UPPTÄCK NORDEN DANMARK Politik & Ekonomi

Relevanta dokument
UPPTÄCK NORDEN SVERIGE Politik & Ekonomi

UPPTÄCK NORDEN SVERIGE Geografi & Historia

UPPTÄCK NORDEN DANMARK Geografi & Historia

EUROPAS HUVUDSTÄDER KÖPENHAMN

UPPTÄCK NORDEN FINLAND Geografi & Historia

UPPTÄCK NORDEN FINLAND Politik & Vardagsliv

EUROPAS HUVUDSTÄDER HELSINGFORS

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP

EN LÄRARHANDLEDNING TILL NYA LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE

EN LÄRARHANDLEDNING TILL LANDSKAPET UPPLAND 1

E S E N L Ä R A R H A N D L E D N I N G T I L L N YA L A N D S K A P S S E R I E N U P P T Ä C K S V E R I G E

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

ESN lokala kursplan Lgr11 (f.o.m 2012) Ämne: Geografi

Pedagogisk planering i geografi. Ur Lgr 11 Kursplan i geografi

. Norden befolkas. De utmärkande dragen för stenåldern, bronsåldern och järnåldern.

Förslag den 25 september Geografi

Del ur Lgr 11: kursplan i geografi i grundskolan

Samhällsorienterade ämnen årskurs 1-3 (Religionskunskap, Geografi, Samhällskunskap och Historia)

LPP Vad hände då? Varför läser vi Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Så här ser planen ut. Hur skall vi visa att vi når målen?

Miljö, människor och hållbarhetsfrågor

Övergripande planering Reviderad:

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i geografi

Kurs: Geografi. Kurskod: GRNGEO2. Verksamhetspoäng: 150

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

- förmåga att resonera om etik, moraliska frågor och livsfrågor utifrån olika perspektiv. Religionskunskap

LPP i Geografi. Varför läser vi. Vad skall vi gå igenom. Vilka är våra mål? Så här ser planen ut. August 31, LPP geografi ht.2016.

Lokal pedagogisk planering för årskurs 4 i ämnet Geografi

GEOGRAFENS TESTAMENTE NORDEN

SAMHÄLLSORIENTERANDE ÄMNEN

LPP Geografi Livsmiljöer, geografiska arbetssätt och människors levnadsvillkor.

Vi lär oss att använda kartor och att använda dem för att förstå geografisk information, jämföra länder och annat.

Norden. Du kommer att få lära dig mer om:

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan

Boken om Sveriges, Nordens och Europas geografi

MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA

samhällskunskap Syfte

Röda temat Min värld, mitt liv! Centralt innehåll åk 4

RÖDA TRÅDEN SO: GEOGRAFI, HISTORIA, RELIGIONSKUNSKAP OCH SAMHÄLLSKUNSKAP F-KLASS ÅK

Terminsplanering i Svenska årskurs 9 Ärentunaskolan

På vilka sätt sårbara platser kan identifieras och hur individer, grupper och samhällen kan förebygga risker.

Kurs: Samhällskunskap. Kurskod: GRNSAM2. Verksamhetspoäng: 150

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap

Samhällsorienterande ämnen

reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar,

"Jordens processer" I Europa finns det vulkaner, glaciärer och bergskedjor. Varför finns de hos oss? Hur blir de till?

GEOGRAFI. Ämnets syfte och roll i utbildningen

Hållbar utveckling - vad, hur, när, varför?

Lärarhandledning: En stund på jorden. Författad av Jenny Karlsson

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

Del ur Lgr 11: kursplan i historia i grundskolan

Norden och Östersjöriket Sverige ca

Del ur Lgr 11: kursplan i samhällskunskap i grundskolan

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150

Tidsresan Kopplingar till läroplanen (Lgr11) för årskurs F-3

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150

Målet med undervisningen är ett eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:

Skolverkets förslag till reviderade kursplaner i svenska och svenska som andraspråk (arbetsmaterial 25 september 2019).

Utdrag ur Läroplan 2011 som matchar utställningsmoment Den hållbara staden

Vi jobbar så här: Varför läser vi historia. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? LPP historia ht.2014.notebook.

LPP 7P2 Geografi, samhällskunskap, religion och historia

Dessutom skall i samband med det skriftliga provet följande uppgift lämnas in skriftligen:

Fastighetslabbets koppling till Läroplanen för grundskolan (Lgr 11)

Två sanningar närmar sig varann. Där de möts får man få syn på sig själv. (Tomas Tranströmer)

Skola KURSPLANER Motiv- och syftestexter

ÄLTA SKOLAS LOKALA KURSPLAN

SAMHÄLLSKUNSKAP. Syfte

Att leva tillsammans

Tänket bakom filmserien

LGR 11. Åk 4 6. The compact version Planeringstöd för lärare. Allan Eriksson

KOPPLING TILL LÄROPLANEN

LPP SO (Historia, religion, geografi och samhällskunskap)

Från kalvhjärna till mikromat Kopplingar till läroplanen (Lgr11) för årskurs 4-6

Lärarhandledning ELTON FÅR EN IDÉ av Ann Fagerberg Embretsén

LPP om migration. Varför läser vi om migration. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Så här ser planen ut. January 28, 2016

Förmågor: Centralt innehåll: Kunskapskrav:

KOPPLING TILL KURS- OCH ÄMNESPLANER

EntrEprEnörsk apande och läroplanen skolår: tidsåtgång: antal: ämne: kurser:

LPP Geografi Livsmiljöer, geografiska arbetssätt och människors levnadsvillkor.

Lärarhandledning till tre teman om entreprenörskap för årskurs 7-9

Matris - Identitet & livsstil

Lärarhandledning: Folkhemmet. Författad av Jenny Karlsson

LPP 9P2 Geografi, Samhällskunskap, historia och religion Centralt innehåll

Förslag den 25 september Samhällskunskap

Centralt innehåll årskurs 7-9

HISTORIA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Projektplan på Viby friskola. Bakgrund. Ämnen

SO /Sv 7B Världsdelarna och klimatzoner vecka

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Syfte och mål med kursen

Centralt innehåll. Läsa och skriva. Tala, lyssna och samtala. Berättande texter och sakprosatexter. Språkbruk. Kultur och samhälle.

"Pay it forward" Med filmen som utgångspunkt kommer vi att arbeta med en mängd intressanta och livsviktiga frågor som: Vad är viktigt i livet?

3.13 Historia. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i historia

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Centralt innehåll. I årskurs 1 3

Religionskunskap. Syfte

Mål att sträva mot för de samhällsorienterande ämnena

Läsårsplan i Samhällskunskap år 6-9, Ärentunaskolan

Ny läroplan Föräldrainformation

LPP i Geografi. Varför läser vi. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Så här ser planen ut. May 26, LPP geografi vt.2016.

Lokal pedagogisk planering svenska, so, no, teknik och bild. Forntiden, jordens uppkomst och första tiden på jorden.

Transkript:

UPPTÄCK NORDEN DANMARK Politik & Ekonomi OM SERIEN Filmserien Upptäck Norden är en filmserie som handlar om just Norden och dess länder. t med filmerna är att ge en faktagrund för att kunna resonera kring likheter och skillnader mellan länder och regioner i Norden. Filmerna innehåller avsnitt om Historia, Geografi, Natur, Näringar och Ekonomi, Politik, Kultur och vardagsliv samt Miljö. Ämne: SO och Svenska Målgrupp: Från 10 år Antal filmer i serien: 15 st Längd: 12-25 min OM FILMEN Danmark är ett av världens lyckligaste folk enligt FN. Hur kan det komma sig? Det är också ett av världens rikaste länder. Vi tittar på vilka näringar landet har som ligger till grund för den starka ekonomin. Vindkraften och oljan har stor betydelse för Danmark. Det politiska systemet liknar det svenska på många sätt och även monarkin. Danmark har varit ett land sedan medeltiden men blev ockuperat under andra världskriget. Man har sedan krigets slut blivit medlemmar i FN, NATO och EU. Vi frågar oss vad som är typiskt danskt och det är en hel del. Kulturlivet är rikt och bland de klassiska konstnärerna finns Anna och Michael Ancher och kompositören Carl Nielsen. Danmark har också många kända namn inom filmens värld. Ämne: SO och Svenska Målgrupp: Från 10 år Längd: 15 min FILMHANDLEDNING DANMARK Politik & Ekonomi

KOPPLINGAR TILL LGR 11 Filmernas innehåll utgår från LGR11 med frågeställningar och uppgifter som utmanar elevens förmågor. Kursplan Geografi Undervisningen i ämnet geografi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om geografiska förhållanden och utvecklar en geografisk referensram och ett rumsligt medvetande. Undervisningen ska ge eleverna kunskap om kartan och kännedom om viktiga namn, läges- och storleksrelationer så att de kan orientera sig och dra slutsatser om naturoch kulturlandskap och om människors levnadsvillkor. Ur det centrala innehållet för årskurs 4-6 Geografi De svenska, nordiska och övriga europeiska natur- och kulturlandskapen. Processen bakom samt deras utmärkande drag och utbredning. Jordens naturresurser, till exempel vatten, odlingsmark, skogar och fossila bränslen Fördelningen av Sveriges, Nordens och övriga Europas befolkning samt orsaker till fördelningen och konsekvenser av denna. Namn och läge på Sveriges landskap samt orter, berg, hav och vatten i Sverige samt huvuddragen för övriga Norden Kartan och dess uppbyggnad med färger, symboler och skala. Centrala ord och begrepp som behövs för att kunna läsa, skriva och samtala om geografi. Hur val och prioriteringar i vardagen kan påverka miljön och bidra till en hållbar utveckling. Ur det centrala innehållet för årskurs 7-9 Geografi Jordens klimat- och vegetationszoner samt på vilka sätt klimatet påverkar människors levnadsvillkor. Förnybara energitillgångar, till exempel sol- och vindenergi och alternativa drivmedel. Centrala ord och begrepp som behövs för att kunna läsa, skriva och samtala om geografi. Kursplan Historia Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att tillägna sig en historisk referensram och en fördjupad förståelse för nutiden. De ska också få möjlighet att utveckla en kronologisk överblick över hur kvinnor och män genom tiderna har skapat och förändrat samhällen och kulturer.. Ur det centrala innehållet för årskurs 4-6 Historia Exempel på hur forntiden, medeltiden, 1500-talet, 1600-talet och 1700-talet kan avläsas i våra dagar genom traditioner, namn, språkliga uttryck, byggnader, städer och gränser. Norden befolkas. De utmärkande dragen för stenåldern, bronsåldern och järnåldern. Nordens kulturmöten med övriga Europa och andra delar av världen genom ökad handel och migration, till exempel genom vikingatidens resor och medeltidens handelssystem. De nordiska staternas bildande. Tidsbegreppen vikingatiden, medeltiden, stormaktstiden och frihetstiden samt olika syn på deras betydelser. Ur det centrala innehållet för årskurs 7-9 Historia De båda världskrigen, deras orsaker och följder. Hur historia kan användas för att förstå hur den tid som människor lever i påverkar deras villkor och värderingar.

Kursplan Samhällskunskap Undervisningen i ämnet samhällskunskap ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om hur individen och samhället påverkar varandra. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla en helhetssyn på samhällsfrågor och samhällsstrukturer. I en sådan helhetssyn är sociala, ekonomiska, miljömässiga, rättsliga, mediala och politiska aspekter centrala. Ur det centrala innehållet för årskurs 4-6 Samhällskunskap Ekonomiska villkor för barn i Sverige och i olika delar av världen. Några orsaker till, och konsekvenser av, välstånd och fattigdom. Ur det centrala innehållet för årskurs 7-9 Samhällskunskap Några olika stats- och styrelseskick i världen. Hur länders och regioners ekonomier hänger samman och hur olika regioners ekonomier förändras i en globaliserad värld. Europeiskt och nordiskt samarbete, dess bakgrund och innehåll. Kursplan Religionskunskap Undervisningen ska stimulera eleverna att reflektera över olika livsfrågor, sin identitet och sitt etiska förhållningssätt. På så sätt ska undervisningen skapa förutsättningar för eleverna att utveckla en personlig livshållning och förståelse för sitt eget och andra människors sätt att tänka och leva. Ur det centrala innehållet för årskurs 4-6 Religionskunskap Frågor om vad ett bra liv kan vara och vad det kan innebära att göra gott. Ur det centrala innehållet för årskurs 7-9 Religionskunskap Etiska begrepp som kan kopplas till frågor om hållbar utveckling, mänskliga rättigheter och demokratiska värderingar, till exempel frihet och ansvar. Kursplan Svenska Undervisningen ska även bidra till att eleverna får möta och bekanta sig med såväl de nordiska grannspråken som de nationella minoritetsspråken. Ur det centrala innehållet för årskurs 4-6 Svenska Att argumentera i olika samtalssituationer och beslutsprocesser. Språkbruk i Sverige och Norden. Några varianter av regionala skillnader i talad svenska. Några kännetecknande ord och begrepp i de nordiska språken samt skillnader och likheter mellan dem. Vilka de nationella minoritetsspråken är. Ur det centrala innehållet för årskurs 7-9 Svenska Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare, om ämnen hämtade från skola och samhällsliv. Anpassning av språk, innehåll och disposition till syfte och mottagare. Olika hjälpmedel, till exempel digitala verktyg, för att planera och genomföra muntliga presentationer. Språkbruk i Sverige och Norden. Några varianter av regionalt färgat talspråk i Sverige och olika språk i Norden. Några kännetecknande ord och begrepp samt skillnader och likheter mellan de olika språken. FÖRMÅGOR SOM TRÄNAS I den här filmserien med filmhandledning tränas framförallt förmågorna 1. Begreppsförståelse 2. Analysförmåga 3. Kommunikativ förmåga

FÖRE FILMVISNINGEN Resonera om Norden. Vilka länder ingår? Är vi lika/olika varandra livssyn, ekonomi och kultur. Vad är det som gör kulturer annorlunda? Kan två grannländer vara olika varandra? Jämför de olika nordiska länderna? Vilket land tror du är rikast av Sverige och Danmark? Motivera ditt svar? Känner du till några danska personligheter? Diskutera vad vi har för likheter eller olikheter med danskarna? Maten? Språket? Värderingar? Historia? Enligt en undersökning som FN gör är Danmark världens lyckligaste land? Resonera om vilka orsakerna kan vara. Kan man mäta lycka? UNDER FILMVISNINGEN Notera exempel på vad du tror är orsakerna till att Danmark är ett av världens rikaste länder? EFTER FILMVISNINGEN Frågor efter filmen POLITIK 1. Var ligger Folketinget och vilken funktion har det? 2. Vilken funktion har Dronning Margrethe II? 3. Vilket land blev Danmark ockuperat av under andra världskriget? När blev Danmark fritt igen? 4. Norge är medlemmar i NATO. Vad är det för organisation? 5. Resonera: Varför tror du att Danmark är medlem i FN, NATO och EU? EKONOMI OCH NÄRINGSLIV 1. Vilka stora näringar har Danmark? 2. Vad vet du om danskarnas grisproduktion? 3. Vilka länder exporterar Danmark fisk till? 4. Vad odlas i Danmark? Ge exempel. 5. Vilken dansk design och arkitektur känner du till? 6. Vad vet du om Maersk Group? 7. Vad betyder olje- och gasfyndigheterna för Danmark? 8. Resonera: Vilka av Danmarks olika näringar har störst betydelse för deras ekonomi? På vilket sätt? 9. Resonera: Vad tycker du om danskarnas köttproduktion? Jämför med Sveriges.

MILJÖ OCH KLIMAT 1. Sverige har kärnkraft, det har inte Danmark. Vilka energikällor använder Danmark? 2. Hur stor del av energiproduktionen i Danmark kommer från vindkraft? 3. På vilka sätt försöker Danmark vara miljömedvetna när det gäller energiproduktion? 4. Det blåser mycket i Danmark. Vad finns det för orsaker till det? 5. Vad innebär tempererat klimat som Danmark har? 6. Resonera: Vilka förutsättningar har Danmark för hållbara energilösningar? Varför har Danmark valt bort kärnkraft som energikälla tror du? KULTUR OCH VARDAGSLIV 1. Vilka kulturpersonligheter nämns i filmen? Känner du till andra? 2. Vilka var Skagenmålarna? 3. Vad tror du att danskarna tycker om att göra på sin fritid? 4. Resonera: Vad är typiskt danskt? Kreativa uppdrag 1. Gör en artikel om hur lyckliga man är i Danmark. Vad kan ligga bakom? Kan det vara sant? Låt några "danskar" uttala sig fiktivt. 2. Danmark blev ockuperat av Tyskland under andra världskriget. Hur tror du att det kändes? Skriv en liten berättelse om att leva i ett ockuperat land. 3. Gör en podcast om danskarnas kultur. Välj mellan musik, film, konst, teater. Eller om allt. Förbered med fakta och frågor. Var en eller två personer och prata om Danmark. Spela dansk musik och delar av filmen mm för att göra podcasten riktigt intressant. Förbered även i vilken ordning ni ska ta upp olika ämnen. Spela in med din telefon eller dator. Redovisa i klassen.