Odlingssystem i höstvete

Relevanta dokument
odlingssystem i höstvete

Fem odlingssystem i höstvete, LS HIR-rådgivare Nils Yngveson, HIR Malmöhus E-post:

Fem odlingssystem i höstvete, LS Av Nils Yngveson HIR Malmöhus, Borgeby Slottsväg 13, Bjärred E-post:

Odlingssystem i höstvete 2013

Odlingssystem i höstvete 2014

Odlingssystem i höstvete

Odlingssystem i höstvete 2010 Seniorkonsult Nils Yngveson, HIR Malmöhus AB E-post:

odlingssystem i höstvete

Odlingssystem i höstvete 2016

Odling av maltkorn fyra faktorers inverkan på avkastning och kvalité Av Lars Wiik 1) och Nils Yngveson 2) 1)

Odlingsåtgärdernas påverkan på stärkelseskörden Av Mattias Hansson Hammarstedt 1, Statistisk bearbetning för 2007 Lennart Pålsson 2 1

L Flerfaktiorella försök i maltkorn Av Nils Yngveson 1 Lars Wiik 2 1

L Flerfaktiorella försök i maltkorn Av Nils Yngveson 1 Lars Wiik 2 1

Odlingsåtgärdernas inverkan på stärkelseskörden HIR-rådgivare Mattias Hammarstedt 1, Statistisk bearbetning: Lennart Pålsson 2 1

Kvävegödsling av olika sorters höstvete

Sort såtidpunkt utsädesmängd i höstvete

Kväve i höstvete 2013

Stråsädesväxtföljder med gröngödslingsträda/mellangröda

Bibliografiska uppgifter för Kvävegödsling av olika sorters höstvete

Gödslingsstrategi i höstvete Av Gunnel Hansson, HIR Malmöhus, Bjärred E-post: Gunnel.Hansson@hush.se

Sortanpassad kvävegödsling. Mattias Hammarstedt, HIR Skåne

Proteinhalten ökar i genomsnitt med 1% för

Svampsjukdomar i vårkorn

Kvävestege i höstvete Gunnel Hansson HIR Malmöhus, Borgeby Slott, Bjärred E-post:

Kvävegödsling av olika sorters höstvete

Bibliografiska uppgifter för Kvävegödsling till höstvete

Gödsling i varje sort VÄXTNÄRING

Sortanpassad kvävegödsling

Vetemästaren. Tolkning av resultat Ingemar Gruvaeus, YARA

Såtid höstvete och vårsäd

Bekämpningsstrategier mot svampsjukdomar i höstvete

Referensförsök mot svampsjukdomar i höstvete

Utsädesmängd och radavstånd i åkerböna Seniorkonsult Nils Yngveson, HIR Malmöhus AB E-post:

Kvävebehov hos olika maltkornssorter L7-426

Bekämpningsstrategier mot svampsjukdomar i höstvete

Tidskrift/serie. Hushållningssällskapens multimedia. Utgivningsår 2007 Författare Gruvaeus I.

Såteknik och utsädesmängd i åkerböna Seniorkonsult Nils Yngveson, HIR Malmöhus AB E-post:

Hur utvecklar vi svensk. Nils Yngveson

Utsädesmängd och radavstånd i åkerböna, L7-661

Svampbekämpning i vårkorn

Kvävegödsling av olika sorters höstvete

Optimalt utnyttjande av kväve vid tillförsel av organiska specialgödselmedel till höstvete

KVÄVEGÖDSLING TILL HÖSTVETE

Försöksplatser: Slättängsvägen (Kristianstad). Eriksfält (Löderup). Vadensjö (Landskrona). Kristineberg (Eslöv). Brunslöv (Hörby).

HUR GÖDSLA OPTIMALT? UNIVERSITETSLEKTOR STEFAN BÄCKMAN HU, INSTITUTIONEN FÖR EKONOMI GREPPA MARKNADEN

Av Gunnel Hansson, HIR-rådgivare, HS Malmöhus, Bjärred Lennart Mattsson, SLU, Uppsala

Jordbearbetningsstrategier

Växtföljder Logården. Konventionellt Ekologiskt Integrerat. Logården utveckling av hållbara och produktiva odlingssystem

Fosforeffekter i Maltkornsmästaren och försök. Ingemar Gruvaeus, Yara,

Jordbrukaredagarna 2011

Vetemästaren. Lantmannens första tävling som har gått ut på att högsta avkastning vinner. Ingen hänsyn taget till utläggen

Arbetssätt. Mekanisk ogräsbekämpning i växande gröda med ogräsharv och radhacka. Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB

Bekämpningsstrategier mot svampsjukdomar i höstvete

Jordbrukaredag ALNARP vad sår vi i vår? (tröskbara grödor) Nils Yngveson

SKADESVAMPAR I STRÅSÄD av Gunnel Andersson, Växtskyddscentralen

Svampbehandling i höstvete

Sortförsök i vårvete SORTER OCH ODLINGSTEKNIK

Försöksplatser: Ströö Gård (Färlöv), Vansbro (Tommarp), Lugnadal (Marieholm), Kristinebergs Gård (Eslöv), Krageholm (Ystad).

Svampförsök i korn. Växtskydd

Kvävestrategi i höstvete

Program för den 35:e regional växtodlings- och växtskyddskonferensen i Växjö 5-6 december 2007

Kvävestrategi i höstvete

Jordbrukardagarna 2010

VÄXTSKYDD. Axgångsbehandling i höstvete

Försök med radhackningsteknik och radavstånd. Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB

Tidskrift/serie Försöksrapport 2009 för mellansvenska försökssamarbetet Hushållningssällskapens multimedia

Sveriges Frö- och Oljeväxtodlare. Försök- och utvecklingsprojekt är basen i verksamheten

Jordbrukardag Alnarp. sortval Nils Yngveson

Kvävestrategi i höstvete, L3-2290, Uddevalla jan Ingemar Gruvaeus

Bekämpning av svartpricksjuka

Specialmaskiner i ekologisk odling ogräsharv, radhacka, vegetationsskärare. Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB

Vi ser ingen omkullkastning av sorternas

VÄXTSKYDD I STRÅSÄD av Gunnel Andersson, Växtskyddscentralen Kalmar

Växjö möte 6 december Svamp och insektsförsök i stråsäd och åkerbönor 2011

Växjö möte 6 december 2016

Ogräsharvning. - danska erfarenheter. Thorsten Rahbek Pedersen, Jordbruksverket

SORTFÖRSÖK I SPANNMÅL OCH TRINDSÄD. av Lars Wijkmark, HS Halland och Staffan Larsson, SLU (sortbeskrivningar)

Svampsjukdomar i maltkorn

Svampsjukdomar i havre

Sortjämförelse av olika utsädesmängder i

Kvävebehov hos olika höstvetesorter L7-150

Resultat kväveförsök Höstvete och Maltkorn Ingemar Gruvaeus, Yara

Sortförsök i höstvete Försöksledare Arne Ljungars, Hushållningssällskapet, Kristianstad E-post:

Växjö möte 3 december 2014

Sortanpassad kvävegödsling till ABSOLUT vete

Författare Djurberg A. Utgivningsår 2008 Tidskrift/serie Försöksrapport 2007 för mellansvenska försökssamarbetet Hushållningssällskapens multimedia

VÄXTNÄRING. Kvävestrategi i höstvete. Växtnäring

N-tester. Nya Yara N-Tester. Greppa näringen

Yara N-Prognos Absolut kalibrering av Yara N-Sensor. Carl-Magnus Olsson Gunilla Frostgård

Kvävebehov hos olika maltkornssorter

Av Gunnel Hansson, HIR Malmöhus, Bjärred Lennart Mattsson, SLU, Uppsala. Led 15/3-1/4 15/4-25/4 DC kg N/ha kg S/ha

Kväveoptimering till höstvete Tre år med L3-2290

Sortförsök i höstvete Av Försöksledare Arne Ljungars, Hushållningssällskapet i Kristianstad.

Vetemästaren Eller hur når vi över 15,63ton/ha

Vårsådd av fånggrödor i höstvete av Anders Olsson, HIR-rådgivare, Hushållningssällskapet Malmöhus

Bekämpning av svartpricksjuka

Samodling av majs och åkerböna

Försöken i serien L3-2299, kvävestrategi i. Kvävestrategi i höstvete

Fosforgödsling till spannmål - favorit i repris eller nya landvindningar?! SVEA-konferensen Brunnby Ingemar Gruvaeus, Yara

Västerås NPK-stege i vårkorn

Transkript:

Odlingssystem i höstvete FÖRSÖKSBOK sidorna 115-120 Nils Yngveson

försöksfrågeställning odlingsintensitet med högst lönsamhet genom anpassade insatser, utsädesmängd, kväve och växtskydd kombinerat med sortval, sjukdomsmottaglighet och inbyggd kvalitet bästa odlingsinriktning

Sortval och försöksplan SW Gnejs: intensiv sort försöksled A - E Akratos: extensiv sort försöksled F - J Led Utsäde Kväve kg N/ha Växtskydd l/ha kärnor/m² tidpunkt tidpunkt totalt N/ha tidigt < DC 31 DC 39 DC 51 DC 31-32 DC 37-39 DC 51 DC 59 E & J 200 120-120 - - - D & I 200 150-150 - - - C & H 250 180-120 60 - - - 0,13 Comet + 0,2 Proline 0,13 Comet + 0,4 Proline B & G 300 210 60 120-30 1 Stereo - A & F 350 240 60 120-60 1 Stereo 0,13 Comet + 0,6 Proline - - - - - 0,2 Proline 0,13 Comet + 0,6 Proline - 0,4 Proline - Ogräs- och insektskontroll optimal! Ingår ej i försöksfrågeställningen.

Försöksplan kostnader Led Utsäde Kväve kg N/ha Växtskydd l/ha kärnor/m² tidpunkt tidpunkt totalt N/ha tidigt < DC 31 DC 39 DC 51 DC 31-32 DC 37-39 DC 51 DC 59 1960:- E & J 200 120-120 - - - - - - 2637:- 3567:- 4304:- 5140:- D & I 200 150-150 - - - C & H 250 180-120 60 - - 0,13 Comet + 0,2 Proline 0,13 Comet + 0,4 Proline B & G 300 210 60 120-30 1 Stereo - A & F 350 240 60 120-60 1 Stereo 0,13 Comet + 0,6 Proline - - - 0,2 Proline 0,13 Comet + 0,6 Proline - 0,4 Proline -

12,0 t/ha SW Gnejs avkastning 2007 2009 Akratos 11,0 10,0 9,0 8,0,9,9

% proteinhalt 2007 2009 12,5 SW Gnejs Akratos 11,5 10,5 10,9 11,4 11,6 12,1 11,0 11,7 11,6 12,0 9,5 10,1 10,3 8,5 7,5,9,9

12,5 proteinhalt 2007 2009 % % SW Gnejs Akratos 120 11,5 110 10,5 100 9,5 90 8,5 80 7,5,9,9 70 protein 07-09 kväveutnyttjande

74,0 % SW Gnejs stärkelsehalt 2007 2009 Akratos 73,0 72,0 71,0 70,0,9,9

reaktion avkastning och kvalitet SW Gnejs linjär respons på intensitetsökningen, Akratos reagerar ej på den högre intensiteten Båda sorterna kompensatoriska i skördeuppbyggnaden, men SW Gnejs mot kärntäthet medan Akratos mot enkelax proteinhaltsutvecklingen likartad i båda sorterna följer tot N-givan, fördelningsmönster underordnat båda sorterna över brödvetegräns mellan 120 150 kg N/ha kväveutnyttjandet har varit mycket högt 80 120% stärkelsehalten mycket hög i båda sorterna i sorten SW Gnejs understiger stärkelsehalten 72% först vid 210 kg N/ha, sorten Akratos kommer aldrig under 72%

avkastningsnivå 2007 2009 prisnivå kvarnvete 2007 2009 prisnivå insatsvara 2007 2009 17000 kr/ha Odlingssystem i höstvete SW Gnejs intäkter 2007 2009 Akratos LSD 623 15000 13000 bästa lönsamhet 11000 10646 11120 11299 11375 11235 10903 11153 10974 10703 10150 9000,9,9 brutto netto

17000 kr/ha SW Gnejs intäkter 2007 2009 Akratos LSD 623 15000 13000 11000 10646 11120 11299 11375 11235 10903 11153 10974 10703 10150 9000 A B A A A A A B A A B A B,9,9 B brutto netto

lönsamhet mellan 2007-2009 tendens (!) till ökande lönsamhet med ökande intensitet i sorten SW Gnejs, intensivsort! sorten Akratos lämpar sig endast för en låg odlingsintensitet, extensivsort! men skillnaden mellan odlingssystemen är enligt statistikbearbetningen obefintlig i båda sorterna! kvarnvete har varit den lönsammaste odlingsinriktningen i båda sorterna som ett medeltal 07-09

12500 kr/ha SW Gnejs intäkter 2007 2009 kvarnvete contra stärkelsevete Akratos 11500 10500 10646 10335 11299 11375 11235 11120 10903 10492 10406 10593 10022 10540 11153 10576 10974 10163 10703 9785 10150 9500 9033 8500,9,9 netto kvarnvete netto stärkelsevete

16000 kr/ha SW Gnejs intäkter 2007 2009 stärkelsevete Akratos LSD 546 14000 12000 10000 10335 10593 10492 10406 10022 10540 10576 10163 9785 9033 8000 A A A A A A A A A,9,9 B brutto netto

avkastningsnivå 2007 2009 prisnivå kvarnvete 2009 prisnivå insatsvara 2009 12000 kr/ha Odlingssystem i höstvete SW Gnejs intäkter 2007 2009 prisnivå 2009 Akratos LSD 461 10000 8000 bästa lönsamhet 6000 6190 6228 5970 5671 5208 6379 6256 5726 5164 4402 4000,9,9 brutto netto

12000 kr/ha SW Gnejs intäkter 2007 2009 prisnivå 2009 Akratos LSD 461 10000 8000 6000 6190 6228 5970 5671 5208 6379 6256 5726 5164 4000 A B A B A B B C C A A B A B C C,9,9 4402 D brutto netto

8000 kr/ha SW Gnejs intäkter 2007 2009 kvarnvete contra stärkelsevete PRISNIVÅ 2009 Akratos 7000 6682 6542 6810 6519 6000 6190 6228 6056 5970 5637 5671 5208 6379 6256 5788 5726 5144 5000 4959 5164 4402 4000,9,9 4187 netto kvarnvete netto stärkelsevete

12000 kr/ha SW Gnejs intäkter 2007 2009 stärkelsevete PRISNIVÅ 2009 Akratos LSD 413 10000 bästa lönsamhet 8000 6000 6682 6542 6056 5637 4959 6810 6519 5788 5144 4000 A A B B C C D A A B C D,9,9 4187 E brutto netto

avkastningsnivå 2007 2009 prisnivå kvarnvete 2007 prisnivå insatsvara 2007 21000 kr/ha Odlingssystem i höstvete SW Gnejs intäkter 2007 2009 prisnivå 2007 Akratos LSD 753 19000 bästa lönsamhet 17000 15000 14172 14981 15514 15881 15996 14492 15027 15136 15091 14705 13000,9,9 brutto netto

21000 kr/ha SW Gnejs intäkter 2007 2009 prisnivå 2007 Akratos LSD 753 19000 17000 15000 14172 14981 15514 15881 15996 14492 15027 15136 15091 14705 13000 C A B C A B A A C B A B C A B C A B C,9,9 C B brutto netto

20000 kr/ha SW Gnejs intäkter 2007 2009 stärkelsevete PRISNIVÅ 2007 Akratos LSD 655 18000 16000 14000 13329 13860 14077 14252 14102 13569 13857 13709 13541 12951 12000 A B A B A A A A B A B A B A B,9,9 B brutto netto

vad har vi lärt oss? avsalupriset och kostnadsnivå för insatsmedel avgörande för lönsammaste odlingsintensitet! sortvalet av mindre betydelse för lönsamheten, men mycket viktigt att känna vald sorts kapacitet! insaterna skall backas under svåra tider och de skall backas mycket rejält! Rien ne va plus! under goda tider betalar sig en intensiv odlingsstrategi, men det är tveksamt om lönsamheten förbättras mer än mycket marginellt!

hur odlingssystemet anpassas utan risk? dra ned utsädesmängden generellt, anpassa utsädesmängden efter förväntad uppkomst! totala N-givan viktigare för kvaliteten än fördelningsmönstret! Men 60 70% tillgängligt av totala kvävegivan i DC 30!!! grödan skall hållas frisk men friskheten skall också betala växtskyddsnotan! förlorare: det intensiva försäkringsväxtskyddet vinnare: det reaktionssnabba, väl-timade växtskyddet!

30 Juni 1 Juli 2010