Utbildningsdepartementet Universitets- och högskoleenheten Per Klingbjer 103 33 Stockholm 2009-03-31 Karin Thapper karin.thapper@teknikforetagen.se 08-782 08 93 Teknikföretagens svar på betänkandet En hållbar lärarutbildning (SOU 2008:109) 1. Sammanfattning 1.1 Lärarutbildning i teknikämnet Teknikföretagen avstyrker utredningens förslag att föra teknikämnet till de praktiska ämnena. Teknikföretagens anser att blivande lärare som ska undervisa barn för ett samhälle som hela tiden använder mer och mer teknik måste förberedas bättre för den uppgiften än vad utredningen föreslår. Teknikföretagen avstyrker förslaget att de som valt inriktningen förskoleklassen och grundskolans årskurser 1-3 inte kan läsa teknik förslaget att de som valt inriktningen grundskolans årskurser 4-6 inte kan läsa teknik förslaget om en ämneslärare i det praktiska ämnet teknik i årskurserna 7-9 och som även ska undervisa i årskurserna 1-6. Teknikföretagen tillstyrker förslaget att de som valt inriktningen mot förskolan ska läsa Grundläggande naturvetenskap och teknik, 7,5 hp förslaget att inriktningen fritidshem ger möjlighet att välja teknik som sidoämne med 30 hp. Teknikföretagen föreslår att ämnet teknik ges större plats i lärarutbildningen. genom att de som väljer inriktningen förskoleklass och grundskolans årskurser 1-3 ska läsa teknik och naturorientering om minst 7,5 hp att de som väljer inriktningen mot grundskolans årskurser 4-6 ska kunna välja naturvetenskap och teknik om minst 30 hp samt samhällsorienterande ämnen, 15 hp eller samhällsorienterande ämnen och teknik om minst 30 hp samt naturorienterande ämnen, 15 hp att de som väljer att bli ämneslärare med inriktning mot grundskolans årskurser 7-9 ska kunna välja teknik antingen som huvudområde eller som ett andraämne med matematik, fysik, kemi eller samhällskunskap som huvudområde. 1(9) Teknikföretagen Box 5510, 114 85 Stockholm Storgatan 5, Stockholm Telefon 08-782 08 00 Fax 08-782 09 00 www.teknikforetagen.se
Teknikföretagen tillstyrker att kombinationsutbildningar där civilingenjörsutbildning kombineras med ämneslärarutbildning bör bibehållas och utökas att en inriktning där ingenjörsutbildning kombineras med teknik införs att även högskoleingenjörsexamen ska kunna kombineras med ämneslärarutbildning för årskurserna 7-9. 1.2 Lärare i yrkesämnen Teknikföretagen tillstyrker Teknikföretagen tillstyrker förslagen till övergripande perspektiv men anser att det saknas ett perspektiv. Teknikföretagen föreslår att samverkan med arbetslivet blir ett övergripande perspektiv för lärarutbildningen. Teknikföretagen tillstyrker förslaget att det särskilda yrkesdidaktiska perspektivet läggs på kurserna i den utbildningsvetenskapliga kärnan, vilket lättare kan garanteras om inriktningen koncentreras till de lärosäten där vetenskaplig grund finns för detta. Teknikföretagen föreslår att samtliga studenter som når en yrkeslärarexamen ska erhålla lika många högskolepoäng genom att kunskaper och kompetenser som krävs för vara behörig att genomgå yrkeslärarutbildningen värderas på samma sätt, oavsett hur de förvärvats, i examen. Teknikföretagen föreslår att den validerade kunskapen och kompetensen som krävs för att vara behörig till yrkeslärarutbildningen ska ge yrkesläraren motsvarande 90 hp i samband med att yrkeslärarexamen utfärdas. Teknikföretagen föreslår att möjligheten att återinföra någon form av särskilt studieekonomiskt stöd för yrkeslärare undersöks och införs. Teknikföretagen föreslår att yrkeslärarutbildningen ska kunna vara flexibel i både tid och rum, och VFU:n med fördel ska kunna bedrivas på den tilltänkta arbetsplatsen. På detta vis kan yrkeslärarstuderande provanställas redan under utbildningen. 2. Teknikföretagens svar tar upp två delar Teknikämnet Teknikföretagen begränsar sitt svar till två områden i utredningsförslaget nämligen utbildningen för de lärare som ska undervisa i ämnet teknik samt lärare i yrkesämnen. Teknikföretagens engagemang för undervisning i ämnet teknik och tekniskt inriktad utbildning har sin grund i behovet av rätt utbildade medarbetare för att medlemsföretagen ska kunna fortsätta att utveckla sin konkurrenskraft. Företagens verksamhet och produkter ger också insikt om hur beroende samhällets alla delar är av väl fungerande tekniska lösningar. Kunskaper om teknikens möjligheter och begränsningar måste enligt Teknikföretagens 2(9)
bedömning alla medborgare ha, inte bara de som på olika sätt är med och utvecklar tekniken. Att ta tillvara och utveckla de ungas intresse för teknik är viktigt, och ämnet teknik bör därför, enligt Teknikföretagen, ha en given plats i grundskolan. Av ämnets kursplan i läroplanen från 1994 framgår att teknik gäller grundskolans samtliga år från förskoleklassen till och med år 9. Ingen ändring av omfattningen föreslås i det uppdrag Skolverket har att ta fram nya kursplaner. När Teknikföretagen i början av 2000-talet nåddes av rapporter om att teknikämnet hade en mycket undanskymd plats i merparten av grundskolorna togs initiativ till två stora satsningar för att stärka undervisningen i teknik, dels Teknikspanarna, dels Årets Teknikutbildning. Teknikspanarna har från år 2004 arbetat med att inspirera lärare och elever till att arbeta mer med teknik i skolan. Vissa år har Teknikspanarna besökt skolor med en tekniklektion som innebär att bygga en städrobot och då även samlat lärarna till inspirationsträffar. Andra år har ett inspirationsmaterial på dvd skickats ut till skolorna. Teknikspanarstödet till grundskolor pågår fortfarande och har hittills haft följande omfattning: Nästan 100 000 elever i åk 4-6 följer Teknikspanarna. Drygt 4000 lärare arbetar med inspirationsmaterialet. Drygt 8000 aktiva prenumeranter på nyhetsbrevet. Årets Teknikutbildning är en utmärkelse och belöning för att stimulera de skolor som vill förbättra sin teknikundervisning Satsningen ska pågå från 2004 till 2013. Åren 2004-2006 belönades varje år fem grundskolor som är goda exempel på stimulerande teknikundervisning. Från 2007 ligger fokus på att stimulera de skolor som vill komma igång med eller förbättra sin teknikundervisning. Varje år får 25 grundskolor i landet 50 000 kronor vardera för att avsätta tid för planeringsarbete. Både Teknikspanarnas material och kriterierna för Året Teknikutbildning följer kursplanen i teknik. Teknikspanarnas kontakter med skolor och lärare landet runt ger tillsammans med de ansökningar som vi årligen får med anledning av Årets Teknikutbildning en mycket bred och ingående bild av teknikämnets ställning. Vi har även genomfört enkäter bland lärare och intervjuat rektorer. De slutsatser vi drar är att vi ser en positiv utveckling för teknikämnet, att eleverna tycker om teknik och att de lärare som undervisar i teknik uppskattar de möjligheter ämnet ger till att utveckla andra sidor hos eleverna än övriga ämnen. Men vi erfar också att kommunerna har brustit stort i sitt ansvar att ge lärarna den utbildning de behöver för att undervisa i teknik. Även skolledare visar okunnighet om teknikämnets plats i grundskolan och har därför gett lärare som vill undervisa i teknik ett klent stöd. Mot denna bakgrund är det för Teknikföretagen en besvikelse att ta del av förslagen om hur lärare i teknik ska utbildas i framtiden. Vi återkommer mer konkret i avsnittet Lärarutbildning i teknikämnet. 3(9)
Lärare i yrkesämnen Teknikföretagen har tillsammans med branscherna inom Svenskt näringsliv drivit på frågan om att yrkeslärarutbildningen snabbt måste förändras och/eller reformeras. Vi hävdar att den måste göras mer attraktiv för yrkesmän och yrkeskvinnor i arbetslivet, mer ändamålsenlig utifrån yrkeslärarnas faktiska arbetssituation och bättre anpassad till de individuella behov de sökande har. Vi vill också att den görs mer effektiv, att det sker ett närmare samarbete med de aktuella branscherna och att utbildningen får rätt fokus att ge blivande lärare verktyg att lära ut kunskaper inom ett yrke eller yrkesområde. Teknikföretagen anser att flera av förslagen i rubricerade utredning innebär steg i rätt riktning för yrkeslärarutbildningen. Tyvärr tror vi dock inte att förslagen räcker för att komma tillrätta med rekryteringsproblem och problem med att få obehöriga lärare att motiveras att genomgå föreslagna yrkeslärarutbildning. 3. Övergripande perspektiv Teknikföretagen tillstyrker Teknikföretagen tillstyrker förslagen till övergripande perspektiv men anser att det saknas ett perspektiv. Teknikföretagen föreslår att samverkan med arbetslivet blir ett övergripande perspektiv för lärarutbildningen. Teknikföretagen tillstyrker förslaget att det särskilda yrkesdidaktiska perspektivet läggs på kurserna i den utbildningsvetenskapliga kärnan, vilket lättare kan garanteras om inriktningen koncentreras till de lärosäten där vetenskaplig grund finns för detta. Utredningen har valt att lägga in fyra perspektiv som övergripande för samtliga lärarstuderande Vetenskapligt och kritiskt förhållningssätt Historiskt perspektiv Internationellt perspektiv Informations- och kommunikationsteknik (IT) och utbildningsresurs. Teknikföretagen tillstyrker förslagen till övergripande perspektiv men anser att det saknas ett perspektiv, nämligen samverkan med arbetslivet. I utredningen om den nya gymnasieskolan är detta en mycket viktig del i nydaningen. Vi anser att de förslag till ny gymnasieskola som berör samverkan med arbetslivet måste få genomslag även i utbildningen av lärare. Även för lärare i lägre årskurser är detta ett viktigt perspektiv som behöver komma in i lärarutbildningen. Utredaren skriver i rubricerade utredning För att tillgodose behovet av det särskilda yrkesdidaktiska perspektivet är det rimligt att ett sådant perspektiv läggs på kurserna i den utbildningsvetenskapliga kärnan, något som lättare kan garanteras om inriktningen koncentreras till de lärosäten där vetenskaplig grund finns för detta. Teknikföretagen tillstyrker detta förslag. 4(9)
4. Lärarutbildning i teknikämnet 4.1 Teknik som ett praktiskt ämne Teknikföretagen avstyrker utredningens förslag att föra teknikämnet till de praktiska ämnena. Motivering Teknik är inte ett praktiskt ämne. Att överhuvudtaget dela in ämnen i praktiska och teoretiska ämnen är ett föråldrat synsätt. På sidan 339 hävdar utredningen att de praktiska ämnena (slöjd, hem- och konsumentkunskap samt teknik) kräver särskilda kunskaper hos lärarna i exempelvis ergonomi, säkerhets- och arbetsmiljöfrågor. Det ger läsaren intrycket att utredarna tänker sig teknikämnet så som det var när det huvudsakligen handlade om verkstadsteknik. Inte ens Teknikföretagen förespråkar en sådan inriktning av teknikämnet. För Teknikföretagen är det oerhört viktigt att undervisningen i teknik blir både teoretisk och praktisk. Elevernas möjlighet att förstå teknik ökar väsentligt om de får arbeta på ingenjörens vis, dvs. fundera ut en lösning på ett problem och prova sig fram tills lösningen fungerar. Däremot får teknikundervisningen inte enbart bli happenings när eleverna bygger eller konstruerar saker. De praktiska inslagen måste ges en teoretisk ram för att eleverna ska ha något att fånga upp sina egna iakttagelser med och för att det ska kunna bli progression i elevens kunskapsinhämtning. Teknik är inte som slöjd! I slöjden är målet hur och med vilka verktyg man tillverkar ett bestämt föremål. I teknik är det snarare processen att nå fram till ed en bestämd funktion hos ett föremål som är det viktiga. Teknikföretagen ser två syften med att teknikämnet finns i grundskolan och gymnasieskolan. 1. Teknik är en så genomgripande förutsättning för mänskligt liv och samhällets utveckling att alla medborgare bör ha kunskaper i och om teknik. Kunskaper som är tillräckliga för att förstå teknikens roll och för att förhålla sig till vad tekniken gör. 2. Sveriges ekonomi och därmed välstånd vilar relativt andra länder i mycket hög grad på tekniska kunskaper. Detta gäller inte bara industrins produkter och därtill kopplade tjänster. Kunskap om teknik blir allt viktigare inom en rad yrken, oavsett om det handlar om vård- och omsorgssektorn, handel, transporter eller energiproduktion. Att tekniken idag är mer dold minskar inte betydelsen av egna kunskaper, tvärtom. Skall dessa syften uppnås kan inte teknikämnet göras till enbart ett ämne av praktisk natur. Det kan inte heller ersättas av no-ämnena fysik och kemi. Visserligen kan en del av teknikens möjligheter och begränsningar förklaras med rön som har gjorts inom dessa vetenskaper, men teknik i människans tjänst har funnits långt innan naturvetenskaperna kom till och har egen teoribyggnad och begreppsapparat. 5(9)
I ett avseende har utredningen förstått att modern teknik är viktig för alla lärare nämligen Informations- och kommunikationsteknik. Den tekniken föreslås till och med som ett av fyra övergripande perspektiv. På sidan 197 skriver utredningen att det kan finnas en osäkerhet hos lärare inför den tekniska utvecklingen och för att inte ha samma tekniska kompetens som eleverna. Denna oro påtalas - som i utredningen - oftast på IT-området eftersom eleverna själva är vana vid att använda mobiler och datorer. Oron borde vara minst lika befogad för okunskap om all annan teknik som eleverna möter hela tiden och med all säkerhet har mycket frågor kring. Teknikföretagen kan hålla med utredningen om att det är viktigt för lärare att behärska olika tekniker för informationsbehandling och kommunikation. Men utan att sättas in i ett större tekniskt utvecklingssammanhang riskerar dessa kunskaper att bli lika obsoleta som Facits skrivmaskiner en gång blev. Teknikföretagens slutsats är att blivande lärare som ska undervisa barn för ett samhälle som hela tiden använder mer och mer teknik måste förberedas bättre för den uppgiften än vad utredningen föreslår. 4.2 Teknik för de olika lärarkategorierna Teknikföretagen avstyrker förslaget att de som valt inriktningen förskoleklassen och grundskolans årskurser 1-3 inte kan läsa teknik förslaget att de som valt inriktningen grundskolans årskurser 4-6 inte kan läsa teknik förslaget om en ämneslärare i det praktiska ämnet teknik i årskurserna 7-9 och som även ska undervisa i årskurserna 1-6 Teknikföretagen tillstyrker förslaget att de som valt inriktningen mot förskolan ska läsa Grundläggande naturvetenskap och teknik, 7,5 hp förslaget att inriktningen fritidshem ger möjlighet att välja teknik som sidoämne med 30 hp Teknikföretagen föreslår att ämnet teknik ges större plats i lärarutbildningen. genom att de som väljer inriktningen förskoleklass och grundskolans årskurser 1-3 ska läsa teknik och naturorientering om minst 7,5 hp att de som väljer inriktningen mot grundskolans årskurser 4-6 ska kunna välja naturvetenskap och teknik om minst 30 hp samt samhällsorienterande ämnen, 15 hp eller samhällsorienterande ämnen och teknik om minst 30 hp samt naturorienterande ämnen, 15 hp att de som väljer att bli ämneslärare med inriktning mot grundskolans årskurser 7-9 ska kunna välja teknik antingen som huvudområde eller som ett andraämne med matematik, fysik, kemi eller samhällskunskap som huvudområde. 6(9)
Motivering Teknikföretagen ser tre starka skäl för att alla lärarinriktningar för elever upp till årskurs 6 ska läsa teknik och att det ska finnas ämneslärare med teknik som huvudområde för årskurserna 7-9. 1. Teknik har en viktig roll i alla delar av samhällets funktioner, och tekniska lösningar behövs för att klara de utmaningar mänskligheten står inför, inte minst för livsmedelsförsörjning och klimatrelaterade problem. 2. Teknikämnet upplevs positivt av de yngre barnen. Att ta tillvara och utveckla deras teknikintresse är oerhört viktigt för Sveriges framtid. 3. Teknikämnet är nu inne i en lovande utveckling på många skolor, och alltfler lärare arbetar målmedvetet med att omsätta den nationella kursplanen i en arbetsplan för den egna skolan. Många lärare menar också att det är lätt att arbeta ämnesintegrerat med teknikämnet. I och med att utredningen väljer att ge möjligheten att läsa mest teknik på inriktningen mot fritidshem samt på inriktningen för lärare i praktiska ämnen ser Teknikföretagen flera negativa konsekvenser för teknikämnets plats i grundskolan i synnerhet för elever i årskurserna F-6. Det blir inte de ordinarie lärarna i arbetslaget som har hand om teknikundervisningen utan antingen fritidshemmets personal eller en lärare på en högstadieskola som kommer till ortens skolor för de yngre barnen för att ha teknik. Vi bedömer det som orealistiskt att de mindre skolorna kommer att ha ekonomisk möjlighet att anställa ämneslärare i teknik även om dessa har behörighet att undervisa årskurserna 1-6. Att teknikundervisningen ska genomföras av gästande lärare är olyckligt med tanke på att teknikämnet lämpar sig väl för ämnesintegrerad undervisning. Vi bedömer att det blir svårt att kunna integrera teknikämnet med övriga ämnen när grundlärarna F-6 inte kan teknik. Det lär också bli svårt för fritidspedagogen och den praktiske ämnesläraren att planera teknikteman tillsammans med kolleger som inte kan något alls av teknikämnet. Utredningsförslaget innebär också att de lärare som barnen möter mest inte kommer att ha någon egen kunskap på ett område som barnen dagligen möter och har frågor kring. Att lärarna för årskurserna 4-6 får möjlighet till en viss specialisering ser Teknikföretagen positivt på. För både denna inriktning och för ämneslärarinriktningen mot årskurserna 7-9 föreslår Teknikföretagen att teknikämnet ska kunna kombineras med samhällsorientering respektive samhällskunskap. Utredningen tycks ha missbedömt den starka koppling som också finns mellan teknikens utveckling och samhällskunskap. Med sådana kombinationsmöjligheter kan det också bli lättare att rekrytera kvinnliga studenter som väljer teknik. 4.3 Kombinationsutbildningar Teknikföretagen tillstyrker att kombinationsutbildningar där civilingenjörsutbildning kombineras med ämneslärarutbildning bör bibehållas och utökas att en inriktning där ingenjörsutbildning kombineras med teknik införs att även högskoleingenjörsexamen ska kunna kombineras med ämneslärarutbildning för årskurserna 7-9. 7(9)
Motivering KTH:s och Stockholms universitets initiativ till en utbildning som ger dubbla examina, både lärar- och civilingenjörsexamen är enligt Teknikföretagen mycket positivt. Att ha ingenjörskunskaper med sig i lärargärningen ger stora möjligheter att visa eleverna vad kunskaper i matematik, naturvetenskap och teknik kan användas till. Problemet hittills har varit att så få utnyttjat sin lärarbehörighet. Det är viktigt att dessa kombinationsutbildningar inte enbart blir någon sorts genväg till ingenjörsexamina. Hur marknadsföringen till blivande studenter och till arbetsgivarna kommunerna utformas är därför viktigt. 5. Lärare i yrkesämnen Teknikföretagen föreslår att samtliga studenter som når en yrkeslärarexamen ska erhålla lika många högskolepoäng genom att kunskaper och kompetenser som krävs för vara behörig att genomgå yrkeslärarutbildningen värderas på samma sätt, oavsett hur de förvärvats, i examen. Teknikföretagen föreslår att den validerade kunskapen och kompetensen som krävs för att vara behörig till yrkeslärarutbildningen ska ge yrkesläraren motsvarande 90 hp i samband med att yrkeslärarexamen utfärdas. Ungdomar som väljer yrkesförberedande program på gymnasiet gör det i syfte att få de färdigheter som krävs för att efter avslutad utbildning kunna börja jobba. Det kräver en utbildning som består av kärn- respektive karaktärsämnen, och att eleverna lär sig att praktiskt tillämpa kärnämnena i karaktärsämnena. För att åstadkomma det ställs höga krav på samarbete mellan lärare i kärn- och karaktärsämnen. Samarbetet får inte riskeras av att det inom lärarkåren uppstår skillnader mellan olika lärares status. Enligt utredningen ska validerad yrkeskompetens inte vara poänggivande. Däremot kan en studerande ha 90hp med sig från annan högskoleutbildning som av högskolan anses ge motsvarande kunskap och kompetens inom området. Det innebär att en yrkeslärare kan söka jobb med 180 högskolepoäng och en annan med endast 90 högskolepoäng, trots att relevansen för att utöva yrkesläraryrket är densamma. Det skulle kunna resultera i att lärare kategoriseras in i ett A- och ett B-lag vilket inte främjar gymnasieskolans utveckling. Det finns även stor risk att tillämpningen av det så kallade EQF systemet kommer bli problematiskt om lärare med samma behörighet har olika många högskolepoäng i sin examen trots att de besitter samma kunskap och kompetens. Alla ingångar måste anses motsvara likvärdig kunskap och kompetens för att utöva yrkesläraryrket. Teknikföretagen anser därför att samtliga vägar ska ge lika många högskolepoäng i examen dvs. 180 hp. Den validerade kunskapen motsvarande 90hp ska dock endast ge värde inom ramen för yrkeslärarexamen. 8(9)
Studiestöd för att öka rekryteringen Teknikföretagen föreslår att möjligheten att återinföra någon form av särskilt studieekonomiskt stöd för yrkeslärare undersöks och införs. I rubricerade utredning skriver utredaren Det går utanför denna utrednings mandat att föreslå förändringar i studiemedelssystemet, men utredningen ser gärna att möjligheten att återinföra någon form av särskilt studieekonomiskt stöd för yrkeslärare undersöks. Teknikföretagen föreslår att möjligheten att återinföra någon form av särskilt studieekonomiskt stöd för yrkeslärare snarast undersöks och införs. VFU och provanställning i kombination med högskolestudier Teknikföretagen föreslår att yrkeslärarutbildningen ska kunna vara flexibel i både tid och rum, och VFU:n med fördel ska kunna bedrivas på den tilltänkta arbetsplatsen. På detta vis kan yrkeslärarstuderande provanställas redan under utbildningen. Utredaren skriver att yrkeslärarna, precis som andra lärarkategorier, behöver få de lärargemensamma kärnämneskunskaperna och relevant VFU. Utbildningen blir därmed tre terminer lång, men behöver inte nödvändigtvis innebära tre terminers campusförlagda studier på heltid. Utbildningen bör kunna vara flexibel i både tid och rum, och VFU:n kan med fördel bedrivas på den tilltänkta arbetsplatsen. På detta vis kan yrkeslärarstuderande provanställas redan under utbildningen. I detta resonemang instämmer Teknikföretagen. Handledare och examination Utredningen tar upp frågan om vem som bör få vara handledare inom VFU:n. Utredaren föreslår att endast tillsvidareanställda och behöriga lärare som fullgjort minst tre års tjänstgöring ska kunna utses till handledare. Vi anser naturligtvis att detta är en riktig ambitionsnivå men vill ändå påtala att det finns många skolor som idag saknar behöriga lärare inom t.ex. de industriella inriktningarna. Många av dem har emellertid en tillsvidareanställning och har arbetat i flera år vilket måste kunna anses motsvara kraven. Inte minst för de yrkeslärarstuderande som kommer kombinerar sina studier med provanställning är handledarens kunskap och kompetens inom läraryrket oerhört viktig. Stockholm som ovan Teknikföretagen Teknikföretagen Teknikföretagen Industriell utveckling Industriell utveckling Industriell utveckling Johan Ancker Gun-Britt Morhed Karin Thapper 9(9)