Förslag till RÅDETS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING

EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 22.11.2013 COM(2013) 817 final 2013/0404 (NLE) Förslag till RÅDETS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING om införande av en slutgiltig antidumpningstull på import av peroxosulfater (persulfater) med ursprung i Folkrepubliken Kina efter en översyn vid giltighetstidens utgång i enlighet med artikel 11.2 i rådets förordning (EG) nr 1225/2009 SV SV

MOTIVERING BAKGRUND Motiv och syfte Detta förslag rör tillämpningen av rådets förordning (EG) nr 1225/2009 av den 30 november 2009 om skydd mot dumpad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska gemenskapen (nedan kallad grundförordningen) i samband med översynen vid giltighetstidens utgång rörande den gällande antidumpningstullen på import av persulfater med ursprung i Folkrepubliken Kina (nedan kallad Kina). Allmän bakgrund Detta förslag läggs fram som ett led i tillämpningen av grundförordningen och är resultatet av en undersökning som genomförts i enlighet med de materiella och formella kraven i grundförordningen. Gällande bestämmelser Genom förordning (EG) nr 1184/2007 1 införde rådet en slutgiltig antidumpningstull på import av persulfater med ursprung i Kina. Åtgärderna infördes i form av en värdetull på 71,8 %. Individuella antidumpningstullar beviljades två kinesiska exportörer (på 0 resp. 24,5 %). Förenlighet med Europeiska unionens politik och mål på andra områden Ej tillämpligt. SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSANALYS Samråd med berörda parter De parter som berörs av förfarandet har i enlighet med bestämmelserna i grundförordningen getts möjlighet att tillvarata sina intressen under undersökningen. Extern experthjälp Någon extern experthjälp har inte behövts. Konsekvensbedömning Förslaget är en följd av tillämpningen av grundförordningen. Någon allmän konsekvensbedömning föreskrivs inte i grundförordningen, som dock innehåller en uttömmande förteckning över villkor som måste bedömas. RÄTTSLIGA ASPEKTER 1 EUT L 265, 11.10.2007, s. 1. SV 2 SV

Sammanfattning av den föreslagna åtgärden Den 10 oktober 2012 meddelade kommissionen genom ett tillkännagivande i Europeiska unionens officiella tidning 2 att den inledde en översyn vid giltighetstidens utgång av de gällande antidumpningsåtgärderna beträffande import av persulfater med ursprung i Kina. Översynen inleddes sedan en bestyrkt begäran lämnats in av två europeiska producenter (RheinPerChemie GmbH&Co. KG och United Initiators GmbH&Co. KG) som svarar för 100 % av unionens totala produktion av persulfater. Vid översynen konstaterades att ett upphävande av antidumpningsåtgärderna sannolikt skulle leda till återkommande dumpning och skada. Det fastställdes vidare att bibehållandet av åtgärderna inte stred mot unionens intresse. Rådet föreslås därför anta det bifogade förslaget till förordning om förlängning av de gällande åtgärderna, vilket bör offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning senast den 9 januari 2014. Rättslig grund Rådets förordning (EG) nr 1225/2009 av den 30 november 2009 om skydd mot dumpad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska gemenskapen. Subsidiaritetsprincipen Förslaget avser ett område där Europeiska unionen är ensam behörig. Subsidiaritetsprincipen är därför inte tillämplig. Proportionalitetsprincipen Förslaget är förenligt med proportionalitetsprincipen av följande skäl: Åtgärdsformen beskrivs i grundförordningen och ger inget utrymme för nationella beslut. Det är inte tillämpligt att ange på vilket sätt den ekonomiska och administrativa börda som faller på unionen, nationella regeringar, regionala och lokala myndigheter, ekonomiska aktörer och medborgare begränsas till ett minimum och står i proportion till förslagets mål. Val av regleringsform Föreslagen regleringsform: förordning. Övriga regleringsformer skulle vara olämpliga av följande skäl: Det anges inte några alternativ i grundförordningen. BUDGETKONSEKVENSER Förslaget påverkar inte unionens budget. 2 EUT C 305, 10.10.2012, s. 15. SV 3 SV

2013/0404 (NLE) Förslag till RÅDETS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING om införande av en slutgiltig antidumpningstull på import av peroxosulfater (persulfater) med ursprung i Folkrepubliken Kina efter en översyn vid giltighetstidens utgång i enlighet med artikel 11.2 i rådets förordning (EG) nr 1225/2009 EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1225/2009 av den 30 november 2009 om skydd mot dumpad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska gemenskapen 3 (nedan kallad grundförordningen), särskilt artiklarna 9.4, 11.2, 11.5 och 11.6, med beaktande av det förslag som Europeiska kommissionen (nedan kallad kommissionen) lagt fram efter samråd med rådgivande kommittén, och av följande skäl: A. FÖRFARANDE 1. Gällande åtgärder (1) Genom förordning (EG) nr 1184/2007 4 infördes en slutgiltig antidumpningstull på import av persulfater med ursprung i Folkrepubliken Kina (nedan kallad Kina), Taiwan och Amerikas Förenta stater (nedan kallade den ursprungliga undersökningen och de ursprungliga åtgärderna). Åtgärderna för Kina infördes i form av en värdetull på 71,8 % för alla företag utom två kinesiska exporterande tillverkare, för vilka individuella tullsatser beviljades. 2. Inledande av en översyn vid giltighetstidens utgång (2) Den 10 oktober 2012 meddelade kommissionen genom ett tillkännagivande (tillkännagivande om inledande) 5 i Europeiska unionens officiella tidning att den inledde en översyn vid giltighetstidens utgång av de gällande antidumpningsåtgärderna beträffande import av persulfater med ursprung i Kina. (3) Översynen inleddes sedan en bestyrkt begäran lämnats in av två europeiska tillverkare (RheinPerChemie GmbH&Co. KG och United Initiators GmbH&Co. KG) (nedan kallade sökandena) som svarar för 100 % av unionens totala produktion av persulfater. (4) Begäran grundades på att dumpningen och skadan för unionsindustrin sannolikt skulle återkomma om åtgärderna skulle upphöra att gälla. 3. Undersökning 3.1. Översynsperiod och skadeundersökningsperiod 3 4 5 EUT L 343, 22.12.2009, s. 51. EUT L 265, 11.10.2007, s. 1. EUT C 305, 10.10.2012, s. 15. SV 4 SV

(5) Undersökningen av fortsatt eller återkommande dumpning omfattade perioden 1 oktober 2011 30 september 2012 (nedan kallad översynsperioden eller ÖP i tabeller). Undersökningen av tendenser av betydelse för bedömningen av sannolikheten för fortsatt eller återkommande skada omfattade perioden från och med den 1 januari 2009 fram till slutet av översynsperioden (nedan kallad skadeundersökningsperioden). 3.2. Parter som berörs av undersökningen (6) Kommissionen underrättade officiellt sökandena, exporterande tillverkare i Kina, ickenärstående importörer och användare som man visste var berörda, tillverkare i möjliga jämförbara länder samt företrädarna för Kina om att en översyn vid giltighetstidens utgång hade inletts. Berörda parter gavs möjlighet att inom den tid som angavs i tillkännagivandet om inledande lämna skriftliga synpunkter och begära att bli hörda. (7) Eftersom det skulle kunna finnas ett stort antal exporterande tillverkare i Kina och icke-närstående importörer i unionen som berörs, angav kommissionen i tillkännagivandet om inledande att den i enlighet med artikel 17 i grundförordningen hade för avsikt att tillämpa ett stickprovsförfarande för dessa parter. För att kommissionen skulle kunna avgöra om ett stickprovsförfarande var nödvändigt och i så fall göra ett urval, ombads de ovan nämnda parterna att i enlighet med artikel 17 i grundförordningen ge sig till känna inom 15 dagar efter offentliggörandet av tillkännagivandet om inledande och till kommissionen lämna de uppgifter som begärts i tillkännagivandet om inledande. (8) Ingen av importörerna gav sig till känna. (9) Endast en exporterande tillverkare från Kina besvarade frågeformuläret. Därför var det inte nödvändigt att göra ett stickprov av exporterande tillverkare. (10) Kommissionen sände frågeformulär till alla parter som den visste var berörda och till de parter som gav sig till känna inom de tidsfrister som angavs i tillkännagivandet om inledande. Svar mottogs från två unionstillverkare, en exporterande tillverkare i Kina och en tillverkare i Turkiet som ansågs kunna vara ett jämförbart land. (11) Kommissionen inhämtade och kontrollerade alla uppgifter som den ansåg vara nödvändiga för fastställandet av sannolikheten för fortsatt eller återkommande dumpning och därav följande skada och för fastställandet av unionens intresse. Kontrollbesök gjordes hos följande företag: (a) Tillverkare i unionen RheinPerChemie GmbH & Co. KG, Tyskland. United Initiators GmbH & Co. KG, Tyskland. (b) Exporterande tillverkare i Kina: United Initiators (Shanghai) Co. Ltd., Shanghai 6. B. BERÖRD PRODUKT OCH LIKADAN PRODUKT 6 Det erinras om att företaget United Initiators Shanghai Co., Ltd. gick under namnet Degussa-AJ (Shanghai) Initiators Co., Ltd., Shanghai i förordning (EG) nr 1184/2007 (EUT L 265, 11.10.2007, s. 1), genom vilken det infördes en slutgiltig antidumpningstull på import av peroxosulfater med ursprung i Folkrepubliken Kina, USA och Taiwan. Namnet ändrades till följd av ägarbyte 2008. SV 5 SV

(12) Den berörda produkten är densamma som den som omfattades av den ursprungliga undersökningen, nämligen peroxosulfater (persulfater), inklusive kalium(peroximonosulfat)sulfat (nedan kallad den berörda produkten), som för närvarande klassificeras enligt KN-nummer 2833 40 00 och ex 2842 90 80. (13) Den berörda produkten används som initiator eller som oxidationsmedel i en rad sammanhang. Den används t.ex. som polymerisationsinitiator vid tillverkningen av polymer, som etsmedel vid tillverkningen av kretskort, i hårvårdsprodukter, vid avklistring av textilier, vid papperstillverkning samt som desinfektionsmedel och för att rengöra tandproteser. (14) Liksom i den ursprungliga undersökningen bekräftades det i denna undersökning att den berörda produkten och de produkter som tillverkas och säljs på hemmamarknaden i Kina samt de produkter som unionstillverkarna tillverkar och säljer på unionsmarknaden har samma grundläggande fysiska och tekniska egenskaper och samma grundläggande användningsområden, och att de således utgör likadana produkter i den mening som avses i artikel 1.4 i grundförordningen. C. SANNOLIKHET FÖR FORTSATT ELLER ÅTERKOMMANDE DUMPNING 1. Allmänna kommentarer (15) I enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen undersöktes det om det för närvarande förekom dumpning och huruvida dumpningen sannolikt skulle fortsätta eller återkomma om åtgärderna för viss import från Kina skulle upphöra att gälla. (16) Såsom förklaras i skäl 9 var det endast en kinesisk exporterande tillverkare som samarbetade i undersökningen, och denna exporterade inte den berörda produkten till unionen under översynsperioden. Såsom nämns nedan i skäl 22 och som förklaras i detalj i skälen 51 53 visade undersökningen att en och samma exportör svarade för i princip all import från Kina under översynsperioden, och denna exportör konstaterades i den ursprungliga undersökningen inte ha gjort sig skyldig till dumpning och är inte föremål för den nuvarande översynen. Ingen dumpningsanalys kunde därför göras i det här fallet. 1. Utvecklingen för importen om åtgärderna skulle upphöra att gälla (17) För att kunna bedöma sannolikheten för återkommande dumpning beaktades den information som lämnades av den samarbetande kinesiska exporterande tillverkaren, den information som samlats in enligt artikel 18 i grundförordningen och tillgängliga uppgifter om de exporterande tillverkare som inte samarbetade. De tillgängliga uppgifterna hämtades ur begäran om översyn vid giltighetstidens utgång, den information som offentliggjordes i samband med en översyn vid giltighetstidens utgång som inleddes av Amerikas förenta stater (nedan kallat USA) 7 i mars 2013, den statistik som kommissionen har tillgång till, dvs. de uppgifter som medlemsstaterna lämnar varje månad enligt artikel 14.6 i grundförordningen (nedan kallad databasen enligt artikel 14.6), och importuppgifter från Eurostat. (a) Priser och importvolymer till unionen från Kina och övriga tredjeländer (18) De tillgängliga uppgifterna i undersökningen visade att en kinesisk exportör svarade för i princip all import från Kina under översynsperioden, och denna exportör konstaterades i den ursprungliga undersökningen inte ha gjort sig skyldig till 7 Nr A-570-847 (Översyn). SV 6 SV

dumpning 8. Denna import är således inte föremål för några antidumpningsåtgärder. Priserna för denna import låg under unionsindustrins priser under perioden. (19) Trots att de kinesiska importpriserna till unionen ökade med 29 % under skadeundersökningsperioden var de fortfarande låga och underskred unionsindustrins priser under översynsperioden. Unionsindustrins försäljningspriser på unionsmarknaden ökade också, men endast med 7 %. (20) Den enda samarbetande kinesiska exportören är föremål för de nuvarande antidumpningsåtgärderna och exporterade inte den berörda produkten till unionen under översynsperioden. Undersökningen visade dock att exportören exporterade till marknader i tredjeländer till dumpade priser och att dess priser var ännu lägre än priserna på unionsmarknaden för den nuvarande importen från Kina. Detta tyder på att exportörerna i Kina fortsätter att dumpa priserna och att deras priser är låga. (21) Unionsmarknaden mottar i stort sett import från tre länder: Kina, Turkiet och USA, som vardera svarar för 8 10 % av marknaden och två unionstillverkare som har en marknadsandel på 65 75 %. Undersökningen visade att USA fortsatte sin närvaro på unionsmarknaden och stod för omkring en tredjedel av den totala importen under översynsperioden. USA:s priser låg i genomsnitt 10 % över importpriserna från Kina. Detta i kombination med det konstaterade prisunderskridandet av unionsindustrins priser visar att den kinesiska importen fortsatte att pressa ned försäljningspriserna i unionen. (22) Såsom nämns ovan i skäl 18 var det en enda exportör som svarade för den kinesiska importen under översynsperioden, och denna exportör konstaterades i den ursprungliga undersökningen inte ha gjort sig skyldig till dumpning. Mellan 2009 och översynsperioden ökade denna import i volym med 24 %, och dess marknadsandel ökade från 8 till 9,6 % av unionens totala förbrukning under samma period. (23) Det är värt att komma ihåg att det under åren 1995 2001 infördes antidumpningsåtgärder mot persulfater från Kina. När dessa åtgärder upphävdes, ökade importvolymerna från Kina från knappt 200 ton 2001 till över 4 000 ton 2003 och mer än fördubblades till nästan 9 000 ton 2006. Importen från Kina övertog över 20 % av unionsmarknaden på bara några år. Under perioden 2003 2006 fördubblade Kina sin marknadsandel, medan förbrukningen ökade med 7 %. Detta visar att de kinesiska exportörerna i avsaknad av antidumpningsåtgärder skulle kunna ta en betydande marknadsandel i unionen. (24) Mot bakgrund av ovannämnda omständigheter och överväganden, särskilt Kinas reaktion på upphävandet av åtgärderna på unionsmarknaden 2001, den kinesiska prisnivån under översynsperioden och den fortsatta dumpningen på marknader i tredjeländer, anses det sannolikt att den lågt prissatta kinesiska importen på kort sikt åter skulle strömma in i stora kvantiteter till unionsmarknaden om de nuvarande åtgärderna skulle upphävas. (b) De kinesiska tillverkarnas prissättningsbeteende på andra exportmarknader (25) Såsom nämns i skäl 16 ovan exporterade det samarbetande kinesiska företaget inte till unionen under översynsperioden, och det gick inte att jämföra dess normalvärde på hemmamarknaden med exportpriserna till unionen. Såsom nämns i skäl 24 ovan 8 Det företag som det hänvisas till i detta skäl granskas inte på nytt vid den nuvarande översynen vid giltighetstidens utgång, eftersom det i den ursprungliga undersökningen konstaterades att företaget inte skulle betala någon tull (rådets förordning (EG) nr 1184/2007). SV 7 SV

gjordes det dock en bedömning av om företagets export till tredjeländer skedde till dumpade priser under översynsperioden. Eftersom företaget hade beviljats marknadsekonomisk status i den ursprungliga undersökningen, fastställdes normalvärdet utifrån uppgifter som företaget självt lämnat. (26) För de tre typer av den berörda produkten för vilka den inhemska försäljningen var representativ och såldes vid normal handel, fastställdes det genomsnittliga normalvärdet utifrån de priser som betalats av de oberoende kunderna på den inhemska marknaden. För en produkttyp var man tvungen att beräkna normalvärdet på grundval av produktionskostnaden i enlighet med artikel 2.3 i grundförordningen. Företagets tillverkningskostnader, försäljnings- och administrationskostnader samt allmänna kostnader och den vinst som gjordes på inhemsk försäljning vid normal handel användes i enlighet med artikel 2.6 i grundförordningen för att fastställa normalvärdet för den produkttypen. (27) Jämförelsen mellan ett vägt genomsnittligt normalvärde och ett vägt genomsnittligt exportpris på nivån fritt fabrik till tredjeländer fastställda utifrån rapporterade och kontrollerade uppgifter visade på en vägd genomsnittlig dumpningsmarginal på 9,4. (28) När det gäller prissättningsbeteende är Indiens och USA:s befintliga antidumpningsåtgärder också ett tydligt tecken på de kinesiska exporterande tillverkarnas dumpningsbeteende på övriga marknader. (c) Unionsmarknadens attraktionskraft (29) Undersökningen visade att det samarbetande kinesiska företaget exporterade till en lång rad tredjeländer, t.ex. Brasilien, Indonesien, Malaysia, Sydafrika, Sydkorea, Taiwan, Thailand och Förenade Arabemiraten. Det samarbetande kinesiska företagets exportpriser på marknaderna i tredjeländer jämfördes därför med unionsindustrins försäljningspriser och priset på den kinesiska importen under översynsperioden på unionsmarknaden. Jämförelsen visade att den samarbetande kinesiska exportören kraftigt underskred unionsindustrins priser med upp till 40 % under översynsperioden. (30) Analysen visar å ena sidan att priserna på unionsmarknaden är högre och därmed mycket attraktiva och å andra sidan att de priser som andra kinesiska exportörer erbjuder är lägre än de nuvarande kinesiska importpriserna på unionsmarknaden. (31) Det är också värt att notera att det samarbetande företagets normalvärde under översynsperioden generellt sett var lägre än unionsindustrins försäljningspriser. Detta bekräftar att unionsmarknaden är mycket attraktiv och att den uppenbarligen skulle innebära högre vinster för kinesiska tillverkare. Den låga prisnivån i Kina tycks inte bero på någonting annat än ett överskott i fråga om kapacitet och utbud av den berörda produkten. (32) Såsom nämns i skäl 28 ovan har marknaderna i vissa tredjeländer, t.ex. USA och Indien, blivit mindre attraktiva för kinesiska exportörer på grund av de befintliga antidumpningsåtgärderna. Relativt sett konstaterades det dessutom att prisnivån var lägre på marknaderna i övriga tredjeländer än på unionsmarknaden. Marknaderna i övriga tredjeländer som inte omfattas av åtgärder försörjs redan av företag som verkar på dessa marknader, vilket innebär att en eventuell outnyttjad kapacitet i Kina sannolikt skulle komma att användas för export till unionsmarknaden. (33) Baserat på ovanstående väntas den kinesiska importen åter öka i volym och ytterligare pressa ned priserna på unionsmarknaden om de nuvarande åtgärderna skulle upphävas. (d) Produktionskapacitet och överskottskapacitet som är tillgänglig för export SV 8 SV

(34) I enlighet med artikel 18 i grundförordningen baserades analysen av Kinas outnyttjade kapacitet i frånvaron av andra uppgifter på tillgängliga uppgifter, dvs. den begränsade information som den samarbetande kinesiska exporterande tillverkaren lämnat om marknadssituationen i Kina, den begränsade information som unionsindustrin lämnat och annan offentlig information om de fem största identifierade tillverkarna i Kina samt uppgifter som samlats in i det inledande skedet. Den information som inhämtats från dessa källor konstaterades vara samstämmig. (35) Baserat på denna information bedöms det finnas en ledig produktionskapacitet på över 100 000 ton i Kina, vilket är omkring tre gånger så mycket som unionens förbrukade volym under översynsperioden. (36) Baserat på den samarbetande tillverkarens kapacitetsutnyttjande drogs slutsatsen att det kan finnas betydande ledig kapacitet i Kina som skulle kunna användas för att öka produktionen och styras över till unionsmarknaden om antidumpningsåtgärderna inte längre skulle tillämpas. (e) Slutsats om sannolikheten för återkommande dumpning (37) Mot bakgrund av ovanstående ansågs det vara sannolikt att dumpningen skulle återkomma om de nuvarande åtgärderna inte längre skulle tillämpas. Det är särskilt nivån på det fastställda normalvärdet för Kina, den samarbetande tillverkarens dumpningsbeteende på marknaderna i tredjeländer, befintliga antidumpningsåtgärder mot kinesiska exportörer i Indien och USA, unionsmarknadens attraktionskraft jämfört med andra marknader och en betydande outnyttjad produktionskapacitet i Kina som gör det som sannolikt att dumpningen skulle återkomma om de nuvarande åtgärderna skulle upphävas. D. SITUATIONEN PÅ UNIONSMARKNADEN 1. Definition av unionsindustrin (38) Under den aktuella undersökningen bekräftades det att persulfater endast tillverkas av två tillverkare i unionen. De svarar för 100 % av unionens totala tillverkning under översynsperioden. Båda dessa tillverkare var positiva till begäran om översyn och samarbetade i undersökningen. (39) De båda företagen utgör därmed unionsindustrin i den mening som avses i artiklarna 4.1 och 5.4 i grundförordningen och kallas nedan unionsindustrin. 2. Inledande anmärkning (40) För att säkerställa en konfidentiell behandling enligt artikel 19 i grundförordningen presenteras uppgifterna för de båda unionstillverkarna i indexerad form eller i form av intervall. (41) Informationen om importen har analyserats utifrån KN-nummer för de tre huvudtyperna av den likadana produkten, ammoniumpersulfat, natriumpersulfat, kaliumsulfat, och utifrån Taric-nummer för den fjärde typen, kalium(peroximonosulfat)sulfat. Analysen av importen kompletterades med uppgifter som samlats in enligt artikel 14.6 i grundförordningen. 3. Förbrukningen i unionen (42) Förbrukningen i unionen fastställdes på grundval av unionsindustrins försäljningsvolym på unionsmarknaden samt på grundval av den importvolym som rapporterats av Eurostat, baserad på KN-nummer och Taric-nummer. SV 9 SV

(43) Unionens förbrukning var något högre under översynsperioden än i början av skadeundersökningsperioden. En ökning på 22 % noterades mellan 2009 och 2010, men därefter minskade förbrukningen stadigt med omkring 18 %. Tabell 1 Förbrukning Förbrukning (i ton) 25 000 35 000 35 000 45 000 35 000 45 000 25 000 35 000 Index (2009 = 100) 100 122 114 103 Källa: Svar på frågeformulär, Eurostat, databasen enligt artikel 14.6 4. Den kinesiska importens volym, pris och marknadsandel (44) Den kinesiska importens volym och marknadsandel analyserades baserat på uppgifter från Eurostat och uppgifter som samlats in i enlighet med artikel 14.6 i grundförordningen. (45) Jämförelsen mellan de ovannämnda databaserna visar att all import från Kina härrör från det företag som i den ursprungliga undersökningen konstaterades inte ha gjort sig skyldigt till dumpning. Det innebär att marknadsandelen för den dumpade importen från Kina och dess prisutveckling inte kan analyseras. (46) Eftersom de kinesiska exporterande tillverkare som är föremål för antidumpningsåtgärder inte exporterade den berörda produkten till unionen under översynsperioden, var det heller inte möjligt att beräkna prisunderskridandet för Kina. 5. Import från övriga tredjeländer (47) I tabellen nedan anges importvolymen från andra länder, samt deras priser och marknadsandel, under skadeundersökningsperioden. Uppgifterna fastställdes utifrån statistik baserat på KN- och Taric-nummer. Av de konfidentialitetsskäl som anges i skäl 40 ovan presenteras uppgifterna om marknadsandel i indexerad form. Turkiet Tabell 2 Import från övriga tredjeländer Importvolym (ton) 2 326 3 002 2 360 3 026 Index (2009 = 100) 100 129 101 130 Pris euro/ton 1 137 1 010 1 130 1 158 Index (2009 = 100) 100 89 99 102 Marknadsandel Index 100 106 89 126 USA SV 10 SV

Importvolym (ton) 3 662 3 951 4 156 2 556 Index (2009 = 100) 100 108 114 70 Pris euro/ton 1 053 1 170 1 201 1 099 Index (2009 = 100) 100 111 114 104 Marknadsandel Index 100 88 100 68 Övriga tredjeländer Importvolym (ton) 1 652 1 605 1 420 1 105 Index (2009 = 100) 100 97 86 67 Pris euro/ton 1 443 1 518 1 605 1 738 Index (2009 = 100) 100 105 111 120 Marknadsandel Index 100 80 76 65 Totalt från tredjeländer Importvolym (ton) 7 640 8 558 7 936 6 687 Index (2009 = 100) 100 112 104 88 Pris euro/ton 1 163 1 179 1 252 1 231 Index (2009 = 100) 100 101 108 106 Marknadsandel Index 100 92 91 85 Källa: Eurostat och Taric (48) Importvolymen från övriga tredjeländer till unionsmarknaden minskade med omkring 12 % under skadeundersökningsperioden, och genomsnittspriset ökade med 6 % under samma period. Den marknadsandel som övriga tredjeländer förlorade övertogs delvis av den kinesiska importen och unionsindustrin. Under samma period ökade unionsindustrin sina priser med i genomsnitt 7 %, såsom anges i skäl 64 nedan. 6. Unionsindustrins ekonomiska situation 6.1. Inledande anmärkningar SV 11 SV

(49) I enlighet med artikel 3.5 i grundförordningen undersökte kommissionen alla ekonomiska faktorer och index av betydelse för unionsindustrins tillstånd. 6.2. Produktion, produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande (50) Unionsindustrins produktion ökade kraftigt under skadeundersökningsperioden. Ökningen var mest uttalad mellan 2009 och 2010 då produktionen ökade med 32 procentenheter. Den stabiliserades därefter och minskade något mellan 2011 och översynsperioden. Tabell 3 Unionens totala produktion Produktion (ton) 20 000 30 000 25 000 35 000 25 000 35 000 25 000 35 000 Index (2009 = 100) 100 132 135 125 Källa: Svar på frågeformulär (51) Produktionskapaciteten förblev stabil under skadeundersökningsperioden. Eftersom produktionen ökade under perioden 2009 2011, ökade kapacitetsutnyttjandet generellt med 34 %. Denna utveckling förändrades under översynsperioden eftersom den minskade produktionen även ledde till att kapacitetsutnyttjandet minskade med 6 procentenheter enligt nedan: Tabell 4 Produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande Produktionskapacitet (ton) 35 000 45 000 35 000 45 000 35 000 45 000 35 000 45 000 Index (2009 = 100) 100 101 101 101 Kapacitetsutnyttjande 60 % 79 % 81 % 75 % Index (2009 = 100) 100 131 134 124 Källa: Svar på frågeformulär 6.3. Lager (52) Även om unionsindustrins utgående lager ökade kraftigt mellan 2009 och översynsperioden ligger nivån kvar på en relativt låg nivå jämfört med produktionsnivån. Tabell 5 Utgående lager Utgående lager (ton) 500 1 500 1 000 2 000 2 000 3 000 1 500 2 500 Index (2009 = 100) 100 144 227 184 Källa: Svar på frågeformulär 6.4. Försäljningsvolym (53) Unionsindustrins försäljningsvolym på unionsmarknaden till icke-närstående kunder följde utvecklingen av förbrukningen och kulminerade 2010 för att sedan minska under åren därefter fram till och med översynsperiodens slut. Under skadeundersökningsperioden ökade den med 6 %. Tabell 6 Försäljning till icke-närstående kunder SV 12 SV

Volym (i ton) 15 000 25 000 20 000 30 000 20 000 30 000 15 000 25 000 Index (2009 = 100) 100 122 113 106 Källa: Svar på frågeformulär 6.5. Marknadsandel (54) Eftersom försäljningsvolymerna till unionen följde utvecklingen av förbrukningen var unionsindustrins marknadsandel relativt oförändrad under skadeundersökningsperioden. Tabell 7 Unionens marknadsandel Unionsindustrins marknadsandel 65 % 75 % 65 % 75 % 65 % 75 % 65 % 75 % Index (2009 = 100) 100 100 100 103 Källa: Svar på frågeformulär, Eurostat och Taric 6.6. Tillväxt (55) Såsom förklaras ovan ökade unionens förbrukning bara med 3 procentenheter under skadeundersökningsperioden. Unionsindustrin lyckades öka sin försäljningsvolym och sin marknadsandel något under samma period. 6.7. Sysselsättning och produktivitet (56) Sysselsättningsnivån inom unionsindustrin förblev stabil mellan 2009 och översynsperioden. Produktiviteten per arbetstagare, beräknad som produktion i ton per arbetstagare, ökade emellertid märkbart under denna period i linje med produktionsutvecklingen. I tabellen nedan anges närmare uppgifter. Tabell 8 Total sysselsättning och produktivitet i unionen Personalindex 100 100 103 101 Produktivitetsindex 100 132 131 124 Källa: Svar på frågeformulär 6.8. Försäljningspris per enhet (57) Unionsindustrins försäljningspris per enhet till icke-närstående kunder i unionen ökade med 7 % mellan 2009 och översynsperioden. Denna sjuprocentiga ökning av unionsindustrins genomsnittliga försäljningspris kan förklaras av förändringar i den produktmix som de sålde under skadeundersökningsperioden. Detta pris, även om man räknar in möjliga skillnader i produktmixen, var betydligt högre än det pris som den samarbetande kinesiska tillverkaren tog ut vid export till tredjeländer. Tabell 9 Pris per enhet vid försäljning i unionen Pris per enhet vid försäljning i unionen (euro/ton) 1 100 1 300 1 100 1 300 1 200 1 400 1 200 1 400 Index (2009 = 100) 100 100 105 107 SV 13 SV

Källa: Svar på frågeformulär 6.9. Lönsamhet (58) Under 2009 redovisade unionsindustrin ett resultat nära noll. Därefter, mellan 2010 och översynsperioden, låg lönsamheten över 10 %. Det plötsliga hoppet i lönsamhetsindex mellan 2009 och 2010 beror således på den mycket låga basnivån under 2009 som var ett kritiskt år för unionsindustrin. Den höga lönsamheten under 2011 berodde på en extraordinär kostnadsbesparande händelse som inte kommer att upprepas i framtiden. Detta återspeglas redan i den minskade lönsamheten under översynsperioden, vilket fortsätter att vara trenden. Tabell 10 Lönsamhet Lönsamhet för försäljningen i unionen Index (2009 = 100) 100 2 400 3 336 1 854 Källa: Svar på frågeformulär 6.10. Investeringar och avkastning på investeringar (59) Undersökningen visade att unionsindustrin lyckades upprätthålla en hög investeringsnivå under hela skadeundersökningsperioden. (60) Avkastningen på investeringar låg i linje med lönsamhetsutvecklingen under 2009, och 2011 var inte ett representativt år, såsom förklaras i skäl 58 ovan. Tabell 11 Investeringar och avkastning på investeringar Index (2009 = 100) Investeringar 100 71 110 99 Avkastning på investeringar 100 3 166 4 647 2 455 Källa: Svar på frågeformulär 6.11. Kassaflöde och kapitalanskaffningsförmåga (61) Kassaflödet, som påverkar industrins förmåga att själv finansiera sin verksamhet, mätt i procentandel av omsättningen för den berörda produkten, följde ungefär samma trend som lönsamheten. Det förbättrades kraftigt fram till 2011 och minskade sedan under översynsperioden. Tabell 12 Kassaflöde Kassaflöde Index (2009 = 100) 100 288 381 172 Källa: Svar på frågeformulär 6.12. Löner (62) Samtidigt som antalet personer som var sysselsatta inom unionsindustrin, var ganska oförändrat ökade deras löner med 12 % under skadeundersökningsperioden. 6.13. Dumpningsmarginalens storlek SV 14 SV

(63) Som förklarades ovan förekom det inte någon dumpad import från Kina under skadeundersökningsperioden, varför det inte har varit möjligt att bedöma dumpningsmarginalens storlek. 6.14. Återhämtning från tidigare dumpning (64) Med tanke på frånvaron av import till dumpade priser från Kina, det relativt höga kapacitetsutnyttjandet och unionsindustrins ökade marknadsandel, dess lönsamhetsnivå och den positiva utvecklingen för vissa ekonomiska indikatorer, dras slutsatsen att unionsindustrin återhämtade sig från effekterna av tidigare dumpning under skadeundersökningsperioden. Denna återhämtning skedde dock ganska nyligen, och en viss nedgång för vissa skadeindikatorer, såsom kassaflöde, avkastning på investeringar och investeringar, konstaterades på unionsmarknaden under översynsperioden. 7. Slutsats beträffande unionsindustrins situation (65) Undersökningen visade att importen av produkter till dumpade priser från Kina upphörde på unionsmarknaden direkt efter införandet av de ursprungliga åtgärderna 2007 och förekom inte under skadeundersökningsperioden eller översynsperioden. All kinesisk import på unionsmarknaden härrör från den kinesiska tillverkaren som konstaterades inte ha gjort sig skyldig till dumpning i den ursprungliga undersökningen. Detta innebar att unionsindustrin kunde ha en hög produktionsnivå, öka sin försäljningsvolym, sina genomsnittliga försäljningspriser, sin marknadsandel och sin lönsamhet och förbättra sin övergripande ekonomiska situation. (66) Slutsatsen är därför att unionsindustrin inte led någon väsentlig skada under översynsperioden. På grund av den minskade förbrukningen och försämringen av vissa skadeindikatorer under översynsperioden som beskrevs ovan är läget i unionsindustrin fortfarande sårbart. E. SANNOLIKHET FÖR ATT SKADAN ÅTERKOMMER 1. Inledande anmärkningar (67) För att bedöma sannolikheten för att skadan återkommer om åtgärderna skulle upphöra, analyserades den kinesiska importens potentiella inverkan på unionsmarknaden och unionsindustrin i enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen. (68) Analysen var inriktad på Kinas outnyttjade kapacitet och de kinesiska exportörernas beteende på marknaderna i tredjeländer och på unionsmarknaden. 2. Outnyttjad kapacitet i Kina (69) Enligt den information som samlats in och verifierats under undersökningen beräknas det i Kina finnas en produktionskapacitet för den berörda produkten på omkring 100 000 ton. Det finns dessutom flera små tillverkare utspridda över landet, vilket gör att denna siffra blir ännu högre. (70) På grund av de kinesiska exportörernas bristande samarbete finns det inte några tillgängliga uppgifter om exakt hur stor procentandel av denna kapacitet som är outnyttjad och som skulle kunna användas för att exportera den berörda produkten till unionsmarknaden. Undersökningen visade dock att den enda samarbetande kinesiska tillverkaren har en outnyttjad kapacitet på omkring 30 %. En extrapolering av denna information till alla kinesiska företag skulle innebära att det för närvarande finns en outnyttjad kapacitet på över 30 000 ton i Kina. SV 15 SV

(71) Baserat på ovanstående skulle det i Kina finnas 20 000 25 000 ton av den berörda produkten tillgängliga för export, även om de kinesiska företagen inte skulle utnyttja sin fulla kapacitet. Mot bakgrund av iakttagelserna och slutsatserna i skälen 22 44 ovan är det tydligt att Kina skulle exportera denna tillgängliga outnyttjade kapacitet till unionsmarknaden om åtgärderna upphörde. Denna potentiella ytterligare exportvolym bör ses mot bakgrund av en unionsförbrukning på omkring 25 000 35 000 ton under översynsperioden. 3. Exporten från Kina (72) Såsom nämns i skäl 20 ovan visade undersökningen att Kinas export till tredjeländer skedde till dumpade priser. Dessutom ledde resultaten av den översyn vid giltighetstidens utgång som gjordes av berörda myndigheter i USA och Indien till rekommendationen att gällande antidumpningsåtgärder för persulfater från Kina bör förlängas. I det här läget räknar man med att de kinesiska exportörernas outnyttjade produktionskapacitet främst kommer att användas för export till unionsmarknaden om åtgärderna upphör. Såsom förklaras i skäl 32 ovan väntas eventuell outnyttjad kapacitet i Kina användas för att exportera den berörda produkten till unionsmarknaden, med tanke på att marknaderna i övriga tredjeländer som inte omfattas av åtgärder redan försörjs av företag som verkar på dessa marknader. (73) Med tanke på att kinesiska exportörer tidigare gjort sig skyldiga till dumpning, vilket ledde till införandet av gällande åtgärder och att de för närvarande bedriver dumpning i tredjeländer, kan slutsatsen dras att dessa exportvolymer skulle exporteras till unionen till dumpade priser. (74) Såsom nämns i skäl 23 ovan är det värt att komma ihåg att det under åren 1995 2001 infördes antidumpningsåtgärder mot export av persulfater från Kina. Eftersom dessa åtgärder inte förlängdes, ökade importen från Kina från mindre än 200 ton 2001 till nästan 10 000 ton 2006, och tog därmed över mer än 20 % av unionsmarknaden. 4. Slutsats (75) Mot bakgrund av resultatet av undersökningen, nämligen den outnyttjade kapacitet som finns i Kina, Kinas fortsatta dumpning i tredjeländer, de kinesiska exportörernas begränsade möjligheter att sälja på marknaderna i andra stora tredjeländer och deras bevisade förmåga att styra över exportvolymer till unionsmarknaden, anser kommissionen att unionsindustrins ställning på dess viktigaste marknad skulle försvagas och att skadan skulle återkomma om åtgärderna skulle upphävas eftersom Kina sannolikt skulle exportera till dumpade priser. Det finns inga skäl att tro att unionsindustrins förbättrade resultat till följd av gällande åtgärder skulle fortsätta eller förbättras om åtgärderna skulle upphävas. Tvärtom finns det goda förutsättningar för att den kinesiska importen skulle styras över till unionsmarknaden till dumpade priser och det i betydande volymer och att detta sannolikt skulle undergräva den positiva utvecklingen på unionsmarknaden under skadeundersökningsperioden. Den sannolika dumpade importen från Kina skulle kunna pressa ned unionsindustrins försäljningspriser och få unionsindustrin att förlora marknadsandelar och skulle därför ha en negativ inverkan på unionsindustrins ekonomiska resultat, som fortfarande är sårbart, såsom förklaras i skäl 66 ovan. F. UNIONENS INTRESSE 1. Inledning (76) I enlighet med artikel 21 i grundförordningen undersöktes det om ett bibehållande av de gällande åtgärderna skulle strida mot unionens intresse som helhet. Unionens SV 16 SV

intresse fastställdes på grundval av en bedömning av alla de olika parternas intressen, dvs. unionsindustrins, importörernas och användarnas intresse. I enlighet med artikel 21.2 i grundförordningen gavs de berörda parterna tillfälle att lämna synpunkter. (77) Eftersom denna undersökning är en översyn av gällande åtgärder bedömdes om de gällande antidumpningsåtgärderna hade någon otillbörlig negativ inverkan på de berörda parterna. 2. Unionsindustrins intresse (78) I skäl 70 ovan drogs slutsatsen att unionsindustrins situation troligen skulle försämras allvarligt om antidumpningsåtgärderna skulle upphöra. Därför vore det till gagn för unionsindustrin att fortsätta med åtgärderna eftersom unionstillverkarna då borde kunna bibehålla sina försäljningsvolymer, sina marknadsandelar, sin lönsamhet och sin totalt sett positiva ekonomiska situation. Omvänt skulle unionsindustrins överlevnad allvarligt hotas om åtgärderna upphörde, eftersom det finns skäl att förvänta sig att den kinesiska importen skulle styras om till unionsmarknaden till dumpade priser och det i betydande volymer som skulle orsaka återkommande skada. 3. Användarnas intressen (79) Ingen av de 44 kontaktade användarna besvarade frågeformuläret eller samarbetade. Användarna samarbetade inte i den ursprungliga undersökningen heller. Utifrån användarnas bristande intresse drog man slutsatsen att det inte skulle strida mot användarnas intresse att bibehålla åtgärderna. Dessutom visade undersökningen att den berörda produkten har en ganska marginell inverkan på kostnaderna på produkter i efterföljande led och att det inte skulle påverka användarindustrin negativt att bibehålla åtgärderna. Undersökningen visade också att användarna lätt kan byta leverantör på grund av produktens art och på grund av att det finns flera olika leverantörer på marknaden. 4. Importörernas intresse (80) Ingen av de 14 kontaktade importörerna besvarade frågeformuläret eller samarbetade. Importörerna samarbetade inte i den ursprungliga undersökningen heller. Utifrån importörernas bristande intresse drogs slutsatsen att det inte skulle strida mot deras intresse att bibehålla åtgärderna. Undersökningen visade att importörerna lätt kan köpa från andra leverantörer på marknaden, särskilt från unionsindustrin och från amerikanska och kinesiska exportörer som säljer produkterna utan att dumpa priserna. 5. Slutsats (81) Mot bakgrund av ovanstående dras slutsatsen att det inte finns några tvingande skäl som rör unionens intresse som talar emot att behålla de gällande antidumpningsåtgärderna. G. ANTIDUMPNINGSÅTGÄRDER (82) Alla parter underrättades om de viktigaste omständigheter och överväganden som låg till grund för avsikten att rekommendera att de befintliga åtgärderna bibehålls. Parterna gavs även möjlighet att lämna synpunkter inom en viss tid efter meddelandet av uppgifter. Alla inlagor och synpunkter beaktades noggrant när så var berättigat. (83) Av ovanstående följer att de antidumpningsåtgärder för import av vissa peroxosulfater (persulfater) med ursprung i Kina, som infördes genom rådets förordning (EG) nr 1184/2007, bör bibehållas i enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen. SV 17 SV

(84) I syfte att minimera risken för kringgående på grund av de höga skillnaderna i tullsatser, anses det att det i detta fall behövs särskilda åtgärder för att se till att antidumpningstullarna tillämpas korrekt. Dessa särskilda åtgärder, som enbart gäller de företag för vilka en individuell tullsats har införts, bör tillämpas enligt följande: Det ska för medlemsstatens tullmyndigheter uppvisas en giltig faktura som uppfyller kraven i bilagan till denna förordning. Import som inte åtföljs av en sådan faktura kommer att omfattas av den övriga antidumpningstull som gäller för alla övriga tillverkare. HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE. Artikel 1 1. En slutgiltig antidumpningstull införs härmed på import av peroxosulfater (persulfater), inklusive kalium(peroximonosulfat)sulfat, som för närvarande klassificeras enligt KN-nummer 2833 40 00 och ex 2842 90 80 (Taric-nummer 2842 90 80 20), med ursprung i Folkrepubliken Kina. 2. Följande slutgiltiga antidumpningstullsatser ska tillämpas på nettopriset fritt unionens gräns, före tull, för de produkter som beskrivs i punkt 1 och som tillverkas av de nedan angivna företagen: Företag Antidumpningstull Tarictilläggsnummer ABC Chemicals (Shanghai) Co., Ltd., Shanghai 0,0 % A820 United Initiators Shanghai Co., Ltd 24,5 % A821 Alla övriga företag 71,8 % A999 3. De individuella antidumpningstullar som fastställs för de företag som nämns i punkt 2 ska endast tillämpas om en giltig faktura som uppfyller kraven i bilagan uppvisas för tullmyndigheterna i medlemsstaterna. Om ingen sådan faktura uppvisas, ska tullsatsen för alla övriga företag tillämpas. 4. Om inte annat anges, ska gällande bestämmelser om tullar tillämpas. Artikel 2 Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning. Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater. Utfärdad i Bryssel den På rådets vägnar Ordförande SV 18 SV