Dnr 43-2014:7993 Kils kommun kommun@kil.se Beslut för förskola efter tillsyn av skolformen förskola i Kils kommun
2(10) Dnr 43-2014:7993 Tillsyn av skolformen förskola i Kils kommun har genomfört tillsyn av Kils kommun under våren 2015. Tillsynen har avsett det samlade ansvarstagandet för utbildningen inom skolformen förskola. Måluppfyllelse och resultat Kils kommun har inte redovisat några resultat för förskolan. Översikt över konstaterade brister i verksamheterna s ingripanden Område Typ av Senaste datum för ingripande redovisning 1. Förutsättningar för utbildningen i förskolan 1 I i'u i g ', u dc ( 2015-10-01 2. Utveckling av utbildningen i förskolan 1 :1UI Ii(k. 2015-10-01 s bedömningar anges längre fram i detta beslut. Sammanfattande bedömning Tillsynen visar att det finns brister i Kils kommuns systematiska kvalitetsarbete avseende förskolan. Inom förskolans verksamhet saknas en sammanställd dokumentation av hur förskolans resultat påverkat huvudmannens planering för att utveckla verksamheten mot de nationella målen. Förskolans resultat har inte varit utgångspunkt i det systematiska kvalitetsarbetet. Då är det inte heller möjligt för kommunen att utifrån resultaten planera, genomföra och utvärdera utvecklingsåtgärder för att öka måluppfyllelsen för utbildningen. En del av ett systematiskt kvalitetsarbete kan vara att ställa samman och analysera signaler om kränkande behandling. Kils kommun tar inte emot anmälningar från förskolechefer om förekomst av kränkande behandling av barn i förskolan. Det innebär att kommunen då inte skyndsamt kan utreda omständigheterna kring kränkande behandling. Kommunen kan inte heller, i förekommande fall, vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling. Kommunen genomför tillsyn av de fristående förskolorna en gång per år.
3(10) s beslut Föreläggande förelägger med stöd av 26 kap. 10 skollagen (2010:800) Kils kommun att senast den 1 oktober 2015 vidta åtgärder för att avhjälpa påtalade brister. De vidtagna åtgärderna ska senast samma dag skriftligen redovisas för. Förutsättningar för utbildningen i förskolan Huvudmannen ska ge förskolechefen och övrig personal vid förskoleenheterna förutsättningar, så att utbildningen i förskolan är likvärdig och av hög kvalitet. I detta arbete ingår bland annat att informera vårdnadshavare om och erbjuda barn utbildning i förskolan. I arbetet med att skapa nödvändiga förutsättningar ingår bland annat att förse förskoleenheterna med nödvändiga materiella och personalmässiga resurser, samt se till att barngrupperna har en lämplig storlek och sammansättning. I arbetet ingår också att säkerställa att de förskolechefer som är anställda att leda verksamheten vid förskoleenheterna, och den personal som bedriver undervisning, har den behörighet och kompetens skolförfattningarna kräver. Huvudmannen har också ett fungerande system för att ta emot anmälningar om kränkande behandling av barn. I de fallen utreds kränkningarna och åtgärdas vid behov. Kommunen utövar också sitt tillsynsansvar över fristående förskolor och pedagogisk omsorg vars huvudman kommunen godkänt. Bedömning av brist konstaterar att Kils kommun inte uppfyller författningskraven avseende att: Huvudmannen tar emot anmälningar från förskolechefer om angivna kränkningar mot barn, utreder skyndsamt omständigheterna kring de angivna kränkningarna och vidtar i förekommande fall de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling. (6 kap. 10 skollagen) Åtgärder bedömer att följande åtgärd behöver vidtas för att avhjälpa bristen. Bristen kan dock avhjälpas även på annat sätt. Huvudmannen ska ta emot anmälningar från förskolecheferna om angivna kränkningar mot barn, skyndsamt utreda omständigheterna kring de angivna
4(10) kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden. Motivering till bedömning av brist Enligt skollagen är en förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten skyldig att anmäla detta till förskolechefen. En förskolechef som får kännedom om att ett barn anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden. Enligt förskolecheferna som intervjuades har det inte förekommit några kränkningar som anmälts till huvudmannen och de uppger också att de inte fått något uppdrag av huv-udmannen att redovisa förekomsten av kränkande behandling. Förskolecheferna uppger att när det sker incidenter tar de direkt hand om detta på respektive förskola. Utbildningsförvaltningen uppger att det inte kommit in några anmälningar om kränkande behandling från förskolan men att rutinen, för att anmäla kränkande behandling av barn i förskolan till huvudmannen, är densamma som för elever i grundskolan. Enligt politiker i barn- och utbildningsnämnden finns det en punkt på dagordningen på nämndens möten som behandlar rapporter om kränkande behandling. Politiker uppger också att de inte fått någon anmälan om kränkande behandling från förskolan. Av utredningen framgår att Kils kommun på huvudmannanivå inte tar emot och behandlar anmälningar om kränkande behandling från förskolecheferna. Förskolecheferna uppger att de anser att de inte fått i uppdrag att redovisa förekomsten av kränkande behandling till huvudmannen. I skollagen framgår att förskolecheferna ska anmäla till huvudmannen om att ett barn anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten. Därmed krävs också fungerande rutiner för att ta emot sådana anmälningar hos huvudmannen. Huvudmannen har det yttersta ansvaret för arbetet mot kränkningar i förskolan och kan om det finns ändamålsenliga och effektiva system vidta åtgärder som kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden.
5(10) Motivering till föreläggande som ingripande Kils kommuns verksamhet avseende förskolan uppfyller inte de krav som följer av gällande föreskrifter. Kils kommun föreläggs därför att fullgöra sina skyldigheter och vidta åtgärder för att avhjälpa bristen. Utveckling av utbildningen i förskolan Huvudmannen ska arbeta kontinuerligt och långsiktigt för att utveckla och förbättra utbildningen i förskolan inom väsentliga områden, i syfte att främja ökad likvärdighet och kvalitet. I detta arbete ingår att huvudmannen skaffar sig kunskap om nuläget vid förskoleenheterna. Denna nulägesbild ska bland annat innefatta resultat avseende förskoleenheternas arbete med att främja barnens utveckling och lärande, och att erbjuda en trygg omsorg i en god miljö fri från kränkande behandling. I arbetet ingår också att följa upp de centrala förutsättningar som huvudmannen ger förskoleenheterna, för att de ska kunna ge barnen en god utbildning och omsorg. Huvudmannen analyserar sedan nulägesbilden i förhållande till de nationella målen, beslutar om vilka förbättringsåtgärder som behövs, samt vidtar dessa åtgärder. När huvudmannen formulerar nulägesbilden ska denna bygga på uppgifter som förskolecheferna tagit fram i sitt eget kvalitetsarbete vid förskoleenheterna, men också på uppgifter huvudmannen själv insamlat (exempelvis nationell statistik, tillsyns- och granskningsrapporter, anmälningar om kränkande behandling, etc). Det ska därför finnas en koppling mellan huvudmannens kvalitetsarbete, och det kvalitetsarbete som förskolechefen tillsammans med förskollärare och övrig personal genomför vid förskoleenheterna. Ett annat viktigt verktyg för att se till att utbildningen och omsorgen är likvärdig är en behovsstyrd resursfördelning, så att resursfördelningen mellan förskoleenheterna anpassas efter enheternas skiftande behov och förutsättningar. Med resurser avses såväl ekonomiska som personalmässiga resurser. Resursfördelningen följs upp och utvärderas, så att en bedömning kan göras i vilken grad den främjar barnens utveckling och lärande. Bedömning av brist konstaterar att Kils kommun inte uppfyller författningskraven avseende att: Inriktningen för huvudmannens kvalitetsarbete är att de nationella mål och krav som anges i styrdokumenten uppfylls. (4 kap. 3 och 5 g skollagen)
6(10) Huvudmannen följer upp resultat inom utbildningen, och dokumenterar denna uppföljning. (4 kap. 3 och 6 skollagen) Utifrån en analys av det som framkommer i uppföljningen beslutar huvudmannen om nödvändiga utvecklingsåtgärder, och dokumenterar de beslutade åtgärderna. (4 kap. 3 och 6 g skollagen) Huvudmannen planerar för genomförandet av utvecklingsåtgärder och genomför dessa. Planeringen och åtgärderna dokumenteras. (4 kap. 3 och 6-7 skollagen) Åtgärder bedömer att följande åtgärder behöver vidtas för att avhjälpa bristerna. Bristerna kan dock avhjälpas även på annat sätt. Huvudmannen ska följa upp resultaten inom förskolan i relation till de nationella målen och dokumentera denna uppföljning. Utifrån en analys av det som framkommer i uppföljningen ska huvudmannen besluta om nödvändiga utvecklingsåtgärder samt dokumentera de beslutade åtgärderna. Huvudmannen ska planera för genomförandet av utvecklingsåtgärder och genomföra dessa. Planeringen för genomförande av åtgärderna ska dokumenteras. Motivering till bedömning av brist Enligt skollagen ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla verksamheten. Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet ska vara att de mål som finns för utbildningen i skollagen och i andra föreskrifter (nationella mål) uppfylls. Det systematiska kvalitetsarbetet ska dokumenteras. Om det vid uppföljning, genom klagomål eller på annat sätt kommer fram att det finns brister i verksamheten, ska huvudmannen se till att nödvändiga åtgärder vidtas. Enligt Barn- och utbildningsförvaltningen har kommunen nyligen infört nya rutiner för det systematiska kvalitetsarbetet. De nya rutinerna innebär en plan när olika verksamheters, till exempel ett förskoleområdes, olika typer av resultat ska rapporteras till förvaltning och nämnd. I maj månad ska, enligt denna plan vilken tagit del av, en utvärdering och reflektion genomföras samt en månadsrapport redovisas. I juni ska beslut om
7(10) utvecklingsområden skrivas in i kommunens system för verksamhetsstyrning samt en månadsrapport redovisas. De rapporter som tagit del av från april innehåller en redovisning av budgetresultat och andra nyckeltal såsom sjukfrånvaro. Förskolecheferna uppger att de känner till de nya rutinerna men att de är "i sin linda" och att rutinerna är fokuserade på resultat i grundskolan. Förskolan syns inte och följs inte upp på samma sätt som grundskolan säger förskolecheferna. Enligt förskolecheferna har nämnden inte begärt in något särskilt underlag från förskolorna. Förskolecheferna uppger också att de skriver en kvalitetsrapport där de gör en utvärdering av resurser och vad de uppnått i verksamheten men att denna rapport används internt på förskolan i diskussioner med arbetslagen. Enligt förskolecheferna känner nämnden inte till denna kvalitetsrapport. Förvaltningschefen uppger att varje förskoleavdelning sammanställer en kvalitetsrapport som förskolecheferna sedan använder som en del i underlaget för planeringen av kommande år. Barn- och utbildningsnämnden uppger att de har fått muntlig information om förskolans verksamhet av förskolecheferna men inget skriftligt. Av utredningen framgår att huvudmannen inte bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete på huvudmannanivå där utbildningen i förskolan planeras, följs upp och utvärderas i syfte att utveckla verksamheten. Huvudmannen följer inte upp, det vill säga samlar in och sammanställer, samt dokumenterar resultaten inom utbildningen i förskolan. Huvudmannen kan därmed inte analysera det som framkommer vid en sådan uppföljning och besluta om och dokumentera nödvändiga utvecklingsåtgärder. Huvudmannen bedriver inte heller något arbete för att planera för och genomföra utvecklingsåtgärder. Att det på huvudmannanivå saknas ett dokumenterat systematiskt kvalitetsarbete för förskolan, utifrån nationella mål, kan medföra att för utbildningen väsentliga utvecklingsbehov inte synliggörs och åtgärdas. Motivering till föreläggande som ingripande Kils kommuns verksamhet avseende förskolan uppfyller inte de krav som följer av gällande föreskrifter. Kils kommun föreläggs därför att fullgöra sina skyldigheter och vidta åtgärder för att avhjälpa bristerna.
8(10) På s vägnar Marie S erg Beslutsfattare Lena Hammersberg Utredare/Föredragande Bilagor Bilaga 1: Allmänt om tillsynen Bilaga 2: Fakta om skolformen förskola i Kils kommun
9(10) Bilaga 1: Allmänt om tillsynen granskar regelbundet all skolverksamhet i hela landet, för att se att den följer de lagar, regler och läroplaner som finns för verksamheten. Målet är att bidra till alla barns och elevers lika rätt till god utbildning i en trygg miljö, där alla når minst godkänt i alla ämnen. granskar alla huvudmän, vilket innebär alla kommuner, utbildningsföretag och andra organisationer som driver skolverksamhet. Tillsynen görs vart tredje år. All skolverksamhet som en viss huvudman ansvarar för ingår i tillsynen. Det handlar om förskola, förskoleklass, grundskola, gymnasieskola, grund- och gymnasiesärskola, vuxenutbildning, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet. Alla skolenheter ingår i tillsynen. prioriterar att besöka de skolor där en hög andel elever riskerar att inte få den utbildning de har rätt till. Det innebär att vi kan stanna längre på dessa skolenheter under själva tillsynsbesöket, men också att vi bättre kan följa upp att eventuella brister åtgärdas och ge råd och vägledning. bedömer om, och i sådana fall på vilket sätt, den granskade verksamheten inte uppfyller de regler som gäller. Myndighetens granskning utgår bland annat från skollagen, förordningar och läroplaner. Bestämmelser som verksamheterna är skyldiga att följa. När har tagit in tillräcklig information gör myndigheten en bedömning av om verksamheten lever upp till de lagar och regler som finns för verksamheten. Alla huvudmän får ett tillsynsbeslut för de verksamheter som huvudmannen ansvarar för. Dessutom får de skolenheter där fördjupat tillsynen och gjort tillsynsbesök ett eget beslut, som bara handlar om den skolenheten. fattar också enskilda beslut avseende huvudmannens ansvartagartde över de skolformer som huvudmannen ansvarar för. Innan ett beslut fastställs ges alltid huvudmännen möjlighet att ta del av och lämna synpunkter på de sakuppgifter som Skolinspektion grundar sina bedömningar på. I de fall funnit brister har huvudmannen ansvar för att komma tillrätta med bristerna. Huvudmaru-ten ska också redovisa de åtgärder som har vidtagits i för att åtgärda bristerna. För att följa upp huvudmännens
10 (10) arbete kan flera besök eller andra kontakter bli aktuella då också vill se effekter av de åtgärder som vidtas. Mera information om den regelbundna tillsynen finns på s webbplats www.skolinspektionen.se under fliken Inspektion. Bilaga 2: Fakta om skolformen förskola i Kils kommun Barn- och utbildningsnämnden är den nämnd i Kils kommun som fullgör kommunens uppgifter inom förskolan. Barn- och utbildningsförvaltningen tar fram beslutsunderlag samt verkställer de beslut som fattats i nämnden. Förvaltningschefen som leder barn- och utbildningsförvaltningen är också chef över förskolecheferna. I kommunen finns elva kommunala förskolor. Hösten 2015 öppnar ytterligare en förskola. Det finns två fristående förskolor i kommunen. De fristående förskolorna ingår inte i denna tillsyn. Vid tillsynstillfället fanns 492 barn inskrivna i förskolan och 65 barn inskrivna på de fristående förskolorna. Detta beslut omfattar förskolor i kommunal regi. Vid tillsynstillfället fanns fyra förskolechefer som ansvarar för förskolorna i Kils kommun. Enligt offentlig statistik är det i genomsnitt 19 barn per förskoleavdelning och 6 barn per årsarbetare. Kommunen bedriver också annan pedagogisk omsorg i form av familjedaghem.