Rapport Enkätundersökning Barnomsorg/skola och hem. Föräldrar

BÅSTADS KOMMUN Barn- och utbildningskomoret 2008-06-02 1 (16) Rapport Enkätundersökning Barnomsorg/skola och hem Föräldrar Förskola, familjedaghem, fritidshem, förskoleklass, årskurs 2, 5 och 8 samt gymnasiet årskurs 2 Helene Steinlein Utvecklingsledare Ewa Rhodin - Nilsson Personalekonom 080603\\\bcaOl_sys2\sys2_vtIl\dala\bvk\chrislina\2008\bun\bun-prolokollVÖfäldracnkat.doc\bk

2 (16) Inledning Kommunen har genom rektorer och i enlighet med läroplan för förskolan, Lpfö 98, läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo 94 samt läroplan för det frivilliga skolväsendet, Lpf 94, ett ansvar för att utveckla verksamheten i riktning mot ökad måluppfyllelse. Förordningen (1997:702) om kvalitetsredovisning inom skolväsendet mm anger en skyldighet för kommunen att följa upp och utvärdera verksamheten mot målen i läroplanerna. Denna rapport mäter måluppfyllelse i enlighet med de mål som har att göra med samverkan mellan respektive verksamhetsform och hem. I detta fall avses: barnomsorg d v s familjedaghem och förskola i enlighet med Lpfö 98. Familjedaghem och förskolor arbetar i Båstads kommun i enlighet med Lpfö 98. Familjedaghemmen arbetar även i enlighet med allmänna råd för familjedaghem. skolbarnsomsorg d v s fritidshem i enlighet med Lpo 94. grundskola, i detta fall förskoleklass, åk 2, 5 och 8 i enlighet med Lpo 94. gymnasieskolan åk 2 i enlighet med Lpf 94. Föräldrarna har svarat på ett antal positiva påståenden som är utformade i enlighet med målen i styrdokumenten. De har haft fem svarsalternativ att välja mellan. Resultatet redovisas dels i en skriftlig sammanfattning dels i diagramform. Ett diagram för varje årskurs. Påståendena finns i anslutning till diagramdelen. För att kunna möjliggöra jämförelser är innehållet i påståendena detsamma år från år. Dock har fråga 5 tillkornmit och den avser uppfattning om skolmaten. Bakgrund Nedan följer utdrag ur läroplanerna som visar vilka målområden som undersökts. Ur Lpfö 98: "Förskolan skall lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten skall vara rolig, trygg och lärorik för alla barn som deltar. Förskolan skall erbjuda barnen en god pedagogisk verksamhet, där omsorg, fostran och lärande bildar en helhet. I samarbete med hemmen skall barnens utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar främjas. " "Förskolan skall vara ett stöd för familjerna i deras ansvar för barnens fostran, utveckling och växande. Förskolans uppgift innebär att i samarbete med föräldrarna verka för att varje barn får möjlighet att utvecklas efter sina förutsättningar." 'Vårdnadshavare har ansvaret för sina barns fostran och utveckling. Förskolan skall komplettera hemmet genom att skapa bästa möjliga förutsättningar för att varje barn skall kunna utvecklas rikt och mångsidigt. Förskolans arbete med barnen skall därför ske i ett nära och förtroendefullt samarbete med hemmen. Föräldrarna skall ha möjlighet att inom ramen för de nationella målen vara med och påverka verksamheten i förskolan. " 080612\7d6\bk /011

3 (16) Ur Lpo 94: "Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta kunskaper. I samarbete med hemmen skall skolan främja elevernas utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar (1 kap. 2 ). Skolan skall präglas av omsorg om individen, omtanke och generositet. Utbildning och fostran är i djupare mening en fråga om att överföra och utveckla ett kulturarv värden, traditioner, språk, kunskaper - från en generation till nästa. Skolan skall därvid vara ett stöd för familjerna i deras ansvar för barnens fostran och utveckling. Arbetet måste därför ske i samarbete med hemmen. "Skolans och vårdnadshavarnas gemensamma ansvar för elevernas skolgång skall skapa de bästa möjliga förutsättningarna för barns och ungdomars utveckling och lärande. Ur Lpf 94: "När det gäller ungdomar skall skolan samverka med hemmen". Om enkäten Påståendena i enkäten delas in i tre områden: 1. Påstående 1-5 handlar om föräldrars uppfattning om sina barnslunga vuxnas trivsel samt uppfattning om maten. 2. Påstående 6-8 handlar om föräldrars uppfattning om verksamheten. 3. Påstående 9-13 handlar om föräldrars uppfattning om kontakt och information. Sammanfattning Resultatet av årets undersökning visar att de flesta föräldrar anser att deras barn trivs i den verksamhet de befinner sig, att verksamheten ger deras barn möjlighet till engagemang och utveckling samt att man har förtroende för personalen i kontakten med verksamheten. Det är dock skillnad i svaren beroende på vilken ålder barnet har. Det faktum att barn- och utbildningsnämnden 2007-10-16 beslöt att i genomsnitt skriva in ett barn till per förskoleavdelning har påverkat många föräldrars kommentarer i årets resultat. Föräldrar är oroliga för både barn och personal. Kommentarerna handlar om att personalen inte hinner se barnen, inte hinner stimulera barnen, inte orkar ge omtanke, att ljudnivån är högre, miljön stimmigare och man är rädd för att barnen tar skada av för stora barngrupper bl. a. på så sätt att det kan inträffa olyckor. Områden som föräldrar till barn i grundskolan uttrycker synpunkter kring i de öppna svaren är bl. a. Information (veckobrev, för sen information om att deras barn inte når upp till målen, att utvecklingssamtalen genomförs med en lärare som förväntas föra talan för alla de andra (åk. 7-9) och man efterlyser information på internet i högre grad) Oro för att elever med särskilda behov inte får dessa tillfredsställda. Oro för att kunskapssynen hos vissa lärare inte motsvarar den som läroplanen föreskriver. Maten. Fler uttrycker missnöje med den mat som serveras, det kan handla om potatisens kvalitet, tillagningen eller innehållet i matsedeln. 080612\7d8\bk

4 (16) Varje verksamhet som deltagit i undersökningen använder sitt resultat för att arbeta vidare med de områden som behöver utvecklas. Diskussion Information om hur föräldrar ser på den verksamhet som deras barn frivilligt eller av plikt deltar i är central för utvecklingsarbetet avseende måluppfyllelse. Den ger i det arbetet också grund för en god dialog inom verksamheterna. Det man kan sei resultaten är bl. a. att föräldrar till barn i förskola, familjedaghem, förskoleklass, årskurs 2 och fritidshem i hög grad svarar med alternativet stämmer helt och hållet. I årskurs 5 ökar svarsalternativen stämmer till viss del, stämmer ganska dåligt och stämmer inte alls. I årskurs 8 ökar den tendensen. I åk 2 på gymnasiet förstärks trenden från åk 5 och 8. Krav och förväntningar från föräldrar gentemot skolan ökar med barnens ålder. Men hur stora krav och förväntningar kan föräldrar ha? Vad eller vem bestämmer nivån på kvaliteten i verksamheterna? Finns det en konflikt mellan ekonomi och verksamhet är det ekonomin som skall styra. Men budgeten är inte statisk, den påverkas av lagstiftning, värderingar och prioriteringar bl. a. men påverkas den av verksamhetens eller föräldrars röster? Hur stor kunskap om verksamheten behövs för att få fatta de avgörande besluten och vem avgör hur stor den kunskapen skall vara? När lever vi inte upp till läroplansmålen och hur vet vi det? Varför svarar föräldrar till barn i de högre årskurserna i generellt mindre grad med alternativen "stämmer ganska bra, stämmer till viss del eller stämmer ganska dåligt"? Man kan fundera över om vi möter dessa elever på ett sämre sätt i de högre årskurserna eller om det finns andra förklaringar till enkätresultaten. Styrdokumenten anger verksamheternas uppdrag och mål för vad de professionella ska arbeta med och för. Målen skall kommuniceras och diskuteras med barn, elever och föräldrar. I samband med den kommunikationen kan man också föra en dialog om definitioner av förväntningar som föräldrar kan ha. Men då måste ledning och pedagoger veta var gränserna går och hur stort utrymme det finns för att lyssna till föräldrars synpunkter. Föräldrar synpunkter måste alltid kopplas till det uppdrag verksamheterna har. En annan del i diskussionen är att ju äldre barnen blir desto svårare blir föräldrarolien. Barnen utvecklas och skall bli ungdomar, unga vuxna och slutligen vuxna. Vi vet att i åk 8 är kraften i ungdomarnas frigörelse från föräldrarna stark. Ungdomarna tänjer gränser. I skolan sker gränssättning i förhållande till framförallt gruppen. I hemmet står individen mer i centrum. Förhållningssätten är givetvis olika, både rörande den faktiska gränssättningen men också ungdomars uppfattning om dem. Brist på kunskap, ungdomars frigörelse, oro, negativa kommentarer från barnen om skolan samt föräldrars svårigheter att få information genom sina barn kan hos föräldrar leda till frustration, misstänksamhet och en känsla av vanmakt. Detta kan skapa bilder av verkligheten som kan vara missvisande. I det läget är OB0612\7d8\bk

5 (16) det givetvis av än större vikt att samverkan upprätthålls genom dialog med hemmen för att i möjligaste mån undvika missförstånd. Men det är dock heller inte alltid så att föräldrar är intresserade aven dialog med skolan trots försök. När barnen blir unga vuxna och börjar på gymnasiet är de på god väg att bli myndiga vilket givetvis kan leda till att kontakten mellan skola och' hem minskar eller upphör helt. Man kan konstatera att frågan om samverkan mellan verksamhet och hem är komplex och av stor vikt för att verksamheterna skall lyckas i arbetet med barnens/elevernas måluppfyllelse. Det går inte att dra några förenklade slutsatser. Föräldrar till framförallt förskolebarn men även till grundskolebarn uttrycker oro både för barnen och personalen. Den oron måste tas på allvar och bemötas. Kvaliteten i förskolan och även de andra verksamheterna har under de senaste åren utvecklats i positiv riktning. Satsningar på kvalitetsutvecklare och lärande samtal i syfte att öka medvetenheten inom olika områden t. ex. det kompetenta barnet, mitt eget förhållningssätt och hur man kan se på den yttre och inre miljön i förhållande till verksamhet och måluppfyllelse, har givit märkbara resultat. När förändringar sker kommer reaktioner. Nedan redovisas några av de öppna svaren. Observera att detta endast är ett axplock men speglar en generell bild av de öppna svaren. Öppna svar Förskolan: "Jag tycker att ni sköter allt angående mitt barn perfekt. Ni är alltid intresserade och pratsamma angående alla frågor och problem man har." "Allt är jättebra! Hoppas att NN får vara kvar, så att det inte blir krångel igen. Grrr." "Vi är mycket nöjda med den verksamhet som förskolan bedriver, med tanke på överinskrivningar, stor barngrupp och knapphändiga resurser så gör personalen ett kanonjobb, möts alltid av positiva, engagerade och tillsynes arbetsglada pedagoger som verkligen ser, hör och berör vårt barn så att han skall trivas och utvecklas på förskolan." "Jag har tidigare i en annan kommun sett hur man skapar otrivsel inom förskolan och utbränd personal. Detta har jag åter fått uppleva under det halvåret som jag bott i Båstads kommun. Jag har inga lovord att säga om en förskola med ett ständigt ökande barnantal utan att resurser skjuts till och hänsyn tas till barnens eller personalens behov". "Jag är mycket orolig över hur politikerna nu sköter utvecklingen på förskolan. på mina barns avdelning ska det snart vara 19 barn. NITTON BARN! Oroar inte detta politikerna? Hur kan det vara möjligt att tro att detta skapar en bra miljö för våra små barn att utvecklas i? I barngruppen kommer det att vara 171 relationer, lägger man till att det är 5 lärare blir antalet relationer 276". 080612\7dB\l:Jk

6 (16) "Det är för många barn i gruppen! Jag har alltid gett "full pott" i alla enkäter tidigare (sedan 98) men gör det inte nu. Jag upplever det stimmigare och en högre ljudnivå. Båstad kommun: Var rädd om barnen och personalen!". "Det märks tydligt att personalen tycker om barnen och vill dem det bästa. Det märks tyvärr också allt tydligare att de är underbemannade och inte hinner (orkar?) ge den omtanke de önskar." "Personalen känns stressad och pressad och det smittar av sig på barnen. Verksamheten borde rikta in sig mer på föräldrarnas behov med tider. Vi har dagis för att kunna sköta våra arbeten. Flexibilitet är ett måste som tyvärr inte finns idag! Trots detta gör ni ett fantastiskt jobb. Kämpar på i motvind. Vi håller tummarna att resurserna är på väg! Kramisar till er alla." Grundskolan: "Det finns bara positiva saker att säga om NN skolan. Personalen är den bästa tänkbara. Jag har tre barn på skolan och det är lika positivt i alla klasserna. Var rädd om denna underbara skola." "Efter en turbulent start vill jag ge er beröm för hur bra ni har jobbat med barnen. Har fler barn på skolan och är otroligt nöjd med undervisning, extra stöd och information. Tilltalande miljöer!" "Vi är mycket nöjda med hela skolans insatser! Verkligen!" "Jag skulle vilja ha se en ökad kommunikation mellan skola och föräldrar. Ett veckobrev där man kan se vad som har hänt och som ska ske i klassen skulle jag uppskatta. Det skulle hjälpa mig att hjälpa min dotter i skolan". "Oro för att personalen minskar. Är medveten om att antalet barn också minskar. Men barnen som har behov av extra stöd minskar kanske inte utan kan tyvärr öka, detta leder ju till att alla kanske inte får det stöd som det har rätt till om man bara tittar på antalet barn på pappret!" "Vi är väldigt nöjda med skola och personalen och hoppas att ni i fortsättningen kommer att jobba lika hårt med att ha bra undervisning med bra lärare. Se till att komma 1:a på Sveriges bästa skolkommun, eller i varje fall topp fem. Utmaning!" "Den homogena sammansättningen av personalen är en sak som kommunen borde arbeta mer aktivt med. Vita medelklasskvinnor i 50-års åldern skapar en normativ hållning och bild av saker och ting. Var är männen? Var är de unga? Var är nysvenskarna? Bristen på dessa märks. Hur jobbar kommunen aktivt för att förbättra denna "sneda" personalstruktur? Finns en strategi? Bryr man sig i denna viktiga frågat "Brister hos en del lärare som ej har erfarenhet av tonåringar eller barn överhuvudtaget. Dömer ut vissa individer ser ej till persons speciella behov. Borde vara mer uppmuntran och stöd. Har ni sett lärarnas strategier och pedagogik/sätt i TV dokumentären 9A? Den säger mycket som alla lärare borde se. Är 060612\7d8\bk

7 (16) det livslång kunskap eller är det bara att rapa upp och skriva provet och sedan glömma - för mycket prat om målen som ska nås!!! Målen?? Men personen???" "Skolmaten är inte bra. Känns inte som att det finns engagemang för att göra god och hälsosam mat. Allt handlar om kostnader, men det går att-laga god mat till billig kostnad om man vill. Individuell anpassad undervisning gör duktiga elever känns mer som ett problem." Avslut Vi ställer frågor till föräldrarna för att få veta något om uppfattningen av verksamheten som vi inte redan vet, i syfte att ha möjlighet att förändra och utveckla i enlighet med styrdokumenten och ökad måluppfyllelse. I resultatet av årets undersökning visar föräldrar sitt förtroende för verksamheten och personalen på olika sätt men man ger också uttryck för stor oro och andra synpunkter. Vi vet dessutom att andelen barn i behov av särskilt stöd ökar. En slutsats är att personalen mot bakgrund av ovanstående och ibland trots allt, utför ett professionellt arbete. Nu återstår att på ett klokt sätt använda kunskapen som denna rapport ger. 080612\7d8\bk

8 (16) Påståenden avseende alla verksamheter. Förskola/familjedaghem: 1. Mitt barn blir väl bemött av personalen. 2. Personalen samarbetar för mitt barns bästa. 3. Verksamheten bör kunna ge/ger mitt barn goda möjligheter till personlig utveckling (t ex språklig förmåga, visa hänsyn, samarbeta). 4. Mitt barn trivs i förskolan. 5. Mitt barn tycker maten är god. 6. Verksamheten stimulerar och engagerar mitt barn. 7. Personalen anpassar verksamheten efter mitt barns förutsättningar. 8. Mitt barn får det stöd det behöver. 9. Jag blir som förälder väl bemött av personalen. 10. Jag känner förtroende för personalen i frågor som rör mitt barn. 11. Mitt barns personal lyssnar och tar till sig synpunkter som jag kommer med. 12. Utvecklingssamtalen rörande mitt barn fungerar bra och känns meningsfulla. 13. Jag får som förälder bra information om förskolans verksamhet. Försko/ek/ass: 1. Mitt barn blir väl bemött av personalen. 2. Personalen samarbetar för mitt barns bästa. 3. Verksamheten ger mitt barn goda möjligheter till personlig utveckling (t ex ta ansvar, bli självständig, visa hänsyn, samarbeta). 4. Mitt barn trivs iförskoleklassen. 5. Mitt barn tycker maten är god. 6. Verksamheten stimulerar och engagerar mitt barn. 7. Personalen anpassar verksamheten efter mitt barns förutsättningar. 8. Mitt barn får det stöd det behöver. 9. Jag blir som förälder väl bemött av personalen. 10. Jag känner förtroende för personalen i frågor som rör mitt barn. 11. Mitt barns personal lyssnar och tar till sig synpunkter som jag kommer med. 12. Utvecklingssamtalen rörande mitt barn fungerar bra och känns meningsfulla. 13. Jag får som förälder bra information om förskoleklassens verksamhet. Fritidshem: 1. Mitt barn blir väl bemött av personalen. 2. Personalen samarbetar för mitt barns bästa. 3. Verksamheten ger mitt barn goda möjligheter till personlig utveckling (t ex ta ansvar, bli självständig, visa hänsyn, samarbeta). 4. Mitt barn trivs i fritidshemmet. 5. Mitt barn tycker maten är god. 6. Verksamheten stimulerar och engagerar mitt barn. 7. Personalen anpassar verksamheten efter mitt barns förutsättningar. 8. Mitt barn får det stöd det behöver. 9. Jag blir som förälder väl bemött av personalen. 10. Jag känner förtroende för personalen i frågor som rör mitt barn. 11. Mitt barns personal lyssnar och tar till sig synpunkter som jag kommer med. 13. Jag får som förälder bra information om fritidshemmets verksamhet. Grundsko/an och gymnasiet åk. 2: 1. Mitt barn blir väl bemött av personalen. 2. Personalen samarbetar för mitt barns bästa. 3. Skolan ger mitt barn goda möjligheter till personlig utveckling (t ex ta ansvar, bli självständig, visa hänsyn, samarbeta). 4. Mitt barn trivs i skolan. 5. Mitt barn tycker maten är god. 6. Undervisningen stimulerar och engagerar mitt barn. 7. Lärarna anpassar undervisningen efter mitt barns förutsättningar. 8. Mitt barn får det stöd det behöver i verksamheten. g. Jag blir som förälder väl bemött i skolan. 10. Jag känner förtroende för skolans personal i frågor som rör mitt barn. 11. Mitt barns lärare lyssnar och tar till sig synpunkter som jag kommer med. 12. Utvecklingssamtalen rörande mitt barn fungerar bra och känns meningsfulla. 13. Jag får som förälder bra information om skolans verksamhet.

BÅSTADS KOMMUN Barn- och utbildningskontoret Föräldraenkät förskolan 9 (16) 100% 90% 80% 70% 60% Andel i procent 50%- 40% IIStammer helt och hållet [J Stämmer ganska bra O Stammer till viss del C Stämmer ganska dåligt C Stämmer inte alls 30% 20% 10% - I 6o/ln3%1 H II n IJ,,J.., '" " I: AD. 0% 1 --1gqJ) I i gp-wi I 7 8 I 6 2 9 10 11 12 13 i 3 4 5 Frågor nr 08060J\\\bCl101_sy52\5ys2_yol\data\buk\chrisnlll2008\bunlbun pmlokoi1\lör)drtl!lnklll.doc\bk

10 (16) Föräldraenkät familjedaghem 100% 90% 80% 70% 60% Andel i procent 50% 40% I!IStämmer hell och hället DStämmer ganska bra [] Stämmer till viss del C Sti:immer ganska dåligt D Slämmer inte alls 10% 0%laiJ:l:-laiJ:l, i - 1 2 3 4 5 6 7 Frågor nr 8 9 10 11 12 13 t OB061217d6lbk

11 (16) Föräldraenkät förskoleklass 100% 90% 80% 70% 60% Andel i procent 50% 40% ID Stämmer helt och hållet CStämmer ganska bra CJ Stämmer till viss del C SUmmer ganska dåligt D Stämmer inte alls 30% 20% 10% 0% 1 2 3 4 5 6 7 8 Frågor nr 9 10 11 12 13 t' 080612\7tl8\bk

12 (16) Föräldraenkät Fritids 100% 90% 80% 70%-' 60% Andel i procent 50% 40% 2% mstammer hell och hållet C Stämmer ganska bra tlsulmmer till viss del CStämmer ganska dåligt CStämmer inte alls 30% 20% 90/ r-"il 3%".,.....9%.... 7, IU B% 4% 6, 10%- 0%, 1 :U;-I:!J;=S', II r;;: 234 5 6 7 Frågor nr 9% 8% 8 9 6% 10 6% 11 8% 13 f OB0612\7dBlbk

13 (16) Föräldraenkät åk 2 100% 90% 80% 70% 60% Andel i procent 50%- 40% 30% 20% 10% 0% lli 70ft 3% -b!i: 2 3 2%.. 2'/J I 4'A11 r o/i I' I II I II 4o/11 O'/JI f2'a I - UJ bj; ;-:-ft. % I 2' 4% - 4' 5% 17% 3% 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 Frågor nr I!I Stilmmer hell och hållet [] Stämmer ganska bra C Stämmer till viss del C Stämmer ganska dåligt C Stämmer inte alls t OB0612\7dB\bk

14 (16) Föräldraenkät åk 5 100% 90% 80% 70% 60% Andel i procent 50% 40% I!ISlämmer hell och hållet C SUl.mmer ganska bra CStämmer till viss del C Stämmer ganska dåligt D Stämmer inte alls 30% 3'1. 10%-V1I - 9% 5% 0'1. 0'1. 0%-' 7" _16%1 7' 4% 7 A! 6% 5% 9', 2 3 4 5 6 7 Frågor nr 8 9 10 11 12 13 t' f 080612\7dDlbk

15 (16) Föräldraenkät åk 8 100% 80% 60% Andel i procent 50% '''U IH'" O';' tlo% 30% II I II r 2 '.. ;.7'H9% 20%-Y II II iii I--H I II 3 10%-f'"" II O11 [] B%. -,... Ilj,;._-r...r1-14d_17%._14 -.-% 0% 1 2 3 4 5 6 7 8 Fråga nr B'/lrH' 2'/ I b 4 '/1H... 2* 6%1 -- '5'/d I -jj 4% 0%". 'd'! i i i 9 10 11 12 13 P" IDStämmer helt och hållet CStämmer ganska bra [] Stämmer till viss del CStämmer ganska dåligt.cstämmer inte alls f OB0512\7dBUlk

16 (16) Föräldraenkät gymnasiet åk 2 100% 90% 70% 60% Andel i procent 50% 40% 30% 11 6 '1 -U--- 80%- 20%- 10% 0% 1 5'/d I 4o/JH JM]LjMo'/1l IL/J IH IH---tH9%1l-l.. 'ilj2% I I 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 Frågor nr 1'I< 19 /c I!I Stämmer helt och hållet [J Stämmer ganska bra [JStämmer till viss del []Stämmer ganska dåligt []Stämmer inte alls r OB0612\7dll\bk