Bilaga 4 Miljökonsekvensbeskrivning Naturvärdesinventering Vindpark Östra Frölunda
Beställare Gothia Vind AB 2011-07-12, rev 2011-11-14 Komplettering av Allmänekologisk inventering inför vindkraftsutbyggnad vid Östra Frölunda 2011
1. Inledning 3 Uppdraget 3 Övergripande områdesbeskrivning 3 Sammanfattning av funna naturvärden 3 2. Naturvärdesinventering 3 Metod 3 3. Kartor med naturvärdesklassade områden 4 4. Resultat, tabell med naturvärdesklassade områden 6 5. Områdesbeskrivningar för naturvärdesklassade områden vid Östra Frölunda 8 6. Referenser 23 2
Inledning Projekt RBD0013 AEI Östra Frölunda juni 2011 Uppdraget Calluna fick i juni 2009 uppdraget att göra en Miljökonsekvensbeskrivning för vindkraftspark Östra Frölunda. I uppdraget ingick att utföra allmänekologisk inventering av området med fokus på de områden vindkraftsverk planerades uppföras, liksom vägar och ledningsdragningar i anslutning till dessa. I juni 2011 utfördes en kompletterande allmänekologisk inventering på grund av ändrad placering av vissa verk. Denna rapport redovisar aktuella verk i juni 2011. Detta dokument är en bilaga till MKB:n där naturvärdesklassade områden och dess beskrivningar, naturvärde och känslighet redovisas. Övergripande områdesbeskrivning Området ligger söder om Östra Frölunda. Intill utredningsområdet rinner Ätran. Terrängen i utredningsområdet är kuperad och domineras av barrskog. Det finns flera små näringsfattiga sjöar och det är ganska gott om myrar, också de näringsfattiga. Skogen utgörs i huvudsak av produktionsskog. Det finns några större kalhyggen. Höjderna har ofta ganska branta sidor, särkilt i de västliga lägena. Sammanfattning av funna naturvärden De områden som har fått en naturvärdesklass är dominerande av naturtyperna sjöar, myrar och branter. I branterna och delvis i anslutning till våtmarkerna finns kontinuitet av träd. Sjöarna har naturvärden knutna till t.ex fågel- och insektsliv. Myrarna har även de värden knutna till fågel- och insektsliv och där gamla träd förekommer förstärker dessa naturvärdena. I området förekommer mycket branta bergpartier där stora värden för fågellivet förekommer. I branterna finns ofta en orörd miljö med en kontinuitet av skog där mer krävande kryptogamer gynnas. Naturvärdesinventering Metod Naturvärdesklassningen har gjorts på en tregradig skala: områden kan klassas till naturvärde, högt naturvärde och mycket högt naturvärde. Klass 1 motsvaras av objekt som ofta återfinns bland riksintressen och miljöer som är upptagna som regionalt intresse i t.ex. kommunala naturvårdsprogram. Vi har dock gjort undantag arealkrav som nationellt krävs för att ett område ska bli ett riksintresse. Detta innebär att Callunas metodik tillåter att även små områden med mycket högt naturvärde kan få klass 1. I objekt klassade till den här klassen bör alla typer av ingrepp undvikas. Klass 2 utgörs av objekt som motsvarar naturmiljöer som klassas till kommunalt intresse för naturvården i kommunala naturvårdsprogram. I objekt av den här typen kan det under vissa förutsättningar vara möjligt att göra intrång, om stor hänsyn visas. Klass 3 utgörs av objekt av motsvarande lokalt intresse men de kan också i exploateringssammanhang utgöras av objekt med framtidsvärde. Det vill säga naturmiljöer som kan utveckla naturvärden inom överskådlig tid. 3
Kartor med naturvärdesklassade områden Planerad Vindkraftpark Östra Frölunda m 0 500 1 000 Rödlistade arter Vindkraftverk Befintliga vägar Röjda äldre vägar och traktorgator Traktorgator delvis röjda Nya vägar Inventeringsbuffer Vindkraftverk buffert 200m Våtmarksinventering Lövskogsinventering Äng och bete Nyckelbiotop Sumpskog Naturvärde Calluna inventering Calluna klass Mycket högt naturvärde Högt naturvärde Naturvärde Biotopskydd 2 9 1 Mindre hackspett Lunglav Combocerus glaber 4 8 9 Göktyta 10 10 11 21 11 12 12 22 14 21 Lunglav 52 13 14 16 20 15 23 26 3 21 27 20 24 53 28 24 25 15 41 43 42 6 7 40 39 44 49 48 47 1B 45 46 38 5 Hasselsnok 50 51 4
51 50 49 48 47 1B 45 46 38 5 Hasselsnok 44 40 39 6 7 43 42 41 15 24 25 20 24 28 27 3 21 23 26 16 20 15 13 14 22 14 21 52 Lunglav 12 21 11 12 Lunglav Combocerus glaber 4 8 9 Göktyta 10 10 11 2 9 1 Mindre hackspett P lanerad Vindkraftpark Östra Frölunda m 0 500 1 000 Rödlistade arter Vindkraftverk Befintliga vägar Röjda äldre vägar och traktorgator Traktorgator delvis röjda Nya vägar Inventeringsbuffer Vindkraftverk buffert 200m Våtmarksinventering Lövskogsinventering Äng och bete Nyckelbiotop Sumpskog Naturvärde Calluna inventering Calluna klass Mycket högt naturvärde Högt naturvärde Naturvärde Biotopskydd 5
Resultat, tabell med naturvärdesklassade områden Tabellen visar ID-nr, naturtyp, areal och naturvärdesklass för naturvärdesklassade områden vid Östra Frölunda. ID-nummer Naturtyp Areal (ha) Klass 1 Trädbevuxen myr 1,1 3 2 Lövträd 0,1 3 3 Granskogsbrant 0,1 3 4 Trädbevuxen myr 1,7 3 5 Tallmosse 2,84 3 8 Barrsumpskog 8,3 3 9 Öppen myr 10,0 2 10 Grov ek 0,0 3 11 Lövskog 0,9 2 12 Sjö 0,4 2 13 Sumpskog 0,7 3 14 Öppen myr 1,2 3 15 Bäck 6,0 2 20 Brant 4,3 2 21 Öppen myr 6,3 2 22 Sjö 8,9 2 23 Bäck 1,8 3 24 Barrblandskog 1,02 3 25 Sjö 1,67 2 26 Trädbevuxen myr 1,2 2 27 Trädbevuxen myr 1,5 3 28 Sjö 1,2 3 38 Trädbevuxen myr 0,5 3 39 Brant 1,1 2 40 Brant 3,0 1 6
ID-nummer Naturtyp Areal (ha) Klass 41 Trädbevuxen myr 9,4 2 42 Trädbevuxen myr 2,1 3 43 Trädbevuxen myr 9,0 3 44 Sjö 2,1 2 45 Trädbevuxen myr 2,8 2 46 Trädbevuxen myr 4,3 2 47 Trädbevuxen myr 1,8 3 48 Trädbevuxen myr 6,4 3 49 Trädbevuxen myr 5,8 3 50 Barrsumpskog 5,1 3 51 Brant 0,5 2 52 Sjö 10,1 2 53 Brant 1,43 2 7
Områdesbeskrivningar för naturvärdesklassade områden vid Östra Frölunda 1. Myr Naturvärdesklass 3 a är knutna till en viss skoglig kontinuitet där gamla tallar har naturvärden. Myren är viktig för fågellivet. Området är en tallbevuxen myr med senvuxna tallar glest spritt över myren. Enstaka av tallarna är mer plattade och visar tecken på högre ålder. I buskskiktet växer tall allmänt och i fältskiktet växer tuvull och myrlilja rikligt. Området är känsligt för fysisk påverkan och dränering vid t.ex. vägbyggen. Fågellivet kan störas vid en exploatering. 2. Lövträd Naturvärdesklass 3 a är knutna till att det i området är ovanligt med ädellövträd och att dessa i ett framtidsperspektiv kan bli värdefulla för t.ex. insektlivet. Området består av en samling lövträd som växer i en slänt. Här växer ek med stamdiametern 4-5 dm och de är något senvuxna och har halvvida kronor. I området växer även enstaka en, rönn och oxel med diametern 3 dm. Känsligt för direkt fysisk påverkan. 3 Granskogsbrant Naturvärdesklass 3 Naturvärde a är knutna till en hög och jämn luftfuktighet samt jämn tillgång på fuktig död ved. I området finner man signalarten kornknutsmossa som signalerar om miljöer med konstant hög fuktighet och höga naturvärde. Området har en rik mossflora. Området är en mindre brant som sluttar mot väster och som bitvis har lodytor. Mosstäckta stenblock förekommer allmänt i området. Nedanför berget rinner ett skogsdike och som är omgiven av fuktigare mark. Trädskiktet är ungt och består av gran
med stamdiametern 0,5-2 dm och även björk med samma diameter förekommer glest. Fältskiktet är glest och arter som förekommer är t.ex. blåbär och träjon. Vattnet sipprar nedför bergets lodytor och mossor förekommer rikligt i den fuktiga miljön både på berg och block. Här finner man arter som västlig hakmossa, vågig sidenmossa, stor revmossa långfliksmossa och signalarten kornknutsmossa. Död ved förekommer glest som enstaka låga och som gamla stubbar. Området är känsligt för ingrepp som stör dess luftfuktighet som avverkning i eller i anslutning till området. Området ligger nära planerad väg och kan delvis störas av ett vägbygge. 4. Tallmosse Naturvärdesklass 3 a är knutna till en viss skoglig kontinuitet där gamla tallar har naturvärden. Myren är viktig för fågellivet. Området är en tämligen stor mosse bevuxen med tall. Tallarna har en stamdiameter på 0,5-1 dm och de är senvuxna. En viss kontinuitet finns i trädskiktet då vissa av tallarna är gamla och krokiga. I buskskiktet växer tall rikligt och i fältskiktet dominerar tuvull. Död ved förekommer som enstaka död tall. Området är känsligt för fysisk påverkan och dränering vid t.ex. vägbyggen. Fågellivet kan störas vid en exploatering. 5 Tallmosse Naturvärdesklass 3 Naturvärde a är knutna till en viss skoglig kontinuitet där gamla tallar har naturvärden eller kommer att få inom överskådlig tid. Myren är viktig för t.ex. fågel- och insektsliv. Projekt RBD0013 AEI Östra Frölunda juni 2011 Området är en Tallmosse som ger ett visst intryck av naturlighet även om diken förekommer i området. Trädskiktet domineras av tall med stamdiametern 0,5-2 dm och de är allmänt något senvuxna. Det förekommer även ett glest inslag av mer plattade tallar som är lite äldre. I området växer även björk med stamdiametern 1-2 dm glest. Buskar förekommer tämligen rikligt och där dominerar björk och tall. I fältskiktet är arter som ljung och tuvull karaktärsgivande. I bottenskiktet växer vitmossor rikligt. Död ved förekommer glest i området. 9
Området påverkas negativt av påverkan på hydrologin och avverkning. Breddning av vägen bör första han göras på den sida som vetter från myren. Om den breddas mot myren bör försiktighet vidtas för att minimera påverkan. 8. Gransumpskog Naturvärdesklass 3 Områdets naturvärden är knutna till den höga luftfuktigheten och en viss skoglig kontinuitet som gynnar kryptogamer. finns även knutna till den döda veden som är bra substrat för kryptogamer. Området är en fuktig skog som är dominerad av något senvuxen gran med stamdiametern 1-4 dm. I vissa partier växer tall rikligt och dessa partier är mer öppna. Även yngre björk förekommer spritt i skogen. Död ved förekommer allmänt som stående död ved och även lågor i olik ålder förekommer. Den döda veden är tämligen klen. Bottenskiktet är rikligt och här växer arter som stor revmossa, västlig hakmossa och vågig sidenmossa. Området är känsligt för fysisk påverkan och om närliggande områden huggs så att luftfuktigheten påverkas. 9. Öppen myr Naturvärdesklass 2 Myrens naturvärden är knutna till ett stort ofta öppet våtmarksområde som kan hysa ett rikt insekts-och fågelliv. Den öppna myren skapar heterogenitet i landskapet och skapar förutsättningar för en större biologisk mångfald. Området är en stor öppen mosse med inslag av mindre skogspartier. Tall är det dominerande trädslaget på myren både ute på den och i de mer tätt bevuxna delarna. De förekommer glest på myren och tätare vid kanterna och på de små trädöarna. Tallarna är ofta senvuxna och ibland knotiga och har en diameter på 0,5-2 dm. De äldsta tallarna växer ute på myren. Även gran och björk förekommer glest och de har en diameter på 1-3 dm. I buskskiktet växer tall allmänt och i fältsiktet växer tuvull rikligt tillsammans med arter som myrlilja, pors, ljung, tranbär och kråkbär. Död ved förekommer glest som stående död ved. Dikningar förekommer på flera ställen rakt över mossen, dessa är dock ganska igenvuxna av vitmossa. 10
Området är känsligt för fysisk påverkan som t.ex. dränering vid vägbyggen, En exploatering kan även störa fågellivet. 10. Grov ek Naturvärdesklass 3 Grova ädellövträd är en brist i landskapet och i närmiljön och bör därför värnas om Objektet är en vidkronig ek med stamdiametern 8 dm. Kring eken växer yngre gran och på den skuggade stammen växer rikligt med mossan cypressfläta. Känslig för direkt fysisk påverkan. 11. Lövskog med grova ädellövträd Naturvärdesklass 2 Områdets naturvärden är främst knutna till inslaget av grova ädellövträd av ek som har håligheter och det finns även grov död ved efter ek. Detta gynnar insektslivet. Död ved förekommer även som ved i hassel och som klenare lågor vilket stärker naturvärdena. Tämligen grova lövträd skapar en gynnsam miljö för fågel med t.ex. asp som kan fungera som boträd. Lövträd och grova sådana är en brist i området. På en höjd ligger ett lövrikt område med inslag av block och välskuggad mark. Inom området växer en rad olika trädslag som ek, gran, bok, asp och björk. Tämligen grova träd med en diameter på 4-8 dm. De grövsta träden är ekar. I buskskiktet växer hassel allmänt och i vissa hasselbuketter förekommer död ved allmänt. Fältskiktet är glest och här växer arter som kruståtel och blåbär. Död ved förekommer allmänt och består av döda lövträd med diametern 1-3 dm. I området finns också några grova lågor och stående träd av ek med diametern 5-7 dm. I någon av de äldre ekarna förekommer håligheter och spår av insektsgnag. Fågellivet kan eventuellt störas vid exploatering. I övrigt är det fysisk påverkan som kan göra så att gamla värdefulla träd och död ved tas bort. 12. Tjärn Naturvärdesklass 2 Öppet vatten som bidrar till heterogeniteten och som gynnat fågelliv och insektsliv. Lokalen lämplig för vattenanknuten fågel. 11
Området är en liten tjärn med stora delar öppet vatten med öppen mark närmast. I kanterna växer några senvuxna tallar glest spritt. I buskskiktet växer pors och tall och gran glest. Kring vattnet finns ett välutvecklat gungfly och här växer arter som starr och tuvull tillsammans med vitmossor. I tjärnen växer näckrosor glest. Fågelliv med t.ex. smålom. 13. Sumpskog Naturvärdesklass 3 De främsta naturvärdena är knutna till den tämligen stora förekomsten av död ved som gynnar t.ex. insektlivet och lavar. Den fuktiga miljön med hög luftfuktighet skapar en stabil miljö för fuktkrävande arter. Området ligger i en svacka mellan höjder. Trädskiktet domineras av tallar som har en diameter på 1-2,5 dm, ofta har de något plattade kronor och är krokiga. Även björk och gran förekommer i området. I buskskiktet växer senvuxen gran allmänt. I fältskiktet dominerar tuvull med inslag av lingon och tranbär. Död ved förekommer tämligen rikligt främst som stående träd med viss spridning i ålder. 14. Öppen våtmark Naturvärdesklass 3 Områdets naturvärden är knutna till den öppna och solexponerade marken med ett inslag av ett öppet vatten i form av en bäck. Här finns förutsättningar för ett rikt insektsliv knutet till både land och vatten. Området är en gynnsam lokal för födosökande fåglar. Området är en öppen våtmark i en svacka mellan höjder. Området verkar opåverkat av diken och en bäck rinner genom området. I kanterna växer enstaka senvuxen, klen tall och i det glesa buskskiktet växer även där tall. I fältskiktet dominerar tuvull med inslag av arter som starr och tranbär. Området kan skadas av dikningar och direkt fysisk påverkan som t.ex. vägbyggen. 12
15. Vattendrag från Rullesjön Naturvärdesklass 2 Ett stort vattendrag har stora naturvärden och den snabba vattenhastigheten syresätter vattnet och ger ett grovt bottensubstrat som är gynnsamt för många vattenlevande insekter. Vattendraget är också bra livsmiljö för fisk. Från Rullesjön rinner ett större vattendrag som bitvis följer mindre vägar söderut och som passerar flera myrar. Vattnet är omväxlande lugnt och strömmande för att i söder öka i strömhastighet. Bottensubstratet är grovt och block förekommer allmänt till rikligt. Längs vattendraget växer ofta granskog med visst lövinslag. Bredden varierar från ca 2-4 meter. Objektet är främst känsligt för fysisk påverkan och grumling av vattnet vid t.ex. vägbyggen. 20. Bergbrant intill Rullesjön Naturvärdesklass 2 Mäktig brant i anslutning till sjön. Bergväggen är till stora delar täckt skorplavar men här finns även tuschlav, navellav och olika bägarlavar. En liten skogsbilväg löper längs nästan hela branten. Branten är mer exponerad och har en flora som gynnas av den torrare miljön än branterna runt Furuberget som ligger mer skyddat. I trädskiktet förekommer en del asp och även enstaka ek och rönn, men gran dominerar. I fältskiktet växer stensöta och hultbräken. Fågellivet inom området kan ha värden som störs av en exploatering 21. Öppen myr Naturvärdesklass 2 Myrens naturvärden är knutna till ett stort, ofta öppet våtmarksområde som kan hysa ett rikt- insekts- och fågelliv. Den öppna myren skapar heterogenitet i landskapet och skapar förutsättningar för en större biologisk mångfald. Projekt RBD0013 AEI Östra Frölunda juni 2011 Området är en stor öppen myr med en bäck som rinner genom våtmarken. Träd sakna s i princip på myren men i kanterna förekommer klen med senvuxen tall och björk med 13
diametern 0,5-1 dm. buskar av björk och tall växer i kanterna. I fältskiktet växer starrarter och pors allmänt. I nordost ligger ett större öppet vatten. Området är känsligt för fysisk påverkan som t.ex. dränering vid vägbyggen, En exploatering kan även störa fågellivet. 22. Hallesjön Naturvärdesklass 2 Sjöns naturvärden är knutna till att sjön skapar heterogenitet och ökad biologisk mångfald i skogslandskapet. Sjön ger livsutrymme för vattenlevande organismer och gynnar fågellivet. Hallessjön är en näringsfattig sjö som ligger belägen mellan branta sluttningar. Kring sjön växer granskog med inslag av björk. Stränderna är blockiga. I vattnet växer små bestånd av vass och starr och i vattnet förekommer näckrosor. Fågellivet kan störas av en exploatering. 23. Liten skogsbäck Naturvärdesklass 3 Bäcken skapar heterogenitet i skogslandskapet och ger livsmiljöer för t.ex. vattenlevande insekter. Området är en mindre bäck som i stort har ett naturligt slingrande lopp men delvis är dikat. Bäcken är ofta skuggad men solexponerad då den rinner nära skogsvägarna. Bäcken har en bredd på ca 0,5 m och bottensubstratet är grovt. Området är känsligt för fysisk påverkan t.ex. vägbyggen. 24 Barrblandskog Naturvärdesklass 3 Projekt RBD0013 AEI Östra Frölunda juni 2011 Ett bestånd med något äldre barrblandskog söder om vägen. I kanten finns inslag av asp och ett visst inslag av död ved förekommer. 14
Grandominerad barrblandskog med litet inslag av asp. Ett visst inslag av död ved förekommer. I buskskiktet förekommer gran och enstaka hassel. I fälstskiktet växer blåbärsris och majbräken. Fältskiktet är glest och marken är täckt av mossa. Låg känslighet. 25 Kvarnsjön Naturvärdesklass 2 Näringsfattig klarvattensjö som kan vara lämplig för smålom att häcka i. Stränderna består av myrkomplex och är flacka. De är uppbyggda av vitmossor och längre in finns små örter. I kanterna förekommer döda träd, främst björk, björk och tall. Näringsfattig klarvattensjö med glesa bestånd av näckrosor och säv. Iden omges av flacka stränder med vitmossa i bottenskiktet och förekomst av dystarr, rosling, myrlilja och pors längre in. I kanterna förekommer björk och tall. Sjön ligger drygt 300 meter från närmaste vindkraftverk och har samband med andra små sjöar där fiskevatten/häckningssjöar finns för både små- och storlom. Sambandet bryts dock inte av vindkraftverken i området. 26 Myr med liten göl i mitten Naturvärdesklass 2 Liten myrmark med öppet vatten i mitten. Gott inslag av död ved: björk, tall och gran. Enstaka äldre tallar förekommer också i kanterna av myren. Myren bildar tillsammans med andra våtmarker viktiga miljöer för b.la. skogshöns. Myrmark som ligger i nära anslutning till den större Järpamossen och nära flera små våtmarker och gölar. Detta skapar ett samband av våtmarker som kan vara viktigt för skogshöns. I den aktuella myrmarken finns centralt en öppen vattenyta på uppskattningsvis ett halvt hektar. Omkring den finns sanka partier bevuxna av gräsull, och tuvstarr. Fågellivet kan påverkas negativt av en exploatering. 15
27 Delvis trädbevuxen myr Naturvärdesklass 3 Området kan vara intressant för skogshöns. Ytan är delvis öppen och det förekommer äldre tallar i kanterna. Delvis trädbevuxen myr, dikad i kanterna. I de öppna partierna dominerar vitmossor och starr. Området ligger cirka 300 hundra meter från vkv 16 och 17 vilket kan orsaka störning för orre och tjäder.28. Tjärn, Svärta Naturvärdesklass 2 Det öppna vattnet skapar heterogenitet i skogslandskapet och ökar den biologiska mångfalden. Förutom att vara dricksvatten för vilt ger tjärnen livsmiljöer för vattenlevande insekter och gynnar fågellivet. Området är en tjärn med en stor öppen vattenspegel. I öster och väst omges tjärnen av branta sluttningar. Kring tjärnen sträcker sig en bård av öppen mark som breddar ut sig i söder. På den öppna myrmarken växer arter som starr, myrlilja och pors. I vattnet växer näckrosor. Vid stranden står några torrträd av tall. I anslutning till tjärnen finns bäckar som är dikade. Känslig för fysisk påverkan och fågellivet kan störas vid en exploatering. 38. Våtmark Naturvärdesklass 3 Liten våtmark med vitmossor i bottenskiktet och förekomst av död ved. Liten våtmark med vitmossor i bottenskiktet och halvgräs som dystarr och säv. I kanterna finns en del träd, främst björk, varav ganska stor andel är döda. Projekt RBD0013 AEI Östra Frölunda juni 2011 Området ligger cirka 300 hundra meter från vkv 1 vilket kan orsaka störning för fågellivet. 16
39. Brant Naturvärdesklass 2 Brant som i södra delen kan vara värdefulla för fågellivet lodytor. I branten finns en kontinuitet av död ved och det finns gott om mossor. Det förekommer signalarter bland mossorna som vågig sidenmossa och långfliksmossa som båda indikerar miljöer med hög luftfuktighet och ett gynnsamt mikroklimat. Brant som är vänd mot söder och kan ha värden för fågellivet. God tillgång av död ved i branten som till stor del är mossbevuxen med t.ex. långfliksmossa och vågig sidenmossa. Branten kan ha ett fågelliv som kan påverkas negativt av en exploatering. 40. Brant Naturvärdesklass 1 Dubbelsidiga branter på upp mot 30 meter med stora delar av klippväggen är täckt av mossor. Vågig sidenmossa, mörk husmossa och stor revmossa noterades. Dessa arter är signalarter och indikerar ostörda miljöer med hög luftfuktighet. I sydvästra Sverige är indikatorvärdet dock ganska lågt. Det finns också gott om död ved upp mot 50 % av vedförrådet består av döda träd. Bland träden dominerar gran. Inslaget av död ved är stort upp till 50 % av virkesvolymen på sina ställen. I fältskiktet fanns mycket ormbunkar som stenbräken, bergrör och marken är mossklädd. På klippväggarna noterades flera signalarter och nedanför branten dominerar vanliga mossor som husmossa, kammossa och olika kvastmossor. Området är känsligt för störning som avverkning. 41. Myr Naturvärdesklass 2 a är knutna till en viss skoglig kontinuitet där gamla tallar har naturvärden. Myren är viktig för fågellivet. Projekt RBD0013 AEI Östra Frölunda juni 2011 Området är en större myr där viss dikesverksamhet förekommit men som nu är igensatta av vitmossa. Träd förekommer rikligt till allmänt spritt över myren och domineras av tall. Tallarna är senvuxna och ofta plattade och har en diameter på 0,5-1 dm. Enstaka tallar är starkt ihoptryckta och äldre. I buskskiktet växer tall allmänt och i fältskiktet dominerar tuvull som växer tillsammans med arter som kråkbär och ljung. Död ved förekommer glest som stående döda träd. 17
Området är känsligt för fysisk påverkan och dränering vid t.ex. vägbyggen. Fågellivet kan störas vid en exploatering. 42. Myr Naturvärdesklass 3 a är knutna till en viss skoglig kontinuitet där gamla tallar har naturvärden. Myren är viktig för fågellivet. Området är en mindre myr där ett dikat vattendrag rinner i kanten. Träd förekommer rikligt till allmänt spritt över myren och domineras av tall. Tallarna är senvuxna och ofta plattade och har en diameter på 0,5-1 dm. Enstaka tallar är starkt ihoptryckta och äldre. I buskskiktet växer tall allmänt och i fältskiktet dominerar tuvull som växer tillsammans med arter som kråkbär och ljung. Död ved förekommer glest som stående döda träd. Området är känsligt för fysisk påverkan och dränering vid t.ex. vägbyggen. Fågellivet kan störas vid en exploatering. 43. Myr och barrsumpskog Naturvärdesklass 3 Naturvärde a är knutna till en viss skoglig kontinuitet där gamla tallar har naturvärden. På myren finns förutsättningar för en gynnsam miljö för fåglar och insekter. I tätare delar är luftfuktigheten hög vilket gynnar t.ex. kryptogamer. Stora delar av området består av myrmark bevuxen med tall och mindre områden med något torrare mark där trädskiktet är tätare. På flera ställen på myren finns diken. På myren växer senvuxen tall allmänt till rikligt. De är senvuxna och några är kraftigt plattade och visar på hög ålder. På torrare mark är tallen grövre och har en diameter på 2-3 dm. Det förekommer även mindre delar där gran är ett vanligt inslag. Buskskiktet domineras av tall och i fältskiktet växer arter som tuvull, myrlilja och kråkbär. Död ved förekommer glest som stående torrträd. Området är känsligt för fysisk påverkan och dränering vid t.ex. vägbyggen. 18
44. Älingasjön Naturvärdesklass 2 Klarvattensjö omgiven av låglänta myrar med värden för fågellivet. I kanterna finns förekomst av döda björkar och gamla tallar med plattade kronor. Sjön kan vara lämplig häckningsbiotop för storlom och för födosök för smålom. Sjö omgiven av flacka myrpartier. Låga halvgräs och mytliljor växer på stränderna. I kanterna förekommer björk, sälg och tall. Området ligger cirka 300 hundra meter från vkv 1 vilket kan orsaka störning för fågellivet. 45. Våtmark intill Älingasjön Naturvärdesklass 2 Älingasjön övergår i öster i myrmark med vitmossor i bottenskiktet och små halvgräs och örter som rosling och myrlilja i fältskiktet. Området har värden för skogshöns och för andra fåglar samt för insektslivet som gynnas av den öppna och solbelysta miljön med varierat fältskikt. Sjön övergår i myr med vitmossor i bottenskiktet och bestånd av myrlilja och dystarr i fältskiktet. Andra småörter och ris förekommer också som rosling, vattenklöver och tranbär. I buskskiktet förekommer pors och in mot kanterna finns björk (med inslag av döda träd) och tall. Området ligger cirka 300 hundra meter från vkv 1 vilket kan orsaka störning för fågellivet. 46. Tallmosse Naturvärdesklass 2 Tallmosse med gamla tallar. Ganska gott om död ved. Tjäder flög upp. Tallmosse med vitmossa, tranbär, ljung och blåbär i fältskiktet. Äldre träd förekommer särskilt i södra delen. En tjäder flög upp vid besöket. 19
Området ligger cirka 400 hundra meter från vkv 6 som därmed bara utgör en svag påverkan på området. 47. Trädbevuxen Myr Naturvärdesklass 3 a är knutna till en viss skoglig kontinuitet där äldre tallar har framtidsvärden. Den döda veden gynnar insektslivet. Området är en myr med ofta tätt trädskikt men med variation av öppnare delar. Trädskiktet domineras av tall med viss olik ålder. Träden har en diameter på 1-2 dm och några är lite plattade och krokiga. Även gran och björk med klenare diameter förekommer i området. I buskskiktet växer gran och tal allmänt och i fältskiktet finner man arter som tuvull, myrlilja och ljung. Död ved förekommer tämligen allmänt som klenare björkar. Området känns relativt orört och är ej dikat. Området är känsligt för fysisk påverkan och dränering vid t.ex. vägbyggen. 48. Myr Naturvärdesklass 3 Myren har framtidsvärden knutna till tallarna. Myren är viktig för fågellivet. Området är en myr som delvis är öppen och delvis tätare bevuxen med tall. Trädskiktet är relativt likåldrigt men här och var förekommer äldre och mer senvuxna tallar. Buskar av tall förekommer allmänt spritt. Död ved förekommer glest som stående döda träd men har olik ålder. Området är känsligt för fysisk påverkan och dränering vid t.ex. vägbyggen. Fågellivet kan störas vid en exploatering. 49. Myr Naturvärdesklass 3 a är knutna till en viss skoglig kontinuitet där gamla tallar har naturvärden. Myren är viktig för fågellivet. 20
Området är en trädbevuxen myr som är varierad lite torrare och blötare. Tall är dominerande och har en diameter på 0,5-2 dm där de grövre växer på något torrare mark. Tallarna är något senvuxna och plattade. I buskskiktet växer tallar allmänt och i fältskiktet är arter som tuvull och ljung vanliga. Död ved förekommer glest spritt av stående ved i olik ålder. Området är känsligt för fysisk påverkan och dränering vid t.ex. vägbyggen. Fågellivet kan störas vid en exploatering. 50. Tallsumpskog Naturvärdesklass 3 Naturvärde a är knutna till en viss skoglig kontinuitet där gamla tallar har naturvärden. Den döda veden är bra substrat för kryptogamer och gynnar insektslivet. Området är en tallsumpskog med ett flerskiktat trädskikt där tallarna mäter 0,5-2 dm i diameter. Klenare träd av gran och björk växer i området. Tallarna är senvuxna och har plattade kronor. I buskskiktet växer senvuxen gran och tall allmänt. Stående död ved i olik nedbrytningsstadier förekommer allmänt. Området är känsligt för fysisk påverkan. 51. Brant och gransumpskog Naturvärdesklass 2 Naturvärde a är knutna till en skoglig kontinuitet och hög luftfuktighet samt död ved i olika nedbrytningsstadier. I området finner man signalarten kornknutsmossa som signalerar om miljöer med konstant hög fuktighet och höga naturvärde. Även signalarten fällmossa förekommer och den signalerar även den om höga naturvärden. Projekt RBD0013 AEI Östra Frölunda juni 2011 Området är en brant med en gransumpskog liggande strax nedanför branten. Trädskiktet har viss flerskiktning och domineras av gran med diametern 1-3 dm. Granarna är något senvuxna. I buskskiktet växer enstaka gran och i fältskiktet dominerar blåbär. Bottenskiktet är rikligt och på block växer rikligt med mossor som västlig hakmossa, vågig sidenmossa, och stor revmossa. Död ved förekommer allmänt och finns i en viss skillnad i nedbrytningsstadier. På lågor finner man signalarten kornknutsmossa och på block fällmossa. 21
Området är känsligt för ingrepp som stör dess luftfuktighet som avverkning i eller i anslutning till området. 52. Rullesjön Naturvärdesklass 2 Näringsfattig klarvattensjö där storlom häckar enligt uppgift. Sjön bedöms också med sina flacka stränder och ostörda läge som lämplig för storlom. Runt Rullesjön finns ett smalt zon med gräs, starr och pors. På några ställen övergår sjön i gungflyn och kärr innan fastmarksstranden tar vid. Här växer myrlilja, klockljung och dystarr tillsammans med pors, lågvuxna tallar och enstaka björkar. Skogen närmast sjön består av en smal ridå av lövträd som domineras av glasbjörk. I sjön finns glesa bestånd säv och starr, särskilt i norra och södra delen. Det finns också spridda näckrosor och annan flytbladsvegetation. Lommens flygväg ner till vitasjön och andra fisksjöar hamnar ca 100-200 m från planerade vindkraftverk och bör inte störa dess fiskemöjligheter. Rullesjön ligger intill en bergvägg som bedöms ha värden för fågellivet. 53 Brant Naturvärdesklass 2 Sydvästvänd brant, glest bevuxen av gran och björk. Viss förekomst av död ved. Sydvästvänd brant med glest bevuxen med barrblandskog. Viss förekomst av död ved finns. 22