Oktober 2013. Årgång 27 Nr 8. www.sigtunamyntklubb.se

Vi är idag 150 medlemmar som samlar: Svenska och utländska mynt och sedlar, medaljer, polletter och mycket annat. Vi har 10 månadsmöten per år, i egna lokaler. Intressanta auktioner varje möte. Som medlem betalar köparen ingen provision! Icke medlemmar betalar 20% i provision. Stora möjligheter att köpa bra mynt av övriga medlemmar. Medlemstidning hem i brevlådan / via e-mail före varje möte. Medlemsavgiften är låg, 125:- per år!! Kaffeservering och lotteri vid varje möte. Du är varmt välkommen till vår klubb. / styrelsen Kvarvarande MÖTESDAGAR 2013 9oktober 13november 11december 25januari 2014 Myntmässa MÖTESTIDER: Styrelsemöte kl. 17.00 Lokalen öppnas kl. 18.00 Medlemsmöte kl. 19.00 Reservera dessa dagar för ditt deltagande. VÄLKOMNA! www.sigtunamyntklubb.se Oktober 2013 12 12½ 1 Till följd av vårt sommartidssystem är oktober årets längsta månad en timme längre än de övriga månaderna med 31 dagar. Årgång 27 Nr 8 10 9 11 8 7 6 5 2 4 3 Det finns bara en samhällsklass som tänker mer på pengar än de rika, och det är de fattiga. /Oscar Wilde

Ordförande Mats Hellman 08-754 50 95 matsotto@yahoo.se 0730 246 499 Vice ordförande Janerik Berg 070-53 83 286 Sekreterare Mats Persson 0737-707847 Kassör Ulf Ulveback 0563-72 005 Vice kassör Magnus Lindell 08-37 91 52 Auktionsgrupp Bengt Granath 08-581 714 29 Anders Tullberg 08-531 914 18 Cristian Vogeler 0174-303 39 PG Carlsson 073-714 95 07 P-H Iggström 070-9946408 Redaktions- Kay Hörnstedt 08-590 350 85 grupp Kent Forss 08-592 592 59 kent.forss@bredband.net 076-110 30 36 Suppleanter Reino Tamminen 0709-81 74 76 Elisabeth Åqvist-Ekström Tony Kamil 070-7436187 Klubbmästare Kay Hörnstedt 08-590 350 85 Postiljon Sigvard Almström 08-590 357 77 Klubblokal Nyborgsvägen 10, Rosersberg Postadress c/o Almström, Nyborgsvägen 8 195 71 Rosersberg Medlemsavgift 125:- / år Medlemstidning ingår med 10 nr / år Plusgiro 44 72 59-3 Org nr 814800-6284 Resultat från auktionen 11 september. 2013 (med reservation för ev. felnotering) Nr 1 retur Nr 2 30:- Nr 3 retur Nr 4 retur Nr 5 retur Nr 6 retur Nr 7 retur Nr 8 90:- Nr 9 75:- Nr 10 retur Nr 11 retur Nr 12 retur Nr 13 retur Nr 14 150:- Nr 15 retur Nr 16 retur Nr 17 retur Nr 18 100:- Nr 19 retur Nr 20 retur Nr 21 180:- Nr 22 400.- Nr 23 retur Nr 24 130:- Nr 25 retur Nr 26 retur Nr 27 40:- Nr 28 retur Nr 29 40:- Nr 30 40:- Nr 31 50:- Nr 32 retur Nr 33 1100:- Nr 34 225:- Nr 35 200:- Nr 36 200:- Nr 37 60:- Nr 38 250:- Nr 39 retur Nr 40 retur Nr 41 retur Nr 42 50:- Nr 43 20:- Nr 44 50:- Nr 45 15:- Nr 46 retur Nr 47 40:- Nr 48 10:- Nr 49 retur Nr 50 15:- Nr 51 70:- Nr 52 retur Nr 53 15:- Nr 54 retur Nr 55 utgick Nr 56 10:- Nr 57 10:- Nr 58 10:- Nr 59 retur Nr 60 5:- Nr 61 140:- Nr 62 retur Vi satt och tittade på tv-programmet Kommunpampar, hustrun och jag. Hon skrattade så hon kiknade och fascinerades av att man lyckats finna så naturligt komiska skådespelare, ända tills hon insåg att det var en dokumentär. // Kent - Hur gjorde ni brännvinet? - Jag hade socker och vatten. - Hade ni igen jäst? - Nej, jag drack ensam. Hos frisören: - Ska jag kamma bena? - Nej, det behövs inte, jag har inte så mycket hår där. Nr 63 retur Nr 64 30:- Nr 65 30:- Nr 66 30:- Nr 67 30:- Nr 68 20:- Nr 69 30:- Nr 70 retur Nr 71 retur Nr 72 20:- Nr 73 30:- Nr 74 10:- Nr 75 30:- Nr 76 retur Nr 77 25:- Nr 78 30:- Nr 79 retur Nr 80 125:- Nr 81 retur Nr 82 65:- Nr 83 10:- Nr 84 125:- Nr 85 40:- Nr 86 retur Nr 87 retur Nr 88 retur Nr 89 30:- Nr 90 15:- Nr 91 80:- Nr 92 retur Nr 93 50:- Nr 94 retur Nr 95 65:- Nr 96 retur Nr 97 retur Nr 98 400:- Nr 99 250:- Nr 100 retur Nr 101 retur Nr 102 retur Nr 103 retur Nr 104 retur Nr 105 retur Nr 106 retur Nr 107 retur Nr 108 retur Nr 109 retur Nr 110 retur Nr 111 retur Nr 112 retur Nr 113 retur Nr 114 retur Nr 115 retur Nr 116 30:- Nr 117 20:- Nr 118 retur Nr 119 retur Nr 120 retur Nr 121 30:- Nr 122 160:- Nr 123 retur Nr 124 retur Köpes: Nr 125 120.- Nr 126a 30:- Nr 126b 180:- Nr 127 30:- Nr 128 Nr 129 retur retur Nr 130 50:- X 1 250:- X 2 160:- X 3 200:- X 4 20:- X 5 70:- X 6 300:- X 7 50:- X 8 40:- X 9 400:- X 10 50:- X 11 80:- X 12 150:- X 13 30:- X 14 50:- G 1 30:- G 2 20:- G 3 230:- G 4 20:- G 5 30:- G 6 20:- X= Extranummer G= Gåva Totalt 8240:- Till klubben 1229:- Alla människor har en svaghet. Själv är jag känslig för drag. /Oscar Wilde Tidskriften Myntkontakt Alla nummer 1976 utom nr 9 samt nr 1,2,3 1977 Kontakta Gunnar Andersson 070 644 68 27 Eller skriv till ga@compaqnet.se

Grattis Sverige!? Auktionen går 10/10 Ny minister: Elisabeth Varorna Svantesson går att beskåda hos oss på Svantesson Biblioteksgatan är engagerad 5 dagen innan i Livets mellan Ord och 10-18 är och på gravt auktionsdagen påverkad kl. av detta. 10-13, då det börjar. // Själva Vård, inte auktionen makt. är bara på nätet. www.kaplans.se Det här är ju rena grekiskan för mig! En skrift eller ett skriftsystem är en form av symbolsystem för att representera språkliga uttryck. Den första skriften var bildskrift. Den sumeriska kilskriften och de egyptiska hieroglyferna anses generellt tillhöra de äldsta skriftsystemen och uppkom någon gång under 3400 3200 f.kr.. Den kinesiska skriften uppkom, troligtvis självständigt, någon gång runt år 1600 f.kr. Bildskriften förenklades successivt av en ökande klass av skrivare eftersom allt mer behövdes skrivas ned. I Egypten och Nubien utvecklades först kursiva hieroglyfer i stort sett parallellt med hieroglyferna. Alfabetisk skrift började utvecklas av semitiska folk i Sydvästasien omkring 1500-2000 f.kr. Först bestod alfabetet av enbart konsonanter, men efter att det sjöfarande handelsfolket fenicierna överfört det till grekerna på 700-talet, lade grekerna till vokaler. Det latinska alfabetet, som idag med mindre variationer används i Europa, Syd- och Nordamerika samt även på andra håll i världen kom till romarna från grekiska kolonier på den italiska halvön via etruskerna, som var det spirande Roms närmaste grannar. I slutet av 700-talet e.kr uppfann Alcuin av York de små bokstäverna (gemenerna) och därigenom även skrivstilen, vilket medförde att man kunde skriva avsevärt snabbare. Skriftsystemens historia Den första skriften i Mesopotamien och Egypten (3400-3200 f.kr.) och Kina (1600 f.kr.) var bildskrift, men definitionsmässigt skulle även grottmålningar och hällristningar kunna vara symboler för att förmedla budskap. Det handlar i sådana fall inte om språk i egentlig mening utan snarast som en form av piktogram (bildsymboler). Forts i nästa nummer. Ostädat skrivbord kan vara kreativt Ordningsamma personer äter bättre och lever längre än de som lever i en stökig miljö. Men ett ostädat skrivbord kan samtidigt tyda på större kreativitet, har forskare åter forskat fram. De studenter i undersökningen som vistades i en städad och prydlig sal valde nyttigare mellanmål än de som hade stökigt. De senare kläckte dock fler kreativa idéer. Hur livslängden uppmätts framgick dock inte. Kallelse Mina vänner, höstterminen är inledd och det med buller och bång. Fullsatt lokal med livliga myntmänniskor borgar för en trevlig kväll. P ån igen, du kallas härmed till medlemsmöte för Sigtuna Myntklubb den 9/10 i vår klubblokal på Nyborgsvägen 10 i Rosersberg. Styrelsemöte 17.00 Lokalen öppnas 18.00 Medlemsmöte 19.00 På septembermötet hade vi den stora glädjen att hälsa klubbens grundare Sven Jardestål välkommen. Det är roligt möta Sven i så god vigör trots att benen protesterar ibland. Sven blev också ( helt följdriktigt) som förste medlem tilldelad klubbnålen i guld med krans. Detta förtjänsttecken skall utdelas till medlemmar med ett sammanhängande medlemskap överstigande 30 år. Nålen måste mottagas personligen och utdelas på julmötet. Avsteg från dessa regler kan undantagsvis beslutas av styrelsen. Alltså 30 års gräns trots att ordföranden sa något annat på mötet, men hans uttalanden bör som vanligt tas med en nypa salt. Vår gamle vän Nisse är åter i fadershuset efter en sejour i Göteborg. Välkommen hem, Nisse. Den 5:e Oktober kör Roger & Co Norrköpingsmässan. Utbudet ser spännande ut och fler av våra medlemmar återfinns bland utställarna. Vi önskar Norrköpingskamraterna lycka till. Till vår egen mässa rullar bordsbokningen på och det ser ut att bli lika spännande som vanligt. Broder P H utsågs till Web-master av mötet. Lycka till P H. Man kan inte säga annat än att det är tryck i myntsverige just nu. ********************************************** Liv i luckan 9/10 Styrelsen gm Mats Vid skapandet av lustigheter i Blandaren dricker sig kreatörerna sig nästan omkull. Detta vore ett kul sätt även för oss, men så sker icke. Vi lovar! // red

9 oktober: Ingrid och Inger har namnsdag. Före 1901 Dionysius Ugandas nationaldag. 1470 Henrik VI av England återinsätts som kung aefter att ha blivit avsatt 1461. 1757 Karl X, kung av Frankrike föds. 1847 Slaveriet avskaffas i Sverige. 595 slavar på den svenska kolonin Saint-Barthélemy blir fria. 1907 Jacques Tati föds. 1934 Alexander I, kung av Jugoslavien mördas. 1940 John Lennon föds. 1946 Tage Erlander blir ny statsminister i Sverige. 1947 France Gall, fransk sångare, föds. 1953 James Finlayson, filmkomiker, avlider. 1957 Jussi Björling avlider. 1960 Anders Ekborg föds. 1962 Uganda blir självständigt från Storbritannien. 1966 David Cameron föds. 1967 Che Guevara avrättas. 1970 Annika Sörenstam föds. 1988 Felix Wankel, tysk ingenjör (Wankel-motorn) avlider. 1991 Dagmar Lange (Maria Lang) avlider. 1992 Per Olof Sundman avlider. Med stolthet kunde vi tilldela Sven Jardeståhl det första klubbmärket med krans som från och med i år skall börja utdelas ut på julmötet till medlemmar som har varit med i klubben i 30 år. Eftersom Sven - som han själv uttrycker det - har lite ålderskrämpor och inte alltid är i sådan form att han kan ta sig till klubben, fick vi tjuvstarta lite med utdelningen till honom. Vi hoppas givetvis att Sven orkar komma till mötena fler gånger. Han har så oerhört mycket att berätta från både den numismatiska och den amatörnumismatiska världen. Även om inte kroppen alltid är i form så kan vi konstatera att knoppen är det. Ett nästan helt vanligt medlemsmöte i Sigtuna Myntklubb. Men just idag hade vi dock besök av klubbens grundare, Sven Jardeståhl. Ungefär 50 glada gossar och töser stojade, stimmade och trivdes. Mats, Sven och Rune. Ritva,Mats, som håller ordning på både Sven och Rune. auktionerna och på kassören Uffe. Lasse, Forshaga och den nya medlemmen, Berra (till höger) och Rune. En tredjedelmats, av desven närvarande medlemmarna. Vår evigt unge revisor Mats, Sven och Rune.Grönis. Tullis, Jacek, Olli och Nisse. Janne och Micke. Den ene kan man Mats,skrämma Sven ochbarn Rune. med. Gissa vem.

Heter den inte Skanderna? Svensk-norsk bergskedja får namn Hela fjällkedjan på gränsen mellan Norge och Sverige har nu döpts till Nordryggen. Det rör sig om den 130 mil långa fjällkedjan från Asker och Rogaland i söder till Finnmark i norr, rapporterar nyhetsbyrån NTB. Brittiska pund kan bli av plast Storbritannien kan införa plastpengar redan 2016. Billigare i längden och svåra att förfalska är argumenten. I Storbritannien överväger nu centralbanken Bank of England att gå över till plastpund när nya 5- och 10-pundssedlar införs 2016. Vi har valt bort sedlar av polymerer (en sorts plast) av främst säkerhetsskäl. Svenska värdetransportbolag använder väskor som färgar sedlarna om någon obehörig försöker öppna väskorna. Det fungerar inte med sedlar av plast. Sedan tidigare finns sedlar av plast i ett 20-tal länder, däribland Australien, Nya Zeeland, Mexiko och Kanada. // TT 2013-09-14 Hade KHK C XVI G avbildats på plastsedlar kunde Victoria se honom som sin plastpappa. I förra numret skrev jag om makarna Anderssons krumelurmynt. Att Gunnar ser det som en ynnest att få låna mynten för att klura ut vad det är skall givetvis tilläggas texten. Att herrarna Hamrin och Vik själva skulle klara av att artbestämma mynten råder givetvis ingen tvekan om. Men det kan vara tidskrävande trots att mynten ibland kanske visar sig inte vara värda så mycket. Här råder så att säga nytta med nöje. Stockholms Myntklubb Krumelurmynt Vår lillasyster, Stockholms Myntklubb, fyllde 40 år, och detta firades med kalas. Som Sigtunas representant i sexklubben, MiM, hade jag det stora nöjet att närvara. (Naturligtvis är jag även medlem i Stockholmsklubben!) En skön stämning med många trevliga människor och vackert väder ramade in firandet. Matborden dignade men läckerheter och dryck. Tullis hade ordnat en mycket klurig frågetävling där hr Karl-Einar Strid imponerande svarade rätt på samtliga frågor. Tiden flög iväg, och rätt som det var var det redan kvällning. Det här var kul. Hoppas att ni fyller fyrtio nästa år igen. // Kent "Det finns två tragedier i livet: Antingen får du vad du önskar dig eller också får du det inte! / Oscar Wilde G. Haljak. Tallin-auktionen. Lite info: Tvåbäddshytt t.o.r. Utresa 19/10 från Frihamnen. Anländer Tallin 10.00 den 20/10. Pris ink måltidspaket (två smårgåsbord + två frukostar) 855:-/pers (fönsterhytt 955:-) Gångavstånd till auktionslokalen. (Taxi ca 4 ) Återresa 20/10. Auktionslista finns på www.ghcoin.ee Kopplingen mellan Präglingsteknik och tidstypiska fel på mynten? (Åter igen en av många fådda artiklar av Gunnar. Tack. // red) Hammarprägling Det engelska myntväsendet var väl utvecklat Och mynten var välpräglade på 900-talet. Tekniken spred sig till myntorter i Skandinavien. Den rörliga överstampen slets fortare än understampen och måste därför bytas oftare. Mynten gjordes i silver, sannolikt en bristvara här då ingen inhemsk brytning är känd. Man tillverkade tenar och klippte ut myntet efter prägling vilket skapade mycket spill. Gotländskt mynt från 1220-90 slaget med s.k. "Fyrslagsteknik". Man klippte en fyrkantig plant och smidde den rundare. Det gör att ämnet blir tunnare i kanterna än på mitten och utpräglingen blir dålig. Braekteatprägling En stamp av härdad metall och ett mjukare material i överstampen, läder. Man lär också ha gjort tvärt om. Ett mjukt material under ett tunt myntämne och en härdad överstamp. Breakteaterna användes huvudsakligen inte i handeln utan i kyrkan som kyrkskattsmedel. Hur och varför vet jag inte i detalj. Släggverk Stamparna sitter i fästen, plantsen läggs mellan stamparna och en stor slägga slås mot överstampen. En nackdel var att det kunde uppstå dubbelpräglingar om myntämnet studsade under slaget. En annan nackdel var att stamparna slets kraftigt. Fallverk. När man skulle tillverka större mynt var kraften för liten och man använde Fallverk. En maskin som har en vertikalt hissbar tyngd, som från större eller mindre höjd släpps ner på överstampen. Tekniken användes vid kopparmyntningen i Avesta från 1715. Därmed blev det mindre dubbelpräglingar och snedpräglingar. Plåtämnet smids ut Stötverk I Stockholm användes stötverk. Man pressar med en hävstång upp en vikt som sedan faller ner mot på överstampen. Hur den tekniken skiljer sig från Fallverk har jag inte hittat information om. - Älskar du mig, Karl? - Visst, men jag heter Gustaf. - Åh, förlåt, jag trodde det var lördag. Jesus första jobb. Springpojke i Venedig. - Nämen har du varit i Jemen!? - Jomen! Klicka, klack, huliganer.

Valsverksprägling Valsverk för slätvalsning har funnits sedan 1400-talet men omkring 1550 kom man på att gravera valsarna. Sveriges första valsverkspräglade mynt är Johan III:s 2-öring 1574. 1625 introducerades metoden i Säter och Nyköping för produktion av kopparmynt i större skala och året därpå i Arboga. I Avesta tillämpades valsverksprägling från 1644-1708. Inför all valsverksprägling skulle kopparen först hamras ut till plåtar i lämplig tjocklek. Valsverk för slätvalsning av plåtar fanns i Europa sedan 1400-talet men i Sverige var tekniken inte fullt utvecklad. Man saknade resurser att valsa en tjock plåt tunn så i huvudsak gällde att hamra kopparen tunn. Som ett avslutande moment kunde man sedan genom vanligtvis varmvalsning Göra kopparplåtarna släta och i exakt den tjocklek man önskade. Därefter klipptes plåtarna i ett skärverk till tenar eller band. Klippverktyg Klippingprägling avlöstes 1627 av Rundmyntsprägling. Gemensamt för all valsverksprägling är att myntämnet/tenen som passerar mellan valsarna blir utsträckt i längdriktningen. (mindre vid fickverksprägling) De färdiga mynten blir därför mer eller mindre ovala. Skickliga isersnidare lärde sig att i viss mån kompensera mot detta genom att gravera stamparna något ovala i motsatt ledd. Men det var svårt att i förväg beräkna och ta hänsyn till alla faktorer som under präglingsprocessen skulle påverka slutresultatet så man lyckades sällan till 100 %. Mynt som är tillverkade i valsverk har ofta en något välvd yta och är ofta snedpräglade då det var svårt att synkronisera valsarna. Vid utstansningen strävade man vanligtvis efter att få myntets framsida så välcentrerad som möjligt. De vassa klippkanterna fick slitas bort i hanteringen. Inga valsar finns bevarade i dag i Sverige men utifrån bevarade tenar med outstansade mynt har man beräknat att diametern på de största valsarna bör ha varit ca 85-90 mm. vilket ger en omkrets på ca 26-28 cm. På denna yta graverdes myntmotivet in direkt i valsen. Ju mindre mynten som skulle präglas var desto fler fick plats på den givna ytan och vise versa, ju större mynt som skulle graveras in desto färre fick plats. Valsar med mindre diameter kan ha förekommit. En betydande nackdel med denna metod var att när skador uppstod på någon del måste hela valsen bytas ut och ett omfattande graveringsarbete erfordrades. Fickverksvalsning. Ett fickvalsverk hade en fyrkantig vals med trädetaljer som gjorde det möjligt att på två av valsen sidor i en ficka montera fast en halvmånformad graverad stamp av härdat stål. En nackdel med fickverksmetoden var att man inte kunde utnyttja hela valsens omkrets utan bara två sidor. Förfarandet var både långsamt och kostsamt och lämpade sig inte för masstillverkning av t.ex. kopparmynt men kunde med fördel användas när myntbilderna var komplicerade. Exempel Gustav II Adolfs Augsburgsthaler från 1632 Valsverkspräglingen upphör 1715 och man fortsätter med släggverkstekniken. - Unge man, tror ni att ni kan stanna hos min dotter hela natten? - Oh ja. Gärna! Frågor till & svar från RIKSBANKEN Är det olagligt att förstöra pengar? Nej, det är inte olagligt. Du får göra vad du vill med dina egna pengar. Tidigare har det varit olagligt att förstöra mynt till exempel att göra hål i dem. Hur mycket sedlar finns det ute i samhället? Vid årsskiftet 2012/2013 fanns det ungefär 349 miljoner sedlar i cirkulation till ett värde av 91 miljarder kronor. Vilken är den vanligaste sedeln? Den sedelvalör som det finns flest av är 500-kronorssedeln. Vid årsskiftet 2012/2013 fanns det cirka: 113 miljoner 500-kronorssedlar, 94 miljoner 100-kronorssedlar, 87 miljoner 20-kronorssedlar, 21 miljoner 1000-kronorssedlar, 25 miljoner 50-kronorssedlar. Dessutom fanns det cirka 9 miljoner ogiltiga sedlar och minnessedlar. Vad är svenska sedlar tillverkade av? Sedlarna är tillverkade av råbomull som ger en sträv och fast känsla. Vad kostar en 100-kronorssedel? Riksbanken tillverkar inte sedlar själv. Vi betalar cirka 47 öre för en 100-kronorssedel. Vad kostar en 1-krona? Riksbanken präglar inte mynt själv. Vi betalar cirka 50 öre för en 1-krona. Vem bestämmer hur sedlarna ska se ut? Riksbanken bestämmer hur sedlarna ska se ut. Utformningen av den nuvarande sedelserien har riksbanksfullmäktige beslutat om efter förslag från en kommitté med bland annat konstnärsrepresentanter knutna till Crane AB. Vad gör jag om jag upptäcker en falsk sedel eller ett falskt mynt? Falska sedlar och mynt får inte användas som betalningsmedel. Det är ett allvarligt brott och den som medvetet gör detta kan dömas till fängelsestraff. Även innehav av falska sedlar eller mynt är straffbart om man har för avsikt att sprida dem. Den som redan har tagit emot en falsk sedel eller ett falskt mynt bör försöka komma ihåg hur han eller hon kan ha fått sedeln eller myntet och sedan göra en polisanmälan. Vad gör jag om jag hittar sedlar som är ogiltiga? Om du har ogiltiga sedlar som du vill lösa in kan du skicka dem till Riksbanken. Skator är tjuvaktiga, för de heter ju det - ska ta. Världens vånda är så stor att även tiden lider. / Blandaren Samtal mellan två programledare i 20-årsåldern. - Det var en otrolig insentivitet i framträdandet. - Det har du sant i.

Plötslig miljonär. Bästa Namn och nytt! Jag skulle vara synnerligen tacksam om Namn och nytt kunde lämna förklaring till nedanstående. I dag på morgonen, när jag promenerade Vasagatan framåt, greps jag plötsligen av en brinnande lust att bli miljonär. Tidningarnas en miljon för fem öre hägrade för mig då jag steg in i ett växelkontor. Jag begärde en miljon riksmark i en sedel. Jag erhöll vad jag bad om, stoppade ned sedeln, som i mycket påminde om en restaurangnota, i min plånbok och frågade - Vill du inte ha en liten kattunge, Tina? - Nej, mamma tycker inte om katter och skulle aldrig släppa in den hemma. - Men pappa då? - Jo, han får komma in. - Hur var er man klädd vid försvinnandet? - Blå skjorta, svarta byxor och ett rödblommigt förkläde. vad jag var skyldig. 75 öre, svarades det. Hur mycket?, frågade jag något förvånad. 75 öre, ljöd återigen svaret. Utan att bråka betalade jag och gick. Jag hade visserligen varit beredd att få betala mer än kursen, men ej 1500 procent därutöver. Jag frågar nu: vad kostar en miljon riksmark i en sedel? Miljonär Smakar det något så kostar det något, och det uppgivna priset på en miljon torde vara vanligt i våra växelaffärer. Det lär inte vara lätt att under i Tyskland rådande sedelbrist få hit miljonsedlar, men det kan vara möjligt att bankerna tillhandahålla dem något billigare. DN namn och nytt 22 september 1923 Här är det gott att vara. Sekreterare Mats Randprägling Tidigt försökte man förhindra silverstöld genom att fästa en fjäder-ring med inskriptioner på understampen och på så sätt åstadkomma mönster på randen. Förekommer från 1670 hos oss Under 1700-talet tillkom också möjligheten att lettra kanten. Lettringsmaskiner lär ha uppfunnits i England omkr. 1685 och utvecklades och förbättrades av en fransk ingenjör vid namn Jean Castaing. Hans maskin kunde lettra 20.000 myntämnen på en dag. De första mynt som lettrades i Sverige var Mynttecknen / nödmynten. Randverk, 1700-tal. Lettrings-maskin från 1763 Lettringsstål Skruvverk /Balansiär I Stockholm införs skruvverk i mitten av 1600-talet, man fick stort tryck genom att fästa överstampen i en stor skruv med långa armar och tyngder. Våra medaljer och praktmynt är tillverkade med den tekniken. Trycket gör att man kan skapa högre relief. Över tid utvecklas tekniken och man driver skruven mer och mer mekaniskt. Verken användes till 1827. Än i dag används tekniken i så kallade Friktionsverk Knäledspressen Den Uhlhornska präglingsmaskinen uppfanns 1817 och fick stor betydelse för mynttillverkningen runt om i Europa. Man använder den lagrade energin i ett svänghjul och en exenter för att via en ledad arm skapa ett tryck på överstampen. Tekniken tredubblade produktionstakten. Ringprägling Från 1827 användes metoden i Stockholm. Plantsen är lite mindre än ringen i diameter men vid präglingen trycks materialet ut och mönstret på ringens insida präglar randen. Därefter utvecklas Ringpräglingsmaskiner med matarverk för att öka produktionstakten. Kapaciteten kom 1850 upp till 175 miljoner mynt per år Ringpräglingen gör att alla mynt blir runda och ofta välpräglade. Under 1800-talets senare hälft utvecklas reduceringsmaskinen som leder till att man kan göra flera likadana stampar. Innan dess graverades stampen och för att spara tid använde man punsar av olika storlek för bilder och bokstäver. Jag äter inte klockor, men jag dricker gärna ur. - Kan du mjölka och köra en traktor?, frågade bonden sin nya dräng. - Köra traktor kan jag, men mjölka den har jag aldrig gjort. - Vad jobbar du med? - Jag är gatuförsäljare. - Så intressant! Vad kostar Sveavägen? - Du kan tro att mitt företag går bra. Kundkretsen växer för varje dag. - Vilken bransch är du i? - Barnkläder.

AUKTION nr 8. 9 oktober 2013 1 Tyskland Cassel kriegsgatangenelager. valör 10 1 30:- 2 Elbing Solidus 1634 1 100:- 3 Kristina 1/4 Ör 1636 1 50:- 4 Karl XII 1 D SM Mars 1718 1/1? 40:- 5 Karl XII 1 D SM Hoppet 1719 1? 30:- 6 Fredrik 1 Ör SM 1750 1 40:- 7 Karl XI 1/6 Ör 1? 20:- 8 Oscar I 5 Öre 1857 1+ 35:- 9 Karl XV 10 Öre 1867 1 50:- 10 Sedlar Sverige. 5 kr 1952-66. 8 st. några ovikta v.k. 40:- 11 Sedlar Sverige. 10 kr. 1958, 1959, 1966 v.k. 30:- 12 Litteratur Sveriges Mynt. Inbunden Nyskick 500:- 13 Litteratur Kristinas 1 ör av koppar. S.Törngren. Häftad. 100:- 14 Litteratur Sverige och dess regenter. Lars. O Lagerqvist. Inb. 60:- 15 Litteratur Svenska mynt O ll:s tid. Ingvar Nilsson Inbunden 25:- 16 Litteratur Nordisk num.årsskift. 1977-1978 Inbunden 30:- 17 Litteratur Mynt och människor. Brita Malmer Inbunden 25:- 18 Litteratur Sveriges mynt. Värderingspriser 1818-1976 Häftad 10:- 19 Litteratur Att samla mynt. Bengt Weibull Häftad 10:- 20 Litteratur Svenska Polletter. Ingvar Ehnbom. Häftad 25:- 21 Litteratur Skandinavisk Numismatik. Nr 1 1972. Häftad 20:- 22 Litteratur Svenska mynt. Bertel Tingström. Inbunden 25:- 23 Litteratur Riksbankens Hus. Krister Wickman mfl. Inbunden 20:- 24 Litteratur Sveriges Mynt. 1818-1971 A. Lindblad. Inbunden 20:- 25 Litteratur Myntboken 1972. A. Tonkin. Häftad 20:- 26 Litteratur Myntboken 1976. A. Tonkin. Häftad 20:- 27 Litteratur Myntboken 1977. A. Tonkin. Häftad 20:- 28 Litteratur Myntboken 1980. A. Tonkin. Häftad 20:- 29 Litteratur Myntboken 1981. A. Tonkin. Häftad 20:- 30 Litteratur Myntboken 1982. A. Tonkin. Häftad 20:- 31 Litteratur Myntboken 1984. A. Tonkin. Häftad 20:- 32 Litteratur Myntboken 1987. A. Tonkin Inbunden 20:- 33 Litteratur Myntboken 1988. A. Tonkin. Häftad 20:- 34 Litteratur Samlarboken 1992. A. Tonkin. Häftad 20:- 35 G IV A 1/12 Sk. div. årtal 16 st. 1?-1 50:- 36 C XIV J 1/6 Sk. 1830 10 st, O II 1 Öre 1873 3 st. 1?-1 50:- 37 C XIV J 1/6 Sk. bco bl. årtal 9 st. v.k. 35:- 38 C XIV J 1/4 Sk. bl. årtal 10 st. v.k. 50:- 39 Oscar I 1/2 öre 1857-58 16 st. v.k. 50:- 40 C XV 1 Öre bl. årtal 16 st. v.k.. 50:- 41 Johan III Fyrk 1589 1 450:- 42 Johan III 2 Öre 1571 1? 700:- Om man röntgar armarna kan man se benen. Jag blev underkänd i musik. Jag var inte riktigt med på noterna. Mats K-E A Tullis L-E.R Tullis AUKTION nr 8. 9 oktober 2013 43 Johan III 1/2 Öre 1582 svagpräglad 1+ 350:- 44 Carl XI 1 Ör. sm 1680 1/1+ 600:- 45 Carl XI 1/6 Öre 1668 1/1+ 60:- 46 Carl XII 1 Öre 1703 1/1? 125:- 47 Sedlar Tyskland. 50 mark 1910 + 25 mark (1/4 100 mark) 1921 v.k. 20:- 48 Sedlar Tyskland tidigt 1920-tal. ca 25 st. v.k. 100:- 49 Sedlar Utländskt. Ca 60 st v.k. 100:- 50 USA Sedel 2 dollar 1976 Banknotes of all nations 01 65:- 51 Kuriosa 7 st Sydsvenska konstindustrilotteriet 1896 med sigill 50:- 52 Mynt Ca 1 kg turistmynt v.k. 20:- 53 Mynt Ca 1 kg turistmynt v.k. 20:- 54 Sedlar Utlänska 52 st v.k. 50:- 55 Sedlar Utlänska 40 st v.k. 50:- 56 Grekland Myntset 2002. stjärna med (S) 8 st 85:- 57 Estland Stardikomplekt år 2011 euro. 42 st 200:- 58 Finland 2 Markkaa 1870 1 100:- 59 Finland 2 Markkaa 1874 1 100:- 60 Oscar I 1/3 Skilling Banco 1846 1+ 35:- 61 Mynt Ca 1 kg turistmynt v.k. 30:- 62 Gustaf III Snille och Smak 1786 55:- 63 Litteratur Myningen i Sigtuna Av Lars O Lagegerqvist. Tyckt i 2000 ex Detta nr 0759 50:- 64 Litteratur Sverigs Mynthistoria STOCKHOLM 1958 20:- 65 Litteratur Klenoder i KUNGL.Myntkabinettet 1998 quadra 45:- 66 Mynt Ca 1 kg turistmynt v.k. 30:- 67 Oskar I 25 öre 1859/57 35:- 68 Oskar I 25 öre 1857 1 70:- 69 Oskar I 1/32 Riksdaler 1852/1 1 45:- 70 Oskar I 1/16 Riksdaler 1852 1+ 75:- 71 Oskar I 1/16 Riksdaler 1855 15:- 72 Oskar I 1/32 Riksdaler 1853 15:- 73 Oscar II 1 Öre 1902 01 45:- 74 Oscar II 1 Öre 1897 01/0 50:- 75 Oscar II 1 Öre 1896 01 65:- 76 Oscar II 1 Öre 1890 01/0 75:- 77 Oscar II 1 Öre 1900 01 50:- 78 Gustav III 1/6 Riksdaler 1781 1? 70:- 79 Gustav III 1/6 Riksdaler 1778 1 100:- 80 K XIV J 1/8 Riksdaler Specie 1834 god 1 85:- 81 Karl XIII 1/24 Riksdaler 1813 1? 20:- 82 KARL XI 1 Öre 1667 1? 15:- - Idag lät jag gossarna i klass åtta baka bullar på hemkunskapen. - Jaså. Fick de äta upp dem också? - Fick? Jag tvingade dem! Sista inlämningsdag för artiklar och auktionslistor: 25 oktober Åke J Kent Jocke J-O F smk