Samtal om biståndets roll för utveckling och kompetensbehov En framtidsspaning kring pågående trender
Samtal om bistånd och utveckling - Från missionärsverksamhet till biståndindustri - Biståndets roll och skiftande betydelse för utveckling - Biståndets framtid (trender) och - Var finns jobben?
Östafrika 1924
1880-1930 Missionsverksamhet 1945-1955 Post WW II Marshallhjälpen 1955-1990 Kalla kriget. Bistånd till politiskt allierade 1990-2005 Post kalla kriget fattigdomsfokus Milleniemål (00-15) 2005-2015 Biståndseffektivitet, Paris agenda, Rättighetsperspektiv 2015-?
Den traditionella biståndsindustrin
Vilken linje avser biståndet?
Men verkligheten ser mycket olika ut.
Bistånd från partners perspektiv
När fungerar utvecklingsbistånd bra? Projektbistånd visar ofta på goda resultat (utvärderingar) MEN Svårt att se tydliga samband mellan bistånd och utveckling på samhällsnivå.
Bistånd funkar dock, särskilt Humanitärt bistånd förstås väl ( av de som betalar) och är överlag effektivt ( ger resultat) Bistånd till social sektorer( hälsa, utbildning, vatten och sanitet har överlag haft mkt stora effekter ( barnadödlighet ner 50%, vaccinering etc) Bistånd till jämställdhet har enligt forskningen visat sig avgörande för att bistånd ska nå sina fulla potential. Bistånd har (enligt nationalekonomerna) bidragit till tillväxt ca ( 7 % avkastning på insatt kapital) Källa: slutsatser från Recom forskningsprojket
Men effektiviteten är mycket olika ut Biståndet kan fungera som en god barnmorska om förutsättningarna är de rätta -Ägarskap /politisk vilja -Låg grad av korruption -Hyfsat stabila offentliga/effektiva institutioner (Quality of Governance) Success stories (tillväxt)- Tyskland, Japan, Sydkorea, Botswana, Kina, Polen, Baltikum, Chile, Rwanda (men demo/mr? )
-Om utveckling var en GT är bistånd.?
Trend 1 Globala utmaningar tarvar nya lösningar Finns ett ökat behov globala lösningar på globala utmaningar (energifrågan flyktingar, miljö/klimathot, pandemier etc.) Många nya relationer mellan länder (handel, kultur, resor etc.) Världen i Väst (Sverige) Boskillnad mellan utvecklingsländer och s.k utvecklade länder alltmer irrelevant medelklassen växer i utvecklingsländer Post 2015 Development agenda (SDGs för alla)
Trend 2 Nya aktörer och nya maktförhållanden (-återpolitisering av biståndet) Kina, Indien, Ryssland, Brasilien, Sydafrika (BRICS) och Saudiarabien etc. Har ett växande inflytande över olika regionen Nya utvecklingsbanker exv. Asia Infrastructure Investment Bank (AIIB) utmanar WB, IMF inflytande Utmanar ( och synliggör) västs utvecklingsmodell och syn på t.ex. mänskliga rättigheter, demokrati och jämställdhet
Trend 3 Kunskap och kompetens ökar i betydelse kunskap /kompetens betyder mer.. (pengar mindre Kunskap/kompetens ökar stadigt i utvecklingsländer Mer verkligt samarbete och ömsesidigt utbyte Och mkt tuffare konkurrens.
Är biståndet relevant 2030? Beror på: 1. Om det kan fungera katalytiskt ( som ett komplement) till andra processer 2. Humantärt bistånd. Konflikthärdar (återuppbyggnad) i kollapsade stater 3. Om biståndsindustrin förmår ömsa skinn
Så var finns jobben i framtiden?
Svensk skattefinansierad biståndsindustri CSOs ( ca 400 varav 20 tal större i Sv) Statliga myndigheter: RK, Sida, FBA, SI, + expertmyndigheter (Riksrevisionen, SCB, AF, Riksbanken, etc.) Kommuner och Landsting Företag i Norden: SIPU, Orgut, Indevelop, Niras + många mindre inalles : ca 3800 arbetar med statligt bistånd i Sverige (inkl. flyktingmottagande enl. EBA)
Internationella och ideella organisationer Multilaterala organisationer : FN utv. banker etc. inkl. EUs institutioner Större filantroper: Bill Gates, Ford, Soros Foundation Internationella/professionella NGOs Ideella organisationer i Sverige (med 90 konto) och internationellt Sajter för internationella arbeten, se t.ex. www.devex.com/en/ http://indevjobs.org
Arbeta med utvecklingsfrågor bortom/utanför gortom biståndet Corporate Social Responbility (CSR) i privata sektorn Handel och investeringar i medelinkomstländer Slutsats: De största/flesta möjligheterna att arbeta med utvecklingsfrågor finns sannolikt utanför traditionella biståndssektorn i framtiden
Framtidens komptensbehov? Utvärderingar/utredningar /strategisk planering/effektivitetsrevision (systematisk analys) Projektplanering och ledning Dialog och förhandlingskompetens, Rättighetsperspektivet (MR, jämställdhet demokrati) Humanitärt/katastrofbistånd
Bortom bistånd Erfarenhet/kompetens om frågor bortom nationalstatens kontrollsfär såsom klimatfrågan, naturresursanvändning, urbanisering, flyktingfrågan, korruption/penningatvätt, energisäkerhet, livismedelsäkerhet, finansiell stabilitet, pandemier, handelsregler, konflikthantering/terrorism, religioners roll etc. Där det finns svenskt spetskompetens Miljöteknik ( (sustainable development), sjukvårdssystem, governance/management (officiell finansiell styrning skattesystem, revision, statistik)