2010-06-21 Henrick Blank Naturavdelningen Land och miljömål 036-395037 Postadress 551 86 Jönköping Besöksadress Hamngatan 4 Tfn 036-39 50 00 Fax 036-12 15 58 Arter och vindkraft Hänsyn till förekomst av arter är en viktig fråga vid såväl planering på landskapsnivå som inför genomförande av enstaka vindkraftsprojekt. I synnerhet gäller detta arter som är hotade i länet eller i Sverige samt bedömda som särskilt skyddsvärda inom EU. Nedan följer information om aspekter som ör viktiga att beakta när det gälle artförekomst inför en etablering eller ombyggnad av vindkraft. Dokumentet handlar i många avseenden om hänsyn och försiktighet, men har inte för avsikt att försvåra vindkraftsexploateringar. Exempelvis pekas nedan ut särskilt känsliga trakter. Tanken med det är dock inte nödvändigtvis att dessa ska vara fria från vindkraftverk, utan att man ska vara extra noga hur och var de placeras, när de ska vara i drift och så vidare. Vilka arter är viktigast att ta hänsyn till när det gäller vindkraft? De arter som särskilt ska beaktas vid vindkraftsetableringar är 1. arter i Artskyddsförordningens bilaga 1 som markerats med B, N eller n. Arturvalet baseras till stor del på internationella direktiv och konventioner. 2. rödlistade arter (och underarter), i länet finns cirka 500 rödlistade arter. 3. regionalt sällsynta arter, någon fastställd förteckning över vilka dessa arter är finns inte idag. Det finns ett överlapp av arter mellan de arter som tas upp enligt punkt 1 och de som är rödlistade (till exempel smålom och utter) eller regionalt sällsynta. De arter som åsyftas ovan betecknas här gemensamt som skyddsvärda arter. Alla skyddsvärda arter kan påverkas vid vindkraftsetableringar och eventuell påverkan ska redovisas i miljökonsekvenser och bör beaktas redan i planförfarandet. Växt- och svamparter är ofta förhållandevis lätta att ta hänsyn till eftersom de normalt finns på samma plats år efter år. Det samma gäller många insekter och andra djurgrupper som beroende av små områden. Baserat på dagens kunskap, bedöms i första hand fåglar och fladdermöss kunna ta skada vid vindkraftetableringar, varför de behandlas djupare i denna skrift. Bland fåglar är det dokumenterat att stora arter, i synnerhet rovfåglar drabbas. I skogsområden finns också starka misstankar om att arter som är beroende av specifika platser kräver särskild hänsyn. I första hand avses då spelplatser för tjäder och orre. Ytterligare en grupp av fåglar som kan drabbas av vindkraftetableringar är arter som är beroende av helt
Sida 2/6 öppna marker. Andra skyddsvärda arter som särskilt bör beaktas är lommar, varav smålommen är särskilt hotad. Etablering av vindkraftverk på sådana marker gör att fåglarna inte längre upplever miljön som öppen och lämnar då området i anslutning till vindkraftverket. De skyddsvärda arter i Jönköpings län som är mest beroende av öppen mark är storspov och ljungpipare. Bland fladdermössen bör påverkan på artrika områden och områden med skyddsvärda arter undvikas i mesta möjliga mån. Till de skyddsvärda arter som hittills hittats i länet räknas barbastell, fransfladdermus, dammfladdermus, mustaschfladdermus, trollfladdermus och pipistrell. Kunskapen om effekter av vindkraft på djurlivet är idag tämligen bristfällig. I synnerhet gäller detta vindkraftsetableringar i skogsområden, för vilka nästan inga studier ännu gjorts. Särskilt viktiga fågel- och fladdermusarter i Jönköpings län Fåglar smålom, havsörn, kungsörn, bivråk, röd glada, fiskgjuse, tjäder, orre, storspov, ljungpipare och berguv Fladdermöss barbastell, fransfladdermus, dammfladdermus, mustaschfladdermus, trollfladdermus och pipistrell Förutom att vissa arter bedöms som särskilt viktiga i Jönköpings län kan också platser där stora mängder fåglar ansamlas eller passerar vara viktiga att undvika. Inventeringar och kontrollprogram för fåglar och fladdermöss? Det är mycket sällan man med relativt god säkerhet kan på förhand säga att en vindkraftsetablering inte kommer att påverka några skyddsvärda arter negativt. Detta på grund av att skyddsvärda arter kan förekomma spritt i hela länet och kan röra sig över stora områden. Inventeringar av fåglar ska i första hand täcka in förekomst av revir. Vid misstanke om viktiga rast-, övervintringsplatser eller flyttstråk kan inventeringar utanför häckningstiden också vara aktuella. Observera att häckning av örnar och berguv inventeras tidigt (15 feb-31 mars), övriga arter 1-2,5 månader senare. När det gäller undersökningar av fladdermusfaunan är kraven ungefär motsvarande som för fåglar. Fladdermössens koloniplatser inventeras lämpligen under perioden 1 juli till 10 augusti. Vid misstanke om viktiga övervintringsplatser eller flyttstråk kan inventeringar utanför kolonitiden vara aktuella. Fladdermöss inventeras normalt med ultraljudsdetektor. Metoden som generellt rekommenderas är artkartering, inklusive inventering med automatiskt registrerande boxar. 2
Sida 3/6 Det är särskilt viktigt att kartlägga fåglarnas och fladdermössens flygaktivitet, det vill säga undersöka hur de använder luftrummet, eftersom det indikerar deras eventuella kollisionsrisk. Generellt gäller också att alla observerade skyddsvärda arter ska noteras och redovisas. Notera att det för varje inventering måste anges tidpunkter, datum och väderbetingelser. Utan denna information är det omöjligt att bedöma data och materialet är därmed värdelöst som beslutsunderlag. Inventeringen ska också vara uppföljningsbar så att man kan använda metodiken i ett eventuellt kontrollprogram. För fladdermöss krävs också särskild kvalitetssäkring eftersom flera arter är svåra att skilja åt. Därför ställer vi som krav att samtliga observationer av rödlistade arter ska kunna beläggas med inspelning och vara validerade av den nationella artbestämningskommitten (kontakt Ingemar Ahlen, ingemar.ahlen@ekol.slu.se). Metoder för att inventera fåglar och fladdermöss finns att tillgå på Naturvårdsverkets hemsida (www.naturvardsverket.se) eller via Länsstyrelsen. Dessa metoder är också tillämpliga vid genomförande av kontrollprogram. Vid alla ärenden då skyddsvärda arter riskerar att påverkas av vindkraftsetableringar bör ett kontrollprogram sättas upp. Detta gäller i synnerhet om dispens enligt Artskyddsförordningen givits. Kontrollprogrammet bör löpa i minst tre år och kan gärna kombineras med studier i ett referensområde. Särskilda riktlinjer för hur inventeringar och kontrollprogram bör utformas, vilka ligger till grund för Sveriges hantering av vindkraftsärenden, har tagits fram inom arbetet med det Europeiska fladdermusavtalet. För genomförande av inventeringar krävs att de utförs av seriös och kunnig utförare. Det räcker inte att bara prata med den lokala fågelklubben, även om det kan ge mycket värdefull information. Är vissa trakter i länet extra känsliga för vindkraftsetablering? I det enskilda fallet behöver man alltid titta på hur det ser ut lokalt. Man bör då hämta information om hotade arter enligt nedan. I ett regionalt perspektiv finns vissa områden, som med dagens kunskap, framträder som extra känsliga för vindkraftsetablering. Kungsörn och smålom är båda ofta knutna till myrmiljöer. Även om kungsörn teoretiskt skulle kunna etablera sig var som helst i länet föredrar den våtmarksrika skogsområden. Detsamma gäller smålommen. Merparten av länets SPA-områden (se figur nedan) är våtmarksdominerade och kan därför anses särskilt hänsynskrävande i vindkraftssammanhang. Det finns idag även kungsörnsrevir som inte ligger i anslutning till SPA-områden. Havsörnen ses spritt över länet, men särskilt ofta observeras den i områden rika på sjöar. Områden som ur den aspekten är särskilt känsliga är därför - Södra Värnamo och Gislaveds kommun med sjöar som till exempel Bolmen, Draven, Vidöstern och Rusken. - Södra Eksjö och norra Vetlanda kommun med bland annat sjöar som Mycklaflon, Solgen, Bodasjön och Nömmen. Även om kunskapen om rastplatser och flyttstråk i länet är begränsad framträder återigen områdena kring de Bolmen, Draven, Vidöster och 3
Sida 4/6 Rusken som särskilt viktiga. Även längs Vättern flyttar många fåglar och många rastar på Visingsö. När det gäller fladdermöss finns områden med en särskilt skyddsvärd fauna vid exempelvis - Sjöarna Rusken och Hindsen (barbastell, dammfladdermus, pipistrell och fransfladdermus) - Sjön Fegen (barbastell och dammfladdermus) - Området vid norra Bolmen och Vidöstern (barbastell och fransfladdermus) - Öster om Eksjö vid Hjältevad och Ingatorp (barbastell) Figur. Barbastell har hittats på 19 (röda prickar) av de 204 inventerade lokalerna i Jönköpings län (t.v.). Områden i Jönköpings län som är skyddade för sitt fågelliv i det europeiska nätverket av skyddade områden, Natura 2000 (SPA-områden) (t.h.). Vilka försiktighetsåtgärder och säkerhetsavstånd är aktuella? Vilka åtgärder man behöver vidta för att skydda hotade arter bör alltid prövas från fall till fall då omständigheterna aldrig är identiska. Kunskapsnivån vad gäller effekter på olika arter är fortfarande låg. För effekter i skogsmiljöer och på landskaps- och ekosystemnivå är kunskapen mycket låg. Det är därför viktigt att uppdatera sig på nya forskarrön, samla in ny kunskap samt att tillämpa försiktighetsprincipen. De största säkerhetsavstånden som diskuteras idag är för fåglar. I Tyskland rekommenderas, vid nyetablering av vindkraftverk, ett minsta avstånd av 3 km till häckningsplatser för havsörn, med öppna korridorer av 1 kilometers bredd mellan boplats och födosöksområden inom en radie av 6 kilometer runt boplatsen. I Skottland föreslår man ett minsta avstånd på 1 kilometer mellan vindkraftverk och boplats avseende smålom. Dessa säkerhetsavstånd har också börjat användas i Sverige och länsstyrelsen i Jönköpings län avser också att utgå från dessa. 4
Sida 5/6 Även för fladdermöss kan det vara aktuellt med säkerhetsavstånd, men det kan också räcka med att reglera vindkraftverket så att det inte startar upp vid låga vindhastigheter, upp till 6-8 meter per sekund eller att de stängs av under de perioder som fladdermössen ör aktiva. Det är vid svaga vindar som fladdermössen drabbas hårdast. Det viktigaste är dock inte avstånden i sig själva utan att man undviker att placera verk där fåglar och fladdermöss rör sig. Hur hitta data om hotade arter? Data om hotade arter finns på Länsstyrelsernas distributionswebb http//gis.lst.se/lstgis/. Data ligger samlade i ett GIS-skikt som baseras på Länsstyrelsens hotartsregister. Uppgifterna i detta skikt är av sekretesskäl begränsade till fyndplats och organismgrupp. Behöver man mer information får man vända sig till Länsstyrelsen. För de arter som är i störst behov av sekretess är det emellertid inte alltid möjligt för Länsstyrelsen att lämna ut data (se faktaruta om sekretess). Kom ihåg att det på distributionswebben också finns andra relevanta underlag att hämta, till exempel förekomst av skyddsvärda träd (jätteekar, hamlade askar med flera), skyddade områden samt rikkärr och andra värdefulla våtmarker. Sekretess Inom alla artgrupper finns arter som är sekretessbelagda och vars förekomster inte visas helt öppet. Flera av dessa arter är fåglar och någon är fladdermus. Även kärlväxter och insekter kan vara omfattade av sekretess. Sekretessen innebär förenklat att man inte får sprida information om var en art förekommer om dess fortlevnad i en kommun eller ett län hotas av att information om platsen röjs. Bland fåglar ingår exempelvis kungsörn, havsörn och pilgrimsfalk. Mer om sekretess finns att läsa i rapporten Samverkan om artdata för att bevara biologisk mångfald - vägledning för länsstyrelser och andra. Aktuell lista över arter vars förekomster inte visas öppet finns att tillgå på Artdatabanken. Det finns också en arbetsversion av en regional policy för sekretess på Länsstyrelsen. Hotartsegistret är den största samlade databanken över uppgifter om förekomst av hotade arter i länet, men det finns andra källor som kan ha kompletterande information, exempelvis lokala naturskyddsföreningar och fågelklubbar. En annan viktig källa till information är www.artportalen.se. Till denna webbplats rapporterar många, i synnerhet fågelskådare, sina observationer. Man ska dock vara medveten om att även där gäller sekretess och exakta fyndpositioner för vissa arter visas ej. Det faktum att vem som helst kan rapportera när som helst gör att Artportalen uppdateras snabbt, men det är först i början av efterföljande kalenderår som observationerna granskas och felaktiga uppgifter tas bort. Problemet med felrapporteringar är dock litet. Numera finns det också en motsvarande portal för värdefulla träd, www.tradportalen.se. Utöver informationen i hotartsregistret, Artportalen med flera register kan information också hämtas från Länsstyrelsens publikationer. Nyligen 5
Sida 6/6 publicerades en rapport om länets fladdermusfauna (Länsstyrelsens meddelande 200833). I den kan man läsa om var länets hotade fladdermusarter är påträffade. När det gäller fåglar handlar den senaste publikationen i ämnet om miljöövervakning av häckande fåglar (Länsstyrelsens meddelande 20086). I den framgår bland annat vilka häckande arter som finns i länet samt var de områden finns som enligt EU (Fågeldirektivet) skyddats specifikt för fåglarna (så kallade SPA-områden). Se figur ovan. Vidare information om hotade arter och vindkraft finns också att läsa i en rapport från länsstyrelsen i Västra Götaland, 200970. 6