Så styrs Sverige 8 a och c
Demokrati - Diktatur Demokrati Allmän och lika rösträtt Maktdelning Fria val Parlamentarism Offentlighetsprincip Åsikts-, yttrande- och religionsfrihet Tryckfrihet Rätt att resa och till ägande Jämlikhet Rättssäkerhet Diktatur Ej allmän och lika rösträtt Ofta samlad makt Ej fria val Ej åsikts-, yttrande- och religionsfrihet Ingen tryckfrihet Ingen äganderätt och begränsade reserättigheter Ingen jämlikhet Ingen rättsäkerhet
Allmän och lika rösträtt Alla har rätt att rösta Alla har samma rösträtt och varje röst är lika mycket värd, ingens röst är värd mer än någon annans (ofta är det någon form av begränsning ändå för vem som får rösta, medborgarskap, ålder, eller att man måste bott i landet en viss tid!) Alla har rättighet att delta i fria val som ordnas med jämna mellanrum i Sverige var fjärde år
Maktdelning Är olika principer hur man delar upp makt inom ett land eller mellan länder Det kan ske mellan olika delar som har olika former av makt på samma nivå Det kan ske mellan olika delar inom ett land att staten ger mindre delar inom staten makt att bestämma själva I Sverige använder vi oss av folksuveränitetsprincipen vilken innebär att alla egentlig makt ligger hos riksdagen den lagstiftande makten men att arbetsuppgifterna skiftar.
Hur delas maktens arbete upp i Beslutande makten/lagstiftande makten? Riksdagen Verkställande makten/utförande makten? Regeringen Dömande makten/efterföljande makten? Domstolarna / HD Sverige?
EU (Europaparlamentet Kommissionen Ministerrådet) Sverige (Riksdag Regering) Landsting (Landstingsfullmäktige Landstingsstyrelsen) Kommuner (Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen) Beslutsnivåer
Parlamentarism Innebär att den styrande makten måste ha stöd av den lagstiftande makten för att kunna regera I Sverige handlar detta om att regeringen måste ha riksdagens stöd för att kunna bestämma i Sverige
Offentlighetsprincipen Innebär att alla medborgare har som rätt att ta del av all offentlig makts (Stat, kommuner, landsting, myndigheter, etc) beslut och vad som ligger till grund för det! Enkelt innebär det att man har rättighet att få läsa de papper som finns angående beslut som har fattats inom (Stat, kommuner, landsting, myndigheter, etc).
Åsikts-, yttrande- och religionsfrihet Detta innebär att du har rätt att ha vilka åsikter du vill, att du har rätt att framföra dem och att du har rätt att ha vilken religion du vill. Begränsningarna i detta är att det du säger inte får vara kränkande eller hets mot folkgrupp.
Tryckfrihet Innebär att man inom samhället har rättighet att ta fram och trycka skrifter och annat utan att någon censur sker Censur är de begräsningar som finns i detta och att man inte heller här får kränka eller utsätta någon folkgrupp.
Rätt till ägande och resande Det är de rättigheter som anger att du har rätt att äga saker och att de då är dina och inte en del av något större eller tillhör någon annan Dessutom att du själv får bestämma om ditt eget resande (inom landet, men också huruvida du vill resa ut från landet!)
Jämlikhet Är förutsättningarna inom ett land att alla människor har lika värde Att alla människor har samma skyldigheter och rättigheter Gällande att män och kvinnor ska ha samma förutsättningar talar man om jämställdhet
Rättssäkerhet Är det skydd inom en demokrati som ska se till att alla får samma behandling inför lagen och att det sker effektivt och förutsägbart Dessutom att ingen ska bli utsatt av någon annan, vare sig av staten eller enskild
Att träna på! Vilka är förutsättningarna för demokrati? Beskriv var och en av förutsättningarna för dig själv, vad den innebär! Olikheterna mellan demokrati och diktatur har jag visat, men finns det några likheter?
OLO
Riksdagen 349 medlemmar riksdagsledamöter Val var fjärde år andra söndagen i september Svenska medborgare över 18 år har rösträtt Vi väljer in representanter för partierna och från olika delar av landet genom de 29 valkretsarna Proportionellt valsystem = 20% av rösterna ger 20% av platserna i riksdagen, ungefär 70 platser För att komma in i riksdagen måste ett parti ha 4% av rösterna eller mer än 12% i en enskild valkrets, om det senare sker får det en ledamot i riksdagen.
Riksdagens uppgifter Stiftar lagar Beslutar om statsbudgeten Kontrollerar regeringen och olika myndigheter Sverige och EU Utrikespolitiken ihop med regeringen
Partierna i riksdagen Borgerliga blocket: Moderaterna, Folkpartiet, Centern och Kristdemokraterna (Alliansen) Socialistiska blocket: Vänsterpartiet, Socialdemokraterna och (Miljöpartiet) (Rödgröna) Sverigedemokraterna
Partiledare - Språkrör Moderaterna Fredrik Reinfeldt Folkpartiet Jan Björklund Centern Annie Lööf Kristdemokraterna Göran Hägglund Socialdemokraterna Stefan Löfvén Vänsterpartiet Jonas Sjöstedt Miljöpartiet Gustav Fridolin/Åsa Romson Sverigedemokraterna Jimmie Åkesson
Olika typer av regeringen Majoritetsregering Minoritetsregering Samlingsregering Koalitionsregering
Regeringens uppgifter Regeringen lämnar förslag till riksdagen propositioner Regeringen ser till att besluten som riksdagen fattat genomförs verkställer Regeringen ansvarar för utrikespolitiken Regeringen leder förvaltningen Regeringen utser höga chefer inom statliga myndigheter
Kommunerna Grundar sig på föreställningen om lokal självstyrelse att kommunerna har rättighet att sköta sig själva gällande vissa saker i förhållande till staten De saker som bestäms inom kommunerna kan delas in i tre olika nivåer: Det kommunerna måste göra Det kommunerna bör eller ska göra Det kommunerna beslutar om själv
Kommunerna Måste göra: Vård, skola och omsorg Ska göra: Vatten, avlopp, sophämtning, etc Väljer att göra: Fritidsaktiviteter, etc Pengarna kommer från Skatter Avgifter Statsbidrag
Två uppgifter Beskriv en kommuns kostnader: dela in dem i måste, ska och väljer! Beskriv en kommuns intäkter: var ifrån kommer de pengar som finns i en kommun?
Folkomröstningar Vissa saker som man anser för svåra eller för känsliga för att låta politikerna besluta om kan man anordna folkomröstningar, där hela folket får säga sitt. Det är ofta stora frågor som hela befolkningen blir direkt berörd av och som de allra flesta har starka åsikter om De vi haft hittills har varit rådgivande
Folkomröstningar 1922 Förbud mot alkohol 51% röstade nej 1955 Övergång till höger trafik 83% röstade nej, genomfördes iaf 1967 1957 Pensionsformer ATP, var den reform som fick flest röster och genomfördes, har nu ersatts av en annan pensionsreform 1980 Kärnkraften fanns tre linjer, den som fick flest röster var de som ville avveckla kärnkraften 1994 EU-medlemskap 52,3% röstade ja, vi gick med i EU 2003 EMU-medlemskap en majoritet röstade nej och vi står nu utanför euron.