GÖTEBORGS UNIVERSITET Institutionen för språk och litteraturer dnr V 2012/381 Svar på fakultetsledningens uppdrag att skriftligt redogöra för Översättarprogrammets förutsättningar enligt HFN:s beslut 2012-06-20. Ledningen för fakulteten har enligt ovanstående beslut begärt in en utredning av förutsättningarna för Översättarprogrammet. Vid sitt möte den 31 januari 2013 gav programrådet för översättarprogrammet i uppdrag till programmets koordinator och ordföranden i programrådet "att tillsammans med prefekten för SPL sammanställa den redogörelse som efterfrågas av fakulteten för programmet" 1. Avstämning har under arbetets gång gjorts med ledamöter i programrådet. Föreliggande dokument utgör institutionens svar och kommer att i nämnd ordning behandla punkterna ekonomi, befintlig kompetens och forskningsanknytning, samt omvärldsanalys. 1. Ekonomi I samband med att SPL tog över ansvaret för och samordningen av Översättarprogrammet (ÖP) under höstterminen 2011 gjordes en genomlysning av programmets hela verksamhet under ledning av dåvarande viceprefekt. Genomgången gav vid handen att programmet bara under 2011 gjorde ett underskott på cirka 500 000 kr. Situationen har med största sannolikhet sett likadan ut sedan lång tid tillbaka. Kostnaderna för undervisningen inom programmet har burits av de medverkande institutionerna, vilka inte har fått täckning för faktiska kostnader. Som ett resultat av denna genomlysning vidtogs kort därefter ett antal drastiska besparingsåtgärder. Utgångspunkten var att inte dra ner på antalet lärarledda undervisningstimmar. Några exempel på besparingsåtgärder som kan nämnas är att antalet lärararbetstimmar för undervisningen kopplades till gruppstorlek enligt en bestämd formel för grupper med få studenter blev resultatet att lärarna fick färre arbetstimmar till sitt förfogande (i praktiken sänktes den så kallade timfaktorn från 4 arbetstimmar till 3, och i vissa fall 2, arbetstimmar 1 Minnesanteckningar från programrådets möte 2013-01-31.
per undervisningstimme. Antalet timmar för handledning av magister- och masteruppsatser drogs ner från 20 timmar till 15. Motsvarande procentuella sänkning gjordes för uppsatsexamination. Fler samarrangemang mellan årskullarna gällande gästföreläsare var en annan åtgärd. Sammantaget gav genomförda åtgärder en kraftig utgiftsminskning redan under 2012 och resultatet för bå 2012 visar en budget som redan är i balans. För bå 2013 har programmet fått ett ökat uppdrag från 27 till 30 hst, vilket kommer att förbättra ekonomin. Utfasningen av nederländskan och italienskan kommer att minska kostnaderna ytterligare något. På ett par års sikt finns goda förutsättningar för att det Internationella språkprogrammet (ISP) ska kunna fungera som rekryteringsbas för Översättarprogrammet. Studenterna som går på ISP studerar två språk, och den första kullen som har genomgått hela programmet kommer att finnas tillgänglig VT15. Flera studenter som nu går på ISP har som uttalad målsättning att söka till ÖP. Även på Språkkonsultprogrammet (SPK) kan det finnas studenter som har läst språk och som är intresserade av att bredda sin kompetens med översättning. En av inriktningarna inom SPK (tredje året av tre) har inriktning på engelska och språkvård i internationella miljöer. Redan HT14-VT15 kommer de första studenterna där att påbörja detta tredje år. För att vara ett program på avancerad nivå erbjuds studenterna inom ÖP förhållandevis många undervisningstimmar, med undervisning flera dagar i veckan under de terminer som inte innehåller uppsatsskrivande. Detta möjliggörs av en strikt kontroll på utgifter, av en stabil och beprövad programstruktur, och, sist men inte minst, mycket erfarna och engagerade lärare. En strävan i fortsättningen borde dock vara att på sikt återställa timantalet för handledning och examination. 2. Inventering av befintlig kompetens, forskningsanknytning I samband med dåvarande Högskoleverkets kvalitetsgranskning 2012 gjordes en inventering av kompetensen hos den undervisande personalen på ÖP (se bilaga 1). Resultatet av denna visar att det på programmet så gott som uteslutande finns disputerade lärare, varav ett flertal docenter. Odisputerade lärare förekommer inom de båda delkurserna i yrkeskunskap, i några arrangemang av yrkesförberedande karaktär, samt i vissa fall när gästföreläsare engageras. Härvid kan det nämnas att en odisputerad lärare har undervisat i översättning (tillsammans med docent Marcus Nordlund), nämligen Niclas Hval, som fick priset Årets översättning 2012 av Sveriges författarförbund. Några av lärarna är även verksamma som översättare. Två lärare bedömer Kammarkollegiets auktorisationsprov för översättare. De allra flesta lärare som undervisar på ÖP bedriver egen forskning inom översättningsvetenskap, och en av dem (Bladh) innehar för närvarande en flerårig akademiforskartjänst inom översättningsvetenskap. De publikationslistor som bifogas upptar sammanlagt över 150 poster med översättningsvetenskaplig anknytning (se bilaga 2). De lärare på SPL som undervisar inom ÖP ingår också i Forskningsprofilen Transculturality, Translation and Transmission (TTT). Denna forskningsprofil är mycket aktiv (se http://www.sprak.gu.se/forskning/forskningsprofiler/transkulturalitet--oversattning-ochoverforing/; se även bilaga 3). Samarrangemang ordnas regelbundet med Översättarprogrammet, t.ex. då forskare utifrån gästar profilen och programmet. Forskningsprofilen Text och kontext vid institutionen för svenska språket uppmärksammar även den översatta texter, och utgör alltså ytterligare en samarbetspartner.
Som huvudämne på forskarutbildningsnivå har översättningsvetenskap hittills inte funnits vid något svenskt universitet. Detta gäller även Tolk och översättarinstitutet (TÖI), som grundades 1986. TÖI lades ner 2012 och inordnades då i Stockholms universitets ordinarie verksamhet. Studenter som har velat doktorera inom översättning har därför fram tills nu varit hänvisade till att söka till utbildning inom andra ämnen, t.ex. språkämnen, lingvistik, tvåspråkighetsforskning och litteraturvetenskap. Lärare vid andra svenska översättarutbildningar har, precis som är fallet för utbildningen vid GU, oftast disputerat i språkämnen. Med språkämnen avses här både källspråk inom ÖP (engelska, franska osv.) och målspråk (vanligen examensämnet nordiska språk). Studenter på ÖP har i allmänhet en kandidatexamen i engelska eller i sitt andra källspråk. Detta tillsammans med magister- och/eller masterexamen i översättning från ÖP gör det möjligt att söka till utbildningen på forskarnivå i något av dessa språkämnen (magister- och masterexamen bedöms då som motsvarande förkunskapskrav ). Vid Institutionen för språk och litteraturer finns alltså en stark forskningsmiljö inom översättning. Genom den nystartade profilen Transculturality, Translation and Transmission (TTT) kan forskningsmiljön ytterligare stärkas och utvecklas. Samarbete mellan TTT och profilen Text och kontext vid institutionen för svenska språket kan också fördjupas och utvecklas. Kontakter har även tagits med Akademin Valand (AV) vid konstnärliga fakulteten, som planerar att inrätta ett magisterprogram i litterär översättning. Redan till hösten 2013 ges Master Class i litterär översättning, en testkurs på 7,5 hp som har utbildningsträffarna förlagda till två helger. Diskussionerna med AV gav vid handen att en sammanslagning av de två utbildningarna varken är möjlig eller önskvärd, eftersom de är så olika till inriktning, innehåll, längd och förkunskapskrav. Däremot kan samarbete ske både på utbildnings- och forskningssidan. ÖP kan tillföra AV:s utbildning språkvetenskaplig kompetens, samtidigt som AV:s utbildning kan stärka det litterära spåret på tredje terminen inom ÖP. Vidare kan förhoppningsvis samarrangemang gällande gästföreläsare och seminarier ordnas. 3. Omvärldsanalys 3.1 Avnämare I enlighet med Fakultetsnämndens uppdrag att genomföra en omvärldsanalys skickades ett antal frågor rörande utbildning och arbetsmarknad ut till utbildningens avnämare, i första hand översättningsbyråer och aktörer inom EU:s organisation. Här följer en sammanfattning av den analysen. Maria Gisslén, språklig samordnare för Europeiska kommissionen i Sverige, nämner en rapport med titeln The size of the language industry in the EU som Kommissionen publicerade för några år sedan. Rapportens slutsats var att språkbranschen väntades växa med 10 % per år fram till 2015. Ökande internationalisering och globalisering medför ett ökat behov av översättningstjänster. EU:s inre marknad öppnas samtidigt för fler områden, och en av förutsättningarna för att denna ska kunna fungera på ett adekvat sätt är att det finns tillgång till översättningskompetens. Samtliga personer som svarade på enkäten påpekar att ÖP fyller en viktig funktion och håller hög kvalitet. Enligt Annika Wallén, chef för de svenska översättarna på EU:s
Generaldirektorat för översättning, är Översättarprogrammet i Göteborg den utbildning i landet som har försörjt EU med flest svenska översättare och praktikanter. Nedan följer några citat från de svar som har kommit in: Vi på Comactiva har som krav att våra anställda projektledare ska ha en översättarutbildning eller motsvarande. Därför har översättarutbildningen alltid gett oss ett bra rekryteringsunderlag, och vi är många som under åren kommit från översättarutbildningen vid Göteborgs Universitet men även andra universitet för att jobba här. I nuläget har 7 av våra 8 projektledare gått översättarutbildningen vid GU. Att ha en språkutbildning är många gånger inte tillräckligt för att kunna bli en duktig översättare, utan man behöver dessutom en inblick i vad översättningsprocessen innebär samt självklart en starkt utvecklad språkkänsla. Översättarutbildningen ger de teoretiska grunderna för och även viss övning i översättning, vilket är av största vikt för framtida översättare. (Anne Harriss, Production manager, Comactiva Language Partner AB) Översättarprogrammet fyller en viktig roll. Det ger substans åt yrket och viktiga kunskaper om förutsättningarna i branschen. (Anna-Lena Tillberg, Kommunicera Communications AB) Översättarprogrammet spelar en viktig roll för att tillföra marknaden kompetenta yrkesöversättare. Översättarkåren har professionaliserats i och med införandet av facköversättarutbildningar runt om i landet. Jag vågar påstå att de flesta yrkesverksamma översättare i yngre åldrar är utbildade idag och det är en otrolig fördel. Man har en utvecklad översättningsmetodik redan när man börjar arbeta. Det märks tydligt att nya översättare från utbildningen angriper sina uppdrag systematiskt och noggrant och deras översättningar håller generellt hög kvalitet. (Pernilla Abrahamsson, Nordic Quality Control Manager, Amesto Translations) Vi har [ ] varit nöjda med de utexaminerade studenter som vi haft förmånen att arbeta med, några har fått fast arbete internt, och flera arbetar som frilansare åt oss. (Karin Backhurst, World Wide Sourcing Manager Sweden, Lionbridge Sweden AB) Vidare framgår det av avnämarnas återkoppling att behovet av översättare inte har minskat utan snarare ökat, vilket illustreras av följande uttalanden: Efterfrågan på professionella översättare med relevanta ämneskunskaper och kännedom om översättningsverktyg har inte minskat, snarare ökat. Däremot ser vi en snävare nischning/specialisering, där just kraven på ämneskunskaper prioriteras. Den förhärskande sysselsättningsformen är i dagsläget egenföretagarens. (Anna-Lena Tillberg, Kommunicera Communications AB) För Amestos del är efterfrågan på duktiga svenska översättare relativt konstant. Vi tar in ett antal varje år i vårt frilansarnätverk och sällan någon som inte gått en facköversättarutbildning. Vi upplever att utbildade översättare är mycket mer kompetenta och bättre rustade för yrket än de som bara har läst språk i största allmänhet. (Pernilla Abrahamsson, Nordic Quality Control Manager, Amesto Translations) Enligt de signaler vi får vid deltagande i internationella forum och liknande för vår bransch, samt information från branschorgan är översättningsmarknaden snarare ökande globalt sett. [ ] En annan aspekt är ju att det även i denna bransch finns en ganska stor åldrande generation som inom kort kommer att dra sig tillbaka, och det då kommer att ge plats för yngre generationer. (Anne Harriss, Production manager, Comactiva Language Partner AB)
Som svar på frågan om hur Översättarprogrammet kan utvecklas tar de flesta i avnämargruppen upp den kompetens som har med den tekniska utvecklingen i samhället att göra: Tekniska lösningar i form av maskinöversättningar och liknande används i allt större utsträckning, och översättningsverktyg blir allt mer avancerade, vilket innebär att vissa aktörer väljer att förlita sig mer på dessa och anlita översättare för redigering och bearbetning av föröversatta texter, snarare än för renodlade översättningsuppdrag. Andra kanske något motstridiga signaler är att kommunikation blir allt viktigare i den medietäta värld vi lever i, och att behovet av och efterfrågan på kvalitetsöversättningar därför kommer att öka framöver. Som jag ser det är det främst i detta segment som översättarutbildningen har en viktig funktion (Anne Harriss, Production manager, Comactiva Language Partner AB) Om översättarprogrammet vill stärka sin profil måste man modernisera sig tekniskt. CAT-verktyg måste vara en självklar ingrediens från början! Och i dessa dagar skulle man höja studenternas attraktionsvärde ännu mer om man även förberedde dem för verkligheten därutanför genom att delta i utvecklingen av maskinöversättning. (Pernilla Abrahamsson, Nordic Quality Control Manager, Amesto Translations) Vi tror att granskningsuppdrag och andra kringtjänster kommer att öka framöver och att många översättare kommer att behöva växla mellan att översätta och att till exempel redigera maskinöversatt material. En träning/utbildning i detta hade varit bra. (Karin Backhurst, World Wide Sourcing Manager Sweden, Lionbridge Sweden AB) Sammanfattningsvis kan vi konstatera att de avnämare som svarat på enkäten i första hand anställer utbildade översättare som har genomgått en översättarutbildning vid ett svenskt universitet. Ingen av dem ser att behovet av översättare har minskat. Avnämarna gör alltså en helt annan bedömning än den som de särskilda granskarna av ÖP kom fram till i rapporten Åtgärdsförslag för ämnen på Humanistiskt [sic] fakultet som omfattas av fördjupad granskning [2012-05-03, s. 8 9]). Avnämarna anser allmänt att ÖP håller mycket god kvalitet. Utvecklingen går mot att allt mindre översättning görs inhouse. Som anställningsform är freelance med egen firma dominerande. Svaren antyder även att ökad automatisering och maskinöversättning är ett sätt för branschen att hantera större volymer, korta ledtiderna och pressa priserna. Den tekniska utvecklingen går mycket fort. Detta ska vi återkomma till längre fram, närmare bestämt i förslagen till utveckling av programmet. 3.2 HSV, BLUE11, den fördjupade granskningen och studenterna År 2011 granskades samtliga utbildningsprogram vid GU inom ramen för BLUE11. I sammanfattningen till den auditrapport som avser ÖP står följande att läsa: Det allmänna intryck man får av Översättarprogrammet vid Göteborgs universitet är att det är en mycket väl fungerande utbildning med hög kvalitet bland studenter och hög kompetens hos lärare. Bra genomströmning och goda studieresultat redovisas, och kontakterna med det omgivande samhället förefaller väl etablerade. Sammanhållningen studenter emellan och mellan studenter och lärare är god och kvalitetsarbetet utförs tillfredsställande. Tvåspråkighetsprofilen [sic] är gynnsam för anställningsbarheten hos utexaminerade studenter. (s. [4]). Som förlag på utvecklingsmöjligheter nämns i första hand en utveckling av färdighetsinslagen:
Som nämnts i inledningen läggs det i Översättarprogrammet vid Göteborgs universitet stor vikt vid de teoretiska momenten i utbildningen, vilket vi i och för sig inget har att invända mot. Det avspeglas på många sätt, bl a i lärarkompetensen som nyss nämnts, och även i lärandemålen i studieplanen. Som första mål anges där kunskaper i översättning, men översättning är i mycket ett hantverk och därför vore det naturligare att tala om färdighet i översättning och fundera över hur studenterna bäst uppnår den. Gruppen är helt enig om att kvaliteten på utbildningen i Översättarprogrammet i Göteborg skulle höjas väsentligt om den praktiska sidan, och framför allt den tekniska delen av den, förstärktes. (s. [5]). Studenterna har ombetts att inkomma med synpunkter i samband med den fördjupade granskningen (se bilaga 4). De anser att Översättarprogrammets naturliga hemvist är på Institutionen för språk och litteraturer: Översättningsvetenskapen är ett eget forskningsområde, och det stämmer att kognitionsforskningen är en del av detta fält. Merparten av den översättningsrelaterade forskningen ligger emellertid språkämnena närmast, vilket i sig är ett argument för att översättarprogrammet bör behålla sin nuvarande inriktning. Därför är det också naturligt att översättarprogrammet fysiskt ligger kvar på Institutionen för språk och litteraturer, eftersom alla berörda institutioner då finns under samma tak. (Anja Allwood och Anders Johansson, Programrådets studentrepresentanter) 3.3 Andra översättarutbildningar i landet Översättarutbildningar med översättning som huvudområde erbjuds vid tre svenska lärosäten (GU, LU och SU [TÖI]). Dessutom ges översättarutbildning med svenska som huvudområde vid UU och med olika källspråk som huvudområde (Linnéuniversitetet). De tre förstnämnda utbildningarna omfattades av HSVs kvalitetsgranskning inom översättning. Utbildningen vid GU fick omdömet Hög kvalitet för både magister- och masternivån. Man kan notera att utbildningen vid LU (master) fick omdömet bristande kvalitet på samtliga utvärderade mål. Översättarprogrammet vid UU dras med stora problem (med bl.a. endast en antagen student HT12), och bidrog enligt uppgift till att ämnet svenska på masternivå vid UU fick omdömet bristande kvalitet: Svagheten i måluppfyllelse hänger med största sannolikhet samman med det faktum att den övervägande majoriteten av de självständiga arbetena, nio av tio, har skrivits inom ramen för översättarprogrammet (jfr HSV:s yttrande). Koordinatorn för ÖP vid UU har besökt systerprogrammet vid GU för att få information om och inspiration till hur de kan omforma översättarprogrammet vid UU. Utbildningen vid GU skiljer sig från samtliga övriga utbildningar i landet i det att studenterna måste ha två källspråk: engelska och ett annat språk (för närvarande danska, franska, ryska, spanska och tyska). Detta är ett konkret resultat av den anpassning som har gjorts till arbetsmarknaden: Vår uppfattning är att väldigt få av de översättare som vi arbetar med får utnyttja sina kunskaper i franska eller spanska. Danska och tyska är möjligtvis något vanligare, men annars är merparten av källtexterna på engelska (Karin Backhurst, World Wide Sourcing Manager Sweden, Lionbridge Sweden AB). Av omvärldsanalysen framgår alltså att Översättarprogrammet vid GU är väl etablerat, att det har ett gott renommé och att det håller god kvalitet. Ingen utbildning är dock perfekt, och inom ÖP pågår det därför ett ständigt utvecklingsarbete. Nedan ska vi ge förslag på några av de utvecklingsmöjligheter som framskymtar. Dessa är valda utifrån de, delvis mycket
skiftande, rekommendationer som ÖP har fått ta del av genom ett antal granskningar: SWOTanalysen, Blue11, de särskilda granskarnas rapport samt HSV/UK. 4. Utveckling av programmet 4.1 Satsning på maskinöversättning (teori och praktik) Omvärldsanalysen pekar på behovet av att i större utsträckning ge studenterna generiska färdigheter i hanteringen av CAT-verktyg (Computer-Assisted Translation) samt en teoretisk förståelse av deras betydelse för översättningsprocessen. Detta hindrar inte att studenterna i första hand förbereds för att göra kvalitetsöversättningar. Studenterna ska alltså vara bättre rustade för att kunna växla mellan egen översättning och redigering/granskning av föröversatt text, men även kritiskt kunna förhålla sig till vad denna förändring innebär för professionen. Att utvecklingen går mot en större användning av CAT-verktyg ställer också många intressanta forskningsfrågor. Vad innebär det exempelvis att texter nu inte sällan är resultatet av en delvis maskinell översättning? ÖP förfogar nu över två CAT-verktyg i undervisningssyfte: SDL Trados Studio 2011, som köptes in HT2011, och memoq, som ÖP kan använda genom avtal med Kilgray. 2 4.2 Satsning på psykolingvistik I enlighet med de åtgärdsförslag som presenterades i samband med den fördjupade granskningen av ÖP har kontakter nu tagits med Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori (FLoV) i syfte att stärka inslagen av psykolingvistik och kognitionsforskning. På FLoV bedrivs forskning inom kognition och psykolingvistik främst genom Åsa Abelins arbete. Hon skulle vara synnerligen lämplig att sköta dessa moment, inte minst eftersom hon även har undervisat på Logopedprogrammet vid Sahlgrenska Akademien. Att infoga moment inom dessa områden i programmets översättningsvetenskapliga delar skulle ytterligare stärka studenternas insikter i aktuellt forskningsarbete, och därmed öka deras förmåga att göra bedömningar med hänsyn till vetenskapliga aspekter. Följande förändring görs inför nästa antagning (HT13): momentet med terminologi och nomenklatur inom delkursen Översättningsvetenskap, 15 hp, som studenterna läser under den andra terminen av masteråret, kommer att ersättas med olika moment i psykolingvistik och kognition. Momentet psykolingvistik är tänkt att behandla översättning ur ett psykolingvistiskt perspektiv samt översättning och tvåspråkighet; momentet kognition inriktar sig på språkkunskap kontra annan kunskap. 4.3 Satsning på europeisk kvalitetsmärkning Översättarprogrammet vid Göteborgs universitet ska som första svenska utbildning bli fullvärdig medlem i European Master s in Translation (EMT, jfr http://ec.europa.eu/emt). EMT-nätverket är en kvalitetsmärkning för översättarutbildningar på masternivå som stöds av den europeiska kommissionen, och som för närvarande består av 53 program från 19 EUländer. Kommande ansökningsomgång öppnar i september 2013, varför programkoordinatorn redan har påbörjat en genomlysning av utbildningen för att se vad som måste förändras för att den med god marginal ska kunna uppfylla de krav som gäller för kvalitetsmärkningen. 2 Det är alltså av vikt att ÖP har tillgång till ett adekvat datalabb i detta sammanhang. En sådan facilitet behövs både för regelrätt undervisning, och för att studenterna själva ska kunna använda maskinvaran när labbet är tillgängligt.
Tilläggas kan att koordinatorn deltog i en EMT-konferens i november månad, och att han nu ansöker om att få bli sakkunnig vid bedömningen av nya medlemmar i nätverket. 4.4 Satsning på fler källspråk Det faktum att ett antal källspråk utöver engelska finns representerade i en och samma kursgrupp ger stora och viktiga pedagogiska och vetenskapliga fördelar. Det blir möjligt att på ett naturligt sätt göra kontrastiva jämförelser mellan olika källspråk och de svårigheter som översättning till målspråket svenska innebär. Härigenom ökar sannolikt både studenternas praktiska översättningsfärdighet och deras teoretiska medvetenhet, vilket är till fördel för såväl studenter och undervisande lärare som studenternas framtida uppdragsgivare. Avsikten är nu att arbeta för att ge plats åt fler källspråk på programmet. Detta är särskilt viktigt eftersom nederländska inte är källspråk inom programmet efter VT2013, och italienska inte är det efter VT2014. I skrivande stund är situationen för ryska vid fakulteten och inom ÖP osäker. Det kan vara så att ryska försvinner som källspråk när de båda magisterstudenterna med detta källspråk avslutar sina studier med masterexamen VT2014. Arabiska har dock goda förutsättningar att kunna erbjudas inom ramen för ÖP, bl.a. eftersom behovet av översättare i detta språk är stort. Det kan härvid nämnaa att Tolkskolan (f.d. Arméns tolkskola), som tidigare endast utbildade tolkar i ryska, numera utbildar tolkar i arabiska. I detta sammanhang är professor Tetz Rooke en nyckelperson, eftersom han dels har varit verksam som lärare på Översättarseminariet vid Södertörns högskola, dels själv är översättare. 5. Avslutningsvis Sammanfattningsvis kan det således konstateras att Översättarprogrammet har genomgått en positiv utveckling under de senaste åren. Förutom att ekonomin har kommit i balans, så har utbildningsinnehållet strukturerats upp och professionskopplingarna blivit tydligare. Kompetensen hos de undervisande lärarna får anses vara adekvat och hålla hög kvalitet, och den bidrar på ett påtagligt sätt till forskningsanknytningen i utbildningen. Omvärldsanalysen ger samtidigt vid handen att behovet av utbildade översättare ökar, trots att uppgifter om motsatsen har figurerat. Kort sagt: ÖP framstår som ett väl fungerande utbildningsprogram på avancerad nivå, med nöjda studenter och god genomströmning. Göteborg den 3 maj 2013 Gunnar Bergh, prefekt