Radioaktiva ämnen i dricksvatten

Vägledning till kontrollmyndigheter m.fl. Radioaktiva ämnen i dricksvatten Denna vägledning är ett komplement med rubriknumrering anpassad till Vägledning dricksvatten Fastställd: 2016-10-10 av avdelningschefen

Innehåll 2 Lagstiftning... 4 2.1.6 EU-regler om radioaktiva ämnen i dricksvatten... 4 Kontaktinformation till myndigheter och organisationer... 4 2.2 Annan lagstiftning än livsmedelslagstiftningen som berör dricksvattenförsörjningen... 4 3 Definitioner... 5 3.5 Övriga definitioner... 5 Radioaktivitet... 5 Radioaktivt ämne... 5 Radionuklid... 5 Aktivitetskoncentration... 5 Effektiv dos... 5 Intecknad effektiv dos... 6 Indikativ dos... 6 Doskoefficient... 6 9 Undersökningar m.m. (9-14a )... 8 9.2.2 Utvidgad undersökning (Bilaga 3, avsnitt B)... 8 Naturligt förekommande radioaktiva ämnen... 8 Artificiella radionuklider... 8 Antropogena strålkällor... 9 Indikatorer på radioaktivitet... 9 Total alfaaktivitet och total betaaktivitet... 9 Tritium... 9 När ska olika indikatorer undersökas?... 9 Undersök specifika radionuklider... 10 Beräkning av index för den årliga indikativa dosen... 11 Beräkning av den indikativa dosen... 12 Räkneexempel... 13 Fortsatt undersökningsprogram... 13 9.5 Hur ska regelbundna undersökningar av dricksvattnets kvalitet genomföras? (12 1 3 stycke)... 14 Provtagning av radon... 14 9.6 Hur ska analyserna genomföras? (13 )... 14 Ackrediterade analyser... 14 9.7 Bedömning och rapportering av resultat... 14 10 Åtgärder m.m. (15-20 )... 16 10.1 När ska man göra en orsaksutredning? (15 )... 16 När parametervärden för radioaktivitet överskrids... 16 10.2 Utred verkan, åtgärda och informera (16 )... 16 10.2.7 Vidta åtgärder vid avvikelser - radioaktivitet... 16 10.3 Informera och ge råd till konsumenter (17 )... 16 11 Information om parametrarna i bilaga 2... 17 11.2 Kemiska parametrar i bilaga 2 i bokstavsordning... 17

Radioaktivitet - indikativ dos... 17 Total alfaaktivitet... 17 Total betaaktivitet... 18 Tritium... 18

2 Lagstiftning 2.1.6 EU-regler om radioaktiva ämnen i dricksvatten EU-reglerna om radioaktiva ämnen i dricksvatten finns i Rådets direktiv 2013/51/Euratom av den 22 oktober 2013 om fastställande av krav avseende skydd av allmänhetens hälsa mot radioaktiva ämnen i dricksvatten. Reglerna i detta direktiv infördes i svensk lagstiftning den 28 november 2015 genom en ändring i Livsmedelsverkets föreskrifter (SLVFS. De nya EU-reglerna innehåller även regler om radon. Krav på undersökningar av radon och krav på åtgärder när gränsvärden överskrids har funnits i dricksvattenföreskrifterna sedan 1997. Eftersom de nya EU-reglerna om radon överensstämmer med de svenska reglerna innebär de inga förändringar när det gäller undersökningar eller gränsvärden för radon. Kontaktinformation till myndigheter och organisationer EU-kommissionens webbplats om radioaktiva ämnen i dricksvatten - http://ec.europa.eu/energy/en/topics/nuclear-energy/radiationprotection/radioactivity-drinking-water 2.2 Annan lagstiftning än livsmedelslagstiftningen som berör dricksvattenförsörjningen strålskyddslagen (1988:220). Strålsäkerhetsmyndigheten har 2016 lämnat förslag till ny strålskyddslag till regeringen Vägledning till Livsmedelsverkets föreskrifter (SLVFS 4

3 Definitioner 3.5 Övriga definitioner Radioaktivitet Radioaktivitet är ett ämnes förmåga att sända ut joniserande strålning. Det är inte en fysikalisk, mätbar storhet utan en egenskap. Om en strålkällas styrka ska anges används begreppet aktivitet. Det är en mätbar storhet som mäts i enheten bequerel (Bq), där 1 Bq = 1 sönderfall per sekund. Vid sönderfallet, där ett nytt grundämne bildas, utsänds joniserande strålning av olika slag (alfa-, beta- eller gammastrålning). Radioaktivt ämne Ett radioaktivt ämne innehåller en eller flera radionuklider, vars aktivitet eller koncentration inte kan förbises ur strålskyddssynpunkt. Radionuklid En radionuklid är en isotop som är radioaktiv. Aktivitetskoncentration Aktivitetskoncentration definiteras som antal atomkärnor som sönderfaller per tidsenhet och volymsenhet eller massenhet. Enheten för aktivitetskoncentration i vatten anges ofta i bequerel per liter (Bq/l). Effektiv dos Effektiv dos definieras som är summan av alla ekvivalenta doser till en persons organ eller vävnader, viktade med hänsyn till deras olika känslighet för joniserande strålning. Ekvivalent dos är medelvärdet av absorberad strålningsenergi per massenhet från joniserande strålning till ett organ eller en vävnad, viktat med hänsyn till de aktuella strålslagens biologiska verkan, Stråldosen (den effektiva dosen) från intag av en radionuklid beror på en mängd omständigheter, till exempel vilken radionuklid det handlar om, halveringstid och aktivitet. Kemiska och biologiska egenskaper är också viktiga, exempelvis hur stor andel av den intagna mängden som absorberas i magen, vilka organ och vävnader som radionukliden transporteras till och hur länge den stannar i kroppen innan den utsöndras. Vidare beror den effektiva dosen på vilken sorts strålning som sänds ut (alfa-, beta- eller gammastrålning). Enheten för effektiv dos är sievert (Sv). Den effektiva dosen kan räknas om till risk för sena skador till exempel i form av cancer. Dosen 1 Sv motsvarar cirka 5 procents risk att bestrålningen leder till att en dödlig tumör utvecklas någon gång senare i livet. De radionuklider som förekommer i dricksvatten är i huvudsak naturligt förekommande radionuklider i sönderfallskedjorna från uran och torium. Dessa radio- 5

nuklider har oftast en lång halveringstid och kan därför till viss del lagras i olika organ i kroppen, och bestråla dessa organ under en längre tid. Intecknad effektiv dos Den intecknade effektiva dosen är den effektiva dos som fås från ett intag av en radionuklid, under hela tidsintervallet från att det intas, och fram till 50 år efter intaget (för barn 70 år). Den intecknade effektiva dosen anges normalt i millisievert (msv). Indikativ dos Den indikativa dosen definieras som den intecknade effektiva dosen för det årliga intaget till följd av alla radionuklider vilkas förekomst har upptäckts i en dricksvattenförsörjning, av naturligt och artificiellt ursprung, men med undantag för tritium, kalium-40, radon och kortlivade sönderfallsprodukter av radon. Indikativ dos kallades tidigare Total Indikativ Dos (TID). Den indikativa dosen anges normalt i millisievert per år (msv/år). Doskoefficient Doskoefficient används för att räkna om från aktivitet till effektiv dos. Enheten för doskoefficienter är sievert per becquerel (Sv/Bq). Mer information om radioaktivitet finns i: Strålsäkerhetscentralen 2008. Metoder för avlägsnande av radionuklider från hushållsvatten. STUK A-225 Strålsäkerhetsmyndigheten, SSM (tidigare SSI) 2003. Mätning av naturlig radioaktivitet i dricksvatten. SSI rapport 2003:07 Strålsäkerhetsmyndigheten, SSM (tidigare SSI) 2004. Kartläggning av naturligt radioaktiva ämnen i dricksvatten. SSI rapport 2004:14 Strålsäkerhetsmyndigheten, SSM (tidigare SSI) 2005. Mätningar av naturlig radioaktivitet i och från filter vid några vattenverk. SSI rapport 2005:14 Strålsäkerhetsmyndigheten, SSM (tidigare SSI) 2007. Strålmiljön i Sverige. SSI rapport 2007:02 Strålsäkerhetsmyndigheten, SSM (tidigare SSI) 2008. Naturligt radioaktiva ämnen, arsenik och andra metaller i dricksvatten från enskilda brunnar. SSI rapport 2008:15 Ahlquist M, Ranelycke C, Persson, K M. 2007. Uranrening av dricksvatten. Svenskt Vatten Utveckling Rapport 2007-12. Svenskt Vatten, Stockholm 6

Ranelycke C, Persson K M, Jensen M, Östergren, McCleaf P. 2010. Uran i dricksvatten - reningsmetoder i praktiken Svenskt Vatten Utveckling Rapport 2010-12. Svenskt Vatten, Stockholm World Health Organization. 2011. Guidelines for Drinking-water Quality. Fjärde upplagan. Geneve 7

9 Undersökningar m.m. (9-14a ) 9.2.2 Utvidgad undersökning (Bilaga 3, avsnitt B) 1 Naturligt förekommande radioaktiva ämnen Radioaktiva ämnen som radon, uran och radium förekommer naturligt i berggrunden och kan utgöra ett viktigt bidrag till den stråldos vi utsätts för. Jordarternas halter av radioaktiva ämnen återspeglar till stor del den underliggande berggrunden. Höga halter av radioaktiva ämnen kan förekomma i grundvatten både från jordlagren och från berggrunden men halterna är oftast högre i vatten från berggrunden. Det finns inga tydliga skillnader i radonhalt mellan vattentäkter som använder naturligt grundvatten i jordlagren och konstgjord grundvattenbildning. Radonhalten i brunnsvatten kan variera under året, eftersom variationer i flödesmönster (grundvattennivå) kan göra att olika sprickor levererar vatten. Även i områden där berggrunden har låg halt av uran kan brunnar innehålla mycket radon. Man kan därför inte med säkerhet bedöma vilken halt av radon i brunnsvatten en viss bergart kan ge upphov till. Krav på undersökningar av radon och krav på åtgärder när gränsvärden överskrids har funnits i dricksvattenföreskrifterna sedan 1997. Höga halter av både uran och radium i dricksvatten förekommer ofta inom samma områden, dock inte nödvändigtvis i samma brunnar. Radium, som har avsevärt högre effektiv dos per aktivitetsenhet, det vill säga att varje sönderfall ger en större skadeverkan jämfört med uran, förekommer endast i mycket begränsade mängder i grundvatten på grund av dess svårlöslighet. Eftersom naturligt förekommande radionuklider i mark och vatten är vanliga i Sverige behöver många dricksvattenanläggningar som använder grundvatten eller ytvattenpåverkat grundvatten, åtminstone inledningsvis undersöka om det finns naturligt förekommande radionuklider i dricksvattnet. Artificiella radionuklider Halterna av artificiella radionuklider i dricksvattnet är låga. Artificiella radionuklider i miljön kommer till stor del från kärnvapenprovsprängningar (1950-1970) och från nedfall i samband med Tjernobylolyckan 1986. Nedfallet från Tjernobyl har dock i de sammanhang som beskrivs här ingen påverkan på dricksvattnet i Sverige. Utsläpp av begränsad omfattning sker också vid olika verksamheter med strålning, se antropogena strålkällor. Eftersom hantering av artificiella radionuklider endast förekommer på några få platser är det bara vissa dricksvattenanläggningar i närheten av speciella verksamheter som behöver undersöka förekomsten av artificiella radionuklider i dricksvattnet. 1 Denna text ersätter texten under rubrik Tritium och total indikativ dos av radioaktivitet behöver för närvarande inte kontrolleras i Vägledning Dricksvatten fastställd 2014-12-19 8

Antropogena strålkällor Antropogena strålkällor är sådana som kan uppstår genom mänskliga aktiviteter, det vill säga påverkade, skapade eller orsakade av människan. Antropogena strålkällor för tritium eller för andra artificiella radionuklider av potentiell betydelse i dricksvattensammanhang är kärntekniska anläggningar som kärnkraftverk och vissa industrier som hanterar radioaktivt material. Indikatorer på radioaktivitet Det är dyrt och tidskrävande att analysera individuella radionuklider. För att indikera förekomst av olika radionuklider används av praktiska och ekonomiska skäl i stället mätningar av total alfaaktivitet och total betaaktivitet samt tritium, en så kallad screeningstrategi. För dessa finns så kallade parametervärden som avgör om fortsatta undersökningar/beräkningar behövs (bilaga 2). Total alfaaktivitet och total betaaktivitet Total alfa- respektive total betaaktivitet mäter summan av alfa- respektive betastrålning från alla olika radionuklider i dricksvattenprovet med vissa undantag (se nedan). Enheten är bequerel per liter (Bq/l). Total alfa- eller betaaktivitet säger inget närmare om vilka ämnen, och därmed inte heller vilken stråldos, vi utsätts för. Ursprunget till total alfa- och total betaaktivitet kan vara naturligt förekommande och/eller artificiella radionuklider. Vad gäller naturligt förekommande radionuklider kommer alfaaktiviteten främst från uran-238, uran-234, radium-226 och polonium-210. Bidraget från radon ingår inte. Betaaktiviteten kommer främst från bly- 210 och radium-228. Tritium Tritium ( 3 H) är en artificiell radionuklid men bildas också naturligt i låga halter i miljön. Tritium indikerar att det kan finnas andra artificiella radionuklider i vattnet. När ska olika indikatorer undersökas? Råvattentypen och närheten till eventuella antropogena strålkällor avgör om total alfaaktivitet, total betaaktivitet och tritium ska undersökas (Figur 1). Om det saknas en antropogen strålkälla inom tillrinningsområdet behöver inte tritium undersökas. Strålsäkerhetsmyndigheten bedömer att det framförallt är kärntekniska anläggningar som kan innebära en risk för förorening av vattentäkter med artificiella radionuklider. Mer information om var sådana risker kan förekomma i Sverige finns på http://www.stralsakerhetsmyndigheten.se/artificiella-radionuklider-idricksvatten/. 9

Figur 1. Undersökningar av total alfaaktivitet, total betaaktivitet och tritium. Vid en rutinmässig undersökning av total betaaktivitet ingår kalium-40. Kalium är ett grundämne som ingår i kroppens vätskor och mjuka vävnader. Kroppen reglerar själv kaliumhalten. Naturliga förekomster av kalium innehåller en blandning av olika isotoper av grundämnet, varav en är den radioaktiva isotopen kalium-40. Om parametervärdet för total betaaktivitet (1,0 Bq/l) överskrids vid en sådan undersökning bör bidraget från kalium-40 dras bort från den totala betaaktiviteten. Bidraget från kalium-40 beräknas genom att den totala koncentrationen av kalium (g/l) i provet multipliceras med faktorn 27,9 Bq/g. Jämför den korrigerade totala betaaktiviteten med parametervärdet 1,0 Bq/l. Om parametervärdet fortfarande överskrids ska specifika radionuklider undersökas. Undersök specifika radionuklider Om något parametervärde för total alfaaktivitet, total betaaktivitet (korrigerad för kalium-40) eller tritium överskrids ska specifika radionuklider undersökas, se bilaga 3, avsnitt B, del II, punkt 1 i föreskrifterna. Det är bara de radionuklider som är relevanta i förhållande till strålkällan som ska undersökas. För att kunna avgöra vilka radionuklider som är relevanta måste strålkällan identifieras. Att identifiera strålkällan kan ingå i den orsaksutredning som görs enligt 15. Tabell 1 innehåller en lista på specifika radionuklider som bör undersökas vid olika överskridanden. 10

Tabell 1. Undersökningar av specifika radionuklider a Parametervärde som överskrids Total alfaaktivitet Radionuklidernas ursprung Naturliga Specifika radionuklider som bör undersökas Uran-234 (U-234) Uran -238 (U-238) Radium-226 (Ra-226) Polonium-210 (Po-210) Total betaaktivitet (korrigerad för kalium-40) Artificiella Naturliga Kontakta Strålsäkerhetsmyndigheten Radium-228 (Ra-228) Bly-210 (Pb-210) Artificiella Kontakta Strålsäkerhetsmyndigheten Tritium Artificiella Kontakta Strålsäkerhetsmyndigheten a Frågor om artificiella radionuklider och om undersökningar av specifika radionuklider kan skickas till Strålsäkerhetsmyndigheten via dricksvatten@ssm.se. Beräkning av index för den årliga indikativa dosen Resultaten av undersökningarna av specifika radionuklider ska användas för att beräkna index för den årliga indikativa dosen (Figur 2). Index ska beräknas på det sätt som anges i Bilaga 3, avsnitt B, del II, punkt 2 i föreskrifterna och ger en indikation om behovet av att beräkna den indikativa dosen (se nedan för ett räkneexempel). Om index är mindre eller lika med 1 ( 1) kan man anta att gränsvärdet för den indikativa dosen inte överskrids. Den indikativa dosen behöver inte beräknas. Om index överstiger 1 (>1) ska den indikativa dosen beräknas (Figur 2). 11

Figur 2. Undersökningar av specifika radionuklider, index för den årliga indikativa dosen och den indikativa dosen. Beräkning av den indikativa dosen Den indikativa dosen ska beräknas på det sätt som anges i Bilaga 3, avsnitt B, del II, punkt 2 i föreskrifterna (se nedan för ett räkneexempel). 12

Tabellen i punkt 2 innehåller doskoefficienter för de vanligaste naturliga och artificiella radionukliderna. Strålsäkerhetsmyndigheten kan ge råd om doskoefficienter för andra radionuklider än de i tabellen. Om den indikativa dosen är 0,1 msv/år eller högre ska korrigerande åtgärder vidtas för att sänka halter av radionuklider i dricksvattnet (Figur 2). Se vidare avsnitt 10.2.7. Räkneexempel De olika beräkningarna utgår från: Stråldoser från olika radionuklider i dricksvattnet beräknat utifrån aktivitetskoncentrationen (Bq/l). Ett årligt intag av 730 liter dricksvatten/person och år (2 liter/person och dag). Doskoefficienter för de olika radionukliderna (µsv/bq). Antag att en undersökning av radionuklider i ett vattenprov ger följande resultat för den observerade aktivitetskoncentrationen: Nuklid Observerad koncentration C i (obs) Bq/l Härledd koncentration C i (der) Bq/l Doskoefficient µsv/bq Radium-226 0,1 0,5 0,28 Uran-238 4 3,0 0,045 Index för den årliga indikativa dosen = (0,1/0,5) + (4/3) = 1,5 Eftersom index överstiger 1 måste den indikativa dosen beräknas. Den indikativa dosen från radium-226 = 0,1 730 0,28 = 20 µsv/år Den indikativa dosen från uran-238 = 4 730 0,045 = 131 µsv/år Den totala indikativa dosen blir 20 + 131 = 151 µsv/år = 0,15 msv/år Eftersom den indikativa dosen överstiger gränsvärdet 0,10 msv/år måste åtgärder vidtas för att sänka halten radionuklider i dricksvattnet. I det här fallet är det uran som bidrar till den största stråldosen och åtgärder bör i första hand vidtas för att sänka uranhalten. Fortsatt undersökningsprogram När halten radioaktivitet från en naturlig strålkälla är sänkt i dricksvatten, så att gränsvärdet för den indikativa dosen inte längre överskrids, ska det fortsatta undersökningsprogrammet omfatta total alfaaktivitet och total betaaktivitet (Figur 1), om inte kontrollmyndigheten beviljar undantag enligt Bilaga 3, avsnitt B, del I i föreskrifterna. När halten radioaktivitet från en antropogen strålkälla är sänkt i dricksvattnet, så att gränsvärdet för den indikativa dosen inte längre överskrids, ska det fortsatta undersökningsprogrammet omfatta total alfaaktivitet, total betaaktivitet och tri- 13

tium (Figur 1), om inte kontrollmyndigheten beviljar undantag enligt Bilaga 3, avsnitt B, del I i föreskrifterna. Utformningen av undersökningsprogrammet bör dessutom diskuteras med Strålsäkerhetsmyndigheten. 9.5 Hur ska regelbundna undersökningar av dricksvattnets kvalitet genomföras? (12 1 3 stycke) Provtagning av radon Laboratorium som utför radonanalyser ska skicka provtagningskärl till provtagare eftersom provtagningskärlet bör vara detsamma som mätkärlet. Provet bör tas på väl omsatt vatten. Kärlen ska fyllas ända upp långsamt, och luftning av vattnet ska undvikas. Locket ska genast sättas på och dras åt ordentligt. Under transport och lagring bör vattenprovet hållas kallt (cirka 10 C) och förvaras mörkt. Tiden mellan provtagning och ankomst till laboratoriet ska vara så kort som möjligt och bör inte överskrida fyra dagar eftersom radonets halveringstid är 3,8 dagar. Mer information om provtagning av radon i vatten finns i nedanstående litteratur. Strålsäkerhetsmyndigheten. Analys av radon i vatten metodbeskrivning. www.ssm.se 9.6 Hur ska analyserna genomföras? (13 ) Ackrediterade analyser Analyserna ska utföras av ett laboratorium som är ackrediterat för respektive analysmetod. Det finns ackrediterade svenska laboratorier som utför mätningar av radon. För närvarande (våren 2016) finns inga svenska kommersiella laboratorier som själva är ackrediterade för mätningar av total alfa- eller total betaaktivitet; inte heller för tritium eller andra specifika radionuklider i vatten. Svenska kommersiella laboratorier erbjuder dock sådana analyser via ackrediterade underleverantörer i andra länder. 9.7 Bedömning och rapportering av resultat Prov där parametervärden överskrids ska inte bedömas som tjänligt med anmärkning eller otjänligt eftersom dessa uttryck är knutna till gränsvärden (Bilaga 2, avsnitt C i föreskrifterna). Laboratoriet kan kommentera att parametervärden överskridits, och att det innebär krav på orsaksutredning, riskbedömning och undersökningar av enskilda radionuklider enligt 15 i föreskrifterna. 14

För radon och för indikativ dos gäller att resultaten av analysen respektive beräkningen ska bedömas som tjänligt, tjänligt med anmärkning eller otjänligt (Bilaga 2, avsnitt A och B i föreskrifterna). 15

10 Åtgärder m.m. (15-20 ) 10.1 När ska man göra en orsaksutredning? (15 ) När parametervärden för radioaktivitet överskrids Gör en orsaksutredning och en riskbedömning när parametervärden för radioaktivitet överskrids. Syftet med orsaksutredningen är att identifiera den eller de strålkällor som orsakar överskridanden. Information om strålkällorna behövs för att bestämma vilka specifika radionuklider som ska undersökas. Se vidare avsnitt 9.2.2 om ursprunget till olika radionuklider. Riskbedömningen innebär att undersöka olika radionuklider i dricksvattnet, beräkna index för den årliga indikativa dosen och, vid behov, den indikativa dosen. Om den indikativa dosen är 0,10 msv/år eller högre föreligger en sådan risk för människors hälsa som avses i 15. 10.2 Utred verkan, åtgärda och informera (16 ) 10.2.7 Vidta åtgärder vid avvikelser - radioaktivitet Föreskrifterna innehåller gränsvärden för radon och för indikativ dos. Om det finns avvikelser från något gränsvärde ska åtgärder vidtas för att sänka halten radionuklider i dricksvattnet. Om det finns mer än en radionuklid i dricksvattnet bör fokus vara att minska halten av den eller de radionuklider som bidrar med högst dos. Det är också rimligt att ta hänsyn till de olika ämnenas kemiska toxicitet och vad som är tekniskt och ekonomiskt möjligt. När det gäller radon finns etablerade metoder för att minska halterna i dricksvattnet. Om avvikelsen från gränsvärdet för indikativ dos helt beror på naturligt förekommande radioaktivitet bör i första hand uranhalten i dricksvattnet sänkas. Om avvikelsen från gränsvärdet för indikativ dos helt eller delvis beror på artificiella radionuklider bör Strålsäkerhetsmyndigheten kontaktas för rådgivning om lämpliga åtgärder. I avsnitt 3.5 finns exempel på litteratur om metoder för att sänka halten radioaktivitet i dricksvatten. 10.3 Informera och ge råd till konsumenter (17 ) Vid avvikelser från gränsvärdet för indikativ dos kan verksamhetsutövaren och kontrollmyndigheten vid behov samråda med Strålsäkerhetsmyndigheten om råd till konsumenter. 16

11 Information om parametrarna i bilaga 2 11.2 Kemiska parametrar i bilaga 2 i bokstavsordning Radioaktivitet - indikativ dos 2 Gränsvärden vid olika provtagningspunkter enligt bilaga 2 Provtagningspunkt Tjänligt med anmärkning Otjänligt Dricksvatten hos användaren och förpackat dricksvatten 0,10 msv/år Kommentar enligt bilaga 2 Tritium, kalium-40 samt radon och dess sönderfallsprodukter ingår inte i den indikativa dosen. Förekomst och indikation Hög indikativ dos kan bero på naturligt förekommande radioaktivitet och/eller artificiella radionuklider. Effekter De hälsomässiga effekterna avgörs av den indikativa dosens storlek. Vid överskridande av gränsvärdet kan Strålsäkerhetsmyndigheten kontaktas för information om hälsomässiga effekter. Total alfaaktivitet Parametervärden vid olika provtagningspunkter enligt bilaga 2 Provtagningspunkt Parametervärde Dricksvatten hos användaren och förpackat dricksvatten 0,1 Bq/l Kommentar enligt bilaga 2 Om parametervärdet överskrids ska de villkor som anges i bilaga 3, avsnitt B, del II iakttas. Förekomst och indikation Total alfaaktivitet mäter summan av alfastrålning och indikerar förekomst av naturligt förekommande och/eller artificiella radionuklider i dricksvattnet. 2 Denna text ersätter texten under rubrik Radioaktivitet total indikativ dos i Vägledning Dricksvatten fastställd 2014-12-19 17

Effekter Den totala alfaaktiviteten ger ingen information om hälsomässiga effekter, men ett överskridande av parametervärdet innebär krav på ytterligare undersökningar för att klarlägga om gränsvärdet för den indikativa dosen efterlevs (se denna parameter). Total betaaktivitet Parametervärden vid olika provtagningspunkter enligt bilaga 2 Provtagningspunkt Parametervärde Dricksvatten hos användaren och förpackat dricksvatten 1,0 Bq/l Kommentar enligt bilaga 2 Om parametervärdet överskrids ska de villkor som anges i bilaga 3, avsnitt B, del II iakttas. Förekomst och indikation Total betaaktivitet mäter summan av betastrålning och indikerar förekomst av naturligt förekommande och/eller artificiella radionuklider i dricksvattnet. Effekter Den totala betaaktiviteten ger ingen information om hälsomässiga effekter, men ett överskridande över parametervärde innebär krav på ytterligare undersökningar för att klarlägga om gränsvärdet för indikativ dos efterlevs (se denna parameter). Tritium 3 Parametervärden vid olika provtagningspunkter enligt bilaga 2 Provtagningspunkt Parametervärde Dricksvatten hos användaren och förpackat dricksvatten 100 Bq/l Kommentar enligt bilaga 2 Om parametervärdet överskrids ska de villkor som anges i bilaga 3, avsnitt B, del II iakttas. Förekomst och indikation Tritium ( 3 H)är en artificiell radionuklid men den kan också bildas naturligt i låga halter i miljön. Tritium indikerar att det kan finnas andra artificiella radionuklider i dricksvattnet. 3 Denna text ersätter texten under rubrik Radioaktivitet tritium i Vägledning Dricksvatten fastställd 2014-12-19 18

Effekter Förekomst av tritium över parametervärdet innebär krav på ytterligare undersökningar för att klarlägga om gränsvärdet för indikativ dos efterlevs (se denna parameter). Den stråldos som fås från tritium med halter runt/över parametervärdet är låg och utgör inte något hälsoproblem. 19