... H3>1SIHOS1VH. =H3SV9AV13S310
'. G~~:rs~{.';:tDEN ' "' \ I vår dagliga miljö är vi ständi~t utsatta för avgaser och andra luftfnroreningar av olika slag. Ämnena som ingår i dessa är giftiga i olika hög grad och diirför ~ar man för flera gaser satt upp hygieniska gränsvärden vanligen s.k. nivåv~rden. Dessa anger det höesta medelvärdet under en åttati:nmars arbetsdag. För vissa ämnen bl.a. N0 2 som ingår i diesel ~vgaser finns takvhrden som inte fär överskridas ens under en kort tid. Takvärdena är att föredra för ämnen som ger omedelbara skadliga och irriterande effekter I medan nivåvärden kan vara bittre för ämnen som inlagras i kropnen och ger effekt på lång sikt. Att mänt:den av en viss gas under.a:ti.gep-gränsvärdet betyder inte att gasen är ofarlig. K~nsliga personer kan få besvär redan innan gränsv=irdesni vån. Långvarigt arbete i gasmiljö misstänks kunna ge skador på längre sikt. Många ämnen ger också effekter som framträder efter :nånga år. Aktue~lt är sambandet mellan asuest och lung- och bukcancer. Trots att cancerrisken vid asbestarbete varit k'.:ind i många. år-har mycket lite gjorts för att fiira ut k:im-! skaperna på arbetsplatserna. Just för cancerframkallande ämnen fiirsvinner inte riske,n h e1t förrän gränsvärdet är o. _,,... r~ycket lite är också känt om olika ämnens t?a.m~ verkan och den effekt som di-irvid uppstår.
VAD ÄR PPM? ri l, Halten av ämnen i gaser mäts ofta i milliondelar. PPM = parts per million. DIESEL. I dieselavgaser finns bortåt 150-200 olika ämnen'. De flesta av dessa är gasformiga. Mån- ga av dessa har ganska okända effekter på.. k människan medan andra är bättre undersökta. inga dieseltruckar! containers Avgaser påverkar flera organ. Värst utsatta är andningsvägarna d.v.s. nä~a, luftstrupe och lungor. Men gaserna kan också lösa sig i blodet och då påverka hjärnan t.ex. så att man blir illamående eller får huvudvärk. Även ögonen och huden kan angripas. SKADLIGA EFFEKTER. -;,.. ~ _.._:!fil!1 effekt innebär att kroppen reagerar emedelbart när den kommer i kontakt med tillräcklig mängd ay gasen,. Man kan t.ex. börja hosta,. :." ~ :.: -.. : ' :få rinnande 9gon ~. ller huvudvärk. Besvären för-../ : :. ;.... svinner så sn~rt ga~en försvinner. Kronisk effekt innebär att kroppen tar varaktig skada om den utsätts för gasen under tillräcklig tid och mängd. Om skadan uppstått hjälper det inte om gasen försvinner. ~ånga ämnen kan ge både akut och kronisk skada. 3.
' " Här följer nu en sammanställning av de "bäst kända" ämnena i dieselavgaser och deras effekter på människokroppen.....,: ;..., NI'l'RCS A GASE:R = kväveoxid /NO/ och kvävedioxid /N02/ KOLOXID ALD'i~F.YD ER SVAVE.tDidXID /so 2 /. BENSPYREN K V Ä V E D I 0 X I D. / N02/ Kväveoxider /bl.a. N0 2 NO/ Dessa ämnen som kallas nitrc5sa gaser bildas av luftens syre och kväve vid förbränning i motorn. Vid en unders<:ikning i USA där skolbar var utsatta för 0.06-0.11 fpm stäng av maskinen vl.d rast N02 under 6 månader fann man ökad f 0rekomst av infektioner i näsa och luftvägar samt försämrad lungfunktion. Inandning av låga koncentrationer behöver inte vara besvärande men kan ändå orsaka dödliga lungskador. Vid omkring 3 PPM kan lukt- och ögonirritation kännas. 3K ADCR Pt. DJ CP l<it. De nitrösa gaserna påverkar även de djupaste luftvägarna. Vid förgiftning med nitrösa gaser får man först hosta och illamående. Man känner
- -- -- -- ----------- --- - - _... -- ---- ------ Vissa personer som utsatts för upprepade i och för sig ofarliga doser koloxid har fått s.k. kronisk koloxidförgiftning. Den yttrar sig som trötthet, nervositet och huvudvärk. A L D E H Y D E R. Dessa äinnen bildas främst vid ofullständig förbränning och svarar tillsammans med de nitrösa gaserna för ~vgasernas karakteristiska lukt. De verkar irriterande pl ögonen och ger vid högre koncentrationer hostretning och andnöd. Vid djurförsök har det visat:eig att vävnadsskada kan uppkomma. Detta trots -att halten varit låg men där expositio~en /utsatta för/ varit lång. Gränsvärden: Sverige 2ppm /tak/ USA 2ppm Sovjet 0,4ppm /tak/ S V A V E L D I 0 X I D S02 Om bränslet innehåller svavel bildas svaveldioxid vid förbränningen. Gasen upptäcka via lukten vid 3-5 ppm och känns dessförinnan som metallsmak 1 munnen. Ligger koncentrationen däromkring kommer al småningom lungornas första försvarsmur mot luftföroreningar och bak.te-. i
-.,.......,. i! i ig sedan bättre men ~~er nlgra timmar kommer slemmiga upphostni~ och andn~d. Man kan till slut dts av vätakeutgjutning 1 lungorna. I slutna lokaler är det inte uteslutet att så h~ga gaskoncentrationer kan uppstå. Blodförändringar har rapporterats hos arbetare... som utsatts ftsr nitrösa gaser under lång tid..:..... Om motorerna är dåligt _ ~ inetti1ida.av de skadliga nitröea ~ gas.~r1'!a....... L. ökar. h:al~en Avgäs~alten minskar om motorkrafte~ ~- ej t'as ut til.i 'i.oo. " lörkammarförsedda motorer gav lägre N02-halt än vad nu dieselmotorer med direktinsprutning ger.... Gränsvärden: K 0 L 0 X I D. Sverige USA Sovjet CO """'" 35PPM... ~. 50PPM 18ppm /takvärde/ Koloxid finns i betydligt högre mängder 1 avgaser från bensinmotorer än från dieselmotorer. Kol'oxidhalten är högst vid tomgång. Gasen är luktlös och retar inte lungorna utan. ~. övergår 1 blodet direkt från dessa och blockerar syrgastransporten. Tecken på koloxidförgiftning kommer från de organ som är känsligast för syrgasbrist d.v.s. hjärna och hjärta. --Först kommer huvudvärk, sedan illamående och hjärtklappning. Även vid låga koncentrationer fås en försämring av hjärtfunktionen ' I.. "'
J rier att slås ut och man får lättare infektioner i luftväear och lungor. I höga koncentrationer kan man också f~ vätskeutgjutningar i luneorna. Gr~nsväroe: för svaveldioxid Sveril:~ e industriluft yttre miljö..:/t:).ygnsmed elvi=~rde/ USA. :.. ~ ": 2 ppm 0,1 ppm 5 ppm FJrutom i arbe~~miljön är vi ständigt utsatta ~ing värden under gränsv ~rdesnivån är detta ingen garanti f ör att miljön är ofarlig. Som exempel kan nämnas att rnan under smogperioder i USA:s storst~der som ansetts skörda mlnga liv för svaveldioxid i luften. Finner man vid mät inte heller haft några otillät~a luftf~roreni~~s-.,..-.. ;. halter. 0 ~n tjeckisk forskare har dessutom ; ~ett blddförö.~dringar hos barn i ornr~den med.:<:fororena:d luft upp till 0,12 ppm. För yttre.milj-ön i Sveri&~ har vi gr~nsv:l.rdet 0: 10 ppm /dygnsmedelv.:;trd~/. i. B 3 N S P Y R E N. Petta ämne finns bl.a. i dieselavgaser, bensinavgaser och tobaksrök. I dieselavgaser finns sma mängder benspyren,. -men inte ens små mängder kan siigas vara helt. -. --: ~iskfria. l"~an vet att sotare förr fick hud-
. cancer p.g.a. att deras kläder ständigt var indränkta med sot och henspyren. Ofta kan det druja 15-25 ~r från kontakten med benspyren till dess hujcancern uppstår. Eenspyren fäster på partiklar i luften, framför allt sot och damm. t :inskar rnan därför mäµgden part,iklar som finns i luften så mins- r -... &.l- -... kar man även benspyrenhalten. På för~öksdjur har hudcancer framkallats med benspyren. Djuren utsattes för ämnet som suttit på små bärande partiklar. I själva verket är benspyren ett av de ämnen med vilket man lijttast kan framkalla cancer på försöksdjur. Väderlek och ventilation påverkar starkt avgashalterna. Berättig~de krav kan därför ställas på mätningar inte bara av ett.i.imne vid en tidpunkt utan av alla tidigare nämnda ämnen under varierande arbetsf~rhållanden och tider. Påpekas bör att arbetarna vid LKAB genom facklig kamp tvingade ner eränsvärdet för NQ.2 från 5 ppm till 3 ppm för underjordsarbete. De uppräknade gränsvt:rdena kan som inledningsvis numnts diskuteras. Deras roll som.".säker gräns" för exponering för ett visst ~~ne måste st3rkt ifr~ ga shttas. ~tt exempel är vinylkloriden på Kema-:Jo d.s f a l;: iker. Efter avsl0 j anden 197 4 om dess samband med f 1jrekorn 3 L:;.1 av en cancerform i levern hos. : arbet3.re som jobbat med vinylklorid, sänktes gränsvärdet från 500 ppm till 1 ppm! Detta trots att man redan i början av 60-talet geno~fört und ersök i ngar som pekat på sambandet ;; vinylklorid och cancerfor ~. ~~., ofarlighetsövertygaren
Hur skall en bra arbetsmiljö definieras? Världshälsoorganisationen /WHO/ eer följande definition av vad hälsa är /eller rättare sagt, borde vara/: ' <. "HlLSA i'::t ETT TILLS'rÅND A'T FULf,T FYSISKT 1 ANDLIG1t : CGH" ~.-,. SOCIALT Vl~LB3FINXANDE, OCH I~1TE.BLOTT ~fil.nv ARO~ ~~lf SJUK- DGr ~ ELLSR SVA:JHET".. ', ; "j - -::' ::.... ~..... I ' MEN VILK8N BOSNDs..:.. 1sLLER AREjTSMILJ~ LEVBR UPP TILL', DETTA?.,... ~Jf "'..... ', " :l.:,. HArNAR:SETARE: rn i~:l STÄNDIGT UTSATTA FC:R RISK3R I ARBETET GENO.l'r: EN DÅLil AREETSMILJÖ. NI KAN FCRBi:TTf{A DEN GENOM AKTIVITST UT~ PÅ ARBETSFÄL- TET.!lET i~r :;q n.t:1sa OCH ERA FAri:ILJ81S TRY'.IGHET DBT GÄLLER! Denna skrift är utarbetad av Svenska Hamnarbetarförbundet Avd. 4 tillsa r:i~.ans med Arbetsmiljögruppen i ::Zöteborg., -..,....- ~. ~",.. 1. ' ( Litteratur: : ~:. :.... - ~.:..:. ~ '' Broschyren sista sidan, utg: å,y. :-, Arb'etsmiljögrtippen i Gbg. Litt. 1-11 Hälsorisker vid arbete i di ~~e -iavgaser Sven-Ove Hansson: Arbetsmiljö från A till Ö Prisma ~thlm 1975... :.
. ''.t 'f - - -:' _.._ -: YniUäÖktoellt~---- ::... - ~ ---:--'--~~ '.!". r'. JJMSel Jå-Plig'.år.~. ' i '.. Om man ska döma ay.mutagentest si är diesel ) motoms avgaser mycket.. ' 'farligare än bensinmo- 'torns. Det (inns alltsl inget miljövänligt med dieseln, som ibland fram-. ~kymtat i annonser. ~h pr~. Tvärtom, förutom att avgaserna visat sig mutagena, och därmed tro-. ligen canc~rogena., si har tekniken för att rena die -~elavg&ser ]nte alls hunnit si långt som för bensinmotorer.., - De dieseldrivna.bussarna borde snarast ersättas med andra typer av fordon. Dieseln tycks inte alls konstruerad för knyckig stadskörning, där visar den sig som sämst. Det säger Göran Löfroth pa Wallenberglaboratoriet vid Stockholms universitet. Det är han som studerat diesel-: och bensinavga-. sers mutagena (som ger skador på arvsmassan) och cancerogena verkan. :, - Dieselns användning i privatbilar borde också begränsas. Bara för långväga transporter, som inte kan gå på järnväg och båt, kan dieseln anses befogad, m,~nl!,r ~ö 4 ran Löfroth. Det llr för sll'l körning som dieselns konstruktion förefaller passa bäst; med jämn belastning och fart.. Det är första gången i Sverige som dieselavgasernas mutagena verkan testats. Tolv ginger farligar~ I testet har dieselmotorns avgaser framkallat oerhört många fler mutationer än bensinmotorns. (Därmed inte sagt att bensinavgaserna i dagens bilar skulle vara rena!) Som jämförelse kan nämnas; dieselavgaserna ger 12 gånger fler mutationer än bensinmotorns avgaser. Proverna, som motsvarar _en körsträcka på cirka 12 km, har tagits vid naturvårdsverkets bilavgaslaboratorium. De har tagits vid körning som påminner om verklighe'ten. Det finns japanska och amerikanska undersökningar som stöder Göran Löfroths resultat. Vilka ämnen är. då farliga i dieselavgaserna? NyaM~nen upptäcks. Ja, misstankarna riktas mot en mycket stor grupp organiska (som innehåller ~oo ämnen.;' Qc bildas, vid förbränning. En del av dem är kända, de kallas PAH (polycyklis- ' ~., i- t..,, ' I~ &. Dieselbussarna sprider miingder av farliga avgaser bland miinniskorna i stan. ka aromatiska kolväten). Det stora flertalet är okända till sammansättning och egenskaper. PAH inklusive de okända "släktingarna" kallas POM (policykliskt organiskt material). Nya äm- ' nen upptäcks ständigt.. För att se om PAH är mutagena måste man använda ett avancerat test, annars ger de inte utslag. Men Göran Löfrot~. fick fram mutationer även i relativt enkla test. Därav drar han slutsatsen att >l ;, i-,.. den mutagena effekten hof die- selavgaserna framför allt beror pl olika organiska.ämnen i den stora gruppen POM, som allba inte är v~nliga PAH.. '. Göran Löfroth ty~k~.inte att det viktigaste är att sätta fingret på vilket, eller vilka, ämnen som är boven i dramat. Den mutagena verkan har visj\t sig kla~ och tyd{igt. Då är också misstanken om cancer stark. '. I \.'..,:_,.,.r,.: ' Men dieselbrllnilet är bitligare än bensin. Det kommer att hindra en snabb ö,verg!ng från dieseldrivna bussar och bilar till andra typer av fordon. Säkert kommer många testresultat att prtienteras för att visa att diesefn 1 Inte llr farlig.,. ' ~,!.f ~ ",, Men marknadsf'aringen. av den. ' dieseldrivna bilen som miljövänlig, har Htlla fall fatt sig en rejäl knäck av de här resultaten.