1
2
3
Var det bättre förr? Uttrycker teckningen från början av 1800-talet en sann idyll? Vad menar vi med hållbarhet status quo? 1987 kom Gro Harlem Brundtlands FN-rapport Our Common Future, som gjorde världen uppmärksam om det angelägna behovet av en ekonomisk utveckling utan utarmning av jordens resurser eller som skadade miljön. Nyckelbegreppet var Sustainable Development, varaktigt hållbar utveckling. Brundtlandrapporten blev underlag för Rio-konferensen 1992 som bland annat resulterade i en handlingsplan för det 21:a århundradet (Agenda 21), med deklarationer och principer för uthållig samhällsutveckling i ett lokalt perspektiv. Hållbar utveckling är över ett kvartssekel senare ledmotivet för alla strävanden på området. Även inom olika standarder, som ISO 14001 (miljöledningssystem) och ISO 26000 (socialt ansvarstagande). Det står för en utveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov. Man brukar förtydliga att hållbar utveckling handlar om integration av mål för hög livskvalitet, för hälsa och för välstånd med social rättvisa, och att bevara jordens förmåga att upprätthålla liv i alla dess former. Sociala, ekonomiska och miljömässiga mål är ömsesidigt beroende av varandra. Dom förstärker varandra. Hållbar utveckling kan därför betraktas som ett sätt att uttrycka större förväntningar än tidigare på samhället som helhet. 4
Sverige och de övriga skandinaviska länderna är en utlöpare på den enorma euroasiatiska kontinenten. I praktiken är vi som en ö om man ser till förutsättningarna för transporter. Det centrala i handel är utbytet av betalningsmedel och produkter (varor och tjänster). Men handel är så mycket mer. Genom handel sker kulturella kontakter mellan enskilda människor, länder, världsdelar och folk. Världshandeln ökar stadigt och det är handel med industrivaror som ökar mest. Även om större u-länder växer starkt som aktörer i världshandeln är det, med undantag för Kina, fortfarande traditionella industriländer som är de största handelsnationerna. Den internationella handelns betydelse ökar genom fortsatt industrialisering, ökade transportmöjligheter, globalisering, multinationella företag och outsourcing. Just den ökade internationella handeln kännetecknar globaliseringen. Valet av handelsstrategi påverka ett lands ekonomiska tillväxt. Ett sådant exempel är jämförelsen mellan Sydkorea och Indien. Sydkorea valde efter Koreakriget en exportinriktad industri medan Indien valde att prioriera intern handel (fram till 2005). Sydkoreas ekonomiska utveckling har varit betydligt starkare än Indiens under de senaste femtio åren. Sverige har i stort sett uteslutande tillämpat frihandel (frånvaro av tullar, importkvoter eller andra handelspolitiska åtgärder) sedan mitten av 1850-talet. Det är en viktig pusselbit för att kunna förstå det svenska ekonomiska undret från 1870-talet och fram till våra dagar. 5
Bilden visar oroligheterna i Hongkong hösten 2014. Den ger uttryck för konflikten mellan befolkningen i Hongkong och de styrande i Peking. Hur kan socialt ansvarstagande användas som utgångspunkt i denna situation? I ISO 26000 definieras socialt ansvarstagande som en organisations ansvar för den påverkan som organisationens beslut och aktiviteter har på samhälle och miljö och som genom transparent och etiskt uppförande bidrar till hållbar utveckling inklusive hälsa och välfärd i samhället, tar hänsyn till intressenters förväntningar, är förenlig med tillämpliga lagar och i överensstämmelse med internationella uppförandenormer, är integrerat i hela organisationen och praktiseras i dess relationer I definitionen för socialt ansvarstagande förekommer ordet aktiviteter. Det omfattar produkter, tjänster och processer. Det sista ordet är relationer. Det syftar på en organisations aktiviteter inom dess inflytandesfär (politiska, avtalsmässiga, ekonomiska eller andra relationer genom vilka organisationen har möjlighet att påverka personers eller organisationers beslut eller aktiviteter. 6
Bilden ovan är tagen från Norr Mälarstrands vackra promenad som sträcker sig från Rålambshovsparken i väster och halvvägs till Stockholms stadshus. Omgivningen är utpräglat urban i centrum av en europeisk storstad. Men här har alltså ett andpar etablerat ett bo för sina ungar. Ordet miljö kommer från franskan, på tyska säger man umwelt, på engelska environment. På svenska skulle det kunna sägas omvärld. Det stämmer väl med definitionen i standarden för miljöledningssystem ISO 14001: Miljö - omgivningar där en organisation verkar, vilket inkluderar luft, vatten, mark, naturresurser, flora, fauna och människor samt samspelet mellan dessa Samma definition gäller för ISO 26000 vägledningsstandarden för socialt ansvarstagande. För båda gäller att omgivningen sträcker sig inifrån en organisation och hela vägen ut i det globala systemet. Omsatt i praktiken, innebär denna miljöhänsyn ett antal ambitioner: Människans hälsa Djurens överlevnad Växternas fortbestånd Naturens ekonomiska tillgångar Landskapens bevarande Syftet med miljöledning är att säkerställa att verksamheten och dess produkter (varor och/eller tjänster) inte påverkar människors hälsa, t.ex. från utsläpp eller genom effekter vid användning av produkterna. Det är också att inte negativt påverka faunan (djurlivet) och artrikedomen, t.ex. vid skogs- och jordbruk, vägbygge, vattenutsläpp. Vidare att floran (växtlivet) inte påverkas negativt, t.ex. genom luftutsläpp, och att bevara ändliga naturresurser t.ex. genom återvinning och resurseffektivitet. Slutligen ska landskapet bevaras, t.ex. genom att inte anlägga deponier och ta hänsyn vid lokalisering av verksamheter, vägsträckningar etc. 7
En snabbresa Den institutionella utvecklingen 1809. Nya grundlagar, första genombrottet för de liberala tankarna om fria rättigheter. 1848. Det första regelverket för aktiebolag. 1864. Näringsfrihet, det medeltida skråväsendet går slutligen i graven. 1895. Den första aktiebolagslagen. 1912 Det osänkbara fartyget Titanic kolliderar med ett isberg och förliser. Den industriella utvecklingen Masstillverkning, genom maskiner och rationell system. T.ex. T-Forden. Massdistribution av konsumentvarumärken, t.ex. Kellogg s, genom järnvägarna. Massförsäljning, kunden går in i butiken och plockar paketerade varor och betalar i kassan. Massinformation, reklam etc. genom tidningar, radio, teve. Masskommunikation, individen rör sig fritt på nätet (facebook, twitter, instagram etc). 8
Miljöfrågor och vår syn på naturen har diskuterats länge. En debatt uppstod i början av 1900-talet när vattenkraften skulle byggas ut. Då bildades Naturskyddsföreningen. Rachel Carsons bok 1962 Tyst vår blev en väckarklocka när den bl.a. tog upp småfågeldöd orsakad av kvicksilverbehandlat (betat) utsäde. Ökat fokus på miljöfrågor t.ex. Bhopal (giftutsläpp i Indien), Exxon Valdez (oljeutsläpp i Alaska), Ciba Geigy (fiskdöd i Rhen, utsläpp förorenat släckvatten), Seveso (utsläpp dioxiner i Italien), Teckomatorp (mark- och vattenförorening, nedgrävt giftigt avfall). En enkel indelning av den moderna miljöfrågan är fem faser: Väckarklockornas tid (60-talet). Avsaknad modern lagstiftning. Teknik: utspädning genom höga skorstenar och avloppsledningar ut i sjöar etc. Koncessionsnämndens era (1979-1989). Filter i skorstenar, ventilation, vattenrening, deponier Upplysningstiden och Kritiska massans mognad (åren kring 1990). Säldöd och algblomning i Sverige ger snabba konsumtionsändringar 1988 inom pappersprodukter. Miljö blir ett argument i marknadsföringen. Hållbar utveckling (1992 - ). Efter Rio-konferensen 1992 slår begreppet hållbar utveckling igenom och blir bärande för den nya miljöpolitiken. Den tidigare (under Koncessionsnämndens era) gick ut på att få ner de fasta punktutsläppen till oskadliga nivåer. Nu handlar det alltmer om varor och tjänster, fortplantningen av miljöproblem långt utanför fabriksgrindarna. Transporterna hamnar allt mer i fokus. Via ISO utvecklas standarder för miljöledning mm (första versionen av ISO 14001 antas 1996). 2005 börjar arbetet med en standard för socialt ansvar. 2010 antas ISO 26000, Vägledning för socialt ansvarstagande. Det är ISO:s största standardiseringsprojekt någonsin, internationella sekretariatet delas av Brasilien och Sverige. Miljö ingår som en viktig del i definitionen av socialt ansvarstagande.
Det Naturliga Steget startade som ett informationsprojekt 1989. Dess viktigaste bidrag blev de fyra systemvillkoren: 1. Ämnen som utvinns ur berggrunden För att gå mot en hållbar utveckling måste vi systematiskt ersätta vissa mineraler som är sällsynta i naturen med sådana som det finns rikligt av, använda alla gruvframställda material effektivt och systematiskt minska vårt beroende av fossila bränslen. 2. Koncentrationen av ämnen som produceras i samhället För att gå mot en hållbar utveckling måste vi systematiskt ersätta vissa svårnedbrytbara och onaturliga ämnen (syntetiska) med de som det normalt finns rikligt av eller bryts ned lättare i naturen. Men även använda alla ämnen som produceras av samhället effektivt och släppa ut dem i en takt som inte överbelastar naturens balanserande förmåga. 3. Utarmning av den fysiska basen för jordens naturliga kretslopp och biologiska mångfald För att gå mot en hållbar utveckling får vi endast använda resurser från välbalanserade ekosystem, systematiskt använda både resurser och mark på på ett produktivt och effektivt sätt, och iaktta försiktighet i alla typer av ändringar i naturen, t.ex. förändrad markanvändning. Och i det samhället hindras inte människor att... 4. Möta sina behov För att gå mot en hållbar utveckling måste vi skapa och stödja åtgärder och strategier för att avlägsna hinder som undergräver människors förmåga att tillgodose sina grundläggande mänskliga behov, t.ex. osäkra arbetsförhållanden, löner som det inte går att leva på, missbruk av politisk, ekonomisk eller social påverkan, och slösaktig / orättvis resursförbrukning. 10
När ISO 14001 utvecklades utgick man från en figur utvecklad av kvalitetsgurun Deming, kvalitetscirkeln. Den byggde på fyra principer: Plan Do, Check, Act. I standarden lades till en femte övergripande princip, Policy. Princip 1 Policy Organisationen definierar en miljöpolicy och skapar genom uttryckliga åtaganden engagemang för sitt systematiska miljöarbete. Princip 2 Planera Organisationen utarbetar en plan för att omsätta sin miljöpolicy i praktiken. Princip 3 Genomföra För att kunna genomföra sitt systematiska miljöarbete effektivt, bör organisationen först skapa de förutsättningar och resurser som möjliggör utvecklingen. Organisationen inför även processer och rutiner. Princip 4 Följa upp Organisationen mäter, övervakar och utvärderar sina miljöprestanda. Princip 5 Förbättra Med hjälp av uppföljningen förbättrar organisationen sitt miljöledningssystem. Ett bra övergripande mål är att höja hela organisationens miljöprestanda på alla områden. Miljöledningssystemet är ett organisatoriskt ramverk som måste övervakas och regelbundet ses över. Först då blir det möjligt att effektivt utveckla organisationens verksamheter med hänsyn till föränderliga interna och externa faktorer. Alla anställda måste känna ansvar för hur påverkan av miljön.
ISO 26000 är inte en kravstandard, till skillnad från ISO 14001. Den är i stället en vägledning. I standarden finns en god struktur för analys och tankearbete, med massor av tips hur man kan angripa olika problemställningar. Utgångspunkten är de sju principerna för det sociala ansvarstagandet. Verksamhetsstyrning är den viktigaste faktorn för att kunna ta ansvar för sina beslut och aktiviteter, samt integrera sitt sociala ansvarstagande. De mänskliga rättigheterna delas in i två huvudkategorier. Den första kategorin omfattar t.ex. medborgerliga och politiska rättigheter, rätten till liv och frihet, jämlikheten inför lagen, yttrandefriheten. Medan t.ex. de ekonomiska, sociala och kulturella rättigheterna; rätten till arbete, mat, hälsa, utbildning och social trygghet återfinns i den andra kategorin. Arbetsförhållanden rymmer riktlinjer och arbetssätt relaterade till arbete. Oavsett om det sker inne i eller på uppdrag av organisationen. Det inkluderar underleverantörer. Miljöansvar lyfter framförallt upp utbildning som grundläggande för att främja utveckling av hållbara samhällen och livsstilar. ISO 14001 nämns som hjälpverktyg. Goda verksamhetsmetoder inbegriper etiskt agerande i kontakt med omvärlden. Anti-korruption, konkurrens på lika villkor, respekt för ägande mm. Konsumentfrågor gäller saker som korrekt information och god avtalssed. Att främja hållbar konsumtion, utforma produkter och tjänster som är tillgängliga för alla samt, där så är lämpligt, tillgodose de sårbaras och missgynnades behov. Samhällsengagemang och utveckling. Kan vara individuellt eller i allmännyttiga sammanslutningar för att stärka det civila samhällets demokrati och värderingar. 13
Historien är full av företag eller organisationer som plötsligt blivit ertappade med att inte ha full kontroll på sin verksamhet. Följande historia handlar om två företag i dåvarande Västtyskland. Referatet är hämtat ur SOU 1997:84 En hållbar kemikaliepolitik Betänkande av Kemikommittén. Den 1 november 1986 brann en av lagerlokalerna vid Sandoz fabrik strax utanför Basel. Ett trettiotal kemikalier, sammanlagt 1 246 ton, förvarades i lokalerna. Bland kemikalierna fanns bekämpningsmedel, därav ett kvicksilverhaltigt. Vid branden smälte och exploderade de metall- och plastbehållare ämnena var lagrade i. Följderna av branden blev mycket omfattande. De senaste femton årens arbete med att rena floden Rhen var förgäves. Släckningen av branden medförde att stora mängder av de farliga ämnena spolades ner i floden. Vid förbränningen bildades farliga gaser som ytterligare förvärrade olyckan. Med släckningsvattnet sköljdes 30 ton jordbrukskemikalier och minst 200 kg metalliskt kvicksilver ner i Rhen. Giftblandningen dödade allt levande flera kilometer nedströms floden. Vid branden förångades också ca 1,7 ton metalliskt kvicksilver och fördes med vindarna bort över södra Tyskland. Ett par dagar senare registrerades ytterligare giftutsläpp i Rhen. Det visade sig att Ciba Geigy, också i Basel, vid en störning i driften under olycksnatten enligt egen utsago släppt ut 400 liter av ogräsgiftet atrazin i Rhen. Enligt tyska experter visar dock mätprover att mängden troligtvis var 10-20 gånger större. Fallet Sandoz En mängd frågor inställer sig när det gäller Sandoz. Hur medvetna var man om riskerna med förvaringen av kemikalierna i lagerlokalen? Hade man gjort en riskanalys som visade dels att giftiga gaser skulle uppstå vid en brand? Visste man att eventuellt släckvatten skulle förorena Rhen mycket kraftigt? 14
Vilka slutsatser kan vi dra om Sandoz: Om man hade gjort en riskanalys men inte omsatt den i praktisk handling genom en plan var man då alltså avstående och avvaktande i fabriksledningen (medvetet inaktiv)? Medan man ute i verksamheten var både planlös (omedvetet aktiv) och mållöst upprepande (omedvetet reaktiv)? Fallet Ciba Geigy Frågorna blir ännu fler när det gäller Ciba Geigy. Hur kom det sig att dess anläggning samma natt kunde släppa ut gifter i Rhen? Och hur kunde företagsledningen ta så fel på utsläppets storlek? En bestickande slutsats är att Ciba Geigys ledning utförde en medveten och reaktiv handling, i förhålande till den fullt utvecklade branden hos Sandoz. I så fall infinner sig en allvarlig etisk dimension. Det går då knappast att beskriva ett sådant agerande som konstruktivt. Snarare destruktivt. I fråga om den felaktiga informationen till myndigheterna om utsläppets storlek förfalskande (destruktiv och reaktiv). Och i fråga om utsläppets effekter mördande (aktivt destruktiv). 15
Drivkrafter för att arbeta med miljöfrågor i företag och organisationer kan vara: Bidra till att påverkan på jordens resurser, flora och fauna från verksamheten blir så lite som möjligt, d v s den ideella drivkraften, att ge sitt bidrag till varsamhet med det gemensamma ansvaret för jordklotet. Visa för omvärlden att man tar ansvar för miljön. Omvärldsintressenterna ställer numera allt större krav på företag vad avser deras miljöpåverkan. Allmänheten är engagerad, massmedia och intresseorganisationer fångar upp allmänhetens intresse. Det är viktigt att ha en god image - och att säkerställa att den bibehålls ( det som man har byggt upp efter år av ansträngning kan raseras på ett ögonblick från t.ex. en olycka som hanteras felaktigt). Uppfylla de krav som kommer från marknaden - kunder och användare - på att inte påverka miljön i produktionen eller genom produkterna. Allmänhetens engagemang blir ofta också lika med kundkrav. Genom uppfylla kundkrav eller överträffa förväntningar kan ökad försäljning, ökad marknadsandel uppnås etc. Uppfylla de krav som samhället ställer genom lagar och förordningar. Lagkraven är ofta minimikraven, det kan få fördelar av att ha goda marginaler till de nivåer av miljöpåverkan som lagar ger upphov till, t.ex. image i samhället, kundrelationer, ökad säkerhet vid ev. olyckor. God miljöledning också innebär att ökade förtjänster, t.ex. genom lägre kostnader för råvaruförbrukning, avfallsavgifter etc. Uppfylla de krav som ställs av ägare och företagsledning som uttrycks i t.ex. grundläggande värderingar, visioner och policys. 16