Datum Diarienr 2010-11-23 1287-2010 Sergel Kredittjänster AB Box 38041 100 64 Stockholm Tillsyn enligt inkassolagen (1974:182) uppgift om grunden för tele-, TV- och Internetfordringar Datainspektionens beslut Datainspektionen konstaterar att Sergel Kredittjänster AB har brutit mot 5 inkassolagen genom att i inkassokrav inte lämna tydlig uppgift om det förhållande som fordringen grundar sig på och inte ange vad som fordras i ersättning för kostnader var för sig. Datainspektionen förutsätter att Sergel Kredittjänster AB åtgärdar dessa brister senast under 2011. Ärendet avslutas, men kommer att följas upp. Redogörelse för tillsynsärendet Datainspektionen har i sin verksamhet sett att flera inkassobolag använder en vitt hållen specifikation av grunden för fordran i inkassokraven när det gäller fordringar som härstammar från tele-, TV- och Internetoperatörer. Detta gör det svårt för gäldenärerna att utläsa vad fordran avser. Därför har vi genomfört ett tillsynsprojekt för att granska hur grunden för fordran avseende tele-, TV- och Internetfordringar anges i inkassokrav och om specifikationen uppfyller de krav på tydlighet som god inkassosed ställer. Inom ramen för projektet begärde vi att Sergel Kredittjänster AB (Sergel) skulle ge in kopior på inkassokrav för varje tele-, TV- och Internetoperatör som bolaget har som uppdragsgivare. Vi begärde också att bolaget skulle ge in kopior på de fakturor som inkassokraven hänförde sig till. Postadress: Box 8114, 104 20 Stockholm E-post: datainspektionen@datainspektionen.se Besöksadress: Drottninggatan 29, plan 5 Telefon: 08-657 61 00 Webbplats: www.datainspektionen.se Telefax: 08-652 86 52
Vi har därefter valt ut några inkassokrav för att använda dem som exempel i beslut mot respektive bolag. Skäl för beslutet Enligt 4 inkassolagen ska inkassoverksamhet bedrivas i enlighet med god inkassosed. Vad som är god inkassosed framgår av 5-11 inkassolagen, Datainspektionens allmänna råd Tillämpning av inkassolagen och Datainspektionens praxis i inkassofrågor. Enligt 5 inkassolagen ska krav mot en gäldenär innehålla tydlig uppgift om det förhållande som fordringen grundar sig på. I kravet ska vad som fordras i kapital, ränta och ersättning för kostnader anges var för sig. I fråga om ränta ska särskilt anges beloppet av upplupen ränta, räntesatsen samt den tid och det kapitalbelopp som ligger till grund för ränteberäkningen. I Datainspektionens allmänna råd (s. 21-22) utvecklas bestämmelsen på följande sätt. Gäldenären ska på ett säkert sätt kunna identifiera fordran med ledning av samtliga uppgifter som har lämnats i inkassokravet. Kravet ska därför innehålla tydliga uppgifter om det förhållande som fordran eller fordringarna grundar sig på. Det krävs att gäldenären i själva inkassokravet eller i handling som bifogas får sådana uppgifter om grunden för fordran att han kan identifiera den fordran som avses. Är det fråga om köp av tjänst ska uppgift lämnas om detta och om datum för avtal eller för en tidigare utsänd faktura. Grunden för en fordran ska anges i klartext och inte enbart genom ett nummer eller annan kod. Grunden för fordran får inte anges enbart genom en hänvisning till tidigare överlämnad faktura, utan inkassokravet måste innehålla en uppgift om vad fakturan avser. Varje delpost ska ta upp kapital och dröjsmålsränta på sådant sätt att mottagaren kan kontrollera beräkningen. Sammanfattningsvis kräver alltså god inkassosed att grunden för fordran ska anges på ett sådant sätt att det för gäldenären i klartext framgår vad kapitalbeloppet i inkassokravet faktiskt avser. Därför bör man undvika sammanfattande begrepp som kan göra det otydligt för gäldenären vad fordran avser i det enskilda fallet. Därutöver ska krav på ersättning för inkassokostnad, kostnad för betalningspåminnelse, faktureringsavgift och andra administrativa avgifter anges var för sig. Sida 2 av 5
Inkassokrav i ärendenr 50417386 I det första exemplet på inkassokrav från Sergel står det att fordran avser Telia-tjänster. Man har också angett två olika sifferkombinationer som referens samt ett visst fakturanummer. avgifter för en viss trafikperiod och en viss abonnemangsperiod för Telia Bas med angivande av nummer och gatuadress. Datainspektionen anser att inkassokravet inte innehåller tillräckligt tydlig uppgift om det förhållande som fordran grundar sig på. Begreppet Telia-tjänster måste anses omfatta alla tjänster som Telia tillhandahåller, t.ex. telefoni, bredband och TV. Att fordran rör just tjänsten Telia Bas (som är ett fast teleabonnemang) eller begränsar sig till fast telefoni går inte att utläsa av inkassokravet. Att använda ett så vitt begrepp för att ange grunden för fordran är inte acceptabelt enligt god inkassosed. Att två olika sifferkombinationer, varav det ena gissningsvis är ett telefonnummer, har angetts som referens tillsammans med ett fakturanummer läker inte denna brist. Inkassokrav i ärendenr 30363439 I det andra exemplet på inkassokrav från Sergel står det att fordran avser Teleutrustning/teletjänster. Man har också angett en sifferkombination som referens samt ett visst fakturanummer. fast avgift för jobbmobil Start Ram för en viss person och period, trafikavgifter för en viss period och vissa förmedlade tjänster. Datainspektionen anser att inte heller detta inkassokrav innehåller tillräckligt tydlig uppgift om det förhållande som fordran grundar sig på. Såvitt Datainspektionen förstår avser fakturan mobiltelefoni och ingen teleutrustning, såsom Sergel har angett i inkassokravet. Även detta inkassokrav innehåller alltså för vida uppgifter om det förhållande som fordran grundar sig på, vilket inte är acceptabelt enligt god inkassosed. Att en sifferkombination, som gissningsvis är ett telefonnummer, har angetts som referens tillsammans med ett fakturanummer läker inte denna brist. Sida 3 av 5
Inkassokrav i ärendenr 81617937 I ett tredje exempel på inkassokrav från Sergel står det att fordran avser TV, Bredband, Telefoni. Man har också angett ett visst fakturanummer. bredband för en viss period och ett tillägg för pappersfaktura om 28 kr. Datainspektionen anser att inte heller detta inkassokrav innehåller tillräckligt tydlig uppgift om det förhållande som fordran grundar sig på samt att det har brister vad gäller specifikationen av vad som fordras i ersättning för en pappersfaktura. Enligt fakturan avser fordran bredband. I inkassokravet har Sergel därutöver angett att den avser både TV och telefoni. Detta utgör ytterligare ett exempel på att man har använt för vida uppgifter om det förhållande som fordran grundar sig på, vilket inte är acceptabelt enligt god inkassosed. Att man har angett ett fakturanummer läker inte denna brist. Tillägget för pappersfaktura ingår i kapitalbeloppet och nämns inte alls i inkassokravet. Datainspektionen anser att en faktureringsavgift är en sådan kostnad som enligt 5 inkassolagen ska anges för sig i inkassokravet. Det räcker alltså inte att bara ange att fordran avser även kostnad för fakturering, utan det ska framgå vilken typ av kostnad som avses och vilket belopp som man kräver ersättning för redovisat per kostnad. Slutsats Datainspektionen kan konstatera att Sergel har angett så vitt hållna uppgifter om grunden för fordran i sina inkassokrav att de inte kan anses innehålla tydlig uppgift om det förhållande som fordran grundar sig på. Sergel har inte heller angett vad som fordras i ersättning för fakturering för sig. Sergel har således brutit mot 5 inkassolagen. Datainspektionen förutsätter att Sergel åtgärdar dessa brister senast under 2011. Hur man överklagar Om ni vill överklaga beslutet ska ni skriva till Datainspektionen. Ange i skrivelsen vilket beslut som överklagas och den ändring som ni begär. Överklagandet ska ha kommit in till Datainspektionen senast tre veckor från den dag ni fick ta del av beslutet. Datainspektionen sänder överklagandet vidare till Förvaltningsrätten i Stockholm för prövning, om inspektionen inte själv änd- Sida 4 av 5
rar beslutet på det sätt ni har begärt. Även Justitiekanslern får överklaga beslutet för att tillvarata allmänna intressen. Tiden för överklagande för Justitiekanslern räknas dock från den dag beslutet meddelades. Detta beslut har fattats av generaldirektören Göran Gräslund i närvaro av chefsjuristen Hans-Olof Lindblom, teamledaren Catharina Fernquist, avdelningsdirektören Håkan Meurling och juristen Malin Fredholm, föredragande. Göran Gräslund Malin Fredholm Sida 5 av 5