AVELSFUNKTIONÄRERNAS RAPPORT 2011

AVELSFUNKTIONÄRERNAS RAPPORT 2011 En rasspecifik avelsstrategi (RAS) är en handlingsplan för aveln inom en specifik ras där SKK:s Avelspolicy anger målen, strategin och beskriver vägen dit. Den sjösattes 2010 i SGSK och ska utvärderas och revideras 2015. (Finns att läsa i sin helhet på SGSK hemsida). Inför revisionen görs en årlig utvärdering av arbetet som bl.a. ska ligga till grund för eventuella förändringar av dokumentet. Det är viktigt att Du som medlem framför dina åsikter kring RAS till styrelsen eller avelsrådet så vi kan fortsätta att utveckla vår gordonsetter på bästa sätt. AVELSBAS Gordonsettern är en relativt liten ras i Sverige och för att den på sikt ska överleva finns i RAS följande strategi och mål: Strategi Stimulera nyttjandet av fler hanhundar, såväl svenska som utländska. Begränsa matadoraveln (högst 35 avkommor per hanhund) Inte para mer närbesläktade individer än kusiner (inavelsökning 6,25 %). Beräkna inavelsökning för tänkta kombinationer och publicera detta på valplistan. Mål Bibehålla den effektiva populationen över det kritiska antalet på 50 djur. Bibehålla inavelsökningen mot det rekommenderade värdet 2,5 % baserat på fem generationer. Antal registrerade GS (SKKs avelsdata) Antal reg/år 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Tikar (varav importer) 66 94 ( 4) 55 ( 6) 111 ( 4) 75 ( 9) 69 ( 3) 63 ( 3) 73 ( 6) 61 ( 4) Hanar (varav importer) 58 82 ( 2) 45 ( 1) 87 ( 2) 58 ( 4) 63 ( 2) 53 ( 1) 61 ( 2) 46 ( 8) Totalt 124 176 ( 6) 100 ( 7) 198 ( 6) 133 ( 13) 132 ( 5) 116 ( 4) 134 ( 8) 107 ( 12) Hanhundar använda i avel 2011

Hundens andel av rasen 20112011201120112011TotaltTotaltHYPERLINK "javascript: dopostback ('ctl00$bodycontent$tabcontainerflik$r718$ctl01$gvhund','sort $regnr')"regnrhyperlink "javascript: dopostback('ctl00$bodycontent $TabContainerFlik$R718$ctl01$gvHund','Sort$hnamn')"NamnHYPERLINK "javascript: dopostback('ctl00$bodycontent$tabcontainerflik $R718$ctl01$gvHund','Sort$observandum')"OBS!% Antal kullar% Antal valparhyperlink "javascript: dopostback('ctl00$bodycontent$tabcontainerflik $R718$ctl01$gvHund','Sort$hund_year_kullar')"Antal kullarhyperlink "javascript: dopostback('ctl00$bodycontent$tabcontainerflik $R718$ctl01$gvHund','Sort$hund_year_valpar')"Antal valparkull-snitthyperlink "javascript: dopostback('ctl00$bodycontent$tabcontainerflik $R718$ctl01$gvHund','Sort$hund_totalt_kullar')"Antal kullarhyperlink "javascript: dopostback('ctl00$bodycontent$tabcontainerflik $R718$ctl01$gvHund','Sort$hund_totalt_valpar')"Antal valparn00895/06svarte Per15,420,02199,5219S26869/2006Mortenfjellet's Keano15,414,72147,0421N22629/06Resdalen's Rotax7,710,511010,0110N10694/06Finnvola's Kid7,79,5199,0215VDHDGSZ04/1968Sundowner's Vain7,79,5199,019N14888/99Hammarkleiva's C-Rolex7,77,4177,0325N24300/08Imingens Ek Elle- Gant7,77,4177,017N13160/05Hurra Fjellet's Troy7,76,3166,016S40990/2007Gråsjövalens Natcho7,76,3166,016NO34890/10Merkesdalens Pai7,75,3155,015N18575/08Finnvola's Birk7,73,2133,013 AF:s kommentarer Antal registrerade GS 2010 är 134 hundar vilket är jämnförbart med de tre föregående åren. Den effektiva populationen är för 2010 beräknad till 199 djur. Avelsfunktionärerna upplever en ökad medvetenhet bland uppfödare när det gäller COI som sannolikt är en förklaring till det fina resultatet. Inavelsökningen (COI) för 2010 var 1,25 % baserat på fem generationer vilket är väl under det optimala riktvärdet 2,5%. Noteras också att kullstorleken stigit något det senaste året. Kullstorleken anses kopplad till

inavelsgraden på så sätt att kullstorleken generellt minskar i takt med ökningen av AF:s kommentarer Antal registrerade GS 2011 är 107 hundar vilket är något lägre men jämförbart med de tre föregående åren. Den effektiva populationen är för 2011 beräknad till 213 djur. Avelsfunktionärerna upplever en ökad medvetenhet bland uppfödare när det gäller COI som sannolikt är en förklaring till det fina resultatet. Inavelsökningen (COI) för 2011 var 1,17 % baserat på fem generationer vilket är väl under det optimala riktvärdet 2,5%. Noteras också att kullstorleken stigit något det senaste året. Kullstorleken anses kopplad till inavelsgraden på så sätt att kullstorleken generellt minskar i takt med ökningen av inavelsgraden. Valprapporterna som uppfödare förväntas skicka in till AF kan däremot ge värdefull information om dödfödda och valpar som dör i ung ålder vilket ska vara med i siffrorna för att ge en mer sann bild. AF vill uppmana och påminna alla uppfödare om att fylla i valprapporterna och skicka in dem till avelsfunktionärerna (se hemsidan). Strategierna följs till stor del och därmed uppnår vi delvis de ställda målen vilket är mycket positivt. Men som tidigare påtalats kan vi inte luta oss tillbaka och vara nöjda med att vi delvis uppnått målen redan nu utan arbetet måste hela tiden fortgå enligt strategin för att resultaten ska bibehållas och förbättras. Med den lilla avelsbas vi jobbar med inom rasen räcker det med en dåligt planerad parning för att resultatet ska se helt annorlunda ut. AF vill ge en eloge till alla uppfödare och hanhundsägare som gjort ett bra jobb under 2011 och uppmanar er att fortsätta att tänka på RAS när ni planerar era kullar! HÄLSOSTATUS Ledsjukdomar Höftledsdysplasi (HD) och armbågsledsdysplasi (ED) är polygent nedärvda utvecklingsrubbningar som finns beskriva i RAS. När det gäller HD följs sedan länge SKK:s hälsoprogram och grundregler. Frekvensen ED bland svenska gordonsettrar verkar inte vara något problem, men ligger hos amerikanska gordonsettrar på ca 10%. Strategi Verka för att flertalet ägare HD-röntgar sin hund. Undvika parningar mellan individer vilka bägge har helsyskon med HD. Uppmana fler att ED-röntga i samband med HD-röntgen.

Mål Minst 50 % av registrerade hundar skall HD röntgas. Bibehålla HD frekvensen på nuvarande nivå (ca 12 %) trots en breddad avelsbas. Kartlägga förekomsten av ED. HD GS född från 2002 2010 från SKK:s avelsdata Diagnos2007 2008 2009 2010 HD grad A 17 (40,5 %) 23 (63,9 %) 19 (82,6 %) 7 (33,3 %) HD grad B 23 (54,8 %) 7 (19,4 %) 1 (4,3 %) 8 (38,1 %) HD grad C 2 (4,8 %) 4 (11,1 %) 2 (8,7 %) 4 (19,0 %) HD grad D 2 (5,6 %) 1 (4,3 %) 2 (9,5 %) HD grad E Totalt antal undersökta 42 36 23 21 Snittålder för undersökning (månader) 22 21 21 16 Antal födda 130 116 116 114 ED GS födda från 2002-2010 från SKK:s avelsdata Diagnos2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 ED ua (0) 12 (100,0 %) 25 (100,0 %) 10 (90,9 %) 21 (91,3 %) 8 (100,0 %) 9 (90,0 %) 10 (100,0 %) 8 (88,9 %) ED grad 1 1 (9,1 %) 2 (8,7 %) 1 (10,0 %) 1 (11,1 %) ED grad 2 ED grad 3 Totalt antal undersökta 12 25 11 23 8 10 10 9 Snittålder för undersökning (månader) 23 21 24 25 23 21 20 18 Antal födda 112 169 110 184 130 116 116 114 AF:s kommentarer Andelen HD röntgade hundar födda 2005 och senare ligger under 40 % jämfört med de tre tidigare åren då andelen legat på drygt 50%. Medelåldern för gordonsettrar vid röntgenundersökning för SKK är ca 18 månader. När så få djur i populationen är undersökta ges ingen rättvisande bild av frekvensen HD. Siffran 28,5 % HD för 2010:orna får därför tas med en nypa salt även om trenden är något oroande. Den låga andelen undersökta djur är alarmerande. Även om kraven på att föräldradjuren ska vara HD-fria är oförändrat så tappar vi viktig information om föräldrarnas syskon och kullarnas status som helhet. Eftersom nedärvningen är polygen och sjukdomen komplex gäller det att vi kan behålla överblicken över sjukdomen och det gör vi bäst genom att undersöka så stor del av våra hundar som möjligt. När så få röntgar sina hundar så kan vi inte heller räkna med att få ett så kallat HD-index att använda i avelsarbetet. En möjlig förklaring till att siffrorna ser ut som de gör är en ökad export av hundar till ffa

andra nordiska länder. Deras hälsodata förs inte automatiskt in i SKK:s register där vi hämtar information. Genom att skicka in korrekta valprapporter till AF där det framgår om hunden exporterats är det lättare för oss att hitta hundens HD/ED status och få en korrekt statistik att arbeta med. Andelen undersökta hundar avseende ED har legat relativt konstant kring 10-15%. Med så få undersökta djur går det naturligtvis inte att kartlägga förekomsten inom rasen. Det kan vara så att man inte uppfattar ED som något större problem inom rasen men för de enskilda hundar som drabbas är oftast ED en allvarligare sjukdom än HD som påverkar funktionen i större grad. Vi vill uppmana alla hundägare och uppfödare att hjälpa till i avelsarbetet för friska gordonsettrar genom att låta röntgenundersöka era hundar. Övriga sjukdomar Klolossning (Symmetrisk lupoid onychodystrofi = SLO) och Kronisk Lymfocytär Thyreoidit (som ger nedsatt sköldkörtelfunktion) är de specifika sjukdomar som nämns i RAS. För båda gäller att arvsgången inte är fastställd för gordonsetter och därmed finns inte heller några bekämpningsprogram framtagna. Kring SLO pågår forskning i samarbete med Norge vilket redovisas kontinuerligt i Avance och på SGSK hemsida. Antalet officiellt anmälda fall av SLO är jämfört med tidigare år fortsatt lågt. Under de senaste åren har försök gjorts att samla in blodprov från friska äldre hundar som ett led i forskningen kring sjukdomen. Antalet blodprov är dock fortsatt för lågt för att forskningen ska kunna komma vidare i nuläget- se SGSK hemsida. När det gäller sköldkörtelsjukdomen Kronisk Lymfocytär Thyreoidit får vi vara uppmärksamma på djur som drabbas bla genom att studera djurförsäkringsstatistik avseende sjukdomar. Det är också viktigt att hundägare informerar AR om diagnosen ställs. Symmetrisk lupoid onychodystrofi (SLO) Klolossning Klolossningsprojektet, det norsk-svenska samarbetsprojektet som startade 2005 har tilldelats anslag från bl.a. Agria och Svenska kennelklubbens (SKK) forskningsfonder. Under våren 2011 anställdes en forskare i Oslo för att utvärdera inkomna blodprov, och därifrån härrör nedanstående sammanfattning: Hela arvsmassan hos hundar med, respektive utan klolossning har jämförts för att undersöka vilka genetiska faktorer som främjar uppkomsten av sjukdomen. Studien omfattar 249 gordonsetter och 40 engelsksetter, varav hälften kontrolldjur (hundar över 8 år som aldrig har haft klolossning). Tidigare genetiska studier av sjukdomen har baserats på variationer i bitar av endast tre gener, belägna på en och samma kromosom. Klolossning förmodas dock vara en sammansatt sjukdom, där flera gener samt yttre miljöfaktorer spelar in.

Allt arvsmaterial på hundens 39 kromosomer, omkring 19300 gener, har nu undersökts. Hos gordonsettern identifierades ett ganska stort och innehållsrikt område i arvsmassan, vilket ska studeras närmre under 2012. Däremot påvisades inga tydliga skillnader mellan friska och sjuka engelska settrar, förmodligen på grund av för få analyserade djur. Alla ägare vars hundar deltagit i studien tillsändes under 2011 ett frågeformulär. Syftet är att få information om levnadsförhållanden och andra sjukdomar. Detta för att se om vissa miljöfaktorer kan utlösa klolossning, eller om det finns samband med andra åkommor. Studien har även utökats genom att via ett extra blodprov (serum) studera ett eventuellt samband med nedsatt sköldkörtelfunktion (hypothyroidism). Insamlingen av blodprover fortsätter under 2012. Ambitionen är att finna orsaker till varför klolossning uppkommer hos vissa hundar. I Hundsport Special nr. 4/2011, tidningen som sänds gratis till aktiva uppfödare, finns en längre artikel om sjukdomen SLO och Klolossningprojektet. Förhoppningsvis leder detta till att problemet blir känt inom en vidare krets. Under året har Avelsrådet fått kännedom om ytterligare fall av klolossning där ägarna, mot bättre vetande, underlåtit att godkänna publicering. Ett är dock säkert, detta hemlighetsmakeri är inte till gagn för rasen! Cerebellär cortikal abiotrofi (CCA) är en ärftlig sjukdom som angriper lillhjärnan (cerebellum) hos unga hundar. Det är en speciell typ av celler i lillhjärnans bark (cortex) som tillbakabildas och grymt nog drabbas unga hundar i åldern 6 månader till ca 2 år. Lillhjärnan spelar en viktig roll för kroppens balans och finmotorik och när den inte fungerar som den ska blir hundarna ostadiga och vingliga eftersom samordningen av den viljemässiga motoriken satts ur spel (ataxi). Valparna är alltså friska när de föds men börjar visa symtom mellan 6-24 månaders ålder. Symtomen tilltar sedan långsamt och det finns inget sätt att bota hundarna så när symtomen blir för svåra är avlivning enda utvägen. Det enda säkra sättet att ställa diagnos i dagsläget är via obduktion där vävnadsprover från lillhjärnan undersöks i mikroskop. Hundar som drabbats har uppfattats som klumpiga i sina rörelser redan vid ca 6 månaders ålder. Symtomen har tilltagit gradvis med överdrivna rörelsemönster, oförmåga att kontrollera kroppen efter att tex ha skakat av sig och oförmåga att gå i trappor och på hala golv. I vissa fall har hundar i samband med rastning och måltid börja skaka och därefter ramlat omkull. Sjukdomen beskrevs redan 1980 på gordonsettrar i USA (de Lahunta et al) och man har kunnat konstatera att den är icke könsbundet recessiv vilket betyder att hunden måste få den dåliga genen från såväl mamman som pappan för att bli sjuk och det spelar ingen roll vilket

kön hunden har. Det innebär att om både tiken och hanhunden är bärare får teoretiskt sett ca 25% av valparna sjukdomen och ca 50 % blir friska bärare av genen. Sjukdomen finns beskriven hos en rad andra hundraser såsom tex airedaleterrier, border collie, kelpie, labrador retriever, berner sennenhund, bullterrier, skotsk terrier, old english sheepdog, schäfer, pointer, lagotto romagnolo och vissa spanielraser. I USA har man lyckats spåra drabbade gordonsetterhundar tillbaka till 1930-40-talet och till hundar som då importerades från England. Bekräftade fall har även rapporterats från bla Holland och Australien. Vi har kännedom om enstaka fall från Norge och i nuläget finns det tre bekräftade fall i Sverige SGSK har varit i kontakt med en amerikansk forskargrupp som håller på att försöka identifiera CCA genen hos bla gordonsettrar för att på sikt kunna hitta anlagsbärare med hjälp av ett enkelt blodprov och därmed kunna undvika parningar där genen riskerar att spridas vidare och leda till sjuka hundar. Hittills har gruppen fått in för lite blodprover från gordonsettrar så ännu finns inget klart gentest. Det är därför mycket angeläget att vi hjälps åt och förser forskarna med det material de behöver. Den senaste informationen från gruppen i USA är att de har fått ett forskningsanslag för ett två-årigt projekt under namnet The Genetics of Canine Cerebellar Degeneration. Projektet involverar fyra olika hundraser som är drabbade av CCA; Amerikansk Staffordshire Terrier, Old English Sheepdog, Gordon Setter och Skotsk Terrier. I nuläget har de bara fått in tillräckligt många blodprover från sjuka och friska hundar i de två förstnämnda raserna. Det behövs enligt uppgift minst 20 prover från olika CCA positiva hundar (optimalt antal är 50-100 st) för att säkert kunna hitta genen/generna. Forskargruppen i USA försöker istället jämföra generna från gordonsetter proverna med de andra rasernas gener för att se om det finns likheter mellan raserna och på så sätt kunna komma sanningen närmare. Hittills har inga gemensamma nämnare hittas men arbetet fortskrider. En genetiker från Sverige som hittat en human gen för CCA har även fått ta del av det inskickade materialet från gordonsettrar för att jämföra med sin humana gen i förhoppning att likheter ska finnas. CCA finns beskrivet hos en rad andra djurslag inklusive människa och enligt uppgift från Dr Olby i USA som leder forskargruppen finns i dagsläget ca 20 olika gener identifierade för CCA hos olika djurslag och raser. Det är alltså inte så enkelt som att en enda gen för CCA är gemensam hos alla djurslag och raser vilket komplicerar framtagandet av en gentest för gordonsettrar. Det går inte att säga hur långt fram i tiden ett genetiskt test för CCA på gordonsetter ligger. Att hitta rätt gen/gener är ett tålamodskrävande arbete och det enda vi som hundägare kan göra för att skynda på arbetet är att hjälpa till att skicka in blodprover från drabbade hundar och dess släktingar. De rekommendationer som gäller tills vidare i hundaveln är att man inte bör använda

föräldradjuren eller kullsyskonen i fortsatt avel för att undvika spridning av genen. Även om antalet positiva fall hittills är förhållandevis få så är det en grym sjukdom på många sätt som vi alla måste vi hjälpas åt för att få bort ur rasen. Progressiv Retinal Atrofi (PRA) Hos hund finns flera typer av PRA. Den variant som påvisats hos gordonsetter och röd irländsk setter kallas PRA-rcd4. Eftersom PRA-rcd4-genen fanns hos settrar redan i mitten av 1800-talet är det föga förvånande att sjukdomen är utbredd i samtliga populationer världen över. I början av 2012 konstaterades, via ögonlysning, att en norsk gordonsetterhane av jakttyp lider av PRA. Hundens far är därmed åtminstone bärare av sjukdomen, något som är problematiskt eftersom han har 180 valpar i Norge och 37 i Sverige. I mars 2011 blev ett kommersiellt DNA-test för PRA-rcd4 tillgängligt. Det är ett s.k. cheek-swab (test på celler från hundens munslemhinna), d.v.s. samma typ av test topsning som används av svensk polis och rättsväsende för att fälla brottslingar. Tyvärr godkänner SKKs DNA kommitté endast blodtest! PRA-rcd4 testet är validerat av flera internationella forskare, och anses som mycket robust och tillförlitligt. Totalt har snart tvåtusen gordonsettrar från världens alla hörn PRA-rcd4 testats. Av dessa hundar kommer endast fem från Sverige. En svenskfödd kull, Martinis N -kull är hereditärt fri, eftersom såväl mor som far (testad i England) är fria. Svenska gordonsettrar officiellt testade för PRA-rcd4 Namn Reg.nr Resultat Gråsjövalens Ninotchka S40992/2007 fri Sunny Prides Black Lotus S31145/2006 fri Sunny Prides Mac Gordon S59291/2008 fri Sunny Prides Mac Myra S59283/2008 bärare Tyritoppen s Boswell S60131/2009 bärare Svenska gordonsettrar herditärt fria för PRA-rcd4 Namn Reg.nr Resultat Martinis Natacha SE58005/2010 fri Martinis Nina SE58006/2010 fri Martinis Nonna SE58007/2010 fri Martinis Nike SE58008/2010 fri

Martinis Natalie SE58009/2010 fri Martinis Natanael SE58010/2010 fri Martinis Niklas SE58011/2010 fri Martinis Nicolaus SE58012/2010 fri Martinis Nils SE58013/2010 fri Martinis Noha SE58014/2010 fri Martinis Neo SE58015/2010 fri Martinis Noel SE58016/2010 fri Seriösa uppfödare av röd irländsk setter och gordonsetter bör som minimum testa sina avelsdjur. Rätt använt kan PRA-rcd4 testet på sikt eliminera den sjuka genen utan att påverka rasens avelsbas negativt. För att lyckas med detta krävs kunskap och dessutom ett helhjärtat engagemang från uppfödarkåren, något som hitintills lyst med sin frånvaro. EXTERIÖR I RAS beskrivs en oro för den exteriöra utvecklingen av gordonsettern där en uppdelning i små ras atypiska jakthundar och enorma ofunktionella showhundar såsom reda skett i flera länder befaras även i Sverige. Strategi Uppmana våra uppfödare att i avel endast använda funktionellt korrekta och friska avelsddjur. Att lägga större tonvikt på det rastypiska. Utbilda och informera våra utställningsdomare så att inte för små hundar eller alltför stora så kallade showhundar premieras. Öka förståelsen för ras skillnader hos våra jaktprovsdomare. Mål Att med bibehållna jaktegenskaper få fram rastypiska gordonsettrar med för jakten funktionell och sund exteriör. Hundar anmälda i jaktklass som har fått CK Cert R-Cert på utställning antal CK Cert R-cert S-12526/2008 Hagelsprutans Quicka Qulan 2 2 S-33933/2009 Kvannildalens Assar 3 2 1 S-33925/2009 Kvannildalens Assjie 4 4

S-26116/2008 Avalonian s Akira 2 1 S-27830/2008 Zettertjärns Häkza 1 1 S-12184/2010 Zettertjärns Lill-Tasha 1 S-27458/2007 Zettertjärns Ditzie mimsdotter 1 N-22442 Imingen s JZ Del Piero 1 1 N-03008/05 Naalbogens Zorro 1 1 N-13936/08 Odin 1 1 SE-17950/2010 Avalonian s Beisla 1 1 S-29175/2006 Gråsjövalens Worker 1 1 S-47769/2006 Åshöjdens Yaffa 1 1 UTSTÄLLNINGSCHAMPIONAT (Registrerade i SKK under 2011) Ny titel Namn och reg nr NORD UCH Imingens Ek Elle-Gant N24300/08 SB Hund E. Robin s Kjell DGSZ03/1794 U. NO UCH SE UCH Imingens Br Elleville N03776/01 Uppfödare:Kjelsberg Nina & Per Arne, No 7212 Korsvegen Ny titel: SE UCH SE UCH Zettertjärns Duke s27459/2007 SB Hund E. INT JCH NO JCH NO UCH SE JCH SE UCH Rippy s Tex N23577/99 SB U.Zettertjärns U-Hell s19856/2005 SB Uppfödare: Edh Kristina, Krok 2086, 83005 Järpen Ny titel: SE UCH J SE UCH Hagelsprutans Quicka Qulan S12526/2008 SB Tik E. INT UCH NORD UCH NORD V-08 Klettkovens Karikatur N06862/06 SB U. SE UCH Hagelsprutans Otroliga Olga S53145/2004 SB Uppfödare: Backlund Ann-Christin, Klubbv 144, 97592 Luleå Ny titel: SE UCH

J SE UCH Zettertjärns Häkza S27830/2008 SB Tik E. V'Joop Du Marais De La Gordonniere LOF035131 U. J Zettertjärns Money Penny S12428/2002 SB Uppfödare: Edh Kristina, Krok 906, 83005 Järpen Ny titel: SE UCH NO UCH SE UCH Samsjövolas Annie NO38174/09 SB Tik E. INT UCH NORD UCH NORD V-08 Klettkovens Karikatur N06862/06 SB U. NO UCH SE UCH Mountaineer's Dakota S67583/2004 SB Uppfödare: Bye Rolf, Horghåggån No-7232 Lundamo Ny titel: SE UCH J SE UCH Hammarkleiva's Ze-Exa S61193/2003 SB Tik E. J SE UCH Gordvalls Echo S15945/2001 SB U. Hammarkleiva's Zindy Rr N15292/95 Uppfödare: Ness Dagfinn & Bratset Jan Ove, Holten 18 No-7200 Kyrksäteröra Ny titel: SE UCH J SE JCH Zettertjärns Bleika Ionasdotter S33567/2006 SB Tik E. Tarock's Narvik DK07488/2005 SB U. J Zettertjärns Iona S47937/98 SB Uppfödare: Edh Kristina, Krok 2086, 83005 Järpen AF:s kommentarer De i RAS fastställda målen när det gäller exteriör är naturligtvis inte helt enkla att mäta men ett sätt är att titta på hur bra omdömen våra hundar får i utställningsringen. MENTALITET Bakgrund Tidigare har försök till samordning av MH-tester gjorts via SGSKs distriktskontakter med dåligt resultat. Intresset hos våra hundägare för att genomföra MH-test har varit svalt men kravet på 60 beskrivna hundar för att göra en rasprofil har uppnåtts och det återstår att eventuellt tolka profilen och utvärdera rasen. SKK håller på att ta fram en Beteende och personlighetsbeskrivning för hund BPH som värderas vara mer användbar för jakthundsraserna och då helst kompletterad med ett jaktligt anlagstest anpassat till respektive ras. Under 2011 har SKK valt ut några försöksraser som man testar med det nya BHP, för att kunna göra utvärderingar och eventuella justeringar. För mer information gå on på SKK:s hemsidan och läs mer om BHP. I den enkät som gjorts bland utställningsdomare har inga negativa anmärkningar om mentalitet uttalats vilket också bekräftas av en genomläsning av ett stort antal utställningskritiker.

Inga MH-beskrivningar har gjorts på gordonsetter under 2011. För information se tidigare årsrapporter. Mål Att genom BPH och eventuellt jaktliga anlagstest inventera rasens mentala status. Att utveckla modeller som kan användas vid val avelsdjur. Strategi Att följa arbetet med framtagande av BPH och verka för tillräckligt många gordonsettrar i Sverige genomgår beskrivningen. Verka för att ett kompletterande jaktligt anlagstest anpassat till brittiska stående fågelhundar tas fram. FUNKTION/JAKTEGENSKAPER Gordonsettern är idag en omtyckt jakthund av många jägare och anses i allmänhet ha mycket bra jaktlust samt vara tidigt jaktmogen. Rasen har utvecklats enormt jaktligt sett över de senaste 20 åren. Den har också blivit mycket populär att äga då den är social och trevlig som individ. Strategi I aveln bör jaktprovsmeriterade avelsdjur användas som därmed dokumenterat sina jaktliga egenskaper. I detta sammanhang skall dock även den mentala statusen och sundheten på individen vägas in. Bättre urval av avelsdjur med god mentalitet bland annat med hjälp av MH-beskrivning. I strategin finns bland annat punkten att utbilda ägare/förare vilket är en viktig del för att vi ska kunna uppnå målet i RAS. Runt om i landet anordnas olika typer av kurser, men träning kan man nästan aldrig få för mycket av så kanske kan detta arbete utökas ytterligare under de närmsta åren. Mål Fler jaktprovsmeriterade gordonsettrar, minst 20 % av alla starter skall leda till pris.

FÖRSTAPRISTAGARE PÅ JAKTPROV 2011 S33567/2006 Zettertjärns Bleika Ionasdotter 1skl Cert CK HP S27459/2007 Zettertjärns Duke 1 skl Cert CK HP N09180/04 Langsundets Faun 1 skl Cert CK HP S12526/2008 Hagelsprutans Quicka Qulan 1 ökl HP, 2 x 1 skl S27830/2008 Zettertjärns Häkza 1 ökl HP S61193/2003 Hammarkleiva s ZE-Exa 1 ökl HP S47769/2006 Åshöjdens Yaffa 1 ökl HP S20393 Vinterdalens Turbo 1 ökl HP S36731/2007 Åshöjdens Alliz 1 ökl HP SE12184 Zettertjärns Lill-Tascha 1 ukl HP SE58017/2010 Isa från Ryssland 1 ukl N034780/10 Hurrafjellet s Nikki-Sixx 1 ukl SE54546/2010 Idrefjällens Bessie 1 ukl Under året har rasen fått en ny jaktchampion: S33567/2008 SB J SE JCH Zettertjärns Bleika Ionasdotter E.Tarock s Narvik DK07488/2005 SB U.J Zettertjärns Iona S47937/98 SB Uppfödare: Edh Kristina, Krok 2086, 83005 Järpen AVELSRÅD Sammankallande Ledamot Ewa Posner-Storm Tina Backlund

EMBED Excel.Chart.8 \s