Käre användare! Denna pdf-fil är nedladdad från webbplatsen för Illustrerad Vetenskap Historia (www.varldenshistoria.se) och får inte lämnas vidare till tredje part. Av hänsyn till upphovsrätten är vissa bilder borttagna. Med vänlig hälsning Redaktionen
TÄNK OM... Osmanerna hade segrat vid Wien AV ELSE CHRISTENSEN År 1521 inleder osmanerna ett långt erövringståg mot Europa. Efter att ha lagt under sig Balkan marscherar sultan Süleymans segerrika trupper mot Wien, men ett ändlöst regnande tvingar dem att lämna kvar sina tunga kanoner på Balkans leriga vägar. Utan artilleriet klarar sultanen inte att bryta igenom Wiens stadsmur och det muslimska angreppet på Europa har stoppats. Efter osmanernas nederlag kastar sig de katolska och protestantiska länderna ut i en rad förödande krig. Det hände...... inte 60 SERIE: I varje nummer av VÄRLDENS HISTORIA tar vi upp histo riska skeenden som kunde ha tagit en helt annan vändning. Under rubriken Tänk om... kan du läsa om hur mycket små skillnader har fått avgörande betydelse för hela världshistorien. Artikeln om osmanernas seger i Wien är nummer sju i serien. Världens Historia 9 2008 SÜLEYMAN I
Ihållande regn räddar Wien Utan sina tunga kanoner som sitter fast i leran kan osmanernas armé inte erövra Wien. Nederlaget blir startskottet till våldsamma krig mellan katoliker och protestanter. Ett kallt, tröstlöst regn faller över Wien den 14 oktober 1529 medan osmanernas lätta kanoner bombarderar den gamla staden. Gång på gång studsar kulorna mot stadens bastanta murar kanonerna är för BRIDGEMAN små. Utanför Wien står den osmanske sultanen Süleyman I:s trupper redo att storma stadsmurarna som försvaras av de habsburgska trupperna. Sultanens trupper är dock försvagade av sjukdomar och utmattning efter den långa marschen mot Wien då de har lidit brist på mat och förnödenheter. I stridens hetta förbannar Süleyman att han tvingats lämna kvar sitt tunga artilleri i leran på Balkan. Utan några större förhoppningar ger han sina soldater order om ett sista anfall mot staden. Under hård beskjutning rusar de osmanska trupperna mot stadsmuren men lyckas inte tränga igenom. Angreppet är ett misslyckande och sultanen får ge order om en förödmjukande reträtt. Regnväder stoppar fälttåg För Süleyman härskare över det osmanska riket blev nederlaget vid Wien slutet på ett flera år långt, framgångsrikt erövringståg. Sedan 1521 Osmanernas lätta kanoner rådde inte på Wiens kraftiga murar. gan med stjärnan och halvmånen som vajar över staden. I väster ser Europas kungar och furstar på med försiktig optimism. Regenterna fruktar visserligen den expansionslystne Süleyman men de har samtidigt länge känt sig trängda av Karl V:s mäktiga habsburgska imperium som breder ut sig över Tyskland, Böhmen, Österrike, Holland, Spanien, Portugal och stora delar av Italien. Inspirerade av Wiens fall beslutar en rad italienska stadsstater den så kallahade Osmanska rikets enorma armé erövrat Balkan och gått vidare in i Centraleuropa. Efter att ha besegrat ungrarna vid Budapest år 1526 fattade Süleyman ett ödesdigert beslut då han stoppade sitt fälttåg för att omorganisera armén. Först tre år senare fortsatte osmanernas krigsmarsch och målet var klart: Wien, en av de viktigaste städerna i det mäktiga habsburgska riket som på 1500-talet omfattade stora delar av Europa, bl.a. Österrike, Holland och Belgien och inte minst Spanien och Portugal där rikets maktcentrum fanns. Oturligt nog för Süleyman var sommaren 1529 den regnigaste i mannaminne. Ett ändlöst, piskande ösregn över Europa gjorde vägarna leriga och oframkomliga. Det usla vädret försinkade Süleymans genomblöta armé som sakta förflyttade sig de nästan 130 milen från Osmanerna hotar Europa Efter att osmanerna erövrat Wien enas Europa under katolicismen. Speciellt furstendömena i norr slår ned hårt på den religiösa oro som har rått sedan år 1517. Sultanen är nöjd. Än en gång har hans tunga artilleri hjälpt honom till seger och Wien, det habsburgska rikets huvudstad i hjärtat av Centraleuropa, har fallit. Erövringen är den senaste och mest betydelsefulla i ett imponerande fälttåg. Sedan år 1521 hade sultan Süleyman I som ledare för osmanska rikets armé dundrat in över Balkan. År 1526 Med hjälp av sina tunga kanoner erövrar Süleymans trupper Wien utan problem. hade den sista resten av Ungerns försvar krossats i slaget vid Mohács strax utan för Budapest. Många tusen ungrare miste livet, däribland landets kung Ludvig II. Sporrad av framgångarna på slagfältet fortsatte Süleyman mot Wien, som nu i juli 1527 fått ge upp inför osmanernas effektiva kanoner. Süleyman är nöjd med sitt beslut att utnyttja den torra sommaren till att marschera mot Österrike och betraktar stolt den röda flag- Världens Historia 9 2008 61
Det hände... Konstantinopel till Wien. Ar- méns tunga kanoner körde fast i leran och lämnades kvar på Balkan. I september hade osmanernas utmattade trupper äntligen kommit fram till Wien, vars försvarsverk byggts ut av habsburgarna under sommaren. Den förstärkta staden och Süleymans brist på tungt artilleri avgjorde slaget. Süleymans erövringståg i Europa var över och gränsen mellan habsburgarnas och osmanernas riken löpte tvärs igenom våra dagars Ungern. Karl V plundrar Rom Habsburgarnas seger vid Wien kom vid ett kritiskt skede i 1500-talets Europa. Den gamla kontinenten hade sedan århundradets början präglats av religiösa stridigheter i kölvattnet på Martin Luthers brytning med den katolska kyrkan. Habsburgarnas härskare, den spanske kejsaren Karl V, hade under många år fört en hård maktkamp mot påven som tillsammans med en rad italienska stadsstater försökte minska habsburgarnas inflytande. År 1526 var missnöjet så utbrett att Frankrike tillsammans med de italienska staterna och påvedömet hade bildat en allians ligan i Habsburgarna plundrar Rom 1527 och tvingar påven att förvägra Englands kung skilsmässa. Cognac som skulle hålla habsburgarna borta från Italien. Stridigheterna kulminerade på våren 1527 då habsburgarna under strider mot de italienska stadsstaterna anföll Rom. Ett blodbad utspelade sig vid ingången till Peterskyrkan när Karl V:s trupper attackerade Schweizergardet, som slaktades på kyrkans trappor. Påven försökte fly men tvingades överlämna sig till de framstormande trupperna och kapitulera för Karl V. De spanska habsburgarnas seger vid Wien befäste Karl V:s position i Europa. Kungen kunde bl.a. tvinga påven att förvägra den engelske kungen Henrik VIII skilsmässa från Katarina av Aragonien. Katarina var Karls moster och habsburgarnas överhuvud ville bevara sitt inflytande i England. Henrik VIII hade ansökt om skilsmässa eftersom Katarina inte kunde ge honom en att förlora personligt inflytande väljer många av dem att överge Karl V och bilda allianser med Süleyman. de ligan i Cognac att ingå ett avtal med osmanernas sultan, som ger dem fria händer att krossa Karl V:s italienska allierade. Snart är habsburgarna utan inflytande i stövel landet och ligan blir regionens stormakt.... inte Påvens makt stärks Habsburgarna försvinner från den politiska arenan i Italien och det gör även den press som Karl V satt på självaste påven. En av hans första uppgifter blir att ta ställning till den engelske kungen Henrik VIII:s begäran om skilsmässa som han bestämmer sig för att bevilja år 1533. Senare samma år kan Henrik äntligen gifta sig med sin älskarinna Anna Boleyn. En kunglig kris har avvärjts och det engelska kungahuset förblir katolskt. Efter att ha befäst sina ställningar i Wien fortsätter Süley man år 1528 västerut. På sin väg längs Donau erövrar han städerna Passau, Regensburg och Augsburg samt hertigdömet Bayern. Furstarna i området är skräckslagna inför det våldsamma hotet från osmanerna men reagerar prag matiskt. Ställda inför en övermäktig fiende och hotet om Religiös oro stoppas Det yttre hotet från osmanerna tvingar furstarna att ta i med hårdhandskarna mot den interna oro som har pyrt i de nordeuropeiska furstendömena sedan Martin Luther år 1517 lade fram sin kritik mot den katolska kyrkan. Nordeuropas småfurstar förkastar Luthers tankar, kväser ett folkligt uppror och söker stabilitet och säkerhet inom den katolska kyrkan. Utan Luthers inflytande utgör Europa en katolsk enhet och regionen går in i en period utan all varliga religiösa konflikter. Med den 62 Världens Historia 9 2008
son, men utan möjlighet att skiljas valde den engelske kungen att år 1533 i hemlighet gifta sig med sin älskarinna Anna Boleyn. När äktenskapet blev känt senare samma år, väckte Henriks bigami avsky i resten av Europa och den katolska kyrkan exkommunicerade den engelske kungen. I protest stiftade Henrik VIII sin egen kyrka senare känd som den anglikanska kyrkan. Nordeuropa stöder Luther Brytningen med katolska kyrkan var inte bara ett praktiskt arrangemang för Henrik. Tillsammans med sin hustru Anna Boleyn och sina närmaste rådgivare kände han sig starkt inspirerad av Martin Luthers protestantiska reformrörelse som vid den här tiden spred sig i Europa. Sedan Martin Luthers uppgörelse med den katolska kyrkans frosseri och avlatsbrev år 1517 hade hans tankar väckt allt större sympati hos folket. Även Europas småfurstar lockades av Luthers ord, speciellt sedan han proklamerat att regenten var Guds förlängda arm på jorden. Reformationen spred sig i de nordeuropeiska länderna som på några få år anammade den protestantiska trosriktningen. I det katolska Spanien såg både Karl V och hans efterträdare Filip II det som sin plikt att strida för katolicismen. Under hela 1600-talet utkämpade de spanska habsburgarna åtskilliga krig mot de nya protestantiska furstendömena för att tvinga dem tillbaka till den rätta tron. Spanien bankrutt Krigen tömde spanjorernas statskassa och inte ens rikedomarna från de nya kolonierna i Amerika kunde förhindra en rad statsbankrutter under 1500-talet. Trots det fortsatte Filip kampen och år 1588 byggde han, med stöd År 1588 utplånas den spanska armadan av dåligt väder och engelska krigsfartyg. Spaniens storhetstid har nått sitt slut. från påven Sixtus V, upp sin oövervinnliga armada med 130 skepp för att segla mot England där den protestantiska Elisabet regerade. Den spanska armadan slogs ut vid den engelska kusten. Förutom att det var ett mycket förödmjukande nederlag för Spanien blev angreppet också dyrt. Landet fick helt enkelt finna sig i att inte längre vara den dominerande makten längs Atlantkusten. Under de följande hundra åren härjades den europeiska kontinenten av krig mellan protestanter och katoliker. Medan engelsmännen i lugn och ro kunde bygga upp sina kolonier i Nordamerika föll det mäktiga habsburgska imperiet långsamt samman. LÄS MER: Andre Clot: Süleyman the magnificent, Saqi Books, 2005 Rhoads Murphy: Ottoman Warfare, Routledge, 1998 www.hyperhistory.net BRIDGEMAN nya maktbalansen som uppstått när Süleyman I erövrade Wien tvingas habsburgarna erkänna att de inte längre har något inflytande i Italien och att deras landområden i Central europa är mycket försvagade. tinenten och under de följande seklerna förblir Spanien den dominerande makten på den amerikanska kontinenten. Tankeexperimentet om vad som kunde ha hänt om osmanerna hade erövrat Wien bygger på Theodore K. Rabb's If only it had not been such a wet summer i boken What If. Amerika blir spanskt I stället vänder habsburgarna, som nu först och främst kontrollerar områdena på den iberiska halvön, blicken mot sina besittningar på andra sidan haven. De små vindpinade utposterna längs Sydamerikas kuster, grundade i kölvattnet på Christofer Columbus upptäcktsresor i slutet av 1400-talet, blir centrum för stora bosättningar. Snart växer spanska städer upp på både den södra och den norra delen av kon- Freden i Europa ger spanjorerna möjlighet att utöka sina kolonier i Amerika, som snart domineras av det spanska storriket. KARL V