BillerudKorsnäs Gävle Bruk Från såg, till säck, till väts ke 10 SPCI/Svensk Papperstidning Nr 5 2016 s 10-15 Korsnäs + Magnus 160526.indd 10 16-05-26 17:06
kekartong Mellan 1897 och 1899 genomfördes Sveriges hittills största industriflytt, nämligen flytten av sågverket i Korsnäs strax öster om Falun till Karskär utanför Gävle. Därför produceras idag vätskekartong vid BillerudKorsnäs Gävle Bruk. BRUKSREPORTAGE Sören Back, Soren.Back@sbkommunikation.se Historien börjar när löjtnant Georg de Laval, med hjälp av kapital från brukspatroner och affärsmän främst från Gävle, bildade Korsnäs AB år 1855. Syftet var att starta ett sågverk i Dalarna, eftersom timret från Västerdalarna då inte kunde flottas med Dalälven hela vägen till kusten. Sågverket kom igång 1858 och det sågade virket fraktades på den nybyggda och närliggande järnvägen till Gävle för export. Korsnässågen var från början kanske den tekniskt bäst utrustade ångsågen i Sverige, men utvecklingen gick snabbt och efter 15 års drift var den omodern. En ny såg byggdes och togs i drift 1888 och sysselsatte då cirka 1 000 personer. Ett hyvleri hade redan 1879 anlagts i Brynäs och ett andra 1890. När så flottning blev möjligt ända till kusten fanns starka skäl för en flytt. Sågverket plockades ner bit för bit och flyttades, liksom merparten av arbetsstyrkan, till Bomhus utanför Gävle där ett av världens största sågverk uppfördes. Det sågade virket kunde nu lastas direkt från brädgården på fartyg vid bolagets egna kajer, vilket eliminerade transport till kusten. Tusentals personer hjälpte för övrigt till med flytten, vilken måste ha varit en logistisk prövning modell större. Bruket i Korsnäs finns sedan 117 år i Bomhus strax utanför Gävle. Till 700 000 ton massa används cirka 2,8 miljoner m 3 fub. BillerudKorsnäs Gävle Bruk Ägare: BillerudKorsnäs Fabriksdirektör: Magnus Kangas Kapacitet massa: 700 000 ton oblekt och blekt barrmassa och lövmassa. Kapacitet kartongbruket: 670 000 ton. Produkter: Vätskekartong och bestruken white top liner samt massa till SwedPaper. Varumärken: BillerudKorsnäs Decor, BillerudKorsnäs Design, och BillerudKorsnäs Supreme av bestruken white top liner samt BillerudKorsnäs Liquid vätskekartong Antal anställda: 730 medarbetare Gävle Bruk samt 170 medarbetare gemensamma för BillerudKorsnäs. För att ta vara på sågverksspillet startades 1910 en sulfitfabrik och fem år senare även en sulfatfabrik. År 1925 köptes den första pappersmaskinen, som kuriöst nog inte fick en siffra i namnet, för tillverkning av glättat oblekt sulfitpapper. Under brinnande krig togs beslut om att investera i såväl en säckpappersmaskin, PM1, som i en säckfabrik vilka båda startade 1944. År 1953 togs PM2 i drift och 1961 PM3. Samtidigt byggdes både sulfatfabriken och säcktillverkningen ut. En poäng i sammanhanget är att Korsnäs införde fläkttorkning med luftburen bana i PM3 för att ge säckpapperet bättre töjningsegenskaper, vilket blev en marknadssuccé. I mitten av 1960-talet investerades kraftigt i en ny fiberlinje med SPCI/Svensk Papperstidning Nr 5 2016 11
brukets första kontinuerliga kokare, PM4 för säckpapper och en utbyggd säckproduktionen. Dessutom lades sulfitfabriken ner. PM 5, som togs i drift 1976, byggdes för att klara produktion av så aparta produkter som säckpapper och white top liner samt vätskekartong. Ytviktsintervallet var imponerande 80 till 400 g/m 2. För att klara det fick torkpartiet en säregen utformning med både fläkttork för säckpapperet och tillräckligt många torkcylindrar för kartongen, varför banan för respektive produkt tog delvis olika vägar genom torkpartiet. Som en följd av sämre säckmarknad och tillväxt på kartongsidan har investeringar gjorts i flera steg så att BillerudKorsnäs i Gävle idag är helt inriktat på vätskekartong och bestruken white top liner. År 1978 peakade tillverkningen av kraftpapper i Gävle och i mitten av 1980-talet gick kartongproduktionen förbi produktionen av säckpapper. I mitten av 2000-talet såldes affärsområdet Korsnäs Packaging, det vill säga säcktillverkningen. Innan det, år 2002, såldes sågverket som numera ingår i Setra Group. Korsnäs köpte AssiDomän Cartonboards bruk i Frövi 2006 och tre år senare köptes Rockhammar och är idag integrerat med Frövi. I juni 2012, slutligen, gick Billerud och Korsnäs samman till BillerudKorsnäs. I samband med köpet tvingades BillerudKorsnäs av EU:s konkurrensmyndighet att sälja PM 2 för att inte bli alltför dominerande tillverkare av kraftpapper. Maskinen ägs därför idag av SwedPaper som för sin tillverkning av blekta kraftpapperskvaliteter köper massa, ånga, vatten liksom reningen av sitt avlopp av BillerudKorsnäs. Vi har idag ett massabruk för blekta och oblekta kvaliteter av kort- och långfibermassor samt två kartongmaskiner, berättar Magnus Kangas, Fabriksdirektör för Billerud- Korsnäs Gävle Bruk. Vi förbrukar ungefär 2,8 miljoner m 3 fub, varav ca 800 000 m 3 är sågverksflis som till en del kommer med järnväg från Norge. Av rundveden köps en del Gävle Bruk har tre fiberlinjer med en kontinuerlig kokare vardera. från Bergvik Skog, där vi är delägare, liksom från skogsägare i Gästrikland och närliggande landskap. Importveden är huvudsakligen björk från Baltikum. Renseriet består av en renserilinje för både björk och långfiber. Gävle Bruk har tre fiberlinjer med en kontinuerlig kokare vardera samt ett blekeri. De tre kokarna har kapaciteterna 50, 28 och 28 ton i timmen vilket ger en total massakapacitet som överstiger rådande produktionstillstånd på 700 000 årston oblekt massa. Blekeriet har ECF-blekning. För återvinningen har man två sodapannor, panna 4 och panna 5, den senare byggd 1988. Mesaombränningen sker i tre parallella mesaugnar vilka eldas med beckolja och strippermetanol från kokarna. Fördelen med att vi har minst två av flera processdelar är att vi har en bra flexibilitet och inte är lika sårbara om det blir problem någonstans. Vi har ingen speciell flaskhals som begränsar resten av fabriken. Överhuvudtaget är fabriken välbalanserad i ett samspel mellan massabruk, kartongbruk och SwedPaper. Efter försäljningen av PM 2 till SwedPaper har vi två kartongmaskiner som har behållit namnen PM4 och PM5 från tiden när de producerade säckpapper. Båda maskinerna är ombyggda till kartongmaskiner och vi tillverkar idag bestruken white top liner och vätskekartong. Båda maskinerna har bredden 7,2 m. PM4 har ett viraparti med två planvirasektioner och de båda kartongskikten guskas samman innan banan går in i presspartiet. På maskinen tillverkas bestru- 12 SPCI/Svensk Papperstidning Nr 5 2016
Rullar av vätskekartong och bestruken blekt liner innan de dras till Gävle hamn för omlastning till containers. Panna 5 byggdes 1988 och är en av brukets två sodapannor. respektive toppskikt och guskas ihop för att sedan guskas ihop med bottenskiktet som bildas i den undre fourdrinier-enheten. Toppskiktet består av blekta massor medan mittenskiktet och bottenskiktet består av oblekta massor i olika proportioner. ken white top liner samt bestruken och obestruken vätskekartong. Ytviktsintervallet för PM4 är mellan 100 och 250 g/m 2 och den är världens tionde största vätskekartongmaskin. På maskinen produceras till stor del kartong för portionsförpackningar exempelvis festisar. Kartongen till var fjärde aseptisk portionsförpackning i världen kommer från PM4. Maskinen är dessutom den enda i världen som producerar vätskekartong för Tetra Recart, som är aseptiska förpackningar vilka tål sterilisering och de kan därför ersätta konventionell förpackning i form av konservburkar. Vanlig kartong klarar inte detta. PM5 är ombyggd för tillverkning av bestruken och obestruken vätskekartong och har ett viraparti av multifourdrinier-typ med tre planvirasektioner. I de två övre fourdrinierpartierna bildas kartongens mittskikt Manöverrummen för PM4 och PM5 är gemensamma. Bilden visar PM4:s del. Ombyggnaden av PM5 krävde inte bara ett nytt viraparti för treskiktskartong och bestrykning. I torkpartiet fanns en fläkttork från säckpapperstiden och den har ersatts med torkcylindrar. Av platsskäl var man tvungen att utforma det nya torkpartiet så att det delvis har fyra rader med torkcylindrar, istället för två rader som normalt. Ytviktsintervallet för PM5 är mellan 180 och 300 g/m 2. Båda maskinerna har två bestrykningsaggregat för att ge bra tryckkvalitet liksom limpressaggregat för stärkelsepålägg på kartongens baksida för dammbindning och bra planliggning. PM5 är världens femte största vätskekartongmaskin. BillerudKorsnäs har för övrigt i Frövi också världens största vätskekartongmaskin. Våra största marknad är Europa men tillväxten sker främst i Asien och Mellanöstern och dit går naturligtvis leveranserna med båt. Utlastningen från bruket sker genom att rullarna dras till Gävle hamn där de stuvas i containers, vilka antingen går med båt från Gävle hamn eller med tåg till Göteborg och därifrån med båt. En mindre del levereras med tåg direkt till kund. Till vår egen hamn inom bruksområdet kommer endast virkesbåtar. Sedan 2010 har vi i snitt investerat två miljoner kronor per dag i Gävle Bruk. Under senare tid har fem stora investeringsprojekt genomförts. År 2010 togs en ny indunstning för 550 miljoner kronor i drift SPCI/Svensk Papperstidning Nr 5 2016 13
PM4 har ett viraparti speciellt avsett för vätskekartong och bestruken white top liner med två skikt. Magnus Kangas och operatör Jörgen Karlsson vid en av leantavlorna. och samtidigt installerades värmeväxlare för att ta tillvara spillvärmen från bruket. 2010 bildade vi och kommunägda Gävle Energi Bomhus Energi AB och parterna äger vardera 50 procent av bolaget. Istället för att bygga varsin fastbränslepanna byggde vi på bruksområdet ett gemensamt kraftvärmeverk, en investering på 1,8 miljarder, som svarar för ångleveranser till industrin och hetvatten till fjärrvärmenätet samt el. Investeringen har gjort att vi minskat vår användning av fossilt bränsle med 20 000 m 3 och att vår självförsörjning av grön el ökat till ca 50 procent. Bolaget svarar idag för två tredjedelar av fjärrvärmen till Gävle medan den resterande tredjedelen kommer från Gävle Energis eget bioeldade kraftvärmeverk Johannes. Gävles fjärrvärme är därför idag till 99,97 procent fossilfri. Vi har investerat mer än en halv miljard i våra kartongmaskiner till förbättrad produktkvalitet och produktionskapacitet. År 2012 investerade vi 270 miljoner i PM5 för att få högre produktion, bättre profiler och ytegenskaper. Två år senare genomförde vi motsvarande investeringar på PM4. År 2012 fick vi nya utsläppsvillkor av kväve och fosfor till vatten. Huvuddelen av dessa ämnen kommer med veden och utsläpp finns i suspenderade ämnen och därför byggde vi en ny försedimentering för att leva upp till de nya villkoren. Åren 2014 2016 investerade vi också i ökad slutningsgrad av våra oblekta massalinjer och i vattenbesparande åtgärder. Dessa miljöinvesteringar omfattande sammanlagt 466 miljoner kronor. Sammantaget har miljö- och energiinvesteringarna sedan 2010 gett dramatiska förbättringar. Historiskt så har oljeförbrukningen varit omkring 45 000 m 3 för att ifjol landa på <100 m 3. Liknande förbättringar har kunnat erhållas avseende utsläppen av fossilt koldioxid och svavelemissionerna. Nu är vi en period när inga stora investeringar pågår utan vi ska förvalta det vi har och utveckla verksamheten med små medel. Därför genomför vi ett Lean-liknande program med ständiga förbättringar i fokus och som involverar alla anställda på olika sätt. Det är ett strukturerat arbetssätt med syfte att identifiera förluster och upptäcka avvikelser för att korrigera dem så tidigt som möjligt. Våra tavlor för den operativa styrningen är en central del eftersom allt skrivs upp där, avvikelser som identifierats, vilka som har ansvaret för vad och hur det följs upp. Vid tavlorna sker skiftavlösningarna för de olika befattningarna och där hålls också våra morgonmöten. Vi har organiserat våra möten så att allt som rör den operativa driften ska vara avslutade klockan tio på förmiddagen. Då kan resten av dagen utnyttjas effektivt för olika åtgärder som beslutats eller andra utvecklingsfrågor. Genom att involvera alla funktioner, så har vi fått ett högre engagemang, framförallt inom hälsa och säkerhet, avslutar Magnus Kangas. n Fotnot: Den som vill veta mer om Korsnäs i familjen Stenbecks ägo och hur bruket fått finansiera Jan Stenbecks mediaimperiums expansion kan med fördel läsa boken Stenbeck. En biografi över en framgångsrik affärsman av Per Andersson. En omfattande beskrivning av Korsnäs historia finns i boken Papper och massa i Hälsingland och Gästrikland av Christian Valeur. 14 SPCI/Svensk Papperstidning Nr 5 2016
Magnus en globetrotter som landat i Bomhus Magnus Kangas är globetrottern och fabriksdirektören som stöttar sina söners fotbollslag genom att tjänstgöra i kiosken och flippa hamburgare. BRUKSREPORTAGE Sören Back, Soren.Back@sbkommunikation.se Jag är född 1968 i Kiruna men vi flyttade till Holland när jag var tre år, berättar Magnus. Där stannade vi tills jag var elva år och då drog vi till det betydligt mindre, men desto mer kuperade, Kramfors. Därför kan jag både prata och förstå holländska än idag, låt vara på en elvaårings nivå. När jag hade åldern inne för att ta sommarjobb så arbetade jag flera somrar hos NCB Dynäs för att 1990 få en anställning som laboratorie-ingenjör. Där kunde historien tagit en annan utveckling eftersom jag både trivdes med min situation och hade en bra lön. Men vi hade en personalchef som jag ibland var gast åt på hans båt. Han sa flera gånger att jag borde utbilda mig istället så året efter började jag på KTH och läste till civilingenjör i kemiteknik under fyra år. På alla lov jobbade jag i Dynäs så mycket att personalavdelningen räknade ut att jag under de fyra åren faktiskt jobbade halvtid på fabriken. Resten av året studerade jag. Exjobbet gjordes i Frövi och det handlade om att optimera toppskiktets sammansättning på deras kartongmaskin, så efter examen anställdes jag som driftsingenjör på kartongmaskinen. Där stannade jag i fyra år och under den tiden byggdes maskinen om kraftigt. Det gjorde att jag fick smak på ombyggnationer och projekt och tackade därför ja till ett arbete hos International Paper med uppgiften att arbeta med kartongmaskinprojekt liksom att titta på uppköpsobjekt. Under tiden i USA träffade jag också min nuvarande fru, som för övrigt kommer från Australien. Nackdelen med jobbet var det myckna resandet, upp till 160 dagar per, så 2003 flyttade vi till Frövi igen där jag blev chef för processutveckling. Efter några år ville min fru hemåt, det vill säga till Australien. Eftersom pappersindustrin där inte är direkt gigantisk insåg jag att jag måste byta bana för att kunna få jobb down under. Energi finns och behövs ju överallt, så ock i Australien, blev min tanke. Sagt och gjort, jag tog anställning hos Fortum i Stockholm 2006 som avdelningschef för Teknikavdelningen för att skaffa nya erfarenheter. Vi flyttade till Sydney i november 2008 och bodde första tiden med fru och tre pojkar i källaren hos svärföräldrarna. Efter en vecka fick jag jobb hos ett österrikiskt energibolag, Austrian Energy and Environment, AE&E, som Director Risk and Process Management. Ägaren agerade, ungefär som Gunnar Hedlund på sin tid och flera efterföljare med honom i skogsindustrin, med filosofin att om jag köper två dåliga bolag och slår ihop dem så blir det ett bra bolag. När finanskrisen kom 2008 stod Magnus Kangas visar upp en Tetra Recart som ersätter konservburkar och vars kartong produceras av PM4. MAGNUS KANGAS Uppvuxen: Kiruna, Holland och Kramfors Bor: Bomhus i Gävle Utbildning: Civilingenjör kemiteknik Familj: Fru och fyra söner Karriär: 1995 Driftsingenjör, Frövi 1999 Senior Coordinator, International Paper 2003 Chef Processutveckling, Frövi 2006 Avdelningschef Teknikavdelningen, Fortum Stockholm 2008 Director Risk & Process Management AE&E 2011 Avdelningschef Fabriksplaneringen, Gävle Bruk 2013 Fabriksdirektör, Gävle Bruk AE&E där med skulder och negativt kassaflöde. Den enda order som kom under de svåra tider som följde var en biopanna i Bollnäs, vilket inte förmådde att rädda en koncern med 12 000 anställda undan konkurs i december 2010. Jag slängde därför ut några krokar och kallades till Gävle på intervju i mellandagarna 2010 och när samtalet med Ulf Eliasson var slut hade jag fått jobb som avdelningschef för fabriksplaneringen. Efter cirka ett år så fick jag uppgiften att slå ihop fiberlinjen och återvinningen till ett massabruk. Nästa uppgift blev att effektivisera kartongbruket och sedan december 2013 är jag fabriksdirektör här. Min fru och jag har fyra pojkar, tolv, tio, nio och fem år, så en stor del av vår fritid går åt att delta i och stötta deras idrottsintresse såsom fotboll, innebandy och hockey. Därför har jag blivit en fena på att flippa hamburgare och göra kiosktjänst för deras olika lag i IK Huge. När hamburgeroset lagt sig gillar jag att motionera, se dåliga serier på tv och läsa böcker. En del av tiden utanför bruket går också åt till att vara styrelseordförande i Bomhus Energi, slutar Magnus Kangas. n SPCI/Svensk Papperstidning Nr 5 2016 15