KULTURRÅDETS STRATEGI FÖR ARBETET MED KULTUR OCH FOLKHÄLSA 2005 2007 KULTURRÅDET
Statens kulturråd, Box 7843, 103 98 Stockholm Besök: Långa raden 4, Skeppsholmen Tel: 08 519 264 00 Fax: 08 519 264 99 Webbplats: www.kulturradet.se
INNEHÅLL Kulturrådets uppdrag inom folkhälsopolitiken sid 5 Den nya folkhälsopolitiken sid 6 Målen för kulturpolitiken inom folkhälsopolitiken sid 7 Kultur och folkhälsa sid 9 Tidigare arbetemed kultur och folkhälsa sid 10 Ansvarsfördelningen mellan stat region kommun sid 11 Strategi för kultur och folkhälsa åren 2005 2007 sid 12 Sammanfattning sid 20
4
KULTURRÅDETS UPPDRAG INOM FOLKHÄLSOPOLITIKEN Kulturrådet ska enligt uppdrag i regleringsbrev för 2005 utarbeta en strategi för sitt arbete med kultur och folkhälsa relaterat till Kulturrådets verksamhetsområden. Uppdraget ska redovisas till Socialdepartementet och Folkhälsoinstitutet senast den 31 augusti 2005. Till grund för strategin ligger det uppdrag Kulturrådet fått i tidigare regleringsbrev att med utgångspunkt i mål på politikområdes- och verksamhetsnivå identifiera sin roll inom folkhälsoområdet och redogöra för insatser som vidtas och som avses att vidtas för att nå det övergripande folkhälsomålet och målen för folkhälsopolitikens elva målområden. Kulturrådet skulle även redogöra för hur insatserna avses följas upp samt val av indikatorer för uppsatta mål. (Kulturrådets skrivelse 2004-09-27, dnr 2004/2171.) 5
DEN NYA FOLKHÄLSOPOLITIKEN Människors makt och möjligheter att påverka sina livsbetingelser har sannolikt en avgörande betydelse för hälsan. Att öka människors delaktighet i samhällslivet är därför ett av de viktigaste nationella folkhälsomålen. Det övergripande målet för svensk folkhälsopolitik är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa för hela befolkningen. Hälsa ses som ett mycket eftersträvansvärt mål av de flesta människor; en bibehållen hälsa är en förutsättning för så mycket annat. I arbetet med den nya folkhälsopolitiken gjordes ett viktigt strategiskt vägval. I stället för att utgå från sjukdomar och hälsoproblem valde utredningen att utgå från de faktorer i samhällsorganisationen och människors levnadsförhållanden som bidrar till hälsa och ohälsa. Därmed placeras huvuddelen av folkhälsoarbetet utanför sjukvården. Folkhälsopolitiken förutsätter samverkan över ämnes- och sektorsgränser. (Prop. 2002/03:35 Mål för folkhälsan.) 6
MÅLEN FÖR KULTURPOLITIKEN OCH FOLKHÄLSOPOLITIKEN Målen för folkhälsopolitiken Delaktighet och inflytande i samhället (1) Ekonomisk och social trygghet (2) Trygga och goda uppväxtvillkor (3) Ökad hälsa i arbetslivet (4) Sunda och säkra miljöer och produkter (5) En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård (6) Gott skydd mot smittspridning (7) Trygg och säker sexualitet och en god reproduktiv hälsa (8) Ökad fysisk aktivitet (9) Goda matvanor och säkra livsmedel (10) Minskat bruk av tobak och alkohol, ett samhälle fritt från narkotika och dopning samt minskade skadeverkningar av överdrivet spelande (11) Kulturrådet har i uppdrag att arbeta för att de kulturpolitiska målen får genomslag i samhället. Kulturrådet har också ett ansvar för att kulturpolitiska aspekter på utvecklingen beaktas inom andra områden, där folkhälsoområdet är ett av dem. Flera av de kulturpolitiska och folkhälsopolitiska målen tar sikte på människors delaktighet och inflytande i samhället. Detta betyder dock inte att man ska bedöma värdet av kulturella upplevelser efter deras hälsovinster. Självklart har kulturella upplevelser och deltagande i kulturella aktiviteter ett egenvärde. Målen för kulturpolitiken Värna yttrandefriheten och skapa reella förutsättningar för alla att använda den. Verka för att alla får möjlighet till delaktighet i kulturlivet och till kulturupplevelser samt till eget skapande. Främja kulturell mångfald, konstnärlig förnyelse och kvalitet och därigenom motverka kommersialismens negativa verkningar. Ge kulturen förutsättningar att vara en dynamisk, utmanande och obunden kraft i samhället. Bevara och bruka kulturarvet. Främja bildningssträvanden. Främja internationellt utbyte och möten mellan olika kulturer inom landet. De folkhälsopolitiska mål som går att koppla till något av Kulturrådets ansvars- och verksamhetsområden är främst målen: Delaktighet och inflytande i samhället (mål 1) Att värna yttrandefriheten är ett av de centrala kulturpolitiska målen. Kulturen ger medel för människor att uttrycka sin mening, att påverka, ifrågasätta och förändra. Kulturpolitikens inriktning är att kulturen skall vara tillgänglig och nå så många som möjligt. Trygga och goda uppväxtvillkor (mål 3) För barns och ungas utveckling är det särskilt viktigt att vi ser till både de fysiska, emotionella, sociala och intellektuella aspekterna av hälsa eftersom de samspelar och förstärker varandra. Goda kulturupplevelser är väsentliga för barns och ungas utveckling för att de gör tillvaron djupare, rikare och mer meningsfull. Ökad hälsa i arbetslivet (mål 4) Genom anslaget Kultur i arbetslivet kan Kulturrådet stimulera arbets- 7
platser till att se kulturverksamhet som ett inslag i arbetslivet, jämställt med friskvård. Kulturprojekt på arbetsplatser kan öka såväl arbetsgemenskapen som arbetsglädjen. En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård (mål 6) Kulturrådets handlingsprogram för funktionshindrades tillgång till kultur omfattar olika delområden, bl.a. åtgärder i syfte att ge kulturfrågorna tydligare uppmärksamhet inom vård och omsorg. Det är visserligen inte Kulturrådets uppgift att finansiera insatser som rör kultur i vården och i äldreomsorgen, men inom Kulturrådets uppdrag ligger att se till att landsting och andra vårdgivare verkar för att kulturen tas tillvara i vård- och omsorgsarbetet. Ökad fysisk aktivitet (mål 9) I skolans läroplan betonas särskilt vikten av daglig fysisk aktivitet. Dansen är ett prioriterat område inom den nationella kulturpolitiken och Kulturrådet har på regeringens uppdrag nyligen utarbetat ett särskilt handlingsprogram som bl.a. syftar till att sprida dansen utanför storstadsområdena. Inte minst handlar det om att utveckla dansen för barn och unga och etablera dans som ett inslag i det ordinarie skolarbetet. 8
KULTUR OCH FOLKHÄLSA 1. Sambandet mellan deltagande i kulturella aktiviteter och hälsoutveckling har undersökts bl.a. av professorerna Lars- Olov Bygren och Thöres Teorell. Se vidare Kultur för hälsan exempelsamling från forskning och praktik, Folkhälsoinstitutet 2005 Att mäta kulturens påverkan på hälsan är vanskligt och de forskningsresultat som finns inom området kultur och hälsa bör tolkas med försiktighet 1. Helt klart är dock att kulturaktiviteter kan motverka och förebygga ohälsa genom kulturens möjligheter att erbjuda upplevelser, insikt, delaktighet och inflytande i samhället, att stimulera människor till att ta vara på och utveckla sin kapacitet, att skaffa sig kunskaper, lära sig av erfarenheter och bilda sig uppfattningar. Men sambanden kan även gå i andra riktningen, en god folkhälsa är en av förutsättningarna för ett rikt kulturliv. Men genom arbetet med att undanröja hinder för människor att kunna delta i kulturlivet ökar vi förutsättningarna för att kulturen också ska kunna bidra till att förbättra folkhälsan. Det är säkert så, att de flesta som har förmånen att få leva ett ur alla aspekter rikt och omväxlande liv mår fysiskt och psykiskt bättre än de som inte har den möjligheten. För vissa av dem kan kulturen vara ett positivt inslag bland många andra. Men motion och friluftsliv, möjligheter till socialt umgänge, miljöbyte, ekonomisk och social trygghet, goda uppväxtvillkor etc. är säkert minst lika viktiga faktorer. 9
TIDIGARE ARBETE MED KULTUR OCH FOLKHÄLSA Kulturrådet har alltsedan 1980-talet genomfört/medverkat i en rad utredningar och projekt som kan föras in under rubriken kultur och folkhälsa. Under åren 1988 91 drev t.ex. Kulturrådet på regeringens uppdrag utredningsprojektet Att vidga deltagandet i kulturlivet. I anslutning till det fick Kulturrådet i uppdrag av regeringen att upprätta ett treårigt handlingsprogram där barn och ungdomar skulle ges särskild prioritet, Kulturprogram för barn och unga (1994). Vardagsmiljöerna ger stora möjligheter att öka delaktigheten i kulturlivet. Trygghet och gemenskap där kan vara en viktig grund för att pröva nya verksamheter och möta nya uttryck. Det är viktigt att se kulturen som en del i alla miljöer: förskola, skola, arbetsliv, boendemiljö, vård, äldreomsorg och andra miljöer där människor vistas. Inom dessa områden har Kulturrådet arbetat med utvecklingsprojekt och utredningar om Kultur i arbetslivet (1978 1985), Kultur i vården (1981 83), Kultur i äldreomsorgen med bl.a. rapporterna Bingo & Beethoven (1986) och Ända hem till fru Nilsson (1990). Museer för alla (1996) samt Funktionshindrades tillgång till kultur (1998) är exempel på utredningar om funktionshindrades tillgång till kultur. Detta är dock första gången Kulturrådet formulerar en samlad strategi för sitt arbete med kultur i ett folkhälsoperspektiv. 10
ANSVARSFÖRDELNINGEN MELLAN STAT REGION KOMMUN Staten, landstingen och kommunerna är självständiga aktörer på kulturområdet även om staten har det nationella ansvaret för kulturpolitiken. Men en nära samverkan på olika nivåer mellan stat, regioner/landsting, kommuner och organisationsliv är nödvändig för att de nationella kulturpolitiska målen ska kunna förverkligas. Den lokala nivån utgör basen i kulturlivet, där kulturinsatserna domineras av folkbiblioteken. Andra stora åtaganden är den kommunala musik- och kulturskolan, bidrag till föreningar och organisationer inte minst studieförbunden samt försörjningen av kulturlokaler. På kommunal nivå finns också ansvaret för förskola, skola och äldreomsorg. Kulturen har fått allt större betydelse i regionerna och ses nu på många håll som en viktig del i en strategi för regional utveckling. På regional nivå ligger bl.a. ansvaret för de regionala teater-, dans- och musikinstitutionerna, för de regionala museerna och länsbiblioteken. På regional nivå finns också ansvaret för hälso- och sjukvården. På den nationella nivån finns ansvaret för de statliga kulturinstitutionerna, universiteten och högskolorna och de myndigheter som är verksamma inom området kultur och folkhälsa. 11
STRATEGI FÖR ARBETET MED KULTUR OCH FOLKHÄLSA ÅREN 2005 2007 Utgångspunkterna för Kulturrådets strategi för arbetet med kultur och folkhälsa är allas rätt till delaktighet i och tillgänglighet till kulturlivet. De folkhälsopolitiska mål som är mest relevanta för Kulturrådets verksamhetsområden är främst de folkhälsopolitiska målen Delaktighet och inflytande i samhället (1), Trygga och goda uppväxtvillkor (3), Ökad hälsa i arbetslivet (4), En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård (6) samt Ökad fysisk aktivitet (9). Kulturrådets strategi för kultur och folkhälsa bygger på de här utvalda folkhälsopolitiska målen. (Se även sid. 2, målen för kulturpolitiken och folkhälsopolitiken.) DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE I SAMHÄLLET (MÅL 1) Kulturens betydelse för demokratin och yttrandefriheten Att värna yttrandefriheten är ett av de centrala kulturpolitiska målen. En mångfald röster och en fri debatt är inte bara en förutsättning för ett rikt kulturliv utan också för en levande demokrati. Det är en viktig kulturpolitisk uppgift att värna varje medborgares rätt att fritt uttrycka tankar, åsikter och känslor. Kulturen ger medel för människor att påverka, ifrågasätta och förändra. Inom kulturens sfär finns både fakta och argument, uttrycksmedel och scener för agerande, men även fantasi och kunskap från bibliotek, arkiv, museer som kan kombineras med egna erfarenheter och värderingar och gestaltas som teater, dans, musik, film litteratur, muntligt berättande eller utställningar och framföras såväl privat som offentligt i vardags- och yrkesliv. Allas rätt att delta i kulturlivet tillgängligheten till kultur Alla ska ha möjlighet att delta i kulturlivet, till kulturupplevelser och till eget skapande. Kulturpolitikens inriktning är att kulturen ska vara tillgänglig och nå så många som möjligt. Kulturpolitiken ska skapa förutsättningar för verksamhet på en rad olika områden och inom olika konstarter och genrer. Kulturverksamhet ska kunna bedrivas över hela landet och finnas med i alla miljöer. Kulturvanor är en del av ett större sammanhang och ingår i ett mönster av sociala vanor, kontakter och relationer med andra människor. Kultur, i bemärkelsen aktiviteter och utbud som människor väljer att delta i, berör i stort sett alla medborgare, men på olika sätt och i olika omfattning. En del människor står dock helt utanför det levande kulturlivet och deltar aldrig i professionella kulturevenemang eller i kulturell amatörverksamhet. För att öka delaktigheten i kulturlivet bör bl.a. större uppmärksamhet ges åt frågor om drivkrafter och möjligheter för ökad tillgänglighet. 12
Ett viktigt led i en strategi för ökad tillgänglighet till kulturlivet är bl.a. ett väl fungerande samspel mellan kulturpolitiken och politiken på andra samhällsområden. Detta gäller inte minst inom det sociala området och utbildningssektorn. Identifiera och bidra till att undanröja hinder för att tillgodose medborgarnas tillgång till kultur. Implementera kulturen i ett folkhälsoperspektiv i Kulturrådets regionala dialoger. Utveckla samarbetet med folkbildning och andra organisationer i det folkhälsopolitiska arbetet. Utveckla samarbetet med universitet och (vård)högskolor för att främja utbildning och forskning om kultur och folkhälsa. TRYGGA OCH GODA UPPVÄXTVILLKOR (MÅL 3) Barn och unga För barns och ungas utveckling är det särskilt viktigt att vi ser till både de fysiska, känslomässiga, sociala, intellektuella och psykologiska aspekterna av hälsa eftersom de samspelar och förstärker varandra. Goda kulturupplevelser är väsentliga för barns och ungas utveckling för att de gör tillvaron djupare, rikare och mer meningsfull. Kulturrådet har i uppdrag att särskilt värna om barns och ungdomars rätt till yttrandefrihet. Rådet ska likaså värna om barns och ungdomars rätt och möjlighet att delta i det kulturella och konstärliga livet och få del av kulturupplevelser. Kulturrådet har även regeringens uppdrag att stärka och vidareutveckla arbetet med kultur i skolan på nationell nivå. Bland Kulturrådets årliga återrapporteringskrav till regeringen ingår att redovisa inriktning och omfattning på insatser för barn och ungdom. Där ska framgå vad som görs för att kulturens roll i skolan stärks samt vilka insatser som främjar samarbetet mellan det fria kulturlivet, kulturinstitutionerna, förskolan och skolan. Regeringen har tillsatt en Aktionsgrupp för barnkultur vars huvuduppgift är att kartlägga barnkulturen i Sverige och lämna förslag på hur barnkulturens ställning kan stärkas. Aktionsgruppen ska redovisa sitt uppdrag i april 2006. Kulturrådet deltar i aktionsgruppens arbete. Kulturrådet har också i uppdrag av regeringen att identifiera indikatorer för uppföljning av utvecklingen av villkoren för ungdomar mellan 13 25 år i nära samverkan med Ungdomsstyrelsen. Utarbeta en strategi för Kulturrådets arbete med barns och ungdomars rätt och möjlighet att delta i det kulturella och konstärliga livet och få del av kulturupplevelser. 13
Stärka och vidareutveckla arbetet med kultur i skolan på nationell nivå. Samverka med andra myndigheter, regioner, kommuner, institutioner och organisationer för att främja tillgången till barn- och ungdomskultur. Prioritera barn- och ungdomskultur i Kulturrådets arbete med bidragsgivning. ÖKAD HÄLSA I ARBETSLIVET (MÅL 4) Kultur i arbetslivet Kulturpolitikens syfte är att ge alla medborgare möjlighet att vara delaktiga, att uppleva kultur och att skapa själva. Genom anslaget Kultur i arbetslivet kan Kulturrådet stimulera arbetsplatser till att se kulturverksamhet som ett inslag i arbetslivet, jämställt med friskvård. Kulturrådet kan inom ramen för bidragsgivningen till Kultur i arbetslivet bevilja medel till projekt av hälsofrämjande karaktär. Kulturprojekt på arbetsplatser kan öka såväl arbetsgemenskapen som arbetsglädjen. Att engagera konstnärer i projekt på arbetsplatser kan ge stimulerande möten och ökad förståelse för varandras verksamhet och arbetssituation. Det kan också bidra till att man får nya infallsvinklar på sitt eget arbete. Om projektet sker i samarbete med kulturinstitutioner kan verksamheten dessutom få ett långsiktigt perspektiv. 2 Regeringen anför i Dagordning för kultur 2003 2006 att i en situation där sjukfrånvaron är hög och ohälsofrågorna av stor betydelse både för arbetsliv och samhällsliv bör även detta avspeglas i kulturpolitiken. 3 Detta är ett förhållningssätt som aktualiserats på flera håll i regionerna. Ett exempel är det nu avslutade projektet Kultur och hälsa i Halland där diskussioner förts med näringslivet om dess medverkan för att via kulturen erbjuda anställda olika former av aktiviteter för att stimulera välbefinnande och hälsa. Kulturrådet har i sitt budgetunderlag för åren 2006 2008 framfört att kultur i anslutning till arbetet är av stor betydelse för att fler ska få lust och möjlighet att uppleva och själva utöva kultur och föreslår därför att kulturaktiviteter ska göras avdragsgilla för arbetsgivare och jämställas med friskvårdsinsatser. 4 2. Verktyg för kulturdemokrati, en rapport om Kultur i arbetslivet (2002:1) 3. Dagordning för kultur 2003 2006. Kulturdepartementet 4. Statens kulturråds budgetunderlag för åren 2006 2008. Dnr 2005/1026 Genom anslagsposten Kultur i arbetslivet, som disponeras av Kulturrådet, prioritera projekt med inriktning på kultur och folkhälsa. Implementera kultur i arbetsliv i ett folkhälsoperspektiv i Kulturrådets dialog med regionala huvudmän, institutionsföreträdare och kulturutövare. 14
5. Kulturrådets rapport Funktionshindrades tillgång till kultur. Kartläggning och handlingsprogram, 1998:3. www. kulturradet.se Verka för att skapa kreativa allianser mellan arbets-/näringsliv och kulturliv. Verka för att kulturaktiviteter jämställs med sådana friskvårdsinsatser som är avdragsgilla för arbetsgivaren. EN MER HÄLSOFRÄMJANDE HÄLSO- OCH SJUKVÅRD (MÅL 6) En hälsofrämjande hälso- och sjukvård kräver ett utvecklingsarbete på flera områden. Det är viktigt att inblickar i och kunskaper om människors levnadsvillkor och dess konsekvenser hanteras och integreras i arbetet med att utforma regionala och lokala strategier för det förebyggande arbetet. Kulturrådet har för sin del delat in arbetet under detta mål i följande områden: Tillgänglighet till kultur för funktionshindrade Kultur i vården och i äldreomsorgen Funktionshindrades tillgång till kultur Vårt samhälle bygger i hög grad på kommunikation via tal, skrift, bild och ljud. Närmare 1,5 miljoner människor har nedsatt syn, hörsel eller rörelseförmåga. Med den ökande levnadsåldern kommer en allt större grupp av befolkningen ha behov av en bättre tillgänglig offentlig miljö för att kunna leva ett aktivt kulturliv. Kulturrådets handlingsprogram för åren 2002 2010 för funktionshindrades tillgång till kultur omfattar fem delområden: 5 att ge kulturfrågorna tydligare uppmärksamhet inom vård och omsorg, att se till att kulturinstitutionernas lokaler, verksamhet och information om verksamheten är tillgänglig för funktionshindrade, att ge människor med funktionsnedsättning möjlighet att använda sin kreativitet och sina konstnärliga och intellektuella färdigheter inom folkbildning och eget skapande, att se till att litteratur finns på läsbara medier, t.ex. i storstil, lättläst, talsyntes, punktskrift eller i elektronisk form, att genomföra ett program för ökad tillgänglighet med följande punkter: förbättra kunskaperna inom kulturinstitutionerna om funktionshindrades behov stärka samarbete och samverkan mellan kultursektorn och handikappsektorn utveckla nya verksamhetsformer utveckla ny teknik och anpassa existerande teknik Ett av hindren för att göra kulturen tillgänglig också för funktionshindrade är att kulturfrågor för personer med funktionshinder ofta handläggs 15
inom kommunernas omsorgsförvaltningar och inte av kulturförvaltningar (motsvarande), vilket ofta medför att det utbud som finns inte når de berörda grupperna. För att öka kulturutövandet och delaktigheten inom kulturområdet behöver medarbetarna inom vård och omsorg ökad kulturkompetens. Kulturrådet har hittills beviljat medel till elva kommuner för kulturutbildningar för medarbetare inom vård och omsorg. Exempel på sådana utbildningar finns i Kulturrådets skrift Kultur i vård och omsorg 6. Kulturrådet bedömer att de hittills genomförda utbildningarna har medfört att kulturkunskapen har ökat och nätverk har byggts mellan t.ex. kultur- och omsorgsförvaltning. 6. Kulturrådets skrift Kultur i vård och omsorg (2003). www.kulturradet.se 7. Proposition 2002/03:35 Mål för folkhälsan Implementera kulturen i ett tillgänglighetsperspektiv i Kulturrådets regionala dialoger. Implementera och följa upp Kulturrådets handlingsprogram för funktionshindrades tillgång till kultur. Kultur i vården och i äldreomsorgen Det är visserligen inte Kulturrådets uppgift att finansiera insatser som rör kultur i vården och i äldreomsorgen, men inom Kulturrådets uppdrag ligger att se till att landsting och andra vårdgivare verkar för att kulturen tas tillvara i vård- och omsorgsarbetet. På flera håll i landet pågår ett arbete med att föra in kulturen i vårdoch omsorgsarbetet. Ett elektroniskt forum har inrättats för erfarenhetsutbyte och information om hur man arbetar på olika håll med kultur i vården under adressen www.umea.se/halsa. Tillsammans med Stockholms läns landsting och Karolinska Institutet driver Stockholms läns museum sedan 1993 det tvärvetenskapliga forskningsprogrammet Kultur i vården, vården som kultur, som undersöker betydelsen av att vårdtagare och vårdgivare har tillgång till kulturella aktiviteter. Forskningsprogrammet stöder forskare vid svenska universitet och högskolor som i sina projekt kombinerar ämnesområden som konst, musik, dans, litteratur, hortikultur, etnologi, socialantropologi med omvårdnad, psykologi/psykiatri, medicin och pedagogik. Ett nätverk med landsting och kommuner har bildats och årligen utges en sammanfattning av verksamheter under rubriken Kultur i vården i Sverige. Kulturrådet ska hålla sig informerad om utvecklingen av kultur i vården och i äldreomsorgen. Kulturrådet ska hålla sig informerad om hur landsting och andra vårdgivare verkar för att kulturen tas tillvara i vård- och omsorgsarbetet. 16
ÖKAD FYSISK AKTIVITET (MÅL 9) I regeringens proposition 7 pekar man på vikten av att stärka alla människors möjligheter att utöva idrott och motion. Angelägna åtgärder som tas upp i propositionen är bl.a. fysiska aktiviteter i skolan och förskolan samt på arbetsplatser under arbetstid. Men kulturen erbjuder utöver detta många tillfällen till rörelse och motion, t.ex. i form av stadsvandringar, besök i olika kultur(vårds)miljöer etc. I skolans läroplan betonas särskilt vikten av daglig fysisk aktivitet. Skolan ska kunna erbjuda alla barn och ungdomar någon form av fysisk aktivitet utöver ämnet idrott och hälsa och i läroplanen står att de intellektuella såväl som de praktiska, sinnliga och estetiska aspekterna ska uppmärksammas. Dans i skolan Dansen är ett prioriterat område inom den nationella kulturpolitiken och Kulturrådet har på regeringens uppdrag nyligen utarbetat ett särskilt handlingsprogram som bl.a. syftar till att sprida dansen utanför storstadsområdena. Inte minst handlar det om att utveckla dansen för barn och unga. I handlingsprogrammet pekas på vikten att få igång ett omfattande utvecklingsarbete med dans i skolan. Intresset för dans i skolan har ökat. År 1986 fanns dans på skolschemat i åtta av landets kommuner, idag finns dans inom grundskolan i ett åttiotal kommuner. Dansen kan ses ur flera olika aspekter. Utöver den motoriska finns de kulturella, sociala, emotionella och estetiska aspekterna. Barn och unga kan uttrycka saker med sin kropp i dansen som de kanske aldrig skulle säga med ord. Tillsammans med ökad kroppsmedvetenhet och stärkt identitet ökar barnens och ungdomarnas självförtroende. De får lära sig hur dansen kan gestalta och ge form åt inre bilder, tankar och känslor. Alltfler barn och ungdomar blir överviktiga. Man räknar idag med att 10 15 procent av alla barn väger alldeles för mycket. Detta har flera orsaker, bl.a. osunda matvanor men det beror också på att många barn och ungdomar rör sig alldeles för lite. I september 2004 invigdes Nationellt centrum för främjande av fysisk aktivitet hos barn och ungdomar (NCFF). Centrets främsta uppgift är att stödja skolor i deras dagliga arbete med att stimulera och utveckla barns och ungas attityder till fysisk aktivitet. Inom ramen för den nationella satsningen för främjande av fysisk aktivitet hos barn och ungdom har Kulturrådet tillsammans med NCFF, Myndigheten för skolutveckling och Elevorganisationen i Sverige tagit initiativ till ett gemensamt utvecklingsprogram för dans i skolan. Programmet sträcker sig fram till år 2009. 17
Driva utvecklingsprogrammet för dans i skolan i samarbete med Myndigheten för skolutveckling, NCFF och Elevorganisationen i Sverige under inledande tvåårsperioden 2005 2006. Inom ramen för Kulturrådets regionala dialoger behandla handlingsprogrammet för dans samt dans i skolan. Kunskapsuppbyggnad Forskning om samband mellan kultur och hälsa Sambanden mellan kultur och hälsa är svåra att belägga. Dels finns metodproblem och dels behövs forskning kring långvariga hälsoeffekter av kulturella aktiviteter. 8 Många av de forskningsstudier som gjorts handlar om hur kulturella aktiviteter används som terapi eller behandling vid psykosomatiska tillstånd. Folkhälsoinstitutet har i samarbete med Kulturrådet sammanställt ett kunskapsunderlag, Kultur för hälsan exempelsamling från forskning och praktik. En motsvarande inventering av pågående forskning inom Norden görs med ekonomiskt stöd från Nordiska kulturfonden. Arbetet genomförs av forskare från Telemarksforskning i Norge och en rapport publiceras under 2005. I forskningspropositionen Forskning för ett bättre liv (2004/05:80) presenterar regeringen sin syn på att forskningen om kulturens betydelse för livskvalitet och hälsa bör stärkas. Områdets metod och teoribildning bör utvecklas i syfte att nå en vetenskaplig grund som kan stärka kunskapen om kulturens betydelse för folkhälsan. Regeringen har därför föreslagit att Vetenskapsrådet ska fördela 5 miljoner kronor år 2006 avseende forskning om kultur och hälsa. 8. Professor Thöres Teorell, Kultur för hälsan exempelsamling från forskning och praktik, Folkhälsoinstitutet 2005 9. Kulturrådets uppdrag består av flera olika delar. Kulturrådet ger bidrag till kulturlivet (teater, dans, musik, konst, museer, utställningar, litteratur, folkbibliotek, folkbildning och folkrörelser), tar fram kunskap, informerar om kulturpolitik, medverkar i internationella kultursamarbeten m.m. En av de viktigaste uppgifterna är att identifiera, kartlägga och motverka synliga och osynliga hinder för kulturens tillgänglighet. Det övergripande målet för Kulturrådets verksamhet är att göra kultur av hög kvalitet som i praktiken tillgänglig för alla i det svenska samhället. I samarbete med Folkhälsoinstitutet följa upp arbetet med kultur och folkhälsa med utgångspunkt i de indikatorer som tidigare tagits fram ( Kulturrådets skrivelse 2004-09-27, dnr 2004/2171). Följa och ta del av den forskning som kommer till stånd genom de medel Vetenskapsrådet föreslås disponera för forskning avseende kultur och folkhälsa i forskningspropositionen. Samla och sprida kunskap om forskning inom området kultur och folkhälsa. Samverkan och dialog Kulturrådets uppdrag är att förverkliga den nationella kulturpolitik som beslutas av Sveriges riksdag och regering. Samverkan är därför en viktig del av Kulturrådets uppdrag. Kulturrådet ska bidra till att samspelet mellan statliga, regional och kommunala insatser utvecklas och har även 18
utvecklat former för samverkan med ett flertal statliga myndigheter och organisationer. Genom samverkan kan kulturens ställning stärkas inte minst på regional nivå. När det gäller t.ex. den regionala utvecklingspolitiken har Kulturrådet i uppdrag att vara en samverkanspart i regionalt utvecklingsarbete genom att bl.a. bidra med analys-, metod- och kompetensstöd inom sitt ansvars- och kompetensområde. 9 Ett av Kulturrådets inriktningsmål för åren 2005 2007 är att utveckla dialogen med verksamheter, huvudmän och andra som kan bidra till att målen för kulturpolitiken nås. Inom området kultur och hälsa har Kulturrådet kontinuerligt deltagit i utbytet av information, erfarenheter och forskningsrön genom nätverk och kontakter såväl inom landet som inom Norden, Europa och i andra internationella sammanhang. En Nationell ledningsgrupp för folkhälsofrågor har bildats i början av år 2005. Ledningsgruppen ska främja samverkan av hälsoinformation och hälsokommunikation. Kulturrådets generaldirektör ingår i gruppen. Under åren 2001 2004 har Kulturrådet varit sammankallande för ett informellt nätverk för utveckling inom kultur och hälsa (Runda Bord för kultur och hälsa). Nätverket har träffats två gånger per år. Delta i samarbetet för kultur och folkhälsa på nationell nivå. Följa och bevaka utvecklingen inom ramen för Kulturrådets regionala dialoger. UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING AV KULTURRÅDETS STRATEGI FÖR KULTUR OCH FOLKHÄLSA Kulturrådets strategi kommer att följas upp årligen i anslutning till rådets årsredovisning. Strategin kommer att utvärderas efter treårsperioden. Utvärderingens utformning kommer att fastställas i god tid före utgången av år 2007. Kulturrådet rapporterar årligen på regeringens uppdrag sitt arbete med kultur och folkhälsa till Folkhälsoinstitutet och Socialstyrelsen. 19
SAMMANFATTNING Delaktighet och inflytande i samhället Att värna yttrandefriheten är ett av de centrala kulturpolitiska målen. Kulturen ger medel för människor att uttrycka sin mening, att påverka, ifrågasätta och förändra. Kulturpolitikens inriktning är att kulturen skall vara tillgänglig och nå så många som möjligt. Identifiera och bidra till att undanröja hinder för att tillgodose medborgarnas tillgång till kultur. Implementera kulturen i ett folkhälsoperspektiv i Kulturrådets regionala dialoger. Utveckla samarbetet med folkbildning och andra organisationer i det folkhälsopolitiska arbetet. Utveckla samarbetet med universitet och (vård)högskolor för att främja forskning och utbildning om kultur och folkhälsa. Trygga och goda uppväxtvillkor För barns och ungas utveckling är det särskilt viktigt att vi ser till både de fysiska, emotionella, sociala och intellektuella aspekterna av hälsa eftersom de samspelar och förstärker varandra. Goda kulturupplevelser är väsentliga för barns och ungas utveckling för att de gör tillvaron djupare, rikare och mer meningsfull. Utarbeta en strategi för Kulturrådets arbete med barns och ungdomars rätt och möjlighet att delta i det kulturella och konstnärliga livet och få del av kulturupplevelser. Stärka och vidareutveckla arbetet med kultur i skolan på nationell nivå. Samverka med andra myndigheter, regioner, kommuner, institutioner och organisationer för att främja tillgången till barn- och ungdomskultur. Prioritera barn- och ungdomskultur i Kulturrådets arbete med bidragsgivning. Ökad hälsa i arbetslivet Genom anslaget Kultur i arbetslivet kan Kulturrådet stimulera arbetsplatser till att se kulturverksamhet som ett inslag i arbetslivet, jämställt med friskvård. Kulturprojekt på arbetsplatser kan öka såväl arbetsgemenskapen som arbetsglädjen. 20
Genom den anslagspost Kulturrådet disponerar för Kultur i arbetsliv prioritera projekt med inriktning på kultur och folkhälsa. Implementera Kultur i arbetsliv i ett folkhälsoperspektiv i Kulturrådets regionala dialoger. Verka för att skapa kreativa allianser mellan arbets-/näringsliv och kulturliv. Verka för att kulturaktiviteter jämställs med sådana friskvårdsinsatser som är avdragsgilla för arbetsgivaren. En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård Kulturrådets handlingsprogram för funktionshindrades tillgång till kultur omfattar olika delområden, bl.a. åtgärder i syfte att ge kulturfrågorna tydligare uppmärksamhet inom vård och omsorg. Det är visserligen inte Kulturrådets uppgift att finansiera insatser som rör kultur i vården och i äldreomsorgen, men inom Kulturrådets uppdrag ligger att se till att landsting och andra vårdgivare verkar för att kulturen tas tillvara i vård- och omsorgsarbetet. Implementera kulturen i ett folkhälsoperspektiv i Kulturrådets regionala dialoger. Implementera och följa upp Kulturrådets handlingsprogram för funktionshindrades tillgång till kultur. Kulturrådet ska hålla sig informerad om utvecklingen av kultur i vården och i äldreomsorgen. Kulturrådet ska hålla sig informerad om hur landsting och andra vårdgivare verkar för att kulturen tas tillvara i vård- och omsorgsarbetet. Ökad fysisk aktivitet I skolans läroplan betonas särskilt vikten av daglig fysisk aktivitet. Dansen är ett prioriterat område inom den nationella kulturpolitiken och Kulturrådet har på regeringens uppdrag nyligen utarbetat ett särskilt handlingsprogram som bl.a. syftar till att sprida dansen utanför storstadsområdena. Inte minst handlar det om att utveckla dansen för barn och unga. Driva utvecklingsprogrammet för dans i skolan i samarbete med Myndigheten för skolutveckling, NCFF och Elevorganisationen i Sverige under inledande tvåårsperioden 2005 2006. Inom ramen för Kulturrådets regionala dialoger behandla handlingsprogrammet för dans samt dans i skolan. 21
Kunskapsuppbyggnad I samarbete med Folkhälsoinstitutet följa upp arbetet med kultur och folkhälsa med utgångspunkt i de indikatorer som tidigare tagits fram ( Kulturrådets skrivelse 2004-09-27, dnr 2004/2171). Följa och ta del av den forskning som kommer till stånd genom de medel Vetenskapsrådet föreslås disponera för forskning avseende kultur och folkhälsa i forskningspropositionen. Samla och sprida kunskap om forskning inom området kultur och folkhälsa. Samverkan och dialog Kulturrådets uppdrag är att förverkliga den nationella kulturpolitik som beslutas av Sveriges riksdag och regering. Samverkan är därför en viktig del av Kulturrådets uppdrag. Kulturrådet ska bidra till att samspelet mellan statliga, regionala och kommunala insatser utvecklas och har även utvecklat former för samverkan med ett flertal statliga myndigheter och organisationer. Ett av Kulturrådets inriktningsmål för åren 2005 2007 är att utveckla dialogen med verksamheter, huvudmän och andra som kan bidra till att målen för kulturpolitiken nås. Delta i samarbetet för kultur och folkhälsa på nationell nivå. Följa och bevaka utvecklingen inom ramen för Kulturrådets regionala dialoger. 22
23