AVELSFUNKTIONÄRERNAS RAPPORT 2010

Transkript

1 AVELSFUNKTIONÄRERNAS RAPPORT 2010 En rasspecifik avelsstrategi (RAS) är en handlingsplan för aveln inom en specifik ras där SKK:s Avelspolicy anger målen, strategin och beskriver vägen dit. Den sjösattes 2010 i SGSK och ska utvärderas och revideras (Finns att läsa i sin helhet på SGSK hemsida). Inför revisionen görs en årlig utvärdering av arbetet som bla ska ligga till grund för eventuella förändringar av dokumentet. Det är viktigt att Du som medlem framför dina åsikter kring RAS till styrelsen eller avelsrådet så vi kan fortsätta att utveckla vår gordonsetter på bästa sätt. AVELSBAS Gordonsettern är en relativt liten ras i Sverige och för att den på sikt ska överleva finns i RAS följande strategi och mål: Strategi Stimulera nyttjandet av fler hanhundar, såväl svenska som utländska. Begränsa matadoraveln (högst 35 avkommor per hanhund) Inte para mer närbesläktade individer än kusiner (inavelsökning 6,25 %). Beräkna inavelsökning för tänkta kombinationer och publicera detta på valplistan. Mål Bibehålla den effektiva populationen över det kritiska antalet på 50 djur. Bibehålla inavelsökningen mot det rekommenderade värdet 2,5 % baserat på fem generationer. Antal registrerade GS (SKKs avelsdata) Antal reg/år Tikar (varav importer) 94 (4) 55 (6) 111 (4) 75 (9) 69 (3) 63 (3) 73 (6) Hanar (varav importer) 82 (2) 45 (1) 87 (2) 58 (4) 63 (2) 53 (1) 61 (2) Totalt 176 (6)

2 100 (7) 198 (6) 133 (13) 132 (5) 116 (4) 134 (8) Hanhundar använda i avel 2010 Hundens andel av rasen totalttotalthyperlink "javascript: dopostback('ctl00$bodycontent$tabcontainerflik $R718$ctl01$gvHund','Sort$regnr')"RegnrHYPERLINK "javascript: dopostback ('ctl00$bodycontent$tabcontainerflik$r718$ctl01$gvhund','sort $hnamn')"namnhyperlink "javascript: dopostback('ctl00$bodycontent $TabContainerFlik$R718$ctl01$gvHund','Sort$observandum')"OBS!% Antal kullar% Antal valparhyperlink "javascript: dopostback('ctl00$bodycontent $TabContainerFlik$R718$ctl01$gvHund','Sort$hund_year_kullar')"Antal kullarhyperlink "javascript: dopostback('ctl00$bodycontent$tabcontainerflik $R718$ctl01$gvHund','Sort$hund_year_valpar')"Antal valparkull-snitthyperlink "javascript: dopostback('ctl00$bodycontent$tabcontainerflik $R718$ctl01$gvHund','Sort$hund_totalt_kullar')"Antal kullarhyperlink "javascript: dopostback('ctl00$bodycontent$tabcontainerflik $R718$ctl01$gvHund','Sort$hund_totalt_valpar')"Antal valparn06862/06klettkovens Karikatur13,314,02168,0326N22442/07Imingens Jz Del Piero13,310,52126,0212KCSB0977CUBoyers Strauss6,710,511212,0112S46632/2000Zettertjärns Kazzan Af Rensjön6,710,511212,0438DK08800/2004Åens Xl Paw6,79,611111,0111S23245/2006Jaquiline's Beautyful Boppin' Steve6,79,611111,0111N24362/01Kråklifjellet's Uno6,78,811010,0110VDHDGSZ07/3320Sundowner's Amaretto- Kiss6,77,0188,018N09180/04Langsundets Faun6,76,1177,0215LOF033266/06072Thales Des Pralines d'aubejoux6,75,3166,016n22439/07imingens Jz Bajas6,74,4155,015N04940/02Bashammaren's Chammo6,72,6133,0317S26869/2006Mortenfjellet's Keano6,70,9111,027N22440/07 Imingens JZ Frost Von Quintus S35573/2006Zettertjärns Bacchus 17 17Antal kullar: Kullsnitt: 7,4 Två av kullarna som är registrerade 2010 är födda sent under 2009 Totalt valpar: EMBED Excel.Chart.8 \s

3 AF:s kommentarer Antal registrerade GS 2010 är 134 hundar vilket är jämnförbart med de tre föregående åren. Den effektiva populationen är för 2010 beräknad till 199 djur. Avelsfunktionärerna upplever en ökad medvetenhet bland uppfödare när det gäller COI som sannolikt är en förklaring till det fina resultatet. Inavelsökningen (COI) för 2010 var 1,25 % baserat på fem generationer vilket är väl under det optimala riktvärdet 2,5%. Noteras också att kullstorleken stigit något det senaste året. Kullstorleken anses kopplad till inavelsgraden på så sätt att kullstorleken generellt minskar i takt med ökningen av inavelsgraden. Valprapporterna som uppfödare förväntas skicka in till AF kan däremot ge värdefull information om dödfödda och valpar som dör i ung ålder vilket ska vara med i siffrorna för att ge en mer sann bild. AF vill uppmana och påminna alla uppfödare om att fylla i valprapporterna och skicka in dem till avelsfunktionärerna (se hemsidan). Strategierna följs till stor del och därmed uppnår vi delvis de ställda målen vilket är mycket positivt. Men som tidigare påtalats kan vi inte luta oss tillbaka och vara nöjda med att vi delvis uppnått målen redan nu utan arbetet måste hela tiden fortgå enligt strategin för att resultaten ska bibehållas och förbättras. Med den lilla avelsbas vi jobbar med inom rasen räcker det med en dåligt planerad parning för att resultatet ska se helt annorlunda ut. AF vill ge en eloge till alla uppfödare och hanhundsägare som gjort ett bra jobb under 2010 och uppmanar er att fortsätta att tänka på RAS när ni planerar era kullar! HÄLSOSTATUS Ledsjukdomar Höftledsdysplasi (HD) och armbågsledsdysplasi (ED) är polygent nedärvda utvecklingsrubbningar som finns beskriva i RAS. När det gäller HD följs sedan länge SKK:s hälsoprogram och grundregler. Frekvensen ED bland svenska gordonsettrar verkar inte vara något problem, men ligger hos amerikanska gordonsettrar på ca 10%. Strategi Verka för att flertalet ägare HD-röntgar sin hund. Undvika parningar mellan individer vilka bägge har helsyskon med HD. Uppmana fler att ED-röntga i samband med HD-röntgen. Mål Minst 50 % av registrerade hundar skall HD röntgas.

4 Bibehålla HD frekvensen på nuvarande nivå (ca 12 %) trots en breddad avelsbas. Kartlägga förekomsten av ED. HD GS född från från SKK:s avelsdata ED GS födda från från SKK:s avelsdata AF:s kommentarer Andelen HD röntgade hundar födda 2005 och senare ligger under 40 % jämfört med de tre tidigare åren då andelen legat på drygt 50%. Medelåldern för gordonsettrar vid röntgenundersökning för SKK är ca 20 månader. När så få djur i populationen är undersökta ges ingen rättvisande bild av frekvensen HD. Siffran 17 % HD för 2006:orna och 2008:orna får därför tas med en nypa salt även om trenden är något oroande. Den låga andelen undersökta djur är alarmerande. Även om kraven på att föräldradjuren ska vara HD-fria är oförändrat så tappar vi viktig information om föräldrarnas syskon och kullarnas status som helhet. Eftersom nedärvningen är polygen och sjukdomen komplex gäller det att vi kan behålla överblicken över sjukdomen och det gör vi bäst genom att undersöka så stor del av våra hundar som möjligt. En möjlig förklaring till att siffrorna ser ut som de gör är en ökad export av hundar till ffa andra nordiska länder. Deras hälsodata förs inte automatiskt in i SKK:s register där vi

5 hämtar information. Genom att skicka in korrekta valprapporter till AF där det framgår om hunden exporterats är det lättare för oss att hitta hundens HD/ED status och få en korrekt statistik att arbeta med. Andelen undersökta hundar avseende ED har legat relativt konstant kring 10-15%. Med så få undersökta djur går det naturligtvis inte att kartlägga förekomsten inom rasen. Det kan vara så att man inte uppfattar ED som något större problem inom rasen men för de enskilda hundar som drabbas är oftast ED en allvarligare sjukdom än HD som påverkar funktionen i större grad. Vi vill uppmana alla hundägare och uppfödare att hjälpa till i avelsarbetet för friska gordonsettrar genom att låta röntgenundersöka era hundar. Övriga sjukdomar Klolossning (Symmetrisk lupoid onychodystrofi = SLO) och Kronisk Lymfocytär Thyreoidit (som ger nedsatt sköldkörtelfunktion) är de specifika sjukdomar som nämns i RAS. För båda gäller att arvsgången inte är fastställd för gordonsetter och därmed finns inte heller några bekämpningsprogram framtagna. Kring SLO pågår forskning i samarbete med Norge vilket redovisas kontinuerligt i Avance och på SGSK hemsida. Antalet officiellt anmälda fall av SLO är jämfört med tidigare år fortsatt lågt. Under de senaste åren har försök gjorts att samla in blodprov från friska äldre hundar som ett led i forskningen kring sjukdomen. Antalet blodprov är dock fortsatt för lågt för att forskningen ska kunna komma vidare i nuläget- se SGSK hemsida. När det gäller sköldkörtelsjukdomen Kronisk Lymfocytär Thyreoidit får vi vara uppmärksamma på djur som drabbas bla genom att studera djurförsäkringsstatistik avseende sjukdomar. Det är också viktigt att hundägare informerar AR om diagnosen ställs. Cerebellär cortikal abiotrofi (CCA) är en ärftlig sjukdom som angriper lillhjärnan (cerebellum) hos unga hundar. Det är en speciell typ av celler i lillhjärnans bark (cortex) som tillbakabildas och grymt nog drabbas unga hundar i åldern 6 månader till ca 2 år. Lillhjärnan spelar en viktig roll för kroppens balans och finmotorik och när den inte fungerar som den ska blir hundarna ostadiga och vingliga eftersom samordningen av den viljemässiga motoriken satts ur spel (ataxi). Valparna är alltså friska när de föds men börjar visa symtom mellan 6-24 månaders ålder. Symtomen tilltar sedan långsamt och det finns inget sätt att bota hundarna så när symtomen blir för svåra är avlivning enda utvägen. Det enda säkra sättet att ställa diagnos i dagsläget är via obduktion där vävnadsprover från lillhjärnan undersöks i mikroskop. Hundar som drabbats har uppfattats som klumpiga i sina rörelser redan vid ca 6 månaders ålder. Symtomen har tilltagit gradvis med överdrivna rörelsemönster, oförmåga att kontrollera kroppen efter att tex ha skakat av sig och oförmåga att gå i trappor och på hala

6 golv. I vissa fall har hundar i samband med rastning och måltid börja skaka och därefter ramlat omkull. Sjukdomen beskrevs redan 1980 på gordonsettrar i USA (de Lahunta et al) och man har kunnat konstatera att den är icke könsbundet recessiv vilket betyder att hunden måste få den dåliga genen från såväl mamman som pappan för att bli sjuk och det spelar ingen roll vilket kön hunden har. Det innebär att om både tiken och hanhunden är bärare får teoretiskt sett ca 25% av valparna sjukdomen och ca 50 % blir friska bärare av genen. Sjukdomen finns beskriven hos en rad andra hundraser såsom tex airedaleterrier, border collie, kelpie, labrador retriever, berner sennenhund, bullterrier, skotsk terrier, old english sheepdog, schäfer, pointer, lagotto romagnolo och vissa spanielraser. I USA har man lyckats spåra drabbade gordonsetterhundar tillbaka till talet och till hundar som då importerades från England. Bekräftade fall har även rapporterats från bla Holland och Australien. Vi har kännedom om enstaka fall från Norge och i nuläget finns det tre bekräftade fall i Sverige SGSK har varit i kontakt med en amerikansk forskargrupp som håller på att försöka identifiera CCA genen hos bla gordonsettrar för att på sikt kunna hitta anlagsbärare med hjälp av ett enkelt blodprov och därmed kunna undvika parningar där genen riskerar att spridas vidare och leda till sjuka hundar. Hittills har gruppen fått in för lite blodprover från gordonsettrar så ännu finns inget klart gentest. Det är därför mycket angeläget att vi hjälps åt och förser forskarna med det material de behöver. Den senaste informationen från gruppen i USA är att de har fått ett forskningsanslag för ett två-årigt projekt under namnet The Genetics of Canine Cerebellar Degeneration. Projektet involverar fyra olika hundraser som är drabbade av CCA; Amerikansk Staffordshire Terrier, Old English Sheepdog, Gordon Setter och Skotsk Terrier. I nuläget har de bara fått in tillräckligt många blodprover från sjuka och friska hundar i de två förstnämnda raserna. Det behövs enligt uppgift minst 20 prover från olika CCA positiva hundar (optimalt antal är st) för att säkert kunna hitta genen/generna. Forskargruppen i USA försöker istället jämföra generna från gordonsetter proverna med de andra rasernas gener för att se om det finns likheter mellan raserna och på så sätt kunna komma sanningen närmare. Hittills har inga gemensamma nämnare hittas men arbetet fortskrider. En genetiker från Sverige som hittat en human gen för CCA har även fått ta del av det inskickade materialet från gordonsettrar för att jämföra med sin humana gen i förhoppning att likheter ska finnas. CCA finns beskrivet hos en rad andra djurslag inklusive människa och enligt uppgift från Dr Olby i USA som leder forskargruppen finns i dagsläget ca 20 olika gener identifierade för CCA hos olika djurslag och raser. Det är alltså inte så enkelt som att en enda gen för CCA är gemensam hos alla djurslag och raser vilket komplicerar framtagandet av en gentest för gordonsettrar.

7 Det går inte att säga hur långt fram i tiden ett genetiskt test för CCA på gordonsetter ligger. Att hitta rätt gen/gener är ett tålamodskrävande arbete och det enda vi som hundägare kan göra för att skynda på arbetet är att hjälpa till att skicka in blodprover från drabbade hundar och dess släktingar. De rekommendationer som gäller tills vidare i hundaveln är att man inte bör använda föräldradjuren eller kullsyskonen i fortsatt avel för att undvika spridning av genen. Även om antalet positiva fall hittills är förhållandevis få så är det en grym sjukdom på många sätt som vi alla måste vi hjälpas åt för att få bort ur rasen. DNA-test för Progressive Retinal Atrofi (PRA) Under hösten - vintern har brittiska genetiker vid Genetics Centre, Animal Health Trust (AHT) identifierat mutationen som orsakar Progressiv Retinal Atrofi (PRA) hos gordonsetter. PRA är en ärftlig ögonsjukdom som förekommer i många hundraser. Den angriper ögats näthinna och orsakar successiv synförsämring som leder till blindhet. Idag finns ingen behandling mot PRA. Mutationen är recessiv (anlag från båda föräldrarna). En majoritet av hundarna med fastställd PRA har två kopior av genen rcd4 (homozygota), som i nuläget anses vara den främsta orsaken till sjukdomen. Eftersom enstaka gordonsettrar saknade rcd4 mutationen kan det också finnas en mindre vanlig form av PRA inom rasen. AHT har utvecklat ett DNA-test för rcd4 mutation hos gordonsettern. Testet, som kostar 48 inklusive moms, kan fr.o.m. 14 mars 2011 beställas via HYPERLINK " KLOSJUKDOM (SLO), ANMÄLDA FALL UNDER 2010 Namn & Reg.nr Ägaren till nedanstående hund har skriftligen gett tillstånd till att uppgifterna publiceras. (se SGSKs hemsida). Golden Pearl s Black Explorer S30343/2006 EXTERIÖR I RAS beskrivs en oro för den exteriöra utvecklingen av gordonsettern där en uppdelning i

8 små ras atypiska jakthundar och enorma ofunktionella showhundar såsom reda skett i flera länder befaras även i Sverige. Strategi Uppmana våra uppfödare att i avel endast använda funktionellt korrekta och friska avelsddjur. Att lägga större tonvikt på det rastypiska. Utbilda och informera våra utställningsdomare så att inte för små hundar eller alltför stora så kallade showhundar premieras. Öka förståelsen för ras skillnader hos våra jaktprovsdomare. Mål Att med bibehållna jaktegenskaper få fram rastypiska gordonsettrar med för jakten funktionell och sund exteriör. CERTIFIKAT PÅ UTSTÄLLNING (Registrerade i SKK 2010) Namn och reg nr Antal Cert N 03008/2005 Naalbogens Zorro 2 S 61193/03 Hammarkleiva s ZE-Exa 2 S 27830/2008 Zettertjärns Häkza 1 S27459/2007 Zettertjärns Duke 1 S 27458/2007 Zettertjärns Ditzie Mimsdotter 1 S 12531/2008 Hagelsprutans Qufen Qurt 1 S 12526/2008 Hagelsprutans Quicka Qulan 1 S 52639/2004 Gråsjövalens Zindra 1 S46023/2006 Åshöjdens Xantos 1 S 26116/2008 Avalonian`s Akira 1 N 09888/05 Norkampens Baloo 1 N 18523/08 Entangen s TK Katja 1 N 24300/08 Imingen s EK Elle-Gant 1 N 07480/08 Svartkulpens MD Texas Ranger 1 NO 38174/09 Samsjövolas Annie 1 DK8800/2004 Åens XL Paw DK 8800/ DK 17528/2006 Q-BIC S ISI 1 UTSTÄLLNINGSCHAMPIONAT (Registrerade i SKK under 2010) Ny titel Namn och reg nr SE UCH Mountaineer's Della S67584/2004 SB DK UCH KBH V-07 SE UCH Åens Xl Paw DK08800/2004 SB

9 NO UCH SE UCH Svartkulpens Md Texas Ranger N07480/08 SB NO UCH SE UCH Norkampens Baloo N09888/05 SB NO UCH SE UCH Svarte Per N00895/06 SB C.I.E KBH V-09 NL CH SE V-08 Sunny Prides Black Lotus S31145/2006 SB Fr o m Nytt championat som tilldelas hund av arbetande ras som erhållit fyra (4) CACIB utdelade i minst tre (3) länder av minst tre (3) domare, men inte har arbetsmerit för att kunna ansöka om C.I.B enligt ovan. Minst ett år och en dag ska ha förflutit mellan första och sista CACIB. Från denna regel har de nordiska kennelklubbarna (gäller ej DKK) tillsvidare beslutat att undanta samtliga jakthundraser som har Sverige, Norge eller Finland som ursprungsland. SKK har tillskrivit FCI och avvaktar besked gällande exempelvis retroaktivitet. SKK har februari 2009 fått besked från FCI angående retroaktivitet. C.I.E kan utdelas retroaktivt, men endast för nu levande hundar. AF:s kommentarer De i RAS fastställda målen när det gäller exteriör är naturligtvis inte helt enkla att mäta men ett sätt är att titta på hur bra omdömen våra hundar får i utställningsringen. MENTALITET Bakgrund Tidigare har försök till samordning av MH-tester gjorts via SGSKs distriktskontakter med dåligt resultat. Intresset hos våra hundägare för att genomföra MH-test har varit svalt men kravet på 60 beskrivna hundar för att göra en rasprofil har uppnåtts och det återstår att eventuellt tolka profilen och utvärdera rasen. SKK håller på att ta fram en Beteende och personlighetsbeskrivning för hund BPH som värderas vara mer användbar för jakthundsraserna och då helst kompletterad med ett jaktligt anlagstest anpassat till respektive ras. I den enkät som gjorts bland utställningsdomare har inga negativa anmärkningar om mentalitet uttalats vilket också bekräftas av en genomläsning av ett stort antal utställningskritiker. Inga MH-beskrivningar har gjorts på gordonsetter under För information se tidigare årsrapporter. Mål Att genom BPH och eventuellt jaktliga anlagstest inventera rasens mentala status. Att utveckla modeller som kan användas vid val avelsdjur. Strategi Att följa arbetet med framtagande av BPH och verka för tillräckligt många gordonsettrar i

10 Sverige genomgår beskrivningen. Verka för att ett kompletterande jaktligt anlagstest anpassat till brittiska stående fågelhundar tas fram. FUNKTION/JAKTEGENSKAPER Gordonsettern är idag en omtyckt jakthund av många jägare och anses i allmänhet ha mycket bra jaktlust samt vara tidigt jaktmogen. Rasen har utvecklats enormt jaktligt sett över de senaste 20 åren. Den har också blivit mycket populär att äga då den är social och trevlig som individ. Strategi I aveln bör jaktprovsmeriterade avelsdjur användas som därmed dokumenterat sina jaktliga egenskaper. I detta sammanhang skall dock även den mentala statusen och sundheten på individen vägas in. Bättre urval av avelsdjur med god mentalitet bland annat med hjälp av MH-beskrivning. I strategin finns bland annat punkten att utbilda ägare/förare vilket är en viktig del för att vi ska kunna uppnå målet i RAS. Runt om i landet anordnas olika typer av kurser, men träning kan man nästan aldrig få för mycket av så kanske kan detta arbete utökas ytterligare under de närmsta åren. Mål Fler jaktprovsmeriterade gordonsettrar, minst 20 % av alla starter skall leda till pris. FÖRSTAPRISTAGARE PÅ JAKTPROV 2010 S32156/2005 Åshöjdens Camaron 1 skl Cert, HP S33567/2006 Zettertjärns Bleika Ionasdotter 1 skl S33567/2009 Kvannildalens Atlas 1 ukl, hp Tyvärr har jaktprovsstatistiken från FA inte varit tillgänglig vilket gör att vissa data såsom procent pristagare/startande inte har kunnat beräknas. Tittar man på antalet pristagare är det färre pristagare jämfört med tidigare år. AR:s kommentarer

11 Ingen hund har under året uppnått ett jaktchampionat. AVELSRÅD Sammankallande Ledamot Ewa Posner-Storm Tina Backlund