Kursprovet i Tyska B kurs B/steg 4 vårterminen Rapport

Relevanta dokument
Kursprovet i Franska B kurs B/steg 4 vårterminen 2002 Rapport Kerstin Häggström

Rapport Provmaterialet i Tyska steg 3 vårterminen 2004

För läsförståelse: Antal texter, antal ord, innehåll, språkets komplexitet och karaktär, typ av läsning, uppgiftstyper, svarsformat och antal poäng.

Provbanken Kursprovet vt 2001 Maguy Bauhr

Rapport om provmaterialet i spanska steg 3 vårterminen 2007

Provmaterialet i Spanska steg 3 vårterminen 2004 Julieta Lodeiro och Kerstin Häggström

För läsförståelse: Antal texter, antal ord, innehåll, språkets komplexitet och karaktär, typ av läsning, uppgiftstyper, svarsformat och antal poäng.

För läsförståelse: Antal texter, antal ord, innehåll, språkets komplexitet och karaktär, typ av läsning, uppgiftstyper, svarsformat och antal poäng.

Rapport Provmaterialet i Tyska steg 3 vårterminen 2005

Rapport Provmaterial i tyska språkval åk 9/steg 2 vårterminen 2008 och 2009

Ämnesprovet i årskurs Svenska och svenska som andraspråk

Sammanställning av uppgifter från lärarenkät vid kursprov i svenska 1 och svenska som andraspråk 1, VT 2013

Sammanställning av uppgifter från lärarenkät vid ämnesprovet i svenska och svenska som andraspråk i åk 9, vt 2014

Sammansta llning av la rarenka t

Sammanställning av lärarenkäter för Det var en gång, kursprov i svenska 3 och svenska som andraspråk 3, vt 2015

Sammanställning av uppgifter från lärarenkät för kursprov i svenska 1 och svenska som andraspråk 1, VT 2015

Sammanställning av uppgifter från lärarenkät för kursprov i svenska 1 och svenska som andraspråk 1, vt 2017

Sammanställning av lärarenkäter för Hugget i sten?, kursprov i svenska 3 och svenska som andraspråk 3, ht 2014

Sammanställning av lärarenkät för Små och stora språk, kursprov i svenska 3 och svenska som andraspråk 3, vt 2016

Sammanställning av uppgifter från lärarenkät för kursprov i svenska 1 och svenska som andraspråk 1, vt 2018

Lärarenkät för ämnesprovet i engelska grundskolans årskurs 6, 2016

Resultat från det nationella provet i svenska 1 och svenska som andraspråk 1 våren 2018

Sammanställning av uppgifter från lärarenkät vid kursprovet Vida världen, vt 2005 (gymnasiet och komvux)

Lärarnas åsikter om Nationella provet i geografi 9. Sammanställning av lärarenkät 2017 och analys av trender

I figur 1 och 2 redovisas betygsfördelningen på delproven i svenska 1 respektive svenska som andraspråk 1.

Sammanställning av lärarenkät Kursprov i svenska 3 och svenska som andraspråk 3 vårterminen 2018, Heta namn

Lärarenkät till Kursprov i Engelska 5 för gymnasieskolan, vårterminen 2018

I figur 1 och 2 redovisas betygsfördelningen på delproven i svenska 1 respektive svenska som andraspråk 1.

Sammanställning av lärarenkät Kursprov i svenska 3 & svenska som andraspråk 3, vårterminen 2017, Nyckeln till framgång

Sammanställning av uppgifter från lärarenkät för ämnesprov i svenska och svenska som andraspråk årskurs 3, VT 2015

Utbildningsfrågor Dnr 2006:2230. Ämnesprovet 2006 i grundskolans åk 9 och specialskolans åk 10

Resultatrapport kursprov 3 vt 2015 Det var en gång

I tabell 1 redovisas betygsfördelningen på delproven i svenska 1 respektive svenska som andraspråk 1.

Lärarenkät för Kursprov i Engelska 6 vårterminen 2017 gymnasieskola och kommunal vuxenutbildning

Resultatrapport 2013: Ämnesprov i svenska och svenska som andraspråk för årskurs 3

Sammanställning av uppgifter från lärarenkät vid kursprov i svenska 1 och svenska som andraspråk 1, VT 2014

Lärarnas åsikter om Nationella provet i geografi 9. Sammanställning av lärarenkät 2016 och analys av trender

Lärarnas åsikter om Nationella provet i geografi 9. Sammanställning av lärarenkät 2018 och analys av trender

Lärarenkät för Ämnesprovet i engelska årskurs 6, 2017/2018

Lärarenkät för det nationella provet i engelska årskurs 6, 2018/2019

Sammanställning av uppgifter från lärarenkät vid kursprovet Leva livet, vt 2006 (gymnasiet och komvux)

Sammanställning av uppgifter från lärarenkät vid kursprovet Vilken resa! om människors inre och yttre resor, ht 2011

Lärarenkät för Kursprov i Engelska 6 (gymnasieskola och gymnasial vuxenutbildning) vårterminen 2016

Resultaten av ämnesproven för årskurs 9 år 2005

Lokal pedagogisk planering Läsåret

Lärarenkät för Kursprov i Engelska 5 (gymnasieskola och gymnasial vuxenutbildning) vårterminen 2016

Ämnesprovet i årskurs Svenska och svenska som andraspråk

Rapport Provmaterial i spanska språkval årskurs 9/steg 2 vårterminen 2008/09

Sammanställning av uppgifter från lärarenkäten för ämnesprovet i svenska och svenska som andraspråk i årskurs 6, läsåret 2017/2018

Lärarenkät för Ämnesprovet i Engelska årskurs 9, 2016

Sammanställning av uppgifter från lärarenkät för ämnesprovet i svenska och svenska som andraspråk i årskurs 6, 2015

Sammanställning av uppgifter från lärarenkät för ämnesprov i svenska och svenska som andraspråk årskurs 3, VT 2017

Kursplan för Moderna språk

Sammanställning av uppgifter från lärarenkät vid kursprovet Hissa eller dissa?, ht 2012

Resultat från kursprovet i matematik kurs 1c hösten 2011

Elever och studieresultat i sfi 2012

Kursprov i Svenska B och Svenska som andraspråk B

Provbetyg E Provbetyg D Provbetyg C Provbetyg B Provbetyg A. Totalpoäng Minst 37 poäng Minst 59 poäng Minst 77 poäng Minst 95 poäng Minst 106 poäng

Resultatrapport kursprov 3 vt 2017 Nyckeln till framgång

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv

PRIM-gruppen vid Lärarhögskolan

Kursprov i svenska 1 och svenska som andraspråk 1 Lärarenkät

Upplägg och genomförande

Ämnesproven i grundskolans årskurs 6 och specialskolans årskurs 7. Biologi, fysik och kemi Årskurs 6 Vårterminen 2013

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan

Sammanställning av uppgifter från lärarenkät vid kursprovet Tecken och signaler vt 2011 (gymnasiet och komvux)

Nationella provet i matematik i årskurs 9, 2018

PRIM-gruppen vid Lärarhögskolan i

3.6 Moderna språk. Centralt innehåll

Terminsplanering i Moderna språk, spanska, årskurs 6 vt 2016 Ärentunaskolan

Sammanställning av uppgifter från lärarenkät vid kursprovet Hur mår du?, ht 2005 (gymnasiet och komvux)

Sammanställning av uppgifter från lärarenkät för ämnesprovet i svenska och svenska som andraspråk i årskurs 6, läsåret 2015/2016

Utbildningen i engelska har dessutom som syfte att vidga perspektiven på en växande engelsktalande omvärld med dess mångskiftande kulturer.

Gymnasieskolans kursprov vt En resultatredovisning

Historia Årskurs 9 Vårterminen 2018

Uppföljningsrapport av nationellt slutprov 10 och 11 i svenska för invandrare (sfi)

Elever med funktionsnedsättning betyg och nationella prov. Helena Carlsson Maj Götefelt Roger Persson

Resultat från frivilligt kursprov i fysik kurs 2, hösten 2013

Nationellt ämnesprov skolår 9

RESULTATRAPPORT KURSPROV 3 VT 2018 HETA NAMN Arjann Akbari, Andreas Broman

MSPR 3.6 MODERNA SPRÅK. Syfte

kunna diskutera och samtala fritt om olika ämnen och med stort sammanhang

Gymnasieskolans kursprov vårterminen En resultatredovisning

Sammanställning av uppgifter från lärarenkät vid ämnesprovet i svenska och svenska som andraspråk i åk 9, vt 2013

Kursprov i svenska 1 och svenska som andraspråk 1 Lärarenkät för provet ht 2012

Rapport om provmaterialet i franska åk 9/steg 2 vårterminen 2008/09

Upplägg och genomförande

Elever och studieresultat i utbildning i svenska för invandrare

Sammanställning av uppgifter från lärarenkät vid kursprovet Intryck och avtryck, ht 2008 (gymnasiet och komvux)

Skolverkets föreskrifter om kursplan för kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare;

Resultat från kursprovet i matematik kurs 1a, 1b och 1c våren 2013 Karin Rösmer och Samuel Sollerman PRIM-gruppen

Resultatrapport 2015: Ämnesprov i svenska och svenska som andraspråk för årskurs 3

Upplägg och genomförande - kurs C

Sammanställning av uppgifter från lärarenkät vid kursprovet Engagemang och påverkan, vt 2009 (gymnasiet och komvux)

Av kursplanen och betygskriterierna,

Gymnasieskolans kursprov vt En resultatredovisning

Sammanställning av uppgifter från lärarenkät vid kursprovet Språkets makt och möjligheter, ht 2010

Inledning. Provbeskrivning. Historia åk 6

Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska

Elever och studieresultat i sfi år 2011

Transkript:

Kursprovet i Tyska B kurs B/steg 4 vårterminen 2002 Rapport Inledning Kursprovet i tyska B, kurs B/steg 4, som ingår i provbanken, bestod vt 2002 liksom tidigare av fyra delprov, Hören, Lesen, Schreiben och Sprechen. Första provdag var den 24 april och provtiden 30, 60 resp. 60 minuter för de tre förstnämnda delarna. Den fjärde delen, Sprechen, bestod av en berättande del och ett samtal/en diskussion mellan i grupp. Den beräknades ta ca 10 minuter per elev i anspråk med variation för hur pratglada na i gruppen var. Samma kursprov gavs även höstterminen 2002 och kommer framöver att finnas i låda 1 i provbanken. Mer information om provbanken och de olika lådorna finns under adress: http://www.ped.gu.se/sol/ Resultat Liksom år 2001 ombads samtliga deltagande skolor rapportera in elevresultat och lärarsynpunkter via nätet. Tidigare år har rapporteringen skett från ett antal slumpvis utvalda skolor. En jämförelse med tidigare års resultat är därför inte möjlig att genomföra fullt ut, men i den mån utfallet avviker markant från tidigare år kommer detta att påpekas nedan. Från kursprovet vt 2002 finns resultat från ca 5 600, vilket är ungefär samma antal som förra året. inrapporterade resultat från Sprechen är något lägre än från övriga delprov men glädjande nog fler än tidigare, drygt 4 700 nu mot ca 4 000 år 2001. Eleverna kom till övervägande delen från det naturvetenskapliga (33 %) och samhällsvetenskapliga programmet (59 %). Andel elevresultat från det naturvetenskapliga programmet har sjunkit, vilket möjligtvis kan bero på att na på detta program numera endast behöver läsa en kurs i moderna språk. Av na var 61 procent kvinnor (en ökning) och 39 procent män. Något fler genomförde provet under skolår 2 än under skolår 3. 102 lärarenkäter har skickats in via Internet, vilket är knappt hälften så många som förra året. Såväl elevresultat som synpunkter från lärare ger nödvändig och viktig information för att proven skall kunna utvecklas och förbättras. Hören Andel med betyg Sprechen Andel med betyg IG G VG MVG IG G VG MVG 3 23 41 33 5 613 4 43 41 12 4 717 Lesen Andel med betyg Schreiben Andel med betyg IG G VG MVG IG G VG MVG 5 25 35 35 5 652 12 43 34 11 5 598

Kommentar till betygsfördelningen: Beträffande Hören och Lesen får fler högre betyg denna gång än tidigare. Detsamma gäller i viss mån MVG-betyget på Sprechen och Schreiben, där dock även antalet med Icke godkänt har ökat något jämfört med de tre senast föregående åren. Det är, som ovan nämnts, svårt att jämföra resultat över år, eftersom vi ännu inte vet hur många av landets som genomförde 2002 års kursprov. Lärare kan av olika skäl ha avstått från deltagande alternativt inrapportering eller valt ett annat sekretessbelagt kursprov i provbanken. Lesen och Hören har sitt huvudsakliga fokus på reception medan Schreiben och Sprechen är av helt annan karaktär. Eleverna formulerar där tankar och åsikter utan stöd av text eller ljud. När det gäller att klara av receptiva provdelar har en elev med svenska som modersmål rimligtvis en viss fördel av att tyska och svenska är besläktade språk. Det är dock viktigt att hålla i minnet att kraven i steg 4 är desamma oavsett valt språk och elevens modersmål. Det är inte förvånande om resultaten på receptiva provdelar i tyska blir bättre än lärarna väntat sig, eftersom dessa har en bild av elevens totala kunskapnivå i tyska, där fler moment ingår. Ca 60 procent av de lärare som besvarat enkäten är nöjda med de föreslagna betygsgränserna, vilket är färre än tidigare. De flesta av dem som önskar en ändring vill ha högre gränser, speciellt för Icke godkänd i såväl Hören som Lesen. Av naturliga skäl (det finns ju inget gränsdragningsinstrument ) är gränsdragning i proven en bedömningsfråga, som i vårt fall utförs av erfarna tysklärare, dels på basis av målananalys och erfarenheter, dels efter tillgång till vissa utprövningsdata. Dessutom har lärare med kompetens i såväl franska som tyska jämfört de båda kursprovens olika delprov och bedömt svårighetsgraden i dessa. Hören Delprovet Hören bestod av fyra delar som avlyssnades från ljudband. Del 1, Herr mit Herz, handlade om en man med ett ovanligt yrke och na skulle formulera egna, kortfattade svar på ett antal frågor. Samma svarssätt gällde även övriga delar. Del 2, Meldungen, bestod av autentiska meddelanden från radio och TV. I del 3, Schiffskoch, intervjuades en ung man om sitt yrke som kock ombord på ett fartyg samt text 4, slutligen, Abenteuerliche Reise, handlade om en ung kvinnas vedermödor på sin bröllopsresa. Den första delen avlyssnades två gånger. De lärare som besvarat enkäterna var överlag nöjda med hörförståelsedelen av provet men många ansåg att gränserna var något för snälla och att utfallet på delprovet därmed blev för positivt. Se kommentar till betygsfördelningen ovan. Närmare 100 procent ansåg att delarna var bra eller tillfredställande, ca 90 procent var nöjda med taltempot och pausernas längd. Bedömningsanvisningarna ansågs tydliga av den stora majoriteten. Uppskattande kommentarer fanns med anledning av att den första dialogen spelades upp två gånger. Enstaka lärare önskade att alla delarna skulle upprepas. De allra flesta bedömde att hörförståelsedelarna var placerade i svårighetsordning med den lättaste först. Det ansågs att de tre första delarna hade lagom svårighetsgrad medan den fjärde, Abenteuerliche Reise bedömdes vara svårare. De elevresultat som föreligger visar också väsentligt lägre lösningsfrekevens för denna del.

Sprechen Delprovet Sprechen bestod liksom föregående år av ett samtal mellan, där läraren enbart skulle ha bedömarens roll. Uppgiften var av berättande och argumenterande art. Eleverna tog samtidigt var sitt kort, där det stod skrivet ett påstående som de skulle berätta om och ta ställning till. På kortet fanns också många tips på infallsvinklar. När en elev behandlat sitt ämne, skulle han/hon fråga de andra om deras åsikter och eventuellt kunde det uppstå en diskussion. Enligt lärarenkäterna ansåg ca 97 procent att uppgiften fungerade bra eller tillfredsställande. Kommentarerna var samtliga mycket positiva. De enstaka kritiska synpunkterna handlade om att det muntliga provet var svårbedömt och att det innebar mycket arbete att genomföra det. Lesen Delprovet Lesen utgjordes av fyra delar med texter av varierande längd och svårighetsgrad. Text nummer ett, Ein Gedicht zu Ostern, handlade om påskfirande under efterkrigstiden och var en flervalsuppgift. Text två, Bären-Mutter, bestod av öppna svar och berättade om en tillverkare av teddybjörnar. Den tredje texten, Krimi aus Schülerphantasie, utgjordes av en bokrecension och följdes av en parallelltext, där na skulle fylla i luckor med 1-3 ord. Den avslutande texten, Mini-Texte, bestod av fem fristående meningar och nas uppgift var att välja rätt fortsättning till var och en av dessa bland fem möjliga alternativ. Svårighetsgraden bedömdes av lärarna följa ordningen i provet med den lättaste texten, Ein Gedicht zu Ostern, först. Detta stämmer överens med provgruppens intentioner och med elevresultaten vid utprövningarna. De inrapporterade siffrorna visade dock mycket liten skillnad i svårighetsgrad på de tre första delarna, medan den sista var klart svårast. Över 96 procent ansåg att texternas innehåll var bra eller tillfredsställande. Mest nöjd var man med den första texten, Ein Gedicht zu Ostern. Kommentarerna till texterna och deras innehåll var i allmänhet positiva: bra, lämpligt, varierat och roligt att genomföra är synpunkter som nämns. Däremot ansåg många att de var för lätta. Det framgår inte helt klart, om man verkligen ansåg att texterna i sig var för lätta eller om det var betygsgränserna som var för generösa. (Se Kommentar till betygsfördelningen ovan) Schreiben I uppgiften Schreiben skulle na skriva om en önskedröm, där det fanns fyra olika varianter att välja på. Ca 86 procent av lärarna ansåg att det var ett bra eller tillfredställande ämne, och 95 procent att man hade haft god eller ganska god hjälp av bedömningsanvisningarna med kommenterade elevprestationer. Kommentarerna till ämnet varierade från bra, roligt och ett nöje att läsa till för svårt, för styrt och för fritt. Vissa ansåg att bedömningen var väl sträng, andra att kraven var för låga.

Provets påverkan I tabellen nedan redovisas lärarnas synpunkter från enkäten på frågor om hur provet relaterar till kursplanen och undervisningen. Fördelning av lärarnas synpunkter på kursprovet i B-tyska B/steg 4 vt 02 I vilken utsträckning anser läraren att kursprovet. I mycket stor utsträckning I stor utsträckning I liten utsträckning svarande lärare..speglar ämnessynen i kursplanen 27 70 3 102..påverkar lärarens tolkning av kursplanens mål och betygskriterier..påverkar de arbetsformer läraren använder i undervisningen..påverkar det innehåll i betydelsen delmål och delfärdigheter etc. som tas upp i undervisningen 9 67 24 102 2 61 37 102 3 67 30 102 Hela 97 procent av lärarna ansåg att provet speglade kursplanens ämnessyn i stor eller mycket stor utsträckning, medan dess påverkan på arbetsformer och innehåll i undervisningen var lägre. Detta är helt följdriktigt, eftersom det är lärarna som i samråd med sina avgör hur målen skall nås. Övriga synpunkter Liksom tidigare år förekom röster som efterlyser språkfärdighets- och ordkunskapsprov. Vissa lärare beklagade att den grammatiska förmågan inte får tillräckligt genomslag i kursprovet. Här kan framhållas att kursprovet i tyska inte prövar t.ex. formell säkerhet, uttal, stavning, vokabulär och fraseologi separat utan i integrerade former. Resultaten på de fyra delproven Hören, Sprechen, Lesen och Schreiben ingår som delar i det omfattande och allsidiga betygsunderlag som läraren har för varje elev, där sådana moment som kunskaper om målspråksländerna, användning av hjälpmedel, ansvarstagande vid t.ex. planering och genomförande av arbetsuppgifter samt reflexion över den egna inlärningen dessutom ingår. 65 procent av de 102 lärare som besvarat enkäten anser att resultatet på kursprovet stämmer med deras bedömning av na. Många kommentarer finns här om skillnaden mellan goda resultat på Hören och Lesen å ena sidan och sämre på Schreiben och Sprechen å andra sidan samt de problem vid betygsättningen som man tycker detta skapar. Man undrar hur de olika delproven skall viktas. Förutom kommentarerna till betygsfördelningen (se ovan) hänvisas till SKOLFS 2000:134, där det föreskrivs att en elev skall ha kunskaper enligt samtliga kriterier som gäller för betyget. / / För betygen Väl godkänd och Mycket väl godkänd gäller att särskilt väl utvecklad förmåga avseende något eller kriterier kan väga upp brister avseende ett eller ett par andra kriterier. För dessa högre betyg skall dock kraven för att få Godkänd alltid vara uppfyllda, såvida inte eleven har särskilda skäl som funktionshinder eller annat personligt förhållande av permanent natur. Från och med höstterminen 2003 kommer inte längre nya kursprov i tyska för steg 4 att produceras. Däremot kan lärare med hjälp av lösenord hämta delprov på nätet: www.educ.umu.se/provbanken/tyska

Under samma adress finns också uppgifter att använda till egna prov (låda 2) samt övningsuppgifter för och andra intresserade (låda 3). Vi på Enheten för språk och litteratur vid Göteborgs universitet tackar alla lärare som rapporterat in elevresultat och bidragit med värdefulla synpunkter på kursprovet. Vi kommer att begrunda alla kommentarer i vår strävan efter att förbättra provens kvalitet i olika avseenden. Ragnhild Wedlin Enheten för språk och litteratur Institutionen för pedagogik och didaktik GÖTEBORGS UNIVERSITET