunskapsutveckling och sociala utveckling. Det är inte vanligt att skriftliga utvärderingar görs, utan elevernas utveckling diskuteras och delges elever och deras föräldrar i samband med utvecklingssamtalen. Resultat av elevens sociala utveckling följs upp i dialog med elev, personal och föräldrar. Personalen uppger att de har bra kännedom om resultaten på individnivå. Dokumentation och resultatsammanställningar på en elevövergripande nivå saknas. Eleverna på skoldaghemmet Örnen läser i första hand svenska, matematik och engelska. De har även slöjd och idrott och hälsa, vilket de själva uppskattar mycket. Lärarna uppger att fokus på lärandet ligger på sociala färdigheter. Eleverna uppger i intervjun att de ibland inte upplever kunskapskraven som tillräckligt utmanande. Personalen uppger att vissa elever gör nationella prov i ett eller flera ämnen och ibland når målen. Däremot deltar eleverna i Långsjöskolans resursklass inte i de nationella proven. Samtliga intervjuade föräldrar och elever uppger att eleverna kunskapsmässigt når bättre resultat nu än tidigare och att de upplever att de får mycket bättre hjälp och stöd än tidigare. Förberedelseklassens resultat utvärderas i dialog, där bedömningar görs utifrån elevens möjligheter att delta i ordinarie skolundervisning. Bedömningar görs kontinuerligt och eleverna slussas över till aktuell grundskola så snart det är möjligt. Eleverna får pröva att delta i undervisning någon dag i veckan, för att successivt lämna förberedelseklassen helt. När det gäller elevernas och föräldrarnas kännedom om målen för utbildningen varierar det mellan enheterna och mellan varje lärare. I intervjuer med elever och föräldrar uppges att man har mest fokus på elevens egna mål och elevens utveckling i förhållande till förkunskaperna, snarare än på de nationella målen. De individuella utvecklingsplanerna utgör en viktig roll. Alla föräldrar uppgav att de är nöjda med vetskapen om utvecklingsplanerna och med utvecklingssamtalen. Sammanfattningsvis visar inspektionen att resultat avseende elevernas kunskaper och sociala utveckling är bra. Systematik och rutiner för att på en övergripande nivå samla resultat av elevernas kunskapsutveckling bör utvecklas. 5

Resursenheten SKOLVERKET Elevernas individuella kunskapsmål behöver kontinuerligt analyseras för att säkerställa att målen är tillräckligt utmanande utifrån elevernas möjligheter. Informationen om målen med utbildningen bör utvecklas och stärkas. 3. Arbetsmiljö och delaktighet Enligt skollagen skall verksamheten i skolan vara utformad i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar där skall främja aktning för varje människas egenvärde, respekt för vår gemensamma miljö samt jämställdhet mellan könen. Särskilt skall den som verkar inom skolan aktivt motverka alla former av kränkande behandling. All personal skall samverka med elever och föräldrar i arbetet för att forma en god miljö fysiskt och psykosocialt - för utveckling och lärande. Granskningen gäller hur man i verksamheten arbetar för en god miljö och för att förebygga kränkningar och ge möjlighet till delaktighet och samverkan. Inspektionen visar att enheterna arbetar aktivt med värdegrunds- och trygghetsfrågor. Personal agerar direkt om någon kränkning sker. I de verksamheter där man finns i anslutning till grundskolor upplevs arbetet också som mycket positivt. Resursklassen på Långsjöskolan ingår i skolans gemensamma värdegrundsarbete till skillnad från Lommarskolan där resursklassen arbetar helt skilt från skolan vad avser värdegrundsarbete. Det finns inte heller något gemensamt arbete på Lommarskolan för att lösa kränkningar som uppges förekomma nästan dagligen. Avseende elevernas inflytande och delaktighet i skolarbetet, konstaterades under rubriken normer och värden att det kan utvecklas generellt för alla elever. Inspektörernas bedömning, utifrån genomförda intervjuer, är att någon strukturerad gemensam diskussion kring elevinflytande och delaktighet inom resursenheten inte förekommer. Det är även oklart om inflytandet ökar successivt med stigande ålder vilket det bör göra. Det finns inget program mot kränkande behandling för delar av resursenhetens verksamheter. Samarbetet med föräldrarna uppges vara mycket bra. Det sker både formellt och informellt med varierande regelbundenhet och omfattning på de olika verksamheterna. Verksamheterna arbetar även olika avseende förekomsten av föräldramöten. Föräldrarna uppger att de är nöjda med samarbetet. Skolhälsovård erbjuds och enheterna arbetar med att ge eleverna möjlighet till fysiska aktiviteter. Sammanfattningsvis visar inspektionen att arbetet med arbetsmiljö och delaktighet i många avseenden är bra. Personalen bör ges möjlighet till gemensamma diskussioner kring elevernas inflytande och delaktighet. Tillsammans med grundskolan bör arbetet mot kränkande behandling på Lommarskolan utvecklas ytterligare. Det är inte acceptabelt att program mot kränkande behandling för delar av resursenhetens verksamheter saknas. 6

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Norrtälje kommun Resursenheten 4. Pedagogisk verksamhet och undervisning Arbetet för att nå de nationella målen för utveckling och lärande skall främst utformas av eleverna och personalen. Skolan skall samverka med hemmen. Läroplanerna, andra statliga förordningar och kursplanerna ger riktlinjer för arbetet. Det finns bestämmelser om timplaner och ämnes- och kursstruktur, riktlinjer för stödinsatser, för betygssättning och utvecklingssamtal, för utbildning på arbetsplatser, en garanterad undervisningstid etc. Målen i kursplanerna ger dessutom vägledning för arbetssätten genom att beskriva vilka kunskaper, färdigheter och övrig utveckling barnen och ungdomarna skall nå. Granskningen riktas mot hur man arbetar för att nå målen och hur man anpassar arbetet till olika behov. I resursenhetens kvalitetsredovisning 2003 framgår att målet för all specialpedagogisk och individanpassad undervisning, inom resursenhetens klasser, är att utveckla elevernas kunskaper och kompetens, såväl teoretiskt som socialt så att eleven fungerar i ett större sammanhang. I intervjuer med föräldrar och elever framkom att de är nöjda med den undervisning som ges. Kännetecknande för undervisningen uppges vara individualisering vilket också bekräftas av gjorda observationer. Samtliga enheter arbetar med såväl elevernas kunskapsutveckling som den sociala utvecklingen, även om fokus uppges vara den sociala på t.ex. skoldaghemmen. Omfattande diskussioner uppges ske på lokal nivå, avseende pedagogik och frågor som rör vardagsarbetet. Samtliga uppger dock att sådana diskussioner förekommer endast i mycket liten omfattning mellan resursenhetens verksamheter. I intervju med rektor för resursenheten framkom att ansvaret att tillgodose stödbehovet fram tills placering i någon av resursenhetens klasser eller skoldaghem inte ligger på resursenheten, utan på respektive rektor. Rektor uppger att samtliga rektorer känner till detta. Om det skulle t.ex. behövas fler skoldaghem är detta ett politiskt beslut och inte resursenhetens. I intervju med resursteamen, uppges att vissa skolor är mer aktiva i sina kontakter med resursteamen, andra skolor mindre. De som har ett aktivt förhållande uppges få mer stöd och hjälp. Resursteamen uppger att man inte känner till om alla barn/elever som är i behov av särskilt stöd på de olika enheterna får stöd. Den information man får sker via anmälan/uppdrag genom kontakterna med grundskolornas rektorer. I intervjuer med rektorer och personal på skolorna beskrivs att skolorna själv hanterar barnens och elevernas olika stödbehov. Skolorna ger olika bilder av hur mycket stöd resursenheten ger personalen och på vilket sätt man gör det. På skolorna uppges att man också efterfrågar konkret, handfast hjälp, medan resursteamet ger förebyggande, handledande stöd. Resursenheten uppges arbeta på uppdrag då den utgör en stabsfunktion. I samband med mottagande i resursenhetens verksamheter fattas formella beslut om placering. De formella besluten utformas i form av kontrakt mellan elev, förälder och skola. Åtaganden från elevens sida regleras t.ex. avseende närvaro, förhållningssätt och samarbete med grundskolor. I och med att åtgärder avseende elevernas utbildning formuleras i besluten betraktar man dessa 7

Resursenheten SKOLVERKET också som åtgärdsprogram. Inspektörerna vill här påpeka att JO i beslut, 1999/2000:J01dnr 4639-1997, uttalat att kontraktsformen inte ens är lämplig när vårdnadshavaren biträder det s.k. kontraktet. Elevvårdskonferenser förekommer vid behov, resursenhetens biträdande rektor är ledamot av dessa. I intervjuer med personalen framkom att åtgärder också finns beskrivna i elevernas individuella utvecklingsplaner. Alla elever har individuella utvecklingsplaner, som främst grundar sig på elevens förkunskaper och förutsättningar, diskuteras och återkopplas till föräldrar i utvecklingssamtal. Kursmål och kriterier för olika kurser enligt de nationella målen uppges vara styrande, men är inte lokalt bearbetade i stor omfattning. Variation mellan olika verksamheter och olika ämnen finns. Pedagogerna uppger att omfattande diskussioner om hur undervisningen ska bedrivas i praktiken förs kontinuerligt inom verksamheten. De individuella utvecklingsplanerna och utvecklingssamtalen upplevs av föräldrarna som mycket bra. Alla elever ges stöd utifrån sina utvecklingsbehov. Samtliga intervjuade föräldrar är mycket nöjda med det stöd eleverna får. Utvärdering av undervisning sker alltid på något sätt, men det varierar i vilken utsträckning och omfattning det sker, hur det görs och i vilken mån eleverna är delaktiga. Sammanfattningsvis visar inspektionen att resursenhetens pedagogiska verksamhet och undervisning till stora delar är bra. Bra är att undervisningen i hög grad är individanpassad och att elever och föräldrar är nöjda. Resursenhetens stöd till enheterna bör bli mer oberoende av rektorernas aktivitet i sina kontakter med resursteamet och det bör analyseras hur stödet till enheterna bäst kan tillgodoses. Det är inte acceptabelt att enheten inte använder sig av åtgärdsprogram. De formella besluten kan inte jämställas med åtgärdsprogram enligt författningarnas krav eftersom dessa inte revideras löpande. De individuella utvecklingsplanerna innehåller åtgärder för elevernas utveckling, vilket är bra, och kan delvis sägas motsvara åtgärder som kan ingå i åtgärdsprogram. Enheten måste arbeta med åtgärdsprogram och tydliggöra begreppen i detta avseende. Det inte acceptabelt att rektorn inte är ledamot i alla elevvårdskonferenser. 5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Kommunerna har ett övergripande ansvar för förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen och skolan på lokal nivå. Kommunerna är också huvudmän för de flesta verksamheterna. Läroplanerna lägger tydliga ansvarsområden på rektor och personal för skolornas inre organisation och arbete. Sammantaget har dessa skyldighet att se till att rätten till utbildning och till att nå nationella mål tillgodoses. Frågor som behandlas vid inspektionen är exempelvis om verksamheten har en ledning enligt de nationella bestämmelserna, hur denna fungerar i praktiken och om det finns system för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen samt värna enskildas rättsäkerhet. I intervju med rektor för resursenheten framkom att rektor träffar distriktsteamen var 3-4:e vecka för att diskutera arbetsplats- och miljöfrågor, ärende- 8

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Norrtälje kommun Resursenheten hantering och pedagogiska frågor. Han träffar hela stödteamet 1-2 gånger per år. Rektor uppger att resursenhetens personal är mycket kompetent och upplever att de inte behöver diskutera pedagogik med honom. Hela resursenheten träffas ca tre gånger per år på enhetsträffar. Personalen på skoldaghemmet Häverö uppger att dessa har visat sig vara värdefulla dels för att all personal får lära känna varandra och dels för erfarenhetsutbyte. Man har även ett visst samarbete med Örnen med gemensamma aktiviteter. Resursteamet leds av en rektor och en biträdande rektor. Intervjuer med personal på de olika enheterna uppger att rektor har det formella ansvaret, men att det i första hand är biträdande rektor som har kontakten med skoldaghemmen och som också delvis utövar det pedagogiska ledarskapet där. Man uppger vidare på skoldaghemmen att kontakten med rektor är mycket liten, någon eller några tillfällen per år. Biträdande rektorn besöker samtliga verksamheter, som är spridda över hela kommunen, med en viss regelbundenhet. Vissa enheter var 14:e dag, andra en gång per månad, beroende på ärende. Personalen på t.ex. Kvisthamraskolan upplevde sig tidigare vara isolerade, men inte nu efter det att biträdande rektorn besöker dem regelbundet. Personalen på Lommarskolan uppger att klasserna är isolerade från grundskolan, så när som sporadiska inbjudan till deltagande i personalkonferenser. Kontakten mellan resursenhetens rektor och rektor på Lommarskolan uppges av personalen vara obefintlig. Även personalen på skoldaghemmen uppgav att de har bra kontakt och får stöd från biträdande rektorn i praktiska frågor. Sådana kan vara t.ex. diskussioner kring hur och när en elev skall skrivas över till en annan skolform. Däremot uppger de att det pedagogiska ansvaret, omfattade mål, kursupplägg, kunskapsutvärderingar, ligger på lärarpersonalen. Samarbetet med förvaltning och politiker när det gäller resursteamet uppges av samtliga intervjuade som mycket litet. Resursteamet har en kvalitetsredovisning för 2003. Under rubriken resultat och måluppfyllelse av nämndens mål framgår följande: De elever vi har i våra grupper är placerade av särskilda skäl. Och en form av anpassad studiegång utifrån varje barns förmåga. Dessa förutsättningar gör det svårt att fylla i nedanstående som mer är anpassat till en vanlig skola. Allmänna verksamhetsbeskrivningar finns i redovisningen. Kvalitetsredovisningen uppges till viss del vara känd av personalen. Resursteamets samlade kvalitetsarbete har hittills fokuserats kring Växtkraftsprojektet som startades upp med kompetensanalyser för all personal under 2003. Kvalitetsarbetet avseende lokala målbearbetningar, betygskriterier för godkändnivå, utvärderingsrutiner m.m., varierar mellan de olika verksamheterna. Personalen uppger att alla inom en verksamhet deltar i det lokala utvecklingsarbetet. Några resultat avseende detta har inte efterfrågats av rektorn på annat sätt än inför arbetet med kvalitetsredovisningen. De distriktsvisa teamen uppger att de utvärderar verksamheternas synpunkter på handledning och att de planerar och anpassar handledningen utifrån dessa. På skoldaghemmen följer man upp verksamheten, men upplever att några resultat inte efterfrågas av verksamhetens rektor i någon större omfattning. 9

Resursenheten SKOLVERKET I intervju med rektor uppges att tidigare utredningshandlingar och beslut om mottagande har varit bristfälliga eller saknats. För närvarande kompletteras och kontrolleras samtliga akter och rektor uppger att man har kommit långt i detta arbete. Numera fattas enligt rektor korrekta beslut om placering med överklagandehänvisning. Sammanfattningsvis visar inspektionen att styrning, ledning och kvalitetsarbetet är acceptabelt. Bra är biträdande rektorns besök och delaktighet i de olika verksamheterna. Den pedagogiska ledningen behöver stärkas och samordnas mellan enheterna och omfatta all personal. Det är bra att tidigare bristfälliga beslut och elevvakter revideras och brister åtgärdas. Dessutom behöver resursenheten utvärdera verksamhetens alla delar för att bl.a. skapa underlag till nästa års kvalitetsredovisning. 6. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning Lika tillgång till utbildning, oberoende av kön, geografisk hemvist samt sociala och ekonomiska förhållanden, är en grundprincip för det offentliga skolväsendet. Barnoch ungdomsutbildningen omfattar förskoleklassen, grundskolan, den obligatoriska särskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Det skall finnas lika möjligheter till utbildning för barn och ungdomar med olika funktionsnedsättningar och möjligheter till utbildning i särskilda utbildningsformer. Inom skolformerna skall det också finnas olika möjligheter för eleverna att individuellt göra val av ämnen, program, inriktningar och kurser. En skola kan, enligt skollagen, profilera sig för att tillgodose olika elevers behov eller öka elevernas motivation för lärande. Granskningen gäller om det finns tillgång till utbildning i den omfattning och med den valfrihet som anges i de statliga bestämmelserna. Även informationen om möjligheter till olika val av fördjupning, kurser, skolor och utbildningsvägar behandlas. Enligt utsagor finns för närvarande inga elever med annat modersmål än svenska inom resursenhetens verksamheter. Det framgår i intervjuerna att kötiden till placering på skoldaghemmen är mellan ett och två år. Samtidigt kan konstateras att endast hälften, dvs. fyra av elevplatserna på Örnen är nyttjade, vilket enligt rektorn beror på att verksamheten kommer att förändras från och med hösten 2004. I flera intervjuer har grundskolerektorerna ifrågasatt om det är behovet eller resurserna som styr tillgången till resursenhetens verksamheter. Föräldrar till elever på skoldaghemmen uppger i intervjuerna att de inte hade någon kunskap om att skoldaghem fanns överhuvudtaget i Norrtälje kommun tidigare. Informationen från kommunen upplevdes som obefintlig. Däremot var de mycket nöjda med den information som de får nu. Vidare uppger samtliga föräldrar att den löpande informationen om verksamheterna, om barnen och om eleverna är mycket bra. Enligt rektorer har man bra kontroll över att alla elever får undervisning i enlighet med fattade beslut. Skolornas personal uppger att man diskuterar hur tillgången till distriktsteamen och förskoleteamen kan göras på ett mer likvärdigt sätt och som baseras på befintliga stödbehovet. Sammanfattningsvis visar inspektionen att tillgången till utbildning är bra. 10

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Norrtälje kommun Resursenheten 7. Resurser Huvudmannen och skolans ledning beslutar hur och med vilka resurser utbildningen skall genomföras för att de lärande skall nå de nationella målen för utbildningen. I skollagen finns dock bestämmelser om några viktiga förutsättningar för att säkra kvaliteten i utbildningen. Dessa avser främst krav på personalens kompetens, tillgång till ändamålsenliga lokaler, läromedel och annan utrustning som behövs för en tidsenlig utbildning. Även principerna för resursfördelningen aktualiseras vid inspektionen. Merparten av personalen inom resursenheten har utbildning avsedd för den verksamhet de skall bedriva och har erfarenhet av att arbeta med barn som har speciella behov. Kompetensutveckling sker främst inom ramen för Växtkraftprojektet. Därutöver sker kompetensförstärkning genom konsultation, handledning, seminarier och föredrag inom specifika ämnesområden. De lokaler och skolor där verksamheter inom ramen för resursteamet pågår bedöms vara bra. Supporten avseende datorerna uppges på flera håll vara dålig. Sammanfattningsvis visar inspektionen att resurserna är bra. IT-supporten bör utvecklas. Sammanfattande bedömning Inspektörerna bedömer att resursenhetens övergripande är av god kvalitet. Bra är till exempel elevernas trygghet med något undantag, elevernas kunskapsutveckling i vissa avseenden, arbetet mot kränkande behandling, den individanpassade undervisningen samt kontakten med föräldrarna. Det finns dock behov av förbättringsinsatser inom följande områden: - elevernas trygghet på Lommarskolan samt samarbetet med grundskolan, - elevbemötandet på Häverö skoldaghem, - elevinflytandet, - kännedom om elevernas kunskapsutveckling, - elevernas individuella kunskapsmål, - informationen om målen med utbildningen, - stödet till enheterna, - den pedagogiska ledningen, - utvärdering verksamheten samt - IT-supporten. 11

Resursenheten SKOLVERKET Det finns också sådana brister i verksamheten att författningarnas krav inte uppfylls. Bristerna inom nedan angivna områden skall snarast åtgärdas. - Program mot kränkande behandling saknas (avsnitt 2.8 i läroplan för det obligatoriska skolväsendet). - Åtgärdsprogram upprättas inte för elever i behov av särskilt stöd (5 kap. 1 grundskoleförordningen). - Rektorn är inte ledamot i alla elevvårdskonferenser (3 kap. 4 grundskoleförordningen). Datum Ort 2004-09-28 Stockholm Maria Bennet Tommy Bucht Mariette Dennholt Mats Peterson ElisabethRitchey 12

Särskolan Utbildningsinspektion i obligatoriska särskolan UTBILDNINGSINSPEKTIONENS SYFTE Skolverkets utbildningsinspektion skall bidra till kvalitetsförbättring genom att bedöma hur verksamheterna arbetar i riktning mot de nationella målen för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, barn- och ungdomsutbildning och vuxenutbildning. En väsentlig del i inspektionen är att granska kvalitetsarbetet och förmågan att utveckla den egna verksamheten. Inspektionens inriktning Inspektionsutredningen har inriktats mot sju områden. De är särskilt väsentliga för att säkra att alla barn, elever och vuxenstuderande får den omsorg och utbildning som de har rätt till enligt nationella bestämmelser. De sju områdena, som granskats utifrån flera olika aspekter och frågeställningar, är: Resultaten: 1. Normer och värden 2. Kunskaper Verksamheten: 3. Arbetsmiljö och delaktighet 4. Pedagogisk verksamhet och undervisning 5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Förutsättningarna: 6. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning 7. Resurser I denna rapport behandlas i första hand förhållanden som avviker positivt eller negativt från vad som förväntas i fråga om utbildningskvaliteten enligt de nationella bestämmelserna. Några aspekter behandlas dock i alla aktuella verksamheter, nämligen kvalitetsarbetet, rektorsfunktionen, personalens kompetens, läromedel och utrustning, likvärdiga möjligheter vid funktionsnedsättning, stödinsatser, arbetet med övergripande hälsomål i läroplanerna, bedömning av lärandet och betygssättningen. En helhetsbedömning och motiveringar till bedömningarna görs inom varje granskningsområde. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån läroplaner och författningar i övrigt. Inspektörernas sakkunskap och erfarenheter av jämförbara verksamheter är också betydelsefulla. Analyserna av den insamlade informationen syftar till att klargöra om de lokala lösningarna och systemen fungerar väl. Rapporten avslutas med en sammanfattande bedömning som utgör underlag för Skolverkets beslut angående förbättrings- och kritikområden. 1

Särskolan SKOLVERKET Beskrivning av skolan/rektorsområdet Balders Hus Antal barn/elever/studerande Träningsskolan 7 Specialförskoleklass 2 Summa 9 Frötuna skola Antal barn/elever/studerande Träningsskolan 7 Grundsärskolan 4 Summa 11 Grindskolan Antal barn/elever/studerande Grundsärskolan 22 Träningsskolan 5 Summa 27 Hallsta skola Antal barn/elever/studerande Grundsärskolan 10 Summa 10 Lommarskolan Antal barn/elever/studerande Grundsärskolan 16 Träningsskolan 7 Summa 23 Långsjö skola Antal barn/elever/studerande Grundsärskolan 19 Träningsskolan 11 Summa 30 Länna skola Antal barn/elever/studerande Grundsärskolan 5 Summa 5 2

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Norrtälje kommun Särskolan En elev finns dessutom i specialförskoleklass på Solbackastugan, Jupiter. 15 grundskoleelever finns integrerade i särskolan på 5 av enheterna. 9 särskoleelever finns i grundskolan på 7 skolor. Dock finns fyra elever tillhörande gymnasiesärskolan integrerade i träningsklasser för elever med autism och med flerhandikapp. Dessa läser enligt gymnasiesärskolans kurs- och timplaner, och särskolerektorn har fullt personal- och elevansvar över dessa elever. Obligatoriska särskolan grundsärskolan och träningsskolan - utgör ett rektorsområde med en ansvarig rektor samt en biträdande rektor för hela Norrtälje kommun. Den frivilliga särskolan gymnasiesärskolan och vuxenutbildning för utvecklingsstörda, särvux sorterar organisatoriskt under utbildningsnämndens ansvarsområde och resultatet av inspektionen av denna redovisas i kommunrapporten tillsammans med gymnasieskolan respektive vuxenutbildningen. I kommunen finns även en specialförskola för barn och fritidshem för barn med autism som hör till särskolans rektorsområde. Dessa har inte inspekterats. Utbildningen vid obligatoriska särskolan sker vid sju enheter varav sex är lokalintegrerade med kommunens grundskolor och en, Balders Hus i centrala Norrtälje, är en självständig enhet. Samundervisningsklasserna består både av elever som är inskrivna i grundskolan och i grundsärskolan. Totalt finns enligt kommunens egen statistik 141 elever som går i särskolan här innefattas även grundskoleelever i samundervisningsklasser och elever med omvänd integrering. Totalt finns 122 elever mottagna i särskolan. I särskolans olika enheter finns enligt särskolerektorns statistik totalt 38 pedagoger, 44 resursassistenter, 2 kontorsassistenter och 1 socionom anställda. Antalet årsarbetare är 72,925. Särskolan tillhör informellt distrikt Norrtälje 2, men lyder direkt under förvaltningschefen och inte under distriktschefen. Genomförandet av inspektionen i Särskolan Skolverket sände den 17 november 2003 skriftlig information till kommunen om att verksamheten skulle inspekteras och om inspektionens syfte och genomförande. Inspektörsteamet med ansvar för särskolan har bestått av undervisningsråden Elisabeth Ritchey, Tommy Bucht, Pia-Lotta Fellke och Mats Peterson. Besök i de olika enheterna inleddes i februari 2004 och avslutades i maj 2004. Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Skolverket följer därefter upp eventuella krav på åtgärder som riktas till huvudmannen och vilka effekter i övrigt som utbildningsinspektionen leder till. Tidpunkter för uppföljningen framgår av Skolverkets beslut. Underlag Underlaget till denna rapport består av dels dokument från kommunen och Särskolan, dels den information som samlats in vid observationer, intervjuer och samtal under besöket. Rapporten grundar sig också på annan information 3

Särskolan SKOLVERKET om kommunen och skolan som finns i Skolverkets nationella uppföljningssystem eller finns publicerat på annat sätt. I särskolan genomfördes formella intervjuer med rektor och biträdande rektor samt med lärare, annan personal, elever och föräldrar på de aktuella enheterna. Lektionsbesök genomfördes på samtliga enheter. Under besöket fördes också informella samtal med elever och personal. 1. Normer och värden Bedömning Enligt skollagen skall utbildningen för barn och ungdom främja deras utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. I läroplanerna framhålls att barnen och eleverna skall utveckla förståelse och respekt för alla människors lika värde. Skolan skall sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet. Eleverna skall också utveckla sin förmåga att göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden. Eleverna skall kunna ta ett allt större ansvar för det egna arbetet och för miljön. Inom detta granskningsområde behandlas resultaten av arbetet för att främja vårt samhälles demokratiska värderingar och för att utveckla normer och värden enligt läroplanernas mål. Arbetsmiljön beträffande trygghet, arbetsro samt respekt för andra människor och den gemensamma miljön klassificeras i särskolans kvalitetsredovisning som mycket bra. Inspektionen visar att så är fallet utom på Lommarskolan. På Lommarskolan uppger elever, föräldrar och personal att kränkningar sker förhållandevis ofta och att en del elever känner oro för att gå till skolan. I de fall kränkningar uppstått har personalen omedelbart agerat med anledning av detta. Inspektionen visar att elevernas inflytande på undervisningen är begränsat. Personalen påpekar vikten av struktur för dessa elever och att eleverna ofta får välja aktiviteter som de ska arbeta med. Inspektionen visar att eleverna sällan ges möjlighet att vara delaktiga i planeringen av undervisningen i övrigt. Eleverna anser att de får påverka undervisningen. Självfallet är struktur många gånger nog så viktigt, men inspektörerna anser att elevinflytandet bör analyseras och stärkas. På några få enheter har eleverna inflytande genom klassråd och elevråd. På en del enheter har eleverna också har representanter i grundskolornas elevråd. I särskolans kvalitetsredovisning uppges att elevernas inflytande och delaktighet beträffande att elevernas ska kunna ha uppdrag inom t.ex. klassråd och elevråd, är otillfredsställande. Enligt rektorn arbetar med att förbättra detta. Elevinflytandet har inte diskuterats eller samordnats på övergripande nivå inom särskolan Sammanfattningsvis visar inspektionen att resultatet avseende normer och värden är acceptabelt. Mycket bra är elevernas trygghet med undantag av Lommarskolan. Här bör en förbättring kunna ske. När det gäller elevinflytandet finns ett förbättringsområde både avseende det formella inflytandet och möjligheten till inflytande på det egna lärandet. 4

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Norrtälje kommun Särskolan 2. Kunskaper Utbildningen skall ge kunskaper i vid mening, såväl fakta och förståelse som färdigheter och förmåga att exempelvis utvärdera sitt eget lärande och att arbeta självständigt. Skolan skall sträva efter att varje elev tillägnar sig kunskaper inom utbildningens ämnesområden och kurser men även utvecklar en tillit till sin egen förmåga och en nyfikenhet och lust att lära. Målen för lärandet anges närmare i de nationella läroplanerna och i kursplanerna. Inom detta område granskas resultaten av det pedagogiska arbetet. I särskolan finns individuella utvecklingsplaner för samtliga elever som bygger på analyser av elevens utvecklingsnivå, individuella resurser och intressen. Föräldrar och elever uppger att de får reda på eleverna kunskapsutveckling i dessa och via utvecklingssamtalen. På samtliga enheter är föräldrarna och eleverna nöjda med elevernas kunskapsutveckling utom på Frötunaskolan vad gäller träningsskoleleverna. Där uppges flera elever ha stagnerat i sin utveckling. Huruvida det beror på funktionshindret eller sättet att förmedla kunskaper har personalen inte lyckats utröna. Särskolans lärare sätter betyg på samtliga elever som önskar och studerar i årskurserna 8 och 9 i de s.k. samundervisningsklasserna. På Lommarskolan erbjuds alla grundsärskoleelever i årskurs 8 betyg, men ingen har önskat det utan fått intyg istället. I årskurs 9 får alla grundsärskoleelever som önskar betyg. Enligt uppgift från särskolerektorn fick höstterminen 2003 tre elever betyg i årskurs 8 och en elev betyg i årskurs 9 på Långsjöskolan. Nationella prov görs för vissa elever i grundsärskolan. På Frötunaenheten har de flesta elever som gjort proven nått målen. Inspektionen visar att alla enheter arbetar med de av personalen centralt bearbetade kursplanerna för både grundsärskolan och träningsskolan. Vidare framgår att man har tydligt fokus på elevernas kunskapsutveckling. Personalen uppger att eleverna inte alltid når de mål som finns men att det många gånger ligger i funktionshindret. På enheterna görs olika former av diagnoser och tester för att bland annat se kunskapsutvecklingen. Alla elever får hjälp och stöd. När det gäller elevernas och föräldrarnas kännedom om målen för utbildningen varierar det mellan enheterna. På Frötunaenhetens grundsärskoledel och Balders hus är det tydligt att eleverna respektive föräldrarna känner till målen för utbildningen. På övriga enheter har dock föräldrar och elever sämre kännedom om dessa. Däremot får alla elever och föräldrar vetskap om elevens egna mål i utvecklingsplaner och utvecklingssamtal. Sammanfattningsvis visar inspektionen att resultat avseende kunskaper är bra till många delar. Vad gäller Frötunaenhetens träningsskoleverksamhet behöver det ytterligare analyseras vad stagnationen i utvecklingen hos flera elever beror på. Vidare bör informationen om målen med utbildningen stärkas på flera enheter. 5

Särskolan SKOLVERKET 3. Arbetsmiljö och delaktighet Enligt skollagen skall verksamheten i skolan vara utformad i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar där skall främja aktning för varje människas egenvärde, respekt för vår gemensamma miljö samt jämställdhet mellan könen. Särskilt skall den som verkar inom skolan aktivt motverka alla former av kränkande behandling. All personal skall samverka med elever och föräldrar i arbetet för att forma en god miljö fysiskt och psykosocialt - för utveckling och lärande. Granskningen gäller hur man i verksamheten arbetar för en god miljö och för att förebygga kränkningar och ge möjlighet till delaktighet och samverkan. Inspektionen visar att enheterna arbetar aktivt med värdegrunds- och trygghetsfrågor. Personal agerar direkt om någon kränkning sker. I de verksamheter där man finns i anslutning till grundskolor upplevs värdegrundsarbetet också som mycket positivt. Inspektionen visar dock att det finns stora brister i samarbetet med Lommarskolans grundskoleverksamhet i detta avseende. Vad gäller elevinflytande konstaterades under rubriken Normer och värden att det kan utvecklas generellt. Inspektionen visar att någon strukturerad gemensam diskussion på särskolan inte genomförs avseende detta eller avseende samverkan med eleverna. Det är även oklart om inflytandet ökar successivt med stigande ålder vilket det bör göra. Av vissa personalintervjuer framgår att man är tveksam till om eleverna verkligen kan ges så mycket inflytande och vara delaktiga i utvecklingen av undervisningen. Det finns inget program mot kränkande behandling för särskolan. Särskolan följer kommunens handlingsplan enligt rektorn. Av flera intervjuer framgår att planen inte är känd. Det löpande samarbetet med föräldrarna uppges vara mycket bra. Däremot är det för särskolan gemensamma enhetsrådet okänt bland många föräldrar. Enheterna arbetar även olika vad gäller förekomsten av föräldramöten. Flera enheter saknar gemensamma föräldramöten vilket föräldrarna tycker är negativt. Skolhälsovård erbjuds och enheterna arbetar med att ge eleverna möjlighet till fysiska aktiviteter. Sammanfattningsvis visar inspektionen att arbetet med arbetsmiljö och delaktighet är bra i vissa delar och mindre bra i andra. Arbetet mot kränkande behandling är mycket bra med undantag av samarbetet med Lommarskolans grundskoledel som bör utvecklas kraftigt. Handlingsprogrammet mot kränkande behandling bör bli känt av alla berörda. Samarbetet med föräldrarna är mycket bra även om det kan stärkas avseende föräldramöten. Det finns vidare ett förbättringsområde i att stärka och samordna diskussioner avseende elevinflytande, samverkan med eleverna och elevernas delaktighet. 6

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Norrtälje kommun Särskolan 4. Pedagogisk verksamhet och undervisning Arbetet för att nå de nationella målen för utveckling och lärande skall främst utformas av eleverna och personalen. Skolan skall samverka med hemmen. Läroplanerna, andra statliga förordningar och kursplanerna ger riktlinjer för arbetet. Det finns bestämmelser om timplaner och ämnes- och kursstruktur, riktlinjer för stödinsatser, för betygssättning och utvecklingssamtal, för utbildning på arbetsplatser, en garanterad undervisningstid etc. Målen i kursplanerna ger dessutom vägledning för arbetssätten genom att beskriva vilka kunskaper, färdigheter och övrig utveckling barnen och ungdomarna skall nå. Granskningen riktas mot hur man arbetar för att nå målen och hur man anpassar arbetet till olika behov. Särskolan har bearbetat de nationella kursplanerna för grundsärskolan och träningsskolan. Arbetet med detta har genomförts gemensamt av rektorerna och personalen. För grundsärskolan finns lokalt bearbetade kursplaner för åren 1-5 respektive 6-9. Utgångspunkterna för undervisningen uppges vara elevernas individuella förutsättningar. Även för träningsskolan finns lokalt bearbetade kursplaner. Kännetecknande för undervisningen i träningsskolan uppges vara individualisering, där undervisningen anpassas till elevernas enskilda behov, utveckling, funktionshinder och övriga förutsättningar. Alla enheter arbetar utifrån planerna på ett eller annat sätt. I samundervisningsklasserna är det tydligt att alla elever i grundskolan läser efter grundskolans kursplaner och särskolans elever efter särskolans kursplaner. Samtliga enheter för diskussioner om elevernas kunskapsutveckling men också i viss mån på särskolans gemensamma pedagogiska träffar. Personalen erbjuds också handledning av pedagoger och socionom som finns på särskolan centralt, samt från Resursenhetens stödteam och förvaltningens samtalsterapeuter. Detta utnyttjas väl av enheterna. För tillfället ges mycket handledning på Frötunaenheten vilket är positivt. Personalen på Frötunas träningsskoledel visar, liksom personalen på övriga enheter, mycket stor vilja att ge eleverna bästa möjliga utveckling. I särskolan liksom i grundskolan används LUS, ett läsutvecklingsschema, för att dokumentera elevernas kunskaper och de flesta i personalen har genomgått kompetensutveckling för detta. Samordningen av den pedagogiska utvecklingen mellan de olika särskoleenheterna upplevs trots att det blivit bättre fortfarande som för litet. Enheterna tar sällan del av varandras erfarenheter. Åtgärdsprogram saknas i allmänhet för särskolans elever. Man använder sig av individuella utvecklingsplaner i stället. Några i personalen anser att de individuella utvecklingsplanerna fyller åtgärdsprogrammens funktion medan andra saknar åtgärdsprogram. På Hallsta skola uppger dock personalen att man arbetar med åtgärdsprogram. Alla elever ges stöd utifrån sina förutsättningar och specifika behov. Elever och föräldrar är mycket nöjda med stödet. Vissa tveksamheter finns hos föräldrarna om hur pass väl utformat stödet är på Frötunaenhetens träningsskola liksom på Rådmansö skola där det finns individintegrerade särskoleelever. På Balders hus är elevernas personliga assistenter inte anställda av skolan och deltar inte i arbetslagsarbete. Det upplevs som stödet till eleverna blir lidande av detta eftersom assistenterna inte deltar i planering av elevernas undervisning. De individuella utvecklingsplanerna och utvecklingssamtalen upplevs som mycket bra. 7

Särskolan SKOLVERKET Utvärdering av undervisning sker alltid på något sätt, men det varierar i vilken utsträckning det sker och hur det görs. Sammanfattningsvis visar inspektionen att särskolans pedagogiska verksamhet och undervisning till stora delar är bra, t ex arbetet och diskussionerna kring kursplanerna samt utvecklingssamtal och individuella utvecklingsplanerna. Förbättringsområden är att samordna det pedagogiska arbetet mellan enheterna, se över stödet på vissa enheter och diskutera hur utvärdering av undervisning ska gå till. Det är inte acceptabelt att åtgärdsprogram inte upprättas för elever i behov av särskilt stöd. 5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Kommunerna har ett övergripande ansvar för förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen och skolan på lokal nivå. Kommunerna är också huvudmän för de flesta verksamheterna. Läroplanerna lägger tydliga ansvarsområden på rektor och personal för skolornas inre organisation och arbete. Sammantaget har dessa skyldighet att se till att rätten till utbildning och till att nå nationella mål tillgodoses. Frågor som behandlas vid inspektionen är exempelvis om verksamheten har en ledning enligt de nationella bestämmelserna, hur denna fungerar i praktiken och om det finns system för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen samt värna enskildas rättsäkerhet. Samarbetet med förvaltning och politiker när det gäller särskolan uppges av samtliga intervjuade som mycket litet. Det är först på senare tid verksamheten uppmärksammats i kommunens styrdokument. Särskolan och dess rektorer tillhör distrikt Norrtälje 2. Det är ytterst sällan särskolan diskuteras vid de tillfällen distriktsgruppen träffas eller i andra sammanhang då särskolans rektorer träffar förvaltning och politiker. Några resultat avseende särskolans verksamhet har inte efterfrågats på annat sätt än inför arbetet med kvalitetsredovisningen. På de flesta håll upplevs dock samarbetet mellan särskoleenheterna och grundskolorna som bra, men på Lommarskolan brister det enligt intervjuerna. Framförallt brister det avseende det gemensamma värdegrundsarbetet i enlighet med diskussion under rubriken Normer och värden. På särskolan behöver samarbetet mellan Långsjöskolans klasser stärkas. Samarbetet mellan särskoleenheterna generellt behöver också stärkas. Särskolan leds och styrs av en rektor respektive en biträdande rektor som har delat upp de olika särskoleenheterna mellan sig ansvarsmässigt. I kvalitetsredovisningen uppges att verksamhetsansvaret har delats upp mellan dem på grund av att enheterna finns spridda över hela kommunen. Biträdande rektor uppges ha fullt eget ansvar för sina enheter samt för särskolans övergripande ekonomi. Särskolans rektorer är även ansvariga för de individintegrerade eleverna och särskoleeleverna i samundervisningsklasserna. Enligt särskolans rektor är ansvarsfördelningen tydlig på så sätt att samtliga särsskoleelever och deras föräldrar vet vem som är ansvarig rektor. Inspektionen bekräftar detta vilket är positivt. I Långsjöskolans samverkansklass är det dock otydligt för eleverna om vem som är ansvarig liksom på särskolan vid Elmstaskolan där det finns en individintegrerad elev. 8

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Norrtälje kommun Särskolan Rektorerna har delat upp elevvårdskonferenserna mellan sig. Således är inte rektor ledamot av alla konferenser utan har delvis delegerat detta till biträdande rektor. Ett av målen i kvalitetsredovisningen är att utveckla ett nära pedagogiskt ledarskap med objektivitet och tydlighet. Samtliga enheter uttrycker att rektorerna är förtrogna med den verksamhet de leder. Rektorerna blir det genom att de regelbundet besöker alla enheter. Pedagogiska caféer genomförs en gång i månaden i pedagoggruppen. Särskolerektorerna deltar även regelbundet i arbetslagsträffarna på respektive enhet en gång i månaden. I genomsnitt får varje enhet besök av sin rektor flera gånger i månaden. En gång i månaden är det samordningsträffar, det vill säga rektorerna träffar samordnarna från respektive enhet. Varje enhet har således en samordnare som är en länk mellan rektorn och personalen. På särskolan genomförs även upptaktsträffar för samtlig särskolepersonal inför varje hösttermin. På Lommarskolan uppfattar personalen att i första hand grundskolerektorn inte har stöttat dem när kränkningar skett av särskoleeleverna från grundskoleelevernas sida. På de flesta enheter uppger personalen att rektorerna har ett övergripande pedagogiskt ansvar. De gör det genom att bland annat styra övergripande kompetensutvecklings- och handledningsfrågor, diskutera pedagogisk verksamhet i utvecklingssamtalen med personalen, föra sådana diskussioner med samordnare och vid upptaktsmöten. Rektorerna uppger dock själva att det är svårt att hinna med detta i tillräcklig utsträckning eftersom enheterna är så geografiskt spridda. Inspektionen visar att det finns skillnader i vissa avseenden, till exempel hur undervisning utvärderas, hanteringen av åtgärdsprogram och hur elevinflytandet. På Lommarenheten, Långsjöenheten och i viss mån på Frötunaenhetens träningsskoleverksamhet uppges behovet av pedagogisk ledning behöva utvecklas. För särskolan finns en separat kvalitetsredovisning. Den är okänd av personalen i allmänhet men bygger på arbetet i Växtkraft-mål 3-arbetet där personalen deltagit. Särskolans verksamhet följs enligt personalen upp genom att arbetsplaner och uppföljningar av dessa lämnas till särskolerektorerna. På något håll saknade man en tydlig återrapportering från rektorerna och gemensam reflektion med anledning av dessa. Vad gäller beslut om mottagande i särskolan och utredningar som underlag för beslut så handhas detta av rektorn för särskolan. Vid inspektionen av ett urval om tio akter kan konstateras att det saknas beslut i sex av dessa, att det i en akt saknas utredningar och att det i två av besluten inte framgår om det är grundsärskola eller träningsskola eleven är mottagen i. Skolledningen för särskolan uppger att de under de senare åren granskat alla särskolelevers akter för att se om eleverna verkligen tillhör personkretsen. Vidare uppger de att de känner till att akterna enligt ovan är bristfälliga och att de arbetar med att komplettera akterna. Alla elever som tas emot i särskolan numera är ordentligt utredda och tydliga beslut finns. Beslut om mottagande till särskolan återrapporteras till nämnden. Sammanfattningsvis visar inspektionen att styrning, ledning och kvalitetsarbetet i vissa delar är bra och i andra delar mindre bra. Bra är rektorernas förtrogenhet med verksamheten, tydligheten i ansvar mellan särskola och grundskola 9

Särskolan SKOLVERKET och rektorernas pedagogiska ledning. Den pedagogiska ledningen kan dock stärkas i vissa avseenden och på vissa enheter. Det är viktigt att rektorerna fullföljer sitt arbete med att komplettera de akter som inte är kompletta. Förbättringsområden är att tydligare återrapportera resultatet av uppföljningar till personalen och gemensamt reflektera över dessa, samt att förstärka samarbetet mellan särskoleklasser, mellan särskoleenheter och mellan grundskola och särskola i vissa avseenden. Det är inte acceptabelt att rektorn inte är ledamot av alla elevvårdskonferenser. 6. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning Lika tillgång till utbildning, oberoende av kön, geografisk hemvist samt sociala och ekonomiska förhållanden, är en grundprincip för det offentliga skolväsendet. Barnoch ungdomsutbildningen omfattar förskoleklassen, grundskolan, den obligatoriska särskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Det skall finnas lika möjligheter till utbildning för barn och ungdomar med olika funktionsnedsättningar och möjligheter till utbildning i särskilda utbildningsformer. Inom skolformerna skall det också finnas olika möjligheter för eleverna att individuellt göra val av ämnen, program, inriktningar och kurser. En skola kan, enligt skollagen, profilera sig för att tillgodose olika elevers behov eller öka elevernas motivation för lärande. Granskningen gäller om det finns tillgång till utbildning i den omfattning och med den valfrihet som anges i de statliga bestämmelserna. Även informationen om möjligheter till olika val av fördjupning, kurser, skolor och utbildningsvägar behandlas. Enligt särskolerektorn går information ut till elever och vårdnadshavare om att de har rätt till ett tionde år i grundsärskolan. Alla föräldrar bekräftar att de fått tydlig information om särskolan och vad det innebär att studera där i samband med mottagandet. Några föräldrar uppger dock att det finns brister i informationen kring intyg och betyg. Rektorerna uppger att det numera är tydligt med information i dessa avseenden. Vidare uppger samtliga föräldrar att den löpande informationen om barnen är mycket bra. Elevens val finns inte i särskolan, med undantag för Lommarskolan och Grindskolan, även om elevernas uppges få välja mycket. Där det finns möjlighet har eleverna språkval tillsammans med grundskoleelever. Enligt rektorerna har de och enheterna bra kontroll på att alla elever får undervisning i enlighet med de nationella timplanerna. På träningsskolan på Frötuna var någon förälder orolig över detta eftersom denne upplevde att skoldagarna kändes så korta. Även om rektorn uppger att timplanen i hennes tidigare översyner stämmer med den nationella kan det finnas skäl att granska detta ännu en gång. Sammanfattningsvis visar inspektionen att tillgången till utbildning i vissa delar är bra enligt ovan. Det är dock inte acceptabelt att alla elever inte har elevens val. Hur pass tydlig informationen om rätten till intyg och betyg är bör analyseras. En kontroll av antalet undervisningstimmar på Frötunaenhetens träningsskoleverksamhet bör göras. 10

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Norrtälje kommun Särskolan 7. Resurser Huvudmannen och skolans ledning beslutar hur och med vilka resurser utbildningen skall genomföras för att de lärande skall nå de nationella målen för utbildningen. I skollagen finns dock bestämmelser om några viktiga förutsättningar för att säkra kvaliteten i utbildningen. Dessa avser främst krav på personalens kompetens, tillgång till ändamålsenliga lokaler, läromedel och annan utrustning som behövs för en tidsenlig utbildning. Även principerna för resursfördelningen aktualiseras vid inspektionen. Merparten av särskolans personal är välutbildade och har lång erfarenhet av arbete i särskolan. Spetskompetens finns inom autism, neuropsykiatriska och motoriska funktionshinder, inom sinnesstimulering, s.k. snoezelen samt inom taktil massage. Därutöver finns pedagoger som undervisar framför allt i de praktiskt-estetiska ämnena som har grundskolans rektor som chef. I Frötunaenhetens träningsskoleverksamhet har det varit stor omsättning på personal. Plan för rekrytering finns och situationen håller för närvarande på att förbättras. Personalen, inklusive assistenter, erbjuds kompetensutveckling och handledning. På Långssjöenheten finns signaler från personal om ytterligare behov av handledning. Enligt kvalitetsredovisningen är en upprustning av lokaler ett av de långsiktiga målen. I allmänhet uppger dock personalen att lokalerna går att bedriva en bra verksamhet i. Supporten avseende datorerna uppges på flera håll vara undermålig. Sammanfattningsvis visar inspektionen att särskolans resurser är bra. Det är viktigt att den inslagna linjen med att stärka personalens kompetens i olika avseenden fortskrider. Vidare är IT-supporten ett förbättringsområde. Sammanfattande bedömning Inspektörerna bedömer att verksamheten i särskolan övergripande är av förhållandevis god kvalitet. Verksamheten är i flera avseenden bra, t.ex. elevernas trygghet och arbetet mot kränkande behandling med något undantag. Vidare är samarbetet med föräldrarna, arbetet kring kursplaner, utvecklingsplaner, utvecklingssamtal, rektorns förtrogenhet och personalens erfarenhet av arbete med särskolelever bra. Det finns dock behov av förbättringsinsatser inom följande områden: - elevernas trygghet på Lommarskolan och samarbetet med grundskolan, - elevinflytandet, - kunskapsutvecklingen för Frötunaenhetens träningsskoleelever, - informationen om målen med utbildningen, - handlingsprogrammet mot kränkande behandling, - samordning av det pedagogiska arbetet inom och mellan enheterna, - utvärdering av undervisningen, 11

Särskolan SKOLVERKET - den pedagogiska ledningen, - stödet på några enheter, - komplettering av elevvakter, - återrapportering av resultatet, - informationen om rätten till intyg och betyg, - kontroll av antalet undervisningstimmar på Frötunaenhetens träningsskoleverksamhet samt - IT-supporten. Det finns också sådana brister i verksamheten att författningarnas krav inte uppfylls. Bristerna inom nedan angivna områden skall snarast åtgärdas. - Åtgärdsprogram upprättas inte för elever i behov av särskilt stöd (5 kap. 1 särskoleförordningen). - Rektorn är inte ledamot av alla elevvårdskonferenser (3 kap. 3 särskoleförordningen). - Elevens val erbjuds inte på alla enheter (2 kap. 7 särskoleförordningen). Datum Ort 2004-09-28 Stockholm Mats Peterson Tommy Bucht Pia-Lotta Fellke Elisabeth Ritchey 12

Rodengymnasiet Utbildningsinspektion i Rodengymnasiet UTBILDNINGSINSPEKTIONENS SYFTE Skolverkets utbildningsinspektion skall bidra till kvalitetsförbättring genom att bedöma hur verksamheterna arbetar i riktning mot de nationella målen för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, barn- och ungdomsutbildning och vuxenutbildning. En väsentlig del i inspektionen är att granska kvalitetsarbetet och förmågan att utveckla den egna verksamheten. Inspektionens inriktning Inspektionsutredningen har inriktats mot sju områden. De är särskilt väsentliga för att säkra att alla barn, elever och vuxenstuderande får den omsorg och utbildning som de har rätt till enligt nationella bestämmelser. De sju områdena, som granskats utifrån flera olika aspekter och frågeställningar, är: Resultaten: 1. Normer och värden 2. Kunskaper Verksamheten: 3. Arbetsmiljö och delaktighet 4. Pedagogisk verksamhet och undervisning 5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Förutsättningarna: 6. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning 7. Resurser I denna rapport behandlas i första hand förhållanden som avviker positivt eller negativt från vad som förväntas i fråga om utbildningskvaliteten enligt de nationella bestämmelserna. Några aspekter behandlas dock i alla aktuella verksamheter, nämligen kvalitetsarbetet, rektorsfunktionen, personalens kompetens, läromedel och utrustning, likvärdiga möjligheter vid funktionsnedsättning, stödinsatser, arbetet med övergripande hälsomål i läroplanerna, bedömning av lärandet och betygssättningen. En helhetsbedömning och motiveringar till bedömningarna görs inom varje granskningsområde. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån läroplaner och författningar i övrigt. Inspektörernas sakkunskap och erfarenheter av jämförbara verksamheter är också betydelsefulla. Analyserna av den insamlade informationen syftar till att klargöra om de lokala lösningarna och systemen fungerar väl. Rapporten avslutas med en sammanfattande bedömning som utgör underlag för Skolverkets beslut angående förbättrings- och kritikområden. 1

Rodengymnasiet SKOLVERKET Beskrivning av skolan/rektorsområdet Rodengymnasiet och Häverögymnasiet Antal elever/studerande Gymnasiet 1 487 Vuxenutbildning för utvecklingsstörda, särvux 65 Gymnasiesärskola 52 Utbildningen vid skolan omfattar gymnasial utbildning, gymnasial utbildning för utvecklingsstörda (gymnasiesär) samt vuxenutbildning för utvecklingsstörda (särvux). Gymnasieskolan i Norrtälje erbjuder utbildning på samtliga nationella program exklusive hantverksprogrammet, livsmedelsprogrammet, industriprogrammet, naturbruksprogrammet och energiprogrammet. Skolan är organiserad i fem sektorer med vardera en rektor som chef. De fem sektorerna är, med ingående program inom parentes: NT-sektorn (ES, NV, OP, TE), HS-sektorn (HP, SP, MP), OS-sektorn (BF, HR, Gysär, särvux), Y-sektorn (BF, FP, EC) samt administrativa sektorn (IV, IVIK). IVIK är ett individuellt program för elever som saknar behörighet till gymnasiet och som har utländsk bakgrund. Inom varje sektor finns ett antal ämnesintegrerade programarbetslag. Delar av utbildningen vid hotell- och restaurangprogrammet är förlagd till Hotell Roslagen. Även utbildningen på byggprogrammet och fordonsprogrammet är förlagd till lokaler utanför huvudskolan. Utbildningen inom gymnasiesärskolan är förlagd till Rodengymnasiet i Norrtälje samt till Ekebyholm där naturbruksprogrammet finns. Särvux omfattar 65 elever varav fyra elever går i en sammanhållen klass två dagar i veckan. Övriga elever fullgör till stor del sin utbildning genom enskild undervisning, ca 1-3 timmar per vecka. Till Rodengymnasiet hör också Häverögymnasiet med utbildningen förlagd till Hallstavik. Där erbjuds tre program: Häveröprogrammet (specialutformat program med IP och EC som grund), lärlingsutbildning inom IV samt specialutformat hantverksprogram där kärnämnen och gemensamma karaktärsämnen är skolförlagda och övriga karaktärsämneskurser är företagsförlagda. För Häverögymnasiet finns en egen rektor och en platschef. På Häverögymnasiet finns också en lokal styrelse med elevmajoritet. Det finns 225 årsarbetare på gymnasieskolan i Norrtälje och 12 på Häverögymnasiet i Hallstavik. En del av Rodengymnasiets lokaler (Norrtälje) är från 1960-talet. En större tillbyggnad och renovering gjordes 1998. Genomförandet av inspektionen i Rodengymnasiet Skolverket sände den 17 november 2002 skriftlig information till kommunen om att verksamheten skulle inspekteras och om inspektionens syfte och genomförande. Inspektörsteamet med ansvar för inspektionen i Rodengymnasiet har 2

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Norrtälje kommun Rodengymnasiet bestått av undervisningsrådet Åke Johansson samt experterna Maria Bennet och Björn Bylund. Besök i Rodengymnasiet genomfördes den 7-12 maj 2004. Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Skolverket följer därefter upp eventuella krav på åtgärder som riktas till huvudmannen och vilka effekter i övrigt som utbildningsinspektionen leder till. Tidpunkter för uppföljningen framgår av Skolverkets beslut. Underlag Underlaget till denna rapport består av dels dokument från kommunen och Rodengymnasiet, dels den information som samlats in vid observationer, intervjuer och samtal under besöket. Rapporten grundar sig också på annan information om kommunen och skolan som finns i Skolverkets nationella uppföljningssystem eller finns publicerat på annat sätt. Rapporten omfattar samtliga verksamhetsformer som utbildningen vid skolan omfattar. Nämns inget speciellt om någon enskild verksamhetsform innebär detta att inspektörsteamet bedömt att verksamheten där inte avviker från övriga verksamhetsformer. På Rodengymnasiet genomfördes formella intervjuer med skolledning, lärare, elever, elevhälsan samt föräldrar. Lektioner i ett flertal olika kurser besöktes. Inspektörerna besökte också Häverögymnasiet i Hallstavik. Även gymnasiesärskolans naturbruksprogram i Ekebyholm samt de friliggande enheterna med bygg- och fordonsprogram respektive transportteknisk inriktning besöktes. Inga lektionsbesök gjordes på särvux. Under besöken fördes även samtal med andra elever och med annan personal än de som formellt intervjuades. 1. Normer och värden Bedömning Enligt skollagen skall utbildningen för barn och ungdom främja deras utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. I läroplanerna framhålls att barnen och eleverna skall utveckla förståelse och respekt för alla människors lika värde. Skolan skall sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet. Eleverna skall också utveckla sin förmåga att göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden. Eleverna skall kunna ta ett allt större ansvar för det egna arbetet och för miljön. Inom detta granskningsområde behandlas resultaten av arbetet för att främja vårt samhälles demokratiska värderingar och för att utveckla normer och värden enligt läroplanernas mål. Vid inspektionen i Rodengymnasiet i Norrtälje iakttogs en god och trivsam stämning. Inte någonstans, varken i skolhus eller på fasader, noterades något klotter. Eleverna uppgav att de känner sig trygga, både fysiskt och socialt. Eleverna uttrycker demokratiska värderingar, dels i det dagliga skolarbetet och dels genom deltagande i olika organ som programråd, yrkesråd, klassråd, skolkonferens och arbetslagsmöten. Enligt intervjuade lärare och elever förekom- 3

Rodengymnasiet SKOLVERKET mer dock uttalade rasistiska och främlingsfientliga attityder bland vissa elever inom y-sektorn. Elever och personal har reagerat starkt mot detta och tillsammans arbetat fram ett handlingsprogram mot främlingsfientlighet. Gymnasiesärskolans elever deltar i klassråd varje vecka och ges möjligheter att påverka sin studiesituation. En av eleverna deltar som representant på arbetslagets möten. Även bland särvuxeleverna i den sammanhållna klassen förekommer klassråd där eleverna ges möjlighet att påverka undervisningen. Lärare och elever uttryckte vid intervjuerna att eleverna i allmänhet har stor lust att lära. På de lektioner som inspektörerna besökte arbetade eleverna lugnt och gav uttryck för ett intresse för sina studier. Elevernas inflytande över utbildningen varierar. På de flesta program uttryckte eleverna att de har ett reellt inflytande och kan påverka undervisningen. Undantagen utgörs av naturvetenskapsprogrammet och elprogrammet där eleverna framförde att de har små möjligheter att påverka sin undervisningssituation. På Häverögymnasiet finns en lokal styrelse med elevmajoritet. Exempel på frågor som styrelsen har beslutat är cafeteria på skolan och flaggstång på skolgården. Styrelsen och samtliga elever har varit direkt delaktiga i framtagandet av skolans värdegrund och ordningsregler som finns anslagna på flera olika ställen. Eleverna uppgav vid intervjuerna att de har inflytande över utbildningen. Vid samtalen med elever, lärare och föräldrar framkom att mobbning och kränkande behandling knappast förekommer på skolan. Inspektörernas intryck är att det råder en trivsam stämning på skolan. Lärare, föräldrar och elever uttryckte vid intervjuerna att eleverna har lust att lära och att de trivs bra i skolan. Sammanfattningsvis bedömer Skolverkets inspektörer att resultatet avseende normer och värden är bra i vissa avseenden och acceptabelt i andra. Ett starkt utvecklingsområde för Rodengymnasiet i Norrtälje är att åtgärda de rasistiska och främlingsfientliga attityder som uppges förkomma bland vissa elever. Det är mycket bra att skolans lärare och elever arbetat fram ett handlingsprogram mot främlingsfientlighet. Elevinflytandet på naturvetenskapsprogrammet och elprogrammet behöver förbättras. För Häverögymnasiet är resultatet av normer och värden bra. Det är mycket bra att eleverna varit delaktiga i framtagandet av skolans värdegrund och att eleverna ges stora möjligheter att påverka sin utbildning. 2. Kunskaper Utbildningen skall ge kunskaper i vid mening, såväl fakta och förståelse som färdigheter och förmåga att exempelvis utvärdera sitt eget lärande och att arbeta självständigt. Skolan skall sträva efter att varje elev tillägnar sig kunskaper inom utbildningens ämnesområden och kurser men även utvecklar en tillit till sin egen förmåga och en nyfikenhet och lust att lära. Målen för lärandet anges närmare i de nationella läroplanerna och i kursplanerna. Inom detta område granskas resultaten av det pedagogiska arbetet. 4

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Norrtälje kommun Rodengymnasiet Norrtälje kommun följer över åren gymnasieelevernas kunskapsutveckling inom kärnämnena matematik, svenska och engelska. Jämfört med engelska och svenska är utvecklingen inom matematik något negativ. Andelen elever som år 2002 nått minst betyget Godkänd i A-kurserna i dessa ämnen är något lägre än vad motsvarande siffra är för Stockholms län. Andelen elever som nådde målen i kärnämnena var något lägre för 2003 än 2002. I kommunens kvalitetsredovisning år 2002 avseende genomströmningen i gymnasieskolan anges att 67,4 procent av eleverna når ett slutbetyg inom fyra år. Motsvarande värde för Stockholms län är 76 procent. Någon analys av orsakerna till den lägre genomströmningen för Rodengymnasiets elever har inte gjorts. Det genomsnittliga betygsvärdet för eleverna på Rodengymnasiet år 2002 var 13,4, motsvarande siffra för länet var 13,7. Andel elever med slutbetyg som ger behörighet till högskolestudier var 85,9 procent på Rodengymnasiet år 2002, motsvarande siffra för länet var 83,5 procent. Under 2003 har resultat förbättrats vilket är positivt. Elevernas resultat i andra ämnen än kärnämnena svenska, matematik och engelska, dvs. karaktärsämnen och andra, följs upp av respektive ämneslärare och sammanställs på övergripande nivå i samband med betygsdokumentation. Transportteknisk inriktning på fordonsprogrammet visar upp mycket goda resultat. Målet är att alla elever ska gå ut årskurs 3 med ett fullständigt slutbetyg. Målet uppnås för samtliga elever utom en. Även de elever på individuellt program som inspektörerna träffade hade samtliga nått sina mål och skulle från höstterminen påbörja gymnasieutbildning på ett nationellt program. På gymnasiesärskolan når alla elever målen för utbildningen inom fyra år. Samtliga elever delges mål och betygskriterier för utbildningen. Eleverna uppger att hur, när och vilken kunskap om målen och kriterierna de får för ett visst ämne är lärarberoende. I den ovan redovisade kommunstatistiken ingår även Häverögymnasiets elever. Inspektörsteamet bedömer att resultatet är bra. Exempel på detta är att vid skolavslutningen 2003 hade 22 av 24 avgångselever fast arbete samt att flera av eleverna på industriprogrammets elinriktning har sökt vidare till högskoleutbildning. Sammanfattningsvis bedömer Skolverkets inspektörer att skolans resultat avseende kunskaper är bra. För fordonsprogrammets transporttekniska inriktning är resultatet mycket bra. Även resultatet för det individuella programmet är bra. Ett utvecklingsområde är dock elevernas genomströmning, där orsakerna till den relativt låga andelen elever med slutbetyg inom fyra år behöver analyseras. Vidare bör eleverna få möjlighet till likartad information om målen för utbildningen oavsett lärare. 5

Rodengymnasiet SKOLVERKET 3. Arbetsmiljö och delaktighet Enligt skollagen skall verksamheten i skolan vara utformad i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar där skall främja aktning för varje människas egenvärde, respekt för vår gemensamma miljö samt jämställdhet mellan könen. Särskilt skall den som verkar inom skolan aktivt motverka alla former av kränkande behandling. All personal skall samverka med elever och föräldrar i arbetet för att forma en god miljö fysiskt och psykosocialt - för utveckling och lärande. Granskningen gäller hur man i verksamheten arbetar för en god miljö och för att förebygga kränkningar och ge möjlighet till delaktighet och samverkan. På Rodengymnasiet i Norrtälje har en arbetsgrupp bestående av representanter från elever, lärare och elevhälsan utarbetat ett policydokument och ett handlingsprogram mot främlingsfientlighet och rasism. Materialet har utarbetats som en direkt följd av att det förekommit främlingsfientliga aktiviteter på skolan. Klassråd fungerar enligt eleverna bra på HS-sektorn medan klassråden i klasserna som tillhör de övriga sektorerna fungerar mindre bra. Elevråd skall finnas dels för varje sektor, och dels ett övergripande för hela skolan. Vid Skolverkets besök var det endast HS-sektorn som har ett fungerande elevråd. På skolan finns elevskyddsombud. För gymnasiesärskolan och särvux fungerar klassråden och eleverna kan diskutera och fatta beslut i frågor som berör klassen. Samtliga elever har tillgång till skolhälsovård. Elevhälsoteamet på Rodengymnasiet består av två kuratorer, två skolsköterskor, en speciallärare samt en beteendevetare. Eleverna kan vid behov boka tid hos skolsköterskorna. Hälsokontroller erbjuds eleverna i årskurs ett. Som förebyggande hälsoarbete har skolan påbörjat en kartläggning av elevernas hälsoprofiler. Hälsoprofileringen erbjuds för tillfället elever på omvårdnadsprogrammet, på hotell- och restaurangprogrammet, IVSU och NP4 (naturbruksprogrammet) inom gymnasiesärskolan. En gemensam handlingsplan mot kränkande behandling finns för Rodengymnasiet och Häverögymnasiet. På Häverögymnasiet finns en lokal styrelse enligt förordningen om försöksverksamhet. Styrelsen består av rektorn, platschefen och tre elevrepresentanter. Styrelsens uppgifter har hittills berört vissa praktiska frågor. I förhållande till förordningen om försöksverksamhet med lokala styrelser finns ett stort utrymme för styrelsen att agera inom. Vid intervjuerna med rektorn och eleverna framkom olika åsikter om förekomsten av klassråd. Eleverna ansåg att klassråd knappast förekommer medan rektor ansåg att detta förekommer då lärarna samlar eleverna i undervisningsgruppen och diskuterar gemensamma frågor. En gemensam värdegrund för häverögymnasiet har arbetats fram där samtliga elever har deltagit, bland annat i stormötesform. Värdegrunden gås igenom inför varje höstterminsstart. För skolan finns också ordningsregler antagna samt en antimobbningsplan. Elevskyddsombud finns. Eleverna har tillgång till skolhälsovård. 6

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Norrtälje kommun Rodengymnasiet Sammanfattningsvis bedömer Skolverkets inspektörer att skolans arbete inom området arbetsmiljö och delaktighet till vissa delar är bra. Det är bra att eleverna vid Rodengymnasiet varit delaktiga i framtagandet av handlingsprogrammet mot främlingsfientlighet. Det är också bra att eleverna på Häveröprogrammet varit delaktiga i framtagandet av en gemensam värdegrund. När det gäller Häveröprogrammets lokala styrelse kan arbetet med elevinflytandet utvecklas ytterligare i enlighet med utbildningsnämndens delegation. Likaså kan arbetet med klassråden och elevråden i allmänhet stärkas. 4. Pedagogisk verksamhet och undervisning Arbetet för att nå de nationella målen för utveckling och lärande skall främst utformas av eleverna och personalen. Skolan skall samverka med hemmen. Läroplanerna, andra statliga förordningar och kursplanerna ger riktlinjer för arbetet. Det finns bestämmelser om timplaner och ämnes- och kursstruktur, riktlinjer för stödinsatser, för betygssättning och utvecklingssamtal, för utbildning på arbetsplatser, en garanterad undervisningstid etc. Målen i kursplanerna ger dessutom vägledning för arbetssätten genom att beskriva vilka kunskaper, färdigheter och övrig utveckling barnen och ungdomarna skall nå. Granskningen riktas mot hur man arbetar för att nå målen och hur man anpassar arbetet till olika behov. På Rodengymnasiet sker undervisningen i flera olika former. Elevaktiva och undersökande arbetssätt blandas med lärarledd undervisning. De nationella kursmålen gås igenom vid kursernas början och eleverna får kännedom om vad som krävs av dem för att nå målen. Individuella studieplaner finns på alla program. Lärarna på IV- och IVIK-programmen uppfattar dock inte att det finns individuella studieplaner för eleverna. Stöd ges i matematik, engelska och svenska vid SOL-centrum som är ett skrivoch läscentrum i skolan. Eleverna uppgav att de är mycket nöjda med det stöd som ges i SOL-centrum. I övriga ämnen och kurser är stödet inte lika väl utformat. Resurstid finns utlagd på schemat då eleverna kan arbeta med uppgifter som de inte hunnit färdigställa. Kemiundervisningen på teknikprogrammet upplevs av flera elever som svår och några elever har avbrutit kemikursen på grund av detta. På en av kurserna på elprogrammet kan eleverna inte erhålla betyget Mycket väl godkänd (MVG) till följd av att kriterierna för betyget MVG, enligt läraren, inte hinner uppfyllas på den korta tid som kursen är utlagd (två veckor). Överlag framgick av samtalen med elever och föräldrar att eleverna var nöjda med den utbildning och den undervisning de erhöll. Undantag utgörs av undervisningen i några av kurserna på elprogrammet där eleverna uttalade ett missnöje. Eleverna ansåg att de inte erhöll tillräckligt mycket undervisning. När det några kurser på barn- och fritidsprogrammet framkom synpunkter från eleverna rörande undervisningens kvalitet. IVIK-eleverna uppgav att de inte är helt nöjda med undervisningen i idrott och hälsa. Detta har framförts till lärare och ledning, men inga åtgärder har satts in enligt eleverna. På samhällsvetenskapsprogrammet kan eleverna arbeta hemifrån en dag i veckan. Eleverna får då stöd av lärarna via kommunens datanätverk (Rurik). Både 7

Rodengymnasiet SKOLVERKET elever och lärare var nöjda med denna undervisning. Elever som saknar dator hemma kan vara i skolan för att fullgöra sina uppgifter. För eleverna på gymnasiesärskolan upprättas individuella studieplaner och åtgärdsprogram. Undervisningen av eleverna i Norrtälje sker i små grupper om 3-5 elever på IVSär och grupper om 5-8 elever på IVSU. I utbildningen eftersträvas mycket utåtriktad verksamhet. På IVSU genomförs studiebesök en dag i veckan, som ett led i SO-undervisningen. Den arbetsplatsförlagda utbildningen (APU) omfattar 22 veckor och är förlagd till årskurs 2-4. Skolan håller på att bygga upp en praktikbank för APU-platser. Yrkesträningen inriktas mot tre områden: Natur och miljö där eleverna kan praktisera på en bondgård, Mat och boende där eleverna bland annat deltar i en caféverksamhet samt Estetisk inriktning där eleverna bland annat kan måla krukor och sy. IVSU med nationella program har inriktningarna Hotell- och Restaurang, Medie och Hantverk. Utbildningen på naturbruksprogrammet (NP4) i Ekebyholm upplevdes av inspektörerna som mycket bra. Teori varvas med praktik där svårförståelig teori kan ges en tydlig praktisk tillämpning. Elevernas APU kan delvis fullgöras inom den lantbruks- och skogsbruksverksamhet som Ekebyholms gård ger möjlighet till. Eleverna får utbildning i lantbrukets och skogsbrukets olika delar. Eleverna får också möjlighet att ta traktorkort, truckkort och hjälp med teorin för B- körkort för personbil. Den sammanhållna undervisningen för särvuxeleverna sker i små grupper med endast 4 elever i varje grupp. Eleverna läser svenska, engelska, matematik, samhällskunskap och datakunskap. Övrig undervisning på särvux sker i enstaka ämnen på skolan, på daglig verksamhet eller på deras arbetsplatser i butik och caféer, där bland annat kassahantering tränas. På gymnasiesärskolan i Ekebyholm går fyra elever som är inskrivna på gymnasiets individuella program. Eleverna är integrerade i gymnasiesärskolan. Vid betygsättningen har IV-elevernas kunskaper validerats mot gymnasiets naturbruksprogram och betyg har satts därefter. När betygsunderlag saknats, har använts gymnasiesärskoleförordningens betygsgradering Deltagit. Skolverkets inspektörer vill här understryka vikten av att betyg skall sättas utifrån förordningen för den skolform som eleven tillhör. När det gäller den pedagogiska verksamheten generellt, fick Skolverkets inspektörer intrycket av att det i samtliga intervjuade arbetslag, förekommer en kontinuerlig och utvecklande diskussion om undervisningsmetoder och arbetssätt. På Häverögymnasiet är eleverna mycket nöjda med undervisningen som bedrivs i olika former. Eleverna ges möjlighet att påverka undervisningen och målen för de olika kurserna gås igenom vid kursstarterna. Elever som behöver stöd i ett speciellt ämne ges möjlighet till extra undervisning. Skolan har en speciallärare som ger extra stöd vid behov. Eleverna har individuella studieplaner. Utvecklingssamtal hålls en gång per termin. En stor del av undervisningen bedrivs i små elevgrupper. Skolverkets inspektörer bedömde att undervisningen var stimulerande och väl anpassad till elevernas kunskapsnivå. Skolverkets inspektörsteam vill speciellt uppmärksamma att skolans samverkan med lokala arbetslivet är mycket bra och ger utmärkta förutsättningar för en koppling mellan teori och praktik. Skolan har inga problem att erbjuda eleverna 8

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Norrtälje kommun Rodengymnasiet arbetsplatsförlagd utbildning (APU) i den utsträckning som skolförfattningarna föreskriver. Skolverkets inspektörer vill även understryka värdet av arbetet på det så kallade lärlingsprogrammet. Elever som inte fullgjort sin grundskoleutbildning får här möjlighet att göra detta samtidigt som de ges en praktisk yrkesutbildning under en fyraårsperiod. Utfallet har varit mycket bra och samtliga elever har erbjudits fast arbete efter avslutad utbildning. Rodengymnasiet, inklusive Häverögymnasiet, har enligt intervjuerna utarbetat rutiner för när och hur åtgärdsprogram ska upprättas. Åtgärdsprogram upprättas om det framkommer uppgifter om att en elev behöver särskilda stödåtgärder. Rutinen för att upptäcka behovet och upprättande av åtgärdsprogram är regelbundna möten mellan arbetslag/mentorer/elevhälsa och rektor. Sammanfattningsvis bedömer Skolverkets inspektörer att pedagogisk verksamhet och undervisning i flera avseenden är bra vid gymnasiet i Norrtälje. Det stöd som ges i engelska, matematik och svenska vid SOL-centrum är mycket bra medan stödet till exempel i kemi på teknikprogrammet behöver analyseras. Även skolans undervisning på fordonsprogrammets transportinriktning är mycket bra. Inom IV- och IVIK-programmen är ett tydligt förbättringsområde att klara ut vad som är individuella studieplaner och hur dessa hanteras där. Betygsättningen avseende en kurs inom elprogrammet är inte acceptabel. Att eleverna inte ges möjlighet till att nå alla betygssteg är inte i enlighet med bestämmelserna. Det är inte heller acceptabelt att elever inskrivna på gymnasieskolans individuella program ges betyg enligt gymnasiesärskolans beteckningar. Detta måste åtgärdas. Undervisningens kvalitet inom vissa delar av elprogrammet, barn- och fritidsprogrammet och IV-programmet, bör analyseras. Den pedagogiska verksamheten vid gymnasiesärskolan i Ekebyholm bedöms som mycket bra. Även undervisningen inom särvux bedöms som bra. Avseende Häverögymnasiet bedömer Skolverkets inspektörer att den pedagogiska verksamheten och undervisningen är bra. Skolans anknytning till det lokala arbetslivet är mycket bra. 5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Kommunerna har ett övergripande ansvar för förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen och skolan på lokal nivå. Kommunerna är också huvudmän för de flesta verksamheterna. Läroplanerna lägger tydliga ansvarsområden på rektor och personal för skolornas inre organisation och arbete. Sammantaget har dessa skyldighet att se till att rätten till utbildning och till att nå nationella mål tillgodoses. Frågor som behandlas vid inspektionen är exempelvis om verksamheten har en ledning enligt de nationella bestämmelserna, hur denna fungerar i praktiken och om det finns system för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen samt värna enskildas rättsäkerhet. Rodengymnasiet är organiserat i fem olika sektorer. Varje sektor har en egen rektor med ett eget budgetansvar. Rektorerna har personalansvar inom respektive sektor. Varje sektor omfattar ett antal program och ämnesintegrerade arbetslag. Arbetslagen har egen driftsbudget. Inga arbetslagsledare finns. Rektorerna är direkt underställda förvaltningschefen. Häverögymnasiet har egen rek- 9

Rodengymnasiet SKOLVERKET tor. Rektorn för OS-sektorn är även rektor för gymnasiesärskolan och vuxensärskolan. Kontakt med förvaltningen sker genom månatliga chefsmöten där förvaltningschef och samtliga enhetschefer träffas. En gång per månad hålls också så kallat Rorek-möte där Rodengymnasiets rektorer träffar förvaltningschefen. Återkoppling till förvaltningen sker enligt utbildningsförvaltningens uppföljningsplan som omfattar samtliga utbildningsformer. Enligt rektorerna visar förvaltningschefen stort intresse för skolans resultat. Ledningsmöten mellan skolans rektorer (exklusive Häverögymnasiets rektor) hålls varje tisdag då övergripande frågor diskuteras. Rektorerna håller sig förtrogna med verksamheten framför allt genom att vara ute i verksamheten och genom deltagande i arbetslagens möten. Varje rektor har ledningsansvaret för den pedagogiska utvecklingen inom respektive sektor. Den pedagogiska utvecklingen sker inom arbetslagen och styrs av respektive rektor. Skolans resultat följs upp programvis för varje sektor. Ingen gemensam form för uppföljning och återkoppling av kunskapsresultaten mellan sektorerna finns. Inom varje arbetslag utarbetas en arbetsplan med mål för verksamheten. Kvalitetssäkring sker genom att varje arbetslag upprättar en kvalitetsrapport som sammanställs av respektive rektor till en gemensam rapport. Rutinerna för återåterföring av resultat och analyser utifrån dessa ser olika ut mellan sektorerna. Av intervjuerna framgår att det varierar hur pass mycket återföring som genomförs från rektorerna sida till arbetslagen. Vid intervjuerna med lärarna framkom att flera upplevde att kontakten mellan sektorerna var ytterst begränsad viket sågs som negativt ur utvecklings- och kvalitetssynpunkt. Det är svårt att diskutera likvärdigheten i betygsättningen utanför det egna arbetslaget där man kan vara ensam lärare i sitt ämne. Sektorövergripande ämneskonferenser hålls regelbundet. Ingen samordnare eller sammankallande finns för dessa konferenser vilket bidrar till att deltagandet ofta är lågt. Personalen inom IV-programmet upplevde ett utanförskap i förhållande till övriga Rodengymnasiet. På Häverögymnasiet finns en rektor och en platschef. Rektorns tjänstgöring omfattar 25 procent och han finns tillgänglig en dag i veckan på skolan. Platschefen sköter den dagliga operativa verksamheten. Vid frågor som kräver rektorns beslut kontaktas denne av platschefen. Från och med den 1 juli 2004 kommer rektorstjänsten att utökas till 50 procent varvid ny rektor kommer att tillsättas (pensionsavgång). Skolans ledningsgrupp består av rektorn och platschefen. I vissa frågor tillkommer den lokala styrelsen, till exempel vid den kommande tillsättningen av rektorstjänsten. Rektor fattar vissa beslut som delegerats till den lokala styrelsen. Rektorn deltar vid kommunens chefsmöten men inte vid Rurek-mötena. Återkoppling till förvaltningen sker enligt utbildningsförvaltningens uppföljningsplan. Kontakten med Rodengymnasiet upplevs både av skolledning och av personal som mycket liten (lärarna deltar ibland i gemensamma studiedagar). Skolan har en lokal arbetsplan. 10

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Norrtälje kommun Rodengymnasiet Häverögymnasiets kvalitetsredovisning är knapphändig och saknar mål för utbildningen, måluppfyllelse och uppföljning. Sammanfattningsvis bedömer Skolverkets inspektörer att styrning, ledning och kvalitetsarbete fungerar bra mellan förvaltning och sektorerna samt inom respektive sektor. Kontakten och kunskapsöverföringen mellan sektorerna, samt kvalitetsavstämningen däremellan, är dock inte tillfredsställande varför detta ses som ett utvecklingsområde. Rutinerna för återföring av resultat och analyser till arbetslagen bör ses över. Även kvalitetssäkring för en likvärdig betygsättning behöver utvecklas. Likaså är kontakten med Häverögymnasiet ett utvecklingsområde. Beslut i frågor som delegerats till den lokala styrelsen på Häverögymnasiet skall fattas av den lokala styrelsen. Kvalitetsredovisningen för Häverögymnasiet bör utvecklas enligt författningarnas krav. 6. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning Lika tillgång till utbildning, oberoende av kön, geografisk hemvist samt sociala och ekonomiska förhållanden, är en grundprincip för det offentliga skolväsendet. Barnoch ungdomsutbildningen omfattar förskoleklassen, grundskolan, den obligatoriska särskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Det skall finnas lika möjligheter till utbildning för barn och ungdomar med olika funktionsnedsättningar och möjligheter till utbildning i särskilda utbildningsformer. Inom skolformerna skall det också finnas olika möjligheter för eleverna att individuellt göra val av ämnen, program, inriktningar och kurser. En skola kan, enligt skollagen, profilera sig för att tillgodose olika elevers behov eller öka elevernas motivation för lärande. Granskningen gäller om det finns tillgång till utbildning i den omfattning och med den valfrihet som anges i de statliga bestämmelserna. Även informationen om möjligheter till olika val av fördjupning, kurser, skolor och utbildningsvägar behandlas. Rodengymnasiet erbjuder studier på 12 nationella gymnasieprogram, gymnasiesärskola och vuxenutbildning för utvecklingsstörda. Skolan har också ett individuellt program. Eleverna erbjuds modersmålsundervisning och undervisning i svenska som andraspråk. Modersmålsundervisning ges i albanska, arabiska och spanska. 30 elever läser svenska som andraspråk vilket anordnas gemensamt för alla sektorer. Lärarna och syo-konsulenterna undersöker vilka elever som är berättigade till svenska som andraspråk. Elever som önskar och är berättigade till undervisning i modersmålet fångas upp via gymnasieansökningsblanketten där önskemål om modersmålsundervisning kan markeras. Skolan har ett stort utbud av kurser som erbjuds som individuellt val. På skolan finns enligt intervjuerna fyra elever med fysiska funktionshinder. Dessa uppges ha likvärdig tillgång till utbildning jämfört med övriga elever. Skolverkets inspektörer bedömer att skolan på ett mycket bra sätt anpassat utbildningen för dessa elever. Elever informeras om studievägar inom skolan och i andra skolor samt om studier efter gymnasieskolan genom de 10 syo som finns tillgängliga i skolan. Syo gör klassbesök men tar även emot enskilda elever för vägledning. De är fördelade på olika sektorer och program. 11

Rodengymnasiet SKOLVERKET Skolan har flera informationskanaler. Vid intervjuerna framkom att föräldrarna är nöjda med en information de får från skolan. Föräldramöten hålls i årskurs 1 och 2. Mentorerna informerar om elevernas studiesituation. Information om skolan och aktualiteter finns också tillgänglig på Rodengymnasiets hemsida. Eleverna informeras bland annat genom klassföreståndarinformation, veckonytt och tv-monitor i centralhallen. Vid intervjuerna framkom dock att eleverna på HR-programmet upplever att informationen ovan är bristfällig. Vid intervjuerna med eleverna och föräldrarna framkom att utbildningen på hotell- och restaurangprogrammet samt på fordonsprogrammet medför kostnader för eleverna. På HR-programmet betalar eleverna för serveringskläder och skor motsvarande en kostnad på cirka 800 kr. På fordonsprogrammet betalar eleverna för skyddsskor och skyddskläder motsvarande en kostnad på ca 1 000 kr. Häverögymnasiet erbjuder utbildning inom tre program. Vid intervjuerna framkom att föräldrarna är nöjda med den information de får från skolan. Kontakten mellan föräldrarna och mentorerna/platschefen är bra. Eleverna informeras om studiemöjligheter av respektive karaktärsämneslärare, platschefen eller av Rodengymnasiets syo-konsulent som kan komma vid behov. På skolan finns enligt intervjuerna för tillfället ingen elev med fysiskt funktionshinder. Sammanfattningsvis bedömer Skolverkets inspektörer att tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning sammantaget är bra både på Rodengymnasiet och på Häverögymnasiet. Utbudet av utbildningsvägar och kurser är omfattande. Informationen till föräldrar och elever om möjligheter till olika val av kurser, skolor och utbildningsvägar bedöms som bra. Hur väl den löpande informationen till eleverna på HR-programmet fungerar behöver dock analyseras. Det är inte acceptabelt att viss utbildning är avgiftsbelagd för eleverna. 7. Resurser Huvudmannen och skolans ledning beslutar hur och med vilka resurser utbildningen skall genomföras för att de lärande skall nå de nationella målen för utbildningen. I skollagen finns dock bestämmelser om några viktiga förutsättningar för att säkra kvaliteten i utbildningen. Dessa avser främst krav på personalens kompetens, tillgång till ändamålsenliga lokaler, läromedel och annan utrustning som behövs för en tidsenlig utbildning. Även principerna för resursfördelningen aktualiseras vid inspektionen. På Rodengymnasiet och Häverögymnasiet har nästan all personal utbildning avsedd för den undervisning de i huvudsak ska bedriva. Personalen får kompetensutveckling utifrån de personliga kompetensutvecklingsplaner som tagits fram i och med arbetet med EU-projektet växtkraft mål 3. Skolan har ett stort och välutrustat bibliotek. Eleverna har bra tillgång till datorer. Lokalerna är funktionella och anpassade till elever med fysiskt funktionshinder. Lokaler och kringytor för fordonsprogrammets transportinriktning är mycket bra. Däremot är de externa lokalerna för bygg- och fordonsprogrammen snålt tilltagna. Rek- 12

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Norrtälje kommun Rodengymnasiet torerna upplever svårigheter att rymma den kommande elevökningen i nuvarande lokaler. Läromedlen är tidsenliga. På Häverögymnasiet får personalen kompetensutveckling utifrån de personliga kompetensutvecklingsplaner som tagits fram i och med arbetet med växtkraft mål 3. Lokalerna är funktionella och anpassade till den verksamhet som bedrivs. Läromedlen är tidsenliga. Resurstilldelningen sker efter Norrtälje kommuns elevpeng. Sammanfattningsvis bedömer Skolverkets inspektörer att skolans tillgång till resurser är bra och lokaler och kringytor för fordonsprogrammets transportinriktning är mycket bra. Däremot finns synpunkter på att lokalerna för bygg- och fordonsprogrammet är i minsta laget och Rodengymnasiet har svårigheter att klara den kommande elevökningen i befintliga lokaler. Sammanfattande bedömning Inspektörerna bedömer att verksamheten i gymnasieskolan övergripande är av god kvalitet. Bra är till exempel elevernas kunskaper, den pedagogiska verksamheten i flera avseenden och elevernas tillgång till utbildning. Det finns dock behov av förbättringsinsatser inom följande områden: - rasistiska och främlingsfientliga attityder, - elevinflytandet och skolans interna information, - klassråden, - andelen elever som erhåller slutbetyg inom fyra år, - information om målen för utbildningen, - den lokala styrelsen på Häverögymnasiet, - undervisningens kvalitet samt stödet till eleverna avseende vissa kurser, - kontakten och kunskapsöverföringen mellan Rodengymnasiets sektorer samt kvalitetsavstämningen däremellan, - likvärdigheten i betygsättningen, - återföring av resultat och analyser till arbetslagen, - tydliggörande av individuella studieplaner, - kontakten mellan Rodengymnasiet och Häverögymnasiet samt - Häverögymnasiets kvalitetsredovisning. Det finns också sådana brister i verksamheten att författningarnas krav inte uppfylls. Bristerna inom nedan angivna områden skall snarast åtgärdas. - På en kurs ges eleverna inte möjlighet att uppnå betyget Mycket väl godkänd (MVG) (avsnitt 2.5 i läroplan för de frivilliga skolformerna, samt 7 kap. 1, 2 och 4 gymnasieförordningen). 13

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Norrtälje kommun Rodengymnasiet - Förekomst av gymnasiesärskolebetyg på gymnasieskolans individuella program (7 kap. 1 gymnasieförordningen). - Avgifter för vissa elever (5 kap. 21 skollagen). Datum Ort 2004-09-28 Stockholm Åke Johansson Maria Bennet Björn Bylund 14

Utbildningsinspektion i Komvux UTBILDNINGSINSPEKTIONENS SYFTE Utbildningsinspektion i Norrtälje kommun Komvux Skolverkets utbildningsinspektion skall bidra till kvalitetsförbättring genom att bedöma hur verksamheterna arbetar i riktning mot de nationella målen för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, barn- och ungdomsutbildning och vuxenutbildning. En väsentlig del i inspektionen är att granska kvalitetsarbetet och förmågan att utveckla den egna verksamheten. Inspektionens inriktning Inspektionsutredningen har inriktats mot sju områden. De är särskilt väsentliga för att säkra att alla barn, elever och vuxenstuderande får den omsorg och utbildning som de har rätt till enligt nationella bestämmelser. De sju områdena, som granskats utifrån flera olika aspekter och frågeställningar, är: Resultaten: 1. Normer och värden 2. Kunskaper Verksamheten: 3. Arbetsmiljö och delaktighet 4. Pedagogisk verksamhet och undervisning 5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Förutsättningarna: 6. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning 7. Resurser I denna rapport behandlas i första hand förhållanden som avviker positivt eller negativt från vad som förväntas i fråga om utbildningskvaliteten enligt de nationella bestämmelserna. Några aspekter behandlas dock i alla aktuella verksamheter, nämligen kvalitetsarbetet, rektorsfunktionen, personalens kompetens, läromedel och utrustning, likvärdiga möjligheter vid funktionsnedsättning, stödinsatser, arbetet med övergripande hälsomål i läroplanerna, bedömning av lärandet och betygssättningen. En helhetsbedömning och motiveringar till bedömningarna görs inom varje granskningsområde. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån läroplaner och författningar i övrigt. Inspektörernas sakkunskap och erfarenheter av jämförbara verksamheter är också betydelsefulla. Analyserna av den insamlade informationen syftar till att klargöra om de lokala lösningarna och systemen fungerar väl. Rapporten avslutas med en sammanfattande bedömning som utgör underlag för Skolverkets beslut angående förbättrings- och kritikområden. 1

Komvux SKOLVERKET Beskrivning av skolan/rektorsområdet Komvux Antal studerande Gymnasial vuxenutbildning 704 Grundläggande vuxenutbildning 76 Komvux i Norrtälje genomgår för närvarande en stor omstrukturering mot ett ökat flexibelt lärande. Till följd av detta har också en omorganisation inom komvux skett under året och namnet har ändrats till Centrum för livslångt lärande, CLL. En följd av förändringen är att den tidigare enheten i Hallstavik är nedlagd och ersatt av ett lärcentrum (lokal vari vuxenutbildning bedrivs i form av distansstudier, arbetet i studiegrupper, lokal handledning och lärarledd undervisning) Personalen är organiserad i fem arbetslag. Ett arbetslag omfattar grundläggande och viss gymnasial vuxenutbildning. Det andra omfattar huvuddelen av gymnasial vuxenutbildning. Det tredje arbetslaget omfattar naturvetenskaplig basårsutbildning och de lärcentra som finns i Hallstavik och Rimbo och det fjärde arbetslaget omfattar barn och fritid och omvårdnadsutbildning. Det femte arbetslaget är administrativt och inkluderar kurator och vaktmästare. Under våren 2004 sysselsätts i verksamheten anställda motsvarande 36,42 tjänster, enligt rektor. 26,02 tjänster är rent pedagogiska Grundläggande vuxenutbildning och gymnasial vuxenutbildning är förlagd till Billborgsskolan, centralt i Norrtälje. Basårsutbildningen i naturvetenskap är förlagd till Rodengymnasiet och barn- och fritid och omvårdnadsutbildningen finns i egna lokaler på Stockholmsvägen 57. Skolan har också entreprenadavtal med Ununge utbildning AB om utbildning av elektriker och VVS-installatörer och även lokalsamverkan avseende lärcentra i Rimbo. Ett avtal finns också med socialförvaltningen avseende en grupp om 6-10 deltagare Emmorna avseende utbildning i svenska, engelska, matematik och datakunskap på gymnasial nivå. Yrkesförarutbildning bedrivs tillsammans med Rodengymnasiets transporttekniska avdelning. Ett samarbete om distanskurser på gymnasial nivå Distans Norrort pågår sedan 2002 mellan Norrtälje, Ekerö och Österåker. Samarbetet utökas under 2004 med kommunerna Solna och Sundbyberg. Särvux är förlagt och organiserat under en rektor på Rodengymnasiet, medan sfi-utbildningen är externt upphandlat och bedrivs i regi av kunskapsbolaget Integra. Dessa båda utbildningar beskrivs i separata rapporter. Genomförandet av inspektionen i Komvux Skolverket sände den 17 november 2003 skriftlig information till kommunen om att verksamheten skulle inspekteras och om inspektionens syfte och genomförande. Inspektörsteamet med ansvar för skolan har bestått av undervisningsrådet Åke Johansson och experterna Björn Bylund och Maria Bennet. Besök i CLL genomfördes 4 och 5 maj 2004. 2

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Norrtälje kommun Komvux Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Skolverket följer därefter upp eventuella krav på åtgärder som riktas till huvudmannen och vilka effekter i övrigt som utbildningsinspektionen leder till. Tidpunkter för uppföljningen framgår av Skolverkets beslut. Underlag Underlaget till denna rapport består av dels dokument från kommunen och CLL, dels den information som samlats in vid observationer, intervjuer och samtal under besöket. Rapporten grundar sig också på annan information om kommunen och skolan som finns i Skolverkets nationella uppföljningssystem eller finns publicerat på annat sätt. I CLL genomfördes formella intervjuer med rektor samt med lärare, övrig personal och elever. Lektioner besöktes. Under besöket fördes också samtal med andra elever och annan personal än den formellt intervjuade. 1. Normer och värden Bedömning Enligt skollagen skall verksamheten inom det offentliga skolväsendet för vuxna utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. I läroplanen för de frivilliga skolformer som ingår i vuxenutbildningen framhålls att eleverna skall utveckla förståelse och respekt för alla människors lika värde. Skolan skall sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet och lust att lära. Eleverna i vuxenutbildningen skall ta ett allt större ansvar för det egna arbetet och för miljön. Inom detta granskningsområde behandlas resultaten av arbetet för att främja vårt samhälles demokratiska värderingar och för att utveckla normer och värden enligt läroplanernas mål. Inspektörernas observationer i klassrum och i skolmiljön i övrigt visar på en lugn skolmiljö på samtliga enheter. Lärarna uppger att frågor om normer och värden tas upp i undervisningen. Eleverna vid skolan är motiverade och tar ansvar för sitt lärande och sin utbildning. Speciellt eleverna på omvårdnadsutbildningen och barn- och fritidsutbildningen, där lärandet sker problembaserat, och eleverna på basårsutbildningen i naturvetenskap visar en hög grad av ansvarstagande. I klassrumssituationen upplever eleverna att de har en nära kontakt med lärarna och vissa möjligheter att påverka uppläggningen. Speciellt goda möjligheter att påverka har eleverna på barn och fritids och omvårdnadsutbildningarna. Eleverna har olika uppfattningar om hur det nyinrättade studeranderådet fungerar, där vissa menar att rådet inte uträttat något, medan andra anser att det går att påverka via rådet. Inspektörernas uppfattning är att det är ett gott initiativ att starta studeranderådet, men att formerna och innehållet behöver utvecklas i ett samspel mellan skolledning, lärare och elever. 3

Komvux SKOLVERKET Några elever på Billborgsskolan uppgav att rektor vid ett informationsmöte har uttryckt sig på sådant sätt att de inte upplever att de bemötts med tillräcklig respekt. Sammanfattningsvis visar inspektionen att resultatet avseende normer och värden är huvudsakligen bra, på omvårdnads-, barn och fritidsutbildningarna och basårsutbildningen i naturvetenskap är resultatet mycket bra med en hög grad av eget ansvarstagande för sitt lärande och sin utbildning från eleverna. Formerna och innehållet i studeranderådet behöver förbättras i ett samspel mellan skolledning, lärare och elever. 2. Kunskaper Utbildningen skall ge kunskaper i vid mening, såväl fakta och förståelse som färdigheter och förmåga att exempelvis utvärdera sitt eget lärande och att arbeta självständigt. Skolan skall sträva efter att de studerande tillägnar sig goda kunskaper inom utbildningens ämnesområden och kurser men även utvecklar en tillit till sin egen förmåga. Kunskapsmålen anges närmare i den nationella läroplanen och i kursplanerna. Inom detta område granskas resultaten av det pedagogiska arbetet. Enligt kvalitetsredovisningen når elevernas betyg i kurserna svenska A, matematik A, samhällskunskap A, svenska A och B i mellan 84 procent och 92 procent av fallen. För engelska, matematik och svenska A finns jämförelsesiffror med tidigare år angivna och då är resultatet för 2003 sammantaget något lägre. Avbrotten uppgår till 15 procent, varav tidiga avbrott (avbrott under de två första månaderna) är 7 procent. Detta ligger på ungefär samma nivå som tidigare år. Ingen analys av avbrottsorsakerna har gjorts. Från hösten 2004 planerar skolan genomföra analyser av avbrottsorsaker. De elever som slutförde grundläggande vuxenutbildning under 2003 uppgick till 77 procent, vilket är en ökning från tidigare år. 2002 var andelen 65 procent. Andelen elever som slutförde gymnasial vuxenutbildning under 2003 uppgick till 80 procent, vilket är på samma nivå som tidigare år. Några analyser av orsakerna till avbrotten eller andra uppföljningsresultat har inte presenterats för inspektörerna. Enligt rektor finns inte resurser att göra mer uppföljningar. Resultaten från de entreprenadförlagda utbildningarna rapporteras löpande till CLLs expedition och läggs in i det administrativa systemet. Uppföljning har skett av entreprenören vad avser de enstaka studieavbrott som inträffat. Rektor har vid ett antal tillfällen besökt utbildningen och samtalat med såväl eleverna som lärare och skolledning samt de företagare som är engagerade i den arbetsplatsförlagda utbildningen. Rektor har även tagit del av löpande planering och löpande uppföljning av såväl studieresultat som utvärdering av resultaten från den arbetsplatsförlagda utbildningen. Eleverna besvarar också den terminsvisa enkäten kring verksamheten inom CLL. Den fullständiga treterminersutbildningen är inte avslutad och någon slutlig utvärdering har därför inte gjorts. Resultaten från nationella ämnes- och kursprov sammanställs och skickas in till utbildningsförvaltningen, men skolan har inte fått någon respons på dessa. Något enhetligt system för att presentera mål och krav på kurserna finns inte, utan det är avhängigt den enskilde läraren hur presentationen görs. 4

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Norrtälje kommun Komvux Sammanfattningsvis visar inspektionen att resultaten av de visade kunskaperna är förhållandevis bra, speciellt med tanke på att de förbättrats de senaste åren, men ett system för analys av alla kunskapsresultat och avbrott behöver tillskapas. Gemensamma förhållningssätt avseende kursplaner och mål och hur dessa presenteras är ett förbättringsområde. 3. Arbetsmiljö och delaktighet Enligt skollagen skall verksamheten i det offentliga skolväsendet för vuxna vara utformad i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar där skall främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö. Särskilt skall jämställdhet mellan könen främjas och alla former av kränkande behandling aktivt motverkas. All personal skall samverka med de vuxenstuderande i arbetet med att forma en god miljö för utveckling och lärande. Granskningen gäller hur man i verksamheten arbetar för en god miljö och för att förebygga kränkningar och ge möjlighet till delaktighet och samverkan. På skolledningens initiativ har under 2004 ett gemensamt studeranderåd bildats för alla enheterna på skolan för att öka elevernas inflytande. Någon styrelse för rådet är ännu inte utsedd. En följd av det nya rådet har blivit att det tidigare studeranderådet på barn- och fritids- och omvårdnadsutbildningarna lades ner, vilket eleverna beklagar då de upplevde större behov av det tidigare rådet än det nya. Det nya rådet har ännu inte funnit sina former och deltagandet från elevernas har varit vikande. Enligt rektor gäller kommunens gemensamma policydokument avseende kränkande särbehandling även för CLL. Handlingsplanen är dock inte känd av elever och flera lärare En tidigare använd handlingsplan mot mobbning och främlingsfientlighet uppfattas av vissa lärare som gällande. Barn och fritidsutbildningen och omvårdnadsutbildningen har en egen handlingsplan som är känd bland elever och lärare. De arbetar i övrigt aktivt på ett utmärkt sätt med värderingsfrågor. Enligt uppgift från rektor agerar skolan direkt om problem uppkommer. Sammanfattningsvis visar inspektionen att arbetet med arbetsmiljö och delaktighet är acceptabelt. Bildande av ett studeranderåd är positivt, men formerna och innehållet behöver förbättras i ett samspel mellan skolledning, lärare och elever. Det behöver klargöras vilken handlingsprogram mot kränkande behandling som gäller. Programmet bör göras känt bland alla på skolan. 4. Pedagogisk verksamhet och undervisning Arbetet för att nå målen skall främst utformas av de lärande och personalen. De nationella läroplanerna, skolformsförordningarna och kursplanerna ger dock också riktlinjer för arbetet. De gäller t.ex. stödinsatser, betygssättning, utbildning på arbetsplatser, prövning etc. Målen i kursplanerna ger dessutom vägledning för arbetssätten genom att beskriva vilka kunskaper och färdigheter vuxenstuderande skall nå. Granskningen riktas mot hur man arbetar för att nå målen och hur man anpassar arbetet till olika behov. 5

Komvux SKOLVERKET Lokalt bearbetade kursplaner och mål finns i alla arbetslagen. Längst i bearbetningen av målen har lärarna på barn- och fritids- och omvårdnadsutbildningarna kommit. Eleverna på basårsutbildningen i naturvetenskap på gymnasial vuxenutbildning, som är en ettårig kurs, och eleverna på barn- och fritids och omvårdnadsutbildningarna har genomgående positiva upplevelser av hur studierna är upplagda. Eleverna på barn- och fritids och omvårdnadsutbildningarna arbetar med problembaserat lärande (PBL), där stort ansvar för lärandet läggs på eleverna. Eleverna är där uppdelade i mindre basgrupper, där genomsnittligt antalet elever uppgår till sju. Varje lärare är handledare för tre basgrupper. Även eleverna på grundläggande vuxenutbildning har genomgående positiva erfarenheter av de arbetsmetoder som används där, medan eleverna på gymnasial vuxenutbildning har mer blandade åsikter. Distansupplägget upplevs, av vissa lärare och elever, ibland som anpassat enbart för studievana elever och skulle därför stöta ut studieovana elever Eleverna på både grundläggande och gymnasial vuxenutbildning upplever att den lärarledda undervisningen har minskat och att den är för liten. Rektor uppger att så är inte fallet, utan upplägget på utbildningen har förändrats. Lärare upplever stressproblem när de, enligt egen uppgift, kan få 130-140 elever att handleda individuellt per vecka. P.g.a. tidsbrist, menar dessa lärare, att pedagogiska frågor kommer på undantag. Enligt rektor kan lärarna få ett ökat antal elever att handleda, dock inte i den av lärarna angivna omfattningen. Inom enheten med grundläggande och gymnasial vuxenutbildning finns en mycket uppskattad dyslexienhet, en enhet för elever med läs- och skrivsvårigheter. Inspektörerna konstaterade att eleverna på dylexigruppen, vilka läser olika kurser på skolan, får stöd och tid att i en lugn omgivning genomföra sina individuella studier. Stödet i engelska är inte lika utvecklat, vilket påpekas speciellt av elever med invandrarbakgrund. Stöd i övrigt ges via särskild resurstid och individuell handledning. Efter avslutad kurs görs oftast en individuell utvärdering av kursen. Möjligheterna till flexibel uppläggning av studierna och möjligheterna till självstudier med eller utan handledning är stor. Skolan strävar mot att göra mer av utbildningen tillgänglig via distansstudier. Individuella studieplaner finns i någon form för eleverna, men inget enhetligt system finns idag, utan lärarna har egna underlag för individuella studieplaner som inte är kända för rektor. Från hösten kommer ett gemensamt system att införas. Lärarna på grundläggande och gymnasial vuxenutbildning, speciellt i de fall då de inte ha några kollegor som undervisar på samma kurs, efterlyser samverkan med andra lärare om bedömningar av betygens likvärdighet. Speciellt är detta problem på de kurser där nationella prov inte finns. Eleverna upplever att de oftast får rättvisa betyg. Sammanfattningsvis visar inspektionen att arbetet med pedagogisk verksamhet och undervisning är bra. Speciellt bra fungerar arbetet med basårsutbildningen i naturvetenskap och barn- och fritids och omvårdnadsutbildningarna, samt dyslexigruppen. Formerna för arbetet med de individuella studieplanerna 6

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Norrtälje kommun Komvux behöver tydliggöras och delges eleverna. Det är positivt att detta uppmärksammats och ändras inför hösten. Ett förbättringsområde är att samverka mer med andra lärare om kunskapsbedömning och betygsfrågor. 5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Kommunerna har ett övergripande ansvar för det offentliga skolväsendet för vuxna på lokal nivå. Kommunerna är också huvudmän för de flesta verksamheterna. Läroplanerna lägger tydliga ansvarsområden på rektor och personal för skolornas inre organisation och arbete. Sammantaget har dessa skyldighet att se till att rätten till utbildning och till att nå de nationella målen tillgodoses. Frågor som behandlas vid inspektionen är exempelvis om verksamheten har en ledning enligt de nationella bestämmelserna, hur denna fungerar i praktiken och om det finns system för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen samt värna enskildas rättsäkerhet. Skolan leds av rektor och biträdande rektor. Till sig knuten har skolledningen en rådgivande ledningsgrupp, med lagledaren från samtliga arbetslag. Lagledarnas roll, ansvar och befogenheter upplevs som oklara. Rektor upplevs av alla som förtrogen med verksamheten och är också pedagogisk ledare med visioner om hur vuxenutbildningen ska utvecklas, enligt lärare och elever. Inspektörerna instämmer i uppfattningen att rektor har tydliga visioner om hur vuxenutbildningen ska utvecklas. Skolledningen har ändrats flera gånger under de senaste åren. Nuvarande skolledning tillträdde för ca ett år sedan. Enligt rektor är han strategisk ledare, medan biträdande rektor är operativ ledare. Bland lärare och elever är dock inte upplevelsen densamma. Rollerna för skolledningen framstår som oklara, dock att det anses att det är rektor som beslutar i de flesta frågor både strategiska och operativa och det är oftast till rektor man vänder sig med frågor. Eleverna på Rodengymnasiet och enheten vid Stockholmsvägen har mycket liten kontakt med skolledningen. Vissa elever på Billborgsskolan uppger att frågor som lämnas till rektor inte alltid får ett svar. Dessa elever menar att rektors agerande påverkar möjligheten att framföra synpunkter och klagomål. Skolan har i verksamhetsplanen satt upp både kortsiktiga och långsiktiga mål. Dessa mål har tagits fram inom ramen för arbetet med Växtkraft mål 3 (EUprojekt). Målen följs upp i kvalitetsredovisningen. Kvalitetsredovisningen som lämnats har, enligt rektor, behandlats i samverkansorganet tillsammans med personalens fackliga företrädare samt redovisats och diskuterats i studeranderådet och bygger i stora delar på resultat från de terminsvisa enkäter som görs med skolan elever. Slutprodukten är skolledningens egen. Enligt inspektörernas uppfattning är det inför kommande år lämpligt att även lärare och elever deltar mer aktivt i arbetet med kvalitetsredovisning. För att kvalitetssäkra även utbildning förlagd på entreprenad bör denna behandlas i kvalitetsredovisningen. Sammanfattningsvis visar inspektionen att arbetet med styrning, ledning och kvalitetsarbete är acceptabelt. Förbättringsområden är att skolledningens och lagledarnas roller behöver klargöras, liksom samarbetet mellan skolledning och 7

Komvux SKOLVERKET eleverna. Arbetet med kvalitetsredovisningen bör förbättras så att även lärare och elever blir delaktiga i arbetet och den entreprenadförlagda utbildningen behöver kvalitetssäkras. 6. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning Lika tillgång till utbildning, oberoende av kön, geografisk hemvist samt sociala och ekonomiska förhållanden, är en grundprincip för det offentliga skolväsendet. Utbildningen för vuxna omfattar komvux, vuxenutbildning för utvecklingsstörda och svenskundervisning för invandrare. Inom komvux kan erbjudas såväl grundläggande vuxenutbildning som kurser på gymnasial nivå och påbyggnadsutbildning. Vuxenutbildning skall ge vuxna, främst dem som erhållit minst utbildning, tillfälle att komplettera sin utbildning enligt individuella önskemål. Vuxenutbildningen kan, enligt skollagen, erbjuda såväl nationella som lokala kurser. Möjlighet till individuella kurser kan också ges. Granskningen gäller om det finns tillgång till utbildning i den omfattning och med den valfrihet som förutsätts enligt de statliga bestämmelserna. Även information om utbildningsmöjligheter och rekrytering till utbildning behandlas. CLL har ett brett, efterfrågestyrt utbud av kurser där kommunmedborgarna kan välja kurser med stor frihet både avseende grundläggande och gymnasial vuxenutbildning. Kurserna erbjuds i flexibla former och ska, enligt verksamhetsplanen för 2004, organiseras så att eleverna själva kan bestämma omfattning av tid och plats för samt studietakt. Ett från CLL fristående centrum för information, rekrytering, vägledning och validering Lotsen har i samband med kommunens beslut om omorganisering av komvux inrättats under våren. Följden har blivit att studie- och yrkesvägledarna som tidigare funnits i CLLs lokaler nu flyttat till egna lokaler. Vägledningsrollen avses på detta sätt bli mer renodlad. Tidigare har rollen, enligt elever och anställda varit mer blandad, med också kurativa uppgifter. För närvarande finns ingen kö till undervisningen, enligt rektor. Alla som söker får plats. Beslut om ersättning för enskild elevs deltagande i utbildning hos annan huvudman fattas av rektor på delegation, inom befintligt tilldelad ram för CLL. Inga särskilda medel är avsatta för ändamålet. Intagning till vuxenutbildningen i Norrtälje beslutas av nämndens arbetsutskott på delegation. Kompletteringsbeslut avseende intagning är delegerat till rektor. Sammanfattningsvis visar inspektionen att skolans tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning är bra. 8

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Norrtälje kommun Komvux 7. Resurser Huvudmannen och skolans ledning beslutar hur och med vilka resurser utbildningen skall genomföras för att de vuxenstuderande skall ha tillgång till utbildning och möjlighet att nå de nationella målen. I skollagen finns bestämmelser om några viktiga förutsättningar för att säkra kvaliteten i utbildningen. Dessa avser främst krav på personalens kompetens, tillgång till ändamålsenliga lokaler, läromedel och annan utrustning som behövs för en tidsenlig utbildning. Vid inspektionen granskas dessa och andra förutsättningar för att bedriva en utbildning av god kvalitet. Även principerna för resursfördelningen aktualiseras vid inspektionen. Huvuddelen av lärarna har utbildning avsedd för den undervisning de ska bedriva. Eleverna är nöjda med lärarna. Det inre utvecklingsarbetet och den interna kompetensutvecklingen har, enligt verksamhetsplan för CLL 2004 inriktats på att vidareutveckla det flexibla lärandet. Dels sker det genom att lära sig hantera och bygga upp kursrelaterade konferensstrukturer i kommunens datanätverk Rurik, och dels genom utveckling av det egna kursmaterialet så att det får en distanspedagogisk natur. Nio pedagoger har genomgått distanslärarutbildning. Lärarna på barn- och fritidsutbildningen och omvårdnadsutbildningen har egen handledningstid, vilket är mycket uppskattat. Supporten för datorerna fungerar, enligt elever och lärare inte bra. Vissa elever med tillgång till egen hemdator anger att de aldrig använder skolans datorer, då det finns risk att de tappar information vid användandet. Inspektörernas uppfattning är att supporten behöver åtgärdas och att speciellt för en skola som profilerar sig med distansutbildning är fungerande utrustning en förutsättning. Det finns vid skolan idag inga elever med fysiska funktionshinder, enligt rektorn. Sammanfattningsvis visar inspektionen att skolans resurser såväl kompetensmässigt som materiellt är bra, men datasupporten är ett tydligt förbättringsområde. Sammanfattande bedömning Inspektörerna bedömer att verksamheten i Komvux övergripande har god kvalitet. Resultatet avseende normer och värden är huvudsakligen bra, på omvårdnads-, barn och fritidsutbildningarna och basårsutbildningen i naturvetenskap är resultatet mycket bra med en hög grad av eget ansvarstagande för sitt lärande och sin utbildning från eleverna. Arbetet med pedagogisk verksamhet och undervisning är bra. Speciellt bra fungerar arbetet med basårsutbildningen i naturvetenskap och barn- och fritids och omvårdnadsutbildningarna, samt dyslexigruppen. 9

Komvux SKOLVERKET Det finns dock behov av förbättringsinsatser inom följande områden: - studeranderådets arbete, - analys av kunskapsresultat och avbrott, - information kring kursplaner och mål för utbildningen, - handlingsprogrammet mot kränkande behandling, - samverkan om kunskapsbedömning och betygsfrågor, - formerna för arbetet med de individuella studieplanerna, - skolledningens och lagledarnas roller, liksom samarbetet mellan skolledning och eleverna, - arbetet med kvalitetsredovisningen, - den entreprenadförlagda utbildningen behöver kvalitetssäkras samt - datasupporten. Datum Ort 2004-09-28 Stockholm Björn Bylund Maria Bennet Åke Johansson 10

Skollagen (1985:1100) Läroplan för förskola, Lpfö 98 Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, Lpo 94 Läroplan för de frivilliga skolformerna, Lpf 94 Grundskoleförordningen (1994:1194) Särskoleförordningen (1995:206) Förordning (1996:1206) om fristående skolor Gymnasieförordningen (1992:394) Förordning (1994:741) om gymnasiesärskolan Förordning (2002:1012) om kommunal vuxenutbildning Förordning (1992:736) om vuxenutbildning för utvecklingsstörda Förordning (1994:895) om svenskundervisning för invandrare Förordning (2001:976) om utbildning, förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg för asylsökande barn m.fl. Förordning (1997:702) om kvalitetsredovisning inom skolväsendet