Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46, telex: 70991 SJV-S ISSN 1104-6945 Statens jordbruksverks allmänna råd (1997:2) i anslutning till förordningen (1996:1431) om investeringsstöd till företagare med jordbruks-, trädgårdseller renskötselföretag samt Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1996:157) om investeringsstöd till företagare med jordbruks-, trädgårds- eller renskötselföretag beslutade den 4 juli 1997 Regeringen utfärdade den 12 december 1996 förordningen (1996:1431) om investeringsstöd till företagare med jordbruks-, trädgårds- eller renskötselföretag, vilken trädde i kraft den 1 januari 1997. Statens jordbruksverk har med stöd av 24 förordningen meddelat föreskrifter (SJVFS 1996:157) om investeringsstöd till företagare med jordbruks-, trädgårds- eller renskötselföretag. Jordbruksverket meddelar följande allmänna råd för tillämpningen av författningarna. Allmänna råd till 2 förordningen Tillgång på medel Prioriteringar med avseende på medelstillgång görs av respektive länsstyrelse och mot bakgrund av syftet med stödet. Vissa investeringar eller grupper av investeringar kan genom generellt beslut undantas från stöd. Som alternativ eller komplettering till sådant urval kan de maximala stödbeloppen reduceras, generellt eller selektivt.
Jordbruks-, trädgårds- och renskötselföretag Avgränsningen av vad som bör räknas till huvudverksamheterna, jordbruk, trädgård respektive renskötsel, kan inte göras fullständig. Exemplifieringen nedan syftar till att beskriva det synsätt som man bör ha. Sådana verksamheter som inte kan innefattas i begreppen jordbruks-, trädgårds- eller renskötselverksamhet men som utnyttjar produkter från dessa bör inte vara stödberättigade. Förädling och försäljning av förädlade produkter från jordbruks-, trädgårds- och renskötselföretag bör räknas till huvudverksamheten om förädlingen och försäljningen i huvudsak baseras på egen produktion. Gårdsmejerier, gårdsbutiker och liknande kan därför ofta räknas till huvudverksamheten. För att stöd skall kunna lämnas bör emellertid krävas att primärproduktionen är en betydande del i företaget. Tillverkning och direktförsäljning av egna produkter från företaget, t.ex. skogsprodukter, kan även räknas som komplettering (diversifiering) och därmed vara stödgrundande verksamhet. Jordbruksverksamhet Till jordbruksverksamhet bör räknas uppfödning eller inhysning av hästar om verksamheten i huvudsak baseras på foder från det egna jordbruksföretaget. Träning och tävling med hästar bör inte räknas som jordbruksverksamhet. Pälsdjursuppfödning och biodling som förekommer på ett jordbruksföretag bör hänföras till jordbruksverksamhet. Fodermedelsframställning som sker på gårdsnivå i huvudsak för eget behov bör räknas till jordbruksverksamhet, däremot inte om den sker i industriell omfattning för försäljning och till övervägande del baseras på inköpta varor. Samma synsätt bör tillämpas på lagring, torkning och sortering av produkter från jordbruks-, trädgårds- och renskötselföretag. Odling av råvaror för industriellt ändamål bör räknas som jordbruksverksamhet. Som exempel på sådana råvaror kan nämnas oljeväxter för drivmedelsändamål och spannmål för energiändamål. Landskapsvård som bedrivs med hjälp av betesdjur bör räknas som jordbruksverksamhet. Fiske och fiskodling bör räknas in i jordbruk endast om fastigheten har goda naturliga förutsättningar för verksamheten och fiske av tradition varit vanligt som binäring i området, t.ex. fiske på jordbruk i skärgården. Jordbruk bör emellertid vara den dominerande delen i företaget. Entreprenadverksamhet med t.ex. grävmaskin, skogsmaskin, lastbil eller lantbruksmaskiner bör inte räknas som jordbruksverksamhet, inte heller 2
snöplogning. Sådan verksamhet bör inte heller räknas som komp letterande verksamhet. Trädgårdsverksamhet Med trädgårdsföretag bör avses företag som yrkesmässigt producerar trädgårdsprodukter. Till trädgårdsprodukter bör räknas köksväxter, frukt, bär, snittblommor, krukväxter, svamp och plantskoleväxter, dock inte skogsplantor. I de fall trädgårdsproduktionen är kombinerad med handel, innefattande återförsäljning av inköpta produkter, kan hela företagets försäljningsdel räknas in i trädgårdsverksamheten om produktion och försäljning av egna produkter dominerar arbetsmässigt. Om så inte är förhållandet bör den del av försäljningen som avser inköpta produkter räknas bort från trädgårdsföretaget när man bedömer kraven på sysselsättning och inkomst. Renskötselverksamhet Till renskötsel bör även räknas jakt och fiske. Sameslöjd bör räknas som kompletterande verksamhet. Allmänna råd till 3 förordningen En sexårsperiod för stöd bör räknas från dagen för det första beslutet om stöd. Om en aktuell stödansökan inte kan beviljas fullt ut på grund av att maximibeloppet under sexårsperioden då skulle komma att överskridas, bör ett reducerat stöd kunna beviljas. Exempel: Ett jordbruksföretag i norra Sverige, utanför mål 6, kan få stöd med maximalt 300 000 kronor under en sexårsperiod. Under 1997 har stöd beviljats och utbetalats med totalt 200 000 kronor. År 1999 inlämnas en ny ansökan om stöd med 250 000 kronor. Eftersom 200 000 kronor redan utnyttjats under perioden kan endast 100 000 kronor beviljas. Vid byte av produktionsplats bör ett företag kunna anses vara nystartat. Det betyder t.ex. att den som fått maximalt stöd på en brukningsenhet kan söka nytt stöd om han lämnar den första brukningsenheten och börjar driva en ny. Om han däremot behåller den gamla brukningsenheten bör han inte anses ha bytt företag, utan utvidgat, och får därmed inte börja på en ny stödperiod. 3
Allmänna råd till 4 förordningen och 6 Jordbruksverkets föreskrifter Vad som kan hänföras till miljö- respektive djurmiljöinvesteringar anges i 6 1-10 Jordbruksverkets föreskrifter. Ordningsföljden bör inte ses som en prioritering mellan de uppräknade punkterna. - skyddet av miljön och en förbättrad miljö Med investering som främjar skyddet av miljön och en förbättrad miljö bör avses åtgärder för att skydda och förbättra den yttre miljön, dvs. luft, mark eller vatten. Arbetsmiljöinvesteringar bör däremot klassas som investeringar för förbättring av levnads- och arbetsvillkoren för dem som är verksamma inom företaget. Annan angelägen miljöinvestering, enligt 6 4 Jordbruksverkets föreskrifter, bör bl.a. innefatta energibesparing och övergång till förnybara energislag även vid jordbruks- och renskötselföretag. I sådana fall bör dock endast de primära energiinvesteringarna vara stödgrundande, inte eventuella andra om- och tillbyggnader som sker i anslutning till dessa. Även t.ex. för införande av ny, miljövänlig teknik bör stöd kunna lämnas. - djurskyddet och en förbättrad djurmiljö I samband med om- och tillbyggnad bör, oavsett djurslag, stöd kunna lämnas för specifika åtgärder som har en positiv effekt på djurmiljön. Det kan vara investeringar i ventilation, utbyte av fodergrindar, ombyggnad av båsplatser, installation av tillskottsvärme, gödselgasventilation, uppsättning av mellanväggar i samband med sektionering etc. Stöd för nybyggnad bör, förutom vid investeringar inom mjölksektorn för övergång till lösdrift, även kunna lämnas i de fall nybyggnaden ersätter en äldre byggnad som används men inte lämpar sig för ombyggnad. - kompletterande verksamhet inom företaget Stöd för investeringar som hänger samman med skogsbruk bör endast avse fasta anläggningar för vidareförädling av skogsråvaran, t.ex. sågning och hyvling. Stöd för turism bör kunna utgå vid investering i olika typer av fasta anläggningar, t.ex. campingplatser, försäljningslokaler, båtbryggor och uthyrningsstugor. 4
Med hantverk bör avses hantverksmässig framställning i mindre omfattning (konsthantverk). Stödgrundande åtgärder kan vara t.ex. byggnadsinvesteringar i lokaler för tillverkning eller försäljning, parkeringsplatser och vägskyltar. - förbättrar produkternas kvalitet och innebär en omställning av produktionen till marknadens behov Denna punkt bör kunna omfatta många slag av investeringar, i fasta anläggningar, som leder till förbättrad produktkvalitet eller nya produkter. Det kan gälla t.ex. åtgärder vid omläggning till ekologisk produktion. Även investeringar för lagring, bearbetning eller förädling av företagets primärprodukter bör kunna omfattas. - minskar produktionskostnaderna och sparar energi Till produktionskostnader kan räknas såväl direkta som indirekta kostnader. Även eget arbete kan i detta sammanhang räknas som produktionskostnad vilket leder till att arbetsbesparande investeringar kan vara stödgrundande. Som energibesparing bör även kunna räknas övergång till användande av förnybara energislag. - förbättrar levnads- och arbetsvillkoren för dem som är verksamma inom företaget Stödgrundande åtgärder kan vara t.ex. investeringar för att underlätta tungt arbete eller andra arbetsmiljöinvesteringar. Begränsningar för stöd vid animalieproduktion För att en produktion inte skall betraktas som nystartad och därmed falla under reglerna för utökning bör produktionen ha pågått minst ett år vid ansökningstillfället. Att återuppta tidigare produktion bör inte räknas som utökning bara därför att produktionen legat nere någon tid, t.ex. i samband med brukarskifte, under förutsättning att anläggningarna är möjliga att använda utan investeringar. 5
Stöd för investeringar inom mjölkproduktionen Till investeringar inom mjölkproduktionen bör räknas investeringar i ladugården eller kostallet, och allt som inryms däri, även mjölkningsstall, mjölkrum, mjölkningsanläggning och mjölktank. Utrymmen för egna kalvar och rekryteringsdjur från mjölkbesättningen, foderutrymmen, fodersilor och gödselvårdsanläggning samt utgödslingsanläggning utanför ladugårdsbyggnaden behöver däremot inte räknas till mjölksektorn. För sådana investeringar bör stöd därför kunna utgå utan hinder av reglerna om produktionsökning. Om en byggnad för rekryteringsdjur även inrymmer kalvar från dikor, eller inköpta kalvar, bör investeringar i denna byggnad bedömas enligt reglerna för stöd för investeringar inom nötköttsproduktionen. Koantalet före utökning kan beräknas med hjälp av redovisat koantal i kokontrollen, bokföringen eller deklarationen. Antalet bör vara ett bedömt årsmedeltal innan ökningen påbörjades och vara i paritet med mjölkleveransen. Det bör beaktas att mjölkavkastningen enligt kokontrollen som regel ligger över mejerileveransen. Antalet platser för kor efter investeringen bör få vara något högre än det beräknade koantalet i de fall det är svårt att fylla alla platser med mjölkkor. Antalet överskjutande koplatser bör inte överstiga 10 procent. Stöd för investeringar inom nötköttsproduktionen Med foderareal bör avses areal enligt definitionen av foderareal i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1995:21) om arealersättning till jordbrukare som odlar ersättningsberättigande grödor och om foderareal. Om det efter förbättringsplanens genomförande odlas foder både till köttdjur och andra djur, t.ex. mjölkkor, bör djurtätheten avse det samlade djurantalet omräknat till djurenheter (DE) i förhållande till den totala foderarealen. Om det på en areal skall odlas foder både till företagets djur och andra djur, eller om en del av det odlade fodret säljs, bör foderarealen proportioneras. Stöd för investering i gödselvårdsanläggning på ett nötköttsföretag bör kunna lämnas utan hinder av reglerna om utökning. Stöd för investeringar inom svinproduktionen Vid stöd för investeringar inom svinproduktionen bör villkoret, att minst 35 procent av svinens foderbehov kan produceras på företaget efter förbättringsplanens slutförande, omfatta alla investeringar, även i gödselvårdsanläggningar. Med foderbehov bör avses svinens totala foderbehov mätt i energienheter och omräknat till kg spannmål. Det bör 6
inte krävas att fodret faktiskt produceras på företaget men arealen bör ha en sådan storlek och avkastningsförmåga att det är möjligt. Med möjlig produktion av foder på företaget bör således avses företagets totala åkerareal multiplicerad med genomsnittlig avkastning i spannmålsodlingen på företaget. Vid beräkningen behöver man inte beakta behovet av foderareal för andra djurslag. Stöd bör kunna utgå då ett stall byggs om med högst samma antal platser eller då ett stall som används tas ur bruk varaktigt (omdisponeras för annat ändamål eller rivs) och ersätts av ett nytt stall med högst samma antal platser. Byggnadsinvesteringar vid produktionsomläggning, t.ex. övergång från smågrisproduktion till integrerad uppfödning, bör inte räknas som utökning under förutsättning att företagets totala antal omräknade slaktsvinsplatser - enligt EU:s omräkningsfaktor 6.5 slaktsvinsplatser per suggplats - inte ökar. Om en icke kapacitetsökande ombyggnad sker samtidigt med en nyinvestering som medför utökning bör stöd kunna lämnas för ombyggnaden under förutsättning att den avser en separat stallbyggnad som är helt åtskild från den byggnad där kapacitetsökning sker. För att ombyggnaden skall kunna anses vara fristående från utökningen bör den inte leda till byte av svinslag. Kombineras produktionsomläggning med kapacitetshöjande investering bör stöd således inte utgå för ombyggnad som medför byte av slag av svin, även om antalet omräknade slaktsvinsplatser i det aktuella stallet inte ökar. Vid bedömning av antalet svinplatser före investeringen bör endast medräknas de platser som faktiskt används vid ansökningstidpunkten. Om platser inte används vid denna tidpunkt på grund av sjukdom, att företaget nyligen övertagits, eller annat särskilt skäl, kan platserna dock medräknas om det aktuella stallet är fullt funktionsdugligt utan att där görs investeringar. Stöd bör inte lämnas till investering i gödselvårdsanläggning som erfordras för utökning. Stöd för investeringar inom ägg- och fjäderfäproduktionen Stöd bör inte lämnas till investering i gödselvårdsanläggning i samband med utökning av ägg- eller fjäderfäproduktion. 7
Allmänna råd till 5 förordningen En allmän utgångspunkt vid behovsprövningen bör vara att den kan göras förhållandevis liberalt med hänsyn till syftet med stödet (ökad sysselsättning, miljö- och djurmiljöförbättringar). Sökandens hela ekonomiska situation (före och efter investeringen) bör beaktas, även tillgångar utanför företaget. Det bör emellertid normalt inte krävas att tillgångar utanför företaget, utom värdepapper av betydenhet, skall belånas eller realiseras för att finansiera den aktuella investeringen. Prövning av lämpligheten från allmän synpunkt bör ske med hänsyn till samhällsintresset i en vid bemärkelse. Det kan vara en samhällsekonomisk bedömning av investeringen, miljöbedömning, lokaliseringsbedömning och liknande. Det bör ankomma på sökanden att inhämta nödvändiga tillstånd för investeringen. Länsstyrelsen bör dock i egenskap av stödbeviljande myndighet ha ansvar för att stöd inte beviljas förrän eventuella nödvändiga tillstånd från länsstyrelsen finns. Allmänna råd till 6 förordningen En maskin som används stationärt och inte är fältmaskin bör i stödsammanhang kunna klassas som fast anläggning även om den inte rent fysiskt är fästad i mark eller byggnad, t.ex. en utfodringsvagn. Bestämmelsen om att stöd inte lämnas för åtgärder som enligt lag eller annan författning skulle ha varit genomförda vid tiden för ansökan bör i gränsfall kunna tolkas så att stöd kan beviljas om t.ex. en företagare inte haft anmärkning från tillsynsmyndigheten och det finns särskilda skäl. Allmänna råd till 7 förordningen Vid ansökan om stöd, t.ex. för djurmiljöinvesteringar i samband med en ladugårdsombyggnad utanför norra Sverige, bör länsstyrelsen först avgöra om investeringen innehåller djurmiljöförbättringar till betydande del och därmed berättigar till stöd. Om bedömningen blir positiv bör länsstyrelsen kunna godkänna hela ombyggnaden för stöd i de fall det inte är praktiskt möjligt att på ett enkelt och säkert sätt dela upp kostnaderna i djurmiljöinvesteringar respektive andra investeringar. Om sökandens kostnadsberäkningar för investeringen avviker kraftigt från länsstyrelsens bedömning bör länsstyrelsen själv beräkna och bestämma den kostnad som skall läggas till grund för stödbeslutet. 8
Allmänna råd till 8 och 10 förordningen Arbetsinsats, inkomstfördelning och yrkeskunskaper Företagarens arbetsinsats och företagets arbetskraftsbehov bör beräknas med ledning av tillgängliga normtal för arbetsförbrukning. Normtalen bör justeras med hänsyn till företagets storlek, mekaniseringsgrad och andra faktorer som påverkar arbetskraftsbehovet. En noggrann beräkning bör göras i de fall arbetsinsatsen ligger nära gränsen för stöd, eller då stödets storlek påverkas av arbetskraftsbehovet. Sysselsättning i form av förtroendeuppdrag bör inte räknas till arbetsinsatsen inom företaget. Med total förvärvsinkomst bör avses nettoinkomsten från det egna företaget efter avdrag för beräknade egenavgifter, ökat med eventuella inkomster från annat företag efter avdrag för beräknade egenavgifter samt inkomst av tjänst med undantag av underhållsbidrag. Inkomst av kapital räknas normalt inte in i den totala förvärvsinkomsten. Positiv räntefördelning är en åtgärd som skattemässigt minskar inkomsten från företaget och bör därför räknas som inkomst från företaget. Den företagsinkomst som läggs till grund för prövningen bör avse inkomsten under ett normalår. Med inkomst från företaget avses således det totala överskott som under ett normalår genereras av samtliga verksamheter i företaget. Justering för egenavgifter bör kunna ske med den procentsats som tillämpas i skattesammanhang. Ingår i företaget verksamheter som inte kan hänföras till jordbruks-, trädgårds- eller renskötselverksamhet bör deras del av företagsinkomsten fastställas. Noggrann beräkning bör göras då inkomsten från jordbruks-, trädgårds- och renskötselverksamhet ligger nära gränsen som är en fjärdedel av förvärvsinkomsten. Drivs företaget i form av en juridisk person, som är självständigt skattesubjekt, bör överskottet ökas med den lön som företagaren erhållit, samt erhållen ränta för fordran på det egna bolaget. Saknas resultaträkning, t.ex. vid nystart av företag, bör såväl inkomst från företaget som från jordbruksverksamheten fastställas genom kalkylering. Minimikravet på teoretisk yrkesutbildning bör vara 10 veckors företagarkurs på lantbruksskola, eller motsvarande utbildning. En sådan kort utbildning bör emellertid vara kombinerad med en god allmän skolunderbyggnad och gedigen praktisk erfarenhet. En jordägare som arrenderat ut sin gård bör inte anses stödberättigad i de fall han inte själv uppfyller villkoren om sysselsättning och inkomst från företaget. Skoljordbruk, landsting som driver skoljordbruk samt stiftelser som driver jordbruk bör inte anses uppfylla villkoren för stöd. 9
Inkomstprövning Inkomstprövning mot referensinkomsten bör göras så att hela arbetsinkomsten från företaget beaktas. Detta bör ske genom att inkomsten från företaget ökas med utbetalda löner. Arbetskraftsbehovet omräknas till arbetskraftsenheter genom att antalet arbetstimmar per år i företaget delas med 1 800 timmar. Allmänna råd till 9 förordningen Med samverkansföretag bör avses samverkan mellan två eller flera enskilda företag. Den del av verksamheten som bedrivs i samverkansform bör dessutom vara betydande. Exempel på samverkan som uppfyller villkoren kan vara två företag som driver sin växtodling i ett gemensamt företag eller driver animalieproduktionen - eller viss del av animalieproduktionen, exempelvis mjölkproduktionen - i ett gemensamt företag. Om två företagare köper exempelvis en skördetröska eller annan maskin gemensamt bör det inte anses utgöra ett samverkansföretag. Detsamma bör gälla när två personer gemensamt driver ett och samma företag. Villkoret att företaget har en varaktighet på minst 6 år kan normalt anses uppfyllt om det inte av stadgar eller bolagsavtal framgår att företagets verksamhet skall omfatta en tidsperiod som är kortare än 6 år. Är det möjligt att överlåta den juridiska personen, eller andel i den juridiska personen, på ett sådant sätt att villkoret inte är uppfyllt, bör stödet villkoras av att verksamheten bedrivs under minst 6 år och av att överlåtelse av andel endast får ske om villkoret är uppfyllt även efter överlåtelsen. Varje medlemsföretagare bör lämna uppgifter som gör det möjligt att bedöma alla villkor, även att arbetsinkomsten per arbetskraftsenhet vid ansökningstillfället understiger 1,2 gånger referensinkomsten samt att kravet på tillfredsställande försörjning är uppfyllt. Även om någon enstaka medlemsföretagare inte uppfyller likviditetskravet (tillfredsställande försörjning) kan samverkansföretaget ändå beviljas stöd om övriga medlemmar uppfyller villkoret. Behovet av eget kapital bör bedömas utifrån verksamhetens omfattning och beräknad lönsamhet. Är samverkansföretaget av större omfattning och drivs med i huvudsak anställd arbetskraft bör arbetsinkomsten per arbetskraftsenhet efter det att förbättringsplanen är genomförd minst motsvara marknadsmässig lön. Bolagsordning och stadgar bör dessutom innehålla villkor som innebär att samverkansföretaget vid oförändrad volym på verksamheten inte försämrar sin soliditet. Detta innebär att en viss del av vinsten bör stanna kvar i företaget. Av beslut om stöd bör framgå villkor om medlemmarnas deltagande i företagets drift. 10
Allmänna råd till 10 andra stycket Jordbruksverkets föreskrifter I den praktiska hanteringen kan det vara lämpligt att såväl samverkansföretaget som företagarna på varje enskilt medlemsföretag upprättar separata förbättringsplaner. Uppgifter av ekonomisk art bör redovisas för samverkansföretaget för sig och de enskilda medlemsföretagen var för sig. För samverkansföretag med många medlemsföretag, t.ex. sameby, bör det vara tillräckligt med en förbättringsplan för samverkansföretaget. Denna plan bör då kompletteras med en gemensam, sammanfattande redogörelse för medlemsföretagen. Det bör framgå vilka företag som ingår, vilka av medlemsföretagarna som uppfyller villkoren om sysselsättning och inkomst från sina företag samt översiktligt hur investeringsåtgärderna påverkar medlemsföretagen ekonomiskt, arbetsmässigt eller på annat sätt. Allmänna råd till 10-12 förordningen samt 15-17 Jordbruksverkets föreskrifter Stödets storlek och utbetalning Arbete som utförts av företagaren och uttag av produkter från företaget, såsom virke från egen skog, bör inte anses vara stödgrundande. Inte heller löner till anställda bör medräknas, utom i fall då de anställts enbart för att arbeta med investeringen. För samverkansföretag, t.ex. sameby, bör en medlems insats av arbete eller material för investeringen kunna inkluderas i stödgrundande investeringsbelopp, under förutsättning att fakturering och betalning skett på affärsmässiga grunder. Utgifter för projektering bör räknas som stödgrundande investeringsutgift, däremot inte utgifter för upprättande av stödansökan. Förbättringsplanen kan innehålla investeringar som var för sig ger mindre stöd än 10 000 kronor. Vid prövning av om minimibeloppet för utbetalning uppnås bör investeringarna läggas samman. Då en förbättringsplan omfattar två etapper sker utbetalning efter varje etapp och minimibeloppet bör då avse varje enskild etapp. Till utgiftsredovisningen bör kopior av betalda fakturor eller motsvarande handlingar över samtliga stödgrundande utgiftsposter bifogas. Endast betalda fakturor bör räknas som utgift. Länsstyrelsen bör kräva att utgifterna sammanställs och summeras så att redovisningen blir överskådlig och lätt att kontrollera. 11
Allmänna råd till 14 Jordbruksverkets föreskrifter Har företagaren efter längst möjliga anstånd fortfarande inte redovisat utgifterna för investeringen bör ansökan om stöd avslås eller utbetalning beviljas på basis av de uppgifter som eventuellt redovisats. Allmänna råd till 14 förordningen och 10 första stycket Jordbruksverkets föreskrifter Förbättringsplan Att förbättringsplanen leder till en varaktig förbättring bör framgå av en lönsamhetsjämförelse avseende situationen före respektive efter planen. Lönsamheten bör redovisas som företagets löneförmåga per arbetskraftsenhet. För investeringar som främjar skyddet av miljön och en förbättrad miljö eller djurskyddet och en förbättrad djurmiljö, eller som förbättrar levnads- och arbetsvillkoren för dem som är verksamma inom företaget bör emellertid inte krävas att den varaktiga förbättringen även skall inkludera en ekonomisk förbättring. Den ekonomiska redovisning som lämnas i förbättringsplanen bör vara utförlig och uppställd så att den medger prövning av om åtgärden är företagsekonomiskt motiverad. Beräkning av arbetsersättningen per arbetskraftsenhet efter åtgärden är genomförd bör göras som en jämförande kalkyl enligt den mall som används i ansökningsblanketten. Då det är fråga om investeringar som kräver ritning och teknisk beskrivning bör sådana handlingar bifogas planen. Till planen bör även bifogas kostnadsberäkning, offert eller liknande underlag som visar beräknad kostnad för investeringen. Allmänna råd till 12 Jordbruksverkets föreskrifter Medgivande om att påbörja åtgärden bör inte lämnas innan komplett ansökan om stöd inlämnats. Det bör av ett medgivande framgå att det inte innebär någon förtur till stöd eller något förhandslöfte om stöd. Om det av uppgifterna i ansökan framgår att hinder för stöd kan finnas bör igångsättningsmedgivande inte lämnas. Utgifter för investeringen, t.ex. arbetskostnad eller inköp av material, som skett före ett medgivande bör inte vara stödgrundande. Utgifter för projektering, som skett före ett medgivande, bör dock vara stödgrundande. 12
Allmänna råd till 15 förordningen Beslut om stöd Beslut om stöd bör innehålla ett tidsbegränsat villkor om att stödet skall återbetalas om investeringen används för annat ändamål än det avsedda eller om företaget övergår till ny ägare. Tidsperioden bör som regel vara två år räknat från utbetalningsdagen. Länsstyrelsen kan godkänna ändrad användning varvid återbetalningskravet bortfaller. Då sökanden är en juridisk person kan det vara motiverat att förena stödet med villkor att överlåtelse av andel i den juridiska personen inte får ske utan länsstyrelsens medgivande under den tid som samtliga villkor för stödet skall vara uppfyllda. Länsstyrelsen kan ställa som villkor att en anläggning skall vara typgodkänd, eller likvärdig, eller att utförandet skall överensstämma med viss standard, t.ex. enligt handboken Jordbruksverkets Byggråd. Allmänna råd till 13 Jordbruksverkets föreskrifter Med särskilda skäl för förlängning av genomförandeperioden bör avses oförutsägbara, svåra hinder, t.ex. allvarlig sjukdom. Allmänna råd till 18 Jordbruksverkets föreskrifter Länsstyrelsen bör låta göra besiktning i största möjliga utsträckning. Länsstyrelsens urval av företag för kontrollbesök, där investeringarna inte besiktigats, bör ske slumpmässigt med hjälp av lottning eller annan metod som gör det omöjligt för företagaren att bedöma om han kommer att bli föremål för kontroll eller inte. Allmänna råd till 18 förordningen Överlåtelse Vid överlåtelse bör villkoren för stöd prövas med avseende på den nye ägaren. Om villkoren som gäller för stödet är uppfyllda bör denne överta ansvaret på samma villkor som gällt för den ursprunglige mottagaren. 13
Tillämpningen i samband med övertagande av stöd bör vara att den nye ägaren även får anses ha övertagit företrädarens förbättringsplan och investeringsbelopp för det aktuella stödet. Investeringsbeloppet bör således medräknas vid eventuellt framtida stöd till den nye ägaren. SVANTE ENGLUND Lars Runemo (Företagsenheten) 14