Corps de Garde Stumholmen

Corps de Garde Stumholmen Karlskrona socken, Karlskrona kommun Antikvarisk kontroll av ombyggnad Blekinge museum rapport 2010:15 Agneta Ericsson

Inledning... 2 Byggnadsminne... 2 Högvakt... 2 Historik... 2 Beskrivning... 4 Exteriör... 4 Interiör... 5 Generella utgångspunkter för arbetet... 6 Genomförda arbeten... 6 Färglager/färgdokumentation... 6 Väggar... 7 Golv... 8 Trösklar... 8 Golvlister... 9 Tak... 9 Fönster... 10 Innerdörrar... 11 Dörrfoder... 11 101 Farstu... 12 102 Förstuga... 13 103 Kök... 13 104 Matsal... 14 105 Förmak... 15 106 Badrum... 16 107 Vardagsrum... 17 108 Rum... 18 109 Östra farstun... 18 100 Källaren... 19 201 Vinden... 19 202 Vindsrum... 19 Exteriöra arbeten... 20 Yttertrappa... 20 Administrativa uppgifter... 21

Inledning Corps de Garde är en av Stumholmens äldsta byggnader. Vid kommunaliseringen av Stumholmen vid början av 1990-talet blev Corps de Garde tillsammans med flera andra militära byggnader förklarade som byggnadsminne. Sedan 1800-talets slut har byggnaden nyttjats som bostadslägenhet, och 2008 beslutade Statens fastighetsverk att modernisera lägenheten. Byggnadsminne I april 1992 förklarades Corps de Garde för byggnadsminne (nr 36 Blekinge län) med motivationen att byggnaden är en av de äldsta på Stumholmen och sannolikt den äldsta bevarade vaktbyggnaden i landet. Den är synnerligen väl bevarad såväl interiört som exteriört. Kungshall och Corps de Garde är de enda byggnader som idag konkret visar på Stumholmen som fortifikatorisk anläggning. Högvakt Militära områden bevakades av eget vaktmanskap, högvakten, för att hindra obehöriga tillträde, för att upprätthålla ordningen men också för att agera brandvakt. En sådan vaktstyrka kallades allmänt för Corps de Garde (från latin corpus - kropp, kår, franska corps, och franska garder - vakta, titta). Den franska benämningen på vaktmanskapet har överförts också till den byggnad som var deras högkvarter. Svenska Kronans Corps de Garde skulle under 1700-talet inrymma arrest, förstuga, vaktmanskapsrum och underofficersrum, dessutom krävdes rum för brandredskap. Historik När Karlskrona anlades som rikets främsta örlogshamn och örlogsbas 1680 avgränsades Trossö södra strand och öarna närmast utanför som militärt område. Nuvarande Stumholmen, ursprungligen Stubbholmen, Laboratorieholmen och Kungshall, utgjorde tidigt en sluten militär stadsdel med tillträde från landsidan endast via Stumholmsbron. Successiv utfyllnad band öarna samman till nuvarande Stumholmen. Ett Corps de Garde var en av de första byggnader som uppfördes på ön, eftersom vaktmanskapet borgade för sekretess och säkerhet. På en karta upprättad 1697 finns på Stumholmen ett Corps de Garde markerat just intill brofästet, mitt emot gamla Kronobageriet. Huset mätte 16,5 x 10,5 alnar och var uppfört av timmer. Sannolikt byggdes det som ett provisorium i väntan på tid och möjlighet att uppföra ett Corps de Garde värdigt ett vaktmanskap inom den stolta örlogsbasen. Av detta det första Corps de Garde finns inget kvar, inte ens grundstenarna. En karta daterad 1698 redovisar ett artillerikontor delvis på platsen för nuvarande Corps de Garde. Enligt en kartering av västra Stumholmen 1751 ligger ett Corps de Garde på samma plats och med samma grundmått som dagens Corps, som alltså måste vara uppfört någon gång mellan 1698 och 1751, sannolikt under 1720- eller 30-talet. Eftersom Corpset uppvisar likheter med sjukhuspaviljongen på Laboratorieholmen, sannolikt ritad av J G Steuer vid samma tid, hänvisas ibland till Steuer som arkitekt. Men Corps de Gardes exteriör uppvisar en provkarta på generella arkitekturideal från 1700-talets första hälft. Ett historiskt rykte vill göra gällande att byggnadens östra gavel är senare tillkommen. Några exteriöra detaljer i denna del skiljer sig från övriga huset, men om ryktet talar sanning måste tillbyggnaden ha kommit till före 1751. Beskrivningar över alla Kronans Hus och Byggnader vid Kongl Majts och Rikets Örlogs Flotta upprättade vid generalinventeringen och besiktningen år 1781 bekräftar att Corps de Gardes planlösning och grundplan år 1781 var densamma som idag. I den östra gaveln finns ett rum för brandredskap som saknar intern förbindelse med det övriga huset. Brandredskap förvarades även utomhus under ett längsgående järnplåtsklätt tak utmed den södra långväggen. Övriga rum utgjordes av arrest, rum för vaktmanskapet, rum för underofficerarna samt en förstuga. 2

Källaren disponerades av Kronobageriet. På en lavering av Elisas Martin daterad 1780, föreställande utsikten från Kungshall västerut mot staden, avbildas det som måste vara planen precis nedanför Corpset. I slänten vilar några uniformerade unga män ur vaktmanskapet med gevär uppställda strax intill. Strax bakom finns den klockstapel som hörde till Corpset, att ringa i vid tex eldsvåda. Den var placerad väster om Corpset, i slänten ner mot brofästet. 1781 ansågs klockstapeln cassabel. När den revs är okänt. Under 1800-talets andra hälft inrättades ett civilt polisväsende och ett förbättrat brandförsvar. Även flottans ordnings- och brandväsende moderniserades och flyttades till mer ändamålsenliga lokaler inom örlogsbasen. Corps de Garde på Stumholmen övergavs. En ritning daterad 1889 redovisar ett förslag till förändring av Corpset till bostadslägenhet -med undantag för det östliga rummet, som är avsatt för nattväktaren. När exakt denna funktion försvann från huset är inte känt och därmed inte heller när det östra rummet inkorporerades i bostadslägenheten. Interiördetaljer talar för att det trots allt skedde samtidigt med ombyggnaden enligt ritningsförslaget. Vid 1900-talets mitt var Corpset bostad för örlogsbasens fängelsechef. Byggnaden har också därefter nyttjats som bostadslägenhet utan att större förändringar vidtagits. Det äldsta tillgängliga fotot från sent 1800-tal visar i princip samma byggnad som idag. Någon gång omkring 1900-talets mitt har en tomt avgränsats och en trädgård anlagts utanför byggnadens norra långsida. Tidigare strök en smal gata förbi husets norra sida. I samband med att Bastionsgatan breddades och passage till Slup-och Barkasskjulet ordnades norr om Corpset, blev stigen överflödig. Bild 2 På Elias Martins lavering daterad 1780 skymtar till vänster Kronobageriet, i mitten Stumholmsbron och Kyrkogatan med Fredrikskyrkan i fonden och till höger Corpsets klockstapel med män ur vaktmanskapet framför 3

Bild 3 Den gata som fram till 1900-talets mitt strök förbi Corpset är idag en igenvuxen stig Beskrivning Exteriör Enligt inventeringen 1781 är Corps de Garde uppfört av tegel på en grund av murad gråsten. Fasaden är så långt tillbaka vi kan nå putsad och vitmenad. Grunden är på några foton från sekelskiftet 1900 putsad (?) och struken mörk, kanske tjärad. Ett brant och högt kuverttak vilar på kraftiga, utskjutande och svartmålade taksparrar och är klätt med svart plåt. 1781 var taket täckt med tegel med järnplåtar i hörnen och på ryggåsen. Under 18- och 1900-talen har det tidvis legat tjärpapp på taket. Idag finns tre plåtinklädda svartmålade skorstenar i takåsen. Ursprungligen fanns bara två skorstenar vilka försörjde eldstäderna i rummen närmast förstugan. Det östra rummet saknade eldstad. I de sannolikt ursprungliga fönsterhålen sitter idag dubbelkopplade släta lufter av ungefär samma storlek som de ursprungliga. 1781 beskrivs fönstren som tvenne fönsterlufter med dubbla fönster. I arresten fanns en fönsterluft med nio galler uti. På norra långsidan och på östra gaveln finns tillbyggda farstur enligt ritningsförslaget från 1889; enkla regelverk med brädklädsel och trappstenar av grå kalksten. Den östra farstuns nuvarande ytterdörr, sannolikt en ursprunglig innerdörr, motsvarar inte dörren på ritningen. Den norra farstun är idag dubbelt så stor som på ritningen från 1889. På ett foto daterat 1910 skymtar man en farstu med de nuvarande måtten. Sannolikt byggdes den ursprungligen dubbelt så stor som förslaget från 1889. Vid 1900-talets mitt har en villadörr och ett dubbelkopplat fönster satts in. Två beslagna halvdörrar utgjorde entrén 1781. De ursprungliga ytterdörrarna är borta och det saknas avbildningar. 4

Corpset har sedan åtminstone 1781 inte förändrats nämnvärt exteriört, och sannolikt inte heller sedan uppförandet. Husets längd och bredd år 1751 överensstämmer med dagens. Bild 4 På vykortet från 1901 syns Slup- och Barkasskjulet till vänster, Kronobageriet till höger och Corpset med den smala gatan mitt i bild Interiör Corps de Garde för Stumholmen inrymde 1781 fem rum; förstuga, arrest, vaktmanskapets rum, underofficerarnas rum och rum för brandredskap. Förändringsritningen från 1889 redovisar ett kök i den gamla arresten. Övriga rum benämns på ritningen bara rum. Den genomgående förstugan är delad av en garderob, så att ett en förstuga bildas utanför köket och ett litet förmak bildas mellan rummen. Sannolikt tas ett dörrhål upp i fd vaktmanskapets rum ut mot det nu bildade förmaket och ett mellan köket och fd officersrummet, för att underlätta kommunikationen i huset. Det östra rummet uppges som vaktrum för nattvakare och dörr mot fd vaktmanskapets rum är ej markerat. Av snickerier och proportioner att döma borde dörren dock vara upptagen vid denna tid. När den östra förstugan byggs till sätts det ursprungliga dörrhålen igen med ett fönster och en dörr tas upp mot förstuga. Sannolikt uppfördes den norra farstun med de mått den har idag; dvs dubbelt så stor som på ritningen från 1889. Taken i de båda äldsta bostadsrummen och i köket, väggar och tak i båda farsturna och i det inredda sommarrummet på vinden är idag klädda med bred pärlspont. Bredden är genomgående densamma och antyder en omfattande ombyggnad vid 1800-talets slut. Eventuellt lades nya brädgolv in vid samma tid. Golvbräderna är spåntade, föga slitna och har modesta proportioner. Vid 1900-talets mitt genomgick bostadslägenheten en omfattande modernisering genom att väggarna reglades och kläddes med bla tretexskivor. Takens pärlspont gömdes bakom masonit/takskivor. Golven isolerades med plastmatta på spikad masonit. Sannolikt sattes också de dubbelkopplade fönstren in. Nya släta lister och foder utmed fönster, tak och golv. Installation av oljepanna medförde att kakelugnar och spisar revs ut. När garderoben i förstugan avdelades till toalett och vindstrappa är okänt, men den gamla toalettdörren antyder 1900-talets mitt. Sannolikt försågs också köket med vatten och avlopp samtidigt. Därefter har ett duschrum med toalett inrymts i den bakre delen av förmaket. Den gamla toaletten byggdes då om till garderob. Moderniseringarna till trots är byggnadens planlösning och grundstruktur väl bevarad liksom väggarna bakom de uppreglade skivorna. 5

Under brädgolven i rummen ligger förhoppningsvis de ursprungliga golvplankorna kvar. Under pärlsponten i taken finns sannolikt de ursprungliga takbrädorna. Kakelugnar och spisar är borta men murstockar, pipor och skorstenar finns kvar. Flera, sannolikt ursprungliga, innerdörrar med foder finns också kvar. Bild 5 Plan av Corpsets bottenvåning inför ombyggnaden 2008. Uppmätning Agneta Ljungberg Generella utgångspunkter för arbetet Upprustningen av bostadslägenheten i Corps de Garde, som omfattade totalrenovering av kök och badrum, målning och tapetsering av samtliga rum, ny yttertrappa samt upprensning och målning av källaren, hade vare sig ambition eller möjlighet att söka stöd i de äldsta ytskikten. Dessa är mer eller mindre oåtkomliga och representerar dessutom med största sannolikhet också något som inte helt motsvarar modern boendestandard. Inga ursprungliga ytskikt har därför tagits tas fram, knappast ens påverkas, utan är även framledes bevarade bakom befintliga material och ytor. Den ursprungliga förstugan, motsvarande badrummet delvis undantaget. Alla rumsfunktioner kvarstår. Historiskt fanns före arbetets start inte mycket som förenade lägenhetens rum mer än dörrarna och snickerierna. För att binda husets rum samman och ge interiören en historisk förankring, skrapades snickerier och dörrar för att finna en gemensam basfärg/ton för målade ytor och interiören i stort. Tillsammans med lätt historiserade tapeter, framtagna brädgolv och pärlspontstak samt nytillverkade dörrar lika de befintliga kunde en känsla av det sena 1800-talet erhållas. Genomförda arbeten Gäller generellt för samtliga bostadsrum utom köket Färglager/färgdokumentation Färglagren på snickerierna är överlag tjocka och spröda, vilket gör det svårt att med måttlig arbetsinsats skrapa fram prydliga färgstegar. Målningshistoriken har därför undersökts på ställen som redan varit skadade, men utan att stegar har skrapats fram. 6

I botten på golvlister, dörrar och dörrfoder återfinns med undantag av rum 108 en kulör motsvarande bränd umbra, närmast NCS S4010-Y50R tunt struken. Över denna en något ljusare nyans av samma kulör, närmast NCS S5010-Y50R därefter 2-3 gröna lager, ett flertal lager ljusockra och sist 2-3 vita/vitgrå lager. Inga målade ytor har renskrapats från färg. Väggar Samtliga väggar är ursprungliga eller åtminstone från 1781 och alla är murade, med undantag av väggen mellan 103 och 104 som är en brädvägg. Med största sannolikhet har väggarna varit utsatta för stort slitage och putsats om, förslagsvis i samband med ombyggnaden vid 1800-talets slut, så att delar av de ursprungliga ytskikten tagits bort. Ytterväggarna är inklädda med bla tretexskivor, spikade på reglar med en rejäl luftspalt till de murade ytterväggarna. Eftersom de uppreglade väggarna ska bevaras, har endast försiktiga titthål sågats upp genom väggskivorna, för att utröna fuktstatus och om det finns isolering bakom. Isolering saknas och väggarna tycks vara i utomordentligt gott skick, och utan fukt. Titthålen är för små för att kunna skrapa fram tapetkronologier eller färgstegar på de underliggande putsskikten. Ytterst tapeter med mönster från 1930-40-tal, därunder en mängd olika tapeter och under dessa i sin tur den putsade och målade väggen. Det till synes understa färgskiktet är målat med linoljefärg som kulörmässigt korresponderar till det understa färgskiktet på alla snickerier. På innerväggarna, som ej är reglade, är tapeter klistrade direkt på den underliggande målade putsytan. De tunga tapetsjoken släpper från väggarna. Väggarna har spacklats och därefter tapetserats med papperstapeter. Bild 6 På innerväggen i rum 108 var tapetlagret tjockt och tungt med tidningssidor närmast putsen. En sida kunde dateras till oktober 1899 7

Golv Inga golv beskrivs 1781. En bred och mycket sliten golvbräda påträffades i bjälklaget under badrummet, och är med stor sannolikhet ursprunglig. Förvaras på vinden. Golven är täckta av plastmattor över utjämningsskivor/masonit spikade i de underliggande äldre golvbräderna. Golven har rensats från mattor, skivor, och spik för att slipas och såpas med Kulturhantverkarnas golvsåpa. De frilagda golvbräderna var genomgående föga slitna, inte ursprungliga och av något olika ålder. Bild 7 Ett frilagt brädgolv Bild 8 Slipat och såpat brädgolv Trösklar I de ursprungliga dörrhålen finns ektrösklar i ett helt stycke. Övriga trösklar är av furu och sammansatta, inlagda i samband med upptagning av nya dörrhål. Alla trösklar har med yxa huggits ner till golvnivå. Beslutades försöka slipa trösklarna istället för att täcka över dem med tröskelplattor. Furutrösklarna var dock djupt huggna och fult spacklade och omöjliga att slipa släta utan att slipa ner återstoden av dem. De har därför målats med Wibo linoljefärg 4010-Y10R. Springor mellan tröskel och golv har täckts med en list i tröskelns träslag och målats in med tröskeln. Ektrösklarna kunde bevaras omålade. Foglister av ek och ektrösklar har oljats. Bild 9 Grovt nedhuggen och spacklad furutröskel Bild 10 Furutröskel efter slipning och påbörjad målning. Spacklet suger färg och tröskeln måste strykas flera gånger 8

Bild 11 Grovt nedhuggen ektröskel Bild 12 Ektröskel med foglist av ek efter slipning och oljebehandling Golvlister Vid uppreglingen av väggarna tycks gamla och inte ursprungliga golvlister ha återanvänts där så varit möjligt, i övrigt kompletterade med nya. Endast den lilla släta längden i kökets nordöstra hörn skulle kunna vara ursprungliga. Där så varit möjligt har befintliga golvlister bevarats, i övrigt kompletterats med lika befintliga. Springor mellan golvlist och golv har täckts med foglist som målats in i golvlistens färg. Golvlister har målats med Wibo linoljefärg NCS 3010-Y10R. Tak Inga tak beskrivs 1781. I alla rum utom 108 finns pärlspont i taket. Sannolikt härrör pärlsponten från ombyggnaden till bostadslägenhet vid 1800-talets slut. Vad som eventuellt finns under är okänt. Taken har rensats från påspikade skivor/masonit, löst sittande färg och därefter rengjorts och målats med Wibo linoljefärg NCS 5020-Y. Hålkälen är genomgående smala och moderna. Merparten hålkäl har ersatts med ny, något bredare och målats in med taket; Wibo linoljefärg NCS 5020-Y. Bild 13 Pärlsponttak med många färglager som ytterst flagnar Bild 14 Pärlsponttak efter rengöring och målning 9

Fönster Alla fönsterhål finns med största sannolikhet på ursprunglig plats, ursprunglig storlek okänd. Enligt otydliga foton tycks fönstren runt sekelskiftet 1900 motsvarat dagens köksfönster, dvs ett nästan kvadratiskt fönster med varje luft delat tvärs över av en spröjs; alltså ett 4- rutefönster. Motsvarar också beskrivningen från 1789. De ursprungliga fönstren torde ha varit småspröjsade. I alla rum finns två dubbelkopplade lufter med lätt profilerad båge och mittstolpe. I flera bågar sitter ännu valsat glas. Moderna haspar. Fönsternischerna har byggts ut i samband med uppreglingen av väggarna, målats med tjocka lager färg och slutligen klistrats med glasfiberväv, rum 108 undantaget. Enkla, släta fönsterfoder och under varje fönsterbänk en enkel konsollist, i 108 med profil. Fönsterbågar har inte behövt lagas eller åtgärdas, utan målats med Wibo linoljefärg NCS 2010-Y10R. I fönsternischerna har glasfiberväven slätspacklats och målats som bågarna. Fönsterbänkarna har inte behövt täckas med nya tunna fönsterbänkar, utan har spacklats och målats lika fodren. Nya fönsterkonsoler likt de i rum 108, dvs med en lätt profil, har ersatt de tidigare helt släta konsolerna och målats som fodren. Nya foder med samma profil som fodren i dörrhålet mellan 102 och 103 har satts runt fönstren och målats med Wibo linoljefärg NCS 3010-Y10R. Bild 15 Bakom fönsterfoder och konsol skymtar väggskivorna Bild 16 Fönster med nya fönsterfoder och ny konsol Bild 17 Fönsternisch med klistrad väv och sprickor i fönsterbänken Bild 18 Fönsternisch efter spackling och målning 10

Innerdörrar Innedörrarna på bottenvåningen har samma spegelindelning som de ursprungliga (?) dörrarna, men speglar och skuren dekor motsvarande det sena 1800-talets stilideal. Huruvida dörrarna är ursprungliga med senare isatta speglar eller nytillverkade med den gamla spegelindelningen är omöjligt att säga. De sannolikt ursprungliga dörrarna är fyllnadsdörrar av 1700-talstyp med grova utanpåliggande fyllningar. Den östra vindsdörren och den innerdörr som nu fungerar som ytterdörren i den östra förstugan har båda utanpåliggande fyllningar och saknar den skurna dekoren. Vid 1800-talets slut -sannolikt vid ombyggnaden till bostadslägenhet- har dörrbladen antingen moderniserats genom att de gamla fyllningarna ersatts av tidsenliga dörrspeglar och ramarna försetts med en skuren dekor eller ersatts av nya dörrar med samma spegelindelning som de gamla. Den västra vindsdörren, en sedvanlig spegeldörr från tidigt 1800-tal, har samma skurna dekor runt den översta spegeln, som i sin tur är ersatt av en krysspöjsad glasad ruta. De understa färglagren på dörrarna är genomgående i samma kulör som de understa skikten på golvlister och dörrfoder. Alla dörrar är hängda på sk franska gångjärn. På dörren mellan förmak 106 och vardagsrum 107 finns ett kammarlås med järnhandtag, sannolikt ej ursprungligt. Flera dörrhål saknade dörr. En dörr hittades på vinden. Kompletterande dörrar har nytillverkas lika de befintliga med skuren dekor i ramen, hängts på gångjärn lika befintliga och beslagits med nya kammarlås alternativt nya mässingstrycken och långskyltar lika befintliga. De äldre dörrarna har salats på nertill för att sluta an mot de låga trösklarna. Den återanvända dörren har riktats. Dörrarna har målats med Wibo linoljefärg NCS 2010-Y10R. Det gamla kammarlåset har målats in med dörren, de nya lämnats omålade. Den återanvända dörren hänger i matsalen 104, de nytillverkade i sovrummet 108 och i badrummet 105. Ytterdörren är nytillverkad; en pardörr med spegelindelning ungefärligen motsvarande den på ritningen från 1889. Gamla som nya innerdörrar har målats med Wibo linoljefärg NCS 2010-Y10R. Dörrfoder Dörrfodren är av fyra typer; tre rikt profilerade från 17- och 1800-talen, och en sparsamt arbetad från 1900-talets mitt. I merparten rum möter skurklotsar golvet. I dörröppningen från köket mot matsalen, runt den nya badrumsdörren och runt ytterdörren har nytt dörrfoder motsvarande det mellan rum 102 och 103 satts upp. Dörrfodren har målats som fönsterfodren; Wibo linoljefärg NCS 3010-Y10R. Bild 19 Den återanvända dörren funnen på vinden påsalad nertill, riktad, målad och beslagen med nytt lås och nya gångjärn. Hänger i matsalen Bild 20 Nya kammarlås 11

Bild 21 Nya kammarlås Bild 22 Nya mässingstrycken med långskylt ersatte tidigare mässingstrycken som var utslitna 101 Farstu Av det som var den ursprungliga entrén, dvs. dörrhålet mellan 101 och 102, återstår karm, gångjärn och foder till de 2ne beslagna dörrhalvor som var ytterdörr. Farstun har sannolikt tillkommit i sin helhet i samband med ombyggnad till bostadslägenhet enligt ritning från 1889. Nuvarande farstu är dubbelt så stor som på ritningen. Bakom moderna väggskivorna fanns pärlspont, målade i en klar blå färg, av samma bredd som i taket och övriga huset. Inga skarvar i golvbräderna eller i pärlsponten på väggar och i tak tyder på att farstun byggts till/förstorats. Ytterdörren var enligt ritningen från 1889 en pardörr med spegelindelning. Ersattes vid 1900-talets mitt av en enkel villadörr. Väggarna i farstun har isolerats och klätts med stående pärlspont, av samma bredd som den i taket, och målats med Wibo linoljefärg NCS 1005-Y20R. Det ursprungliga dörrhålet är för smalt för en pardörr med moderna standardmått, men för brett för en enkeldörr. Villadörren har ersatts med en nytillverkad pardörr där dörrbladen getts olika bredd. En stående anslagslist på den smala dörrhalvan tar bort storleksskillnaden. För att släppa in extra ljus i den ganska mörka förstugan har den översta dörrspegeln glasats likt farstuns fönster. Dörren är invändigt målad med Wibo linoljefärg NCS 2010-Y10R, utvändigt i samma grå nyans som fönstren; Wibo linoljefärg NCS S3005-R80B. Nytillverkade dörr- och fönsterfoder samt golvlist. Bild 23 Farstuns väggar isolerades och kläddes åter med stående pärlspont 12

102 Förstuga Den ursprungliga förstugan var genomgående -från ytterdörren till fönstret på motsatta väggen- och fungerade som huset kommunikationscentral. 1781 fanns i förstugans tak en dubbellucka upp till loftet. Luckan finns kvar på vinden, men är underifrån inbyggd i nuvarande badrumstaket. 1781 års förstuga är sedan 1800-talets slut uppdelad i tre små rumsenheter; 102, 105, och 106 vilket omöjliggör genomgång. Nuvarande förstuga domineras av dörrhål. Mot vindstrappan en modern takhög garderobsdörr, tapetserad. Till gamla toaletten en enkel spegeldörr från 1900-talets mitt. Båda med foder samtida med dörrbladen. Dörrarna till rum 103 och 107 spegeldörrar med skuren dekor. Skurklotsar saknas. Trycken av mässing från 1910-/20-tal. Under golvmattan fanns ett nytt undergolv av mycket smala bräder lagda längs med huset. Eftersom golvbräderna var så smala och sentida beslutades ersätta dem med nya golvbräder av samma bredd som övriga golv och därmed få en möjlighet att isolera denna del av golvbjälklaget. Slipades och såpades. Garderoben bakom gamla toalettdörren har lagts till badrummet och en blindvägg satts upp bakom dörren. Under vindstrappan har spikats pärlspont som isolering mot badrummet. De ytterst små väggpartierna och vindsdörren tapetserade med Duro 221-26. Bild 24 Förstugans sentida brädgolv ersattes av golvbräder med samma dimension som övriga golv. Slipat och såpat 103 Kök Ursprungligen den gamla arrestlokalen. I arresten fanns 1781 en rundad öppen spis och ett fönster med nio järngaller. Vid ombyggnaden till bostadslägenhet vid 1800-talets slut byggdes arresten om till kök. Den öppna spisen ersattes med en järnspis. En dörr tog upp till rum 104 eftersom förstugan byggdes för av en garderob. Rummet har allt sedan dess nyttjas som kök. Arresten är tillsamman med förstugan det rum som förändrats mest. Av spiskomplexet finns bara murstocksväggen och pipan kvar. Ytterväggarna är ej reglade och skivklädda. Den putsade väggen är täckt med otaliga färglager, ytterst målad väv, i botten kalkfärg. De understa färglagren på såväl yttervägg som golvlister är gulröda ockranyanser. Innerväggarna putsade med hårt sentida bruk och mestadels dolda av köksinredningen. Fönstret är dubbelkopplat med varje luft delad av en tvärgående spröjs, av samma typ som i farstun och som motsvarar de fönster som kan anas på bilder från sekelskiftet 1900. Bågar och mittpost med enkel profil. Sannolikt insatt vid 1900-talets mitt. Mot ytterväggen delvis en grov helt oprofilerad golvlist som torde vara den äldsta i bevarade huset, kanske från arresttiden. 13

Under golvmattan en blandning av bräder av skiftande ålder och kvalitet, bla två kraftiga brädor spikade med smidd spik. Golvet lagades i där så var nödvändigt och slipades därefter för att se hur stor färgskillnaden mellan olika bräder skulle bli. Skillnaden var stor. Dessutom framträdde spikhål och slitage tydligare än före slipningen. Beslutades därför att måla golvet med Wibo linoljefärg NCS 4010-Y10R och slutstryka med alkydoljefärg Nordsjö Epok Alkyd i samma kulör. Den släta sockellisten har bevarats och målas som övriga golvlister. Den putsade och målade ytterväggen har spacklas och tapetserats med Duro 221-26. Äldre färgoch putslager har bevarats orörda under tapeten. Pärlsponten i taket var målad med plastfärg som satt mycket löst och togs bort med Beckers färgborttagningsmedel och målades som övriga tak. Dokumentationsytor har sparats över köksskåpen, övermålade. Fönstret och fönsternischen har målats likt övriga fönster, men har inte försetts med foder eller konsol eftersom sådana inte fanns före renoveringen. Dörrfodret mot 104 var grovt sargat av tidigare skåpsinredning och ersattes med nytt motsvarande fodret runt dörren till förstugan. Framför spisen en tudelad häll av röd kalksten. Skadorna lagade med infärgat bruk. Modern köksinredning. Bild 25 Köksgolvsmosaiken som väntade under golvmattan Bild 26 Köket efter upprustning 104 Matsal Var 1781 underofficersrum med tillträde endast från förstugan. I hörnet mot arresten en gul kackelugn. Kallas på förändringsritningen från 1889 bara rum, men har sannolikt nyttjats till matsal eftersom köket är så litet. Ett dörrhål till köket redovisas på den norra väggen och en fyrkantig kakelugn i spisvrån. Av eldstaden återstår endast den svängda putsade murstocksväggen och i golvet basen med tegelsten i bruk. Flera puts- och färglager täcker det till synes understa putsskiktet som är avfärgat i varm gulockra. Murstocken har i modern tid byggts in bakom en snedvägg. Tapetlagren på östra väggen har rensats bort där så varit nödvändigt. På hela den norra innerväggen är alla tapetlager sparade liksom bakom väggskivorna. Nedtagna större tapetsjok förvaras på vinden. Väggarna tapetserade med Lim och Handtryck nr 9002, Klassisk rand ljusgrå/silver. Pärlsponten i taket var målad med plastfärg som satt mycket löst och togs bort med Beckers färgborttagningsmedel och målades som övriga tak. I dörrhålet mot 105 har en dörr, funnen på vinden, hängts. Den har riktats, salats på nertill, målats likt övriga dörrar och försetts med nytt kammarlås som inte målats. Väggen framför spisvrån har tagits bort. Murstocken har putsats jämn med kc-bruk och vitslammats med emulsionsfärg liksom hålet för den borttagna pipan i taket. 14

Mötet mellan tapet och murad väggyta har täckts av en smal list. Fundamentet, som består av tegelstenar murade i cement har slipats. När tegelstenarna slipats framträdde stämpling IFÖ. Eftersom IFÖ Kaolin- och Chamottefabriks AB bildades 1903, kan inte fundamentet vara äldre än så. Bild 27 Murstocken i rum 104 var dold bakom en enkel brädvägg som togs bort Bild 28 Murstocken efter upprustning Bild 29 Corpsets rumsfil med matsal 104 i förgrunden, därefter förmak 105, vardagsrum 107 och i fonden sovrum 108 105 Förmak Utgör södra delen av den ursprungliga förstugan. Avdelades till förmak/rum i och med tillkomsten av garderoben i mittgången 1889. Minskades ytmässigt i och med ombyggnaden av toalett till badrum. Vikdörr till badrummet upptog nästan hela väggytan mot 106. Ny vägg har rests mot badrummet. Väggarna har tapetserats med Lim och Handtryck nr 9002, Klassisk rand ljusgrå/silver, samma som i matsalen 104. Golvbräderna har tagits upp, bjälklaget isolerats, golvbräderna lagts på plats igen, slipats och såpats. Ny golvlist lika rummets befintliga har satts längs den nya väggen. Nytillverkad badrumsdörr lik husets övriga. Nytillverkat dörrfoder. Dörrblad och foder har målats som övriga. Bild 30 Alla radiatorer med rörledningar byttes ut moderna. Golvlister sparades så långt möjligt och målades som dörrfodren 15

106 Badrum Utgör mittdelen av den ursprungliga förstugan. Enkel badrumsinredning från 1980-/90-tal. Har helt och hållet byggts om. Garderoben i hallen har inkorporerats för att få större badrumsyta. Det tidigare badrumsgolvet har tagits bort. Fanns inget äldre golv/brädgolv under, däremot mycket skräp och skumisolering mot golvbalkarna och en enstaka löst liggande golvbräda. Vid skumisolering fanns på några ställen röt- och insektsangrepp i bjälkarna. All isolering och allt löst skräp rensades bort. De nya rörinstallationerna har krävt några få smärre ytliga uthuggningar i golvbjälkarna. Så långt möjligt har äldre uthuggningarna nyttjats. I övrigt har nya vaggor för ledningar och rör lagts mellan bjälkarna. Nytt undergolv, isolering och plastmatta. I taket frilades pärlspont av samma bredd som övriga huset. Nytt tak har satts över det förra badrumstaket. Modern badrumsinredning. Bild 31 De frilagda golvbjälkarna i badrumsgolvet Bild 32 De nya rörledningarna lades i vaggor mellan golvbjälkarna. Så lite åverkan som möjligt gjordes på bjälkarna Bild 33 Där skumfog legat mot de gamla bjälkarna hade fukt och insekter trivts. Angreppen nu avstannade 16

107 Vardagsrum Var 1781 vaktmanskapets rum och då fanns en spis med lavar; dvs ett stort murverk med inbyggda sovplatser eller bänkar runt om att sova på. Dörröppningen mot 108 togs upp under 1800-talets slut liksom öppningen mot 106. Spisen ersattes då med en fyrkantig kakelugn. Idag återstår en cementfyllning i golvet motsvarande basen av en kakelugn. Murstocken tapetserad. I taket masonitskiva över hålet för pipan. De frilagda golvbräderna är kraftiga, men går inte att lyfta utan att åsamka skada. Alltså okänt vad som finns under. De är förvånansvärt oslitna och utgör under alla omständigheter inte det ursprungliga golvet. Har slipats och såpats som övriga golv. Väggarna har tapetserats med Lim och Handtryck nr 11068, Fransk lilja, vit/guld. Nya sotluckor i mässing. Spisfundamentet har slipats och springor fyllts i med bruk. Hålet i taket har lagats i med pärlspont. Bild 34 Taket över murstocken i rum 107 som det såg när takskivorna togs bort Bild 35 Spishålet i taket täcktes med pärlspont av samma dimension som i taket och målades sedan Bild 36 Vardagsrummet 107 sett mot väster. Dörren till förmaken 106 till höger 17

108 Rum Ursprungligen rum för brandredskap med ytterdörr i norrväggen. Intern kommunikation saknades. Enligt ritningsförslaget 1889 byggdes en farstu på rummets östra gavel, en dörr till farstun togs upp och den gamla ytterdörren ersattes med ett fönster. En dörr togs upp till 107. När ytterväggarna reglades upp sattes en enkelt och mjukt profilerad list upp längs golv, fönster och dörrar. De understa färglagren på samtliga snickerier är olika ockragula nyanser, underst närmast NCS1005-Y30R. Fönsterkonsolen är också mjukt profilerad. I taket väv klistrad på puts över vassmatta. Bakom garderoben på norrväggen fanns en murstock med utskjutande spisväggar, allt tapetserat likt väggen bakom garderoben. Under tapetlagren hårt bruk som målats med grön oljefärg. 1781 saknades eldstad, men är redovisad 1889 på års ritning. Under tapetlagren på spisen och den putsade västväggen var tidningssidor klistrade, en sida utgiven i oktober 1899. Det frilagda brädgolvet tycks något yngre än övriga, och är till synes oanvänt och lagt tvärs över huset kanske som undergolv till matta? Under detta ett mörknat brädgolv lagt längs med huset, som inte har frilagts. Ursprungligt? Brädgolvet något skadat i ytan av nu avstannat insektsangrepp. Väggarna har tapetserats med Lim och Handtryck nr 0050, Filipsborg, ljus. Skadorna i taket har lagats i, taket har bredspacklats och målats med emulsionsfärg NCS 0500-N, hålkälen likt övriga. Beslutades att placera de nya garderoberna utmed del av östväggen, laga skador på spisresterna, vitstryka dem med emulsionsfärg och slipa cementfundamentet i golvet. Bild 37 Spismuren i sovrum 108 var dold av en garderob Bild 38 Spismuren upprustad Bild 39 Dörren från sovrummet 108 till klädkammaren, den fd östra farstun 109. Dörren är nytillverkad och försedd med nya beslag och lås 109 Östra farstun Uppförd enligt ritning daterad 1889 sannolikt vid samma tid. Väggar och tak är klädda med pärlspont, väggarna tapetserade. Sedan länge har farstun använts som garderob. Väggarna har tapetserats med Lim och Handtryck nr 0050, Filipsborg, ljus, samma som i sovrummet 108. För att maximera nyttjandet beslutades sätta en lös byggskiva över ytterdörren för att eventuellt kunna montera upp hyllsystem på väggen. Den sentida fönsterbrädan har sågats av i liv med väggen för att vinna utrymme. Rörledning i golvet har tagits bort och hålet lagats i med bräder av samma bredd som befintliga. 18

100 Källaren I källaren har utrymmet under den gamla förstugan golvbjälklag rensats från gammal isolering, skräp mm och isolerats. Innertaket med bjälkar har vitkalkas. Ytterdörren har ersatts med en nytillverkad lika den befintliga med undantag av luckan mitt på och målats med Engvall och Claesson linoljefärg S3305-R80B. 201 Vinden Den öppna vinden är sannolikt den mest ursprungliga sammanhängande synliga ytan i hela huset. Golvet är lagt av vad som tycks vara gammal däcksplank. Dubbelluckan till gamla förstugans tak finns kvar med beslag och allt. I vardera långsidans takfall finn en homeja i gjutjärn, svartmålade. Rost har skrapas bort och fönstren målats med Engvall och Claesson linoljefärg, svart. 202 Vindsrum Vindsrummet är sannolikt tillkommet i samband med ombyggnaden till bostadslägenhet och/eller när vindstrappan kom. Rummet är byggt som en låda på den öppna vinden. Golvet med lackade bräder ligger ovanpå det gamla golvet. Markant nivåskillnad. Rummets väggar är under tapetlagren klädda med pärlspont motsvarande den i de tillbyggda farstuna. Samma pärlspont i taket. Rummets enda fönster är en homeja i gjutjärn svartmålad i en vit nisch i det södra takfallet. Rummets östra dörr är med största sannolikhet en av husets mest ursprungliga dörrar; utanpåliggande fyllningar men saknar skuren dekoren. Översta fyllningen ersatt av spegelglas. Dörrbladet är struket med pärlgrå färg i ytterst få och mycket tunna lager. Vid låset iskarvningar efter borttagen låskista? Den västra dörren är en sedvanlig tredelad spegeldörr från tidigt 1800-tal (empiredörr) med översta spegeln ersatt av krysspöjsat glas, den ursprungliga karmprofilen bortsågad och ersatt med samma skurna dekor som bottenvåningens dörrar. En i sen tid murad smal och fristående murstock vid östra väggen. Golvet har slipats och såpats. Väggarna har rengjorts från tapeter och väggar och snedtak målats med Wibo linoljefärg NCS 1005-Y20R. Homejan rensats från rost och målats som övriga fönster. Dörrar och foder har målats likt husets övriga dörrar och golvlisten likt övriga golvlister. Bild 40 Den östra delen av vindsrummet efter upprustning Bild 41 Spegeldörren från tidigt 1800-tal, glasad och försedd med skuren dekor vid 1800-talets slut. Målad som övriga dörrar Bild 42 En av de sannolikt ursprungliga dörrarna. Översta fyllningen ersatt med spegelglas. Målad som övriga dörrar 19